SKI arbetar för säkerhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKI arbetar för säkerhet"

Transkript

1 Säkerheten i fokus

2

3 SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade behov av energi för uppvärmning. Dessutom ville Sverige bli mindre sårbart och mindre oljeberoende genom att producera mer energi inom landet. Sveriges första kärnkraftverk, Ågesta söder om Stockholm, startades 1964 och producerade el och fjärrvärme under tio år. Kärnkraften lokali serades senare längre ifrån tätbefolkade områden och byggdes ut fram till Reaktorsäkerhetsfrågor kom snabbt att bli viktiga. Likaså uppmärksammades att kärnavfallet måste tas om hand på ett ansvarsfullt sätt samt att uran och plutonium måste övervakas noggrant så att det inte används för att tillverka kärnvapen. Kärnkraftverken producerar ungefär hälften av den svenska elenergin. Riskerna med kärnkraften gör att verksamheten måste övervakas noga. Reaktorerna måste också konstrueras så att en eventuell olycka inte får svåra konsekvenser i omgivningen bildades Statens kärnkraftinspektion, SKI. Huvuduppgifterna är att kontrollera att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet uppfyller de krav som ställs: på säkerhet vid drift av anläggningarna, på Kärnkraftverken producerar ungefär hälften av den svenska elenergin. SKI kontrollerar att säkerhetskraven uppfylls. 3

4 4

5 kontrollen av kärnämnen samt på hantering och slutförvaring av kärnkraftens avfall. SKI ska också verka för att säkerhetsarbetet utvecklas. All kärnteknisk verksamhet, det vill säga kärnbränsletillverkning, driften vid kärnkraftverken, transporter, avfallshantering och kärnämneskontroll, omfattas av SKI:s tillsyns arbete. SKI samarbetar i vissa frågor med Statens strålskyddsinstitut, SSI, som bland annat har till uppgift att övervaka att strålskyddsbestämmelserna efterlevs. Kärnteknisk verksamhet i Sverige regleras främst av kärntekniklagen och den är utgångspunkten för SKI:s arbete. I kärntekniklagen stadgas bland annat att den som fått tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet har det fulla säkerhetsansvaret för driften vid anläggningen. SKI:s uppgift är att se till att ägaren tar sitt ansvar och bedriver verksamheten på ett säkert sätt. Det är regering, riksdag och ytterst svenska folket som är SKI:s uppdragsgivare. SKI är en myndighet som hör till Miljödepartementet. Verksamheten finansieras genom en avgift som tillståndshavarna betalar. Men det är regering och riksdag, inte tillståndshavarna, som bestämmer vilken inriktning SKI:s verksamhet ska ha och hur mycket den får kosta. SKI har cirka 115 anställda. SKI samarbetar i vissa frågor med Statens strålskyddsinstitut, SSI. Det är regering, riksdag och ytterst svenska folket som är SKI:s uppdrags givare. 5

6 Inget uran på avvägar Bränsle till kärnkraftverken tillverkas av uran. Det bryts i gruvor utomlands. Sverige importerar allt sitt uran, främst från Kanada, Ryssland och Australien. Uran kan brytas i Sverige men det är inte ekonomiskt lönsamt eftersom uranhalten i den svenska berggrunden är låg och världsmarknadspriserna på uran är låga. I bränslefabriken i Västerås tillverkas kärnbränsleelement. Uranet importeras till Sverige i form av uranhexafluorid. Detta omvandlas till urandioxid, ett pulver, som pressas till små hårda bränsle kutsar. Kutsarna packas i kapslingsrör, så kallade bränslestavar, som sedan monteras ihop till bränsleelement som är ungefär fyra meter långa. Hela produktionen vid bränslefabriken står under SKI:s tillsyn. De färdiga bränsleelementen säljs till kärnkraftverk i Sverige och övriga Europa. De svenska kärnkraftverken köper också kärnbränsle från utländska tillverkare. Innan kärnbränslet används i reaktorn avger det mycket låg strålning och kan hanteras utan särskild skyddsutrustning. På 1950-talet hade Sverige planer på att tillverka egna kärnvapen. Men planerna övergavs på 1960-talet och Sverige skrev under ickespridningsfördraget Fördraget innebär att Sverige förbundit sig att använda kärnenergi enbart för fredliga syften och att svenskt kärnämne Produktionen vid bränsle fabriken står under SKI:s tillsyn. Sverige har förbundit sig att använda kärnenergi enbart för fredliga syften. 6

