Kärnkraftens historia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärnkraftens historia"

Transkript

1 Kärnkraftens historia Judinnan Lise Meitner flydde från Berlin till Stockholm1938. Innan flykten hade hon arbetat i ett forskarlag tillsammans med Otto Hahn och Fritz Strassman. De studerade reaktionerna i atomkärnor och använde sig av metoder från både kemin och fysiken. Hahn och Strassman upptäckte att barium skapades när uranatomer klövs med hjälp av neutroner. När Meitner fick reda på detta gjorde hon och hennes systerson Otto Frisch en första teoretisk tolkning av kärnklyvningen. Tidens politiska anda gjorde att Hahn och Strassman valde att publicera bariumupptäckten själva och inte tillsammans med Meitner. Därför kom Meitners och Frischs teoretiska förklaring av kärnklyvningen i en annan tidskrift först någon månad senare. De två upptäckterna, som egentligen byggde på varandra, delades därmed upp i två delar. Kemi skiljdes från fysik och praktik från teori. Otto Hahn fick ensam ta emot Nobelpriset 1944 för upptäckten av kärnklyvningen. Meitners betydelse för denna forskning hamnade i skuggan. En nyckelperson i utvecklingen av den civila kärnkraften var den italienske nobelpristagaren Enrico Fermi. Han var också en av de forskare som stödde USA:s utveckling av atombomben under andra världskriget. Fission Klyvning av Uran-235 kallas fission. Vid en kärnklyvning frigörs hundra gånger mer energi än vid förbränningen av en kolatom till koldioxid. Här delar en neutron urankärnan i två lättare kärnor så kalllade klyvningsprodukter. Utöver klyvningsprodukterna frigörs 2-3 nya neutroner. Om en av dessa klyver en ny urankärna har vi en kedjereaktion. Lise Meitner, kärnfysiker. Neutron Uran neutron Neutron Lättare atomkärnor, neutroner och energi Neutron Neutron Energi 20

2 En nyckelperson i utvecklingen av den civila kärnkraften var Enrico Fermi. Han var också en av de forskare som stödde USA:s utveckling av atombomben under andra världskriget. Under president Franklin D. Roosevelts ledarskap utvecklade forskare i USA den första atombomben. Den första kärnreaktorn Flera andra vetenskapsmän drev forskningen vidare. Bland dem fanns Enrico Fermi. I november 1942 började han bygga den berömda grafitstapel som kom att bli världens första kärnreaktor. Den 2 december 1942 startades den första kontrollerade och självunderhållande kedjereaktionen. Kapplöpning om atombomben Forskningen kring kärnklyvning fick flera viktiga genombrott vid tiden för andra världskriget, och intresset för kärnklyvning blev omedelbart militärt. Tyskland stämplade kärnkraftsforskningen som kriegswichtig och i USA bad Albert Einstein president Roosevelt att starta ett kärnvapenprojekt, för att förekomma tyskarna. Tyskarna fick inte fram några kärnvapen. Det blev i stället USA som i krigets slutskede fällde de första atombomberna. Över Hiroshima fälldes bomben Little boy den 6 augusti och över Nagasaki fälldes Fat man den 9 augusti Båda städerna lades i ruiner och hundratusen människor dog. Världen chockades av sprängkraften hos detta fruktansvärda vapen. Kärnkraft för civilt bruk efter kriget Hela den industriella världen andades optimism efter krigets fasor. Tanken att kunna framställa energi ur materia var fascinerande. Äntligen fanns den oändliga, rena och billiga energikällan för fredligt bruk, trodde man. Nu skulle kärnklyvningen vändas till någonting gott. Kärnkraftens historia 21

3 Den 6 augusti 1945 fällde USA världens första atombomb över staden Hiroshima i Japan. Sveriges inträde i atomåldern Sverige var på och 60-talen ett av världens mest framgångsrika industriländer. God tillgång på ännu mer billig energi var ett villkor för fortsatt industriell tillväxt. Men det växte fram ett motstånd mot att bygga ut fler älvar för elproduktion. Och av säkerhetspolitiska skäl ville man minska vårt stora oljeberoende. 75 procent av energin kom från olja. I det läget satsade Sverige på att producera el med hjälp av kärnkraft. Ett ledande kärnkraftsland Under 50-talet fanns en koppling mellan civil och militär forskning ett svenskt kärnvapen diskuteras. Men på 60-talet övergav Sverige tanken på kärnvapen. Det civila kärnkraftsprogrammet utvecklades däremot starkt stiftade riksdagen en kärnenergilag och skapade den första kärnkraftsmyndigheten togs reaktorn i Ågesta söder om Stockholm i drift. Visserligen fanns det debattörer som ifrågasatte kärnkraften, men ingen större politisk diskussion förekom. 22

