Nordens största kraftverk...3. Miljön i prövning och konsekvens...4. Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6. Betydande miljöaspekter...

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordens största kraftverk...3. Miljön i prövning och konsekvens...4. Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6. Betydande miljöaspekter..."

Transkript

1 Ringhalsgruppen och miljön 2005

2 Innehåll Nordens största kraftverk...3 Miljön i prövning och konsekvens...4 Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6 Betydande miljöaspekter...7 Miljöförbättringar under året...10 Miljöcertifikat ISO Redovisning av tillstånd...11 Miljöhändelser...11 Måluppfyllelse...12 Miljöprogram inför Miljöprövning...13 Miljöfakta...14 EMAS granskningsberättelse...19 Barsebäcks miljöförbättringar...20 Miljöhändelser...20 Måluppfyllelse...21 Miljöfakta...22 Ordlista...26 Grafisk produktion och layout: Annika Örnborg-Anttila, Ringhals information Text: Ringhalsgruppen Foto/illustrationer: Ringhals information, Hallandsbild, Edithouse och Jesper Johansson Tryck: BCB, Varberg 2006

3 Nordens största kraftverk Ringhals kärnkraftverk är Nordens största kraftverk och ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Barsebäcks kärnkraftverk ligger vid Öresund i Kävlinge kommun. Båda Kraftverken ingår tillsammans i Ringhalsgruppen som ägs av Vattenfall AB (70,4 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 %), ett dotterbolag till E.ON. Elproduktionsprocessen I reaktortanken finns bränslet som anrikat uran och inkapslat i metallrör. Rören sitter i knippen i s.k. bränsleelement. Härden består av ett stort antal sådana element omgivna av vatten. När uranatomerna klyvs frigörs stora mängder energi som värmer vattnet som cirkuleras genom reaktorsystemet. I kokarvattenreaktorn kokar som namnet anger vattnet till ånga. Ångan leds direkt till turbinanläggningen och får turbinerna att snurra. I tryckvattenreaktorn är trycket så högt att vattnet trots en temperatur på flera hundra grader inte kokar. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare, där vatten, som inte varit i kontakt med härden, förångas. Därefter är processen lik kokarreaktorns. Ångan leds till turbinerna och i änden på turbinaxeln sitter generatorn som genererar elektriciteten. Efter att ångan passerat turbinerna leds den ner i kondensorer. Genom en mängd rör i kondensorerna pumpas havsvatten. När ångan möter de kalla rören omvandlas den på nytt till vatten. Vattnet pumpas därefter åter till reaktorn respektive värmeväxlarna. På Ringhals förbrukas varje år ton uran. Dessutom används cirka kubikmeter kommunalt vatten. I reaktorsystemen tillsätts kemikalier som borsyra och litium för att reglera processen och vattenkemin. I andra kylsystem doseras hydrazin för att förhindra korrosion. Vid full drift passerar varje sekund cirka 170 kubikmeter havsvatten genom anläggningarna. Havsvattnet värms cirka 10 grader under färden genom kraftverket. För att hindra beväxning i havsvattenkanaler som kyler säkerhetskomponenter och vissa andra system används natriumhypoklorit. Dessutom förbrukas diverse kemiska produkter, oljor och smörjmedel för att underhålla hjälpsystemen till processen. Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Kondensor Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi! Elgenerator Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Under 2005 har Ringhals producerat 26 miljarder kilowattimmar. Det motsvarar cirka 18 % av Sveriges elförbrukning Totalt har de fyra reaktorerna en installerad elektrisk effekt på cirka 3550 megawatt. Kraftverket omsätter drygt 4 miljarder kronor, har drygt 1200 anställda och köper in omkring 500 årsarbeten av konsulter och entreprenörer. Det som gör Ringhals unikt är att det, som enda kraftverk i Sverige och ett av de få i världen, har både kok- och tryckvattenreaktorer. Barsebäck har två kokvattenreaktorer på vardera 600 megawatt. Reaktor 1 stängdes permanent i november 1999 efter ett politiskt beslut. Reaktor 2 togs ur drift 31 maj 2005, också efter ett politiskt beslut. Kylvatten Modell av en kokvattenreaktor Miljö 3

4 Miljön i prövning och konsekvens Både Ringhals och Barsebäck har under 2005 haft fokus på de miljöprövningar som anläggningarna är på väg att genomföra. Huvudförhandlingen i Ringhals miljöprövning ägde rum i februari 2005 och efter regeringens beslut i oktober om verksamhetens tillåtlighet, väntar man på en miljödom. För Barsebäck har förutsättningarna förändrats i och med regeringsbeslutet om B2:s stängning i maj. Barsebäcksverket arbetar därför istället med en miljökonsekvensbeskrivning med inriktning på avställnings- och servicedrift. En miljöprövning är resurskrävande för företaget men utgör samtidigt en spännande process som ger en samlad bild av miljöarbetet. Den ger tydliga riktlinjer, vilket är positivt för samhället och företaget. Alla förändringar i företaget prövas. Arbetet med Ringhals miljöprövning påbörjades 2002 och ansökningshandlingarna lämnades in till miljödomstolen Nu hoppas vi att miljöprövningen kommer till ett avslut under 2006 så att resurser och kraft på Ringhals i framtiden kan fokusera på miljöfrågor och miljöarbete i verksamheten, säger Per Drake, miljöcontroller på Ringhals. Miljöprövning under året Miljödomstolens huvudförhandling i februari utmynnade i att ärendet överlämnades åt regeringen. På tre punkter tillstyrkte inte miljödomstolen Ringhals ansökan. Dels gällde invändningarna slutförvaret för använt kärnbränsle, en fråga som domstolen anser inte är löst, eftersom det inte är prövat i miljödomstolen eller av regeringen. Dels gällde det konsekvenserna av en allvarlig olycka, hur osannolik en sådan än må vara. Den tredje och sista punkten gällde energihushållningen, där domstolen ifrågasatte att stora energimängder släpps ut med kylvattnet. I oktober beslutade regeringen dock att Ringhals 1999 fick Sverige en ny miljölagstiftning en miljöbalk som innebär att all lagstiftning inom miljöområdet samlas på ett ställe i en egen lag. Alla företag som förändrar sin verksamhet eller ökar produktionen måste enligt Miljöbalken låta undersöka sin verksamhet. Samtidigt har lagstiftningen breddats och fördjupats. Ringhals är det första kärnkraftverket i landet som miljöprövas enligt den nya lagen. Barsebäck Under februari och mars 2005 startade Barsebäck arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. I april hölls samråd med SKI, SSI, Länsstyrelsen, kommunen, berörda myndigheter och närboende. I maj kom beslut från Länsstyrelsen att stängningen innebär en betydande miljöpåverkan. Remissvar på SSI:s frågor lämnas in i november från Barsebäck. I samband med huvudförhandlingen i Ringhals miljöprövning genomfördes ett besök på anläggning av miljödomstolen, myndigheter och intresserad allmänhet. 4 Miljö

