Vi gör samhället strålsäkert
|
|
- Elias Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vi gör samhället strålsäkert
2
3 Foto: Bosse Alenius Säker strålmiljö i hela samhället Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Strålning bidrar till mycket gott i vårt samhälle allt från el och diagnostik inom vården till mobiltelefoni och precisionsmätning med laser. Men strålningens oönskade effekter kan få stora konsekvenser, och på Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar vi därför pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från dessa. Att kärnkraftverken i Sverige är säkra är ett självklart fokus erfarenheterna från Tjernobyl och Fukushima visar vilka förödande följder en kärnkraftsolycka kan få. Vi driver på kärnkraftsindustrins arbete med strålsäkerheten genom lagstiftning, tillsyn och tillståndsprövningar. Detsamma gäller för industrins hantering av det använda kärnbränslet, en fråga som rör strålsäkerheten i hundratusentals år framåt. Men strålning finns även i andra delar av samhället. Hälso- och sjukvårdens användning av exempelvis röntgen måste vara säker för såväl patienter som anställda, och inom industrier som använder sig av strålning är strålsäkerheten angelägen. Därför bedriver vi tillsyn och prövar tillstånd även här. Allmänheten möter strålning genom bland annat den naturliga strålningen från solen och berggrunden, och genom mobiltelefoni och trådlösa nätverk. Här identifierar vi risker och informerar om hur man kan skydda sig. Vårt arbete präglas av integritet, vederhäftighet och öppenhet. Våra beslut och ställningstaganden vilar på vetenskaplig grund. Vi arbetar varje dag för att uppnå vår vision: ett strålsäkert samhälle. Mats Persson Generaldirektör Vi gör samhället strålsäkert 3
4 Strålsäkerhet inom många områden Här finner du kortfattade beskrivningar av vad vi arbetar med. På följande sidor finns fördjupningar inom kärnkraft, slutförvar, UV-strålning och elektromagnetiska fält. Tre av Strålsäkerhetsmyndighetens huvudsakliga uppgifter är att: ta fram regler för verksamheter som hanterar strålning och kontrollera att den som bedriver verksamhet med strålning följer reglerna och tar sitt strålsäkerhetsansvar. granska ansökningar om att etablera eller förändra verksamheter med strålning. pröva och besluta om tillstånd eller lämna beslutsunderlag till regeringen. Den som vill bedriva verksamhet med strålning måste enligt lag ha tillstånd. I Sverige finns drygt företag och organisationer med sådant tillstånd. De kallas tillståndshavare och arbetar med vitt skilda saker exempelvis kärnkraft, lasershower, billackering, sjukvård, inom förpackningsindustrin, i gruvor och på forskningslaboratorier samt transportföretag. Inom vissa verksamheter, till exempel röntgensjukvård, är strålningen en stor del av arbetet medan den utgör en mycket liten del inom andra, som till exempel billackering. Men oavsett hur viktig strålningen är för respektive verksamhet ska den alltid hanteras på ett säkert sätt, för att människor och miljö inte ska ta skada. Naturlig strålning Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar för att ge råd och rekommendationer till allmänheten om hur den kan skydda sig mot naturlig strålning, exempelvis från solens UV-strålar. Genom att påverka allmänhetens attityd till sol och solarier ska vi minska antalet hudcancerfall som orsakas av UV-strålning. Läs mer om sol och solarier på sidan 8! Myndigheten arbetar också med radon och annan naturlig strålning och ansvarar för att informera om dess risker. Enligt vår bedömning orsakar radon i bostäder i kombination med rökning 500 lungcancerfall per år i Sverige. Vi följer utvecklingen av mätteknik och hälsorisker samt driver ett kalibreringslaboratorium för radonmätningar. Vi stödjer också kommunens tjänstemän i deras arbete med tillsyn av verksamhet med strålning. Kärnkraft och kärntekniska anläggningar Vi ställer krav på strålsäkerheten på kärnkraftverk och kärntekniska anläggningar, även sådana som inte har en reaktor i drift, till exempel bränslefabriken i Västerås och Studsviksanläggningarna. Vi utövar tillsyn vid anläggningarna för att kontrollera att kraven följs. Läs mer om kärnkraft på sidan 10! 4 Vi gör samhället strålsäkert
5 Foto: Jann Lipka Avveckling, avfall och slutförvar Vi har tillsyn över att kärntekniska anläggningar som inte längre används avvecklas och rivs på ett strålsäkert sätt. Vi har också tillsyn inom områdena avfallshantering och friklassning. Många verksamheter i samhället, exempelvis kärntekniska industrier och sjukhus, ger upphov till radioaktivt avfall som måste hanteras på ett strålsäkert sätt. Avfallet är allt från använt kärnbränsle till skrot, kablar och lysrör. En del av avfallet har så låga nivåer av radioaktiva ämnen att det kan friklassas och därefter återanvändas. Annat avfall är högstrålande och måste hållas åtskilt från människor och miljö. Det finns ett mellanlager i Oskarshamn där en del sådant avfall förvaras. Svensk kärnbränslehantering AB har ansökt om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och en stor uppgift för myndigheten är att granska deras ansökan. Läs mer om slutförvar på sidan 13! Vidare granskar Strålsäkerhetsmyndigheten industrins beräkningar när det gäller kostnaderna för att ta hand om använt kärnbränsle och riva kärnkraftverken på ett säkert sätt. Det är nämligen kärnkraftsindustrin som ska stå för de kostnaderna. Myndigheten lämnar förslag till regeringen på hur stor avgift industrin ska betala samt hur stora säkerheter industrin ska ställa. Avgifterna betalas in till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden, som förvaltar pengarna. Transporter Transporter av radioaktiva ämnen som kärnbränsle, kärnavfall och medicinska strålkällor är en förutsättning för att kärnkraftverk ska kunna drivas och för att patienter på svenska sjukhus ska kunna behandlas med strålterapi. Vi utfärdar tillstånd för transporter och utövar tillsyn bland annat genom inspektioner. Fysiskt skydd och informationssäkerhet Strålsäkerhetsmyndigheten har krav på det fysiska skyddet och informationssäkerheten vid kärntekniska anläggningar. Det handlar om att förhindra att obehöriga tar sig in på anläggningarna eller i IT-systemen och orsakar skada. Tillståndshavarna vid de kärntekniska anläggningarna är skyldiga att utforma skyddet så att våra föreskrifter följs. Vi kontrollerar att kraven uppfylls. Myndighetens medarbetare inspekterar mammografiutrustning på ett sjukhus. Vi gör samhället strålsäkert 5
6 Nukleär icke-spridning Sverige deltar i det internationella arbetet för att förhindra spridning av kärnvapen. Myndigheten har tillsyn över att kärnteknisk verksamhet och export endast har fredliga ändamål och vi deltar när inspektörer från det internationella atomenergiorganet IAEA inspekterar i Sverige. Kärnteknik får inte exporteras till länder som omfattas av internationella sanktioner. Beredskap Inom den nationella strålskyddsberedskapen har vi till uppgift att samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människor och miljö. Det kan handla om olyckor vid kärnkraftverk i Sverige och om olyckor som inträffar utomlands om de påverkar svenskar i det landet eller leder till utsläpp som sprids till Sverige. Det kan även vara mindre olyckor vid transport av radioaktiva ämnen eller liknande. Vi ger råd och rekommendationer till de myndigheter som ansvarar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen samt till övriga berörda aktörer. Vi deltar i övningar och utbildningar för den nationella strålskyddsberedskapen samt samordnar övningar för de nationella mätresurserna. Vidare deltar myndigheten i nationella och internationella samarbetsprojekt. Vi utövar också tillsyn över beredskapsplanering vid kärnkraftverken och de kärntekniska anläggningarna, men det är de själva som ansvarar för sin beredskap. Mätningar av strålningsnivåer Myndigheten mäter regelbundet strålningsnivåerna i landet. På vår webbplats kan du ta del av informationen i cesiumdatabasen och miljödatabasen. Sjuk- och tandvård Vi har tillsyn över all strålning och användning av ultraljud inom sjukvård och tandvård. Vi arbetar med strålskydd för såväl patienter som personal och allmänhet. Stråldoserna ska hållas så låga som det rimligen är möjligt samtidigt som syftet med undersökningen eller behandlingen uppnås. Mobiler och trådlösa datornätverk På sidan 14 hittar du information om vårt arbete med elektromagnetiska fält. Radiovågor från mobiltelefoner och trådlösa nätverk är exempel på sådana fält. 6 Vi gör samhället strålsäkert
