Kärnkraftens historia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärnkraftens historia"

Transkript

1 Kärnkraftens historia Judinnan Lise Meitner flydde från Berlin till Stockholm1938. Innan flykten hade hon arbetat i ett forskarlag tillsammans med Otto Hahn och Fritz Strassman. De studerade reaktionerna i atomkärnor och använde sig av metoder från både kemin och fysiken. Hahn och Strassman upptäckte att barium skapades när uranatomer klövs med hjälp av neutroner. När Meitner fick reda på detta gjorde hon och hennes systerson Otto Frisch en första teoretisk tolkning av kärnklyvningen. Tidens politiska anda gjorde att Hahn och Strassman valde att publicera bariumupptäckten själva och inte tillsammans med Meitner. Därför kom Meitners och Frischs teoretiska förklaring av kärnklyvningen i en annan tidskrift först någon månad senare. De två upptäckterna, som egentligen byggde på varandra, delades därmed upp i två delar. Kemi skiljdes från fysik och praktik från teori. Otto Hahn fick ensam ta emot Nobelpriset 1944 för upptäckten av kärnklyvningen. Meitners betydelse för denna forskning hamnade i skuggan. En nyckelperson i utvecklingen av den civila kärnkraften var den italienske nobelpristagaren Enrico Fermi. Han var också en av de forskare som stödde USA:s utveckling av atombomben under andra världskriget. Fission Klyvning av Uran-235 kallas fission. Vid en kärnklyvning frigörs hundra gånger mer energi än vid förbränningen av en kolatom till koldioxid. Här delar en neutron urankärnan i två lättare kärnor så kalllade klyvningsprodukter. Utöver klyvningsprodukterna frigörs 2-3 nya neutroner. Om en av dessa klyver en ny urankärna har vi en kedjereaktion. Lise Meitner, kärnfysiker. Neutron Uran neutron Neutron Lättare atomkärnor, neutroner och energi Neutron Neutron Energi 20

2 En nyckelperson i utvecklingen av den civila kärnkraften var Enrico Fermi. Han var också en av de forskare som stödde USA:s utveckling av atombomben under andra världskriget. Under president Franklin D. Roosevelts ledarskap utvecklade forskare i USA den första atombomben. Den första kärnreaktorn Flera andra vetenskapsmän drev forskningen vidare. Bland dem fanns Enrico Fermi. I november 1942 började han bygga den berömda grafitstapel som kom att bli världens första kärnreaktor. Den 2 december 1942 startades den första kontrollerade och självunderhållande kedjereaktionen. Kapplöpning om atombomben Forskningen kring kärnklyvning fick flera viktiga genombrott vid tiden för andra världskriget, och intresset för kärnklyvning blev omedelbart militärt. Tyskland stämplade kärnkraftsforskningen som kriegswichtig och i USA bad Albert Einstein president Roosevelt att starta ett kärnvapenprojekt, för att förekomma tyskarna. Tyskarna fick inte fram några kärnvapen. Det blev i stället USA som i krigets slutskede fällde de första atombomberna. Över Hiroshima fälldes bomben Little boy den 6 augusti och över Nagasaki fälldes Fat man den 9 augusti Båda städerna lades i ruiner och hundratusen människor dog. Världen chockades av sprängkraften hos detta fruktansvärda vapen. Kärnkraft för civilt bruk efter kriget Hela den industriella världen andades optimism efter krigets fasor. Tanken att kunna framställa energi ur materia var fascinerande. Äntligen fanns den oändliga, rena och billiga energikällan för fredligt bruk, trodde man. Nu skulle kärnklyvningen vändas till någonting gott. Kärnkraftens historia 21