4 Torbjörn Fälldin, centerpartistisk statsminister och Olof Palme, socialdemokratisk statsminister och Från enighet till stridsfråga ställde sig samtliga politiska partier bakom en satsning på kärnkraften man enades om att bygga elva reaktorer. Ett par år senare började främst centern och vänsterpartiet kommunisterna tveka de var oroliga för att både driften och det använda kärnbränslet skulle ge skador på miljön. Motståndet mot kärnkraften bidrog till att centerledaren Torbjörn Fälldin 1976 fick bilda den första borgerliga regeringen på 40 år. Opinionen mot kärnkraft växte sig allt starkare och 1978 bildades en ny organisation, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen. Kampanjens första krav var att Sverige skulle folkomrösta i kärnkraftsfrågan. Regeringskris och folkomröstning I slutet av 1978 insåg centern, att man kunde tvingas medverka till en laddning av nya reaktorer. Det ville man inte och därför lämnade partiet regeringen. Den 27 mars 1979 fick de nya reaktorerna tillstånd att laddas. Dagen efter inleddes dramat i Harrisburg. Olyckan gav ett mycket litet läckage av radioaktiva ämnen. Men att en olycka överhuvudtaget kunde inträffa väckte bestörtning och skapade osäkerhet i alla politiska partier. I detta läge gjorde socialdemokraternas ledare, Olof Palme, en helomvändning. I ett känsloladdat TV-tal berättade han, att också han oroades av kärnkraften och att tiden nu var mogen för att folket skulle få säga sitt. Folkomröstningen den 23 mars 1980 Inför folkomröstningen lanserades tre förslag. Förslagen skar rakt igenom alla partier, men i huvudsak såg det ut så här: Moderaterna stod bakom Linje 1, Energi för Sverige. Enligt valsedeln ville man först ha tolv reaktorer och sedan avveckla kärnkraften. Men avvecklingen fick inte äventyra sysselsättning och välfärd. Bakom Linje 2, Avveckla kärnkraften men med förnuft, stod i huvudsak folkpartiet och socialdemokraterna. Linje 2 hade precis samma text på valsedeln som Linje 1, men med ett tillägg om bland annat energisparande och reaktorsäkerhet. Linje 3, Nej tack till atomkraft, förespråkade en avveckling inom Kärnkraftens historia 23

5 tio år. Bakom Linje 3 stod främst centern och vänsterpartiet kommunisterna. Linje 1 och 2 fick tillsammans de flesta rösterna. Riksdagen beslutade därför att ett program med tolv reaktorer skulle fullföljas. Riksdagen beslutade också att den svenska kärnkraften skulle vara avvecklad senast år 2010 och att Sverige skulle satsa på alternativa energikällor och på energisparande. Industrin utvecklar en metod för slutförvaring Under tiden hade kärnkraftsindustrin, genom sitt bolag SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, arbetat intensivt med att utveckla en metod för slutförvaring av använt kärnbränsle. Man kallade metoden för KBS, KärnBränsleSäkerhet. Nu var SKB framme vid den tredje varianten, KBS-3. Myndigheterna granskade, då som nu, hela tiden arbetet godkändes KBS-3 som en tänkbar metod för slutförvaring. Men man ställde samtidigt krav på vidare forskning, bland annat för att kunna jämföra med andra alternativ. Allt är lugnt fram till 1986 Fram till katastrofen i Tjernobyl 1986 var det ganska tyst i kärnkraftsfrågan i Sverige. Men efter katastrofen blossade debatten upp igen. Oron för strålskador var stor trots att stråldoserna från olyckan i de flesta fall var mindre än skillnaden i den naturliga strålningen mellan olika orter i Sverige. Olyckan i Tjernobyl ledde till en ny politisk debatt, som slutade i socialdemokraternas löfte om förtida avveckling av två reaktorer. Senast 1995 skulle en första reaktor tas ur drift och senast 1997 ytterligare en. Uppskjuten avveckling Men redan 1991 sköt socialdemokraterna, centern och folkpartiet upp den förtida avvecklingen: Omställningen av energisystemet måste, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser kom centerpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet överens om nya riktlinjer för energipolitiken. Man beslutade att ta bort år 2010 som slutdatum för kärnkraften, att inget slutdatum skulle anges för när alla reaktorer skulle vara avvecklade och att kärnkraften i stället ska avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till elförsörjning och till möjligheten att använda miljövänligt framställd el. Man beslutade också att Barsebäcks två reaktorer skulle stängas. För att det skulle bli möjligt för staten att kunna stänga ett kärnkraftverk antog riksdagen samma år lagen om kärnkraftens avveckling. Lagen ger regeringen rätt att besluta att rätten att driva en kärnkraftsreaktor ska upphöra vid en tidpunkt som regeringen bestämmer beslutade regeringen med stöd av lagen att den ena reaktorn i Barsebäck skulle stängas, vilket skedde i november