7 7

8 får kontrolleras av FN:s atomenergiorgan IAEA (International Atomic Energy Agency i Wien). Eftersom Sverige är medlem i EU kontrolleras allt svenskt kärnämne även av EU:s kontrollorgan Euratom. All hantering av kärnämne bokförs. På så sätt vet man hela tiden var kärnämnet finns och den världsom fattande kontrollen, så kallad safeguard, kan fungera. Syftet är att förhindra att kärnämnen används för otillåten framställning av kärnvapen. SKI ansvarar för att Sverige uppfyller alla internationella avtal på icke-spridningsområdet. SKI ser till att Sverige uppfyller internationella avtal på icke-spridningsområdet. 8

9 Säkerhet vid kärnkraftverken Det finns elva kraftproducerande reaktorer på fyra platser i Sverige; Barsebäck (1), Forsmark (3), Oskarshamn (3) och Ringhals (4). Åtta av dessa är kok vattenreaktorer medan tre av Ringhals reaktorer är av tryckvattentyp. En kärnkraftsreaktor kan liknas vid en stor ångmaskin. Mellan 450 och 700 bränsleelement placeras i reaktortanken och bildar tillsammans det som kallas härden. När man får igång kärnklyvningen i atomkärnorna i uranet bildas värme. Det vatten som pumpas genom härden värms upp, börjar koka och förångas. Ångan leds till turbiner som driver en generator som omvandlar ångtrycket till elektricitet. Ångan leds sedan från turbinen vidare till en kondensor där ångan kyls ner och blir till vatten igen. Därefter leds vattnet åter in i reaktortanken. Kylvattnet som används för att kondensera ångan till vatten är havsvatten. Det pumpas ut i havet igen efter att det har utfört sin uppgift. Kyl vattnet blir inte radioaktivt förorenat eftersom det aldrig kommer i kontakt med processvattnet. Under kärnklyvningsprocessen bildas långlivade starkt radioaktiva ämnen i kärnbränslet. Ämnen som är farliga för människor och miljö. Det är därför väsentligt att härden hela tiden kyls och att den är Kraftproducerande reaktorer i Sverige: Barsebäck (1), Forsmark (3), Oskarshamn (3), Ringhals (4). 9

10 10

11 inne sluten, isolerad från kontakt med omgivningen. Härden måste kylas med vatten under lång tid även efter det att kärn klyvningsprocessen är stoppad, eftersom de radioaktiva ämnena i härden fortsätter att avge värme. Att hålla de radioaktiva ämnena isolerade och att alltid kunna tillföra vatten är därför grundläggande säkerhetsfrågor. Det måste också alltid finnas el tillgänglig så att kylning och andra säkerhetssystem kan fungera. Isoleringen åstadkoms genom ett antal säkerhetsbarriärer. Om en barriär inte fungerar ska nästa ta vid. Isoleringen sker också genom att bränsleelementen alltid hanteras under vatten. Ett par meter vatten stoppar strålningen helt. Flera oberoende reservsystem finns för att man alltid ska kunna tillföra vatten för att kunna kyla härden och för att elförsörjningen ska fungera. Ansvaret för säkerheten ligger helt på den som har tillstånd att driva kärnkraftverket. SKI anger i föreskrifter vad detta ansvar innebär och kontrollerar att tillståndshavaren tar sitt ansvar. Detta sker bland annat genom inspektioner och granskningar av olika slag. SKI uppmärksammar både tekniska frågor och hur samspelet fungerar mellan människor, teknik och organisation i den tekniskt komplicerade Ansvaret för säkerheten ligger helt på den som har tillstånd att driva kärnkraftverket. SKI kontrollerar att tillståndshavaren tar sitt ansvar. 11