3 Den 6 augusti 1945 fällde USA världens första atombomb över staden Hiroshima i Japan. Sveriges inträde i atomåldern Sverige var på och 60-talen ett av världens mest framgångsrika industriländer. God tillgång på ännu mer billig energi var ett villkor för fortsatt industriell tillväxt. Men det växte fram ett motstånd mot att bygga ut fler älvar för elproduktion. Och av säkerhetspolitiska skäl ville man minska vårt stora oljeberoende. 75 procent av energin kom från olja. I det läget satsade Sverige på att producera el med hjälp av kärnkraft. Ett ledande kärnkraftsland Under 50-talet fanns en koppling mellan civil och militär forskning ett svenskt kärnvapen diskuteras. Men på 60-talet övergav Sverige tanken på kärnvapen. Det civila kärnkraftsprogrammet utvecklades däremot starkt stiftade riksdagen en kärnenergilag och skapade den första kärnkraftsmyndigheten togs reaktorn i Ågesta söder om Stockholm i drift. Visserligen fanns det debattörer som ifrågasatte kärnkraften, men ingen större politisk diskussion förekom. 22

4 Torbjörn Fälldin, centerpartistisk statsminister och Olof Palme, socialdemokratisk statsminister och Från enighet till stridsfråga ställde sig samtliga politiska partier bakom en satsning på kärnkraften man enades om att bygga elva reaktorer. Ett par år senare började främst centern och vänsterpartiet kommunisterna tveka de var oroliga för att både driften och det använda kärnbränslet skulle ge skador på miljön. Motståndet mot kärnkraften bidrog till att centerledaren Torbjörn Fälldin 1976 fick bilda den första borgerliga regeringen på 40 år. Opinionen mot kärnkraft växte sig allt starkare och 1978 bildades en ny organisation, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen. Kampanjens första krav var att Sverige skulle folkomrösta i kärnkraftsfrågan. Regeringskris och folkomröstning I slutet av 1978 insåg centern, att man kunde tvingas medverka till en laddning av nya reaktorer. Det ville man inte och därför lämnade partiet regeringen. Den 27 mars 1979 fick de nya reaktorerna tillstånd att laddas. Dagen efter inleddes dramat i Harrisburg. Olyckan gav ett mycket litet läckage av radioaktiva ämnen. Men att en olycka överhuvudtaget kunde inträffa väckte bestörtning och skapade osäkerhet i alla politiska partier. I detta läge gjorde socialdemokraternas ledare, Olof Palme, en helomvändning. I ett känsloladdat TV-tal berättade han, att också han oroades av kärnkraften och att tiden nu var mogen för att folket skulle få säga sitt. Folkomröstningen den 23 mars 1980 Inför folkomröstningen lanserades tre förslag. Förslagen skar rakt igenom alla partier, men i huvudsak såg det ut så här: Moderaterna stod bakom Linje 1, Energi för Sverige. Enligt valsedeln ville man först ha tolv reaktorer och sedan avveckla kärnkraften. Men avvecklingen fick inte äventyra sysselsättning och välfärd. Bakom Linje 2, Avveckla kärnkraften men med förnuft, stod i huvudsak folkpartiet och socialdemokraterna. Linje 2 hade precis samma text på valsedeln som Linje 1, men med ett tillägg om bland annat energisparande och reaktorsäkerhet. Linje 3, Nej tack till atomkraft, förespråkade en avveckling inom Kärnkraftens historia 23

5 tio år. Bakom Linje 3 stod främst centern och vänsterpartiet kommunisterna. Linje 1 och 2 fick tillsammans de flesta rösterna. Riksdagen beslutade därför att ett program med tolv reaktorer skulle fullföljas. Riksdagen beslutade också att den svenska kärnkraften skulle vara avvecklad senast år 2010 och att Sverige skulle satsa på alternativa energikällor och på energisparande. Industrin utvecklar en metod för slutförvaring Under tiden hade kärnkraftsindustrin, genom sitt bolag SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, arbetat intensivt med att utveckla en metod för slutförvaring av använt kärnbränsle. Man kallade metoden för KBS, KärnBränsleSäkerhet. Nu var SKB framme vid den tredje varianten, KBS-3. Myndigheterna granskade, då som nu, hela tiden arbetet godkändes KBS-3 som en tänkbar metod för slutförvaring. Men man ställde samtidigt krav på vidare forskning, bland annat för att kunna jämföra med andra alternativ. Allt är lugnt fram till 1986 Fram till katastrofen i Tjernobyl 1986 var det ganska tyst i kärnkraftsfrågan i Sverige. Men efter katastrofen blossade debatten upp igen. Oron för strålskador var stor trots att stråldoserna från olyckan i de flesta fall var mindre än skillnaden i den naturliga strålningen mellan olika orter i Sverige. Olyckan i Tjernobyl ledde till en ny politisk debatt, som slutade i socialdemokraternas löfte om förtida avveckling av två reaktorer. Senast 1995 skulle en första reaktor tas ur drift och senast 1997 ytterligare en. Uppskjuten avveckling Men redan 1991 sköt socialdemokraterna, centern och folkpartiet upp den förtida avvecklingen: Omställningen av energisystemet måste, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser kom centerpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet överens om nya riktlinjer för energipolitiken. Man beslutade att ta bort år 2010 som slutdatum för kärnkraften, att inget slutdatum skulle anges för när alla reaktorer skulle vara avvecklade och att kärnkraften i stället ska avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till elförsörjning och till möjligheten att använda miljövänligt framställd el. Man beslutade också att Barsebäcks två reaktorer skulle stängas. För att det skulle bli möjligt för staten att kunna stänga ett kärnkraftverk antog riksdagen samma år lagen om kärnkraftens avveckling. Lagen ger regeringen rätt att besluta att rätten att driva en kärnkraftsreaktor ska upphöra vid en tidpunkt som regeringen bestämmer beslutade regeringen med stöd av lagen att den ena reaktorn i Barsebäck skulle stängas, vilket skedde i november

6 E = m c 2. Redan 1905 formulerade Albert Einstein den teori som är grunden för vår kunskap om kärnenergi. Teorin säger att massa kan förvandlas till energi och att den energimängd som man då får ut är oerhört stor. Kärnkraftens historia 25

7 URAN Urangruva. Uran som är kärnkraftens råvara är ett av de tyngsta grundämnen man funnit på jorden. Det är en rest från sammanslagningar av atomer i tidigare stjärnor. Så småningom exploderade stjärnorna och skickade ut stoft i universum. Av sådant stoft bildades jordklotet för 4,5 miljarder år sedan. Uran är ganska vanligt i jordskorpan. Halten i mark och berg är normalt mellan två och fyra gram per ton. 26