6 E = m c 2. Redan 1905 formulerade Albert Einstein den teori som är grunden för vår kunskap om kärnenergi. Teorin säger att massa kan förvandlas till energi och att den energimängd som man då får ut är oerhört stor. Kärnkraftens historia 25

7 URAN Urangruva. Uran som är kärnkraftens råvara är ett av de tyngsta grundämnen man funnit på jorden. Det är en rest från sammanslagningar av atomer i tidigare stjärnor. Så småningom exploderade stjärnorna och skickade ut stoft i universum. Av sådant stoft bildades jordklotet för 4,5 miljarder år sedan. Uran är ganska vanligt i jordskorpan. Halten i mark och berg är normalt mellan två och fyra gram per ton. 26

8 Ämnet uran upptäcktes år 1789 av den tyske apotekaren Martin Heinrich Klaproth när han experimenterade med mineralet pechblände. Andra började så småningom undersöka uranets egenskaper. Becquerel upptäckte dess strålning, Rutherford upptäckte stråltyperna alfa och beta. Villard upptäckte gammastrålningen. Och Marie Curie fann ämnen som strålade ännu mer polonium och radium och myntade begreppet radioaktivitet. Det arbetet gav henne två Nobelpris. Men att uran skulle kunna ge enorma mängder energi förstod man inte riktigt förrän år 1938, när Lise Meitner räknat ut vad som hänt i Otto Hahns och Fritz Strassmans experiment att uranatomer kan klyvas och ge energi. Och då tändes snabbt en hel världs fantasi över den nya kraftkällan. Uranmalm bryts i gruvor För att få tag i uranet måste man bryta stora mängder uranmalm med omkringliggande berg. Man bryter i dagbrott eller djupt under jord. Precis som i alla andra gruvor kan den naturliga halten av radioaktiva ämnen vara hög. De som arbetar där måste skyddas mot direkt strålning och mot att andas in radongas. Många av de som arbetade i underjordsgruvor under och 60-talen fick senare lungcancer. Nu är man mer observant på riskerna. Urankuts, ca 1 cm i verkligheten. En av de 20 miljoner som tillsammans driver en reaktor under fem år. Ingrepp i naturen Brytning och utvinning av uran är ofta liksom för andra mineraler förenat med stora miljö-och kulturproblem. Gruvorna ligger vanligen i avlägsna, orörda områden, bebodda av till exempel Kanadas indianfolk, Australiens aboriginer eller Afrikas urbefolkning. Gruvdriften leder till ingrepp i deras kultur och religion, och ger risker för kemisk och radioaktiv förorening av mark och vatten. Å andra sidan ger gruvorna arbetstillfällen och högre levnadsstandard. Så självklart finns det konflikter mellan olika intressen. I Ranstad i Västergötland tänkte man på 1970-talet bryta uranhaltig skiffer inom ett hundra kvadratkilometer stort gruvområde mellan Skövde och Falköping. Gruvan lades ned, mest därför att den inte var lönsam, men också för att opinionen mot gruvan var stor. Allt uran till de svenska kärnkraftverken importeras därför, bland annat från Kanada och Australien. En processindustri för kärnbränsle Malmen transporteras till ett uranverk, som vanligen ligger nära gruvan, för koncentration av uran. Där krossas och mals malmen i vatten tills den blir som fin sand. Sanden blandas med svavelsyra, som löser ut uranet ur malmen, och uranet finns nu i en syralösning, och fälls ut. Det koncentrerade uranet torkas till ett gult pulver, så kallad yellowcake, som innehåller cirka 70 procent uran. Pulvret packas i stålbehållare och skickas till fortsatt behandling. Strålningen från urankoncentratet är låg. Det är inte farligt att hantera behållarna eller att vistas nära dem. Däremot är uranet giftigt precis som andra tungmetaller. Avfall bildas redan vid gruvan Som en rest från uranframställningen återstår stora mängder radioaktivt slam. I detta slam finns URAN 27

9 Tillverkning av bränsleelement i fabriken i Västerås. Bränslekutsar sätts ihop till stavar som i sin tur placeras i de knippen som bildar elementen. det ofta en hel del tungmetaller som bly, zink och mangan, men också radium. För att minska risken med slammet behandlas det med olika kemiska metoder. Slammet pumpas sedan ut i kilometerstora dammar och när det har sjunkit till botten får vattnet under kontroll av utsläppen rinna ut i någon flod eller sjö. Uranförädling Naturligt uran består av isotoperna uran-238, uran-235 och uran-234. För att uranet ska kunna användas som bränsle i en lättvattenreaktor måste det ha en viss halt av den klyvbara isotopen uran-235. Processen där man höjer halten av uran-235 från 0,71 procent till cirka 3 procent kallas för isotopanrikning. Det är en avancerad teknik där uranet måste vara i gasform. Först konverteras (omvandlas) urankoncentratet till uranhexafluorid, ett paraffinliknande ämne som vid 60 C övergår i gasform. Denna gas kan sedan behandlas så att halten av uran-235 ökar. Efter behandlingen kyls gasen. Då får man anrikad uranhexafluorid. Uranet blir bränsle i Västerås Brytning, konvertering och isotopanrikning sker utomlands och Sverige importerar anrikad uranhexafluorid. SKI följer noggrant att allt uran som importeras hanteras säkert och inte kommer på avvägar. Westinghouse Electric Sweden AB har en bränslefabrik i Västerås. Där omvandlas uranhexafluoriden kemiskt till urandioxid, ett svart pulver som pressas samman och ugnsbakas i hög temperatur till keramiska, centimeterstora så kalllade bränslekutsar. Strålningen från dessa nytillverkade kutsar är låg. Bränslekutsarna packas i kapslingsrör bränslestavar och monteras ihop till bränsleknippen i ett bränsleelement. Ett sådant avger mycket låg strålning innan det använts i reaktorn och kan hanteras utan särskild skyddsutrustning. Hur mycket uran går åt? Det går åt cirka ton natururan varje år till de elva reaktorer som är i drift i Sverige. Uran som används i Sverige kommer huvudsakligen från Kanada och Australien. Av uranmalmen blir det cirka 240 ton anrikat uran per år i form av bränsle till de svenska reaktorerna. Ungefär hälften av bränslet till de svenska reaktorerna tillverkas utomlands och hälften i bränslefabriken i Västerås. En reaktor drivs med bränsleelement. Det betyder omkring 20 miljoner små bränslekutsar. Ett bränsleelement används cirka fem år i reaktorn, sedan byts det ut. Då har det blivit starkt radioaktivt och måste hållas isolerat tills aktiviteten klingat av. 28

10 URANVERK GRUVA För en tydligare skiss på slutförvaret, se sidan 34. URAN 29

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

IN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING

IN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING KARNKRAFT Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en jordbävning som uppmätte nio på richterskalan och en efterföljande tsunamivåg. Tsunamin som sköljde över miljonstaden Fukushima var 14 meter hög. Byar och

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW Elens väg i Sverige Nästan hälften av vår elenergi produceras i kärnkraftverk och lika stor del i vattenkraftverk. Återstoden av elenergin kommer från bränsleeldade kraftverk, där olja, kol, trä och dylikt

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt.

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. PERSPEKTIV PÅ kärnkraft En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. introduktion I Sverige, liksom i alla västländer, är det ägarna av kärnkraftverken som ansvarar för att

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Innehåll. Uranmarknaden Behov Tillgångar Nya fyndigheter? Svärd till plogbillar Från uranmalm till kärnbränsle

Innehåll. Uranmarknaden Behov Tillgångar Nya fyndigheter? Svärd till plogbillar Från uranmalm till kärnbränsle Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Sekretariat/distribution E-post: hel@ksu.se Internet: www.analys.se

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Våra kä rnkraft verk producerar ungefär hälften av den el som används i Sverige. Driften orsakar näst intill inga utsläpp av växthusgaser. Alla former av

Läs mer

HT14. Atombomben HALMSTAD HÖGSKOLA, INGENJÖRSMETODIK SAFA ALBDERI, ANTON HEMHAGEN HANDL:BENGT-GÖRAN ROSÉN

HT14. Atombomben HALMSTAD HÖGSKOLA, INGENJÖRSMETODIK SAFA ALBDERI, ANTON HEMHAGEN HANDL:BENGT-GÖRAN ROSÉN HT14 Atombomben HALMSTAD HÖGSKOLA, INGENJÖRSMETODIK SAFA ALBDERI, ANTON HEMHAGEN HANDL:BENGT-GÖRAN ROSÉN Innehåll Inledning... 2 Atombombens historia... 3 Historia... 3 Förintelsen och andra världskriget...