12 12

13 verksamhet som bedrivs på ett kärnkraftverk. Specialister inom bland annat reaktorteknik, kärnfysik, hållfasthet och beteendevetenskap samarbetar. På så sätt får SKI en helhetsbild av verksamheten. Avvikelser från normala driftrutiner ska rapporteras till SKI. Oftast är det fråga om tekniska problem utan större betydelse för säkerheten. I ett antal fall ingriper SKI och kräver mer omfattande utredningar eller redogörelser för något som inträffat. SKI kan också stoppa driften vid en reaktor om den inte uppfyller de krav som ställs i drifttillstånd och föreskrifter. Allvarliga incidenter är mycket ovanliga i Sverige och några utsläpp av radioaktiva ämnen över gränsvärden har hittills inte skett. Även om kärnkraften i Sverige bedöms som säker arbetar SKI hela tiden pådrivande för att säkerheten ska bli ännu bättre och för att säkerhetshöjande tekniska, organisatoriska och administrativa förbättringar ska införas när så är möjligt. En del i detta arbete är att analysera erfarenheter från inträffade händelser, både i Sverige och utomlands, en annan att granska analyser som pekar ut var i anläggningarna som det kan finnas svagheter som måste åtgärdas och en tredje att använda resultat från forskningsprojekt i det dagliga säkerhetsarbetet. SKI kan stoppa driften vid en reaktor om den inte uppfyller de krav som ställs. 13

14 SKI kontrollerar också det kärnämne som förvaras på anläggningarna, att avfallet hanteras på ett säkert sätt och att det finns ett bra skydd mot bland annat sabotage. SKI deltar aktivt i internationellt samarbete, ofta i arbetsgrupper inom IAEA (International Atomic Energy Agency i Wien), OECD/NEA (Nuclear Energy Agency i Paris) och EU. Det finns också flera internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. SKI deltar aktivt i internationellt samarbete. 14

15 Arbete för en säker slutförvaring När bränsleelementen har använts färdigt tas de ur reaktorn och förvaras i vattenbassänger i anslutning till reaktorn under cirka ett år. Därefter transporteras de med fartyget Sigyn till mellanlagret för använt kärnbränsle, CLAB. Det ligger nersprängt i berget nära kärnkraftverket i Oskarshamn. Där mellanlagras det högaktiva använda kärnbränslet i vatten bassänger. Efter cirka 40 år planerar man att föra bränslet vidare till ett framtida slutförvar. Det avfall som är låg- och medelaktivt, till exempel filter och radioaktivt ned smutsade verktyg, slutförvaras i bergrum i SFR, slutförvaret för radioaktivt drift av fall, som är nedsprängt under havsytan nära Forsmarks kärnkraftverk. CLAB och SFR drivs av SKB Svensk Kärnbränslehantering AB. Företaget SKB ägs gemensamt av kraftföretagen och an svarar för att allt kärnavfall i Sverige hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. På samma sätt som SKI övervakar verksamheten vid kärnkraftverken inspekterar och granskar SKI verksamheterna vid CLAB och SFR samt transporterna av kärnavfallet. Liksom flera andra länder planerar Sverige att slutförvara det högaktiva avfallet djupt nere i berggrunden omgivet av ett antal tekniska och naturliga barriärer. Det är SKB som har ansvaret för att utveckla en säker metod för slutförvaring och för att finna en lämplig plats där man kan bygga ett slutförvar. Var och exakt hur slutförvaringen ska ske är ännu inte bestämt. SKI övervakar verksamheterna vid CLAB och SFR. 15

16 16

17 SKI har tillsammans med Statens strålskyddsinstitut, SSI, en viktig uppgift som säkerhetsgranskare av den metod och den plats som SKB föreslår. För att kunna göra en kvalificerad bedömning av SKB:s förslag krävs stor kunskap. Den skaffar sig SKI bland annat genom forskning och internationellt samarbete. Vart tredje år lämnar SKB in sitt forsknings- och utvecklingsprogram i slutförvarsfrågan till SKI. SKI gör en noggrann egen granskning men skickar också ut programmet på bred remiss till bland annat andra myndigheter, universitet, högskolor och miljöorganisationer. Slutligen överlämnar SKI programmet samt sitt yttrande till regeringen som avgör om programmet uppfyller kärntekniklagens krav och om det behöver kompletteras. Reaktorägarna svarar för alla kostnader för hantering och slutförvaring av det använda kärnbränslet och annat avfall som uppkommer vid reaktordriften samt för rivningen av kärnkraftverken. De betalar in en särskild avgift till staten för varje kilowattimme el som produceras i kärnkraftverken. Pengarna placeras i statligt förvaltade fonder där de förräntas. Reaktorägarna ska också ställa ekonomiska säkerheter för oförutsedda kostnader. SKI granskar industrins kostnadsberäkningar och föreslår regeringen hur stor avgiften till kärnavfallsfonden ska vara och hur stora säkerheter som krävs. SKI granskar SKB:s arbete med att utveckla en säker slutförvarsmetod. Reaktorägarna svarar för alla kostnader för slutförvaringen. 17

18 Kärnsäkerhetsforskning SKI är uppdragsgivare för en omfattande forskning om kärnteknik och kärnavfallshantering samt om organisationsfrågor och beredskap. Totalt fördelar SKI omkring 66 miljoner kronor per år till bland annat universitet, högskolor och konsultföretag, i Sverige och utomlands. Vissa projekt genomförs gemensamt av flera länder. Uppdragen formuleras av SKI, men själva arbetet utförs av externa forskare. Forskningens främsta uppgift är att stödja tillsynsverksamheten och skapa bättre underlag och kunskap för beslut i säkerhetsfrågor. De forsknings medel som SKI förfogar över bidrar också till att behålla och utveckla kärnteknisk kompetens i Sverige. Målet är att forskningen ska bidra till en ännu säkrare drift i de kärntekniska anläggningarna. Resultaten från den forskning som finansieras av SKI presenteras vanligen i rapportserien SKI Rapport. En förteckning över alla rapporter finns på SKI:s webbplats, varifrån rapporter kan beställas utan kostnad. SKI:s tidning Nucleus presenterar också resultat av forskningssatsningarna. SKI är uppdragsgivare för en omfattande forskning. Forskningen ska bidra till en ännu säkrare drift i de kärntekniska anläggningarna. 18

19 19

20 Öppenhet Eftersom kärnkraften under många år varit och fortfarande är en kontroversiell och mycket omdebatterad energikälla finns i SKI:s uppdrag formulerat att myndigheten aktivt ska informera om kärnteknisk risk och säkerhet. Genom årliga rapporter om säkerhetsläget, tertialrapporter om händelser vid anläggningarna, medverkan vid möten, via pressmeddelanden, broschyrer, forskningsrapporter och tidningen Nucleus samt via webbplatsen speglar SKI vad som händer på det kärntekniska området. Varje år besvarar SKI också hundratals frågor från media och allmänhet. I kommuner med kärntekniska anläggningar finns lokala säkerhetsnämnder med bred politisk representation. Här får beslutsfattare på lokal nivå information och kunskap från SKI, andra myndigheter och kärnkraftsindustrin. En annan viktig mål grupp för SKI är människor i de kommuner som kan bli aktuella för ett framtida slutförvar. Målet med informationsarbetet är att allmänheten ska få insyn i vad som händer inom det kärntekniska området och hur SKI bedömer säkerhetsläget. Om du har frågor eller vill beställa kostnadsfritt informationsmaterial är du välkommen att kontakta SKI eller besöka vår webbplats. Adress och telefonnummer finns på baksidan av den här broschyren. SKI informerar om kärnteknisk risk och säkerhet. Allt informationsmaterial från SKI är kostnadsfritt. 20

