Frågor och svar. om använt kärnbränsle
|
|
- Alexandra Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Frågor och svar om använt kärnbränsle 1
2 2
3 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen Hantering av det använda kärnbränslet idag Planer för slutförvaringen Transporter Berget Kapseln och tätningsmaterialet Grundvattnet Slutförvarsplatsen Internationell samordning Alternativa slutförvarsmetoder Olika slag av risker Information Ekonomi Ordförklaringar (av kursiverade ord i texten)
4 4
5 Inledning I Sverige är det kärnkraftsföretagen som har ansvar för att det använda kärnbränslet hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. Kärnkraftsföretagen ska också svara för kostnader för detta, nu och i framtiden. Arbetet bedrivs i praktiken av Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de fyra kärnkraftsföretagen. SKI är den myndighet som kontrollerar att kärnkraftsföretagen, genom SKB, tar sitt ansvar. När det gäller strålskyddsfrågor är Statens strålskyddsinstitut, SSI, ansvarig myndighet. En av SKIs uppgifter inom kärnavfallsområdet är att vart tredje år granska SKBs forskningsprogram kring hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och lämna förslag till regeringen på krav på kompletteringar. SKI övervakar också fortlöpande hur programmet genomförs. När SKB kommer in med sin ansökan om att bygga ett slutförvar för det använda kärnbränslet är det SKIs uppgift att granska ansökan och ge regeringen rekommendationer inför beslut om tillstånd. För att klara den uppgiften forskar SKI om säkerhet när det gäller kärnavfall. SKI övervakar säkerheten vid kärnavfallstransporter och kontrollerar att nationella och internationella säkerhetsbestämmelser följs. SKI ansvarar för det statliga finansieringssystemet som ska täcka kostnaderna för att hantera och slutförvara främst använt kärnbränsle och för att riva kärnkraftverken. SKI har också till uppgift att ge allmänheten insyn i det arbete som bedrivs för att kunna slutförvara använt kärnbränsle på ett säkert sätt. Allmänheten har en rättighet att bli informerad. Men för oss som arbetar med information är det inte alltid självklart hur den ska utformas. Ett sätt kan vara att utgå från de frågor om slutförvaring av använt kärnbränsle som människor ofta ställer. Det har vi gjort i den här broschyren. Vi hoppas att Du här kan få svar på några av de frågor som just Du undrar över och kanske oroar Dig för. Vi har strävat efter att svara sakligt och objektivt. På en del av frågorna finns det korta och entydiga svar. Andra frågor är svårare att besvara. Vi hoppas att den här broschyren ska bidra till att ge Dig en nyanserad bild av olika frågor kring slutförvaring av använt kärnbränsle. Kursiverade ord i texten förklaras i Ordförklaringar på sid 57. 5
6 6
7 1 Vad består det använda kärnbränslet av och hur förändras det med tiden? Frågor om använt kärnbränsle Det använda kärnbränslet består av urandioxid och ämnen som bildats när bränslet använts i reaktorerna. Urandioxid är en kemisk förening av uran och syre, en så kallad keram, som praktiskt taget är olöslig i vatten. Denna egenskap är fördelaktig om bränslet ska slutförvaras i berggrund som innehåller grundvatten. De övriga ämnena i bränslet är klyvningsprodukter och transuraner. Fyrtio år efter att bränslet tagits ut ur reaktorn, d v s vid den tid när industrin planerar att börja placera bränslet i ett slutförvar, består ett ton bränsle av ungefär följande mängder av olika ämnen: Med tiden avtar mängden radioaktiva klyvningsprodukter och mängden stabila klyvningsprodukter ökar motsvarande mycket. På mycket lång sikt, hundratusentals till miljontals år, har sönderfallet gått så långt att bränslet börjar likna det uran med dotterprodukter, inklusive radium och radon, som finns i naturliga uranförekomster. Även efter miljontals år innehåller dock bränslet radioaktiva ämnen som bildats vid dess användning i reaktorn. Detta gäller t ex neptunium-237 och jod-129 med 2 respektive 16 miljoner års halveringstid. 7
8 Frågor om använt kärnbränsle 2 Hur länge är använt kärnbränsle radioaktivt? 3 Hur lång tid tar det innan strålningen från använt kärnbränsle inte längre är farlig för människan? Det använda kärnbränslet kommer alltid att vara radioaktivt. Det är tillverkat av uran och det allra mesta uranet är kvar i bränslet även efter användning. Uran är radioaktivt och har så lång halveringstid, 4,5 miljarder år, att det fortfarande kommer att finnas kvar när vår sol slocknat. De radioaktiva ämnen som bildats medan bränslet använts i en reaktor har alla olika halveringstider, från mycket korta tider, mindre än sekunder, till miljontals år. Man kan därför inte ange någon typisk halveringstid för aktiviteten i bränslet. Man skulle kunna likna faran med strålningen från det använda kärnbränslet med faran från elektrisk ström. Man isolerar elektriska ledningar och apparater för att den som hanterar apparaterna inte ska få livsfarlig ström genom kroppen. Man placerar det använda bränslet innanför strålskärmar för att den som hanterar det inte ska få livsfarlig strålning genom kroppen. Detta gör man i CLAB (Centralt mellanlager för använt bränsle) genom att hantera och lagra bränslet under vatten. Från CLAB planerar man att transportera bränslet i behållare med tjocka väggar till slutförvaret. Enligt nuvarande planer kommer bränslet att placeras i slutförvaret inneslutet i täta kapslar, omgivna av lera under flera hundra meter berg. Strålningen från det använda kärnbränslet utgör därför knappast någon risk