8 Ämnet uran upptäcktes år 1789 av den tyske apotekaren Martin Heinrich Klaproth när han experimenterade med mineralet pechblände. Andra började så småningom undersöka uranets egenskaper. Becquerel upptäckte dess strålning, Rutherford upptäckte stråltyperna alfa och beta. Villard upptäckte gammastrålningen. Och Marie Curie fann ämnen som strålade ännu mer polonium och radium och myntade begreppet radioaktivitet. Det arbetet gav henne två Nobelpris. Men att uran skulle kunna ge enorma mängder energi förstod man inte riktigt förrän år 1938, när Lise Meitner räknat ut vad som hänt i Otto Hahns och Fritz Strassmans experiment att uranatomer kan klyvas och ge energi. Och då tändes snabbt en hel världs fantasi över den nya kraftkällan. Uranmalm bryts i gruvor För att få tag i uranet måste man bryta stora mängder uranmalm med omkringliggande berg. Man bryter i dagbrott eller djupt under jord. Precis som i alla andra gruvor kan den naturliga halten av radioaktiva ämnen vara hög. De som arbetar där måste skyddas mot direkt strålning och mot att andas in radongas. Många av de som arbetade i underjordsgruvor under och 60-talen fick senare lungcancer. Nu är man mer observant på riskerna. Urankuts, ca 1 cm i verkligheten. En av de 20 miljoner som tillsammans driver en reaktor under fem år. Ingrepp i naturen Brytning och utvinning av uran är ofta liksom för andra mineraler förenat med stora miljö-och kulturproblem. Gruvorna ligger vanligen i avlägsna, orörda områden, bebodda av till exempel Kanadas indianfolk, Australiens aboriginer eller Afrikas urbefolkning. Gruvdriften leder till ingrepp i deras kultur och religion, och ger risker för kemisk och radioaktiv förorening av mark och vatten. Å andra sidan ger gruvorna arbetstillfällen och högre levnadsstandard. Så självklart finns det konflikter mellan olika intressen. I Ranstad i Västergötland tänkte man på 1970-talet bryta uranhaltig skiffer inom ett hundra kvadratkilometer stort gruvområde mellan Skövde och Falköping. Gruvan lades ned, mest därför att den inte var lönsam, men också för att opinionen mot gruvan var stor. Allt uran till de svenska kärnkraftverken importeras därför, bland annat från Kanada och Australien. En processindustri för kärnbränsle Malmen transporteras till ett uranverk, som vanligen ligger nära gruvan, för koncentration av uran. Där krossas och mals malmen i vatten tills den blir som fin sand. Sanden blandas med svavelsyra, som löser ut uranet ur malmen, och uranet finns nu i en syralösning, och fälls ut. Det koncentrerade uranet torkas till ett gult pulver, så kallad yellowcake, som innehåller cirka 70 procent uran. Pulvret packas i stålbehållare och skickas till fortsatt behandling. Strålningen från urankoncentratet är låg. Det är inte farligt att hantera behållarna eller att vistas nära dem. Däremot är uranet giftigt precis som andra tungmetaller. Avfall bildas redan vid gruvan Som en rest från uranframställningen återstår stora mängder radioaktivt slam. I detta slam finns URAN 27

9 Tillverkning av bränsleelement i fabriken i Västerås. Bränslekutsar sätts ihop till stavar som i sin tur placeras i de knippen som bildar elementen. det ofta en hel del tungmetaller som bly, zink och mangan, men också radium. För att minska risken med slammet behandlas det med olika kemiska metoder. Slammet pumpas sedan ut i kilometerstora dammar och när det har sjunkit till botten får vattnet under kontroll av utsläppen rinna ut i någon flod eller sjö. Uranförädling Naturligt uran består av isotoperna uran-238, uran-235 och uran-234. För att uranet ska kunna användas som bränsle i en lättvattenreaktor måste det ha en viss halt av den klyvbara isotopen uran-235. Processen där man höjer halten av uran-235 från 0,71 procent till cirka 3 procent kallas för isotopanrikning. Det är en avancerad teknik där uranet måste vara i gasform. Först konverteras (omvandlas) urankoncentratet till uranhexafluorid, ett paraffinliknande ämne som vid 60 C övergår i gasform. Denna gas kan sedan behandlas så att halten av uran-235 ökar. Efter behandlingen kyls gasen. Då får man anrikad uranhexafluorid. Uranet blir bränsle i Västerås Brytning, konvertering och isotopanrikning sker utomlands och Sverige importerar anrikad uranhexafluorid. SKI följer noggrant att allt uran som importeras hanteras säkert och inte kommer på avvägar. Westinghouse Electric Sweden AB har en bränslefabrik i Västerås. Där omvandlas uranhexafluoriden kemiskt till urandioxid, ett svart pulver som pressas samman och ugnsbakas i hög temperatur till keramiska, centimeterstora så kalllade bränslekutsar. Strålningen från dessa nytillverkade kutsar är låg. Bränslekutsarna packas i kapslingsrör bränslestavar och monteras ihop till bränsleknippen i ett bränsleelement. Ett sådant avger mycket låg strålning innan det använts i reaktorn och kan hanteras utan särskild skyddsutrustning. Hur mycket uran går åt? Det går åt cirka ton natururan varje år till de elva reaktorer som är i drift i Sverige. Uran som används i Sverige kommer huvudsakligen från Kanada och Australien. Av uranmalmen blir det cirka 240 ton anrikat uran per år i form av bränsle till de svenska reaktorerna. Ungefär hälften av bränslet till de svenska reaktorerna tillverkas utomlands och hälften i bränslefabriken i Västerås. En reaktor drivs med bränsleelement. Det betyder omkring 20 miljoner små bränslekutsar. Ett bränsleelement används cirka fem år i reaktorn, sedan byts det ut. Då har det blivit starkt radioaktivt och måste hållas isolerat tills aktiviteten klingat av. 28