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Uran. Uran är ett grundämne vars viktigaste användning är som bränsle i kärnreaktorer. Uranet är vanligt

Uran. Uran är ett grundämne vars viktigaste användning är som bränsle i kärnreaktorer. Uranet är vanligt Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 November 2009 Årgång 22 Sekretariat/distribution

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är

Läs mer

Kärnkraftens bränslecykler

Kärnkraftens bränslecykler Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 December 2009 Årgång 22 Sekretariat/distribution

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap

Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap Uddmanska huset en plats för banbrytande vetenskap På vilket sätt angår byggnadsminnena oss? Varför är de mer bevarandevärda än andra byggnader? Vilken historia berättar de och vem representerar de? Byggnadsminnena

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

innehållförteckning sida 1 kort historik sida 2 bruk av fusion sida 3 energi involverad sida 4 förhållande till miljö sida 5 användning sida 6 framtiden Kort historik. Fusion är en relativt ny ide som

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

redan finns. Kärnkraften måste avvecklas!

redan finns. Kärnkraften måste avvecklas! Kärnkraften är livsfarlig, dyr och onödig. Vi måste ha en energipolitik baserad på effektivisering, sparande och förnybara energikällor. Fortfarande saknas en säker metod att ta hand om det avfall som

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Vad är kärnvapen? Manual till Lär om kärnvapen PASS 1.

Vad är kärnvapen? Manual till Lär om kärnvapen PASS 1. Vad är kärnvapen? Manual till Lär om kärnvapen PASS 1. Bild 1 ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons Global kampanj för ett förbud mot kärnvapen En koalition av 424 organisationer i 95

Läs mer

Detta är Bakgrund nr 1 från Den kan även hämtas ned som pdf (4,1 MB).

Detta är Bakgrund nr 1 från Den kan även hämtas ned som pdf (4,1 MB). Uran Detta är Bakgrund nr 1 från 2009. Den kan även hämtas ned som pdf (4,1 MB). Uran är ett grundämne vars viktigaste användning är som bränsle i kärnreaktorer. Uran är vanligt förekommande och finns

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

Tjernobyl. - i katastrofens fotspår

Tjernobyl. - i katastrofens fotspår Tjernobyl - i katastrofens fotspår Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora Samhällsprogrammet 2008-04-08 Sofie Börjesson, Spss 2 Handledare: Mattias Larsson 1 Innehållsförteckning Förord..3 Inledning.4

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

Kärnkraftens historia

Kärnkraftens historia Kärnkraftens historia Hur det började. Atombomb eller fredlig användning av kärnenergin I augusti 1945 fälldes två atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Japan kapitulerade bara någon vecka senare. Kraften

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kärnkraftsavveckling för ökad trygghet och tillväxt

Kärnkraftsavveckling för ökad trygghet och tillväxt 2007/08 mnr: N378 pnr: v968 Motion till riksdagen 2007/08:N378 av Kent Persson m.fl. (v) Kärnkraftsavveckling för ökad trygghet och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid FUSION Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk

Läs mer

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission Hur fungerar en kärnreaktor? Några reaktorfysikaliska grundbegrepp med tillämpning på den första nukleära kedjereaktionen. Bengt Pershagen Utgivet till utställningen Kärnenergin 50 år på Tekniska Museet

Läs mer

D-UPPSATS. De osannolika olyckorna

D-UPPSATS. De osannolika olyckorna D-UPPSATS 2008:089 De osannolika olyckorna En historisk studie av Norrbottenspressens nyhetsrapportering och politiska kommentarer i samband med kärnkraftsolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl Inger Hjelm

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Kärn energin 50 år Utgiven 2 december 1992, på dagen 50 år efter den första självunderhållande och kontrollerade kärnklyvningen vid University of Chicago, USA. Reviderad oktober 2002 KÄRNENERGIN 50 ÅR

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Allmänheten om kärnkraft

Allmänheten om kärnkraft Allmänheten om kärnkraft Maj 2015 Analysgruppen, Svensk Energi Kontakt: Mattias Lantz Tel: 0730 45 43 84 Epost: analysgruppen@svenskenergi.se Novus Kontakt: Viktor Wemminger Tel: 08-535 25 837 Epost: viktor.wemminger@novus.se

Läs mer

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Ett verk av: Linda Malín Erlendsdottir Jens Algerstam Daniel Jonsson, Anna Ottosson och Erik Wiberg Tack till: Vår handledare Erik Bråvander

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Goslar Rammelsberg September 2008

Goslar Rammelsberg September 2008 Goslar Rammelsberg September 2008 Reserapport av Ida Wedin Så fick jag äntligen en studieresan till den medeltida staden Goslar och dess bergverk Rammelsberg, i utkanten av den tyska nationalparken Harz.

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer