Frågor och svar. om använt kärnbränsle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar. om använt kärnbränsle"

Transkript

1 Frågor och svar om använt kärnbränsle 1

2 2

3 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen Hantering av det använda kärnbränslet idag Planer för slutförvaringen Transporter Berget Kapseln och tätningsmaterialet Grundvattnet Slutförvarsplatsen Internationell samordning Alternativa slutförvarsmetoder Olika slag av risker Information Ekonomi Ordförklaringar (av kursiverade ord i texten)

4 4

5 Inledning I Sverige är det kärnkraftsföretagen som har ansvar för att det använda kärnbränslet hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. Kärnkraftsföretagen ska också svara för kostnader för detta, nu och i framtiden. Arbetet bedrivs i praktiken av Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de fyra kärnkraftsföretagen. SKI är den myndighet som kontrollerar att kärnkraftsföretagen, genom SKB, tar sitt ansvar. När det gäller strålskyddsfrågor är Statens strålskyddsinstitut, SSI, ansvarig myndighet. En av SKIs uppgifter inom kärnavfallsområdet är att vart tredje år granska SKBs forskningsprogram kring hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och lämna förslag till regeringen på krav på kompletteringar. SKI övervakar också fortlöpande hur programmet genomförs. När SKB kommer in med sin ansökan om att bygga ett slutförvar för det använda kärnbränslet är det SKIs uppgift att granska ansökan och ge regeringen rekommendationer inför beslut om tillstånd. För att klara den uppgiften forskar SKI om säkerhet när det gäller kärnavfall. SKI övervakar säkerheten vid kärnavfallstransporter och kontrollerar att nationella och internationella säkerhetsbestämmelser följs. SKI ansvarar för det statliga finansieringssystemet som ska täcka kostnaderna för att hantera och slutförvara främst använt kärnbränsle och för att riva kärnkraftverken. SKI har också till uppgift att ge allmänheten insyn i det arbete som bedrivs för att kunna slutförvara använt kärnbränsle på ett säkert sätt. Allmänheten har en rättighet att bli informerad. Men för oss som arbetar med information är det inte alltid självklart hur den ska utformas. Ett sätt kan vara att utgå från de frågor om slutförvaring av använt kärnbränsle som människor ofta ställer. Det har vi gjort i den här broschyren. Vi hoppas att Du här kan få svar på några av de frågor som just Du undrar över och kanske oroar Dig för. Vi har strävat efter att svara sakligt och objektivt. På en del av frågorna finns det korta och entydiga svar. Andra frågor är svårare att besvara. Vi hoppas att den här broschyren ska bidra till att ge Dig en nyanserad bild av olika frågor kring slutförvaring av använt kärnbränsle. Kursiverade ord i texten förklaras i Ordförklaringar på sid 57. 5

6 6

7 1 Vad består det använda kärnbränslet av och hur förändras det med tiden? Frågor om använt kärnbränsle Det använda kärnbränslet består av urandioxid och ämnen som bildats när bränslet använts i reaktorerna. Urandioxid är en kemisk förening av uran och syre, en så kallad keram, som praktiskt taget är olöslig i vatten. Denna egenskap är fördelaktig om bränslet ska slutförvaras i berggrund som innehåller grundvatten. De övriga ämnena i bränslet är klyvningsprodukter och transuraner. Fyrtio år efter att bränslet tagits ut ur reaktorn, d v s vid den tid när industrin planerar att börja placera bränslet i ett slutförvar, består ett ton bränsle av ungefär följande mängder av olika ämnen: Med tiden avtar mängden radioaktiva klyvningsprodukter och mängden stabila klyvningsprodukter ökar motsvarande mycket. På mycket lång sikt, hundratusentals till miljontals år, har sönderfallet gått så långt att bränslet börjar likna det uran med dotterprodukter, inklusive radium och radon, som finns i naturliga uranförekomster. Även efter miljontals år innehåller dock bränslet radioaktiva ämnen som bildats vid dess användning i reaktorn. Detta gäller t ex neptunium-237 och jod-129 med 2 respektive 16 miljoner års halveringstid. 7

8 Frågor om använt kärnbränsle 2 Hur länge är använt kärnbränsle radioaktivt? 3 Hur lång tid tar det innan strålningen från använt kärnbränsle inte längre är farlig för människan? Det använda kärnbränslet kommer alltid att vara radioaktivt. Det är tillverkat av uran och det allra mesta uranet är kvar i bränslet även efter användning. Uran är radioaktivt och har så lång halveringstid, 4,5 miljarder år, att det fortfarande kommer att finnas kvar när vår sol slocknat. De radioaktiva ämnen som bildats medan bränslet använts i en reaktor har alla olika halveringstider, från mycket korta tider, mindre än sekunder, till miljontals år. Man kan därför inte ange någon typisk halveringstid för aktiviteten i bränslet. Man skulle kunna likna faran med strålningen från det använda kärnbränslet med faran från elektrisk ström. Man isolerar elektriska ledningar och apparater för att den som hanterar apparaterna inte ska få livsfarlig ström genom kroppen. Man placerar det använda bränslet innanför strålskärmar för att den som hanterar det inte ska få livsfarlig strålning genom kroppen. Detta gör man i CLAB (Centralt mellanlager för använt bränsle) genom att hantera och lagra bränslet under vatten. Från CLAB planerar man att transportera bränslet i behållare med tjocka väggar till slutförvaret. Enligt nuvarande planer kommer bränslet att placeras i slutförvaret inneslutet i täta kapslar, omgivna av lera under flera hundra meter berg. Strålningen från det använda kärnbränslet utgör därför knappast någon risk för andra människor än de som hanterar det. Dessa måste vara noggranna med strålskärmningen så att de inte utsätter sig för strålningsfara. Riskerna är annorlunda när det använda bränslet placerats i slutförvaret. Då måste man undvika att radioaktiva ämnen läcker ut från bränslet och förvaret och följer med grundvattnet till markytan eller till vattendrag. De skulle då senare kunna komma in i kroppen tillsammans med vad man äter eller dricker. Risken för skada beror i så fall på mängden av de radioaktiva ämnen man kan få i sig och som kan ge inre strålskador. Efter långa tider, hundratusentals till någon miljon år, har dessa strålningsrisker från ett slutförvar sjunkit i nivå till de risker som kan förknippas med naturliga förekomster av uran. Men även naturligt uran ger ju upphov till strålningsrisker, t ex genom att bilda radon som kan komma in i hus och brunnar. Svaret på frågan måste alltså bli att strålningen från använt kärnbränsle alltid kommer att utgöra en strålningsrisk, men att denna så småningom närmar sig risken från naturligt uran. Jämför också svaret på fråga 2. 8