21 21

22 Beredskap Även om analyser visar att det är liten risk för att en olycka ska inträffa i ett svenskt kärnkraftverk kan man inte helt utesluta risken. En rad sam hällsorgan, inklusive SKI, har därför förberett sig på hur man ska arbeta i ett sådant läge och har skyldighet att upprätthålla beredskap för en eventuell olycka. SKI:s beredskapsorganisation kan träda i funktion dygnet runt. Genom snabba och riktiga åtgärder kan konsekvenserna för människor och miljö minimeras. SKI:s roll är att vara oberoende teknisk bedömare och ge råd och information om den tekniska hotbilden till resten av samhället. De frågor som SKI har att ta ställning till är; vilka och hur stora utsläpp av radioaktiva ämnen som kan bli följden av en händelse i en reaktor, när dessa kan inträffa samt hur länge de kan förväntas pågå. Statens strålskyddsinstitut, SSI, bidrar i sin tur med beräkning och mätning av hur och var radioaktivitet kan spridas och hur man kan skydda sig mot ett utsläpp. Myndigheternas råd riktar sig främst till länsstyrelser och kommuner som har det operativa räddningsansvaret. SKI:s uppgifter är i princip desamma vid en olycka utomlands. Tjernobyl katastrofen visade att konsekvenserna av en kärnkraftsolycka utomlands kan ge effekter också i andra länder långt ifrån olycksplatsen. SKI:s roll är att vara oberoende teknisk bedömare och ge råd och information om den tekniska hotbilden. 22

23 23

24 Framtid Kärnkraftverken kommer, precis som alla andra industrianläggningar, att så småningom bli omoderna eller tekniskt så dyra att underhålla att de inte längre är lönsamma för ägarna. Myndigheterna kan komma att stoppa driften av säkerhetsmässiga skäl. Regeringen kan också, enligt avvecklingslagen, komma att besluta om nedläggning av energipolitiska skäl. Något slutdatum för när alla svenska kärnkraftverk ska vara stängda finns inte. SKI:s arbete fortsätter så länge som det finns kärntekniska anläggningar i landet. För även efter att kärnkraftverken stängts kommer myndighetstillsyn att behövas i samband med att anläggningarna rivs och när slutförvaringen av det använda kärnbränslet och annat kärnavfall genomförs. Det är därför viktigt att det även i framtiden finns kunskap och kompetens om kärnteknik och om hur säkerhetsarbete ska bedrivas för att vara framgångsrikt. SKI:s arbete fortsätter så länge som det finns kärntekniska anläggningar i landet. 24

25 25

26 26

27

28 Augusti 2000

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret Kärnkraftsindustrin vill bygga ett slutförvar Den 16 mars 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sin ansökan om att få bygga ett slutförvar

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Beredskap mot kärntekniska olyckor Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000 3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000 Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk

Läs mer

Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson

Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson Promemoria Datum: 2015-10-29 Diarienr: SSM2015-1136 Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson Fud-utredning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 2.1

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses 1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering,

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM

2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM 2013-12-04 Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) Fud-program 2013. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

Avfallet från kärnkraften

Avfallet från kärnkraften Avfallet från kärnkraften I kärnkraftverk bildas radioaktivt avfall. Om det inte tas om hand på rätt sätt kan det orsaka skador genom den radioaktiva strålningen. Enligt lagen ska de som driver kärnkraft,

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring

Läs mer

Psykosociala effekter

Psykosociala effekter Forskning och studier initierade av SKB Forskning och studier internationellt Samråd med Lennart Sjöberg och Töres Theorell Psykosociala effekter Det finns mycket underlag Yucca Mountain Three Miles Island

Läs mer

Generella synpunkter. Yttrande över remissen FUD-program 2007

Generella synpunkter. Yttrande över remissen FUD-program 2007 Slutförvarsprojektet Virpi Lindfors Datum Sid 2008-03-18 Dnr 2007KS396 531 1 (8) Yttrande över remissen FUD-program 2007 Östhammars kommun har granskat SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration,

Läs mer

SSI Rapport 2008:21. Sammanfattande bedömning av strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna i Sverige 2007. Peter Hofvander et.al.

SSI Rapport 2008:21. Sammanfattande bedömning av strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna i Sverige 2007. Peter Hofvander et.al. SSI Rapport 2008:21 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Sammanfattande bedömning av strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna i Sverige 2007 Peter Hofvander

Läs mer

Förslag till avgifter och säkerhetsbelopp för år 2007

Förslag till avgifter och säkerhetsbelopp för år 2007 SKI Rapport 2006:35 Förslag till avgifter och säkerhetsbelopp för år 2007 Oktober 2006 ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R-06/35-SE SKI Rapport 2006:35 Förslag till avgifter och säkerhetsbelopp för år 2007 Oktober

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte för remissinstanser utbyggnad och fortsatt drift av SFR