5 det inte finns några hinder enligt miljöbalken mot Ringhals verksamhet. I beslutet står också att Ringhals har en stor betydelse för landets energiförsörjning. Samtidigt passade regeringen på att bevilja tillstånd för fortsatt drift med förhöjd effekt på Ringhals 2 och tillstånd för effekthöjning på Ringhals 1 och 3. Ärendet har därefter gått tillbaka till miljödomstolen som arbetar med att ta fram en dom. Effekthöjningarna kan genomföras först när miljödomen är klar. SKI kommer dessutom att fastställa de villkor som ska gälla för effekthöjningarna. Vi anser inte att miljödomstolen ska ställa annat än mycket övergripande villkor inom reaktorsäkerhets- och strålskyddsområdet, säger Per Drake. Detaljkrav från miljödomstolen kan försvåra för regeringens expertmyndigheter SKI och SSI i deras framtida tillsynsarbete. Ringhals förslag till villkor i den kommande miljödomen är därför, i korthet, att vi ska följa de föreskrifter som myndigheterna fastställer. Ringhals har under förhandlingarna med miljödomstolen åtagit sig att minska utsläpp till luft och vatten, liksom att minska bullret från anläggningen. Även åtgärder för att förhindra att kemikalier riskerar att rinna ut i mark och vatten kommer att vidtas. Markförvar för lågaktivt avfall Ett område som kommer att behöva tilläggsdirektiv från SSI är Ringhals markförvar för lågaktivt avfall. Ny kunskap och nya beräkningar har visat att avfallets innehåll av vissa lågstrålande nuklider är högre än vad som tidigare antagits. Med anledning av dessa nya beräkningar har Ringhals i december skickat in ett tillägg både till miljödomstolen och SSI. Det ursprungliga tillståndet medger att Ringhals deponerar 100 gigabecquerel i markförvaret. Huvudsakligen avser det nukliderna kobolt och cesium. Övriga nuklider är mycket svårmätta och har därför schablonberäknats. De nya beräkningarna visar att innehållet av framförallt nickel är högre. Men eftersom dessa nuklider avger mycket svag strålning, påverkar de inte de säkerhetsberäkningar som gjorts för förvaret. Ny miljöprövning i Barsebäck Efter regeringsbeslutet om Barsebäcks stängning avbröts arbetet med att miljöpröva anläggningen för drift. Den 8 juli lämnades istället en ansökan om miljöprövning av avställnings- och servicedrift in till Miljödomstolen i Växjö. Rivning av verket är satt till cirka Kävlinge kommun och SSI anser att rivningen av verket om möjligt ska börja tidigare. Barsebäck har åter utrett frågan och kommit fram till att det inte är möjligt att tidgarelägga rivningen på grund av att slutförvaret för rivningsavfall måste byggas färdigt innan rivningen påbörjas. Sedan stängningen har flödet i kylvattenkanalen och varmvattenutsläppet avtagit markant eftersom behovet av vatten för kylning i systemen inte längre är lika stort. Även transporterna till och från verket har minskat. Vid två tillfällen har man tvingats köra verkets gasturbiner för att balansera kraftnätet i södra Sverige. Miljöcertifikat och miljöindex Både Barsebäck och Ringhals är ISOcertifierade. Ringhals är certifierat sedan 1998 och Barsebäck sedan Båda kraftverken har fått förnyad certifiering, trots skärpta krav under Ringhals är även EMAS-registrerat sedan Dessutom är elen från Ringhals EPD-certifierad, vilket innebär att all miljöpåverkan från uranbrytning till slutförvar är kartlagd. Miljömålen för all verksamhet på Ringhals sammanställs till ett miljöindex som har tillämpats sedan Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals och Barsebäck för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. Miljöindexet för 2005, var liksom tidigare år, mycket bra. Det hamnade på plus 3 på en skala som sträcker sig från minus 4 till plus 4. Personalens stråldoser är fortfarande mycket låga. Utsläppen till omgivningen är också fortsatt låga och ligger långt under det tillåtna gränsvärde som SSI satt. I Ringhals markförvar placeras lågaktivt avfall som isoleringsmaterial och arbetskläder. Miljö 5

6 Ringhalsgruppens verksamhetspolicy Vi skall producera el samt genomföra servicedrift på ett sätt som tillgodoser krav från ägare, samhälle och medarbetare. Vår verksamhet skall kännetecknas av öppenhet, ansvarstagande och effektivitet. Öppenhet uppnår vi genom att: säkerställa en öppen, saklig och snabb kommunikation såväl inom företaget som externt med myndigheter och övrig omvärld med samarbetspartners och leverantörer skapa relationer som präglas av god affärsmässighet och med beaktande av våra säkerhets- och miljökrav ta vara på egna och andras erfarenheter samt resultat av forskning och utveckling för att uppnå ständiga förbättringar Ansvarstagande uppnår vi genom att: prioritera säkerhet och miljö i all verksamhet ständigt utveckla vår säkerhetskultur och medvetenhet om kraven på verksamheten alla medarbetare bidrar till en trivsam och god arbetsmiljö där vi utvecklas både som individer och arbetsgrupp alla medarbetare vet sin roll och sitt ansvar samt dess koppling till företagets övergripande mål Effektivitet uppnår vi genom att: regelbundet och långsiktigt utveckla arbetssätt, metoder och processer utveckla kompetensen hos medarbetarna så att alla kan bidra till hög säkerhet, goda miljövärden och effektivare resursanvändning arbeta aktivt och långsiktigt för att skydda omgivning, personal, egendom Fastställd april 2005 Ringhalsgruppens miljöledning I Ringhalsgruppen ingår miljöledning i den ordinarie styrningen av verksamheten. De miljöutredningar vi har genomfört ligger till grund för hur vi värderar miljöfrågor. Utifrån dem har vi även kunnat fastställa vilka våra betydande miljöaspekter är. Viktiga miljöavsnitt i Ringhalsgruppen verksamhetsstyrsystem är verksamhetspolicyn och interna riktlinjer för miljöskydd och miljökontroll. Kortoch långsiktiga miljömål tas fram och uppdateras årligen tillsammans med de miljöprogram som sätts upp för att nå målen. Ringhalsgruppen ska uppfylla externa krav, som lagstiftning och krav från koncernen och kunder. Skydd mot större miljötillbud är inbyggda i anläggningskonstruktionen och i interna driftrutiner. Detta stöds ytterligare av intern räddningstjänst och haveriberedskap. I ledningssystemet slås fast att miljöarbetet ska granskas i de ordinarie internrevisionerna. Det står även att miljörapportering till myndigheter ska kompletteras med öppen intern och extern miljöredovisning. Ringhals är EPD-certifierat Sedan 2002 är el-leveranserna från Ringhals försedda med EPD-certifikat (Environment Product Declaration). EPD är ingen traditionell miljömärkning utan en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet åstadkommer. Bakom EPD-certifieringen ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Certifierade miljövarudeklarationer är viktiga informationskällor i all produktion. Eftersom el är en betydande råvara i många produkter är certifierade miljövarudeklarationer för el av stort värde för många av Vattenfalls kunder. EPD-data för el kan direkt användas i kundens egen EPD och marknadsföring. Mer om Ringhals EPD finns att läsa på verksamhet/var_produktion/miljovarudeklarationer/ 6 Ringhals och miljön

7 Betydande miljöaspekter I Ringhalsgruppen gör vi en värdering av vilka miljöaspekter som är av betydelse samtidigt som vi ser till att de tas omhand på bästa sätt. En ny värdering görs varje år varvid förbättringsbehov identifieras och prioriteras. Värderingen görs av dem som bedriver den miljöpåverkande verksamheten tillsammans med personer som har hög kompetens inom miljöområdet. Förbättringsbehoven förs in i den ordinarie planeringsprocessen och mål sätts för vad som ska uppnås. Vid värderingen tar vi hänsyn till att myndighetskrav alltid skall uppfyllas liksom vår egen verksamhetspolicy. Även medarbetarnas och kundernas förtroende för vårt miljöarbete är viktigt. Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning, så även kärnkraften. Ringhalsgruppens betydande miljöaspekter är uppdelade i tre huvudgrupper där var och en kan ha eller få någon inverkan på miljön. Miljöaspekterna för Barsebäcks kärnkraftverk har naturligtvis ändrats då produktionen nu har upphört vid båda reaktorerna. De betydande miljöaspekterna för kärnkraftverken under drift, samt med komplettering för Barsebäck i avställt läge, beskrivs i korthet nedan. Kärnbränslecykelns miljöfrågor Uranbrytning, anrikning, bränsletillverkning Uranmalmen bryts i gruvor, för att därefter transporteras till ett uranverk i närheten för utvinning och vidareförädling av urankoncentrat. I en anrikningsanläggning ökas halten av klyvbara atomer. Slutligen pressas uranet samman till små cylindrar bränslekutsar på en bränslefabrik. Kutsarna sätts ihop till bränslestavar och slutligen till bränsleelement. Tillverkning av uranbränslet kräver mycket energi och ger utsläpp till luft av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid. Radioaktivt avfall Allt material som lämnar reaktoranläggningarnas kontrollerade områden undersöks med avseende på strålningsnivån. Det avfall som produceras delas in i tre kategorier: låg-, medel- och högaktivt avfall. Om strålningsnivån hos avfallet ligger under ett av Strålskyddsinstitutet satt gränsvärde kan det behandlas som vanligt icke radioaktivt avfall. Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av använt bränsle som skickas till CLAB (Centralt Lager för Använt Bränsle i Oskarshamn). Under minst ett år förvaras det utbrända kärnbränslet i vattenbassänger inne i kraftverket, innan det förpackas i specialkonstruerade behållare för transport till CLAB. Efter minst 40 års mellanlagring kommer det högaktiva avfallet enligt planerna att djupförvaras i den svenska berggrunden. Det måste hållas skilt från de ekologiska systemen i cirka år, men redan efter cirka 1000 år har 99 procent av radioaktiviteten försvunnit och avfallet är då endast farligt om det skulle förtäras eller på annat sätt komma in i en människa. Det medelaktiva avfallet består till största delen av filtermassor och skrot. Detta blandas med betong och gjuts in i plåtbehållare kokiller som slutförvaras i SFR (Slutförvar För Radioaktivt driftavfall i Forsmark). För varje avfallskolli som lämnar Ringhalsgruppen har innehåll och strålningsnivå registrerats. Radioaktiviteten i detta avfall har en livslängd på några hundra år och avfallet är då inte längre farligt ur strålningssynpunkt. Lågaktivt avfall utgörs huvudsakligen av kasserade rördelar, isoleringsmaterial, arbetskläder och liknande. Sopor och an- Ringhals och miljön 7

8 nat mjukt material kompakteras till balar. Huvuddelen av det lågaktiva avfallet från Ringhals deponeras i ett specialkonstruerat markförvar på Ringhals område. Efter 50 år har radioaktiviteten sjunkit till den omgivande naturens nivå och avfallet är då inte längre farligt ur strålningssynpunkt. Förvaret är byggt för att hindra radioaktivitet att komma ut till omgivningen i åtminstone 100 år, som myndigheternas krav föreskriver. Övrigt lågaktivt avfall slutförvaras i SFR. Barsebäcks lågaktiva avfall skickas för förbränning i Studsvik Radwaste AB eller till slutförvar i SFR. Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de svenska kärnkraftföretagen ansvarar för CLAB och SFR och planeringen för den framtida förvaringen av avfallet. Säker drift av anläggningarna Anläggningarna drivs, underhålls och utvecklas i enlighet med krav vi själva fastställt liksom enligt myndigheternas krav. Kontinuerlig övervakning av driften och ronder i anläggningarna ger oss goda möjligheter att identifiera eventuella brister med säkerhets- och miljöpåverkan. Vi har väl förberedda åtgärder för att hantera störningar i ordinarie verksamhet dygnet runt. Dessutom har vi en speciell organisation med räddningstjänst och haveriberedskap för att ta hand om större störningar. Utsläpp av radioaktiva ämnen Ringhals och Barsebäck släpper, liksom alla andra kärnkraftverk ut små mängder radioaktiva ämnen till atmosfären och via kylvattnet ut i havet. Utsläppen består huvudsakligen av nuklider med kort halveringstid vilket gör att aktiviteten minskar mycket snabbt. Gränsvärdet för utsläppen är satt för att inte ge påverkan på människor och natur i omgivningen. Den extra stråldos, som utsläppen medför för de närboende utgör mindre än en hundradel av utsläppsgränsen och en tusendel av den naturliga strålning som finns överallt från himmel, berggrund m.m. Inte någon gång sedan starten i mitten av sjuttiotalet har våra utsläpp varit i närheten av gränsvärdet. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och avloppsvatten från reaktoranläggningarnas kontrollerade områden tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningen innan de släpps ut via skorstenen, där mängd och sammansättning mäts. Känsliga dosimetrar finns utplacerade i omgivningen runt Ringhals och Barsebäck. Med jämna mellanrum kontrolleras även prover från jordbruket, fisket och vegetationen. Provtagning från växt- och djurriket visar enbart ytterst små mängder radioaktivitet i tång och musslor i närheten av kylvattenutsläppet. Någon påverkan av detta har inte kunnat observeras. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter. Konventionella miljöfrågor Utsläpp av kylvatten med förhöjd temperatur Ringhals tar in stora mängder havsvatten för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Havsvattnet är emellertid helt skilt från de radioaktiva systemen i anläggningarna. Vid full effekt på alla fyra blocken i Ringhals används totalt cirka 170 kubikmeter kylvatten per sekund. Vattnet värms upp ungefär 10 grader innan det släpps ut igen till havet utanför Ringhals udde via tunnlar. På meters avstånd från utsläppspunkten är vattnets temperatur, tack vare strömförhållandena, högst ett par grader över den normala. Dosering av natriumhypoklorit till Ringhals kylvattnen För att förhindra musslor och havstulpaner från att växa på ytor i de delar av Inom anläggningen använder vi främst olika elfordon för transporter. Utan buller och avgaser. kylvattensystemet som kyler säkerhetssystem, tillsätts natriumhypoklorit under delar av året. Utsläpp av processvatten Till utgående kylvattnen förs också förbrukat processvatten. I processen används bl a borsyra, lut och svavelsyra. Beståndsdelarna i de här ämnena förekommer naturligt i havsvatten. Under färden genom kylvattentunnlarna neutraliserar en stor del av kemikalierna varandra innan de når utsläppspunkten. I kombination med det stora kylvattenflödet gör det att koncentrationen vid utsläppspunkten blir obetydligt högre än i det omgivande havet. Förändringar i artsammansättningen vid kylvattenutsläppet Fiskeriverkets återkommande kontrollprogram visar på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett begränsat område. Vissa fiskarter trivs i det varma 8 Ringhals och miljön

9 vattnet och söker sig dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. Även floran är påverkad vid utsläppspunkten på grund av det varma vattnet och den starka strömmen. På ett avstånd av 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört. Farligt avfall I verksamheten uppkommer en mängd olika sorters övrigt avfall med potentiell miljöpåverkan. Ringhals och Barsebäck förbrukar, liksom de flesta stora industrianläggningar ett flertal olika kemikalier och råvaror. Vi använder diverse syror, oljor och batterier. För att kunna ta hand om dessa på ett bra sätt finns det miljöstationer på båda kraftverken, där vi separerar och förvarar restprodukterna i väntan på omhändertagande. Konventionellt avfall Under de senaste åren har det osorterade industriavfallet stadigt minskat. En orsak till detta är källsortering av det konventionella avfallet. För närvarande sorterar vi i cirka 25 olika fraktioner. Ringhalsgruppen anlitar enbart godkända transportörer och mottagare av både det farliga avfallet och det konventionella avfallet. Användning av hydrazin i processen i Ringhals Det giftiga ämnet hydrazin används i vissa processystem för att förhindra korrosion. Hydrazinhanteringen sker i slutna system och ämnet omvandlas vid användningen till ammoniak eller kväve och vatten. Vi har tillstånd att använda hydrazin från arbetsmiljöinspektionen. Vattenförbrukning I processen används stora mängder kommunalt vatten. Vattnet renas ytterligare till så kallat totalavsaltat vatten innan användning i processen. För att minska förbrukningen pågår försök att rena och återanvända processvatten. Styrning, kontroll och stöd Miljöanpassade inköp och Leverantörsbedömning Alla större och viktigare leverantörer ska vara leverantörsbedömda med avseende på miljö. Vi ställer samma krav på leverantörerna som på oss själva när det gäller miljön. De råvaror och produkter som köps från främmande land måste, som minimikrav, vara producerade i enlighet med landets miljöregler. Miljökraven på produkter omvärderas kontinuerligt. Miljökompetens All personal ska inneha goda kunskaper om sina egna arbetsuppgifter och den miljöpåverkan de kan ge upphov till. Vår verksamhetspolicy och våra betydande miljöaspekter ska vara kända hos varje anställd. Alla ska genomgå ett utbildningspaket inom miljö senast ett år efter anställning. Dessutom genomförs repetitionsutbildning vart tredje år inom miljö för all personal. Persontransporter, transporter av fissilt bränsle (kärnbränsle), farligt gods, avfall Alla transporter till från och inom anläggningarna ska ske på ett säkert, miljöriktigt och godkänt sätt. Barsebäck Efter att produktionen även vid reaktor 2 stoppats den sista maj 2005 förändras även de betydande miljöaspekterna. Kärnbränslecykelns miljöfrågor Miljöaspekterna i denna grupp är de som är specifika för ett kärnkraftverk och här bortfaller miljöaspekter kring tillverkning av uranbränsle och säker drift av anläggningen. Kvarstår gör dock de flesta aspekterna kring radioaktivt avfall och utsläpp av radioaktiva ämnen. Flera av dessa aspekter kommer dock successivt att minska i betydelse vartefter behovet minskar t ex omvärderingar av provtagningsprogram. Konventionella miljöfrågor Kylvatten och processvatten släpps fortfarande till Öresund men i mycket begränsad mängd. Konventionellt avfall kommer även i framtiden uppstå men användning av processkemikalier kommer i stort upphöra. Uppvärmning av anläggningen kommer att bli ett mer betydelsefullt val. I övrigt beror miljöaspekterna mycket på om alternativ verksamhet kan ske i tomma lokaler och verkstäder. Styrning, kontroll och stöd När personalen skall minska till 10 procent av ursprunglig styrka krävs systematisk överlämning av arbetsuppgifter, så att inget hamnar mellan stolarna. Ett speciellt projekt Fabriken 2006 är tillsatt för att se på den nya organisationen och dess arbetsuppgifter. Ringhals och miljön 9

10 Miljöförbättringar under året Ombyggnad av hydrazindoseringssystemen På Ringhals 3 och 4 har ombyggnad av doseringsanläggningarna för hydrazin genomförts. Syftet är att minska förbrukningen av hydrazin, som är en tillståndspliktig kemikalie, och istället dosera ammoniak. Ammoniak är en kemikalie som har liten påverkan på miljön. Ringhals 2 har samma typ av doseringsanlägging i drift sedan Sanering av PCB-haltiga fogar Under den årliga översynen av Ringhals 2 sanerades PCB-haltiga fogar bort i reaktorinneslutningen. Det PCB-haltiga materialet har skickats till SAKAB för destruktion. Mängden uppgick till 981 kg. Tätning av ställverk Tätning har genomförts av det kapslade ställverket som tillhör Ringhals 4. Ställverket innehåller den kraftiga växthusgasen svavelhexafluorid (SF 6 ) som har goda isolerande egenskaper och gör att ställverket kan byggas kompakt och oberoende av väderlek t ex saltstormar från Kattegatt. Från ställverket har SF 6 -gasen tidigare läckt ut i små mängder varje år till atmosfären. Tätningen ökar möjligheten att läckaget ska hålla sig under 1 procent av installerad mängd SF 6 -gas, som är Ringhals eget mål. Under 2005 kunde inget läckage av SF 6 konstateras. Byte till tvättmedel med lägre fosfathalt Under året byttes tvättmedlet som användes i tvättstugan ut till ett fosfatsnålare tvättmedel. Det här innebar en minskning av utsläppen av fosfor från tvättstugan till havet från 71 kg år 2004 till 21 kg Utsläppsreducerande åtgärder av radioaktivitet på Ringhals 2 Försöket på Ringhals 2 med ny utrustning för reducering av radioaktivitet i utsläppsvatten som går till havet avslutades under Utrustningen har renat ett delflöde av utsläppsvattnet, cirka 80 procent och påverkat den radioaktiva utsläppsmängden markant. Utrustningen har renat bort minst 98 procent av radioaktiviteten i utsläppsvattnet. Utrustningen kommer därför att vara kvar och användas i avvaktan på ett fullskalesystem eller gemensam anläggning med övriga block. Miljöcertifikat ISO I november fick Ringhals åter förnyat det ISO14001 certifikat som erhölls Inga avvikelser kunde konstateras, endast några mindre rekommendationer till förbättringar erhölls. 10 Ringhals och miljön

11 Redovisning av tillstånd Ringhals redovisar till berörda myndigheter hur gällande tillstånd efterlevs och resultaten av genomförda kontrollmätningar. När miljöredovisningen färdigställdes tydde allt på att Ringhals uppfyllt alla krav i de gällande miljö- och säkerhetsrelaterade tillstånden. En incident med bräddning av avloppsreningsverket har dock anmälts till åtalsprövning. Inledande undersökning har utförts på Ringhals. Vid årsskiftet hade ännu inget beslut fattats i frågan. Se även under Miljöhändelser nedan. Länsstyrelsen har också bedömt att en förbättring av regleringsmöjligheterna för vatteninpumpning till ånggeneratorerna kan tänkas utgjort en ändring med koppling till effektökningen av Ringhals 3 och därmed krävt miljötillstånd. Länsstyrelsen anmälde Ringhals för åtalsprövning. I januari 2006 beslutade åklagaren att förundersökning inte kommer att genomföras. Tillstånd givna under 2005 Inga nya tillstånd har givits under Ringhals har ändrat sin kemikaliehantering så att vi inte längre omfattas av Sevesodirektivet. Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket instämmer med Ringhals uppfattning. Verksamheten kommer dock även fortsättningsvis att bedrivas som om vi omfattades av lagstiftningen. Miljöhändelser Grönt färgämne tillsattes i kylvattnet för att spåra inläckage i dräneringssystemet. Bräddning av Ringhals avloppsreningsverk Vid tre tillfällen har Ringhals avloppsreningsverk bräddat över avloppsvatten till havet: Under stormen Gudrun, den 6 januari, bräddade reningsverket cirka 320 kubikmeter avloppsvatten. Havsvattennivån steg 1,6 meter över normalvattenståndet i kustområdet vid Ringhals vilket gjorde att avloppsreningsverkets kapacitet överskreds. Den 8-11 juli bräddade reningsverket cirka 250 kubikmeter till intagskanalen. Orsaken till bräddningen var ett missförstånd mellan kontrollrum och personal som arbetade på reningsverket. Missförståndet inträffade en fredag vid arbetsdagens slut vilket medförde att reningsverket kunde brädda under hela helgen. En utredning har visat att högt räknat var 80 kubikmeter sanitärt avloppsvatten och övrig mängd vanligt kommunalt vatten. Den 25 oktober bräddade reningsverket igen. Av misstag hade man pumpat regnvatten från en grop till en avloppsbrunn som var kopplad till reningsverket. Det här ledde till ett för högt flöde in i reningsverket. Felet kunde snabbt avhjälpas vilket begränsade bräddningen till 10 kubikmeter. Utsläpp av olja Turbinoljekylarna på Ringhals 1 har tidigare haft läckage. Trots stora underhållsinsatser så uppstod nytt läckage. Den 10 juni läckte cirka 400 liter olja från en av turbinoljekylarna. Oljan läckte ut till havet via kylvattenkanalen. Någon påverkan på recipienten kunde inte konstateras. Läckaget berodde på sprickbildning i anslutningen till tubernas infästning i kylaren. Efter undersökningar har tuber pluggats och tubpaket bytts ut. Ringhals fortsätter att utreda problemet med sprickbildningen. Läckage av fluoroscerande lösning till havet Dräneringssystemet vid block 4 turbinbyggnad har under några år läckt in vatten i ökande omfattning. Vattnet visade sig vara uppvärmt kylvatten. För att ta reda på varifrån inläckaget kom genomfördes den 28 februari 2005 en spårämnesundersökning av kylvattnet. Ett spårämne, flouresceinnatrium, tillsattes i svallschaktet vid block 3 och 4, samtidigt som prover togs i dräneringssystemet. Totalt doserades 50 kg flouresceinnatrium. När kylvattnet från svallbassängerna nådde utsläppspunkten i Kattegatt uppstod en grönfärgad plym i vattnet, vilket ledde till oro hos närboende. Länsstyrelsen informerades och Ringhals informationsavdelning kontaktade lokalradion för att informera om händelsen. Flouresceinnatrium är inte klassat som miljöfarligt och utsläppet har därför inte haft någon påverkan på miljön. Ringhals och miljön 11

12 Måluppfyllelse Miljömålen för all verksamhet på Ringhals sammanvägs till ett miljöindex som har tillämpats från Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I tabellen redovisas i vilken mån Ringhals har nått de mål som angetts 2006 och målvärden inför Som framgår av tabellen nåddes alla mål utom ett utsläpp av växthusgaser från kylmaskiner. Måltal Målvärde 2005 Utfall 2005 Målvärde 2006 Ringhals miljöindex >2 3 >2 Kollektivdos <6,1 mansv 4,7 mansv <5,3 mansv Utsläpp av växthusgas (SF 6 ) 1) i förhållande till installerad volym <1 % 0 % 1) <30 kg (ca 1 %) Utsläpp av växthusgaser från kylmaskiner <3 % av installerad mängd HFC 9,5 % 2) <3 % av installerad mängd HFC Miljöolyckor/större tillbud 0 resp <2 0 resp 2 0 resp <2 Osorterat industriavfall Högst 15 % osorterat 9,4 % Högst 15 % osorterat Dos i msv till de närmast boende från utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten och luft Exklusive dos från kol-14 0,00011 msv 0,00006 msv 0,00011 msv Bränsleintegritet 3) Läckor på bränslet till reaktorsystemen Ingen bränsleskada Inga bränsleskador Inga stora bränsleskador ) Under 2005 fylldes det på 19,5 kg svavelhexafluorid i ställverket efter reparationsarbeten för att höja trycket till normalt drifttryck. Inga läckage kunde detekteras. 2) Under 2005 läckte cirka 114 kg köldmedia (HFC) ifrån i olika kylmaskiner i anläggningen. 3) Bränsleskadorna på Ringhals 2 åtgärdades under den årliga avställningen av reaktorn. 4) En missad tidsram överskreds då en oljecistern skulle ha provats. Fritt fissilt material i reaktorsystemen 0,1 g 0 g Inget fritt fissilt material Inga förelägganden, missad tidsram vid myndighetsförfrågningar eller återkommande anmärkningar från myndighet för yttre miljö 2) <1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Inget föreläggande En missad tidsram 4) <1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Inget föreläggande Aktivt arbete med betydande miljöaspekter med stort förbättringsbehov: Mål 2005: - Arbete med ersättning av hydrazin eller förbättring av arbetsmiljön - Miljöprövning inklusive ny tvättanläggning Mål 2006: - Miljöprövning inklusive ny tvättanläggning - Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft - Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten - Förnyat tillstånd att använda hydrazin före Bullerdämpande åtgärder Upprättade planer ska följas Upprättade planer har följts Upprättade planer ska följas 12 Ringhals och miljön

13 Miljöprogram inför 2006 Ringhals har fastlagt ett miljöprogram för Avsikten med programmet är att Ringhals skall nå sina miljömål. För miljöprogrammet finns ansvariga avdelningar angivna. De ansvariga ser sedan till att resurser avsätts och att tidplan tas fram och följs. I Ringhals miljöprogram ingår åtgärder eller regelbunden uppföljning av: Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Undvikande av att potentiella miljöstörande ämnen kommer ut i avloppsreningsverk, kylvatten och havet Avveckling av kemiska produkter som är klassade som miljöfarliga eller potentiellt miljöfarliga Källsortering Underhållsprogram för att inte läckage av svavelhexafluorid, SF6, från det kapslade ställverket skall återkomma. Eventuella läckagemängder skall följas kontinuerligt och åtgärder vidtas. Program för att minska läckaget av växthusgaser, som freoner Undvikande av förelägganden från myndigheter Förebyggande arbete för att undvika tillbud och miljöolyckor Miljöprövning Miljöprövning 1999 fick Sverige en ny miljölagstiftning en miljöbalk som innebär en samordnad och breddad lagstiftning på miljöområdet. En nyhet i förhållande till äldre lagstiftning är att inte bara tillstånd att bygga anläggningarna krävs utan även driften av befintliga kärnkraftverk skall miljöprövas. I februari 2003 lämnades ansökningshandlingar in till miljödomstolen i Vänersborg för prövning av Ringhals. Miljödomstolen har därefter bett Ringhals att inkomma med kompletterande utredningar, vilket har inlämnats under Ringhals låter pröva såväl den nuvarande verksamheten, som möjliga framtida förändringar, till exempel effekthöjning, större ombyggnader och andra förändringar av verksamheten. I februari hölls huvudförhandlingar med miljödomstolen. Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt överlämnade därefter frågan om det fanns hinder mot att bedriva verksamhet vid Ringhals kärnkraftverk enligt miljöbalken till regeringen. Regeringen beslutade att verksamheten vid Ringhals kärnkraftverk är tillåtlig enligt miljöbalken. Ringhals har sedan lämnat förslag till villkor i domen. Förslagen har remissats hos olika instanser. Ringhals väntar nu på att dom skall meddelas vilket förväntas under första halvåret Ringhals och miljön 13

14 Miljöfakta Utsläpp av radioaktiva ämnen Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Ringhals ut små mängder radioaktiva ämnen, framför allt till atmosfären. En mindre del går, via kylvattnet, ut i havet. Stråldosen till de närmast boende beräknas till 0,0005 msv år 2005 inklusive dos från kol-14, vilket är mindre än 1/100-del av utsläppsgränsen och mindre än 1/1000-del av den naturliga bakgrunden. Beräkningen är baserad på mätningar år Cirka fyra femtedelar av den beräknade stråldosen kom år 2005 från utsläpp av kol-14. Tidigare år har ett schablonvärde för kol- 14 använts vid beräkningarna av utsläppen till luft. Under 2002 installerades mätutrustningar för kol-14. I diagrammet nedan redovisas stråldosen beräknad för den åldersgrupp som erhåller högst dos, barn 7-12 år. För att ge en rättvisande bild har värdena för 2001 beräknats på samma sätt som för Eftersom kol-14 inte mättes före 2002 redovisas beräknade konservativa värden för 2001 för dosen från kol-14. Stråldoser och strålskydd Personalens stråldoser underskrider med marginal gränsvärdet 50 msv per person för I diagrammen redovisas en jämförelse mellan Ringhals stråldoser och motsvarande för utländska kärnkraftverk och hur stråldoserna fördelar sig. Omfattande arbeten har genomförts på system nära reaktorn på Ringhals 1 och 2 vilket medfört större kollektivdos mot tidigare år Anm. Utsläppsgränsen för radioaktiva ämnen är satt till 0,1 msv/år. 2,4 1,8 1,2 0,6 0,0 Fakta Stråldoser mäts i millisievert, msv. Varje svensk erhåller i genomsnitt cirka 4 msv från naturlig bakgrundsstrålning, strålning i boendet och medicinsk användning. För arbete med joniserande strålning har Strålskyddsinstitutet (SSI) fastställt en övre gräns 50 msv under ett år och sammanlagt 100 msv under en femårsperiod. Medeldosen vid svenska kärnkraftverk är cirka 3 msv. Kollektivdosen mäts i mansievert, mansv. Kollektivdosen för en anläggning motsvarar summan av alla stråldoser som uppmätts vid anläggningen under året ,12 0,84 0,56 0,28 0,00 14 Ringhals och miljön

15 Radioaktivt avfall Sort Mängd 2004 Mängd 2005 Kommentar Högaktivt till CLAB 52 ton 64 ton Uranvikt exklusive kapsling Medelaktivt till SFR* 0 ton 0 ton Inget avfall skickat under året p g a deponeringsförbud Lågaktivt till SFR* 0 ton 0 ton Inget avfall skickat under året p g a deponeringsförbud Lågaktivt till Studsvik 27 ton 331 ton Till smältning och friklassning Lågaktivt till markförvar 0 ton 0 ton Ingen deponering 2005 Radioaktivt avfall När det gäller låg- och medelaktivt avfall strävar vi hela tiden efter att minska volymerna genom att förbättra hanteringen. Det görs t ex genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena från radioaktivitet och friklassas. En annan möjlighet är att komprimera avfallet. Variationerna mellan åren beror främst på att avfall sänds i kampanjer till mottagaren. *) Statens Strålskyddsinstitut har beslutat att deponering av avfallskollin inte får ske i SFR förrän SKB inkommit med en redovisning vilken klarställer att gällande strålskyddsmässiga begränsningar för SFR 1 uppfylls. SFR har för övrigt varit stängt för underhåll under och inget avfall har kunnat deponeras. Radioaktivt avfall i lager Sort Mängd 2004 Mängd 2005 Kommentar Högaktivt avfall i lager 416 ton 414 ton Härdskrot samt uranbränsle Övrigt aktivt avfall i lager* ca 3100 m 3 ca 4000 m 3 *) Övrigt aktivt avfall har ökat dels på grund av deponeringsförbudet i SFR och dels på grund av att inget deponerats i markförvaret. Största volymen utgörs av lågaktivt avfall till markförvaret. Ringhals och miljön 15

16 Material och resursförbrukning Resursförbrukningen redovisas som uttag från förråd eller leverans direkt till tank. Ringhals använder el dels för drift av anläggningarna och dels för uppvärmning av kontorslokaler. Den el som används internt på verket avräknas vid beräkning av nettoproduktionen. Förbrukningen av material och kemikalier varierar från år till år och håller sig inom normala variationer. Produkterna som redovisas nedan är de som bedöms som mest relevanta ur miljösynpunkt. Material och resursförbrukning Sort Mängd 2004 Mängd 2005 Kommentar Uran 77 ton 76 ton Enbart grundämnet uran redovisas Bränsle 154 m 3 bensin 162 m 3 bensin Innefattar både Ringhals egen bilpark och resor i tjänsten med egen bil, hyrbil samt resor med taxi till Landvetter Bränsle 200 m 3 diesel 237 m 3 diesel 67 m 3 miljödiesel till transporter och brandövning, 170 m 3 för provkörning av reservkraftdieslar och värmepannor Hypoklorit 357 ton 446 ton 17 gram per tusen kilowatttimmar Borsyra 35 ton 26 ton 1 gram per tusen kilowatttimmar Svavelsyra 43 ton 84 ton 3 gram per tusen kilowatttimmar Saltsyra 75 ton 88 ton 3 gram per tusen kilowatttimmar Lut 107 ton 35 ton 1 gram per tusen kilowatttimmar Jonbytarmassa 148 ton 105 ton 4 gram per tusen kilowatttimmar Hydrazin (100%) 8 ton 9 ton Förbrukad mängd Rengöringsmedel 17 ton 20 ton Aceton, avfettningsmedel, diskmedel, sprit, lösningsmedel, rengöringsmedel, sköljmedel, tvättmedel och väteperoxid Färskvatten m m 3 Målarfärg 4 ton 3 ton Fogon 1) 35 m 3 29 m 3 Räknegas för avsökningsmonitorer 1) Volym i gasflaskorna I diagrammet är jämförelse med koldioxid gjord för både SF 6 och freon. Utsläppen har därför multiplicerats med GWP-värden i tabellen nedan. Svavelhexafluorid, SF 6, som används som kapsling i Ringhals 4 ställverk är cirka gånger starkare som växthusgas än koldioxid. Tidigare år har ställverket läckt mindre mängder svavelhexafluorid, se diagram. Under 2004 tätades ställverket och har under 2005 varit helt tätt från läckage. Se även under miljöförbättringar. Växthusgas GWP-värden R134a 1300 R407c 1525 R SF GWP-värden (Global Warming Potential) från SN-AR 97: Ringhals och miljön