9 4 Finns det metoder för att förkorta halveringstider? 5 Kan svenskt använt kärnbränsle användas för tillverkning av kärnvapen? Frågor om använt kärnbränsle Nej, halveringstiderna kan man inte påverka. Däremot är det möjligt att omvandla radioaktiva ämnen till andra ämnen med kortare halveringstid genom bestrålning med neutroner. På så vis skulle man teoretiskt kunna förkorta tiden för avklingning av radioaktiviteten hos använt kärnbränsle och kärnavfall. Men för att metoden ska få någon praktisk betydelse behövs mycket starka neutronkällor, starkare än dagens typer av kärnkraftsreaktorer. För närvarande finns inte någon praktisk metod att alstra så starka flöden av neutroner. En möjlighet att alstra mycket neutroner är att använda partikelacceleratorer strålkanoner eller maskiner som ger kärnpartiklar höga energier. Metoden som kallas transmutation studeras i flera länder, främst i USA, Japan och Ryssland. Man räknar dock med att det kommer att ta minst femton till tjugo år innan man ens kan bedöma om metoden är praktiskt användbar med framgång, d v s till rimliga kostnader och utan att skapa nya strålskyddsproblem. Den med nödvändighet stora energikostnaden skulle t ex kunna uppvägas genom att neutronbestrålning och kärnklyvning av tunga grundämnen i avfallet, t ex uran och plutonium, ger ett överskott av energi. Vad man då i praktiken uppnått skulle vara ett nytt sätt att utvinna kärnenergi. Se även svaret på fråga 75. I teorin ja, men i praktiken nej. Kärnladdningar kan vara antingen av uraneller plutoniumtyp. Uran till kärnladdningar tillverkas genom att naturligt uran anrikas. Vapenplutonium tillverkas genom att uran bestrålas i en reaktor under en kort tid, d v s månader istället för år, som ju gäller för kärnkraftsbränsle. För att kunna användas till kärnladdningar behöver det använda kärnbränslet upparbetas, d v s uran och plutonium skiljs åt. När man utvinner elenergi i kärnkraftsreaktorer bestrålas emellertid plutoniumet så länge att det får en isotopsammansättning som gör det besvärligt att utnyttja för vapentillverkning. Endast under förutsättning att naturligt uran är svåråtkomligt finns det någon anledning för den som vill tillverka kärnvapen att gå omvägen över använt kärnbränsle. 9

10 Frågor om använt kärnbränsle 6 Hur länge är det använda kärnbränslet varmt? 7 Ändras radioaktiviteten om temperaturen i slutförvaret höjs? 8 Kan värmen i det använda kärnbränslet användas för alternativ energianvändning? Värmeeffekten som avges per ton använt bränsle är ca: W efter 1år W efter 10 år 100 W efter 600 år 10 W efter år Hur varmt bränslet blir beror på hur tätt det förvaras och hur bra det kyls. I ett slutförvar av KBS-3 typ avleds värmen genom kapseln, bentonitleran och det omgivande berget så att bränslet aldrig blir varmare än ca 80 C. Temperaturen sjunker med tiden så att bränslet efter år är ca 60 C och efter år ca 30 C. Fortfarande efter hundratusen år är förvaret någon grad varmare än det omgivande berget, som i det använda exemplet antagits hålla 15 C. Nej. Radioaktiviteten påverkas inte av avfallets temperatur. Ja, i teorin. Strålning avges vid det radioaktiva sönderfallet och strålningsenergin värmer bränslet. För allt det svenska använda kärnbränslet, ca ton, blir värmeeffekten ca kw efter 10 år och kw efter 100 år. Detta är inga obetydliga värmemängder. Värmen skulle kunna användas för uppvärmning av exempelvis bostäder eller drivhus, men då måste byggnaderna ligga relativt nära, på kilometeravstånd, från den plats där kärnbränslet förvaras. Värmemängden motsvarar uppvärmningen av ca småhus (räknat på en effekt av 6 kw/hus) efter 10 år och ca 400 småhus efter 100 år. I praktiken är det dock inte realistiskt ur säkerhetssynpunkt att tänka sig bostäder så nära den plats där använt kärnbränsle förvaras. Om bränslet 10

11 Frågor om använt kärnbränsle 9 Kan det i framtiden finnas möjlighet att utvinna lönsamma produkter ur det använda kärnbränslet? 10 Kan inte de radioaktiva ämnena i det använda kärnbränslet användas till t ex strålbehandling? 11 Hur stor kvantitet använt kärnbränsle blir det från en svensk reaktor? placerats i ett slutförvar djupt ner i berget är visserligen säkerheten för bebyggelsen tillgodosedd, men anordningar för utvinning av värme från bränslet skulle antagligen försämra förvarets långsiktiga säkerhet. Se också svaret på fråga 6. Använt kärnbränsle kan upparbetas, men detta är en mycket komplicerad och dyr process. De produkter man utvinner genom upparbetning är uran och plutonium. Dessa ämnen kan användas för att tillverka nytt kärnbränsle. Men detta lönar sig inte för närvarande. Överskottet av uran på världsmarknaden har gjort att priset sjunkit långt under de nivåer då upparbetning är lönsam. Vid fortsatt användning av kärnkraft kommer dock uranpriset att stiga förr eller senare. Det finns även andra ämnen som skulle kunna tas tillvara vid upparbetning. Det finns exempelvis ca 500 g rhodium och mer än 1 kg palladium per ton bränsle. De är tekniskt värdefulla ämnen, som är sällsynta i naturen, men det lönar sig inte att upparbeta bränslet bara för dessa ämnen. Jo, men det är enklare, säkrare och billigare att framställa strålkällor för olika medicinska eller tekniska ändamål genom att bestråla råmaterialet till strålkällorna med neutroner i en forskningsreaktor än genom upparbetning av använt kärnbränsle. Det blir i genomsnitt drygt 20 ton använt bränsle per år från var och en av de svenska reaktorerna. 11

12 Frågor om använt kärnbränsle 12 Hur många ton använt kärnbränsle uppstår i Sverige per år? Sammanlagt ton använt bränsle tas ut per år från de tolv svenska kärnkraftsreaktorerna. Man räknar med att det sammanlagt kommer att genereras ca ton använt kärnbränsle från det svenska kärnkraftsprogrammet. 12

13 13 Vem ansvarar för att hitta en slutförvarsplats? 14 Vem ansvarar för forskning kring slutförvaring? 15 Hur är arbetet med att finna en slutförvarsplats upplagt? Frågor om ansvar för slutförvaringen Reaktorinnehavarna har enligt lagstiftningen ansvaret för att hitta en plats, en metod och för att bygga ett slutförvar. För att lösa bl a denna uppgift har de bildat ett gemensamt ägt företag, Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Som ett första led i platsvalsarbetet genomför SKB idag s k förstudier i flera kommuner. Det återstår dock flera steg innan en plats slutgiltigt kan väljas. Se även svaren på frågorna 15 och 16. Enligt lagstiftningen är det reaktorinnehavarna som har ansvaret att upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamheten. SKB kallar sitt forskningsprogram för FUD, vilket står för Forskning, Utveckling och Demonstration. SKI har bl a till uppgift att vart tredje år granska hur allsidigt SKBs forskningsprogram är och hur SKB genomför det. Utifrån SKIs bedömning tar regeringen sedan ställning till om forskningen uppfyller de krav som lagen ställer. Den forskning kring slutförvaring som bedrivs inom SKI och Statens strålskyddsinstitut, SSI, syftar till att säkerställa en hög egen kompetens hos säkerhetsmyndigheterna inför deras arbete med att granska en ansökan från SKB om att få bygga ett slutförvar. SKBs arbetssätt, som godtagits av både myndigheter och regering, är en flerstegsprocess. I det första steget genomför SKB förstudier i ett antal kommuner som deltar frivilligt. I förstudierna undersöks om det i kommunerna finns områden som skulle kunna vara intressanta för fortsatta studier. SKB utvärderar befintligt material om geologi, markanvändning, miljöpåverkan, transportförutsättningar och samhälleliga förhållanden. Det görs inga borrningar i detta steg, utan man utgår helt från befintlig kunskap. Sammanlagt planerar SKB att genomföra 5-10 förstudier innan man går vidare. Nästa steg i lokaliseringsprocessen är platsundersökningar som SKB ska genomföra på minst två platser. I platsundersökningarna görs borrningar i 13

14 Frågor om ansvar för slutförvaringen 16 Vilka tillstånd krävs för förstudier, platsundersökningar och detaljundersökningar? 17 Vem ger tillstånd till slutförvaring? berget för att utreda om det finns förutsättningar för att kunna bygga ett säkert slutförvar på platsen. Förutom borrningar kommer fördjupade studier av t ex transporter och miljöpåverkan att genomföras. I det tredje steget ska en detaljundersökning göras på en plats. I praktiken innebär det att en första del av slutförvaret byggs. Om platsen uppfyller olika krav följs detaljundersökningen av en demonstrationsfas då 5-10% av det använda kärnbränslet kommer att deponeras. Se även svaret på fråga 16. Förstudier och platsundersökningar kräver inga formella tillstånd av myndigheter eller regering. I samband med att förstudier genomförs medverkar emellertid myndigheterna på olika sätt i möten med t ex kommuner och länsstyrelser. På detta sätt kan myndigheterna svara på frågor och framföra synpunkter. Även om tillstånd inte krävs för förstudier och platsundersökningar har myndigheter och regering stora möjligheter att påverka dessa genom den granskning som vart tredje år görs av SKBs FUD-program. SKI och SSI har exempelvis föreslagit att forskningsprogrammet ska kompletteras på flera punkter innan platsundersökningar får påbörjas. Detaljundersökning däremot kräver tillstånd av regeringen enligt såväl kärntekniklagen som miljöbalken. Dessa tillstånd kommer att avse både slutförvarsmetod och lokalisering av anläggningen. Efter detaljundersökning kommer nya tillstånd att krävas för demonstrationsfasen, eventuellt fortsatt deponering och till sist inför förslutning av slutförvaret. Se även svaren på frågorna 14, 15 och 17. För att bygga ett slutförvar krävs tillstånd enligt flera lagar. Det är regeringen som gör den slutliga prövningen, enligt miljöbalken och kärntekniklagen, av den ansökan om lokaliseringstillstånd för ett slutförvar som lämnas in av SKB. Prövningen enligt kärntekniklagen bereds av SKI och denna prövning gäller enbart om anläggningen är säker eller inte. För att få tillstånd enligt miljöbalken krävs dock normalt att den berörda kommunens kommunfullmäktige accepterar lokaliseringen. Kommunen kan också använda den kommunala vetorätten och säga nej. 14

15 Frågor om ansvar för slutförvaringen 18 Vem granskar SKBs förstudier? 19 Kommer myndigheterna att ta någon hänsyn till om lokalbefolkningen inte vill ha ett slutförvar? 20 Kan beslut om slutförvar tas utan folkomröstning? För slutförvar för använt kärnbränsle har dock det kommunala vetot vissa begränsningar. Se även svaret på frågorna 15 och 19. SKI granskar inte enskilda förstudier men kommer att göra en granskning av samtliga förstudier och annat underlag inför övergången till platsundersökningar. De förstudier som slutförts eller där SKB redovisat preliminära slutrapporter har i de flesta fall granskats, helt eller delvis, av berörda kommuner. I samband med kommunernas granskningar har SKI i flera fall kommenterat specifika frågeställningar. Regeringen kan besluta om att ge lokaliseringstillstånd även om kommunfullmäktige i den berörda kommunen har använt sig av det kommunala vetot och sagt nej. Detta kan ske om regeringen bedömer att ingen lämpligare plats står att finna. Men för att regeringen ska kunna göra en sådan bedömning behövs ett omfattande bakgrundsmaterial och noggranna undersökningar gjorda på minst två platser. Teoretiskt finns alltså möjligheten att regeringen fattar beslut om lokalisering mot opinionen inom en kommun. I praktiken kan man ändå utgå från att den berörda kommunens och dess invånares inställning till slutförvaret kommer att vara en mycket betydelsefull faktor för beslutsfattarna. Varken nationell eller kommunal folkomröstning behöver hållas inför ett beslut om lokalisering av ett slutförvar. Som underlag för sitt beslut kan en kommun ändå vilja ordna folkomröstning. 15

16 Frågor om ansvar för slutförvaringen 21 Kan man inte betala kommuninvånare för slutförvaring på lämplig plats? 22 Vem garanterar att ett slutförvar inte läcker? 23 Hur kan man gardera sig mot misstag vid hantering och inkapsling av det använda kärnbränslet? I förhandlingssituationen mellan den utvalda kommunen och SKB kan man utgå från att kommunen kommer att ställa krav och önskemål på SKB som är förknippade med verksamheten. Som exempel kan nämnas vägbyggande, kraftförsörjning etc. SKB kommer också att framhålla de positiva effekter som kommer kommunen till del genom att arbetstillfällen skapas, bostäder och skolor byggs ut, fler skattebetalare kommer till kommunen etc. Någon direkt kompensation i form av betalning till närboende eller till alla kommuninvånarna har inte varit aktuellt i Sverige. Någon garanti i absolut mening att ett slutförvar aldrig, under några som helst omständigheter, kan komma att läcka kan ingen ge. Det operativa ansvaret att konstruera slutförvaret på ett säkert sätt har kärnkraftsföretagen genom SKB. Ansvaret för att godkänna eller underkänna har myndigheterna, främst SKI och SSI. Slutligen är det regeringen som fattar det avgörande beslutet om att ge tillstånd eller ej. Myndigheterna och regeringen ger sina eventuella godkännanden utifrån den gällande lagstiftningen. I princip kommer samma höga krav att ställas på tillverknings- och hanteringsprocesserna liksom på den personal som handhar dessa som de som idag gäller vid de svenska kärnkraftverken. Man kommer att göra ingående kontroller av alla steg i tillverkningen. Både kärnkraftsindustrin och myndigheterna har stor erfarenhet av sådan tillverkningskontroll från kärnkraftverken. Mycket höga krav kommer att ställas eftersom kapslarna ska kunna innesluta det använda kärnbränslet under mycket långa tidsrymder. 16

17 24 Finns det i Sverige kompetens inom geologi och teknik för att bygga ett slutförvar? 25 Vem avgör om det finns kompetent personal för att uppföra ett slutförvar? Frågor om ansvar för slutförvaringen I Sverige finns det många tekniker och naturvetare som arbetar, och under lång tid arbetat, med att få fram och förbättra metoderna för slutförvaring av använt kärnbränsle. Det råder ingen brist på denna typ av experter i Sverige. Hur kompetent denna grupp av experter är kan endast bedömas genom internationella jämförelser och Sverige har under lång tid legat internationellt väl framme. I Sverige har redan ett slutförvar byggts, slutförvaret för radioaktivt driftavfall från kärnkraftverken, SFR i Forsmark. Byggandet och driften av berganläggningen Äspölaboratoriet invid Oskarshamns kärnkraftverk ger också erfarenhet. De som har ansvaret för verksamheten har också ansvaret för att arbetet bedrivs av tillräckligt kompetent personal. SKB har det operativa ansvaret och kommer att konstruera och bygga det kommande slutförvaret med hjälp av olika konsulter och entreprenörer. SKI har tillsynsansvaret. Det innebär att SKI ska övervaka och kontrollera att arbetet utförs på ett kompetent sätt så att det fyller de krav som har ställts upp. 17

18 18

19 Frågor om hantering av det använda kärnbränslet idag 26 Hur förvaras använt kärnbränsle idag? Det använda bränslet förvaras idag dels vid kärnkraftverken i bassänger intill reaktorerna, dels i CLAB i underjordiska bassänger. CLAB är det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle som byggts invid Oskarshamns kärnkraftverk. CLAB togs i drift I CLAB utanför Oskarshamn förvaras använt kärnbränsle i vattenbassänger. 27 Hur hanteras det använda kärnbränslet? Det använda kärnbränslet hanteras under vatten i reaktorerna och bränslebassängerna av människor men med hjälp av maskiner. 19

20 Frågor om hantering av det använda kärnbränslet idag 28 Hur länge varar mellanlagringen? 29 Hur stort utrymme krävs i ett mellanlager för att lagra använt kärnbränsle från en reaktors totala livstid? Enligt nuvarande planer kommer det använda kärnbränslet att mellanlagras i CLAB under ca 40 år. Under den tiden sjunker radioaktiviteten och därmed också värmen i bränslet, vilket gör att det blir lättare att hantera och slutförvara. Cirka 10x10 m, d v s 100 m 2 i vattenbassäng. Beräkningarna grundar sig på att reaktorn drivs i 30 år. Bassängen behöver vara åtminstone 12 m djup för att ge strålskärmning uppåt och nedåt. 20

21 30 Var ska det använda kärnbränslet slutförvaras? 31 Hur ska använt kärnbränsle slutförvaras? Frågor om planer för slutförvaringen Det kärnbränsle som använts i Sverige kommer att förvaras inom landet. Platsen är ännu inte bestämd, lokaliseringsprocessen pågår. Det är SKB som ansvarar för att hitta en lämplig slutförvarsplats. Se även svaret på fråga 15. Det finns ännu inget slutgiltigt beslut om vilken metod som ska användas för slutförvaringen. Den metod som är huvudalternativ kallas KBS-3. Den innebär att det använda kärnbränslet kommer att slutförvaras i den svenska berggrunden på Enligt KBS-3 metoden kommer det använda kärnbränslet att förvaras i kapslar av koppar och järn ca 500 m ned i berggrunden. Kapslarna kommer att bäddas in lera. 21

22 Frågor om planer för slutförvaringen 32 Hur stor kapacitet får ett slutförvar? 33 Vilken typ av inkapslingsmaterial ska användas? 34 Hur går det praktiskt till att placera det använda kärnbränslet i kapslar? ca 500 meters djup. Bränslet kommer att vara inkapslat i motståndskraftiga kapslar för att förhindra kontakt med grundvattnet. Kapslarna ska bäddas in i lera för att skyddas mot eventuella rörelser i det omgivande berget. Hur bergrummen i detalj ska utformas i denna typ av förvar är ännu inte beslutat. Det är Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, ett av kärnkraftsindustrin ägt bolag som ansvarar för att en lämplig slutförvarsmetod utvecklas. Slutförvaret måste till slut godkännas av regeringen. Slutförvaret kommer att byggas så stort att det rymmer allt använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken. SKB planerar att bygga ut slutförvaret i etapper, varav den första etappen innebär en demonstrationsfas för 5-10% av den totala mängden använt kärnbränsle. Den totala mängden använt kärnbränsle från det svenska kärnkraftsprogrammet beräknas bli ca ton. Det är inte bestämt ännu, men SKBs arbete inriktas på material som är motståndskraftiga mot bl a kemisk påverkan från grundvattnet. Avsikten med detta är att det ska ta mycket lång tid, tals år, innan grundvattnet når in till bränslet. Det inkapslingsmaterial som studeras i Sverige är främst koppar eftersom det bedöms vara mycket motståndskraftigt mot påverkan från grundvattnet. Kapslarna kommer troligen att ha ett inre hölje av järn för att öka den mekaniska styrkan. SKB planerar att bygga en särskild inkapslingsanläggning. I denna, planerade, anläggning placeras bränslet i förtillverkade kapslar, ett lock svetsas på och sedan kontrolleras att kapseln och svetsen är felfria. Arbetet kommer att utföras fjärrstyrt eftersom strålningen kommer att vara mycket stark. För att utveckla metoder för förslutning, kontroll och hantering av kapseln driver SKB sedan 1998 ett kapsellaboratorium som ligger i Oskarshamn. 22

23 35 Var ska inkapslingsanläggningen ligga? 36 Vilken typ av berggrund ska slutförvaret byggas i? 37 Hur många och hur stora slutförvar behövs för att ta hand om kärnavfallet? 38 När startar slutförvaringen av använt kärnbränsle? Frågor om planer för slutförvaringen Det är inte bestämt, med SKB har föreslagit att inkapslingsanläggningen ska ligga i direkt anslutning till det centrala mellanlagret CLAB, som ligger i anslutning till kärnkraftverket i Oskarshamn. SKB måste dock redovisa alternativa lokaliseringar. Ett regeringsbeslut behövs innan anläggningen kan byggas. Enligt planerna ska slutförvaret byggas i det svenska urberget. Mindre lämpliga är bl a områden med brytvärda mineralförekomster och områden med stora sprickzoner. Även fjällkedjan och de sedimentära bergarterna i södra Sverige anses som mindre lämpliga. För det använda kärnbränslet kommer endast ett slutförvar att byggas. Det slutförvar som nu planeras dimensioneras för att ta hand om allt använt kärnbränsle från ca 30 års drift av de tolv svenska kärnkraftsaggregaten, ca ton. För närvarande bedriver SKB arbete med att finna en lämplig plats för slutförvaret. Om vi i Sverige skulle bestämma oss för att fortsätta med kärnkraften längre än vad som tidigare planerats så behöver slutförvaret byggas ut eller så kan ännu ett slutförvar byggas. Det innebär inte några principiellt nya eller annorlunda problem att bygga ut ett slutförvar eller att bygga ännu ett. Det finns inte heller ett enda bästa berg för slutförvaringen som är det enda som kan godkännas. Den plats som väljs för ett slutförvar kommer sannolikt att vara en av flera praktiskt taget likvärdiga platser. Enligt SKBs planer kommer slutförvaringen att inledas under 2010-talet då den första etappen av slutförvaret ska vara klar för en inledande demonstrationsfas för 5-10% av den totala mängden använt kärnbränsle. Efter utvärdering av demonstrationsfasen kan man eventuellt fortsätta deponeringen av den resterande mängden bränsle. Det kommer att ta flera årtionden innan deponeringen av allt använt kärnbränsle kunnat genomföras. 23

24 Frågor om planer för slutförvaringen 39 Kan slutförvarets långsiktiga säkerhet demonstreras genom att man bygger ett litet förvar? 40 Hur många personer behövs för att sköta slutförvaret? 41 Kan man i efterhand ta upp det använda kärnbränslet från slutförvaret för upparbetning eller återanvändning? 42 Förvaras utländskt använt kärnbränsle inom Sverige? Nej, naturligtvis inte, och detta är inte heller syftet med den s k demonstrationsfasen. Under den första etappen får man dock erfarenhet av hur man t ex bör utforma tunnlar och deponeringshål och hur man deponerar kapslar i berget. Demonstrationsfasen ger dessutom ytterligare betänketid innan de slutliga besluten behöver tas. De investeringar i teknik och anläggningar som behöver göras redan för att genomföra den första etappen blir dock betydande. Under den mest intensiva byggnadsperioden beräknas ca personer vara sysselsatta med anläggnings- och byggnadsarbeten. Därefter kommer ca 150 personer att vara sysselsatta vid slutförvaret under det inledande driftskedet då ca 5-10% av det använda bränslet kommer att deponeras. I det senare driftskedet när resterande mängd bränsle plus övrigt långlivat avfall ska deponeras, med start omkring år 2020, ökar personalstyrkan till ca 220 personer. Av dessa kommer ca 40 att arbeta med bergarbeten för nya deponeringstunnlar. Detta driftskede avslutas med förslutning av förvaret omkring år När förvaret är tillslutet räknar man med att det ska sköta sig själv, d v s att det inte ska behöva övervakas av någon personal på platsen. Ja. Det använda kärnbränslet går att ta upp om det är placerat i utrymmen som inte ligger djupare än någon kilometer ned i berggrunden. När slutförvaret byggs kommer man, enligt planerna, att borra eller spränga sig ned till ca 500 meters djup. Det arbetet går att upprepa, även om det kan bli komplicerat och dyrt. I syfte att utveckla metoder för att kunna återta deponerade bränslekapslar kommer SKB att genomföra tester i Äspölaboratoriet. Se även svaret på fråga 78. Ja, ca 24 ton använt blandoxidbränsle, s k MOX-bränsle, från Tyskland mellanlagras i CLAB och kommer att slutförvaras i Sverige. Detta bränsle tog Sverige emot 1987 i utbyte mot avfallet från ca 55 ton använt kärnbränsle 24

25 Frågor om planer för slutförvaringen 43 Om extra kapacitet finns i slutförvaret, skulle vi då ta emot använt kärnbränsle från utlandet? från Sverige. Det svenska bränslet hade skeppats från kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck till upparbetningsanläggningen La Hague i Frankrike. Sverige skulle enligt kontrakt ha varit skyldigt att ta emot avfallet från denna upparbetning. I samband med att Sverige avvecklade sina övriga upparbetningskontrakt med det franska företag som äger och driver anläggningen i La Hague, uppstod frågan om lämplig slutförvaring av upparbetningsavfallet från dessa 55 ton. SKB skulle ha blivit tvunget att bygga särskilda utrymmen i slutförvaret för att ta hand om detta avfall. Använt kärnbränsle från tyska reaktorer upparbetas i stor utsträckning i Frankrike, men avfallet ska slutförvaras i Tyskland. För tyskarna var det inga tekniska svårigheter att förvara avfallet från ytterligare 55 ton använt kärnbränsle. Däremot skulle de ha behövt bygga ett särskilt slutförvar för det använda MOX-bränslet. SKB ansåg å sin sida att det inte fanns några tekniska svårigheter att slutförvara 24 ton använt kärnbränsle från Tyskland tillsammans med ca ton använt bränsle från de svenska kärnkraftverken. Utbytet var därför till stor teknisk och ekonomisk fördel för båda parter. Den svenska regeringen bedömde läget på samma sätt och gav tillstånd till bytet. Nej. SKB planerar inte sina anläggningar för någon överskottskapacitet. Den svenska regeringen har förklarat att Sverige inte kommer att ta emot utländskt kärnbränsle för slutförvaring i Sverige. En utbytesaffär har gjorts med Tyskland, men i det fallet tog Sverige emot en mindre mängd tyskt använt kärnbränsle än den mängd svenskt använt bränsle vi överlät på dem att ta om hand. Det hävdas ibland att Sverige genom sitt medlemskap i EU kan komma att tvingas att ta emot utländskt kärnavfall för slutförvaring i Sverige. I kärntekniklagen anges dock att tillstånd inte får ges till slutförvaring av använt kärnbränsle från något annat land än Sverige. Även i andra länder finns motsvarande bestämmelser, t ex i Frankrike och Storbritannien. Det finns också en internationell avfallskonvention som säger att varje land har rätt att förbjuda förvaring av andra länders avfall. Sverige ratificerade konventionen sommaren Konventionen träder i kraft efter det att 25 länder har godkänt den. Se också svaret på fråga

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN

KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN Innehåll 4 Ett livsfarligt avfall El från kärnkraft ger upphov till ett av de mest miljöfarliga avfall som hittills skapats. 5 Kärnavfallets tidsperspektiv Att lösa slutförvarsfrågan

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM BESLUT 1 (9) Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) inför tillståndsprövning enligt miljöbalken

Läs mer

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Fud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB

Fud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB Fud-program 2004 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, inklusive samhällsforskning Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Fud-program 2013 2013-10-17

Fud-program 2013 2013-10-17 Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

2009-05-05. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm

2009-05-05. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 2010 januari 2011 av SKOP SKOP har på uppdrag av intervjuat

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se 2008-11-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm Sofie Tunbrant@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av kärnkraftsindustrins

Läs mer

KASAM Statens råd för kärnavfallsfrågor

KASAM Statens råd för kärnavfallsfrågor KASAM Statens råd för kärnavfallsfrågor Till Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering ABs FUD-program 98 för kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring

Läs mer

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 Presentation på vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 0 Box 7005, vilka 402 alternativ 31 Göteborg, för metod Tel: och 031-711 plats bör redovisas?, 00 92, Fax:

Läs mer

Samråd med temat: Metod, lokalisering, framtid

Samråd med temat: Metod, lokalisering, framtid Samråd med temat: Metod, lokalisering, framtid Datum: 12 augusti, 2006, kl. 10.00 12.00. Plats: Öppet hus på Strandhotellet, Öregrund. Målgrupp: Allmänheten, speciellt fritidsboende. Inbjudan: En inbjudan

Läs mer

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd Datum: Maj juni 2007 Plats: Skriftligt samråd Målgrupp: Berörda myndigheter och verk, berörda kommuner samt organisationer som får medel från Kärnavfallsfonden

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Problem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden

Problem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden YTTRANDE 2008-10-30 Till: Regeringen Miljödepartementet, 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet, Enheten för miljökvalitet Dnr: M2008/2833/Mk Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Plan 2010. Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014

Plan 2010. Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014 Plan 2010 Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Underlag för avgifter och säkerheter åren 2012 2014 Svensk Kärnbränslehantering AB December 2010 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Justeringspersoner: Bertil Alm och Virpi Lindfors.

Justeringspersoner: Bertil Alm och Virpi Lindfors. Samråd med temat: Lokalisering och utformning av ett slutförvar och en inkapslingsanläggning i Forsmark respektive Oskarshamn (Simpevarps- /Laxemarsområdet), samt vilka störningar som kan förväntas uppstå

Läs mer

R-00-36. Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. Oktober 2000

R-00-36. Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. Oktober 2000 R-00-36 Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle Svensk Kärnbränslehantering AB Oktober 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm

Läs mer

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand Beslut Datum: 2015-06-24 Handläggare: Michael Egan Telefonnr: 08 799 43 14 Diarienr: SSM2015-2076 Er referens: M 1333-11 Aktbilaga

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

? PLATSVAL? Val? Direktiv? eller Vad? Miljöorganisationen Milkas undrar och värderar. Nils-Axel Mörner

? PLATSVAL? Val? Direktiv? eller Vad? Miljöorganisationen Milkas undrar och värderar. Nils-Axel Mörner ? PLATSVAL? Val? Direktiv? eller Vad? Miljöorganisationen Milkas undrar och värderar Nils-Axel Mörner Represetant för Milkas samt Paleogeofysik & Geodynamik Har verkligen bästa platserna valts? (BAT)?

Läs mer

Utvecklingen av KBS-3-metoden

Utvecklingen av KBS-3-metoden R-10-40 Utvecklingen av KBS-3-metoden Genomgång av forskningsprogram, säkerhetsanalyser, myndighetsgranskningar samt SKB:s internationella forskningssamarbete Svensk Kärnbränslehantering AB November 2010

Läs mer

Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet

Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet Datum:, klockan 15.00-17.30 Plats: Biografen Storbrunn, Klockstapelsgatan 2, Östhammar Målgrupp: Allmänheten, organisationer, statliga myndigheter

Läs mer

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Fud-program 2007 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2007 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Avfallskedjan och Oss yttrande över FUD 04

Avfallskedjan och Oss yttrande över FUD 04 Oss och andra organisationer i Avfallskedjans nätverk har tagit del av SKB AB:s FUDprogram 2004 och inkommer härmed med ett yttrande. Vi har så långt som möjligt tagit till oss den information som FUD

Läs mer

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten 1 Innehåll Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten SKB:s projektkontors resa från resursplanering till portföljhantering Ägarna Samarbetspartners

Läs mer

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm

2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Ett verk av: Linda Malín Erlendsdottir Jens Algerstam Daniel Jonsson, Anna Ottosson och Erik Wiberg Tack till: Vår handledare Erik Bråvander

Läs mer

Var står vi idag? På väg mot geologisk slutförvaring av radioaktivt avfall: En internationell bedömning

Var står vi idag? På väg mot geologisk slutförvaring av radioaktivt avfall: En internationell bedömning På väg mot geologisk slutförvaring av radioaktivt avfall: Var står vi idag? En internationell bedömning KÄRNENERGIBYRÅN (NEA) ORGANISATIONEN FÖR EKONOMISKT SAMARBETE OCH UTVECKLING (OECD) 3 Kommentus Förlag

Läs mer

Samråd enligt miljöbalken

Samråd enligt miljöbalken Samråd enligt miljöbalken Sammanställning 2006 Samråd enligt miljöbalken Sammanställning 2006 ISBN 978-91-976141-7-7 EnaInfo/Edita April 2007 Foto: Curt-Robert Lindqvist, Lasse Modin, SKB:s arkiv. Innehåll

Läs mer

Avveckling/rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige

Avveckling/rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste 1 Sören Norrby PM Olof Söderberg 2007-10-11 Avveckling/rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige Denna promemoria är avsett att vara: informationsmaterial

Läs mer

Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige

Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige Rapport 2007:7 från Statens råd för kärnavfallsfrågor Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige Rapport från Kärnavfallsrådets utfrågning den 11 december 2007 Statens råd för kärnavfallsfrågor

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2015 1 (5) 2014-11-03 Dnr 36/2014 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2015 1. Utgångspunkter för Kärnavfallsrådets verksamhet och

Läs mer

Nova FoU. en väg till forskning och utveckling

Nova FoU. en väg till forskning och utveckling Nova FoU en väg till forskning och utveckling Geologi Hydrogeologi Biologi Hydrogeokemi Miljöteknik Energiteknik Samhällsvetenskap Teknikutveckling Forskarutbildning Miljö och vattenfrågor 1 Bengt Karlsson,

Läs mer

Riksarkivet Yttrande 1 (5)

Riksarkivet Yttrande 1 (5) Riksarkivet Yttrande 1 (5) Datum Dnr RA 04-2011/2831 2012-05-28 Era Dnr SSM 2011-1137 och SSM 2011-3833 2012-05- 2 9 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm SSM Nationell remiss av SKB:s slutförvarsansökan

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

Närvarande Länsstyrelsen i Uppsala län: Leif Byman (ordförande) och Mats Lindman

Närvarande Länsstyrelsen i Uppsala län: Leif Byman (ordförande) och Mats Lindman Möte med Samråds- och MKB-grupp Forsmark Datum: 18 november 2005, klockan 09.30 13.00. Plats: Olandsgården, Alunda, Östhammars kommun. Inbjudan: Mötet var öppet för allmänheten att delta som åhörare. Inbjudan

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand. Mål nr M7062-14 Avdelning 3

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand. Mål nr M7062-14 Avdelning 3 Sidan 1 av 11 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Mål nr M7062-14 Avdelning 3 Yttrande över behov av komplettering, utökad verksamhet vid anläggningen för slutförvaring

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

FUD-PROGRAM 95. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring

FUD-PROGRAM 95. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring FUD-PROGRAM 95 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring Program för inkapsling, geologisk djupförvaring samt forskning, utveckling och demonstration September 1995 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB

Läs mer

Slutförvarsanläggningen och dess

Slutförvarsanläggningen och dess Slutförvarsanläggningen och dess bergtekniska utmaningar Olle Olsson, Eva Widing, Rolf Christiansson Platsundersökningar Flygmätning Inventering av flora Kulturinventeringar Bergkartering Borrhål Forsmark

Läs mer

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION FÖRENINGEN FÖR FÖRNYBAR ENERGI Med sektioner för D VAnENKRAFT D BIOENERGI D VÄTGAS D VINDKRAFT SOLENERGI D ENERGIEFFEKTIVISERING D BISTÅND D UNGDOM FORDON 20121125

Läs mer

Oss inlaga till samrådet om nytt SFR 1 februari 2014.

Oss inlaga till samrådet om nytt SFR 1 februari 2014. Oss inlaga till samrådet om nytt SFR 1 februari 2014. Oss deltar i samrådet kring utbyggnaden av SFR i Forsmark utifrån det regelverk som gäller för bidrag till miljöorganisationer ur Kärnavfallsfonden.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Närvarande Länsstyrelsen i Uppsala län: Leif Byman (ordförande) och Mats Lindman.

Närvarande Länsstyrelsen i Uppsala län: Leif Byman (ordförande) och Mats Lindman. Möte med Samråds- och MKB-grupp Forsmark Datum: 13 september 2007, klockan 09.00 12.30. Plats: SKB:s platsundersökningskontor, Forsmarks hamn. Inbjudan: Mötet var öppet för allmänheten att delta som åhörare.

Läs mer

Närvarande Länsstyrelsen i Uppsala län: Leif Byman (ordförande) och Mats Lindman.

Närvarande Länsstyrelsen i Uppsala län: Leif Byman (ordförande) och Mats Lindman. Möte med Samråds- och MKB-grupp Forsmark Datum: 10 mars 2006, klockan 09.00 12.45. Plats: Kommunhuset, Östhammars kommun. Inbjudan: Mötet var öppet för allmänheten att delta som åhörare. Inbjudan annonserades

Läs mer

Ansökan enligt kärntekniklagen

Ansökan enligt kärntekniklagen Bilaga SR-Drift Säkerhetsredovisning för drift av slutförvarsanläggningen Kapitel 1 Introduktion Kapitel 2 Förläggningsplats Kapitel 3 Krav och konstruktionsförutsättningar Kapitel 4 Kvalitetssäkring och

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Miljöorganisationernas skrivelse till Finansieringsutredningen inför möte 2003-10-28

Miljöorganisationernas skrivelse till Finansieringsutredningen inför möte 2003-10-28 Miljöorganisationernas skrivelse till Finansieringsutredningen inför möte 2003-10-28 Innehåll 1. Detta dokument 2. Bakgrund 3. Behovet av stöd till miljöorganisationer 4. Syftet med stödet 5. Miljöorganisationernas

Läs mer

Riskupplevelser i samband med lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle

Riskupplevelser i samband med lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle STATENS KÄRNBRÄNSLE NÄMND SKN RAPPORT 46 Riskupplevelser i samband med lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle MARS 1991 Var och hur skall vi det använda kärnbränslet? Inställningen i riksdag

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Yttrande över Studsvik Nuclear AB:s ansökan om slutförvaring av utländskt kärnavfall och använt kärnbränsle

Yttrande över Studsvik Nuclear AB:s ansökan om slutförvaring av utländskt kärnavfall och använt kärnbränsle BESLUT 2011-12-21 Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Handläggare: Anders Wiebert Telefon: +46 8 799 4182 Vår referens: SSM2010-4643-8 Yttrande över Studsvik Nuclear AB:s ansökan om slutförvaring

Läs mer

P-13-01. Plats för slutförvaring av kortlivat rivningsavfall. Svensk Kärnbränslehantering AB. Januari 2013. Svensk Kärnbränslehantering AB

P-13-01. Plats för slutförvaring av kortlivat rivningsavfall. Svensk Kärnbränslehantering AB. Januari 2013. Svensk Kärnbränslehantering AB P-13-01 Plats för slutförvaring av kortlivat rivningsavfall Svensk Kärnbränslehantering AB Januari 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 250, SE-101 24 Stockholm

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Plan 2013. Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2015 2017

Plan 2013. Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren 2015 2017 Plan 2013 Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Underlag för avgifter och säkerheter åren 2015 2017 Svensk Kärnbränslehantering AB December 2013 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Sammanställning och hantering av remissvar ang. Plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige

Sammanställning och hantering av remissvar ang. Plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige PROMEMORIA 2015-05-22 Dok nr: -26 Arbetsgrupp: Författare: Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Flavio Lanaro Sammanställning och hantering av remissvar ang. Plan för

Läs mer

Samråd, stöd och slutförvar

Samråd, stöd och slutförvar 2008:5 Samråd, stöd och slutförvar en utvärdering av stöd till ideella organisationer ur Kärnavfallsfonden MISSIV DATUM DIARIENR 2008-04-17 2007/135-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2007-05-31 M2007/2690/Mk Regeringen

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering Seminarium om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012 långsiktig säkerhet, haverier och global utblick Stockholm, 6 mars 2012 Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

Mötet föregicks av öppet hus klockan 15.00 18.00 på SKB:s platsundersökningskontor, Simpevarp. Öppet hus hade sju besökare.

Mötet föregicks av öppet hus klockan 15.00 18.00 på SKB:s platsundersökningskontor, Simpevarp. Öppet hus hade sju besökare. Samråd med temat: Lokalisering och utformning av ett slutförvar och en inkapslingsanläggning i Forsmark respektive Oskarshamn (Simpevarps- /Laxemarsområdet), samt vilka störningar som kan förväntas uppstå

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

R-99-60. Förstudie Tierp. Anläggningar och transporter. Ebbe Forsgren SwedPower AB. Fritz Lange Lange Art Arkitektkontor AB

R-99-60. Förstudie Tierp. Anläggningar och transporter. Ebbe Forsgren SwedPower AB. Fritz Lange Lange Art Arkitektkontor AB R-99-60 Förstudie Tierp Anläggningar och transporter Ebbe Forsgren SwedPower AB Fritz Lange Lange Art Arkitektkontor AB Thomas Milchert SALTECH Consultants AB Bengt Leijon Conterra AB November 1999 Svensk

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Finansiering av kärnkraftens restprodukter

Finansiering av kärnkraftens restprodukter Finansiering av kärnkraftens restprodukter Diskussionerna om hur omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter skall finansieras är lika gammal som den kommersiella kärnkraften i Sverige. Aka-utredningen

Läs mer

R-00-28. Förvarsalternativet djupa borrhål. Innehåll och omfattning av FUD-program som krävs för jämförelse med KBS-3-metoden

R-00-28. Förvarsalternativet djupa borrhål. Innehåll och omfattning av FUD-program som krävs för jämförelse med KBS-3-metoden R-00-28 Förvarsalternativet djupa borrhål Innehåll och omfattning av FUD-program som krävs för jämförelse med KBS-3-metoden Svensk Kärnbränslehantering AB Augusti 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish

Läs mer

R-00-05. Förstudie Hultsfred. Anläggningar och transporter. Ebbe Forsgren SwedPower AB. Fritz Lange Lange Art Arkitektkontor AB

R-00-05. Förstudie Hultsfred. Anläggningar och transporter. Ebbe Forsgren SwedPower AB. Fritz Lange Lange Art Arkitektkontor AB R-00-05 Förstudie Hultsfred Anläggningar och transporter Ebbe Forsgren SwedPower AB Fritz Lange Lange Art Arkitektkontor AB Bengt Leijon Conterra AB Februari 2000 ISSN 1402-3091 SKB Rapport R-00-05 Förstudie

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på delbetänkandet Kärnkraft nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar, SOU 2009:88

Naturskyddsföreningens remissvar på delbetänkandet Kärnkraft nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar, SOU 2009:88 Stockholm 21 januari 2010 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Ansi Gerhardsson 103 33 Stockholm Miljödepartementets diarienr: M2009/3975/Mk Naturskyddsföreningens diarienr: 217/2009 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Östhammar planerar för att ta emot avfallet

Östhammar planerar för att ta emot avfallet NUMMER 3 ÅR 2010 STRÅLSÄKERT Essy och Anders Fresk: VÅRA BARN HAR ALDRIG BRÄNT SIG I SOLEN TEMA SLUTFÖRVAR 100 GÅNGER PÅ 20 MÅNADER SÅ OFTA INSPEKTERAR IAEA SVENSKA KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR Östhammar

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:3

NyhetsblAD nr. 2012:3 NyhetsblAD nr. 2012:3 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET KÄRNAVFALL Börda eller tillgång? Möjligheten att återta och utvinna mer energi ur använt kärnbränsle är något som varit föremål för stort internationellt intresse

Läs mer

Kontroll av kärnämne inom KBS-3 systemet

Kontroll av kärnämne inom KBS-3 systemet Öppen Rapport DokumentID 1172138 Författare Per H Grahn Granskad av Version 2.0 Annika Eliasson (SG) Godkänd av Bo Sundman Status Godkänt Reg nr Datum 2010-12-13 Granskad datum 2010-10-12 Godkänd datum

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning December 2014 Utbyggnad och fortsatt drift av SFR ISBN 978-91-980362-3-7 Tänd ett lager: ID 1359696 P, R eller TR. Miljökonsekvensbeskrivning Utbyggnad och fortsatt drift av

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer