Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019
|
|
- Mona Fransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019 Kärnfysik Atomkärnan består av protoner och neutroner. Dessa har följande massor: partikel massa i u massa i kg elektron 0, , proton 1, , neutron 1, , Atomens kärnladdningstal (atomnummer), d.v.s. antalet protoner, betecknas Z. Antalet neutroner betecknas N och summan av antalet kärnpartiklar (nukleoner) betecknas A och kallas för atomens masstal. Ett grundämne betecknas Z A X. Ett grundämne har i allmänhet flera isotoper, d.v.s. lika många protoner men olika antal neutroner. Varje isotop har sin speciella nuklidmassa, medan man med ordet atommassa avser ett viktat medelvärde av nuklidmassorna hos grundämnets samtliga isotoper. Vikten utgörs av den relativa förekomsten av ämnet på Jorden. Det är denna atommassa man kan utläsa ur det periodiska systemet. Nuklidmassa och atommassa hittar man i formelsamlingen. Massdefekt och bindningsenergi Om man vill bygga en atomkärna så borde ju massan av de enskilda beståndsdelarna vara lika stor som massan av den färdiga kärnan. Så är det emellertid inte. Detta beror på att det frigörs energi när nukleonerna binds samman. Enligt Einstein är energi och massa samma sak och därför måste en del av massan försvinna när energi frigörs. Den så kallade massdefekten (masskillnaden) ges av: Massdefekt = (massan av nukleonerna i lösvikt ) (massan av färdig kärna) Massan av färdig kärna utläses i tabell. Man måste dock dra ifrån elektronernas massa. Bindningsenergin får man genom att först beräkna massdefekten uttryckt i u, och sedan multiplicera med omvandlingsfaktorn 931,49 (bindningsenergin erhålls då i enheten MeV): Bindningsenergi i MeV = (massdefekten i enheten u) 931,49 MeV/u (1 MeV = 1, J ) Enheten u är en liten massenhet. Enheten ev (elektronvolt) är en liten energienhet. Se formelbladet. Atomkärnors stabilitet Det finns två olika krafter i atomkärnan. Den elektriska Coulombkraften som vill dra isär protonerna, samt den starka kraften som håller ihop nukleoner som befinner sig på mycket litet avstånd från varandra.
2 Neutronerna används som balansvikter i samspelet mellan krafterna. För vissa kärnor är balansen rätt och kärnan blir stabil. För andra kärnor är balansen rubbad och därför sönderfaller kärnan efter ett tag. Man säger att kärnan är radioaktiv. Radioaktivt sönderfall Det finns två huvudtyper av sönderfall: α och β. I båda dessa kan det dessutom bildas γ-strålning eftersom kärnorna efter ett sönderfall ofta befinner sig i ett slags exciterat tillstånd. När de återgår till grundtillståndet skickas energirik strålning ut gammastrålning. Vid ett sönderfall klyvs moderkärnan i två eller flera delar. Då de nya delarna oftast väger mindre än moderkärnan, frigörs energi (massan som blir över omvandlas till energi). α-strålning Alfastrålning består av heliumkärnor, 2 4 He. I dessa sammanhang kallas de dock för alfapartiklar. Den allmänna reaktionsformeln för alfasönderfall ges av: A X A 4 Z Z 2 Y He + Q (X kallas moderkärna, och Y dotterkärna) där Q betecknar den frigjorda energin vid sönderfallet. Q beräknas genom att ta skillnaden mellan massorna uttryckt i u och sedan multiplicera svaret med 931,49. Här kan man helt ignorera elektronerna eftersom det finns lika många på varje sida i reaktionsformeln. Ett vanligt Q-värde vid alfasönderfall är runt 5 MeV som nästan helt tillfaller heliumkärnan i form av rörelseenergi. Alfastrålning är kraftigt joniserande beroende på sin stora laddning och massa. Den har å andra sidan kort räckvidd eftersom den förlorar energi när den krockar med andra atomer. Efter ett tag tar den upp två elektroner och bildar en heliumatom. Ett vanligt papper stoppar effektivt alfastrålning. β-strålning Betastrålning består av elektroner, eller dess antipartiklar positroner. Det finns nämligen två olika typer av betasönderfall: β Neutron omvandlas till en proton: A X A Z Z+1 Y + e +ν + Q β + Proton omvandlas till en neutron: A X A Z Z 1 Y + e + +ν + Q β -sönderfallet är det vanligaste av de två. Vid betasönderfall är alltid masstalet konstant. Dotterkärnan är alltid ett steg ner eller upp i det periodiska systemet. Dessutom bildas små extremt lätta partiklar som kallas antineutrino resp. neutrino. Elektronen/positronen delar slumpmässigt på reaktionsenergin med antineutrinon/
