Frågor och svar. om använt kärnbränsle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar. om använt kärnbränsle"

Transkript

1 Frågor och svar om använt kärnbränsle 1

2 2

3 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen Hantering av det använda kärnbränslet idag Planer för slutförvaringen Transporter Berget Kapseln och tätningsmaterialet Grundvattnet Slutförvarsplatsen Internationell samordning Alternativa slutförvarsmetoder Olika slag av risker Information Ekonomi Ordförklaringar (av kursiverade ord i texten)

4 4

5 Inledning I Sverige är det kärnkraftsföretagen som har ansvar för att det använda kärnbränslet hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. Kärnkraftsföretagen ska också svara för kostnader för detta, nu och i framtiden. Arbetet bedrivs i praktiken av Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de fyra kärnkraftsföretagen. SKI är den myndighet som kontrollerar att kärnkraftsföretagen, genom SKB, tar sitt ansvar. När det gäller strålskyddsfrågor är Statens strålskyddsinstitut, SSI, ansvarig myndighet. En av SKIs uppgifter inom kärnavfallsområdet är att vart tredje år granska SKBs forskningsprogram kring hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och lämna förslag till regeringen på krav på kompletteringar. SKI övervakar också fortlöpande hur programmet genomförs. När SKB kommer in med sin ansökan om att bygga ett slutförvar för det använda kärnbränslet är det SKIs uppgift att granska ansökan och ge regeringen rekommendationer inför beslut om tillstånd. För att klara den uppgiften forskar SKI om säkerhet när det gäller kärnavfall. SKI övervakar säkerheten vid kärnavfallstransporter och kontrollerar att nationella och internationella säkerhetsbestämmelser följs. SKI ansvarar för det statliga finansieringssystemet som ska täcka kostnaderna för att hantera och slutförvara främst använt kärnbränsle och för att riva kärnkraftverken. SKI har också till uppgift att ge allmänheten insyn i det arbete som bedrivs för att kunna slutförvara använt kärnbränsle på ett säkert sätt. Allmänheten har en rättighet att bli informerad. Men för oss som arbetar med information är det inte alltid självklart hur den ska utformas. Ett sätt kan vara att utgå från de frågor om slutförvaring av använt kärnbränsle som människor ofta ställer. Det har vi gjort i den här broschyren. Vi hoppas att Du här kan få svar på några av de frågor som just Du undrar över och kanske oroar Dig för. Vi har strävat efter att svara sakligt och objektivt. På en del av frågorna finns det korta och entydiga svar. Andra frågor är svårare att besvara. Vi hoppas att den här broschyren ska bidra till att ge Dig en nyanserad bild av olika frågor kring slutförvaring av använt kärnbränsle. Kursiverade ord i texten förklaras i Ordförklaringar på sid 57. 5

6 6

7 1 Vad består det använda kärnbränslet av och hur förändras det med tiden? Frågor om använt kärnbränsle Det använda kärnbränslet består av urandioxid och ämnen som bildats när bränslet använts i reaktorerna. Urandioxid är en kemisk förening av uran och syre, en så kallad keram, som praktiskt taget är olöslig i vatten. Denna egenskap är fördelaktig om bränslet ska slutförvaras i berggrund som innehåller grundvatten. De övriga ämnena i bränslet är klyvningsprodukter och transuraner. Fyrtio år efter att bränslet tagits ut ur reaktorn, d v s vid den tid när industrin planerar att börja placera bränslet i ett slutförvar, består ett ton bränsle av ungefär följande mängder av olika ämnen: Med tiden avtar mängden radioaktiva klyvningsprodukter och mängden stabila klyvningsprodukter ökar motsvarande mycket. På mycket lång sikt, hundratusentals till miljontals år, har sönderfallet gått så långt att bränslet börjar likna det uran med dotterprodukter, inklusive radium och radon, som finns i naturliga uranförekomster. Även efter miljontals år innehåller dock bränslet radioaktiva ämnen som bildats vid dess användning i reaktorn. Detta gäller t ex neptunium-237 och jod-129 med 2 respektive 16 miljoner års halveringstid. 7

8 Frågor om använt kärnbränsle 2 Hur länge är använt kärnbränsle radioaktivt? 3 Hur lång tid tar det innan strålningen från använt kärnbränsle inte längre är farlig för människan? Det använda kärnbränslet kommer alltid att vara radioaktivt. Det är tillverkat av uran och det allra mesta uranet är kvar i bränslet även efter användning. Uran är radioaktivt och har så lång halveringstid, 4,5 miljarder år, att det fortfarande kommer att finnas kvar när vår sol slocknat. De radioaktiva ämnen som bildats medan bränslet använts i en reaktor har alla olika halveringstider, från mycket korta tider, mindre än sekunder, till miljontals år. Man kan därför inte ange någon typisk halveringstid för aktiviteten i bränslet. Man skulle kunna likna faran med strålningen från det använda kärnbränslet med faran från elektrisk ström. Man isolerar elektriska ledningar och apparater för att den som hanterar apparaterna inte ska få livsfarlig ström genom kroppen. Man placerar det använda bränslet innanför strålskärmar för att den som hanterar det inte ska få livsfarlig strålning genom kroppen. Detta gör man i CLAB (Centralt mellanlager för använt bränsle) genom att hantera och lagra bränslet under vatten. Från CLAB planerar man att transportera bränslet i behållare med tjocka väggar till slutförvaret. Enligt nuvarande planer kommer bränslet att placeras i slutförvaret inneslutet i täta kapslar, omgivna av lera under flera hundra meter berg. Strålningen från det använda kärnbränslet utgör därför knappast någon risk för andra människor än de som hanterar det. Dessa måste vara noggranna med strålskärmningen så att de inte utsätter sig för strålningsfara. Riskerna är annorlunda när det använda bränslet placerats i slutförvaret. Då måste man undvika att radioaktiva ämnen läcker ut från bränslet och förvaret och följer med grundvattnet till markytan eller till vattendrag. De skulle då senare kunna komma in i kroppen tillsammans med vad man äter eller dricker. Risken för skada beror i så fall på mängden av de radioaktiva ämnen man kan få i sig och som kan ge inre strålskador. Efter långa tider, hundratusentals till någon miljon år, har dessa strålningsrisker från ett slutförvar sjunkit i nivå till de risker som kan förknippas med naturliga förekomster av uran. Men även naturligt uran ger ju upphov till strålningsrisker, t ex genom att bilda radon som kan komma in i hus och brunnar. Svaret på frågan måste alltså bli att strålningen från använt kärnbränsle alltid kommer att utgöra en strålningsrisk, men att denna så småningom närmar sig risken från naturligt uran. Jämför också svaret på fråga 2. 8

9 4 Finns det metoder för att förkorta halveringstider? 5 Kan svenskt använt kärnbränsle användas för tillverkning av kärnvapen? Frågor om använt kärnbränsle Nej, halveringstiderna kan man inte påverka. Däremot är det möjligt att omvandla radioaktiva ämnen till andra ämnen med kortare halveringstid genom bestrålning med neutroner. På så vis skulle man teoretiskt kunna förkorta tiden för avklingning av radioaktiviteten hos använt kärnbränsle och kärnavfall. Men för att metoden ska få någon praktisk betydelse behövs mycket starka neutronkällor, starkare än dagens typer av kärnkraftsreaktorer. För närvarande finns inte någon praktisk metod att alstra så starka flöden av neutroner. En möjlighet att alstra mycket neutroner är att använda partikelacceleratorer strålkanoner eller maskiner som ger kärnpartiklar höga energier. Metoden som kallas transmutation studeras i flera länder, främst i USA, Japan och Ryssland. Man räknar dock med att det kommer att ta minst femton till tjugo år innan man ens kan bedöma om metoden är praktiskt användbar med framgång, d v s till rimliga kostnader och utan att skapa nya strålskyddsproblem. Den med nödvändighet stora energikostnaden skulle t ex kunna uppvägas genom att neutronbestrålning och kärnklyvning av tunga grundämnen i avfallet, t ex uran och plutonium, ger ett överskott av energi. Vad man då i praktiken uppnått skulle vara ett nytt sätt att utvinna kärnenergi. Se även svaret på fråga 75. I teorin ja, men i praktiken nej. Kärnladdningar kan vara antingen av uraneller plutoniumtyp. Uran till kärnladdningar tillverkas genom att naturligt uran anrikas. Vapenplutonium tillverkas genom att uran bestrålas i en reaktor under en kort tid, d v s månader istället för år, som ju gäller för kärnkraftsbränsle. För att kunna användas till kärnladdningar behöver det använda kärnbränslet upparbetas, d v s uran och plutonium skiljs åt. När man utvinner elenergi i kärnkraftsreaktorer bestrålas emellertid plutoniumet så länge att det får en isotopsammansättning som gör det besvärligt att utnyttja för vapentillverkning. Endast under förutsättning att naturligt uran är svåråtkomligt finns det någon anledning för den som vill tillverka kärnvapen att gå omvägen över använt kärnbränsle. 9

10 Frågor om använt kärnbränsle 6 Hur länge är det använda kärnbränslet varmt? 7 Ändras radioaktiviteten om temperaturen i slutförvaret höjs? 8 Kan värmen i det använda kärnbränslet användas för alternativ energianvändning? Värmeeffekten som avges per ton använt bränsle är ca: W efter 1år W efter 10 år 100 W efter 600 år 10 W efter år Hur varmt bränslet blir beror på hur tätt det förvaras och hur bra det kyls. I ett slutförvar av KBS-3 typ avleds värmen genom kapseln, bentonitleran och det omgivande berget så att bränslet aldrig blir varmare än ca 80 C. Temperaturen sjunker med tiden så att bränslet efter år är ca 60 C och efter år ca 30 C. Fortfarande efter hundratusen år är förvaret någon grad varmare än det omgivande berget, som i det använda exemplet antagits hålla 15 C. Nej. Radioaktiviteten påverkas inte av avfallets temperatur. Ja, i teorin. Strålning avges vid det radioaktiva sönderfallet och strålningsenergin värmer bränslet. För allt det svenska använda kärnbränslet, ca ton, blir värmeeffekten ca kw efter 10 år och kw efter 100 år. Detta är inga obetydliga värmemängder. Värmen skulle kunna användas för uppvärmning av exempelvis bostäder eller drivhus, men då måste byggnaderna ligga relativt nära, på kilometeravstånd, från den plats där kärnbränslet förvaras. Värmemängden motsvarar uppvärmningen av ca småhus (räknat på en effekt av 6 kw/hus) efter 10 år och ca 400 småhus efter 100 år. I praktiken är det dock inte realistiskt ur säkerhetssynpunkt att tänka sig bostäder så nära den plats där använt kärnbränsle förvaras. Om bränslet 10

11 Frågor om använt kärnbränsle 9 Kan det i framtiden finnas möjlighet att utvinna lönsamma produkter ur det använda kärnbränslet? 10 Kan inte de radioaktiva ämnena i det använda kärnbränslet användas till t ex strålbehandling? 11 Hur stor kvantitet använt kärnbränsle blir det från en svensk reaktor? placerats i ett slutförvar djupt ner i berget är visserligen säkerheten för bebyggelsen tillgodosedd, men anordningar för utvinning av värme från bränslet skulle antagligen försämra förvarets långsiktiga säkerhet. Se också svaret på fråga 6. Använt kärnbränsle kan upparbetas, men detta är en mycket komplicerad och dyr process. De produkter man utvinner genom upparbetning är uran och plutonium. Dessa ämnen kan användas för att tillverka nytt kärnbränsle. Men detta lönar sig inte för närvarande. Överskottet av uran på världsmarknaden har gjort att priset sjunkit långt under de nivåer då upparbetning är lönsam. Vid fortsatt användning av kärnkraft kommer dock uranpriset att stiga förr eller senare. Det finns även andra ämnen som skulle kunna tas tillvara vid upparbetning. Det finns exempelvis ca 500 g rhodium och mer än 1 kg palladium per ton bränsle. De är tekniskt värdefulla ämnen, som är sällsynta i naturen, men det lönar sig inte att upparbeta bränslet bara för dessa ämnen. Jo, men det är enklare, säkrare och billigare att framställa strålkällor för olika medicinska eller tekniska ändamål genom att bestråla råmaterialet till strålkällorna med neutroner i en forskningsreaktor än genom upparbetning av använt kärnbränsle. Det blir i genomsnitt drygt 20 ton använt bränsle per år från var och en av de svenska reaktorerna. 11

12 Frågor om använt kärnbränsle 12 Hur många ton använt kärnbränsle uppstår i Sverige per år? Sammanlagt ton använt bränsle tas ut per år från de tolv svenska kärnkraftsreaktorerna. Man räknar med att det sammanlagt kommer att genereras ca ton använt kärnbränsle från det svenska kärnkraftsprogrammet. 12

13 13 Vem ansvarar för att hitta en slutförvarsplats? 14 Vem ansvarar för forskning kring slutförvaring? 15 Hur är arbetet med att finna en slutförvarsplats upplagt? Frågor om ansvar för slutförvaringen Reaktorinnehavarna har enligt lagstiftningen ansvaret för att hitta en plats, en metod och för att bygga ett slutförvar. För att lösa bl a denna uppgift har de bildat ett gemensamt ägt företag, Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Som ett första led i platsvalsarbetet genomför SKB idag s k förstudier i flera kommuner. Det återstår dock flera steg innan en plats slutgiltigt kan väljas. Se även svaren på frågorna 15 och 16. Enligt lagstiftningen är det reaktorinnehavarna som har ansvaret att upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamheten. SKB kallar sitt forskningsprogram för FUD, vilket står för Forskning, Utveckling och Demonstration. SKI har bl a till uppgift att vart tredje år granska hur allsidigt SKBs forskningsprogram är och hur SKB genomför det. Utifrån SKIs bedömning tar regeringen sedan ställning till om forskningen uppfyller de krav som lagen ställer. Den forskning kring slutförvaring som bedrivs inom SKI och Statens strålskyddsinstitut, SSI, syftar till att säkerställa en hög egen kompetens hos säkerhetsmyndigheterna inför deras arbete med att granska en ansökan från SKB om att få bygga ett slutförvar. SKBs arbetssätt, som godtagits av både myndigheter och regering, är en flerstegsprocess. I det första steget genomför SKB förstudier i ett antal kommuner som deltar frivilligt. I förstudierna undersöks om det i kommunerna finns områden som skulle kunna vara intressanta för fortsatta studier. SKB utvärderar befintligt material om geologi, markanvändning, miljöpåverkan, transportförutsättningar och samhälleliga förhållanden. Det görs inga borrningar i detta steg, utan man utgår helt från befintlig kunskap. Sammanlagt planerar SKB att genomföra 5-10 förstudier innan man går vidare. Nästa steg i lokaliseringsprocessen är platsundersökningar som SKB ska genomföra på minst två platser. I platsundersökningarna görs borrningar i 13

14 Frågor om ansvar för slutförvaringen 16 Vilka tillstånd krävs för förstudier, platsundersökningar och detaljundersökningar? 17 Vem ger tillstånd till slutförvaring? berget för att utreda om det finns förutsättningar för att kunna bygga ett säkert slutförvar på platsen. Förutom borrningar kommer fördjupade studier av t ex transporter och miljöpåverkan att genomföras. I det tredje steget ska en detaljundersökning göras på en plats. I praktiken innebär det att en första del av slutförvaret byggs. Om platsen uppfyller olika krav följs detaljundersökningen av en demonstrationsfas då 5-10% av det använda kärnbränslet kommer att deponeras. Se även svaret på fråga 16. Förstudier och platsundersökningar kräver inga formella tillstånd av myndigheter eller regering. I samband med att förstudier genomförs medverkar emellertid myndigheterna på olika sätt i möten med t ex kommuner och länsstyrelser. På detta sätt kan myndigheterna svara på frågor och framföra synpunkter. Även om tillstånd inte krävs för förstudier och platsundersökningar har myndigheter och regering stora möjligheter att påverka dessa genom den granskning som vart tredje år görs av SKBs FUD-program. SKI och SSI har exempelvis föreslagit att forskningsprogrammet ska kompletteras på flera punkter innan platsundersökningar får påbörjas. Detaljundersökning däremot kräver tillstånd av regeringen enligt såväl kärntekniklagen som miljöbalken. Dessa tillstånd kommer att avse både slutförvarsmetod och lokalisering av anläggningen. Efter detaljundersökning kommer nya tillstånd att krävas för demonstrationsfasen, eventuellt fortsatt deponering och till sist inför förslutning av slutförvaret. Se även svaren på frågorna 14, 15 och 17. För att bygga ett slutförvar krävs tillstånd enligt flera lagar. Det är regeringen som gör den slutliga prövningen, enligt miljöbalken och kärntekniklagen, av den ansökan om lokaliseringstillstånd för ett slutförvar som lämnas in av SKB. Prövningen enligt kärntekniklagen bereds av SKI och denna prövning gäller enbart om anläggningen är säker eller inte. För att få tillstånd enligt miljöbalken krävs dock normalt att den berörda kommunens kommunfullmäktige accepterar lokaliseringen. Kommunen kan också använda den kommunala vetorätten och säga nej. 14

15 Frågor om ansvar för slutförvaringen 18 Vem granskar SKBs förstudier? 19 Kommer myndigheterna att ta någon hänsyn till om lokalbefolkningen inte vill ha ett slutförvar? 20 Kan beslut om slutförvar tas utan folkomröstning? För slutförvar för använt kärnbränsle har dock det kommunala vetot vissa begränsningar. Se även svaret på frågorna 15 och 19. SKI granskar inte enskilda förstudier men kommer att göra en granskning av samtliga förstudier och annat underlag inför övergången till platsundersökningar. De förstudier som slutförts eller där SKB redovisat preliminära slutrapporter har i de flesta fall granskats, helt eller delvis, av berörda kommuner. I samband med kommunernas granskningar har SKI i flera fall kommenterat specifika frågeställningar. Regeringen kan besluta om att ge lokaliseringstillstånd även om kommunfullmäktige i den berörda kommunen har använt sig av det kommunala vetot och sagt nej. Detta kan ske om regeringen bedömer att ingen lämpligare plats står att finna. Men för att regeringen ska kunna göra en sådan bedömning behövs ett omfattande bakgrundsmaterial och noggranna undersökningar gjorda på minst två platser. Teoretiskt finns alltså möjligheten att regeringen fattar beslut om lokalisering mot opinionen inom en kommun. I praktiken kan man ändå utgå från att den berörda kommunens och dess invånares inställning till slutförvaret kommer att vara en mycket betydelsefull faktor för beslutsfattarna. Varken nationell eller kommunal folkomröstning behöver hållas inför ett beslut om lokalisering av ett slutförvar. Som underlag för sitt beslut kan en kommun ändå vilja ordna folkomröstning. 15

16 Frågor om ansvar för slutförvaringen 21 Kan man inte betala kommuninvånare för slutförvaring på lämplig plats? 22 Vem garanterar att ett slutförvar inte läcker? 23 Hur kan man gardera sig mot misstag vid hantering och inkapsling av det använda kärnbränslet? I förhandlingssituationen mellan den utvalda kommunen och SKB kan man utgå från att kommunen kommer att ställa krav och önskemål på SKB som är förknippade med verksamheten. Som exempel kan nämnas vägbyggande, kraftförsörjning etc. SKB kommer också att framhålla de positiva effekter som kommer kommunen till del genom att arbetstillfällen skapas, bostäder och skolor byggs ut, fler skattebetalare kommer till kommunen etc. Någon direkt kompensation i form av betalning till närboende eller till alla kommuninvånarna har inte varit aktuellt i Sverige. Någon garanti i absolut mening att ett slutförvar aldrig, under några som helst omständigheter, kan komma att läcka kan ingen ge. Det operativa ansvaret att konstruera slutförvaret på ett säkert sätt har kärnkraftsföretagen genom SKB. Ansvaret för att godkänna eller underkänna har myndigheterna, främst SKI och SSI. Slutligen är det regeringen som fattar det avgörande beslutet om att ge tillstånd eller ej. Myndigheterna och regeringen ger sina eventuella godkännanden utifrån den gällande lagstiftningen. I princip kommer samma höga krav att ställas på tillverknings- och hanteringsprocesserna liksom på den personal som handhar dessa som de som idag gäller vid de svenska kärnkraftverken. Man kommer att göra ingående kontroller av alla steg i tillverkningen. Både kärnkraftsindustrin och myndigheterna har stor erfarenhet av sådan tillverkningskontroll från kärnkraftverken. Mycket höga krav kommer att ställas eftersom kapslarna ska kunna innesluta det använda kärnbränslet under mycket långa tidsrymder. 16

17 24 Finns det i Sverige kompetens inom geologi och teknik för att bygga ett slutförvar? 25 Vem avgör om det finns kompetent personal för att uppföra ett slutförvar? Frågor om ansvar för slutförvaringen I Sverige finns det många tekniker och naturvetare som arbetar, och under lång tid arbetat, med att få fram och förbättra metoderna för slutförvaring av använt kärnbränsle. Det råder ingen brist på denna typ av experter i Sverige. Hur kompetent denna grupp av experter är kan endast bedömas genom internationella jämförelser och Sverige har under lång tid legat internationellt väl framme. I Sverige har redan ett slutförvar byggts, slutförvaret för radioaktivt driftavfall från kärnkraftverken, SFR i Forsmark. Byggandet och driften av berganläggningen Äspölaboratoriet invid Oskarshamns kärnkraftverk ger också erfarenhet. De som har ansvaret för verksamheten har också ansvaret för att arbetet bedrivs av tillräckligt kompetent personal. SKB har det operativa ansvaret och kommer att konstruera och bygga det kommande slutförvaret med hjälp av olika konsulter och entreprenörer. SKI har tillsynsansvaret. Det innebär att SKI ska övervaka och kontrollera att arbetet utförs på ett kompetent sätt så att det fyller de krav som har ställts upp. 17

18 18

19 Frågor om hantering av det använda kärnbränslet idag 26 Hur förvaras använt kärnbränsle idag? Det använda bränslet förvaras idag dels vid kärnkraftverken i bassänger intill reaktorerna, dels i CLAB i underjordiska bassänger. CLAB är det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle som byggts invid Oskarshamns kärnkraftverk. CLAB togs i drift I CLAB utanför Oskarshamn förvaras använt kärnbränsle i vattenbassänger. 27 Hur hanteras det använda kärnbränslet? Det använda kärnbränslet hanteras under vatten i reaktorerna och bränslebassängerna av människor men med hjälp av maskiner. 19

20 Frågor om hantering av det använda kärnbränslet idag 28 Hur länge varar mellanlagringen? 29 Hur stort utrymme krävs i ett mellanlager för att lagra använt kärnbränsle från en reaktors totala livstid? Enligt nuvarande planer kommer det använda kärnbränslet att mellanlagras i CLAB under ca 40 år. Under den tiden sjunker radioaktiviteten och därmed också värmen i bränslet, vilket gör att det blir lättare att hantera och slutförvara. Cirka 10x10 m, d v s 100 m 2 i vattenbassäng. Beräkningarna grundar sig på att reaktorn drivs i 30 år. Bassängen behöver vara åtminstone 12 m djup för att ge strålskärmning uppåt och nedåt. 20

21 30 Var ska det använda kärnbränslet slutförvaras? 31 Hur ska använt kärnbränsle slutförvaras? Frågor om planer för slutförvaringen Det kärnbränsle som använts i Sverige kommer att förvaras inom landet. Platsen är ännu inte bestämd, lokaliseringsprocessen pågår. Det är SKB som ansvarar för att hitta en lämplig slutförvarsplats. Se även svaret på fråga 15. Det finns ännu inget slutgiltigt beslut om vilken metod som ska användas för slutförvaringen. Den metod som är huvudalternativ kallas KBS-3. Den innebär att det använda kärnbränslet kommer att slutförvaras i den svenska berggrunden på Enligt KBS-3 metoden kommer det använda kärnbränslet att förvaras i kapslar av koppar och järn ca 500 m ned i berggrunden. Kapslarna kommer att bäddas in lera. 21

22 Frågor om planer för slutförvaringen 32 Hur stor kapacitet får ett slutförvar? 33 Vilken typ av inkapslingsmaterial ska användas? 34 Hur går det praktiskt till att placera det använda kärnbränslet i kapslar? ca 500 meters djup. Bränslet kommer att vara inkapslat i motståndskraftiga kapslar för att förhindra kontakt med grundvattnet. Kapslarna ska bäddas in i lera för att skyddas mot eventuella rörelser i det omgivande berget. Hur bergrummen i detalj ska utformas i denna typ av förvar är ännu inte beslutat. Det är Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som ansvarar för att en lämplig slutförvarsmetod utvecklas. Slutförvaret måste till slut godkännas av regeringen. Slutförvaret kommer att byggas så stort att det rymmer allt använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken. SKB planerar att bygga ut slutförvaret i etapper, varav den första etappen innebär en demonstrationsfas för 5-10% av den totala mängden använt kärnbränsle. Den totala mängden använt kärnbränsle från det svenska kärnkraftsprogrammet beräknas bli ca ton. Det är inte bestämt ännu, men SKBs arbete inriktas på material som är motståndskraftiga mot bl a kemisk påverkan från grundvattnet. Avsikten med detta är att det ska ta mycket lång tid, tals år, innan grundvattnet når in till bränslet. Det inkapslingsmaterial som studeras i Sverige är främst koppar eftersom det bedöms vara mycket motståndskraftigt mot påverkan från grundvattnet. Kapslarna kommer troligen att ha ett inre hölje av järn för att öka den mekaniska styrkan. SKB planerar att bygga en särskild inkapslingsanläggning. I denna, planerade, anläggning placeras bränslet i förtillverkade kapslar, ett lock svetsas på och sedan kontrolleras att kapseln och svetsen är felfria. Arbetet kommer att utföras fjärrstyrt eftersom strålningen kommer att vara mycket stark. För att utveckla metoder för förslutning, kontroll och hantering av kapseln driver SKB sedan 1998 ett kapsellaboratorium som ligger i Oskarshamn. 22

23 35 Var ska inkapslingsanläggningen ligga? 36 Vilken typ av berggrund ska slutförvaret byggas i? 37 Hur många och hur stora slutförvar behövs för att ta hand om kärnavfallet? 38 När startar slutförvaringen av använt kärnbränsle? Frågor om planer för slutförvaringen Det är inte bestämt, med SKB har föreslagit att inkapslingsanläggningen ska ligga i direkt anslutning till det centrala mellanlagret CLAB, som ligger i anslutning till kärnkraftverket i Oskarshamn. SKB måste dock redovisa alternativa lokaliseringar. Ett regeringsbeslut behövs innan anläggningen kan byggas. Enligt planerna ska slutförvaret byggas i det svenska urberget. Mindre lämpliga är bl a områden med brytvärda mineralförekomster och områden med stora sprickzoner. Även fjällkedjan och de sedimentära bergarterna i södra Sverige anses som mindre lämpliga. För det använda kärnbränslet kommer endast ett slutförvar att byggas. Det slutförvar som nu planeras dimensioneras för att ta hand om allt använt kärnbränsle från ca 30 års drift av de tolv svenska kärnkraftsaggregaten, ca ton. För närvarande bedriver SKB arbete med att finna en lämplig plats för slutförvaret. Om vi i Sverige skulle bestämma oss för att fortsätta med kärnkraften längre än vad som tidigare planerats så behöver slutförvaret byggas ut eller så kan ännu ett slutförvar byggas. Det innebär inte några principiellt nya eller annorlunda problem att bygga ut ett slutförvar eller att bygga ännu ett. Det finns inte heller ett enda bästa berg för slutförvaringen som är det enda som kan godkännas. Den plats som väljs för ett slutförvar kommer sannolikt att vara en av flera praktiskt taget likvärdiga platser. Enligt SKBs planer kommer slutförvaringen att inledas under 2010-talet då den första etappen av slutförvaret ska vara klar för en inledande demonstrationsfas för 5-10% av den totala mängden använt kärnbränsle. Efter utvärdering av demonstrationsfasen kan man eventuellt fortsätta deponeringen av den resterande mängden bränsle. Det kommer att ta flera årtionden innan deponeringen av allt använt kärnbränsle kunnat genomföras. 23

24 Frågor om planer för slutförvaringen 39 Kan slutförvarets långsiktiga säkerhet demonstreras genom att man bygger ett litet förvar? 40 Hur många personer behövs för att sköta slutförvaret? 41 Kan man i efterhand ta upp det använda kärnbränslet från slutförvaret för upparbetning eller återanvändning? 42 Förvaras utländskt använt kärnbränsle inom Sverige? Nej, naturligtvis inte, och detta är inte heller syftet med den s k demonstrationsfasen. Under den första etappen får man dock erfarenhet av hur man t ex bör utforma tunnlar och deponeringshål och hur man deponerar kapslar i berget. Demonstrationsfasen ger dessutom ytterligare betänketid innan de slutliga besluten behöver tas. De investeringar i teknik och anläggningar som behöver göras redan för att genomföra den första etappen blir dock betydande. Under den mest intensiva byggnadsperioden beräknas ca personer vara sysselsatta med anläggnings- och byggnadsarbeten. Därefter kommer ca 150 personer att vara sysselsatta vid slutförvaret under det inledande driftskedet då ca 5-10% av det använda bränslet kommer att deponeras. I det senare driftskedet när resterande mängd bränsle plus övrigt långlivat avfall ska deponeras, med start omkring år 2020, ökar personalstyrkan till ca 220 personer. Av dessa kommer ca 40 att arbeta med bergarbeten för nya deponeringstunnlar. Detta driftskede avslutas med förslutning av förvaret omkring år När förvaret är tillslutet räknar man med att det ska sköta sig själv, d v s att det inte ska behöva övervakas av någon personal på platsen. Ja. Det använda kärnbränslet går att ta upp om det är placerat i utrymmen som inte ligger djupare än någon kilometer ned i berggrunden. När slutförvaret byggs kommer man, enligt planerna, att borra eller spränga sig ned till ca 500 meters djup. Det arbetet går att upprepa, även om det kan bli komplicerat och dyrt. I syfte att utveckla metoder för att kunna återta deponerade bränslekapslar kommer SKB att genomföra tester i Äspölaboratoriet. Se även svaret på fråga 78. Ja, ca 24 ton använt blandoxidbränsle, s k MOX-bränsle, från Tyskland mellanlagras i CLAB och kommer att slutförvaras i Sverige. Detta bränsle tog Sverige emot 1987 i utbyte mot avfallet från ca 55 ton använt kärnbränsle 24

25 Frågor om planer för slutförvaringen 43 Om extra kapacitet finns i slutförvaret, skulle vi då ta emot använt kärnbränsle från utlandet? från Sverige. Det svenska bränslet hade skeppats från kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck till upparbetningsanläggningen La Hague i Frankrike. Sverige skulle enligt kontrakt ha varit skyldigt att ta emot avfallet från denna upparbetning. I samband med att Sverige avvecklade sina övriga upparbetningskontrakt med det franska företag som äger och driver anläggningen i La Hague, uppstod frågan om lämplig slutförvaring av upparbetningsavfallet från dessa 55 ton. SKB skulle ha blivit tvunget att bygga särskilda utrymmen i slutförvaret för att ta hand om detta avfall. Använt kärnbränsle från tyska reaktorer upparbetas i stor utsträckning i Frankrike, men avfallet ska slutförvaras i Tyskland. För tyskarna var det inga tekniska svårigheter att förvara avfallet från ytterligare 55 ton använt kärnbränsle. Däremot skulle de ha behövt bygga ett särskilt slutförvar för det använda MOX-bränslet. SKB ansåg å sin sida att det inte fanns några tekniska svårigheter att slutförvara 24 ton använt kärnbränsle från Tyskland tillsammans med ca ton använt bränsle från de svenska kärnkraftverken. Utbytet var därför till stor teknisk och ekonomisk fördel för båda parter. Den svenska regeringen bedömde läget på samma sätt och gav tillstånd till bytet. Nej. SKB planerar inte sina anläggningar för någon överskottskapacitet. Den svenska regeringen har förklarat att Sverige inte kommer att ta emot utländskt kärnbränsle för slutförvaring i Sverige. En utbytesaffär har gjorts med Tyskland, men i det fallet tog Sverige emot en mindre mängd tyskt använt kärnbränsle än den mängd svenskt använt bränsle vi överlät på dem att ta om hand. Det hävdas ibland att Sverige genom sitt medlemskap i EU kan komma att tvingas att ta emot utländskt kärnavfall för slutförvaring i Sverige. I kärntekniklagen anges dock att tillstånd inte får ges till slutförvaring av använt kärnbränsle från något annat land än Sverige. Även i andra länder finns motsvarande bestämmelser, t ex i Frankrike och Storbritannien. Det finns också en internationell avfallskonvention som säger att varje land har rätt att förbjuda förvaring av andra länders avfall. Sverige ratificerade konventionen sommaren Konventionen träder i kraft efter det att 25 länder har godkänt den. Se också svaret på fråga

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning Äspölaboratoriet En unik plats för experiment och forskning Berget i Äspölaboratoriet är ett tämligen vanligt granitiskt berg med både täta och vattenförande partier. Vi har djup kunskap om bergets egenskaper

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning

Läs mer

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG 0 Prövningsprocessen för slutförvaret och Naturskyddsföreningens och MKG:s arbete Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005,

Läs mer

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för

Läs mer

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk)

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) 2006-02-02 Till: Växjö Tingsrätt Miljödomstolen, rotel 10 Box 81 351 03 Växjö Synpunkter på mål nr M3171-04 (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) Miljöorganisationernas

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN

KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN Innehåll 4 Ett livsfarligt avfall El från kärnkraft ger upphov till ett av de mest miljöfarliga avfall som hittills skapats. 5 Kärnavfallets tidsperspektiv Att lösa slutförvarsfrågan

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

Granskningsgruppens arbetsplan 2010 s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s

Läs mer

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk

Läs mer

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM BESLUT 1 (9) Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) inför tillståndsprövning enligt miljöbalken

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

FUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring

FUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring FUD-program 98 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring Program för forskning samt utveckling och demonstration av inkapsling och geologisk djupförvaring September 1998 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Fud-program 2013 2013-10-17

Fud-program 2013 2013-10-17 Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017 SERO Remissvar slutförvarsprocess avseende tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M 1333-11 Svar: 14 februari 2017 Sammanfattning

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

YTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM

YTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM YTTRANDE 1 (4) Mats Lindman Tel: 070 66 12 413 även 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Se sändlista Miljödepartementets remiss angående forum vid prövning

Läs mer

Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle

Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle Version 0 underlag för utökat samråd i Forsmark Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv

Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv Oss - Opinionsgruppen för säker slutförvaring Östhammar September 2005 Olika perspektiv Ett projekt eller ett problem kan te sig annorlunda ut om man betraktar

Läs mer

Fud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB

Fud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB Fud-program 2004 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, inklusive samhällsforskning Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum

Läs mer

R-98-11. Alternativa metoder. Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall. Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB

R-98-11. Alternativa metoder. Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall. Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB R-98-11 Alternativa metoder Långsiktigt omhändertagande av kärnbränsleavfall Ann-Marie Ekendahl, Tönis Papp (Red) Svensk Kärnbränslehantering AB September 1998 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015 Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige.

Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige. Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige. Titel på föredraget: Recharge-Area repository in Sweden Safer than a Coastal Site?

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

2009-05-05. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm

2009-05-05. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning IVA, torsdagen den 2 april 2009 Claes Thegerström Svensk Kärnbränslehantering AB

Läs mer

Detta beslut får inte överklagas.

Detta beslut får inte överklagas. BESLUT 1 (9) Mats Lindman Tel: 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6

Läs mer

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda.

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda. 2005-12-02 Till: SKB AB Attn: Saida Laârouchi Engström Box 5864 102 40 Stockholm Frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) med anledning av mötet arrangerad 2005-11-14 av kärnavfallsbolaget

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 2010 januari 2011 av SKOP SKOP har på uppdrag av intervjuat

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: 2004-05-04, klockan 18.30 21 Plats: IVA, Grev Turegatan 16, Stockholm Målgrupp: Nationella

Läs mer

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se 2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment

Läs mer

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Lagrådsremiss Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Till Regeringen, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (ges in till Statens kärnkraftinspektion) Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Inkapslingsanläggning och centralt mellanlager vid Simpevarp,

Läs mer

SOU 1999:45. Slutförvaring av kärnavfall - Kommunerna och platsvalsprocessen. Nationelle samordnaren på kärnavfallsområdet (M 1996:C) Malå.

SOU 1999:45. Slutförvaring av kärnavfall - Kommunerna och platsvalsprocessen. Nationelle samordnaren på kärnavfallsområdet (M 1996:C) Malå. SOU 1999:45 Storuman Malå Tierp Östhammar Nyköping Oskarshamn Pågående förstudier Avslutade förstudier - Nej till fortsatta undersökningar Slutförvaring av kärnavfall - Kommunerna och platsvalsprocessen

Läs mer

Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning

Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning Willis Forsling Prof. Emeritus i Oorganisk kemi, Luleå tekniska universitet Ledamot i Kärnavfallsrådet (Statens råd för kärnavfallsfrågor) Denna text

Läs mer

Detta beslut får inte överklagas.

Detta beslut får inte överklagas. BESLUT 1 (8) Mats Lindman Tel: 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se 2008-11-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm Sofie Tunbrant@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av kärnkraftsindustrins

Läs mer

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 Presentation på vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 0 Box 7005, vilka 402 alternativ 31 Göteborg, för metod Tel: och 031-711 plats bör redovisas?, 00 92, Fax:

Läs mer

Problem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden

Problem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden YTTRANDE 2008-10-30 Till: Regeringen Miljödepartementet, 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet, Enheten för miljökvalitet Dnr: M2008/2833/Mk Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter

Läs mer

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016 Mark- och miljödomstolens mål nr: 1333-11 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-03-31 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 377 mmd.nacka@dom.se

Läs mer

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen Bakgrund Projektering behövde ett sammanhållen redovisning av transporter till och från anläggningen samt en redovisning över möjligheter

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

KASAM Statens råd för kärnavfallsfrågor

KASAM Statens råd för kärnavfallsfrågor KASAM Statens råd för kärnavfallsfrågor Till Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering ABs FUD-program 98 för kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

UNDERLAGSRAPPOFTT TILL. och slutförvaring, FoU-eragmm 1M3-19M. September 1992. BOX9W4 S-1CB4I BTOOHOU» TELOMH»* UtaX'tttBMI 1ÄEMX OS-MI

UNDERLAGSRAPPOFTT TILL. och slutförvaring, FoU-eragmm 1M3-19M. September 1992. BOX9W4 S-1CB4I BTOOHOU» TELOMH»* UtaX'tttBMI 1ÄEMX OS-MI UNDERLAGSRAPPOFTT TILL och slutförvaring, September 1992 FoU-eragmm 1M3-19M BOX9W4 S-1CB4I BTOOHOU» TELOMH»* UtaX'tttBMI 1ÄEMX OS-MI fn) Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring Detaljerat FoU-program

Läs mer

* FUD-rapporten är den rapport som kärnkraftsindustrin enligt Kärntekniklagen var

* FUD-rapporten är den rapport som kärnkraftsindustrin enligt Kärntekniklagen var PM 2007-06-21 Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kommentarer till Statens råd för kärnavfallsfrågors, KASAM:s, rapport "Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007", SOU 2007:38 Miljöorganisationernas

Läs mer

Samråd med temat: Preliminär MKB för inkapslingsanläggningen

Samråd med temat: Preliminär MKB för inkapslingsanläggningen Samråd med temat: Preliminär MKB för inkapslingsanläggningen Datum: 17 november 2005, klockan 19.00 21.00 Plats: Badholmen, Oskarshamn Målgrupp: Allmänheten, organisationer, statliga myndigheter och verk

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Samverkansgrupp för framtagande av nationell plan för allt radioaktivt avfall

Samverkansgrupp för framtagande av nationell plan för allt radioaktivt avfall 2008-11-12 Till: Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Ert Dnr: SSM 2008/2578 Samverkansgrupp för framtagande av nationell plan för allt radioaktivt avfall Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning,

Läs mer

Förstudie Tierp. Slutrapport. December 2000. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax 08-661 57 19

Förstudie Tierp. Slutrapport. December 2000. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax 08-661 57 19 Förstudie Tierp Slutrapport December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax 08-661 57 19 Förstudie Tierp Slutrapport December 2000 1 2 Förord Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Kärnavfallet Östhammar Framtiden

Kärnavfallet Östhammar Framtiden Opinionsgruppen för säker slutförvaring (Oss) www.oss-osthammar.nu E-post: oss@oss-osthammar.nu Kärnavfallet Östhammar Framtiden Är planerna på ett slutförvar i Östhammars kommun bra för oss, för våra

Läs mer

Samråd med temat: Metod, lokalisering, framtid

Samråd med temat: Metod, lokalisering, framtid Samråd med temat: Metod, lokalisering, framtid Datum: 12 augusti, 2006, kl. 10.00 12.00. Plats: Öppet hus på Strandhotellet, Öregrund. Målgrupp: Allmänheten, speciellt fritidsboende. Inbjudan: En inbjudan

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd Datum: Maj juni 2007 Plats: Skriftligt samråd Målgrupp: Berörda myndigheter och verk, berörda kommuner samt organisationer som får medel från Kärnavfallsfonden

Läs mer

Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm

Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3 Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnbränslecykeln Kärnämneskontrollens huvudmotiv Att förhindra att kärnämnen avleds från den civila kärnbränsecykeln till

Läs mer

Rapport 2006:1 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) Vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?

Rapport 2006:1 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) Vilka alternativ för metod och plats bör redovisas? Rapport 2006:1 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) Kärnavfall Vilka alternativ för metod och plats bör redovisas? Rapport från ett KASAM-seminarium den 23 februari 2006. Statens råd för kärnavfallsfrågor

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Utökad mellanlagring 1

Utökad mellanlagring 1 Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för tillståndsprövning enligt miljöbalken Hamnverksamhet i Forsmarks hamn

Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för tillståndsprövning enligt miljöbalken Hamnverksamhet i Forsmarks hamn 1550936, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2016-07-13 1(10) Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för tillståndsprövning enligt miljöbalken Juli 2016 LEGAL#13945830v3 Figur

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se

Läs mer

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg Strålsäkerhetsmyndigheten Ny myndighet från och med 1/7-2008 SKI SSI SSM

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning

Läs mer

Plan 2010. Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014

Plan 2010. Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014 Plan 2010 Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014 Svensk Kärnbränslehantering AB December 2010 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

SR 97 Säkerheten efter förslutning

SR 97 Säkerheten efter förslutning Huvudrapport Sammanfattning Djupförvar för använt kärnbränsle SR 97 Säkerheten efter förslutning November 1999 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: 2004-04-22, klockan 19.00 21 Plats: Figeholms Fritid och Konferens, Hägnad, Figeholm Målgrupp:

Läs mer

2009-02-20. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. lars.birgersson.kem@skb.se

2009-02-20. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. lars.birgersson.kem@skb.se 2009-02-20 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm lars.birgersson.kem@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Ang SKB:s platsundersökning i Forsmark, Östhammars kommun. Kommunens medgivande. Kommunfullmäktiges beslut , ärende nr 1.

Ang SKB:s platsundersökning i Forsmark, Östhammars kommun. Kommunens medgivande. Kommunfullmäktiges beslut , ärende nr 1. Ang SKB:s platsundersökning i Forsmark, Östhammars kommun. Kommunens medgivande. Kommunfullmäktiges beslut, ärende nr 1. Vid kommunfullmäktiges behandling av SKB:s, Svensk Kärnbränslehantering AB, anhållan

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer