SKI arbetar för säkerhet

Transkript

1 Säkerheten i fokus

2

3 SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade behov av energi för uppvärmning. Dessutom ville Sverige bli mindre sårbart och mindre oljeberoende genom att producera mer energi inom landet. Sveriges första kärnkraftverk, Ågesta söder om Stockholm, startades 1964 och producerade el och fjärrvärme under tio år. Kärnkraften lokali serades senare längre ifrån tätbefolkade områden och byggdes ut fram till Reaktorsäkerhetsfrågor kom snabbt att bli viktiga. Likaså uppmärksammades att kärnavfallet måste tas om hand på ett ansvarsfullt sätt samt att uran och plutonium måste övervakas noggrant så att det inte används för att tillverka kärnvapen. Kärnkraftverken producerar ungefär hälften av den svenska elenergin. Riskerna med kärnkraften gör att verksamheten måste övervakas noga. Reaktorerna måste också konstrueras så att en eventuell olycka inte får svåra konsekvenser i omgivningen bildades Statens kärnkraftinspektion, SKI. Huvuduppgifterna är att kontrollera att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet uppfyller de krav som ställs: på säkerhet vid drift av anläggningarna, på Kärnkraftverken producerar ungefär hälften av den svenska elenergin. SKI kontrollerar att säkerhetskraven uppfylls. 3

4 4

5 kontrollen av kärnämnen samt på hantering och slutförvaring av kärnkraftens avfall. SKI ska också verka för att säkerhetsarbetet utvecklas. All kärnteknisk verksamhet, det vill säga kärnbränsletillverkning, driften vid kärnkraftverken, transporter, avfallshantering och kärnämneskontroll, omfattas av SKI:s tillsyns arbete. SKI samarbetar i vissa frågor med Statens strålskyddsinstitut, SSI, som bland annat har till uppgift att övervaka att strålskyddsbestämmelserna efterlevs. Kärnteknisk verksamhet i Sverige regleras främst av kärntekniklagen och den är utgångspunkten för SKI:s arbete. I kärntekniklagen stadgas bland annat att den som fått tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet har det fulla säkerhetsansvaret för driften vid anläggningen. SKI:s uppgift är att se till att ägaren tar sitt ansvar och bedriver verksamheten på ett säkert sätt. Det är regering, riksdag och ytterst svenska folket som är SKI:s uppdragsgivare. SKI är en myndighet som hör till Miljödepartementet. Verksamheten finansieras genom en avgift som tillståndshavarna betalar. Men det är regering och riksdag, inte tillståndshavarna, som bestämmer vilken inriktning SKI:s verksamhet ska ha och hur mycket den får kosta. SKI har cirka 115 anställda. SKI samarbetar i vissa frågor med Statens strålskyddsinstitut, SSI. Det är regering, riksdag och ytterst svenska folket som är SKI:s uppdrags givare. 5

6 Inget uran på avvägar Bränsle till kärnkraftverken tillverkas av uran. Det bryts i gruvor utomlands. Sverige importerar allt sitt uran, främst från Kanada, Ryssland och Australien. Uran kan brytas i Sverige men det är inte ekonomiskt lönsamt eftersom uranhalten i den svenska berggrunden är låg och världsmarknadspriserna på uran är låga. I bränslefabriken i Västerås tillverkas kärnbränsleelement. Uranet importeras till Sverige i form av uranhexafluorid. Detta omvandlas till urandioxid, ett pulver, som pressas till små hårda bränsle kutsar. Kutsarna packas i kapslingsrör, så kallade bränslestavar, som sedan monteras ihop till bränsleelement som är ungefär fyra meter långa. Hela produktionen vid bränslefabriken står under SKI:s tillsyn. De färdiga bränsleelementen säljs till kärnkraftverk i Sverige och övriga Europa. De svenska kärnkraftverken köper också kärnbränsle från utländska tillverkare. Innan kärnbränslet används i reaktorn avger det mycket låg strålning och kan hanteras utan särskild skyddsutrustning. På 1950-talet hade Sverige planer på att tillverka egna kärnvapen. Men planerna övergavs på 1960-talet och Sverige skrev under ickespridningsfördraget Fördraget innebär att Sverige förbundit sig att använda kärnenergi enbart för fredliga syften och att svenskt kärnämne Produktionen vid bränsle fabriken står under SKI:s tillsyn. Sverige har förbundit sig att använda kärnenergi enbart för fredliga syften. 6

7 7

8 får kontrolleras av FN:s atomenergiorgan IAEA (International Atomic Energy Agency i Wien). Eftersom Sverige är medlem i EU kontrolleras allt svenskt kärnämne även av EU:s kontrollorgan Euratom. All hantering av kärnämne bokförs. På så sätt vet man hela tiden var kärnämnet finns och den världsom fattande kontrollen, så kallad safeguard, kan fungera. Syftet är att förhindra att kärnämnen används för otillåten framställning av kärnvapen. SKI ansvarar för att Sverige uppfyller alla internationella avtal på icke-spridningsområdet. SKI ser till att Sverige uppfyller internationella avtal på icke-spridningsområdet. 8

9 Säkerhet vid kärnkraftverken Det finns elva kraftproducerande reaktorer på fyra platser i Sverige; Barsebäck (1), Forsmark (3), Oskarshamn (3) och Ringhals (4). Åtta av dessa är kok vattenreaktorer medan tre av Ringhals reaktorer är av tryckvattentyp. En kärnkraftsreaktor kan liknas vid en stor ångmaskin. Mellan 450 och 700 bränsleelement placeras i reaktortanken och bildar tillsammans det som kallas härden. När man får igång kärnklyvningen i atomkärnorna i uranet bildas värme. Det vatten som pumpas genom härden värms upp, börjar koka och förångas. Ångan leds till turbiner som driver en generator som omvandlar ångtrycket till elektricitet. Ångan leds sedan från turbinen vidare till en kondensor där ångan kyls ner och blir till vatten igen. Därefter leds vattnet åter in i reaktortanken. Kylvattnet som används för att kondensera ångan till vatten är havsvatten. Det pumpas ut i havet igen efter att det har utfört sin uppgift. Kyl vattnet blir inte radioaktivt förorenat eftersom det aldrig kommer i kontakt med processvattnet. Under kärnklyvningsprocessen bildas långlivade starkt radioaktiva ämnen i kärnbränslet. Ämnen som är farliga för människor och miljö. Det är därför väsentligt att härden hela tiden kyls och att den är Kraftproducerande reaktorer i Sverige: Barsebäck (1), Forsmark (3), Oskarshamn (3), Ringhals (4). 9

10 10

11 inne sluten, isolerad från kontakt med omgivningen. Härden måste kylas med vatten under lång tid även efter det att kärn klyvningsprocessen är stoppad, eftersom de radioaktiva ämnena i härden fortsätter att avge värme. Att hålla de radioaktiva ämnena isolerade och att alltid kunna tillföra vatten är därför grundläggande säkerhetsfrågor. Det måste också alltid finnas el tillgänglig så att kylning och andra säkerhetssystem kan fungera. Isoleringen åstadkoms genom ett antal säkerhetsbarriärer. Om en barriär inte fungerar ska nästa ta vid. Isoleringen sker också genom att bränsleelementen alltid hanteras under vatten. Ett par meter vatten stoppar strålningen helt. Flera oberoende reservsystem finns för att man alltid ska kunna tillföra vatten för att kunna kyla härden och för att elförsörjningen ska fungera. Ansvaret för säkerheten ligger helt på den som har tillstånd att driva kärnkraftverket. SKI anger i föreskrifter vad detta ansvar innebär och kontrollerar att tillståndshavaren tar sitt ansvar. Detta sker bland annat genom inspektioner och granskningar av olika slag. SKI uppmärksammar både tekniska frågor och hur samspelet fungerar mellan människor, teknik och organisation i den tekniskt komplicerade Ansvaret för säkerheten ligger helt på den som har tillstånd att driva kärnkraftverket. SKI kontrollerar att tillståndshavaren tar sitt ansvar. 11

12 12

13 verksamhet som bedrivs på ett kärnkraftverk. Specialister inom bland annat reaktorteknik, kärnfysik, hållfasthet och beteendevetenskap samarbetar. På så sätt får SKI en helhetsbild av verksamheten. Avvikelser från normala driftrutiner ska rapporteras till SKI. Oftast är det fråga om tekniska problem utan större betydelse för säkerheten. I ett antal fall ingriper SKI och kräver mer omfattande utredningar eller redogörelser för något som inträffat. SKI kan också stoppa driften vid en reaktor om den inte uppfyller de krav som ställs i drifttillstånd och föreskrifter. Allvarliga incidenter är mycket ovanliga i Sverige och några utsläpp av radioaktiva ämnen över gränsvärden har hittills inte skett. Även om kärnkraften i Sverige bedöms som säker arbetar SKI hela tiden pådrivande för att säkerheten ska bli ännu bättre och för att säkerhetshöjande tekniska, organisatoriska och administrativa förbättringar ska införas när så är möjligt. En del i detta arbete är att analysera erfarenheter från inträffade händelser, både i Sverige och utomlands, en annan att granska analyser som pekar ut var i anläggningarna som det kan finnas svagheter som måste åtgärdas och en tredje att använda resultat från forskningsprojekt i det dagliga säkerhetsarbetet. SKI kan stoppa driften vid en reaktor om den inte uppfyller de krav som ställs. 13

14 SKI kontrollerar också det kärnämne som förvaras på anläggningarna, att avfallet hanteras på ett säkert sätt och att det finns ett bra skydd mot bland annat sabotage. SKI deltar aktivt i internationellt samarbete, ofta i arbetsgrupper inom IAEA (International Atomic Energy Agency i Wien), OECD/NEA (Nuclear Energy Agency i Paris) och EU. Det finns också flera internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. SKI deltar aktivt i internationellt samarbete. 14

15 Arbete för en säker slutförvaring När bränsleelementen har använts färdigt tas de ur reaktorn och förvaras i vattenbassänger i anslutning till reaktorn under cirka ett år. Därefter transporteras de med fartyget Sigyn till mellanlagret för använt kärnbränsle, CLAB. Det ligger nersprängt i berget nära kärnkraftverket i Oskarshamn. Där mellanlagras det högaktiva använda kärnbränslet i vatten bassänger. Efter cirka 40 år planerar man att föra bränslet vidare till ett framtida slutförvar. Det avfall som är låg- och medelaktivt, till exempel filter och radioaktivt ned smutsade verktyg, slutförvaras i bergrum i SFR, slutförvaret för radioaktivt drift av fall, som är nedsprängt under havsytan nära Forsmarks kärnkraftverk. CLAB och SFR drivs av SKB Svensk Kärnbränslehantering AB. Företaget SKB ägs gemensamt av kraftföretagen och an svarar för att allt kärnavfall i Sverige hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. På samma sätt som SKI övervakar verksamheten vid kärnkraftverken inspekterar och granskar SKI verksamheterna vid CLAB och SFR samt transporterna av kärnavfallet. Liksom flera andra länder planerar Sverige att slutförvara det högaktiva avfallet djupt nere i berggrunden omgivet av ett antal tekniska och naturliga barriärer. Det är SKB som har ansvaret för att utveckla en säker metod för slutförvaring och för att finna en lämplig plats där man kan bygga ett slutförvar. Var och exakt hur slutförvaringen ska ske är ännu inte bestämt. SKI övervakar verksamheterna vid CLAB och SFR. 15

16 16

17 SKI har tillsammans med Statens strålskyddsinstitut, SSI, en viktig uppgift som säkerhetsgranskare av den metod och den plats som SKB föreslår. För att kunna göra en kvalificerad bedömning av SKB:s förslag krävs stor kunskap. Den skaffar sig SKI bland annat genom forskning och internationellt samarbete. Vart tredje år lämnar SKB in sitt forsknings- och utvecklingsprogram i slutförvarsfrågan till SKI. SKI gör en noggrann egen granskning men skickar också ut programmet på bred remiss till bland annat andra myndigheter, universitet, högskolor och miljöorganisationer. Slutligen överlämnar SKI programmet samt sitt yttrande till regeringen som avgör om programmet uppfyller kärntekniklagens krav och om det behöver kompletteras. Reaktorägarna svarar för alla kostnader för hantering och slutförvaring av det använda kärnbränslet och annat avfall som uppkommer vid reaktordriften samt för rivningen av kärnkraftverken. De betalar in en särskild avgift till staten för varje kilowattimme el som produceras i kärnkraftverken. Pengarna placeras i statligt förvaltade fonder där de förräntas. Reaktorägarna ska också ställa ekonomiska säkerheter för oförutsedda kostnader. SKI granskar industrins kostnadsberäkningar och föreslår regeringen hur stor avgiften till kärnavfallsfonden ska vara och hur stora säkerheter som krävs. SKI granskar SKB:s arbete med att utveckla en säker slutförvarsmetod. Reaktorägarna svarar för alla kostnader för slutförvaringen. 17

18 Kärnsäkerhetsforskning SKI är uppdragsgivare för en omfattande forskning om kärnteknik och kärnavfallshantering samt om organisationsfrågor och beredskap. Totalt fördelar SKI omkring 66 miljoner kronor per år till bland annat universitet, högskolor och konsultföretag, i Sverige och utomlands. Vissa projekt genomförs gemensamt av flera länder. Uppdragen formuleras av SKI, men själva arbetet utförs av externa forskare. Forskningens främsta uppgift är att stödja tillsynsverksamheten och skapa bättre underlag och kunskap för beslut i säkerhetsfrågor. De forsknings medel som SKI förfogar över bidrar också till att behålla och utveckla kärnteknisk kompetens i Sverige. Målet är att forskningen ska bidra till en ännu säkrare drift i de kärntekniska anläggningarna. Resultaten från den forskning som finansieras av SKI presenteras vanligen i rapportserien SKI Rapport. En förteckning över alla rapporter finns på SKI:s webbplats, varifrån rapporter kan beställas utan kostnad. SKI:s tidning Nucleus presenterar också resultat av forskningssatsningarna. SKI är uppdragsgivare för en omfattande forskning. Forskningen ska bidra till en ännu säkrare drift i de kärntekniska anläggningarna. 18

19 19

20 Öppenhet Eftersom kärnkraften under många år varit och fortfarande är en kontroversiell och mycket omdebatterad energikälla finns i SKI:s uppdrag formulerat att myndigheten aktivt ska informera om kärnteknisk risk och säkerhet. Genom årliga rapporter om säkerhetsläget, tertialrapporter om händelser vid anläggningarna, medverkan vid möten, via pressmeddelanden, broschyrer, forskningsrapporter och tidningen Nucleus samt via webbplatsen speglar SKI vad som händer på det kärntekniska området. Varje år besvarar SKI också hundratals frågor från media och allmänhet. I kommuner med kärntekniska anläggningar finns lokala säkerhetsnämnder med bred politisk representation. Här får beslutsfattare på lokal nivå information och kunskap från SKI, andra myndigheter och kärnkraftsindustrin. En annan viktig mål grupp för SKI är människor i de kommuner som kan bli aktuella för ett framtida slutförvar. Målet med informationsarbetet är att allmänheten ska få insyn i vad som händer inom det kärntekniska området och hur SKI bedömer säkerhetsläget. Om du har frågor eller vill beställa kostnadsfritt informationsmaterial är du välkommen att kontakta SKI eller besöka vår webbplats. Adress och telefonnummer finns på baksidan av den här broschyren. SKI informerar om kärnteknisk risk och säkerhet. Allt informationsmaterial från SKI är kostnadsfritt. 20

21 21

22 Beredskap Även om analyser visar att det är liten risk för att en olycka ska inträffa i ett svenskt kärnkraftverk kan man inte helt utesluta risken. En rad sam hällsorgan, inklusive SKI, har därför förberett sig på hur man ska arbeta i ett sådant läge och har skyldighet att upprätthålla beredskap för en eventuell olycka. SKI:s beredskapsorganisation kan träda i funktion dygnet runt. Genom snabba och riktiga åtgärder kan konsekvenserna för människor och miljö minimeras. SKI:s roll är att vara oberoende teknisk bedömare och ge råd och information om den tekniska hotbilden till resten av samhället. De frågor som SKI har att ta ställning till är; vilka och hur stora utsläpp av radioaktiva ämnen som kan bli följden av en händelse i en reaktor, när dessa kan inträffa samt hur länge de kan förväntas pågå. Statens strålskyddsinstitut, SSI, bidrar i sin tur med beräkning och mätning av hur och var radioaktivitet kan spridas och hur man kan skydda sig mot ett utsläpp. Myndigheternas råd riktar sig främst till länsstyrelser och kommuner som har det operativa räddningsansvaret. SKI:s uppgifter är i princip desamma vid en olycka utomlands. Tjernobyl katastrofen visade att konsekvenserna av en kärnkraftsolycka utomlands kan ge effekter också i andra länder långt ifrån olycksplatsen. SKI:s roll är att vara oberoende teknisk bedömare och ge råd och information om den tekniska hotbilden. 22

23 23

24 Framtid Kärnkraftverken kommer, precis som alla andra industrianläggningar, att så småningom bli omoderna eller tekniskt så dyra att underhålla att de inte längre är lönsamma för ägarna. Myndigheterna kan komma att stoppa driften av säkerhetsmässiga skäl. Regeringen kan också, enligt avvecklingslagen, komma att besluta om nedläggning av energipolitiska skäl. Något slutdatum för när alla svenska kärnkraftverk ska vara stängda finns inte. SKI:s arbete fortsätter så länge som det finns kärntekniska anläggningar i landet. För även efter att kärnkraftverken stängts kommer myndighetstillsyn att behövas i samband med att anläggningarna rivs och när slutförvaringen av det använda kärnbränslet och annat kärnavfall genomförs. Det är därför viktigt att det även i framtiden finns kunskap och kompetens om kärnteknik och om hur säkerhetsarbete ska bedrivas för att vara framgångsrikt. SKI:s arbete fortsätter så länge som det finns kärntekniska anläggningar i landet. 24

25 25

26 26

27

28 Augusti 2000