3 neutrinon. Ibland får elektronen kanske 75% av energin och neutrinon 25% av energin. Detta ändras från sönderfall till sönderfall. Ofta frågar man därför efter elektronens/positronens maximala energi (Q), d.v.s. att elektronen får 100% av reaktionsenergin. Q beräknas genom att ta skillnaden mellan moderkärnans (X) och dotterkärnans (Y) massor uttryckt i u och sedan multiplicera svaret med 931,49. Här kommer elektronens/positronens massa att ingå i dotterkärnans nuklidmassa. Betastrålning stoppas av en tunnare plåt, fönsterglas, tjocka ytterkläder. γ-strålning Gammastrålning består av elektromagnetiska vågor (som ljus men med mycket högre energi) som sänds ut när en exciterad dotterkärna återgår till grundtillståndet. Vanligtvis exciteras dotterkärnorna efter ett alfaeller betasönderfall. Ingen särskild reaktionsformel finns. Däremot ritas ofta ett energinivådiagram som visar vilka olika energier som är aktuella. Det blir alltså inga avancerade uträkningar för gammastrålningen. Gammastrålning kan stoppas av en tjock betongvägg, ett par meter vatten, tjocka blyplåtar. Den stoppas inte av huden utan går rakt in i kroppen. exciterad nivå exciterad nivå grundtillstånd Energinivådiagrammet visar moderkärnan Co som sönderfaller genom betasönderfall till en exciterad nivå av Ni. Just denna atomkärna har två exciterade tillstånd. Därför skickas det ut två olika gammavågor när kärnan ska återgå till sitt grundtillstånd. Matematisk beskrivning av sönderfallet, radioaktivitet Själva sönderfallet är slumpmässigt, d.v.s. man kan inte i förväg avgöra vilken atomkärna som ska sönderfalla härnäst. Sönderfallet är ett exponentiellt avtagande samband, för vilket man kan ställa upp formeln N = N 0 0,5 t/t 0,5 som anger antalet kärnor som återstår efter tiden t. N 0 N 0 / 2 N Den s.k. halveringstiden, T 0,5, anger den tid som behövs för att 50% av kärnorna ska sönderfalla. T 0,5 t
4 Halveringstiden är densamma under hela sönderfallet. Två halveringstider innebär att 25% av kärnorna är kvar. Tre halveringstider innebär 12,5% o.s.v. Sönderfallshastigheten kallas aktivitet. Vi betecknar detta med A. Aktiviteten är också ett exponentiellt avtagande samband: A = A 0 0,5 t/t 0,5. Ofta har man inte tillgång till A 0 men den får man genom att ta derivatan av N t dy/dx på räknaren. (x = 0). ( ) för t = 0. Skriv in N-funktionen på Y1 och kör sedan CALC 6: Enheten för aktivitet är sönderfall/s som oftast kallas Bq (Becquerel). Observera att sönderfall/h inte kan kallas för Bq. Kärnkraft (kärnklyvning fission) Principen för kärnkraft är enkel. Genom att klyva urankärnor till två lättare kärnor frigörs runt 200 MeV per kluven kärna. Eftersom det finns ett stort antal kluvna kärnor kommer vi får en mycket stor energi som används till att koka vatten (1000 liter vatten kokas per sekund i en kokvattensreaktor som Oskarshamn 3). Det kokande vattnet bildar ånga. Denna ånga driver en turbin som består av skovelhjul (typ som en gammal vattenkvarn) som driver en elgenerator och ström skickas ut på elnätet. Ångan leds sedan ned i en kondensor där den möter kalla rör med havsvatten i. Ångan kondenseras till vatten som sedan filtreras, förvärms och pumpas tillbaka in i reaktorn. princip för kokvattenreaktor se även häftet Så fungerar kärnkraft som ligger på hemsidan! Kemiskt så är det isotopen 235 U som fångar upp en fri, långsam, s.k. termisk neutron. Då bildas för en kort stund isotopen 236 U men den är instabil och klyvs snabbt till en Barium och en Krypton-kärna. I denna klyvning frigörs 200 MeV och tre neutroner. Dessa neutroner bromsas snabbt ner av vattnet som uranet befinner sig i och så börjar det om igen.
5 För att reglera klyvningen använder man styrstavar av ett neutronabsorberande material (i Oskarshamn används borkarbid) som skjuts in mer eller mindre mellan uranelementen. Om reaktorn behöver snabbstoppas, skjuter man helt in dessa styrstavar och då upphör klyvningen omedelbart. Kärnavfallet planering för slutförvaret Ett av problemen med kärnkraften är det kraftigt radioaktiva använda uranbränslet. Företaget SKB:s uppgift är att ta hand om detta avfall. I nuläget finns inget färdigt slutförvar utan allt använt kärnbränsle från hela Sverige mellanlagras i vattenbassänger på Clab i Oskarshamn. Bild från kylbassängerna i Oskarshamn. CLAB = Centralt lager för använt bränsle. SKB har utarbetat en metod för hur man ska slutförvara bränslet. Metoden kallas för KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer. Det använda kärnbränslet ska först kapslas in i koppar. De täta kopparkapslarna ska sedan placeras i urberget på cirka 500 meters djup, inbäddade i bentonitlera. Tunnlarna beräknas bli cirka 250 meter långa och placeras på cirka 40 meters avstånd från varandra. I golvet finns deponeringshål med cirka sex meters mellanrum. Kopparkapslarna placeras i deponeringshålen och bäddas in i en buffert av bentonitlera. Då allt använt kärnbränsle har deponerats i urberget fylls tunnlar och schakt med svällande lera.
6 Den täta kopparkapseln håller det använda bränslet helt inneslutet. Bufferten av bentonitlera skyddar kapseln mot korrosionsangrepp och bergrörelser. Om en spricka skulle uppstå i någon kapsel, hindrar bufferten av lera tillsammans med oskadade delar av kapseln, vatten från att tränga in i kapseln. Bufferten hindrar även radioaktiva ämnen att komma ut ur kapseln. Berget bidrar med en naturlig miljö som gör att kapseln och bufferten behåller sin funktion mycket länge. Berget och det stora djupet håller det använda bränslet avskilt från människa och miljö. se även videoklipp från SKB som ligger på hemsidan. SKB har ännu inte fått börja bygga slutförvaret eftersom det fortfarande tvistas om kopparkapselns tålighet mot korrosion under de långa tidsperioder det handlar om. Fusion (sammanslagning av kärnor) I Solen sker processer där lätta kärnor slås samman och energi frigörs. Det är vätekärnor som bildar Helium. Här får man inga radioaktiva produkter och energin som frigörs är mycket högre än vid fission. Problemet är att atomerna i Solens inre befinner sig i ett plasmatillstånd p.g.a. av den extremt höga temperaturen. Man har hittills därför inte lyckats skapa en fungerande fusionsreaktor på Jorden. Om det skulle lyckas skulle Jordens energibehov vara säkrat i överskådlig framtid utan farliga restprodukter eller risk för strålning. Teorifrågor 1. Vad är en neutrino? 2. Vad är en nukleon? 3. Vad är en isotop? 4. Vad är massdefekt? 5. Vad är nuklidmassa? 6. Hur beräknas atommassan för ett grundämne? 7. Vad är aktivitet? 8. Varför frigörs energi i ett radioaktivt sönderfall? 9. Beskriv de två huvudtyperna av radioaktivt sönderfall och ange deras reaktionsformler.
7 10. Vad är en positron? 11. Hur uppstår gammastrålning i samband med radioaktivt sönderfall? 12. Beskriv hur ett kärnkraftverk fungerar. 13. Vilken uranisotop är används i kärnbränslet? 14. Vad är en härdsmälta? 15. Hur kan man reglera effekten hos en kärnreaktor? 16. Vad har man turbinen till? 17. Hur tänker sig SKB ta hand om vårt använda kärnbränsle? 18. Beskriv principen bakom fusion. 19. Beskriv någon positiv nytta med gammastrålning. 20. Vad är det man mäter i enheten msv (milli-sievert)? Räkneuppgifter 21. Hur många protoner och neutroner finns det i nukliden 220 Rn? 22. Beräkna för nukliden Ni a) massdefekten b) bindningsenergin c) bindningsenergin per nukleon 23. Torium, med masstalet 228, sönderfaller spontant genom α-sönderfall. a) Skriv den reaktionsformeln för sönderfallet. b) Beräkna reaktionsenergin B sönderfaller genom β -sönderfall. Hur många neutroner har dotternukliden? 25*. I formelsamlingens nuklidtabell står vid neutronen att den är radioaktiv (i fritt tillstånd) och sönderfaller med ett β -sönderfall. Vad blir slutprodukterna?
8 26. Väteisotopen Tritium ( 3 H 1 ) sönderfaller genom β -sönderfall. a) Skriv reaktionsformeln. b) Beräkna reaktionsenergin. c)* Vilken blir den högsta möjliga hastigheten för elektronen? 27*. Varför kan 12 6 C inte spontant sönderfalla i 3 st 4 2 He? 28. Aktiviteten från ett radioaktivt ämne minskar från 800 kbq till 100 kbq på 24 dygn. Bestäm halveringstiden. 29*. Antal kvarvarande radioaktiva kärnor N (st) för ett radioaktivt preparat kan beskrivas av N = ,5 t/18,75, där t är tiden i sekunder. a) Hur stor är aktiviteten efter 10,0 s? b) Hur många kärnor har sönderfallit på 10,0 s? 30. Halveringstiden för ett ämne är 12 h. Hur stor andel av den ursprungliga mängden av ämnet återstår efter 36 h? 31*. 239 Pu är α-aktiv med halveringstiden år. Hur stor är aktiviteten i ett preparat med massan 8,5 mg 239 Pu? 27 Mg 32. Nukliden 27 Mg är β -aktiv och sönderfaller enligt energischemat. Vid sönderfallet sänds gammastrålning ut med olika energier. a) Vilken är den minsta energin för gammastrålningen som sänds ut vid sönderfallet? β 1,75 MeV β 1,59 MeV γ b) Vilken är dotternukliden? Ange kemisk symbol och masstal. 0,84 MeV γ γ 33*. Diagrammet nedan visar hur reaktionsenergin Q fördelas mellan positroner och neutrinos i ett betasönderfall för en kopparisotop. a) Beräkna hastigheten hos majoriteten av de utsända positronerna. b) Vilket är mest sannolikt; att sönderfallet ger mest energi till positronen eller till neutrinon?
9 Svar se bollerup.nu protoner och 134 neutroner. 22. a) 0,5437 u b) 506 MeV c) 8,73 MeV 23. a) Th Ra He + Q b) 5,49 MeV st 25. en proton och en elektron 26. a) 3 1 H 3 2 He + e - + Q b) 18,6 kev (0,0186 MeV) c) 8, m/s 27. Massan för de tre heliumnukliderna är större än massan för kolnukliden. Man måste i så fall tillföra energi för att denna reaktion ska äga rum. (Q-värdet blir negativt) dygn (24 dygn = 3 halveringstider) 29. a) 1380 sönderfall/s b) st (16688) 30. 1/8 eller 12,5% (36 h = 3 halveringstider) ,5 MBq ( 1, sönderfall/s) 32. a) 0,16 MeV b) 27 Al 33. a) 2, m/s (räknar med E 0,15 MeV) b) till neutrinon (maxpunkten ligger klart under hälften av Q)
Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1
Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merFrån atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz
Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merfacit och kommentarer
facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merAtom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a
Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merEn resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945
En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och
Läs merFöreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Läs merVi består alla av atomer
0 Radioaktivitet Vad är en nukleon? Är det farligt att bli röntgad? Vad är joniserande strålning? ur fungerar en brandvarnare? Varifrån kommer energin i en kärnreaktor? Vi består alla av atomer undratals
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 10 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 20 Problem 42.1 Vad är det orbitala rörelsemängdsmomentet, L, för en elektron i a) 3p-tillståndet b) 4f-tillståndet? Det orbitala rörelsemängdsmomentet
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merTentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014
Tentamen i fysik B för tekniskt basår/termin VT 04 04-0-4 En sinusformad växelspänning u har amplituden,5 V. Det tar 50 μs från det att u har värdet 0,0 V till dess att u har antagit värdet,5 V. Vilken
Läs merForelasning 13, Fysik B for D2. December 8, dar R 0 = 1:2fm. ( 1 fm = m) Vi har alltsa. ar konstant (R 3 = R 3 0A). 46.
Forelasning 13, Fysik B for D2 Thomas Nilsson December 8, 1997 Subatomar fysik kallas allt som beror strukturer mindre an atomer, alltsa med en mer traditionell uppdelning, karn- och partikelfysik. 46
Läs mer11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm
11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8
Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3,0 08 03. a) f Hz 4,6 0 4 Hz 6500 9 b) E hf 6,630 34 4,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merMer om E = mc 2. Version 0.4
1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om
Läs merAtomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian
Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------
Läs merHistoria De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton
Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som
Läs merENERGI Om energi, kärnkraft och strålning
ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag
Läs merKärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider
Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider Gudrun Alm Carlsson Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty
Läs merIntroduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning
Introduktion till strålningens växelverkan. tomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall auger elektroner Röntgen strålning Radioaktiv strålning Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merFöreläsning 2 Modeller av atomkärnan
Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan Atomkärnan MP 11-1 Protonens och neutronens egenskaper Atomkärnors storlek och form MP 11-2, 4-2 Kärnmodeller 11-6 Vad gör denna ovanlig? Se även http://www.lbl.gov/abc
Läs merLösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13
Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 03 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R r 0 A 3 får vi R. 6 3 3. 0 fm, R. 0 /
Läs merAtomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén
Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med
Läs merstrålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merRSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I
RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ
Läs merLösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13
Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 0 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8 O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R = r 0 A 3 får vi R =. 6 3 = 3. 0 fm, R
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 5 Lösningar 1. Massorna för de nedan uppräknade A = isobarerna är 27 Co 28 Ni 29 Cu 30 Zn 31 Ga 63,935812u 63,927968u 63,929766u 63,929146u 63,936827u Tabell 1: Tabellen
Läs merFysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning
Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung
Läs mer8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är
LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 8 Kärnfysik Aomkärnans sabilie 8. Läa kärnor är sabila om de har samma anal prooner som neuroner. Sörre kärnor kräver fler neuroner än prooner för a sark växelverkan
Läs merInnehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15
Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
Läs merKärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi
Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum
Läs merRöntgenstrålning och Atomkärnans struktur
Röntgenstrålning och tomkärnans struktur Röntgenstrålning och dess spridning mot kristaller tomkärnans struktur - Egenskaper. Isotoper. - Bindningsenergi - Kärnmodeller - Radioaktivitet, radioaktiva sönderfall.
Läs merNär man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta
Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien
Läs merFysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26 Delkurs 4 KÄRNSTRUKTUR I detta häfte ingår
Läs merSKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet
SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,
Läs merStudiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012
Frågor att diskutera Kapitel 4, The force between nucleons 1. Ange egenskaperna för den starka kraften (växelverkan) mellan nukleoner. 2. Deuterium är en mycket speciell nuklid när det gäller bindningsenergi
Läs merAtomkärnans struktur
Föreläsning 18 tomkärnans struktur Rutherford, Geiger och Marsden påvisade ~1911 i spridningsexperiment att atomen hade sin positiva laddning och massa koncentrerad till en kärna. I vissa fall kunde α-partiklarna
Läs merPRODUKTION OCH SÖNDERFALL
PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merFöreläsning 09 Kärnfysiken: del 1
Föreläsning 09 Kärnfysiken: del 1 Storleken och strukturen av kärnan Bindningsenergi Den starka kärnkraften Strukturen av en kärna Kärnan upptäcktes av Rutherford, Geiger och Marsden år 1909 (föreläsning
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs merLEKTION 27. Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS INNERSTA STRUKTUR
GÖTEBORGS UNIVERSITET Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 27 Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med
Läs merI Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.
ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och
Läs merPeriodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...
Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merInnehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid
FUSION Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merUpp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?
Upp gifter 1. Räkna om till elektronvolt. a. 3,65 10 J 1 J. Räkna om till joule. a.,8 ev 4,5 ev 3. Vilket är den längsta ljusvåglängd som kan slå loss elektroner från en a. natriumyta? kiselyta? 4. Kan
Läs merHur länge är kärnavfallet farligt?
Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter
Läs merTentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3
Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60
Läs merBindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission
Hur fungerar en kärnreaktor? Några reaktorfysikaliska grundbegrepp med tillämpning på den första nukleära kedjereaktionen. Bengt Pershagen Utgivet till utställningen Kärnenergin 50 år på Tekniska Museet
Läs mer