för andra människor än de som hanterar det. Dessa måste vara noggranna med strålskärmningen så att de inte utsätter sig för strålningsfara. Riskerna är annorlunda när det använda bränslet placerats i slutförvaret. Då måste man undvika att radioaktiva ämnen läcker ut från bränslet och förvaret och följer med grundvattnet till markytan eller till vattendrag. De skulle då senare kunna komma in i kroppen tillsammans med vad man äter eller dricker. Risken för skada beror i så fall på mängden av de radioaktiva ämnen man kan få i sig och som kan ge inre strålskador. Efter långa tider, hundratusentals till någon miljon år, har dessa strålningsrisker från ett slutförvar sjunkit i nivå till de risker som kan förknippas med naturliga förekomster av uran. Men även naturligt uran ger ju upphov till strålningsrisker, t ex genom att bilda radon som kan komma in i hus och brunnar. Svaret på frågan måste alltså bli att strålningen från använt kärnbränsle alltid kommer att utgöra en strålningsrisk, men att denna så småningom närmar sig risken från naturligt uran. Jämför också svaret på fråga 2. 8
9 4 Finns det metoder för att förkorta halveringstider? 5 Kan svenskt använt kärnbränsle användas för tillverkning av kärnvapen? Frågor om använt kärnbränsle Nej, halveringstiderna kan man inte påverka. Däremot är det möjligt att omvandla radioaktiva ämnen till andra ämnen med kortare halveringstid genom bestrålning med neutroner. På så vis skulle man teoretiskt kunna förkorta tiden för avklingning av radioaktiviteten hos använt kärnbränsle och kärnavfall. Men för att metoden ska få någon praktisk betydelse behövs mycket starka neutronkällor, starkare än dagens typer av kärnkraftsreaktorer. För närvarande finns inte någon praktisk metod att alstra så starka flöden av neutroner. En möjlighet att alstra mycket neutroner är att använda partikelacceleratorer strålkanoner eller maskiner som ger kärnpartiklar höga energier. Metoden som kallas transmutation studeras i flera länder, främst i USA, Japan och Ryssland. Man räknar dock med att det kommer att ta minst femton till tjugo år innan man ens kan bedöma om metoden är praktiskt användbar med framgång, d v s till rimliga kostnader och utan att skapa nya strålskyddsproblem. Den med nödvändighet stora energikostnaden skulle t ex kunna uppvägas genom att neutronbestrålning och kärnklyvning av tunga grundämnen i avfallet, t ex uran och plutonium, ger ett överskott av energi. Vad man då i praktiken uppnått skulle vara ett nytt sätt att utvinna kärnenergi. Se även svaret på fråga 75. I teorin ja, men i praktiken nej. Kärnladdningar kan vara antingen av uraneller plutoniumtyp. Uran till kärnladdningar tillverkas genom att naturligt uran anrikas. Vapenplutonium tillverkas genom att uran bestrålas i en reaktor under en kort tid, d v s månader istället för år, som ju gäller för kärnkraftsbränsle. För att kunna användas till kärnladdningar behöver det använda kärnbränslet upparbetas, d v s uran och plutonium skiljs åt. När man utvinner elenergi i kärnkraftsreaktorer bestrålas emellertid plutoniumet så länge att det får en isotopsammansättning som gör det besvärligt att utnyttja för vapentillverkning. Endast under förutsättning att naturligt uran är svåråtkomligt finns det någon anledning för den som vill tillverka kärnvapen att gå omvägen över använt kärnbränsle. 9
10 Frågor om använt kärnbränsle 6 Hur länge är det använda kärnbränslet varmt? 7 Ändras radioaktiviteten om temperaturen i slutförvaret höjs? 8 Kan värmen i det använda kärnbränslet användas för alternativ energianvändning? Värmeeffekten som avges per ton använt bränsle är ca: W efter 1år W efter 10 år 100 W efter 600 år 10 W efter år Hur varmt bränslet blir beror på hur tätt det förvaras och hur bra det kyls. I ett slutförvar av KBS-3 typ avleds värmen genom kapseln, bentonitleran och det omgivande berget så att bränslet aldrig blir varmare än ca 80 C. Temperaturen sjunker med tiden så att bränslet efter år är ca 60 C och efter år ca 30 C. Fortfarande efter hundratusen år är förvaret någon grad varmare än det omgivande berget, som i det använda exemplet antagits hålla 15 C. Nej. Radioaktiviteten påverkas inte av avfallets temperatur. Ja, i teorin. Strålning avges vid det radioaktiva sönderfallet och strålningsenergin värmer bränslet. För allt det svenska använda kärnbränslet, ca ton, blir värmeeffekten ca kw efter 10 år och kw efter 100 år. Detta är inga obetydliga värmemängder. Värmen skulle kunna användas för uppvärmning av exempelvis bostäder eller drivhus, men då måste byggnaderna ligga relativt nära, på kilometeravstånd, från den plats där kärnbränslet förvaras. Värmemängden motsvarar uppvärmningen av ca småhus (räknat på en effekt av 6 kw/hus) efter 10 år och ca 400 småhus efter 100 år. I praktiken är det dock inte realistiskt ur säkerhetssynpunkt att tänka sig bostäder så nära den plats där använt kärnbränsle förvaras. Om bränslet 10
11 Frågor om använt kärnbränsle 9 Kan det i framtiden finnas möjlighet att utvinna lönsamma produkter ur det använda kärnbränslet? 10 Kan inte de radioaktiva ämnena i det använda kärnbränslet användas till t ex strålbehandling? 11 Hur stor kvantitet använt kärnbränsle blir det från en svensk reaktor? placerats i ett slutförvar djupt ner i berget är visserligen säkerheten för bebyggelsen tillgodosedd, men anordningar för utvinning av värme från bränslet skulle antagligen försämra förvarets långsiktiga säkerhet. Se också svaret på fråga 6. Använt kärnbränsle kan upparbetas, men detta är en mycket komplicerad och dyr process. De produkter man utvinner genom upparbetning är uran och plutonium. Dessa ämnen kan användas för att tillverka nytt kärnbränsle. Men detta lönar sig inte för närvarande. Överskottet av uran på världsmarknaden har gjort att priset sjunkit långt under de nivåer då upparbetning är lönsam. Vid fortsatt användning av kärnkraft kommer dock uranpriset att stiga förr eller senare. Det finns även andra ämnen som skulle kunna tas tillvara vid upparbetning. Det finns exempelvis ca 500 g rhodium och mer än 1 kg palladium per ton bränsle. De är tekniskt värdefulla ämnen, som är sällsynta i naturen, men det lönar sig inte att upparbeta bränslet bara för dessa ämnen. Jo, men det är enklare, säkrare och billigare att framställa strålkällor för olika medicinska eller tekniska ändamål genom att bestråla råmaterialet till strålkällorna med neutroner i en forskningsreaktor än genom upparbetning av använt kärnbränsle. Det blir i genomsnitt drygt 20 ton använt bränsle per år från var och en av de svenska reaktorerna. 11
12 Frågor om använt kärnbränsle 12 Hur många ton använt kärnbränsle uppstår i Sverige per år? Sammanlagt ton använt bränsle tas ut per år från de tolv svenska kärnkraftsreaktorerna. Man räknar med att det sammanlagt kommer att genereras ca ton använt kärnbränsle från det svenska kärnkraftsprogrammet. 12
13 13 Vem ansvarar för att hitta en slutförvarsplats? 14 Vem ansvarar för forskning kring slutförvaring? 15 Hur är arbetet med att finna en slutförvarsplats upplagt? Frågor om ansvar för slutförvaringen Reaktorinnehavarna har enligt lagstiftningen ansvaret för att hitta en plats, en metod och för att bygga ett slutförvar. För att lösa bl a denna uppgift har de bildat ett gemensamt ägt företag, Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Som ett första led i platsvalsarbetet genomför SKB idag s k förstudier i flera kommuner. Det återstår dock flera steg innan en plats slutgiltigt kan väljas. Se även svaren på frågorna 15 och 16. Enligt lagstiftningen är det reaktorinnehavarna som har ansvaret att upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamheten. SKB kallar sitt forskningsprogram för FUD, vilket står för Forskning, Utveckling och Demonstration. SKI har bl a till uppgift att vart tredje år granska hur allsidigt SKBs forskningsprogram är och hur SKB genomför det. Utifrån SKIs bedömning tar regeringen sedan ställning till om forskningen uppfyller de krav som lagen ställer. Den forskning kring slutförvaring som bedrivs inom SKI och Statens strålskyddsinstitut, SSI, syftar till att säkerställa en hög egen kompetens hos säkerhetsmyndigheterna inför deras arbete med att granska en ansökan från SKB om att få bygga ett slutförvar. SKBs arbetssätt, som godtagits av både myndigheter och regering, är en flerstegsprocess. I det första steget genomför SKB förstudier i ett antal kommuner som deltar frivilligt. I förstudierna undersöks om det i kommunerna finns områden som skulle kunna vara intressanta för fortsatta studier. SKB utvärderar befintligt material om geologi, markanvändning, miljöpåverkan, transportförutsättningar och samhälleliga förhållanden. Det görs inga borrningar i detta steg, utan man utgår helt från befintlig kunskap. Sammanlagt planerar SKB att genomföra 5-10 förstudier innan man går vidare. Nästa steg i lokaliseringsprocessen är platsundersökningar som SKB ska genomföra på minst två platser. I platsundersökningarna görs borrningar i 13
14 Frågor om ansvar för slutförvaringen 16 Vilka tillstånd krävs för förstudier, platsundersökningar och detaljundersökningar? 17 Vem ger tillstånd till slutförvaring? berget för att utreda om det finns förutsättningar för att kunna bygga ett säkert slutförvar på platsen. Förutom borrningar kommer fördjupade studier av t ex transporter och miljöpåverkan att genomföras. I det tredje steget ska en detaljundersökning göras på en plats. I praktiken innebär det att en första del av slutförvaret byggs. Om platsen uppfyller olika krav följs detaljundersökningen av en demonstrationsfas då 5-10% av det använda kärnbränslet kommer att deponeras. Se även svaret på fråga 16. Förstudier och platsundersökningar kräver inga formella tillstånd av myndigheter eller regering. I samband med att förstudier genomförs medverkar emellertid myndigheterna på olika sätt i möten med t ex kommuner och länsstyrelser. På detta sätt kan myndigheterna svara på frågor och framföra synpunkter. Även om tillstånd inte krävs för förstudier och platsundersökningar har myndigheter och regering stora möjligheter att påverka dessa genom den granskning som vart tredje år görs av SKBs FUD-program. SKI och SSI har exempelvis föreslagit att forskningsprogrammet ska kompletteras på flera punkter innan platsundersökningar får påbörjas. Detaljundersökning däremot kräver tillstånd av regeringen enligt såväl kärntekniklagen som miljöbalken. Dessa tillstånd kommer att avse både slutförvarsmetod och lokalisering av anläggningen. Efter detaljundersökning kommer nya tillstånd att krävas för demonstrationsfasen, eventuellt fortsatt deponering och till sist inför förslutning av slutförvaret. Se även svaren på frågorna 14, 15 och 17. För att bygga ett slutförvar krävs tillstånd enligt flera lagar. Det är regeringen som gör den slutliga prövningen, enligt miljöbalken och kärntekniklagen, av den ansökan om lokaliseringstillstånd för ett slutförvar som lämnas in av SKB. Prövningen enligt kärntekniklagen bereds av SKI och denna prövning gäller enbart om anläggningen är säker eller inte. För att få tillstånd enligt miljöbalken krävs dock normalt att den berörda kommunens kommunfullmäktige accepterar lokaliseringen. Kommunen kan också använda den kommunala vetorätten och säga nej. 14
15 Frågor om ansvar för slutförvaringen 18 Vem granskar SKBs förstudier? 19 Kommer myndigheterna att ta någon hänsyn till om lokalbefolkningen inte vill ha ett slutförvar? 20 Kan beslut om slutförvar tas utan folkomröstning? För slutförvar för använt kärnbränsle har dock det kommunala vetot vissa begränsningar. Se även svaret på frågorna 15 och 19. SKI granskar inte enskilda förstudier men kommer att göra en granskning av samtliga förstudier och annat underlag inför övergången till platsundersökningar. De förstudier som slutförts eller där SKB redovisat preliminära slutrapporter har i de flesta fall granskats, helt eller delvis, av berörda kommuner. I samband med kommunernas granskningar har SKI i flera fall kommenterat specifika frågeställningar. Regeringen kan besluta om att ge lokaliseringstillstånd även om kommunfullmäktige i den berörda kommunen har använt sig av det kommunala vetot och sagt nej. Detta kan ske om regeringen bedömer att ingen lämpligare plats står att finna. Men för att regeringen ska kunna göra en sådan bedömning behövs ett omfattande bakgrundsmaterial och noggranna undersökningar gjorda på minst två platser. Teoretiskt finns alltså möjligheten att regeringen fattar beslut om lokalisering mot opinionen inom en kommun. I praktiken kan man ändå utgå från att den berörda kommunens och dess invånares inställning till slutförvaret kommer att vara en mycket betydelsefull faktor för beslutsfattarna. Varken nationell eller kommunal folkomröstning behöver hållas inför ett beslut om lokalisering av ett slutförvar. Som underlag för sitt beslut kan en kommun ändå vilja ordna folkomröstning. 15
16 Frågor om ansvar för slutförvaringen 21 Kan man inte betala kommuninvånare för slutförvaring på lämplig plats? 22 Vem garanterar att ett slutförvar inte läcker? 23 Hur kan man gardera sig mot misstag vid hantering och inkapsling av det använda kärnbränslet? I förhandlingssituationen mellan den utvalda kommunen och SKB kan man utgå från att kommunen kommer att ställa krav och önskemål på SKB som är förknippade med verksamheten. Som exempel kan nämnas vägbyggande, kraftförsörjning etc. SKB kommer också att framhålla de positiva effekter som kommer kommunen till del genom att arbetstillfällen skapas, bostäder och skolor byggs ut, fler skattebetalare kommer till kommunen etc. Någon direkt kompensation i form av betalning till närboende eller till alla kommuninvånarna har inte varit aktuellt i Sverige. Någon garanti i absolut mening att ett slutförvar aldrig, under några som helst omständigheter, kan komma att läcka kan ingen ge. Det operativa ansvaret att konstruera slutförvaret på ett säkert sätt har kärnkraftsföretagen genom SKB. Ansvaret för att godkänna eller underkänna har myndigheterna, främst SKI och SSI. Slutligen är det regeringen som fattar det avgörande beslutet om att ge tillstånd eller ej. Myndigheterna och regeringen ger sina eventuella godkännanden utifrån den gällande lagstiftningen. I princip kommer samma höga krav att ställas på tillverknings- och hanteringsprocesserna liksom på den personal som handhar dessa som de som idag gäller vid de svenska kärnkraftverken. Man kommer att göra ingående kontroller av alla steg i tillverkningen. Både kärnkraftsindustrin och myndigheterna har stor erfarenhet av sådan tillverkningskontroll från kärnkraftverken. Mycket höga krav kommer att ställas eftersom kapslarna ska kunna innesluta det använda kärnbränslet under mycket långa tidsrymder. 16
17 24 Finns det i Sverige kompetens inom geologi och teknik för att bygga ett slutförvar? 25 Vem avgör om det finns kompetent personal för att uppföra ett slutförvar? Frågor om ansvar för slutförvaringen I Sverige finns det många tekniker och naturvetare som arbetar, och under lång tid arbetat, med att få fram och förbättra metoderna för slutförvaring av använt kärnbränsle. Det råder ingen brist på denna typ av experter i Sverige. Hur kompetent denna grupp av experter är kan endast bedömas genom internationella jämförelser och Sverige har under lång tid legat internationellt väl framme. I Sverige har redan ett slutförvar byggts, slutförvaret för radioaktivt driftavfall från kärnkraftverken, SFR i Forsmark. Byggandet och driften av berganläggningen Äspölaboratoriet invid Oskarshamns kärnkraftverk ger också erfarenhet. De som har ansvaret för verksamheten har också ansvaret för att arbetet bedrivs av tillräckligt kompetent personal. SKB har det operativa ansvaret och kommer att konstruera och bygga det kommande slutförvaret med hjälp av olika konsulter och entreprenörer. SKI har tillsynsansvaret. Det innebär att SKI ska övervaka och kontrollera att arbetet utförs på ett kompetent sätt så att det fyller de krav som har ställts upp. 17
18 18
19 Frågor om hantering av det använda kärnbränslet idag 26 Hur förvaras använt kärnbränsle idag? Det använda bränslet förvaras idag dels vid kärnkraftverken i bassänger intill reaktorerna, dels i CLAB i underjordiska bassänger. CLAB är det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle som byggts invid Oskarshamns kärnkraftverk. CLAB togs i drift I CLAB utanför Oskarshamn förvaras använt kärnbränsle i vattenbassänger. 27 Hur hanteras det använda kärnbränslet? Det använda kärnbränslet hanteras under vatten i reaktorerna och bränslebassängerna av människor men med hjälp av maskiner. 19
20 Frågor om hantering av det använda kärnbränslet idag 28 Hur länge varar mellanlagringen? 29 Hur stort utrymme krävs i ett mellanlager för att lagra använt kärnbränsle från en reaktors totala livstid? Enligt nuvarande planer kommer det använda kärnbränslet att mellanlagras i CLAB under ca 40 år. Under den tiden sjunker radioaktiviteten och därmed också värmen i bränslet, vilket gör att det blir lättare att hantera och slutförvara. Cirka 10x10 m, d v s 100 m 2 i vattenbassäng. Beräkningarna grundar sig på att reaktorn drivs i 30 år. Bassängen behöver vara åtminstone 12 m djup för att ge strålskärmning uppåt och nedåt. 20
21 30 Var ska det använda kärnbränslet slutförvaras? 31 Hur ska använt kärnbränsle slutförvaras? Frågor om planer för slutförvaringen Det kärnbränsle som använts i Sverige kommer att förvaras inom landet. Platsen är ännu inte bestämd, lokaliseringsprocessen pågår. Det är SKB som ansvarar för att hitta en lämplig slutförvarsplats. Se även svaret på fråga 15. Det finns ännu inget slutgiltigt beslut om vilken metod som ska användas för slutförvaringen. Den metod som är huvudalternativ kallas KBS-3. Den innebär att det använda kärnbränslet kommer att slutförvaras i den svenska berggrunden på Enligt KBS-3 metoden kommer det använda kärnbränslet att förvaras i kapslar av koppar och järn ca 500 m ned i berggrunden. Kapslarna kommer att bäddas in lera. 21
22 Frågor om planer för slutförvaringen 32 Hur stor kapacitet får ett slutförvar? 33 Vilken typ av inkapslingsmaterial ska användas? 34 Hur går det praktiskt till att placera det använda kärnbränslet i kapslar? ca 500 meters djup. Bränslet kommer att vara inkapslat i motståndskraftiga kapslar för att förhindra kontakt med grundvattnet. Kapslarna ska bäddas in i lera för att skyddas mot eventuella rörelser i det omgivande berget. Hur bergrummen i detalj ska utformas i denna typ av förvar är ännu inte beslutat. Det är Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som ansvarar för att en lämplig slutförvarsmetod utvecklas. Slutförvaret måste till slut godkännas av regeringen. Slutförvaret kommer att byggas så stort att det rymmer allt använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken. SKB planerar att bygga ut slutförvaret i etapper, varav den första etappen innebär en demonstrationsfas för 5-10% av den totala mängden använt kärnbränsle. Den totala mängden använt kärnbränsle från det svenska kärnkraftsprogrammet beräknas bli ca ton. Det är inte bestämt ännu, men SKBs arbete inriktas på material som är motståndskraftiga mot bl a kemisk påverkan från grundvattnet. Avsikten med detta är att det ska ta mycket lång tid, tals år, innan grundvattnet når in till bränslet. Det inkapslingsmaterial som studeras i Sverige är främst koppar eftersom det bedöms vara mycket motståndskraftigt mot påverkan från grundvattnet. Kapslarna kommer troligen att ha ett inre hölje av järn för att öka den mekaniska styrkan. SKB planerar att bygga en särskild inkapslingsanläggning. I denna, planerade, anläggning placeras bränslet i förtillverkade kapslar, ett lock svetsas på och sedan kontrolleras att kapseln och svetsen är felfria. Arbetet kommer att utföras fjärrstyrt eftersom strålningen kommer att vara mycket stark. För att utveckla metoder för förslutning, kontroll och hantering av kapseln driver SKB sedan 1998 ett kapsellaboratorium som ligger i Oskarshamn. 22
23 35 Var ska inkapslingsanläggningen ligga? 36 Vilken typ av berggrund ska slutförvaret byggas i? 37 Hur många och hur stora slutförvar behövs för att ta hand om kärnavfallet? 38 När startar slutförvaringen av använt kärnbränsle? Frågor om planer för slutförvaringen Det är inte bestämt, med SKB har föreslagit att inkapslingsanläggningen ska ligga i direkt anslutning till det centrala mellanlagret CLAB, som ligger i anslutning till kärnkraftverket i Oskarshamn. SKB måste dock redovisa alternativa lokaliseringar. Ett regeringsbeslut behövs innan anläggningen kan byggas. Enligt planerna ska slutförvaret byggas i det svenska urberget. Mindre lämpliga är bl a områden med brytvärda mineralförekomster och områden med stora sprickzoner. Även fjällkedjan och de sedimentära bergarterna i södra Sverige anses som mindre lämpliga. För det använda kärnbränslet kommer endast ett slutförvar att byggas. Det slutförvar som nu planeras dimensioneras för att ta hand om allt använt kärnbränsle från ca 30 års drift av de tolv svenska kärnkraftsaggregaten, ca ton. För närvarande bedriver SKB arbete med att finna en lämplig plats för slutförvaret. Om vi i Sverige skulle bestämma oss för att fortsätta med kärnkraften längre än vad som tidigare planerats så behöver slutförvaret byggas ut eller så kan ännu ett slutförvar byggas. Det innebär inte några principiellt nya eller annorlunda problem att bygga ut ett slutförvar eller att bygga ännu ett. Det finns inte heller ett enda bästa berg för slutförvaringen som är det enda som kan godkännas. Den plats som väljs för ett slutförvar kommer sannolikt att vara en av flera praktiskt taget likvärdiga platser. Enligt SKBs planer kommer slutförvaringen att inledas under 2010-talet då den första etappen av slutförvaret ska vara klar för en inledande demonstrationsfas för 5-10% av den totala mängden använt kärnbränsle. Efter utvärdering av demonstrationsfasen kan man eventuellt fortsätta deponeringen av den resterande mängden bränsle. Det kommer att ta flera årtionden innan deponeringen av allt använt kärnbränsle kunnat genomföras. 23
24 Frågor om planer för slutförvaringen 39 Kan slutförvarets långsiktiga säkerhet demonstreras genom att man bygger ett litet förvar? 40 Hur många personer behövs för att sköta slutförvaret? 41 Kan man i efterhand ta upp det använda kärnbränslet från slutförvaret för upparbetning eller återanvändning? 42 Förvaras utländskt använt kärnbränsle inom Sverige? Nej, naturligtvis inte, och detta är inte heller syftet med den s k demonstrationsfasen. Under den första etappen får man dock erfarenhet av hur man t ex bör utforma tunnlar och deponeringshål och hur man deponerar kapslar i berget. Demonstrationsfasen ger dessutom ytterligare betänketid innan de slutliga besluten behöver tas. De investeringar i teknik och anläggningar som behöver göras redan för att genomföra den första etappen blir dock betydande. Under den mest intensiva byggnadsperioden beräknas ca personer vara sysselsatta med anläggnings- och byggnadsarbeten. Därefter kommer ca 150 personer att vara sysselsatta vid slutförvaret under det inledande driftskedet då ca 5-10% av det använda bränslet kommer att deponeras. I det senare driftskedet när resterande mängd bränsle plus övrigt långlivat avfall ska deponeras, med start omkring år 2020, ökar personalstyrkan till ca 220 personer. Av dessa kommer ca 40 att arbeta med bergarbeten för nya deponeringstunnlar. Detta driftskede avslutas med förslutning av förvaret omkring år När förvaret är tillslutet räknar man med att det ska sköta sig själv, d v s att det inte ska behöva övervakas av någon personal på platsen. Ja. Det använda kärnbränslet går att ta upp om det är placerat i utrymmen som inte ligger djupare än någon kilometer ned i berggrunden. När slutförvaret byggs kommer man, enligt planerna, att borra eller spränga sig ned till ca 500 meters djup. Det arbetet går att upprepa, även om det kan bli komplicerat och dyrt. I syfte att utveckla metoder för att kunna återta deponerade bränslekapslar kommer SKB att genomföra tester i Äspölaboratoriet. Se även svaret på fråga 78. Ja, ca 24 ton använt blandoxidbränsle, s k MOX-bränsle, från Tyskland mellanlagras i CLAB och kommer att slutförvaras i Sverige. Detta bränsle tog Sverige emot 1987 i utbyte mot avfallet från ca 55 ton använt kärnbränsle 24
25 Frågor om planer för slutförvaringen 43 Om extra kapacitet finns i slutförvaret, skulle vi då ta emot använt kärnbränsle från utlandet? från Sverige. Det svenska bränslet hade skeppats från kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck till upparbetningsanläggningen La Hague i Frankrike. Sverige skulle enligt kontrakt ha varit skyldigt att ta emot avfallet från denna upparbetning. I samband med att Sverige avvecklade sina övriga upparbetningskontrakt med det franska företag som äger och driver anläggningen i La Hague, uppstod frågan om lämplig slutförvaring av upparbetningsavfallet från dessa 55 ton. SKB skulle ha blivit tvunget att bygga särskilda utrymmen i slutförvaret för att ta hand om detta avfall. Använt kärnbränsle från tyska reaktorer upparbetas i stor utsträckning i Frankrike, men avfallet ska slutförvaras i Tyskland. För tyskarna var det inga tekniska svårigheter att förvara avfallet från ytterligare 55 ton använt kärnbränsle. Däremot skulle de ha behövt bygga ett särskilt slutförvar för det använda MOX-bränslet. SKB ansåg å sin sida att det inte fanns några tekniska svårigheter att slutförvara 24 ton använt kärnbränsle från Tyskland tillsammans med ca ton använt bränsle från de svenska kärnkraftverken. Utbytet var därför till stor teknisk och ekonomisk fördel för båda parter. Den svenska regeringen bedömde läget på samma sätt och gav tillstånd till bytet. Nej. SKB planerar inte sina anläggningar för någon överskottskapacitet. Den svenska regeringen har förklarat att Sverige inte kommer att ta emot utländskt kärnbränsle för slutförvaring i Sverige. En utbytesaffär har gjorts med Tyskland, men i det fallet tog Sverige emot en mindre mängd tyskt använt kärnbränsle än den mängd svenskt använt bränsle vi överlät på dem att ta om hand. Det hävdas ibland att Sverige genom sitt medlemskap i EU kan komma att tvingas att ta emot utländskt kärnavfall för slutförvaring i Sverige. I kärntekniklagen anges dock att tillstånd inte får ges till slutförvaring av använt kärnbränsle från något annat land än Sverige. Även i andra länder finns motsvarande bestämmelser, t ex i Frankrike och Storbritannien. Det finns också en internationell avfallskonvention som säger att varje land har rätt att förbjuda förvaring av andra länders avfall. Sverige ratificerade konventionen sommaren Konventionen träder i kraft efter det att 25 länder har godkänt den. Se också svaret på fråga
INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN
INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är
Läs merSKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet
SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,
Läs merTillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens, Skellefteå, 21 maj 2016 Johan Anderberg? Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppdrag Säker strålmiljö
Läs merSSM:s synpunkter på Fud-program 2007
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut
Läs merGilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se
Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera
Läs merKärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008
Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande
Läs merSFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall
SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift
Läs merI Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.
ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och
Läs merÖversiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
Läs merÄspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning
Äspölaboratoriet En unik plats för experiment och forskning Berget i Äspölaboratoriet är ett tämligen vanligt granitiskt berg med både täta och vattenförande partier. Vi har djup kunskap om bergets egenskaper
Läs merGilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se
Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merMiljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kommentarer till kärnkraftsindustrins (SKB AB:s) syn på alternativet djupa borrhål
2006-10-24 Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kommentarer till kärnkraftsindustrins (SKB AB:s) syn på alternativet djupa borrhål På kärnkraftsindustrins (SKB:s) hemsida finns ett uttalande
Läs merRegeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning
Läs merSvensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström
Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda
Läs merOpinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,
Läs merRivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Läs merKärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008
Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner
Läs merStockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm
2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Läs merBESLUT 1 (10) Svensk Kärnbränslehantering AB Box STOCKHOLM
BESLUT 1 (10) 0882-137 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) inför tillståndsprövning enligt
Läs merUnderlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen
Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för
Läs merSynpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk)
2006-02-02 Till: Växjö Tingsrätt Miljödomstolen, rotel 10 Box 81 351 03 Växjö Synpunkter på mål nr M3171-04 (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) Miljöorganisationernas
Läs merProgram för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Regeringsbeslut I:7 1 bilaga 2018-03-21 M2017/00828/Ke M2017/01689/Ke M2017/02382/Ke Miljö- och energidepartementet Adressater: se bilagan Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
Läs merJohan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG
0 Prövningsprocessen för slutförvaret och Naturskyddsföreningens och MKG:s arbete Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005,
Läs mer18 Vald metod (KBS-3) och andra studerade metoder
2017-09-06 1 18 Vald metod (KBS-3) och andra studerade metoder 2017-09-06 2 18 Vald metod KBS-3 Johan Andersson, teknisk fysiker och docent i vattenbyggnad Chef för enheten Analys vid avdelningen för Kärnbränsle
Läs merKärnavfallsprocessen. Viktiga principer Kärntekniklagen Miljöbalken Miljömål EU Händelser MKB-processen Nyckelfrågor
Kärnavfallsprocessen Viktiga principer Kärntekniklagen Miljöbalken Miljömål EU Händelser MKB-processen Nyckelfrågor Kenneth Gunnarsson Kärnavfallsträffen, Sundsveden 26 aug. 2005 Viktiga principer Hållbar
Läs merSamarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet
1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merJohann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser
Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer
Läs merFud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur
Läs merKÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN
KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN Innehåll 4 Ett livsfarligt avfall El från kärnkraft ger upphov till ett av de mest miljöfarliga avfall som hittills skapats. 5 Kärnavfallets tidsperspektiv Att lösa slutförvarsfrågan
Läs merVarför drar slutförvarsprövningen ut på tiden?
Varför drar slutförvarsprövningen ut på tiden? Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005, 402 31 Göteborg Tel: 031-711 00 92,
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merGranskningsgruppens arbetsplan 2010
s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s
Läs merSlutförvar. En undersökning om kunskap, information och förtroende. Strålsäkerhetsmyndigheten
Slutförvar En undersökning om kunskap, information och förtroende Metod 3543 respondenter Minst 100 per län Minst 500 i Halland, Kalmar, Uppsala Fältperiod 4 december 2013 3 januari 2014 Övergripande resultat
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet; Utkom från trycket den 28 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen
Läs merBESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM
BESLUT 1 (9) Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) inför tillståndsprövning enligt miljöbalken
Läs merSlutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef
Slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef 0 Box Slutförvaring 7005, 402 av 31 använt Göteborg, kärnkraftsbränsle Tel: 031-711 00 MKG:s 92, Fax: syn
Läs merHur länge är kärnavfallet
Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd
Läs merKÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste
Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Läs merYttrande över SKB:s Fud-program 2013
Sida 1 av 5 Datum Vår beteckning 2013-12-16 KS2013/815-1 Ert datum Er beteckning SSM2013-4030 Tjänsteställe/handläggare LKO-projektet Rolf Persson E-post: rolf.persson@oskarshamn.se Tel: 0491-76 47 57,
Läs merFud-program 2013 2013-10-17
Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Under våren 2003 lämnade parterna i Samråds- och MKB-grupp Forsmark synpunkter på en arbetsversion
Läs meranläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017
SERO Remissvar slutförvarsprocess avseende tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M 1333-11 Svar: 14 februari 2017 Sammanfattning
Läs merSamlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet
Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax
Läs merHur länge är kärnavfallet farligt?
Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter
Läs mer14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning
2017-09-05 1 14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning Vd:s inledning Vägen fram till ansökan Radioaktivitet, strålning och avfallstyper 2017-09-05 2 Vd:s inledning
Läs merFUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring
FUD-program 98 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring Program för forskning samt utveckling och demonstration av inkapsling och geologisk djupförvaring September 1998 Svensk Kärnbränslehantering
Läs merOmfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle
Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle Version 0 underlag för utökat samråd i Forsmark Svensk Kärnbränslehantering
Läs merYTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM
YTTRANDE 1 (4) Mats Lindman Tel: 070 66 12 413 även 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Se sändlista Miljödepartementets remiss angående forum vid prövning
Läs merFud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB
Fud-program 2004 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, inklusive samhällsforskning Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 438. Presentation MMD m (Bild tillagda efter muf)
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-15 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 438 2016-11-02 (Bild 19-29 tillagda efter muf) 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merInförande av en sluten bränslecykel i Sverige
Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom
Läs merSlutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark EN NATIONELL FRÅGA PÅ LOKAL NIVÅ
Slutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark EN NATIONELL FRÅGA PÅ LOKAL NIVÅ Bakgrund Det svenska kärnavfallet I Sverige har vi sedan 1960-talet producerat el i kärnkraftverk, vilket innebär att vi
Läs merKärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv
Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv Oss - Opinionsgruppen för säker slutförvaring Östhammar September 2005 Olika perspektiv Ett projekt eller ett problem kan te sig annorlunda ut om man betraktar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver
Läs merSammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige.
Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige. Titel på föredraget: Recharge-Area repository in Sweden Safer than a Coastal Site?
Läs merR-98-11. Alternativa metoder. Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall. Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB
R-98-11 Alternativa metoder Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB September 1998 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear
Läs merRapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015
Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.
Läs merFörfattningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)
Läs merNärboendemöte i Forsmark
Närboendemöte i Forsmark Datum:, kl. 12.00 14.00. Plats: Forsmarksverkets informationsbyggnad, Forsmark. Målgrupp: Närboende. Samrådsmötet genomfördes i anslutning till det årliga närboendemötet, som hålls
Läs mer2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se
2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av
Läs merFrågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.
Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017 (mål nr M1333-11) Nedtecknade av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Läs merOpinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 2010 januari 2011 av SKOP SKOP har på uppdrag av intervjuat
Läs merStudiebesök i Tyskland
YG16 Avfallsgruppen Ulrika Bäckström, Petty Bernitt Cartemo, Emma Nilsson, Katri Pajander, Niklas Bergh, Daniel Welander, Catharina Solén-Gregorsson, Olga Korneevets, Patrik Konnéus, Sofie Skoog, Rasmus
Läs merMåndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda.
2005-12-02 Till: SKB AB Attn: Saida Laârouchi Engström Box 5864 102 40 Stockholm Frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) med anledning av mötet arrangerad 2005-11-14 av kärnavfallsbolaget
Läs mer2009-05-05. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm
Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se
Läs merRapport Haveri för kärnavfallet. - Synpunkter på kraftindustrins planer för slutförvaring. mkg. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Rapport Haveri för kärnavfallet - Synpunkter på kraftindustrins planer för slutförvaring mkg Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning Innehåll Förord 1 Bakgrund 2 Haveri för kärnavfallet! - Är det
Läs mer2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se
2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment
Läs merSvar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum
Läs merFjärde generationens kärnkraft
Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: 2004-05-04, klockan 18.30 21 Plats: IVA, Grev Turegatan 16, Stockholm Målgrupp: Nationella
Läs merSlutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet
Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet INTRODUKTION O Citat Nuclear power is the only large-scale energy-producing technology
Läs merForum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall
Lagrådsremiss Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr
Läs merGranskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019
Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle Presentation Östhammars kommun 20/5 2019 Bo Strömberg, Slutförvarsenheten, Utredare säkerhetsanalys Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merDetta beslut får inte överklagas.
BESLUT 1 (9) Mats Lindman Tel: 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6
Läs merSäker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning
Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning IVA, torsdagen den 2 april 2009 Claes Thegerström Svensk Kärnbränslehantering AB
Läs merNärboendemöte i Forsmark
Närboendemöte i Forsmark Datum:, kl. 12.00 14.15. Plats: Värdshuset, Forsmark. Målgrupp: Närboende. Samrådsmötet genomfördes i anslutning till det årliga närboendemötet, som denna hölls med anledning av
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merMiljörörelsen gör slutförvaringen säkrare
Miljörörelsen gör slutförvaringen säkrare För att skydda människor, natur och miljö finns det regler om hur det ska gå till när man ger tillstånd till miljöfarliga verksamheter. Det gäller inte minst nya
Läs merMellanlagring, inkapsling och slutförvaring. Preliminär MKB och vattenverksamhet. Presentationer och samrådsmöte 9 februari 2010
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring Preliminär MKB och vattenverksamhet Presentationer och samrådsmöte Erik Setzman Mikael Gontier Pia Ottosson 1 Avslutande samråd Samråden påbörjades år 2002 och
Läs merAnsökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Till Regeringen, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (ges in till Statens kärnkraftinspektion) Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Inkapslingsanläggning och centralt mellanlager vid Simpevarp,
Läs merVerksamhetsplan 2017 för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG
2017-01-04 Verksamhetsplan 2017 för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är en förening med Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen
Läs merSamråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet
Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet Datum: 18 februari 2010, klockan 9.00 11.30. Plats: SKB:s kontor i Stockholm. Målgrupp: Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Inbjudan: Underlag: Syfte:
Läs merRegionförbundet Uppsala län
Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear
Läs merDetta beslut får inte överklagas.
BESLUT 1 (8) Mats Lindman Tel: 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6
Läs merSOU 1999:45. Slutförvaring av kärnavfall - Kommunerna och platsvalsprocessen. Nationelle samordnaren på kärnavfallsområdet (M 1996:C) Malå.
SOU 1999:45 Storuman Malå Tierp Östhammar Nyköping Oskarshamn Pågående förstudier Avslutade förstudier - Nej till fortsatta undersökningar Slutförvaring av kärnavfall - Kommunerna och platsvalsprocessen
Läs merEn övergripande naturvärdesfråga
Naturskyddsföreningens och MKG:s synpunkter rörande verksamheten vid uppförande och drift m.m. för kärnbränsleförvaret i Forsmark i mål nr M 1333-11 (kärnbränsleslutförvarsmålet) Punkt 77 Punkter En övergripande
Läs merHantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick
Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari
Läs merKärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning
Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning Willis Forsling Prof. Emeritus i Oorganisk kemi, Luleå tekniska universitet Ledamot i Kärnavfallsrådet (Statens råd för kärnavfallsfrågor) Denna text
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merUnderlag för samråd enligt miljöbalken, kapitel 6
Underlag för samråd enligt miljöbalken, kapitel 6 Inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Metod Finns det några alternativ till KBS-3-metoden? Lokalisering En resa som slutade i Oskarshamn och
Läs mer2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se
2008-11-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm Sofie Tunbrant@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av kärnkraftsindustrins
Läs mer* FUD-rapporten är den rapport som kärnkraftsindustrin enligt Kärntekniklagen var
PM 2007-06-21 Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kommentarer till Statens råd för kärnavfallsfrågors, KASAM:s, rapport "Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007", SOU 2007:38 Miljöorganisationernas
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 739
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-10-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 739 Naturskyddsföreningens och MKG:s synpunkter rörande verksamheten vid uppförande och drift m.m. för kärnbränsleförvaret i Forsmark
Läs merMark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016
Mark- och miljödomstolens mål nr: 1333-11 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-03-31 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 377 mmd.nacka@dom.se
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs mer