Minnesanteckningar från informationsmöte för remissinstanser utbyggnad och fortsatt drift av SFR Datum: 2015-05-12 Diarienr: SSM2015-1640-8 Minnesanteckningar från informationsmöte för remissinstanser utbyggnad och fortsatt drift av SFR Tid: Onsdagen den 6 maj 2015, kl. 09:00-14.30 Plats: City Conference

Läs mer

17 Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall

17 Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Ur Kammarens protokoll, Riksdagens snabbprotokoll 2008/09:68 onsdagen den 11 februari 2009 17 Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Föredrogs miljö- och jordbruksutskottets

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

FUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring

FUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring FUD-program 98 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring Program för forskning samt utveckling och demonstration av inkapsling och geologisk djupförvaring September 1998 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Föreläggande om program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador vid Clab

Föreläggande om program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador vid Clab Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-20 Diarienr: SSM2013-3985 Objekt: Clab Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om program

Läs mer

Samråd med temat: Preliminär MKB för inkapslingsanläggningen

Samråd med temat: Preliminär MKB för inkapslingsanläggningen Samråd med temat: Preliminär MKB för inkapslingsanläggningen Datum: 17 november 2005, klockan 19.00 21.00 Plats: Badholmen, Oskarshamn Målgrupp: Allmänheten, organisationer, statliga myndigheter och verk

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

P-13-35. Avvecklingsplan för ett utbyggt SFR. Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall. Markus Calderon, Svensk Kärnbränslehantering AB

P-13-35. Avvecklingsplan för ett utbyggt SFR. Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall. Markus Calderon, Svensk Kärnbränslehantering AB P-13-35 Avvecklingsplan för ett utbyggt SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Markus Calderon, Svensk Kärnbränslehantering AB December 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel

Läs mer

Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön

Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön Plats: Ringhals, Infocenter Datum: 2014 03 05 kl: 16:00 18:30 Deltagare Vattenfall:

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2015 1 (5) 2014-11-03 Dnr 36/2014 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2015 1. Utgångspunkter för Kärnavfallsrådets verksamhet och

Läs mer

och Vattenfall, en säkerhetskulturresa

och Vattenfall, en säkerhetskulturresa Från Tjernobyl och NASA till Forsmark och Vattenfall, en säkerhetskulturresa Måste man arbeta med säkerhetskultur för att nå nollvisionen? 1 En säkerhetskulturresa Säkerhetskultur är ett begrepp som utvecklats

Läs mer

Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall

Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall Sida: 1/10 Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall 1 Slutförvaring och mellanlagring av radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet 1.1 Nuvarande

Läs mer

Avfallskedjan och Oss yttrande över FUD 04

Avfallskedjan och Oss yttrande över FUD 04 Avfallskedjan och Oss yttrande över FUD 04 Oss och andra organisationer ingående i Avfallskedjans nätverk har tagit del av SKB AB:s FUD-program 2004 och inkommer härmed med följande yttrande. Vi har så

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

RADIOAKTIVA ÄMNEN M.M.

RADIOAKTIVA ÄMNEN M.M. Kärnteknisk verksamhet [6101] RADIOAKTIVA ÄMNEN M.M. Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Inledande bestämmelser 1 [6101] Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses 1. uppförande,

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE. Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01

Läs mer

SR 97 Säkerheten efter förslutning

SR 97 Säkerheten efter förslutning Huvudrapport Sammanfattning Djupförvar för använt kärnbränsle SR 97 Säkerheten efter förslutning November 1999 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) 1 of 5 27/09/2010 12:56 SFS 1988:220 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1988-05-19 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:889 Strålskyddslag

Läs mer

Statens kärnkraftinspektion Så kontrollerar vi säkerheten i svensk kärnteknisk verksamhet

Statens kärnkraftinspektion Så kontrollerar vi säkerheten i svensk kärnteknisk verksamhet Statens kärnkraftinspektion Så kontrollerar vi säkerheten i svensk kärnteknisk verksamhet 2 Kärnkraftinspektionens uppgifter Statens kärnkraftinspektion, SKI, har som uppgift att övervaka säkerheten vid

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:183

Regeringens proposition 2005/06:183 Regeringens proposition 2005/06:183 Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring Prop. 2005/06:183 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 16 mars 2006 Göran Persson Lena

Läs mer

Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)

Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda) SFS 1988:220 Strålskyddslag i sin lydelse 2004-06-01 (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda) Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Syftet med denna lag

Läs mer

Nyhetsbrev från Statens kärnkraftinspektion Oktober-december 2003 KÄRNSÄKERT Nr. 7

Nyhetsbrev från Statens kärnkraftinspektion Oktober-december 2003 KÄRNSÄKERT Nr. 7 Nyhetsbrev från Statens kärnkraftinspektion Oktober-december 2003 KÄRNSÄKERT Nr. 7 Hösten har varit intensiv på SKI. Vi hade knappt blivit färdiga med den stora granskningen av Barsebäck förrän det stora

Läs mer

Nordens största kraftverk...3. Miljön i prövning och konsekvens...4. Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6. Betydande miljöaspekter...

Nordens största kraftverk...3. Miljön i prövning och konsekvens...4. Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6. Betydande miljöaspekter... Ringhalsgruppen och miljön 2005 Innehåll Nordens största kraftverk...3 Miljön i prövning och konsekvens...4 Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6 Betydande miljöaspekter...7 Miljöförbättringar under året...10

Läs mer

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero.

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero. SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION 201402 17 SKB SamradSFR@skb.se Box 250 101 24 STOCKHOLM Härmed överlämnas SERO:s remissvar på samråd om SFR under februari 2014. Enligt uppdrag för SERO Leif

Läs mer

PROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12

PROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12 PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren.

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren. Regeringsbeslut 12 Miljödepartementet 2008-06-26 M2008/2699/A (delvis) Strålsäkerhetsmyndigheten 17116SOLNA Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Årsredovisning 1 juli - 31 december 2008

Årsredovisning 1 juli - 31 december 2008 Årsredovisning 1 juli - 31 december 2008 Innehåll GD:s inledning... 3 Verksamheten i stort... 5 Anslagsutfall... 8 Pådrivande och förebyggande miljöarbete... 10 Säker kärnkraft... 10 Kärnsäkerhet... 10

Läs mer

Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar

Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar Sida: 1/66 Promemoria Dokument: SSM 2010/1557-11 Datum: 2012-11-15 Samråd: Anders Hallman Författare: Lovisa Wallin Fastställd: Lars Skånberg Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelningen Egenkontroll - ditt ansvar som verksamhetsutövare Som företagare är det ditt ansvar att veta hur din verksamhet påverkar omgivningen. Detsamma gäller även

Läs mer

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning Till föreningsstämman 2003 Förslag till Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning Bakgrund Vid SKBs föreningsstämma år 2000 behandlades en motion om hyressättningsfrågor. Den diskussion som följde med

Läs mer

Remiss. 2011-03-07 M2011/1095/Ke. Slutbetänkande av Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet

Remiss. 2011-03-07 M2011/1095/Ke. Slutbetänkande av Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet Remiss REGERINGSKANSLIET 2011-03-07 M2011/1095/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Ansi Gerhardsson Telefon 08A05 35 09 Ankom if98kholm fäns landsting 2011-03- 1 4 Slutbetänkande av Utredningen om en

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: 2004-04-22, klockan 19.00 21 Plats: Figeholms Fritid och Konferens, Hägnad, Figeholm Målgrupp:

Läs mer

för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Miljödepartementets promemoria Myndighetsansvaret i finansieringssystemet

för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Miljödepartementets promemoria Myndighetsansvaret i finansieringssystemet Miljödepartementet 103 33 Stockholm E.ON Kärnkraft Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Ingemar Engkvist Tel 040-25 56 04 Mobil: 070-559 26 40 ingemar.engkvist@eon.se M Malmö 2014-01-31 Remissvar M2013/1587/Ke

Läs mer

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda.

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda. 2005-12-02 Till: SKB AB Attn: Saida Laârouchi Engström Box 5864 102 40 Stockholm Frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) med anledning av mötet arrangerad 2005-11-14 av kärnavfallsbolaget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor; SFS 2007:491 Utkom från trycket den 18 juni 2007 Omtryck utfärdad den 7 juni 2007. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra

Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor

Läs mer

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för

Läs mer

Solarietillsyn i Luleå 2008

Solarietillsyn i Luleå 2008 projekt R A P P O R T augusti 2008 M I L J Ö K O N T O R E T Solarietillsyn i Luleå 2008 Katarina Frilén Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30

Läs mer

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten. 2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel: Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken

Läs mer

PRIORITERADE FÖRENKLINGAR FÖR FÖRETAG INOM BESÖKSNÄRINGEN

PRIORITERADE FÖRENKLINGAR FÖR FÖRETAG INOM BESÖKSNÄRINGEN PRIORITERADE FÖRENKLINGAR FÖR FÖRETAG INOM BESÖKSNÄRINGEN ELVA KONKRETA OMRÅDEN SOM BÖR PRIORITERAS I ARBETET MED ATT FÖRENKLA OCH FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FÖRETAG Företagen i besöksnäringen belastas

Läs mer

Innehållsförteckning med kommentarer för Barsebäcks MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Innehållsförteckning med kommentarer för Barsebäcks MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Miljörapport Skapat 2004-02-21 1824852 / 1.3 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 Företagsintern PSG / FSG enl

Läs mer

FUD-Program 92 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring. Program för forskning, utveckling, demonstration och övriga åtgärder

FUD-Program 92 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring. Program för forskning, utveckling, demonstration och övriga åtgärder FUD-Program 92 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring Program för forskning, utveckling, demonstration och övriga åtgärder September 1992 FORORD Lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 1984:3) föreskriver

Läs mer

2011-08-31 LS 1103-0368. Yttrande över slutbetänkandet Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (SOU 2011:18)

2011-08-31 LS 1103-0368. Yttrande över slutbetänkandet Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (SOU 2011:18) Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-08-31 LS 1103-0368 Ankom Stockholms läns landsting Dnr: UNDSTINGSSTYREISFN 2011-09- 0 2 1 1-09- 20 * 0 1 4 Landstingsstyrelsen ' u Yttrande

Läs mer

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete 1 Innehåll Egenkontroll: STARK...4 Fysiskt skydd bevakning...5 Brandskydd...6 Larm...7 Strålskydd...8 Radiologisk klassning...9 Skyddsutrustning...

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten Årsredovisning 2013

Strålsäkerhetsmyndigheten Årsredovisning 2013 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning 3 2. Resultatredovisning 4 Verksamhetsområden och delområden 4 Processer 4 Effektmål mål för strålsäkerheten i samhället 6 Indikatorer 6 Bedömning av strålsäkerheten

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag KemI:s inspektionsverksamhet Kemikalieinspektionen, KemI, inspekterar företag som tillverkar* och importerar kemiska produkter, biotekniska organismer och

Läs mer

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten Dir. 2015:104 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och lämna förslag

Läs mer

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Beslut om yttrande Vårt datum: 2015-12-16 Er referens: Mål nr M 7062-14 Avd. 3 Diarienr: SSM2015-656 Handläggare: Georg Lindgren Telefon:

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21-22 maj 2016

Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21-22 maj 2016 Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21-22 maj 2016 Den stora internationella konferensen i Skellefteå blev mycket lyckad. Det var ett hundratal deltagare som samlades kring de livsviktiga frågorna som

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Rapport 2007:2 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM)

Rapport 2007:2 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) Rapport 2007:2 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) Säkerhetsanalys av slutförvaring av kärnavfall roll, utveckling och utmaning En fördjupning till KASAM:s rapport om kunskapsläget på kärnavfallsområdet

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

De 20 vanligaste frågorna om Svanen De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning

Läs mer

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 653

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 653 ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 653 Attityder kring kärnkraft i Sverige En studie av förändringar i attityder från folkomröstningen 1980 fram till år 2006 Oskar Berg Uppsala, oktober

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer

Läs mer

Skanör- Falsterbokatastrofen. Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9

Skanör- Falsterbokatastrofen. Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9 Skanör- Falsterbokatastrofen Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9 Skanör-Falsterbo Tillhör Vellinge kommun Ca 7000 bofasta invånare 55% av bostäderna och det mesta av samhällsservicen (skolor, affärer,

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer