Vart är kärnkraften på väg?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vart är kärnkraften på väg?"

Transkript

1

2 Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag har beslutat om stängning av Barsebäck och att inga nya reaktorer får byggas. Det finns t o m reglerat i lagen om kärnteknisk verksamhet: Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnreaktor. 38 Men att man inte längre satsar på kärnkraft som energikälla i Sverige betyder inte att den tekniska utvecklingen står still inom området. Tvärtom. Det genomförs ett omfattande forskningsarbete så väl i Sverige som runt om i världen i syfte att förbättra driftsäkerhet, utnyttja bränslet effektivare, minska avfallet och se till att den senaste datatekniken utnyttjas så bra som möjligt. Utvecklingen gäller också nytillverkning av kärnkraftverk i andra länder. Forskningsresultaten används även

3 för andra ändamål, t ex inom cancerbehandling. Antalet sysselsatta i världen är mer än nio gånger så stort inom icke energirelaterad kärnteknik som inom kärnkraftproduktion. Har kärnforskningen någon framtid? Kärnkraften finns idag i över 30 länder och de ca 440 reaktorerna svarar för 16 procent av världens elförsörjning. Ett 30-tal reaktorer är under uppbyggnad runt om i världen. Det innebär att kärn- kraften som energikälla kommer att finnas kvar under lång tid och nya forskningsresultat kommer att efterfrågas. Transmutation en framtida teknik? Under senare år har transmutation blivit ett begrepp inom kärntekniken som står för förnyelse och framtidsoptimism. Fördelarna med den nya tekniken ses i Sverige framför allt i att livslängden hos de långlivade radioaktiva 39 ämnena i kärnavfallet kan minskas kraftigt, vilket ändrar tidsperspektivet på avfallsproblemet från cirka år till några hundra år. Tekniken kan ockå användas till att utvinna mer energi ur bränsleråvaran, eller använda andra bränslen än uran. Kritikerna inom kärnforskningen menar att de problem som transmutationstekniken ska lösa inte är så stora och att lösningarna knappast är problemfria. De fördelar som tekniken skulle kunna ha anses ändå vara skäl nog för fortatt forskning.

4 Acceleratordriven transmutation Transmutation betyder omvandling. I ett vanligt kärnkraftverk sker en transmutation när atomerna klyvs, men vad man i kärnkraftsammanhang brukar mena med ordet är acceleratordriven transmutation (ADS). I ett sådant system kan man omvandla långlivade radioaktiva ämnen, som ingår i avfallet efter energiproduktion, till kortlivade eller stabila ämnen som inte avger strålning. Man kan också omvandla svårklyvbara ämnen till lättklyvbara som sedan blir till nytt kärnbränsle. Mycket forskning återstår Acceleratordriven transmutation har långt kvar innan det kan bli verklighet. Strålskyddet inom en sådan anläggning kommer att bli betydligt mer komplicerat än inom nuvarande kärnkraftverk, nya oprövade material kan orsaka problem och för att tekniken ska bli verklighet krävs så stora anläggningar att bara större länder eller EU skulle klara att utveckla, bygga och driva dem. Transmutationsforskningen i världen förenklas inte av att de inblandade parterna vill uppnå olika mål med tekniken. Viss forskning syftar till en tilllämpning som kan förstöra, men även framställa vapenmaterial. En annan gren vill använda tekniken för kraftproduktion i en helt ny typ av reaktor. I Sverige är ADS främst intressant för möjligheten att minska strålnig och värmeutveckling från kärnavfallet. Grundforskning Mycket av transmutationsforskningen är grundforskning. Enskilda fenomen kan därför studeras på olika laboratorier. Internationellt samarbete är vanligt. Så fungerar det Spallation En stor mängd neutroner (+ andra partiklar) splittras ut från målkärnan då den träffas av en accelererad proton. Frigjorda neutoner + diverse lätta kärnpartiklar Transmutation När en neutron träffar en atomkärna kan olika saker hända; ett fåtal ämnen kan klyvas och avge både värme och nya neutroner (se sid 15), men det vanligaste är att atomkärnorna istället tar upp neutronen. Det kallas neutroninfångning. Med den infångade neutronen i kärnan har atomen övergått till ett nytt ämne. En sådan kärnreaktion frigör inga neutroner som kan fortsätta processen, de måste tillföras på annat sätt. Accelererade protoner För att få fram mängder med neutroner skjuts en stark ström av protoner med hög hastighet mot ett tungt ämne, t ex bly. Blykärnorna splittras då upp i lättare kärnor och i mängder av småpartiklar, mest neutroner. Detta kallas spallation. För att hastigheten på protonerna ska bli tillräckligt hög behövs en kilometerlång accelerator.* I stort sett vilka atomkärnor som helst kan på detta sätt omvandlas till ett annat ämne. Vissa ämnen omvandlas till radioaktiva, andra till stabila. Transmutation När en neutron träffar en atomkärna omvandlas den antingen till ett nytt ämne genom att fånga upp neutronen, eller genom att klyvas i två nya kärnor (endast ett fåtal typer av atomkärnor låter sig klyvas). Accelererad proton Neutroninfångning Den långlivade kärnan teknetium-99 tar upp en neutron och bildar teknetium- 100 som inom några sekunder avger strålning och sönderfaller till rutenium- 100, en stabil kärna. Målkärna, exempelvis bly Restkärna Kärnklyvning Ett annat ämne än exemplet ovan, kan omvandlas från ett stabilt till ett radioaktivt ämne. Ett fåtal ämnen kan transmuteras till lättklyvbara, därefter klyvas i samma reaktor och då alstra energi. Energiförstärkaren som presenteras till höger bygger på en sådan princip. 40

5 Neutronstrålar testar atomer och datorer The Svedberg-laboratoriet, vid Uppsala Universitet, bedriver forskning med jonstrålar. Ett viktigt verktyg här är Gustaf Werner-cyklotronen, en accelerator* som tillsammans med en neutronanläggning bl a används för att producera neutronstrålar som alla har samma energi. Detta har stort värde inom forskning och gör anläggningen unik i världen. Här kan man göra mätningar på hur sannolikt det är att ett visst atomslag ska reagera på olika sätt när den utsätts för ett visst neutronflöde. Sådana experiment har betydelse för forskningen kring hur man kan få bort skadliga ämnen hos kärnavfall. Anläggningen används också för att studera hur strålning från neutroner påverkar elektronik och datorutrustning. Detta vill man veta för att kunna ställa in instrument till flygplan och rymdstationer, eftersom deras utrustning kan påverkas av den högre strålningen från kosmos som de utsätts för. Genom studierna kan man mäta hur känsliga instrumenten är och kalibrera dem. Andra studier på laboratoriet syftar till att utveckla metoderna för cancerbehandling med neutroner. *Accelerator är en apparat där partiklar accelereras till höga hastigheter. Cyklotron är en accelerator som är spiralformad. ADS kräver upparbetning** Många av de radioaktiva ämnen man vill transmutera har tendens att hamna i skuggan bakom andra kärnslag eller kärnreaktioner vid en transmutationsprocess och inte bli träffade av neutronerna. För att komma åt även dessa, måste de separeras kemiskt i en sk upparbetningsanläggning och sedan återföras i transmutationsprocessen. Andra ämnen vill man få bort vid upparbetning därför att de är stabila och en transmutering skulle omvandla dem till sådana radioaktiva former man vill bli av med. För att ha nytta av ADS-tekniken krävs alltså att man kan bestämma vilka ämnen som ska omvandlas och då måste bränslet först upparbetas. Energiförstärkaren kan bli en första forskningsprototyp med ADS-teknik. Så här är den tänkt att se ut: Bilden finns endast i den tryckta versionen, får ej publiceras på Internet. Geologiskt slutförvar ofrånkomligt Transmutation kan inte ta bort alla långlivade ämnen i kärnavfallet. En liten del kommer fortfarande att behöva långtidsförvaras. **Upparbetning är en kemisk process där man separerar klyvbart material från klyvningsprodukter som finns i använt kärnbränsle, för att återanvända i kärnkraftverk. Kommersiella upparbetningsfabriker finns i Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Dessa anses tillhöra världens mest komplicerade kemiska anläggningar. Bränsle från svenska reaktorer upparbetas numera inte. Italienaren Carlo Rubbia, nobelpristagare 1984, arbetar vid partikelforskningslaboratoriet CERN i Schweiz och inriktar sin forskning mot en speciell typ av reaktor som han kallar energiförstärkare. Den ska både kunna producera energi och förbränna avfall. I Rubbias energiförstärkare baserar sig kärnbränslet på grundämnet torium. Använt torium innehåller väsentligt mindre mängder av de radioaktiva ämnen som konventionell kärnkraft gör. Det är dock inte helt utan problem att basera bränslet på torium. Det krävs att upparbetning, bränsletillverkning m m sker med delvis annan teknik än den som finns idag. 41

6 En kärnreaktor i medicinens tjänst Stora bilden: Positionering av helkroppsfantom i BNCT-anläggningen i Studsvik*, där man utvecklar en metod för att behandla elakartad cancer i hjärnan. Fantomen ska bestrålas med neutroner i enlighet med patientbestrålning. Bilden är tagen vid iordningställande av anläggningen för att ta emot patienter under våren Lilla bilden: Test av avancerat patientpositioneringssystem, som utvecklats i samarbete med Lunds universitet. Systemet ska användas i BNCT-anläggningen. 42 *Studsvikkoncernen är en grupp tjänsteföretag med kunder inom främst kärnkraftindustri och nukleärmedicin. Arbetsplatsen Studsvik omfattar ett antal olika företag; förutom Studsvikkoncernens företag även KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning) med flera. KSU utbildar operatörerna i våra kärnkraftverk och ägs av kraftbolagen.

7 Alfa Celler n B-10 n B-10 Strålen från reaktorn passerar först ett filter som tar bort de snabbaste neutronerna och därefter ett filter som tar bort de långsammaste neutronerna. De neutroner som träffar patienten har en hastighet som är avpassad så att de bromsas ner på ett avstånd i vävnaden som svarar mot tumörens djup. Li-7 En neutron (n) fångas upp av kärnan i en boratom (B-10). Borkärnan klyvs spontant i två delar som slungas ut med hög hastighet åt var sitt håll. Om neutron-borreaktionen sker inne i en cell kommer de två reaktionsfragmenten att slå sönder DNA-molekyler i tumörcellen och i närmast liggande celler medan celler på längre avstånd skonas. Vid Studsvik AB* vidareutvecklar man en befintlig strålbehandlingsmetod för att kunna bota cancer i hjärnan. Metoden bygger på att man tillför ämnet bor till cancervävnad, som sedan bestrålas med neutroner som produceras i en ombyggd forskningsreaktor i Studsvik. Att man använder just bor beror på att detta ämne har extremt stor sannolikhet att absorbera neutroner. När området sedan bestrålas med neutroner åstadkommer man en nukleär reaktion (en kärnreaktion) med boret inne i cancervävnaden, så att den intilliggande cancercellen skadas och därmed slutar att växa. Omgivande vävnader skonas, eftersom räckvidden av den strålning som uppstår är begränsad till en cellstorlek. Metoden kallas för Boron Neutron Capture Therapy (BNCT). Ett problem med denna teknik har varit att neutronstrålen på sin väg mot tumören skadar frisk vävnad. Studsvik har utvecklat ett filter som gör att neuronstrålen kan anpassas så att effekten av strålningen är störst på ett förutbestämt djup i vävnaden, det vill säga där tumören finns, inte på ytligare eller djupare belägen frisk vävnad. I och med denna utveckling kan man behandla exempelvis elakartade hjärntumörer. 43 Tumören får 3 4 gånger högre stråldos För att BNCT skall fungera är det nödvändigt att ha en högre koncentration av bor i tumörcellerna än i andra celler. Därför kopplar man boratomen till ett kemiskt ämne, som tas upp speciellt i tumörcellerna. Det har visat sig att tumörvävnad tar upp 3 4 gånger så mycket borfenylanalin, eller BPA, som normal hjärnvävnad, vilket innebär att en cancertumör får 3 4 gånger så hög stråldos som den normala hjärnvävnaden. En del av BNCT-forskningen rör hur man skall kunna förbättra tumörcellernas förmåga att ta upp mer bor än vad andra celler gör. Detta arbete leds från Uppsala universitet i nära samarbete med Studsvik och med forskargrupper runt om i Europa. Färre bieffekter Redan i dag finns det vissa fördelar med BNCT-behandling jämfört med en vanlig behandling. Det är nu möjligt att uppnå samma resultat med bägge behandlingarna, men fördelen med BNCT är att den normala och fungerande hjärnvävnaden endast får en fjärdedel av den stråldos som man är tvungen att ge vid den vanliga strålbehandlingen. Detta innebär mindre risker för biverkningar från hjärnan. Det innebär också att man i princip bör kunna upprepa behandlingen, vilket normalt inte kan göras efter vanlig strålbehandling mot elakartade hjärntumörer, eftersom det ger för hög stråldos.

8 Halveringstid Den tid det tar för hälften av antalet atomer i ett radioaktivt ämne att sönderfalla. Ordförklaringar och namn ABB Atom AB Tillverkar bränslekutsar och reaktordelar. Anrikning Koncentration av ett ämne. För bränsle till lättvattenreaktorer höjs halten av uran-235 från 0,7 procent till mellan 2,5 och 5 procent. Avklingning Avtagande av radioaktiviteten hos ett radioaktivt ämne. Anges ofta i ett ämnes halveringstid. Bakgrundsstrålning Strålningen från omgivningen, till exempel från rymden och berggrunden. Barsebäcksverket Två kärnkraftsreaktorer, varav en är avstängd, i Kävlinge kommun, Skåne. Becquerel (Bq) Enheten för radioaktivitet. Becquerel Henri Fransk fysiker som upptäckte radioaktivitet. Fick Nobelpriset i fysik 1903, tillsammans med makarna Curie. Bentonit Lera som sväller av vatten och används till exempel vid isolering av radioaktivt avfall. packas i bränslestavar. Dessa monteras ihop till bränsleelement. CLAB Centralt mellanlager där använt kärnbränsle från svenska reaktorer lagras i vattenbassänger i år innan slutförvaring. Curie, Marie och Pierre Franska forskare som upptäckte ämnet radium. Fick Nobelpriset i fysik 1903, tillsammans med H. Becquerel. Einstein, Albert Tysk-schweizisk-amerikansk fysiker. Formulerade 1905 relativitetsteorin som säger att massa är en form av energi som kan omvandlas till andra energiformer enligt formeln E=mc 2. (Energi = E, massa = m, ljusets hastighet = c). Fick 1921 års nobelpris. Fermi, Enrico Italiensk-amerikansk fysiker. Fick Nobelpris 1938 för påvisandet av nya radioaktiva grundämnen. Konstruerade den första kärnreaktorn. Fission Klyvning, delning. När en neutron träffar en uran -235-kärna, klyvs den och nya neutroner frigörs. När dessa neutroner klyver en ny kärna, uppstår en självgående kedjereaktion. Bor Ett ickemetalliskt grundämne. Bor kan förhindra kärnklyvningar genom sin förmåga att absorbera neutroner. Bränsletillverkning Brytning av uranmalm sker under jord eller i dagbrott. Malmen förs till ett uranverk där den krossas till sand. Därefter renas det och koncentreras innan det skeppas till Sverige. ABB Atom AB i Västerås pressar uranet, i form av det keramiska ämnet urandioxid, till 1 cm långa och breda cylindrar, så kallade kutsar, som sedan Forsmarksverket Forsmarks Kraftgrupp AB driver de tre kärnkraftsreaktorerna i Forsmark i Uppland. Hahn, Otto Tysk fysiker som var först med att klyva atomkärnor (1938). Fick Nobelpris i kemi

9 IAEA (International Atomic Energy Agency) Förenta Nationernas kärnenergiorgan med säte i Wien. IAEA bildades 1956, sysslar med kärnenergins fredliga användning och ska stödja medlemsländerna med forskning, utbildning och teknisk hjälp. De utför även kontroller av kärnkraftverk och övervakar att kärnbränsle ej används till kärnvapen. Isotoper Olika former av samma grundämne, med lika kärnladdning men med olika masstal. Klaproth, Martin H Tysk apotekare som upptäckte grundämnet uran (1789). Oskarshamnsverket OKG Aktiebolag äger och driver de tre kärnkraftsreaktorerna i Simpevarp utanför Oskarshamn. Radioaktivitet Omvandling av icke stabila atomer till stabila samtidigt som det bildas strålning. Denna kan vara av olika slag t ex alfa-, beta-, gammastrålning. Radon Radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av radium. Ringhalsverket Ringhals kärnkraftverk i Väröbacka söder om Göteborg omfattar fyra reaktorer. Riksgäldskonto Riksgäldskontorets konto för företags och privatpersoners sparande. Riksgäldskontoret Statlig myndighet vars huvuduppgift är att förvalta och ombesörja statens upplåning. SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall) Ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. SFR tar emot låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverk, sjukhus, industrier, forskningsanläggningar med mera. Sievert Rolf Svensk forskare inom radiofysik och strålskydd. Konstruerade världens första apparatur för mätning av strålning från hela människokroppen. Sievert (Sv) Ett mått på den skadliga verkan strålning har på människor. 1 Sv är en mycket stor stråldos varför vi normalt använder måttet millisievert (msv). 1 msv är en tusendels sievert. Sigyn SKB:s specialbyggda fartyg för transporter av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) Tar hand om Sveriges radioaktiva avfall och ägs av kärnkraftföretagen. SKB svarar också för forskning på avfallsområdet. SKI Statens kärnkraftinspektion som har till uppgift att granska, övervaka och främja säkerheten vid de olika kärntekniska anläggningarna. SSI Statens strålskyddsinstitut som övervakar alla strålskyddsfrågor i Sverige med anknytning både till kärnkraft och annan verksamhet. Styrstav Används i kärnkraftverk för att reglera reaktorns värmeutveckling och effekt. Styrstavarna innehåller bor, kadmium eller hafnium som absorberar neutroner så att kärnklyvningarna minskar, eller upphör. Vid snabbstopp, eller när en reaktor ställs av skjuts styrstavarna in helt i härden. Sydkraft AB Sydkraft producerar el, naturgas och värme. TWh, terawattimma = biljoner watt per timma. Upparbetning Den kemiska process där man skiljer uran och plutonium från klyvnings-produkterna i använt kärnbränsle. Uran En tungmetall där alla isotoper är radioaktiva. Uran förekommer i många mineral och fyndigheterna är spridda över större delen av jorden. Används som kärnbränsle och alstrar energi i form av värme i ett kärnkraftverk. Uranbrytning Uran finns naturligt i berggrunden. Uranfyndigheter har påträffats i alla världsdelar. De kända tillgångarna på land kommer att räcka i minst 90 år med dagens förbrukning. Den svenska berggrunden innehåller omkring fem gram per ton berg. Den största fyndigheten, ton, finns i skifferlagren vid Ranstad i Skövde. Där är uranhalten 300 gram per ton skiffer, vilket är en låg och icke lönsam halt internationellt sett. Malmen i Key Lake-gruvan i Kanada innehåller gram uran per ton malm. Svenska kraftföretagen importerar årligen ton uran, främst från Kanada och Australien. Även i havet finns uran. Forskare anser att man kan fånga upp det med plastfilter, men idag är utvinningskostnaderna så höga att det inte är lönsamt. Totalt finns miljoner ton uran i haven. Vattenfall AB Vattenfall producerar idag hälften av landets el. Elen produceras främst via vattenkraft och kärnkraft. 45

10 Besök ett kärnkraftverk! Kärnkraftverken tar gärna emot besök. Ring först och boka tid för guidning. Du kan också besöka kärnkraftverkens webbsidor: Forsmarks kärnkraftverk Forsmarks kärnkraftverk, Östhammar. Minimiålder 16 år för besök inne i blocket. Ring Oskarshamns kärnkraftverk Forsmark Ringhals kärnkraftverk Barsebäcks kärnkraftverk Ringhals kärnkraftverk och Kärnhuset, Väröbacka. Utställning som visar hur ett kärnkraftverk fungerar. Minimiålder 15 år för besök inne i blocket. Ring Ringhals Oskarshamns Kärnkraftverk, CLAB - centralt mellanlager för använt kärnbränsle och Äspölaboratoriet - forsknings- och demonstrationsanläggning för djupförvar. Minimiålder 15 år för besök inne i blocket, ring ; 18 år för CLAB och 7 år för besök i Äspös forskningstunnel, ring Oskarshamn Barsebäck Barsebäcks kärnkraftverk. Minimiålder 15 år för besök inne i blocket. Ring

11 Fler organisationer och myndigheter som ger information om kärnkraft Analysgruppen Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU Box Nyköping Tel Fax E-post: Statens Kärnkraftinspektion, SKI Stockholm Tel Fax Statens Strålskyddsinstitut, SSI Stockholm Tel Fax E-post: Studsvik AB Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm Tel Fax Sydkraft AB Malmö Tel E-post: Young Generation Vattenfall AB Westinghouse Högskoleutbildning KTH Kärnkraft i Världen 1 prick på kartan representerar en anläggning. Den kan ha en eller flera reaktorer. 47

12 Utgåva 7 Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR Andra skrifter i serien Kärnkraft ingår i en serie informationsskrifter. Dessa kan beställas på eller genom Svensk Energis skoldistribution Telefon Svensk Energi i skolan är ett projekt inom Svensk Energi Svensk Energi/Swedenergy AB Stockholm. Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon Telefax

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Kärnkraftens historia

Kärnkraftens historia Kärnkraftens historia Judinnan Lise Meitner flydde från Berlin till Stockholm1938. Innan flykten hade hon arbetat i ett forskarlag tillsammans med Otto Hahn och Fritz Strassman. De studerade reaktionerna

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW Elens väg i Sverige Nästan hälften av vår elenergi produceras i kärnkraftverk och lika stor del i vattenkraftverk. Återstoden av elenergin kommer från bränsleeldade kraftverk, där olja, kol, trä och dylikt

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

IN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING

IN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING KARNKRAFT Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en jordbävning som uppmätte nio på richterskalan och en efterföljande tsunamivåg. Tsunamin som sköljde över miljonstaden Fukushima var 14 meter hög. Byar och

Läs mer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)

Läs mer

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Våra kä rnkraft verk producerar ungefär hälften av den el som används i Sverige. Driften orsakar näst intill inga utsläpp av växthusgaser. Alla former av

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Ett verk av: Linda Malín Erlendsdottir Jens Algerstam Daniel Jonsson, Anna Ottosson och Erik Wiberg Tack till: Vår handledare Erik Bråvander

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

Kärnkraftens bränslecykler

Kärnkraftens bränslecykler Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 December 2009 Årgång 22 Sekretariat/distribution

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt.

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. PERSPEKTIV PÅ kärnkraft En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. introduktion I Sverige, liksom i alla västländer, är det ägarna av kärnkraftverken som ansvarar för att

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

innehållförteckning sida 1 kort historik sida 2 bruk av fusion sida 3 energi involverad sida 4 förhållande till miljö sida 5 användning sida 6 framtiden Kort historik. Fusion är en relativt ny ide som

Läs mer

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm 2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för

Läs mer

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329)

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) Kärnkraftspaketet ES Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) 1 Varför ett kärnkraftspaket? Viktig nationell och internationell energikälla Tekniskt (och sociotekniskt) avancerat system Ger

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero.

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero. SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION 201402 17 SKB SamradSFR@skb.se Box 250 101 24 STOCKHOLM Härmed överlämnas SERO:s remissvar på samråd om SFR under februari 2014. Enligt uppdrag för SERO Leif

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Vi gör samhället strålsäkert

Vi gör samhället strålsäkert Vi gör samhället strålsäkert Foto: Bosse Alenius Säker strålmiljö i hela samhället Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Frågor och svar. om använt kärnbränsle

Frågor och svar. om använt kärnbränsle Frågor och svar om använt kärnbränsle 1 2 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen... 13 Hantering av det använda kärnbränslet idag... 19 Planer för slutförvaringen...

Läs mer

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Henrik Sjöstrand (kursansvarig) Henrik.sjostrand@physics.uu.se, 471 3329, hus 1 vån 3 längst söderut. Erik Brager (inlämningsuppgifter och projektet) erik.branger@physics.uu.se

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22 Studsvik Nuclear AB:s anläggningar Erik Slunga 2015-05-22 Studsvikkoncernen i korthet En ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Mer än 60 års erfarenhet av kärnteknik

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Teknisk information om Barsebäck

Teknisk information om Barsebäck Teknisk information om Barsebäck 2 Innehåll Så gör vi el... 4 Med miljön i fokus... 9 Barsebäcks radioaktiva avfall...12 Reaktorsäkerhet på Barsebäck...14 Strålning...16 Planer för nedläggning...18 Översiktsplan

Läs mer

Innehåll. Uranmarknaden Behov Tillgångar Nya fyndigheter? Svärd till plogbillar Från uranmalm till kärnbränsle

Innehåll. Uranmarknaden Behov Tillgångar Nya fyndigheter? Svärd till plogbillar Från uranmalm till kärnbränsle Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Sekretariat/distribution E-post: hel@ksu.se Internet: www.analys.se

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Redovisning av Plan 2008

Redovisning av Plan 2008 Redovisning av Plan 2008 Per-Arne Holmberg projektledare för planprojektet Kort om SKB Inlämnad dokumentation en översikt SKB:s kalkylmodell SKB:s kalkylmetod Årets utfall 1 Uppdraget 2 SKB:s ägare Fortum

Läs mer

Miljödeklaration EPD Kärnkraft

Miljödeklaration EPD Kärnkraft Miljödeklaration EPD Kärnkraft Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls kärnkraftverk (Ringhals och Forsmark) S-P-00021 S-P-00026 S-P-00021 S-P-00026 2014-03-27 Vattenfall AB Sammanfattning av EPD

Läs mer

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk

Läs mer

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000 3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000 Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut

Läs mer