7 Foto: Jann Lipka Kärnkraftens vara eller icke vara är en politisk fråga. Vår uppgift är att ställa krav på att verksamheten bedrivs på ett strålsäkert sätt. Riksmätplats Strålsäkerhetsmyndigheten är riksmätplats för joniserande strålning och uppfyller kraven från Internationella kommittén för mått och vikt (CIPM). Du som arbetar med mätning av stråldoser kan lämna dina instrument för kalibrering hos riksmätplatsen. Forskning Varje år finansierar Strålsäkerhetsmyndigheten forskning för cirka 80 miljoner kronor. Forskningen ska vara ett vetenskapligt stöd i myndighetens tillsynsarbete och i arbetet med att ta fram regler. Forskningen ska också bidra till att Sverige ska utveckla och upprätthålla en hög nationell kompetens inom områdena kärnsäkerhet, strålskydd och nukleär icke-spridning. Internationell verksamhet Vi deltar i ett omfattande internationellt samarbete inom vårt ansvarsområde. Strålsäkerhetsmyndigheten bistår regeringskansliet med information och expertkunskap som används i samband med internationella förhandlingar och inom EU. Dessutom har myndigheten egna kontakter och ett informationsutbyte med systermyndigheter i andra länder. I enlighet med regeringens instruktioner genomför vi också projektverksamhet i företrädesvis Öst- och Centraleuropa i syfte att stärka strålsäkerheten som ett led i arbetet för fred och säkerhet. Säker strålmiljö Riksdagen har beslutat 16 miljökvalitetsmål för Sverige. Ett av dem är Säker strålmiljö, och Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar för att följa upp målet. Regeringen har preciserat följande områden: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön ska begränsas så långt det är rimligt möjligt. Utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön ska begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Antalet årliga hudcancerfall orsakade av UVstrålning ska år 2020 vara lägre än år Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön ska vara så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Vi gör samhället strålsäkert 7
8 Sol och UV-strålning Det går att njuta av solen och samtidigt skydda sig mot solens skadliga UV-strålning. Svenskarnas solvanor är troligtvis den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer. Ju mer vi solar, desto större är risken att få cancer. Särskilt allvarligt är det att bränna sig i unga år. Mål: att minska hudcancerfallen Myndighetens UV-arbete ska bidra till att minska antalet fall av hudcancer som är orsakade av UV-strålning. Därför arbetar vi förbyggande och pådrivande, ger råd och informerar om riskerna. Vi följer forskningen och gör riskbedömningar. Vårt vetenskapliga råd i UV-frågor ger oss stöd i arbetet genom att följa den internationella forskningen och föreslår förebyggande åtgärder. Vårt UV-arbete är en del av Säker strålmiljö, som är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Vi arbetar på många sätt med att ändra attityderna till solande. Bland annat samarbetar vi med Svenska livräddningssällskapet, som årligen lär ut solvett till tusentals barn som går i simskola. Ladda ner vår app! Myndighetens mobilapplikation Min soltid underlättar för dig som vill hålla koll på hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig. Appen är kopplad mot GPS, vilket gör att du får reda på hur länge du kan vara i solen på den plats där du befinner dig. Solariesolande Enligt myndighetens föreskrifter får soltiden i obemannade solarier inte överstiga 15 minuter, men vår rekommendation är att avstå från solariesolande. Våra solråd i korthet Undvik solen mitt på dagen (kl ) när solen är som starkast. Använd kläder, solhatt och solglasögon som solskydd. Använd solskyddskräm som komplement där kläder inte skyddar. Barn under ett år ska inte vistas i direkt sol. 8 Vi gör samhället strålsäkert
9 Foto: Ingemar Lindewall Det är särskilt viktigt att skydda barn från solens skadliga strålar. Vi gör samhället strålsäkert 9
10 Kärnkraft Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på strålsäkerheten på kärnkraftverk och kärntekniska anläggningar. Det är ett politiskt beslut att kärnkraft används som energikälla i Sverige. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift är att se till att verksamheten bedrivs på ett strålsäkert sätt. Vi skriver föreskrifter och utövar tillsyn gentemot kärnkraftverk och kärntekniska anläggningar. Det är alltid tillståndshavaren vid en kärnteknisk anläggning som har det fulla ansvaret för att anläggningen är säker och att personalen och omgivningen skyd das mot strålning. 10 Vi gör samhället strålsäkert
11 Foto: Johannes Berner Strålsäkerheten främst Vår tillsyn är till för att upptäcka brister och säkerhetsrisker. Om vi hittar brister kräver vi att tillståndshavaren åtgärdar dem. Om bristerna är allvarliga kan vi besluta att reaktorn ska stoppas för åtgärd. Vi sätter strålsäkerheten främst och tar inte hänsyn till om våra beslut får ekonomiska följder för industrin, eller om elpriserna påverkas. Myndigheten prövar också kärnkraftsindustrins tillståndsansökningar för effekthöjningar, ombyggnader och eventuella ersättningsreaktorer, samt annat som kan påverka strålsäkerheten. Vi utbyter erfarenheter med andra länder om händelser inom kärnkraftsområdet. Fakta om kärnkraft I Sverige finns tio kärnkraftsreaktorer i drift, fördelade på de tre kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Verken i Forsmark och Oskarshamn har tre reaktorer vardera och i Ringhals finns fyra reaktorer. Tillsammans står de för något mindre än hälften av Sveriges elför - sörjning. Strålsäkerhetsmyndigheten har krävt att de svenska kärnkraftverken ska genomföra säkerhetshöjande moderniseringar. Vi gran - skar arbetena och följer upp att förändringarna genomförs på ett strålsäkert sätt och att moderniseringarna uppfyller våra krav. Myndigheten har också tillsyn över övriga kärn - tekniska anläggningar i Sverige, som exempelvis de två nedlagda reaktorerna i Barsebäck, en kärnbränslefabrik i Västerås samt Clab, ett mel - lanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn. När våra inspektörer besöker kärnkraftverken och de kärntekniska anläggningarna kontrollerar de bland annat att myndighetens krav är uppfyllda. Vi gör samhället strålsäkert 11
12 Kärnbränsleförvaring Så här planerar Svensk kärnbränslehantering AB att det använda kärnbränslet ska slutförvaras. Använt kärnbränsle Bentonitlera Återfyllnad Illustration: Solveig Hellmark Slutförvar för använt kärnbränsle Kopparkapsel med insats av gjutjärn Bentonitlera 12 Vi gör samhället strålsäkert
13 Slutförvar Strålsäkerhetsmyndigheten granskar Svensk kärnbränslehantering AB:s ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. I mars 2011 lämnade Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) in en ansökan till oss om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun. Bolaget planerar även att bygga en anläggning för att kapsla in bränslet i kopparkapslar. Om ansökan beviljas ska den anläggningen byggas i anslutning till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Regeringen beslutar Vi ska även yttra oss till mark- och miljödomstolen som gör en prövning enligt miljöbalken. När granskningen är klar lämnar vi och domstolen varsitt yttrande till regeringen, som beviljar eller avslår SKB:s ansökan. Strålsäkerhetskrav måste uppfyllas Det använda kärnbränslet från kärnkraftverken ger ifrån sig strålning under lång tid mer än år. Det är kärnkraftsindustrins ansvar att se till att kärnbränslet tas om hand på ett strålsäkert sätt. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift är att se till att kärnkraftsindustrin följer alla bestämmelser när det gäller slutförvaret. Vår uppgift är att granska SKB:s tillståndsansökan, bland annat för att se till att vald metod och plats har förutsättningar att uppfylla kraven på strålsäkerhet. Slutförvarsfakta SKB har ansökt om att få bygga slutförvaret i berggrunden utanför Forsmark. Innan bräns - let placeras i berget ska det kapslas in i koppar vid en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. Det inkapslade bränslet transporteras sedan med båt till Forsmark och placeras på 500 meters djup. Därefter tätas slutförvaret med en sväl - lande lera. Vi gör samhället strålsäkert 13
14 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är ett brett område som bland annat omfattar mobiltelefoni, basstationer, trådlösa datornätverk och kraftledningar. Myndigheten bevakar utvecklingen och forskningen inom området elektromagnetiska fält. Till vår hjälp har vi ett vetenskapligt råd som vägleder oss i frågor om biologiska effekter av fälten. Vi genomför mätningar, gör riskbedömningar, utfärdar rekommendationer och tar fram föreskrifter. Vi utbildar också kommuntjänstemän om elektromagnetiska fält. Riskbedömningar Det finns inga vetenskapligt säkerställda hälsorisker med radiovågor från trådlösa datornätverk eller basstationer för mobiltelefoni. Men när det gäller radiovågorna från den egna mobiltelefonen kan forskningen ännu inte utesluta en ökad risk för hjärntumör. Misstankarna om att mobiltelefonen skulle kunna orsaka cancer har dock försvagats i takt med att nya forskningsresultat har presenterats. Studier har visat att barn som bor nära kraftledningar löper ökad risk att drabbas av barnleukemi. Det finns därför misstankar om att förhöjda magnetfält skulle kunna orsaka sjukdomen. Men det saknas fortfarande stöd för ett orsakssamband mellan förhöjda magnetfält och ökad risk för barnleukemi. Riktigt starka magnetfält kan störa kroppens nervsignaler, men då krävs fält som är hundratals gånger starkare än de som normalt finns under de största kraftledningarna. Starka radiovågor och mikrovågor kan orsaka brännskador, men så höga nivåer utsätts inte allmänheten för. Så starka radiovågor finns exempelvis uppe i tv-master. Rekommendationer Av försiktighetsskäl bör den som talar i mobiltelefon använda handsfree och hålla ut telefonen från kroppen under samtal. Myndigheten rekommenderar även försiktighet när det gäller exponering för lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar. Det innebär bland annat att exponeringen i bostäder, skolor och liknande ska begränsas vid nybyggande. 14 Vi gör samhället strålsäkert
15 Foto: Bosse Alenius Ett sätt att minska exponeringen från mobiltelefonen är att använda handsfree och hålla ut mobilen från kroppen. Vi gör samhället strålsäkert 15
16 SOLARIUMSolstrålning Kosmisk strålning Illustration: Solveig Hellmark Mobilmast Kärnkraftverk Kraftledning Magnetfält runt tåg Laserpekare Lasershow Röntgen Magnetfält Ultraljud SJUKHUS Basstationsantenn Radon i byggnadsmaterial Markradon Röntgen Trådlösa nätverk TANDLÄKARE SLUTFÖRVAR Mobil Några av de olika områden som Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar med. 16 Vi gör samhället strålsäkert
17 Ordlista Becquerel (Bq) Becquerel är måttenheten för radioaktivt sönderfall. 1 becquerel = 1 sönderfall per sekund. Måttenheten används för att beskriva mängden av ett radioaktivt ämne i till exempel luften, marken eller i livsmedel. I dessa sammanhang anges becquerel per kubikmeter luft, per kvadratmeter eller per kilo. Halveringstid Halveringstiden är den tid som det tar innan radioaktiviteten hos ett radioaktivt ämne har minskat till hälften. Olika radioaktiva ämnen har olika halveringstider. Jod-131 har en halveringstid på åtta dagar, cesium-137 halveras på 30 år. För uran-238 är halveringstiden 4,5 miljarder år. Halveringstiden mäter inte hur farligt ett ämne är, utan bara hur snabbt strålningen från det minskar. Kontamination Ordet betyder förorening, nedsmittning. Om radioaktiva ämnen sprids till ytor eller områden där de inte ska vara kallas det kontamination eller nedsmutsning. Millisievert Sievert (Sv) är enheten för den stråldos som människan får från strålningen. Vanligtvis används de mindre enheterna millisievert (msv) = tusendels sievert och mikrosievert (µsv) = miljondels sievert. 1 sievert (1 000 msv) är en hög stråldos som kan ge allvarliga skador. Radioaktivitet Radioaktivitet är en fysikalisk process där atomkärnor spontant faller sönder samtidigt som joniserande strålning avges. Ju fler sönderfall som sker, desto mer strålning uppstår. Strålning Det finns olika sorters strålning, joniserande och icke-joniserande. Joniserande strålning har tillräckligt med energi för att lösgöra elektroner ur ett ämnes atomer eller slå sönder molekyler. Joniserande strålning i form av alfa, beta, gamma och neutroner uppkommer naturligt när radioaktiva ämnen sönderfaller. Joniserande strålning kan också produceras på konstgjord väg med hjälp av röntgenapparater eller acceleratorer. Icke-joniserande strålning kan inte slå sönder atomer eller molekyler. Exempel på icke-joniserande strålning är ultraviolett strålning (UV), infraröd strålning, synligt ljus och elektromagnetiska fält (exempelvis radiovågor och mikrovågor). Tillståndshavare Den som har tillstånd att bedriva verksamhet med strålning kallas tillståndshavare. UV-index UV-index är ett värde som visar styrkan i den skadliga delen av solens UV-strålning. Ett högt UV-index betyder att UV-strålningen är stark och man bör använda lämpliga solskydd. UV-index varierar framför allt med årstiden och tiden på dygnet. Andra faktorer som påverkar är väder och ozonskiktets tjocklek. Vi gör samhället strålsäkert 17
18 Kortfakta om oss Generaldirektör: Mats Persson Budget: 500 miljoner kronor, varav cirka 80 miljoner går till forskning Antal anställda: Drygt 300 (55 procent män, 45 procent kvinnor) Snittålder: 47 år Många som arbetar på Strålsäkerhetsmyndigheten har examen inom naturvetenskap, teknik eller beteende- och kognitionsvetenskap, men flera andra yrkesgrupper finns representerade, som jurister, ekonomer, kommunikatörer, ITtekniker samt personalvetare. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar för att samhället är strålsäkert. Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Myndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Myndigheten ingår i den nationella strålskyddsberedskapen. Om en kärnkraftsolycka inträffar i någon del av världen aktiverar vi vår ledningscentral och är på kort tid redo att analysera det radiologiska och det kärntekniska läget, ge råd till andra myndigheter samt informera allmänhet och medier. 18 Vi gör samhället strålsäkert
19 Vi gör samhället strålsäkert 19
20 Strålsäkerhetsmyndigheten Form: Intellecta Corporate. Tryck: Arkitektkopia. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna strandväg 96, Stockholm Skicka e-post till om du vill ha broschyren i alternativt format, som punktskrift eller daisy.
6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen
6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet
Läs merTillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens, Skellefteå, 21 maj 2016 Johan Anderberg? Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppdrag Säker strålmiljö
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merInformation. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna
Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få
Läs merSKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet
SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,
Läs merRivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs mer14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning
2017-09-05 1 14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning Vd:s inledning Vägen fram till ansökan Radioaktivitet, strålning och avfallstyper 2017-09-05 2 Vd:s inledning
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav
Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av personstrålskydd Ett strålsäkert samhälle. Petra Hansson
Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av personstrålskydd Ett strålsäkert samhälle 20012-11-21 Innehåll i presentationen Enheten för anläggningsstrålskydd Ansvar SSM Kärnkraftverken k Tillsynsverktyg Lagstöd
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merKÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste
Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Läs merDispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter
Dokumentstatus: Godkänt Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2019-01-24 Er referens: F-0083754 Diarienr: SSM2018-3221 Handläggare: Lars Skånberg Telefon: +46 8 799 4274 Dispens med
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merVad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merMedborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande
Läs merJoniserande strålning
Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merNyhetsblAD nr. 2012:2
NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium
Läs merIntroduktion till nya regelverket. Anders Frank
Introduktion till nya regelverket Anders Frank Regelhierarkin Vägledning Vägledningsdokument blir viktiga vid tillämpning av föreskrifterna SSM har beslutat ha en vägledningssamling Parallellt med författningssamlingen
Läs merForsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.
Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik
Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild
Läs merProgram för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Regeringsbeslut I:7 1 bilaga 2018-03-21 M2017/00828/Ke M2017/01689/Ke M2017/02382/Ke Miljö- och energidepartementet Adressater: se bilagan Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
Läs merMänniskors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Sammanfattning miljökvalitetsmålet är nära att nås. det finns i dag planerade styrmedel som
Läs merFORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB
FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av
Läs merDispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter för Oskarshamn 2
Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2019-02-21 Er referens: 2018-13391 Diarienr: SSM2019-82 Handläggare: Marika Andersson Telefon: +46 8 799 4418 Dispens med anledning
Läs merLokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar
Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel
Läs merFörfattningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)
Läs merSFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall
SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2013:1130 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december
Läs merGilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se
Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera
Läs merENERGI Om energi, kärnkraft och strålning
ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag
Läs merJohann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser
Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merKommittédirektiv. Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet. Dir. 2017:76. Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2017
Kommittédirektiv Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet Dir. 2017:76 Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka behovet av ändringar i lagen
Läs merstrålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och
Läs merForum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall
Lagrådsremiss Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr
Läs merLektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna
HÅLL SVERIGE RENTS Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna Eleverna jobbar parvis med att skriva manus och skapa egna informationsfilmer (2 4 minuter) för målgruppen ungdomar om hur man solar säkert.
Läs merOmvärldsanalys 2011. Innehåll
Sida: 1/86 PROMEMORIA Datum: 2011-09-28 Författare: Fredrik Hassel Fastställd: Omvärldsanalys 2011 Innehåll OMVÄRLDSANALYS 2011... 7 1 Utgångspunkter... 7 1.1 Bakgrund och syfte... 7 1.2 Arbetets uppläggning...
Läs merRegeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning
Läs merSäkerheten vid kärnkraftverket
Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen
Läs merInförande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.
Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet; Utkom från trycket den 28 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2016:8 Utkom från trycket den 26 januari 2016 utfärdad den 14 januari 2016.
Läs merFörfattningskommentar till avgiftsförordningen
Promemoria Datum: 2017-03-29 Diarienr: SSM2017-1371-1 Handläggare: Ulf Yngvesson Fastställd: Skriv här. Författningskommentar till avgiftsförordningen 1 Paragrafen har justerats mot bakgrund av den nya
Läs merFörslag till nya avgiftsnivåer i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till
Dokumentstatus: Godkänt Regeringen, Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Beslut Vårt datum: 2016-10-05 Er referens: Diarienr: SSM2016-4305 Handläggare: Erik Henriksson Telefon: +46 8 799 4390
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merTillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik
AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merfacit och kommentarer
facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd
Läs merBeredskap mot kärntekniska olyckor
Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information
Läs merRemiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan
Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan
Läs merUtredningen om översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet
Utredningen om översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet Gábor Szendrö Särskild utredare Sveriges Offentliga Utredningar M 2017:05 1 Uppdraget Syftet med utredningen är att genomföra en översyn av lagen
Läs merKvalitet, säkerhet och kompetens
Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning
Läs merFrågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.
Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017 (mål nr M1333-11) Nedtecknade av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Läs merSSM:s krav på ett renrum
SSM:s krav på ett renrum, SSM Ett verkligt exempel Oplanerad händelse rapporterad till SSM En färsk batch med F-18 FDG (1000 MBq/ml) ska plockas ur en autoinjektor pga tekniskt fel Person A gör jobbet
Läs merRadonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet
Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merSlutförvar. En undersökning om kunskap, information och förtroende. Strålsäkerhetsmyndigheten
Slutförvar En undersökning om kunskap, information och förtroende Metod 3543 respondenter Minst 100 per län Minst 500 i Halland, Kalmar, Uppsala Fältperiod 4 december 2013 3 januari 2014 Övergripande resultat
Läs merJohan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG
0 Prövningsprocessen för slutförvaret och Naturskyddsföreningens och MKG:s arbete Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005,
Läs merStockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm
2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Läs merFördjupad utvärdering 2019 (FU19) av Säker strålmiljö
Fördjupad utvärdering 2019 (FU19) av Säker strålmiljö Miljökvalitetsmål: Säker strålmiljö Datum: 2018-09-28 Status (utkast eller slutlig): Slutlig Ansvarig myndighet: Strålsäkerhetsmyndigheten Kontaktperson:
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merLYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05
LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera
Läs merRADONGUIDEN. Radonguiden
RADONGUIDEN Radonguiden 1 2 RADONGUIDEN RADONGUIDEN 3 Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den här broschyren får du, som bor i
Läs merUnderlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen
Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för
Läs merStöd till Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning för arbete med använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall under 2018
Dokumentstatus: Godkänt Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) Första Långgatan 18 413 28 GÖTEBORG Beslut Vårt datum: 2018-04-13 Diarienr: SSM2018-944 Handläggare: Annika Bratt Telefon: +46
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merRemissvar gällande rapporten Översyn av beredskapszoner
Sidan 1 av 5 Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr Sid 2019-01-16 KS-2018-787 1 (5) Kommunstyrelsens arbetsutskott Remissvar gällande rapporten Översyn av beredskapszoner Östhammars kommun har mottagit
Läs merKÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste
KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s
Läs merMänniskors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
SÄKER STRÅLMILJÖ ANSVARIG MYNDIGHET: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Regeringen har fastställt fyra preciseringar:
Läs merSvensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström
Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda
Läs merInformationsmöte. Riksgäldens förslag till föreskrifter om kostnadsberäkningar, ansökningar och redovisning
Informationsmöte Riksgäldens förslag till föreskrifter om kostnadsberäkningar, ansökningar och redovisning Agenda Tid Ämne 13:00-13:15 Inledning 13:15-13:45 Bakgrund till föreskrifterna och hur processen
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs merÖverlämnande av ansökningar om tillstånd till anläggningar för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle
Dokumentstatus: Godkänt Regeringen, Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Beslut Vårt datum: 2018-01-23 Diarienr: SSM2011-1135 och SSM2015-279 Överlämnande av ansökningar om tillstånd till anläggningar
Läs merFörslag till förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten
Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten Härigenom föreskrivs att... Nuvarande lydelse Denna förordning är meddelad 1. med stöd av 30
Läs merFörslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten
PM 2016:87 RV (Dnr 137-299/2016) Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merFinansiering av kärnkraftens restprodukter
Finansiering av kärnkraftens restprodukter Diskussionerna om hur omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter skall finansieras är lika gammal som den kommersiella kärnkraften i Sverige. Aka-utredningen
Läs merSTRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Läs merBRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER
BRÄ U, BETALA SE! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCACER Antalet hudcancerfall i Jönköpings län har ökat med 44 procent mellan 2000 och 2008. Allt fler yngre drabbas. Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merVarför drar slutförvarsprövningen ut på tiden?
Varför drar slutförvarsprövningen ut på tiden? Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005, 402 31 Göteborg Tel: 031-711 00 92,
Läs mer1. Generaldirektörens inledning... 3 Året som gått... 4
Sida 1 av 104 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning... 3 Året som gått... 4 2. Resultatredovisning... 6 Inledning... 6 Verksamhetens intäkter och kostnader... 9 Avgiftsbelagd verksamhet... 11 Strålsäker
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens forskningsstrategi för perioden
Internt styrdokument Datum: 2016-06-22 Dokumenttyp: Inriktning Process: Ombesörja forskning 3 Dokumentansvarig: Eva Simic Godkänns av: Mats Persson Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsstrategi för perioden
Läs merMellanlagring och inkapsling
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-10-03 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 712 Mellanlagring och inkapsling Daniel Kjellin Projektledare Clink s roll Regeringens expertmyndighet Beredande myndighet vid prövning
Läs mer2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se
2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av
Läs merDelredovisning av uppdrag
BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag
Läs mer1(44) Regional uppföljning av Säker strålmiljö,
1(44) Regional uppföljning av Säker strålmiljö, 20161130 2(44) 1. Blekinge Tablåtext Antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning fortsätter att öka. En av de viktigaste åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålet
Läs merInformation om strålkällor
Information om strålkällor Information om strålkällor Inom ett flertal verksamheter används joniserande strålning i olika syften. Joniserande strålning kan avges från radioaktiva ämnen i form av öppna
Läs merLärarhandledning del 3 - Fakta - Tips
Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips Uppdrag och tävling för skolklasser i åk 7-9 1 Fakta Strålning typer och uppkomst Strålning kan komma från många olika källor. Den fråga som oftast dyker upp är Hur
Läs mer