17 Utsläpp till luft Sort Mängd 2004 Mängd 2005 Kommentar SF 6 56 kg 0 kg Svavelhexafluorid används i R4 ställverk. Utsläpp bensinmotorer dieselmotorer och brandövning 498 ton CO 2 1,0 ton NO x 0,02 ton SO 2 Utsläpp reservkraftdelar 392 ton CO 2 7,4 ton NO x 0,3 ton SO ton CO 2 1,3 ton NO x 0,02 ton SO ton CO 2 8,5 ton NO x 0,3 ton SO 2 21 milligram koldioxid per kilowattimme 0,05 milligram kväveoxider per kilowattimme 0,001 milligram svaveloxid per kilowattimme 16 milligram koldioxid per kilowattimme 0,3 milligram kväveoxider per kilowattimme 0,01 milligram svaveloxid per kilowattimme Icke halogenerande kolväten 2,7 ton 3,3 ton Från förbrukning av rengörings- och lösningsmedel Ammoniak 1,2 ton 1,2 ton Från hydrazin för processstyrning Köldmedia HFC 60 kg 114 kg Utsläpp till luft Transporter och provkörningar av våra reservkraftdieslar leder till utsläpp av bland annat koldioxid, svaveldioxid och kväveoxidföreningar. Utsläpp till kylvatten Sort Mängd 2004 Mängd 2005 Kommentar Uppskattad mängd utsläppt hypoklorit 18 ton 22 ton 5 % av doserad mängd Icke halogenerande kolväten 2,3 ton 3,0 ton Från förbrukning av rengörings- och lösningsmedel Ammoniak 1,6 ton 2,1 ton Från hydrazin för processstyrning Hydrazin 0,8 ton 0,9 ton 10 % av doserad mängd Natriumtiosulfat 0,02 ton 1,1 ton 1) Från tömning av tryckavlastningsfilter Naturgummibollar st st För rengöring av kylvattentuber 1) Tryckavlastningsfilterna tillhörande Ringhals 1-4 tömdes för inspektion under Ringhals och miljön 17

18 Konventionellt avfall En mycket stor del av det konventionella avfallet sorteras och går till återvinning. För närvarande sorterar vi avfallet i cirka 25 fraktioner. Lokala miljöstationer finns utplacerade över hela anläggningen. Personalen informeras om våra miljöstationer och hur vi sorterar våra sopor. På grund av alla arbeten som gjordes i anläggningarna under året ökade mängden osorterat avfall För att minimera risken för överfyllnad töms oljeavskiljare ofta, vilket innebär att en stor mängd oljehaltigt vatten tas omhand som farligt avfall Avfall Sort Mängd 2002 Mängd 2003 Mottagare Spillolja + oljehaltigt avfall 102 ton 19 ton SAKAB Slam från oljeavskiljare + 88 ton 36 ton SAKAB oljeemulsioner Övrigt farligt avfall 11 ton 31 ton SAKAB Deponiavfall 53 ton 48 ton Bösarpstippen Osorterat industriavfall 48 ton 95 ton Bösarpstippen Mängden avfall kan variera från år till år då transporter till mottagaren sker i kampanjer. Vattenhalten i oljeavfallet kan dessutom variera. Återvinning Sort Mängd 2004 Mängd 2005 Mottagare Returpapper 86 ton 109 ton Stena Metall Järn- och metallskrot 283 ton 309 ton Stena Metall Blybatterier 1) 3,9 ton 56 ton Stena Metall Trä 2) 870 m m 3 Varbergs kommun Kabelskrot 25 ton 24 ton Stena Metall Elektronikskrot 15 ton 37 ton Stena Metall Brännbart industri- och hushållsavfall 134 ton 213 ton Halmstad Renhållning AB Färg- och lackrester 2,1 ton 1,9 ton Ragn Sells Slam från sanitärt reningsverk 57 m 3 48 m 3 Egen kompost Rensmassor ca 2400 m 3 ca 2400 m 3 Egen tipp (komposteras) ) Utbyte av batterier i anläggningarna har genomförts under ) Mätt som volymer i borttransporterade containrar 3) Vid återvinning skiljs färg och behållare. Olja och andra biprodukter går till SAKAB medan metallmaterial återvinns Källsortering och återvinning är viktiga delar i vårt miljöarbete. 18 Ringhals och miljön

19 EMAS granskningsberättelse Vi har granskat verksamhetspolicy, miljömål, miljöprogram, miljöstyrningssystem, utfall av miljömål och miljörevision samt miljöredovisningen för Ringhals AB. Vår granskning är utförd i överensstämmelse med Rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars Ringhals AB uppfyller kraven i EMAS-förordningen. Uppgifterna i miljöredovisningen har visat sig vara trovärdiga, och redovisningen omfattar alla betydande miljöförhållanden som har anknytning till anläggningen. Med detta som underlag godkännes miljöredovisningen för Ringhals AB. Godkännandet gäller fram till , under förutsättning att Ringhals AB kontinuerligt underhåller och upprätthåller sitt miljöstyrningssystem. Oslo, Nemko AS Ackrediterad miljökontrollant nr. NO - V Claus Breyholz Resource Manager Nästa miljöredovisning skall ges ut senast Ringhals och miljön 19

20 Barsebäck och miljön Miljöprövningen Arbetet med miljöprövningen av Barsebäck 1 och Barsebäck 2 har fortsatt under 2005, men med nya förutsättningar. Miljöbalken kompletterades 2003 med tillståndsplikt för nedmonterings- och avvecklingsverksamhet av en avstängd reaktor. Istället för att ansöka om miljötillstånd för drift av kärnkraftverket har Barsebäck Kraft ansökt om tillstånd för att bedriva avställnings- och servicedrift samt hamnverksamhet. Avställning- och servicedrift omfattar den tid verket kommer att stå stilla fram till dess rivning kommer att ske. Den därefter kommande rivningsfasen kräver förnyat miljötillstånd. Vår uppfattning är att avställnings- och servicedrift troligen kommer att vara fram till år Det främsta skälet är att förvaret för rivningsavfall inte är färdigställt förrän då. Ansökan har tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen lämnats in till Miljödomstolen i Växjö. Underlaget har därefter skickats ut till de olika svenska remissinstanserna samt den danska beredskapsstyrelsen. Remissinstanserna har efter handläggning begärt vissa kompletteringar som skickats till dem. Remissinstanserna ska före lämna synpunkter om kompletteringarna är tillräckliga. Målet är att erhålla tillstånd för avställningsdrift och servicedrift samt servicedrift under Miljöcertifikat ISO Barsebäck omprövade under 2005 sitt certifikat enligt ISO Revisionen resulterade i att Barsebäck fick ett nytt certifikat för tre år. Endast fem rekommendationer och inga avvikelser gavs av certifieringsorganet Nemko Certification AS. Miljöhändelser Barsebäck har under året drabbats av ett miljötillbud, som medfört utsläpp av koldioxid från läckande gasflaskor. 20 Barsebäck och miljön

21 Måluppfyllelse Barsebäck Kraft AB uppnådde sitt huvudmål i det sammanvägda miljöindexet. Detta framgår av tabellen intill där man även kan utläsa att en enskild indikator inte nådde uppsatta mål. Miljömålen för all verksamhet på Barsebäck Kraft AB sammanvägs till ett miljöindex vilket är en delmängd av Ringhalsgruppens RMI som tillämpas sedan Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Barsebäck Kraft AB för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I tabellen redovisas i vilken mån Barsebäck Kraft AB har nått de mål som angavs inför år 2005 och målvärden inför år Måltal Målvärde 2005 Utfall 2005 Målvärde 2006 Barsebäcks miljöindex >2 3 >2 Kollektivdos <800 mmansv 113 mmansv <120 mmansv Utsläpp av växthusgaser från kylmaskiner <3 % 2 % <3 % Andel osorterat industriavfall <15 % 10 % <15 % Dos i msv till de närmast boende från utsläpp av radioaktiva ämnen exklusive dos från kol-14 0,0002 msv 0,00001 msv 0, msv Bränsleintegritet Ingen bränsleskada Inga bränsleskador Utgår Föreläggande från myndighet, anmärkningar/förseningar mot myndigheterna 0 föreläggande högst en anmärkning eller missad tidsram Ett föreläggande inga missade tidsramar Miljöolyckor/större miljötillbud 0/<1 0/1 0/<2 Aktivt arbete med betydande miljöaspekter med stort förbättringsbehov: Mål 2005: - Miljöprövning - OBS-projektet Mål 2006: Miljöprövning inklusive tvättanläggningen Upprättade planer ska följas Upprättade planer har följts 0 föreläggande högst en anmärkning eller missad tidsram Upprättade planer ska följas Barsebäck och miljön 21

22 Miljöfakta 2,4 1,8 1,2 0,6 0, ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 Observera att diagrammet endast visar diagramområdet under 1 % av tillåtna utsläpp. Skalan i diagrammet är ändrad till 1 %, jämfört med Ringhals som visar 100 %, se sidan 14. Utsläpp av radioaktiva ämnen Barsebäcks verksamhet medför utsläpp via vatten- och ventilation. Alla emissioner från Barsebäck provtas och analyseras omsorgsfull med avseende på radioaktivitet. Aktivitet anges i enheten Bequerel, men för att ange påverkan till människor som lever i Barsebäcks direkta närhet räknas denna enhet om till strålningsdos enligt givna normer. Enheten för dos är millisievert, msv. SSI har sedan länge ett uppsatt gränsvärde för hur stora utsläppen i form av dospåverkan tillåts vara. Storleken på detta gränsvärde för utsläppen är bestämd utifrån ambitionen att påverkan på människor i omgivningen ska var avsevärt mindre än den naturliga dos som människor får oavsett kärnkraft. Riktvärdet innebär att utsläppen inte får ge någon individ ett tillskott på mer än en tiondel av den genomsnittliga naturliga bakgrundsstrålningen som vi får från mark, rymd och vår egen kropp. Utsläppen mäts och beräknas för en grupp människor som antas bo och verka kring kärnkraftverket. Vid beräkning av dosen tas hänsyn till både barns och vuxnas olika känslighet. Tillåten nivå för dos från Barsebäck till närboende är 0,1 msv. Totala dosen inklusive kol-14 och tritium blev endast 0, msv dvs 0,04 procent av tillåten dos till närboende. Stråldoser och strålskydd Driften vid Barsebäck 2 stoppades sista maj Under första halvåret 2005 gjordes ingen avställning för service- och underhåll. Efter stoppet har en del underhållsarbeten utfört samt en del åtgärder för att utrustningen skall kunna bevaras under kommande avställning. Det har inneburit att stråldoserna för egen och inhyrd personal är låga då mycket lite underhållsfolk har befunnits sig i radioaktiv miljö. I diagrammen redovisas dels hur stråldoserna fördelar sig dels en jämförelse mellan Barsebäcks stråldoser och motsvarande för utländska kärnkraftverk. Radioaktivt avfall Under året så har använt bränsle avsänts till CLAB i Oskarshamn. Resterande bränsle står kvar i bränslebassänger på Barsebäck i avvaktan på transport. När det gäller låg- och medelaktivt avfall strävar vi hela tiden efter att hålla nere volymen på olika sätt. Det görs genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena från radioaktivitet och friklassas. En viss utsortering har skett under andra halvåret vilket medför att förhållandevis stora mängder avfall skickats iväg. En förändring i avfallsbehandlingen av aktiva jonbytarmassor har skett under Tidigare så göts dessa in i bitumen men numera är den metoden utbytt mot ingjutning i cement. Avfallet förs därefter till och lagras i SFR. Lågaktivt avfall har under en tid mellanlagrats på Barsebäck, i avvaktan på nödvändigt miljötillstånd för deponering på Ringhals deponi. Då denna process dragit ut på tiden togs beslut att skicka detta avfall till SFR. Material och resursförbrukning Rent allmänt innebär hög drifttillgänglighet, få och korta driftavbrott samt korta revisioner (avställningsperioder), att material- och resursförbrukningen blir låg. Då endast drift skett under första halvåret 2005, så har behovet därefter av flertalet driftkemikalier upphört. Aktuell resursförbrukning hämtas från lagerredovisningssystemet och avser uttag från förråd. 22 Barsebäck och miljön

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Reaktortank.

Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Reaktortank. miljö 2004 2 Miljö Innehåll Nordens största kraftverk... 3 Med miljöprövningen i fokus... 4 Ringhalsgruppens verksamhetspolicy... 6 Betydande miljöaspekter... 7 Miljöredovisning Ringhals... 10-19 Tryckvattenreaktor

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

SANERING AV BLY OCH PCB. - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering

SANERING AV BLY OCH PCB. - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering SANERING AV BLY OCH PCB - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering Sponge-Jet anläggningen har utvecklats för miljövänlig sane- ring av BLY och PCB. Traditionell miljösanering utgör en miljörisk

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Ringhals Årsredovisning 2006

Ringhals Årsredovisning 2006 Ringhals Årsredovisning 2006 Ringhals årsredovisning Innehåll Verksamhet 4 Hög produktion och tunga investeringar 7 Ett bra år som kunde blivit än bättre 8 Huvuddata 8 Driftåret 2006 12 De stora programmens

Läs mer

Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall

Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall Sida: 1/10 Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall 1 Slutförvaring och mellanlagring av radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet 1.1 Nuvarande

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Innehållsförteckning med kommentarer för Barsebäcks MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Innehållsförteckning med kommentarer för Barsebäcks MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Miljörapport Skapat 2004-02-21 1824852 / 1.3 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 Företagsintern PSG / FSG enl

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen för Ringhals AB

Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen för Ringhals AB Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen för Ringhals AB Ringhals ansöker om nytt miljötillstånd för befintlig verksamhet och om tillstånd för förhöjd termisk effekt, med cirka 870 MW. Förord Ringhals

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK 1 (5) FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK Helen Ab Hanaholmens kraftverk Bjälkgatan 1-3 00540 Helsingfors 2 (5) I detta säkerhetsmeddelande beskrivs kraftverkets verksamhet och de risker som är förknippade med verksamheten.

Läs mer

INFORMATION OM EGENKONTROLL

INFORMATION OM EGENKONTROLL INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa

Läs mer

Beslutsdatum 31.03.2010

Beslutsdatum 31.03.2010 ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@miljohalsoskydd.ax Hemsida: www.miljohalsoskydd.ax

Läs mer

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Vårt miljöarbete tål en granskning 1. Miljöredovisning Ringhals 2002 4-15. Ringhals verksamhetspolicy 4. Betydande miljöaspekter 5

Vårt miljöarbete tål en granskning 1. Miljöredovisning Ringhals 2002 4-15. Ringhals verksamhetspolicy 4. Betydande miljöaspekter 5 El är idag en basvara som nästan ingen kan klara sig utan. Elprylarna i hemmet har blivit oumbärliga. De förbättrar vår komfort, de ökar vår säkerhet, de minskar avstånden och de minskar det manuella arbetet

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

Ringhals MilJÖRedovisning 2008

Ringhals MilJÖRedovisning 2008 Ringhals MILJÖredovisning 2008 Ringhals och miljön Innehåll Ringhals och miljön 4 Några ord om vårt miljöarbete Miljöredovisning 2008 6 Ringhals verksamhetspolicy 7 Ringhals riktlinjer för miljö 8 Ringhals

Läs mer

ANMÄLAN 1 (12) ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN 1 (12) ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN 1 (12) ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan avser: Ny verksamhet Befintlig verksamhet Ändring av befintlig verksamhet

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

Bilaga K:1 Förslag till villkor

Bilaga K:1 Förslag till villkor Bilaga K:1 Förslag till villkor 1. Villkorsdiskussion 1.1 Inledning SKB har i avsnitt 8 i ansökan lämnat förslag till villkor och därutöver redogjort för sin uppfattning om behovet av villkor. Flera remissinstanser

Läs mer

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK 1 (5) FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK Helen Ab Hanaholmens kraftverk Bjälkgatan 1-3 00540 Helsingfors 2 (5) I detta säkerhetsmeddelande beskrivs kraftverkets verksamhet och de risker som är förknippade med verksamheten.

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen

Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen Januari 2010 till november 2010 Oljehamnen vid Loudden. Trafikbild från hamnens södra del 18/6 1948. Bild från Stockholms hamnar AB www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem. Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt?

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt? Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt? Innehåll Miljörisker och lagstiftning 3 Avfallshantering 3 Avloppsvatten och oljeavskiljare 4 Kemiska produkter

Läs mer

Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark

Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark Kristianstad 2010-11-22 Upprättad av: Åsa Lindskog Granskad av: Ulf Wiklund 2 (13) Innehållsförteckning

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90.

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90. 1(9) Miljöprövningsdelegationen NEMAX Miljöhantering AB Skoftesta Gård 692 93 KUMLA Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex. mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals

Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex. mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals R INGHALS OCH M ILJÖN 1998 Innehåll Ringhals gör el 1 Ringhals och miljön 2 Ringhals miljöcertifierat 3 Ringhals miljöpolicy 4 Livscykelanalyser 5 Uranets väg från berg till berg 6 Strålning och strålskydd

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Avfallet från kärnkraften

Avfallet från kärnkraften Avfallet från kärnkraften I kärnkraftverk bildas radioaktivt avfall. Om det inte tas om hand på rätt sätt kan det orsaka skador genom den radioaktiva strålningen. Enligt lagen ska de som driver kärnkraft,

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

AVFALLSTAXOR SJÖBO KOMMUN. Gällande från den 1 januari 2016

AVFALLSTAXOR SJÖBO KOMMUN. Gällande från den 1 januari 2016 AVFALLSTAXOR SJÖBO KOMMUN Gällande från den 1 januari 2016 AVFALLSTAXA Avfallshanteringen regleras av miljöbalken och avfallsförordningen samt ytterligare bestämmelser i föreskrifter om avfall. Kommunen

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Elmia Miljöinformation

Elmia Miljöinformation Elmia Miljöinformation Så tänker vi! - Elmia och miljön Miljöarbetet har i många år varit en naturlig del av vår vardag. Vi på Elmia ser miljöfrågorna som avgörande för vår framtid som mötesplats och samtliga

Läs mer

Inledning PCB. Elisabeth Österwall Naturvårdsverket Sektionen för Avfall och Kemikalier. Enheten för Tillsynsvägledning och annan vägledning

Inledning PCB. Elisabeth Österwall Naturvårdsverket Sektionen för Avfall och Kemikalier. Enheten för Tillsynsvägledning och annan vägledning Föredrag 1 Inledning PCB Elisabeth Österwall Naturvårdsverket Sektionen för Avfall och Kemikalier Enheten för Tillsynsvägledning och annan vägledning Har du en fråga om PCB? Mejla den gärna till pcbfraga@naturvardsverket.se

Läs mer

Renhållarens anvisningar Gäller fr.o.m. 2014-05-01.

Renhållarens anvisningar Gäller fr.o.m. 2014-05-01. sida 1(5) Renhållarens anvisningar Gäller fr.o.m. 2014-05-01. Kommunfullmäktige antog 2012-12-17 Renhållningsordning för Aneby kommun. Renhållningsordningen består av: 1.) Avfallsplan med bilagor och en

Läs mer

Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön

Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön Plats: Ringhals, Infocenter Datum: 2014 03 05 kl: 16:00 18:30 Deltagare Vattenfall:

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

SSI Rapport 2008:21. Sammanfattande bedömning av strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna i Sverige 2007. Peter Hofvander et.al.

SSI Rapport 2008:21. Sammanfattande bedömning av strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna i Sverige 2007. Peter Hofvander et.al. SSI Rapport 2008:21 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Sammanfattande bedömning av strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna i Sverige 2007 Peter Hofvander

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Ringhals MilJÖRedovisning 2007

Ringhals MilJÖRedovisning 2007 Ringhals MILJÖredovisning 2007 Ringhals och miljön Innehåll Ringhals och miljön 4 Kärnkraften - säker och med miljöfördelar Miljöredovisning 2007 6 Ringhals verksamhetspolicy 7 Ringhals riktlinjer för

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Vi ska i vår verksamhet eftersträva att i minsta möjliga grad belasta den yttre miljön. Detta ska vi åstadkomma genom att: - så långt det är möjligt

Läs mer

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet. Miljöberättelse 2014 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 3398:2 Varunamn Artikel-nr/ID-begrepp Varugrupp weber.therm 398 MW- skiva 3398 Isoleringsskiva

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift

Läs mer

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5

Läs mer

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Sammanfattning Avfallsplanen för Essunga kommun har reviderats. Planen sträcker sig från år 2006-2010. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det i varje kommun finnas

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsföreskrifter för Innehåll Samråd vid framtagandet av avfallsplanen... 2 Inledande bestämmelser... 2 Tillämpliga föreskrifter... 2 Definitioner... 2 Ansvar för renhållning, information

Läs mer

SVENSKA BÅTUNIONEN Riksorganisation för landets båtklubbar

SVENSKA BÅTUNIONEN Riksorganisation för landets båtklubbar SVENSKA BÅTUNIONEN Riksorganisation för landets båtklubbar MiljöBästa Motorbåt Svenska Båtunionen, tillsammans med SWEBOAT och Sjöfartsinspektionen tar inför mässan Allt För Sjön 2009 fram önskemål/kriterier

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Frisläppt. Öppen. Status. Eleonore Hovlund/GSY. Elisabeth Matsson/GAA. Jörgen Eriksson/G Paul Arvidsson/GSY Tomas Rydman/P1 Nej.

Frisläppt. Öppen. Status. Eleonore Hovlund/GSY. Elisabeth Matsson/GAA. Jörgen Eriksson/G Paul Arvidsson/GSY Tomas Rydman/P1 Nej. 3. Rapport - Allmän 204-2325 (29) Bilagor 0 204-09-24 Gäller fr o m Gäller t o m Titel Oskarshamn - Delprojekt MKB - Samrådsunderlag Utfärdare Skriv- och språkkontroll Eleonore Hovlund/GSY Elisabeth Matsson/GAA

Läs mer

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 9 kap 6, 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 9 kap 6, 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Anmälan skickas i två exemplar till Västerviks kommun Miljö och byggnadskontoret 593 80 Västervik Telefon: 0490-25 40 00 E-post: mbn@vastervik.se ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 9 kap 6, 1 kap 10 miljöprövningsförordningen

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall. avloppsanläggningar

Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall. avloppsanläggningar Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall från i Uppsala enskilda kommun avloppsanläggningar Uppsala kommuns taxa för hämtning av hushållsavfall Denna taxa antogs av kommunalfullmäktige

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m./avfall 1

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m./avfall 1 Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m./avfall 1 av den 31 mars 2011 om kriterier för fastställande av när vissa typer av metallskrot upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Bilvårdsanläggningar i Vasastan

Bilvårdsanläggningar i Vasastan MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilvårdsanläggningar i Vasastan Tillsynskampanj 2004-2005 En rapport från Miljöförvaltningen Lena Engberg April 2007 www.stockholm.se/miljoforvaltningen INNEHÅLL 1 Bakgrund 5 2 Tillsynskampanjens

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31 1(6) RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31 1 TILLÄMPNING Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen,

Läs mer

Ett av Sveriges ledande företag när det gäller värmeväxlare och rörentreprenad.

Ett av Sveriges ledande företag när det gäller värmeväxlare och rörentreprenad. Ett av Sveriges ledande företag när det gäller värmeväxlare och rörentreprenad. Tradition och framtidstro När vi på RAMAB ser framåt gör vi det med utgångs punkt från vår mångåriga kompetens och erfarenhet.

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Miljöbokslut 2004. /arbetad timme Nyckeltal 2004: 0,37 kg CO 2. /arbetad timme

Miljöbokslut 2004. /arbetad timme Nyckeltal 2004: 0,37 kg CO 2. /arbetad timme Miljöbokslut 004 Upprättad av: Jonas Pettersson 05030, Version I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt till

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun 1 Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063),

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall BESLUT Aktbilaga 15 1 (9) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@x.lst.se SMA Svenska Mineral AB Box 27 820 22 Sandarne Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring

Läs mer

Övervakning av Utsläpp

Övervakning av Utsläpp Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG

Läs mer