10 URANVERK GRUVA För en tydligare skiss på slutförvaret, se sidan 34. URAN 29

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Våra kä rnkraft verk producerar ungefär hälften av den el som används i Sverige. Driften orsakar näst intill inga utsläpp av växthusgaser. Alla former av

Läs mer

HT14. Atombomben HALMSTAD HÖGSKOLA, INGENJÖRSMETODIK SAFA ALBDERI, ANTON HEMHAGEN HANDL:BENGT-GÖRAN ROSÉN

HT14. Atombomben HALMSTAD HÖGSKOLA, INGENJÖRSMETODIK SAFA ALBDERI, ANTON HEMHAGEN HANDL:BENGT-GÖRAN ROSÉN HT14 Atombomben HALMSTAD HÖGSKOLA, INGENJÖRSMETODIK SAFA ALBDERI, ANTON HEMHAGEN HANDL:BENGT-GÖRAN ROSÉN Innehåll Inledning... 2 Atombombens historia... 3 Historia... 3 Förintelsen och andra världskriget...

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap

Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap På vilket sätt angår byggnadsminnena oss? Varför är de mer bevarandevärda än andra byggnader? Vilken historia berättar de och vem representerar de? Byggnadsminnena

Läs mer

redan finns. Kärnkraften måste avvecklas!

redan finns. Kärnkraften måste avvecklas! Kärnkraften är livsfarlig, dyr och onödig. Vi måste ha en energipolitik baserad på effektivisering, sparande och förnybara energikällor. Fortfarande saknas en säker metod att ta hand om det avfall som

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Ett verk av: Linda Malín Erlendsdottir Jens Algerstam Daniel Jonsson, Anna Ottosson och Erik Wiberg Tack till: Vår handledare Erik Bråvander

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Tjernobyl. - i katastrofens fotspår

Tjernobyl. - i katastrofens fotspår Tjernobyl - i katastrofens fotspår Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora Samhällsprogrammet 2008-04-08 Sofie Börjesson, Spss 2 Handledare: Mattias Larsson 1 Innehållsförteckning Förord..3 Inledning.4

Läs mer

Lise Meitner. formellt var utestängda från preussiska universitet. Planck gick emellertid med på att hon skulle få bevista hans föreläsningar.

Lise Meitner. formellt var utestängda från preussiska universitet. Planck gick emellertid med på att hon skulle få bevista hans föreläsningar. Lise Meitner En kulturdebatt i DN har aktualiserat minnet av Lise Meitner (1878 1968), den framstående fysikern som är välbekant världen över utom kanske just i Sverige, förvånansvärt nog eftersom hon

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Kärn energin 50 år Utgiven 2 december 1992, på dagen 50 år efter den första självunderhållande och kontrollerade kärnklyvningen vid University of Chicago, USA. Reviderad oktober 2002 KÄRNENERGIN 50 ÅR

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission Hur fungerar en kärnreaktor? Några reaktorfysikaliska grundbegrepp med tillämpning på den första nukleära kedjereaktionen. Bengt Pershagen Utgivet till utställningen Kärnenergin 50 år på Tekniska Museet

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

6 olika energikällor

6 olika energikällor Projektarbete PA1201 28/2 2011 6 olika energikällor För och nackdelar Oscar Bengtsson, NV3A Göran Paulson Sammanfattning Det här arbetet har gått ut på att skapa en övergripande bild av 6 olika energikällor

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Rekordstort stöd för att använda

Rekordstort stöd för att använda Rekordstort stöd för att använda kärnkraften Rekordstort stöd för att använda kärnkraften Sören Holmberg K ärnkraften är inte en fråga som hamnar högt på svenska folkets dagordning över viktiga samhällsfrågor

Läs mer

Svenskarnas syn på politiska frågor

Svenskarnas syn på politiska frågor Svenskarnas syn på politiska frågor I februari är väljarnas viktigaste politiska frågor Sysselsättning och jobb (3), Utbildning och skola (3) och Flyktingar & Invandring (2). Väljarna anser att moderaterna

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild

Läs mer

Kraftkällan i fokus. Om OKG och

Kraftkällan i fokus. Om OKG och Kraftkällan i fokus Om OKG och kärnkraft Detta är OKG OKG ger varje år ut årsberättelser och rapporter där vi följer upp hur vi lyckas nå våra mål inom exempelvis säkerhet och miljö. Du kan hitta rapporter

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

RELCON. En dag fylld med intressanta föredrag och. god mat. Seminariet. Onsdagen den 26 maj 2004 Victory Hotel, Lilla Nygatan 5 Gamla Stan i Stockholm

RELCON. En dag fylld med intressanta föredrag och. god mat. Seminariet. Onsdagen den 26 maj 2004 Victory Hotel, Lilla Nygatan 5 Gamla Stan i Stockholm Seminariet RELCON En dag fylld med intressanta föredrag och 20 år RELCON bjöd på jubileumsfest. Se vilka som var där och minglade! god mat Onsdagen den 26 maj 2004 Victory Hotel, Lilla Nygatan 5 Gamla

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Allmänheten om kärnkraft

Allmänheten om kärnkraft Allmänheten om kärnkraft Maj 2015 Analysgruppen, Svensk Energi Kontakt: Mattias Lantz Tel: 0730 45 43 84 Epost: analysgruppen@svenskenergi.se Novus Kontakt: Viktor Wemminger Tel: 08-535 25 837 Epost: viktor.wemminger@novus.se

Läs mer

Visst går det! från kärnkraft till förnybar energi

Visst går det! från kärnkraft till förnybar energi Visst går det! från kärnkraft till förnybar energi bild: wikipedia Katalog till utställning 11-24 mars 2014 Bibliotekshuset i Karlstad Wolfgang Ranke Föreningen Värmland mot Kärnkraft 1 2 Visst går det!

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

Därför ska kärnkraften bort 1(16) 2009-05-30 DÄRFÖR SKA KARNKRAFTEN BORT!

Därför ska kärnkraften bort 1(16) 2009-05-30 DÄRFÖR SKA KARNKRAFTEN BORT! Därför ska kärnkraften bort 1(16) 2009-05-30 DÄRFÖR SKA KARNKRAFTEN BORT! Argumentsamling för dig som vill bli av med kärnkraften, från Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen Därför ska kärnkraften bort

Läs mer

Framtidens Energi. Var kommer den komma ifrån?

Framtidens Energi. Var kommer den komma ifrån? Framtidens Energi Var kommer den komma ifrån? Innehåll Inledning:... 2 Energi... 3 Elektricitet... 4 Vindkraft... 5 Historik... 5 Funktion och delar:... 6 Byggnad, plats och kostnad:... 7 Hur bygger man

Läs mer

Människan och Teknik

Människan och Teknik Mobiltelefon Historia Trådlös kommunikation har funnits sedan 40-talet, men det användes mest av militären, brandkåren, polisen etc. Det allra första telefonisystemet utvecklades av Sverige år 1950. Det

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Uran och uranbrytning i Sverige

Uran och uranbrytning i Sverige Uran och uranbrytning i Sverige Sammanställning av Olov Holmstrand, tekn dr, f d adjungerad professor i hydrogeologisk miljöteknik vid Geologiska institutionen, Chalmers tekniska högskola. 1. Inledning

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

at :: KärnKraft :: Klimat :: Kär im n l K K r : : a f t t f : a K : r K n l r m i ä K : : t a 1

at :: KärnKraft :: Klimat :: Kär im n l K K r : : a f t t f : a K : r K n l r m i ä K : : t a 1 nytryck 2012 :: Kärnkraft :: Klimat :: Kärnkraft :: Klimat :: Kärnkraft :: Klimat 1 Förord Sverige är ett land rikt på ytor som ger oss sol, vind och vattenkraft. Vi har enorma arealer skog som varje år

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Torium är framtidens energikälla

Torium är framtidens energikälla Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet

Läs mer

Strålskyddsnytt. Nya fakta om strålningen i världen lars erik holm, ordförande i unscear, berättar om den kommande rapporten. [nr 3 2000, årgång 18]

Strålskyddsnytt. Nya fakta om strålningen i världen lars erik holm, ordförande i unscear, berättar om den kommande rapporten. [nr 3 2000, årgång 18] en tidning från ssi - statens strålskyddsinstitut Strålskyddsnytt [nr 3 2000, årgång 18] [tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se] Tjernobyl april 1986. Nya fakta om strålningen i världen lars erik holm,

Läs mer

Hur ska vi ha det i framtiden?

Hur ska vi ha det i framtiden? 32 Hur ska vi ha det i framtiden? Världens energibehov kommer att öka. Främst på grund av världens ökande befolkning. Det innebär en ytterligare belastning på miljön, särskilt om de ökande behoven ska

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 2010 januari 2011 av SKOP SKOP har på uppdrag av intervjuat

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

FRAMTIDENS KÄRNKRAFT

FRAMTIDENS KÄRNKRAFT ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nr.2/September 2010 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ANNONS I SAMARBETE MED: SKC Svenskt Kärntekniskt Centrum FRAMTIDENS

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Häfte F: En hållbar utveckling. Kongress 2005. 29 oktober 3 november. Malmö

Häfte F: En hållbar utveckling. Kongress 2005. 29 oktober 3 november. Malmö Häfte F: En hållbar utveckling Kongress 2005 29 oktober 3 november Malmö Häfte F En hållbar utveckling Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör energipolitik (motionerna F1-F63)... 2 Partistyrelsens

Läs mer

Del 3 Alla undersökta hade uran i sig

Del 3 Alla undersökta hade uran i sig Del 3 Alla undersökta hade uran i sig Foto: Mattias Rubin I staden där uranet som ska till Oskarshamns kärnkraftverk uppgraderats i årtionden gjorde Uranium Medical Research Centre i Toronto 2007 en hälsokontroll

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande KLIMATFÖRÄNDRINGAR Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011 Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande Handledare: Anna Josefsson, CFL Centrum för flexibelt lärande och

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande Nobeltema Litteraturpristagare Nobelpris i kemi, fysik eller fysiologi/medicin Radioaktivitet Nobelpriset i fysik 1903 Kungliga vetenskapsakademien

Läs mer

Den japanska jordbävningen i mitten av mars 2011 följd av en tsunami och

Den japanska jordbävningen i mitten av mars 2011 följd av en tsunami och Kärnkraftsopinionen pre-fukushima Kärnkraftsopinionen pre-fukushima Sören Holmberg Den japanska jordbävningen i mitten av mars 2011 följd av en tsunami och kärnkraftsolyckan i Fukushima fick en omedelbar

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer