Teknisk information om Barsebäck

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk information om Barsebäck"

Transkript

1 Teknisk information om Barsebäck

2 2 Innehåll Så gör vi el... 4 Med miljön i fokus... 9 Barsebäcks radioaktiva avfall...12 Reaktorsäkerhet på Barsebäck...14 Strålning...16 Planer för nedläggning...18 Översiktsplan Barsebäck...18 Ordlista...19

3 Mitt i den dynamiska Öresundsregionen ligger Barsebäck 3 Barsebäcksverket är ett kärnkraftverk som ligger vid kusten mellan Malmö och Helsingborg. Anläggningen består av två reaktorer på vardera 600 MW el netto. Den ena reaktorn stängdes permanent den 30 november 1999 efter ett politiskt beslut. Elen som produceras i Barsebäck räcker till att försörja 30 procent av hela Skåne med el. Tillsammans bildar Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB Ringhalsgruppen. Ringhalsgruppen ägs av företagen Vattenfall och Sydkraft Kärnkraft. Vattenfall äger 74,2 procent och Sydkraft äger 25,8 procent. Företagsgruppen är ett resultat av en uppgörelse mellan staten, Vattenfall och Sydkraft sedan regering och riksdag beslutade att stänga reaktorn Barsebäck 1 den 30 november Driften av anläggningen utgör en stor del av verksamheten. Underhålls- och moderniseringsarbeten pågår kontinuerligt för att hålla anläggningen i gott skick. Detta skapar förutsättningar för ytterligare många års säker drift.

4 4 Så gör vi el Så gör vi el Kärnkraftstekniken bygger på att man skapar värme genom att klyva uranatomer. Klyvningen kallas fission. Genom att skicka en neutron mot en uranatom, klyver man atomkärnan och frigör då nya neutroner. Dessa kan i sin tur slå isär fler atomer och en kedjereaktion uppstår. Vid kärnklyvningarna frigörs värme som används för att tillverka el i ett kärnkraftverk. Bränslet i reaktorn består av anrikat uran. Naturligt uran innehåller bara 0,7 procent uran-235. Siffran 235 står för antalet neutroner och protoner i atomkärnan. Genom anrikning höjs halten uran-235 till ca 3 procent. För reglering av effekten i reaktorn används styrstavar. Dessa fångar upp de fria neutronerna, och man kan genom att föra in styrstavarna i bränslet avbryta klyvningsprocessen. Barsebäck 2 är en kokvattenreaktor (BWR= Boiling Water Reactor). Vid kärnklyvningen i reaktorn frigörs värme som används för att koka vatten. En reaktor kan jämföras med en enorm vattenkokare där 1000 liter vatten kokas på en sekund! Vattenångan leds till turbinen och får turbinaxeln att snurra med 3000 varv per minut. Turbinaxeln är i sin tur kopplad till en generator som skapar elektricitet. Från generatorn leds elen ut i kraftledningarna. Tekniska fakta Nettoeffekt (el) MW 600 Reaktortyp Kokvattenreaktor Reaktorleverantör Asea Atom Turbinleverantör Stal Laval Komersiell drift 1977 Reaktor Termisk reaktoreffekt MW 1800 Antal cirkulationskretsar 4 Drifttryck bar 70 Totalt reaktorkylflöde kg/s 7700 Ångflöde kg/s 900 Ångtryck MPa 7,0 Ångtemperatur C 286 Matarvattentemperatur C 184 Reaktortank Vikt, ton 530 Total höjd m 20 Innerdiameter m 5,45 Godstjocklek cm 12,6 Kokvattenreaktor Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Elgenerator Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Kondensor Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi! Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Kylvatten Illustration: Coloric

5 Så gör vi el 5 Fuktavskiljare Reaktortanklock Reaktortank Utlopp för ånga En kärnkraftsreaktor innehåller ca 15 miljoner kutsar. Varje kuts avger lika mycket energi som 800 liter dieselolja! Ångseparator Bränsleelement Styrstavar Bränsleelementen sitter i knippen om 4. Reaktorn innehåller 444 bränsleelement. Drivdon för styrstav

6 6 Så gör vi el Turbinanläggningen Barsebäcksverket har ett turbinaggregat anslutet till reaktorn. Turbinaggregatet består av en högtrycksturbin och tre lågtrycksturbiner, som sitter på samma axel som generatorn. Till turbinanläggningen hör också kondensat, kylvatten- och matarvattenpumpar. Genom att låta ånga vid högt tryck strömma mot skovlarna i turbinen omvandlas värmeenergi till mekanisk energi. Varje turbindel har sitt ånginlopp mitt på och ångan expanderar axiellt åt båda hållen genom ett skovelsystem. Turbinaggregatet består av en högtrycksturbin och tre lågtrycksturbiner, som sitter på samma axel som generatorn. Turbin Bruttoeffekt MW 615 Verkningsgrad % 33,7 Ångflöde kg/s 813 Fukthalt i primärånga % 0,004 Ångdata Tryck/temp före HT-turbin MPa/ C Tryck/temp efter HT-turbin MPa/ C Tryck/temp före LT-turbin MPa/ C Tryck/temp i kondensor MPa/ C 6,1/284 C 0,65/162 C 0,62/256 C 0,043/30 C Extern fuktavskiljning och mellanöverhettning till C 256 Antal avlopp och area per turbin m 2 6x8,5 Avloppsskovelns längd cm 95 Varvtal rpm 3000 Flöde, kondensorns kylvatten m 3 /s 22,2 Temphöjning i kondensorns kylvatten C 11,8 Kylvattenpumpar/turbin 4 Dumpningskapacitet % 100 Total längd turbinanl. m 50 Ångan, som kommer från reaktorn med 61 bars tryck och 284 graders temperatur, leds till högtrycksturbinen. När ångan passerat genom högtrycksturbinen passerar den genom mellanöverhettaren där den befrias från fukt och återuppvärms på nytt. Därefter leds ångan vidare till de tre lågtrycksturbinerna. När ångan lämnar högtryckturbinen har trycket minskat till 6,5 bar och temperaturen är då 162 grader. Efter lågtrycksturbinerna fortsätter ångan vidare till kondensorn där den kondenseras till vatten när den kommer i kontakt med utsidan av kondenstuberna som genomströmmas av havsvatten. Från kondensorn pumpas det kylda processvattnet tillbaks till reaktoranläggningen för att värmas på nytt. På vägen tillbaka till reaktortanken sker en uppvärmning av vattnet i ett flertal värmeväxlare. Samtidigt sker en tryckhöjning av vattnet i två steg med hjälp av kondensat- och matarvattenpumpar. Elutrustningen Barsebäck har en elgenerator kopplad till turbinen och varvtalet är 3000 varv/min. I elgeneratorn omvandlas den mekaniska energin till elenergi med en spänning av 17,5 kv. Elen förs ut på det svenska stamnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till 400kV. Av den producerade elen har Barsebäcks anläggning en egenförbrukning på ca 3 procent. Generatorn har vattenkylning av både statorlindning, statorplåt och rotorlindning. Tack vare denna kylningsteknik kan man hålla generatorns dimensioner små. Hela kylsystemet består av rostfria material och på så sätt kan man garantera den höga vattenkvalitet som krävs för att upprätthålla elektrisk isolationshållfasthet. Magnetiseringsutrustningen består av en statisk strömriktare som är ansluten till generatorskenorna via en separat transformator. Det finns flera reservkraftsystem som har till uppgift att klara elförsörjningen vid ett spänningsbortfall. Reservelen skall vid driftstörningar se till att reaktorn kan stängas av på ett säkert sätt. Barsebäck har fyra dieselgeneratorer som fungerar som reservkraft för det interna elsystemet. Dessutom finns två gasturbiner som startar och automatiskt kopplar in på yttre nätet eller in på stationens lokala kraftnät.

7 Så gör vi el 7 Dieslarna genomgår var 14:e dag belastningsprov om en timmes drift vid % effekt. En diesel förbrukar 475 l/h dieselolja vid full effekt. Dieseloljetankarna (2 st à 70 m³) är placerade under mark i betongbehållare. För viss utrustning finns även batterier som möjliggör helt avbrottsfri elmatning till vitala objekt. Kylning av säkerhetssystem Flera objekt i stationen är beroende av vatten för sin kylning. Då flera av dessa har direkt kontakt med reaktorvattnet har av säkerhetsskäl sekundär- eller mellankylsystem installerats. Systemen används huvudsakligen vid start och avställning av reaktorn, men även vid tillfällen då vattentemperaturen i kondensationsbassängerna blivit för hög. I dessa system används totalavsaltat vatten som kyls av havsvatten. Ångpanna, hetvattenpanna och värmepanna För uppvärmning av byggnader finns det två naturgaseldade pannor; en ångpanna och en hetvattenpanna med brännareffekterna 8,7 respektive 2,9 MW. Vätgasfabrik För att minska förutsättningarna för spänningskorrosion doseras vätgas till reaktorns kylsystem. Produktion av vätgas sker genom spjälkning av vatten i en egen anläggning med tillhörande användning av kaliumhydroxid. Elgenerator Fabrikat ASEA Antal 1 Klämeffekt MW 620 Märkspänning kv 17,5 Märkeffekt MVA 710 Statorkylning Vatten Rotorkylning Vatten Huvudtransformator Antal 1 Märkspänning kv 17,5/410 Märkeffekt MVA 700 Dieselgeneratorer Antal 4 Motortillverkare MTV Nominell effekt kw 1600 Märkspänning kv 6,3 Märkeffekt MVA 2,1 Varvtal rpm 1500 Totalavsaltningsanläggning Vattnet, som används i reaktorn, måste vara totalavsaltat och fritt från alla eventuella föroreningar. Som råvara används vatten från Kävlinge kommuns dricksvattennät. Råvattnet passerar katjon- och respektive anjonfilter där positiva respektive negativa joner borttages. Som en avslutande rening får vattnet passera ett blandbäddsfilter som innehåller både katjon- och anjonmassa. Jonbytarna regenereras med tekniskt ren svavelsyra respektive 50-procentig natronlut. Tankar med natronlut och svavelsyra om vardera 30 m 3 står inomhus. Spolvattnet från regenereringen leds till en neutralisationsbassäng och förs därefter till kylvattenkanalen. I neutralisationsbassäng blandas alkaliskt och surt vatten till ett avloppsvatten med samma ph som havsvattnet. Kontrollrummet är bemannat dygnet runt.

8 8 Så gör vi el Tvättanläggning Verket har en egen tvättanläggning för tvätt av skyddskäder. Avloppet avleds för behandling tillsammans med radioaktivt avloppsvatten. Vattnet renas med avseende på partiklar men inte lösta närsalter. Hamn På kraftverksområdet finns en hamn avsedd huvudsakligen för transporter av radioaktivt avfall med specialfartyget Sigyn. Verkstäder Mekaniska verkstäder på såväl kontrollerat som okontrollerat område omfattande ca 1000 m 2.. Vem sköter driften? Själva driften av kärnkraftverket sköts från kontrollrummet där verksamheten leds av en skiftchef som är arbetsledare för skiftlaget. Skiftlaget består, förutom skiftchefen, av tre kontrollrumsoperatörer som ansvarar för turbin- och reaktordelen. Förutom dessa personer finns det två stationstekniker som ansvarar för driften av hjälpsystem. Stationsteknikerna är även ute i anläggningen för att göra mätningar och kontroller. Kontrollrumspersonalen tränas kontinuerligt i en fullskalesimulator som finns i Studsvik utanför Nyköping. En simulator är en kopia av ett riktigt kontrollrum där man kan simulera olika tänkbara händelser.

9 Med miljön i fokus 9 Med miljön i fokus Barsebäcks arbete med miljöfrågor är viktigt för att skapa en god miljö och tillfredsställa de krav som ställs på oss. Barsebäck är ISO-certifierat enligt ISO sedan april Certifikatet är ett kvitto på att vi uppfyller ett antal krav, som ställs på vårt interna miljöarbete. Vårt miljöledningssystem är en del av vårt kvalitetssystem. Barsebäck arbetar kontinuerligt med att minska miljöpåverkan från verksamheten. Det gäller inom områden som farligt avfall, kemikalier, vanligt avfall, vattenhantering, kylvattenutsläpp och utsläpp av radioaktiva ämnen. Vårt mål är att begränsa mängderna och återanvända eller återvinna så mycket material som möjligt. Barsebäck tillämpar miljöanpassad upphandling vid inköp av varor och tjänster. ISO Barsebäck är sedan april 2002 ISO certifierat. Certifieringen, som är genomförd på initiativ av ledningen, visar att Barsebäck organiserar och kontrollerar det övergripande miljöarbetet på ett effektivt sätt. Barsebäcks miljömål Barsebäck fattar årligen beslut om kommande års miljömål som ett sätt att styra verksamheten. Miljömålen är indelade i fyra områden. Arbetsmiljö, som bland annat omfattar stråldoser till anställda. Yttre miljö, som bland annat omfattar avfallshantering. Radioaktivitet, som omfattar utsläpp till luft och vatten av radioaktiva ämnen och organisatoriska frågor, som omfattar miljöolyckor, miljötillbud och myndighetsrelationer. Skånes miljömål Vårt miljöarbete ger även stöd till det regionala miljömål som Skånes länsstyrelse beslutat om genom Skånes miljömål. De visar hur Skåne län kan nå sin del av de nationella miljökvalitetsmålen och omfattar en rad områden. Exempel på mål som berör Barsebäcksverket och som vi aktivt arbetar med är: Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Säker strålmiljö Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård När det exempelvis gäller målet hav i balans samt en levande kust och skärgård har Barsebäck startat ett projekt som undersöker hur vi kan minska våra utsläpp av processvatten till Öresund. Målet för säker strålmiljö uppfylls då Barsebäcks utsläpp till luft och vatten har en mycket god marginal till gällande myndighetskrav. Utsläppen från Barsebäck till de närboende är långt under gällande gränsvärden och motsvarar mindre än en tusendel av dosen från naturliga strålkällor.

10 10 Med miljön i fokus Kontrollprogram Barsebäcksverkets miljöpåverkan kontrolleras regelbundet av Fiskeriverkets biologiska recipientkontroll, Länsstyrelsens kontrollprogram samt SSI:s radiologiska mätprogram. Kontrollprogrammen bygger på att vi tar prover, analyserar och redovisar till myndigheterna, som vid olika tillfällen sedan gör stickprovskontroller. Det radiologiska omgivningskontrollprogrammet omfattar insamling av prover på land och i vatten kring Barsebäcksverket. Prov tas på vegetation, animaliska produkter, rötslam, sediment, alger, mollusker samt fisk. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter och årsrapport sammanställs och redovisas till Statens strålskyddsinstitut. Känsliga dosimetrar för mätning av stråldoser finns utplacerade längs industristaketet kring Barsebäcks kärnkraftverk. Utöver detta så finns on-line-mätning av strålning i mätpunkter på land och till havs utanför kärnkraftverket. Syftet med dessa mätningar är att tidigt få indikation på förhöjda utsläpp av radioaktiva ämnen. Mätresultaten överförs direkt till Barsebäcks kontrollrum, SSI och danska myndigheter. Utsläpp till luft Barsebäcksverket har dieslar för reservkraft och en värmepanna som eldas med naturgas. Eftersom förbrukningen av diesel och gas är liten är också avgaserna, i form av koldioxid och kväveoxider, små. Därutöver avgår till luft en del förluster av gaser från olika användningsområden t.ex. mätsystem, kylsystem, trycksatta system osv. Vissa utrymmen är gasfyllda för att minska brandrisken, exempelvis är reaktorinneslutningen fylld med kvävgas. Från reaktordriften och uranklyvningen uppstår även en del ädelgaser som är radioaktiva. Dessa förs till en skorsten via sandfilter. Sandfiltren fördröjer ädelgaserna och eftersom halveringstiden på ädelgaserna är kort minimeras därmed den mängd radioaktiva ämnen som lämnar skorstenen. Utsläpp till vatten Kraftverket släpper ut processvatten till Öresund och avloppsvatten till Kävlinge kommuns avloppsreningsverk. Till Öresund förs vatten från våra processystem och från rengöring av reaktorutrymmen. Processvattnet renas med avseende på partiklar men inte lösta närsalter. Små mängder radioaktiva ämnen förs med processvattnet till Öresund. Till Öresund förs även det havsvatten som används för kylning av kondensorn. Vattnet värms ca 10 C. Undersökningar i havsområdet kring kraftverket har inte visat på några negativa förändringar på havsmiljön. Även regnvatten från tak och asfalterade utomhusytor kring kraftverket dräneras till havet. Till Kävlinge kommun förs avloppsvatten från det sanitära avloppet samt en del verkstadslokaler. Detta vatten innehåller inte radioaktiva ämnen.

11 Med miljön i fokus 11 Industriavfall Barsebäck källsorterar. Metall, papper och rent trä är några exempel på material som återvinns. Sjögräs lämnas till kompostering. Farligt avfall som oljor och kemikalier omhändertas av SYSAV Kemi i Malmö. Övrig miljöpåverkan Verksamheten vid Barsebäck medför ytterst begränsat buller i den närmaste omgivningen. Alla godstransporter till och från Barsebäck kraft sker med lastbil eller båt. Barsebäck övervakar och kontrollerar att bestämmelserna för transport av farligt gods uppfylls. Personalens arbetsresor sker främst med personbil men det är vanligt med samåkning. Viss möjlighet till kollektivtrafik finns med en busspendel, som kör två turer per dag. Samgåendet med Ringhals AB innebär att tjänsteresor med bil mellan kärnkraftverken sker. Olika förslag för att hålla nere resandet diskuteras. Transporter inom närområdet sker främst med eldrivna fordon. Företaget äger el-mopeder för mindre transporter inom driftområdet samt hyr två eldrivna distributionsbilar. Besvärande lukt uppkommer normalt inte vid verksamheten på Barsebäck.

12 12 Barsebäcks radioaktiva avfall Barsebäcks radioaktiva avfall Vid drift av Barsebäck skapas radioaktivt avfall som måste tas om hand på ett säkert sätt. Hanteringen beror på avfallets form och aktivitetsinnehåll. Det delas in i tre grupper låg-, medel- och högaktivt avfall. SKI, Statens kärnkraftsinspektion och SSI, Statens strålskyddsinstitut ställer krav på hanteringen av avfallet. Kontroll av att dessa krav uppfylls sker i form av inspektioner. Högaktivt Det högaktiva avfallet består av utbrända bränsleelement och vissa andra komponenter från reaktoranläggningen. Vid de årliga avställningarna byts ca 100 bränsleelement. Det är då starkt radioaktivt och utvecklar värme. Därför måste bränslet strålskärmas och kylas i vattenbassänger. Kärnbränslet förvaras under minst ett år i Barsebäck innan det placeras i specialkonstruerade behållare och fraktas med det specialbyggda fartyget Sigyn till CLAB, Centralt mellanlager för använt kärnbränsle, i Oskarshamn för vidare förvaring. Medelaktivt Medelaktivt avfall består till största delen av filter, jonbytarmassor och skrot. Barsebäck använder filter och jonbytarmassor för att rena vatten i system som innehåller radioaktiva ämnen och föroreningar. Avfallet blandas med betong och gjuts in i plåt eller betongbehållare. Behållarna transporteras vidare till SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall) som ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. Lågaktivt Det lågaktiva avfallet utgörs huvudsakligen av lågaktiva jonbytarmassor, kasserade rördelar, verktyg, isoleringsmaterial, overaller och sopor som plast, papper och kablar. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. Skrot och annat hårt material tätpackas i lådor eller containrar. Jonbytarmassor avvattnas i speciellt utformade säckar, Bigbags som lagras i Barsebäck. Vår avsikt är att en stor del av det radioaktiva avfallet skall kunna deponeras i Ringhals markförvar. Illustration: Edithouse Planerat djupförvar för använt kärnbränsle.

13 Barsebäcks radioaktiva avfall 13 CLAB, centralt mellanlager för använt kärnbränsle, ligger intill kärnkraftverket Oskarshamn. Illustration: SKB Foto: SKB Slutförvar för radioaktivt driftavfall (SFR), ligger intill kärnkraftverket Forsmark. I CLAB förvaras det använda bränslet i vattenbassänger.

14 14 Reaktorsäkerhet på Barsebäck Reaktorsäkerhet på Barsebäck Barsebäcks säkerhetsarbete går ut på att förebygga driftstörningar, motverka att en driftstörning utvecklas till ett haveri samt att lindra konsekvenserna vid ett eventuellt haveri. Viktiga delar i säkerhetsarbetet är utbildning, träning i simulatorn samt tydliga instruktioner. Trots de höga krav som ställs händer det att saker går sönder och människor gör fel. Därför har anläggningen flera olika säkerhetssystem som ska fånga upp felen. Ett kärnkraftverks konstruktion måste vara sådan att de radioaktiva ämnena inte kan komma ut på ett okontrollerbart sätt. Målet för säkerhetsarbetet är att förhindra att radioaktivitet kommer ut och når omgivningen. Även vid ett stort reaktorhaveri skall reaktorinneslutningen hållas intakt och den skadade härden hållas kyld och vattentäckt. Fem barriärer och FILTRA I samband med att anläggningen fick sitt starttillstånd fastställdes vissa grundläggande villkor för verksamheten avseende utsläpp av radioaktivitet och skydd till omgivningen. Dessa grundvillkor ställer mycket höga krav på anläggningens drift och säkerhet. I de Säkerhetstekniska driftförutsättningarna, STF, finns tydliga regler för anläggningens säkra drift. Konstruktionen av anläggningen bygger på något som kallas för djupförsvarsprincipen och som innebär att det finns olika tekniska barriärer som skall förhindra att en olycka med radiologiska konsekvenser inträffar. I djupförsvaret ingår även funktioner och system som skall förhindra att radioaktivitet sprids utanför anläggningen. Ett exempel på detta är reaktorinneslutningen. Förutom dessa funktioner och system finns konsekvenslindrande system som har till uppgift att minimera spridning av radioaktivitet till omgivningen om en olycka ändå skulle inträffa. I djupförsvaret ingår även administrativa stödfunktioner och barriärer, exempel på detta är instruktioner och utbildningar. Runt själva reaktorn finns flera barriärer som förhindrar att radioaktiva ämnen skall spridas. För att radioaktiva ämnen skall kunna nå omgivningen måste fem olika barriärer sättas ur funktion.

15 Reaktorsäkerhet på Barsebäck 15 Så här fungerar säkerhetssystemet 1. Bränslet Uranet har en keramisk form, vilket gör det svårlösligt i både luft och vatten Bränslerör Rör av speciell metall (zirkaloy) som liknar rostfritt stål. 3. Reaktortank Illustration: Coloric Tillverkad av cm tjockt stål. 4. Reaktorinneslutningen Metertjock betong med ingjuten, gastät stålplåt. 5. Reaktorbyggnaden Reaktorbyggnaden omger reaktortank och reaktorinneslutning. 6. FILTRA Stenfilter, som består kubikmeter småsten, kondenserar radioaktiv ånga till vatten. 99,9 procent av de radioaktiva partiklarna fastnar på stenarna.

16 16 Strålning Strålning På ett kärnkraftverk handlar en del av säkerhetsarbetet om strålskydd. Det är viktigt att radioaktiva ämnen inte sprids i anläggningen och till omgivningen. Strålning finns överallt Varje dag utsätts vi för strålning från rymden, berggrunden och våra egna kroppar. Människan har dessutom skapat konstgjorda strålkällor. Ett exempel är röntgen inom sjukvården. Kärnkraften är ett annat. Strålning är energi i rörelse. Den transporteras i form av vågor eller partiklar och finns ständigt omkring oss. Solen är den största och viktigaste naturliga strålkällan, men det kommer också strålning från rymden, berggrunden, byggnader och från vår egen kropp. Andra strålkällor är skapade av människan, t.ex. röntgen, elektriskt ljus, laser, radio, tv, mobiltelefoner, mikrovågor och radioaktivt avfall. Den genomsnittliga stråldosen för varje svensk är 4,5 msv per år. Exempel på stråldoser Flygning tur och retur över Atlanten Magröntgen Tandröntgen Strålbehandling vid hjärntumör (lokal dos) 0,1 msv 1 msv 0,01 msv msv Stråldoser per år Radioaktiva ämnen i vår egen kropp Flygvärdinna Kärnkraftsarbetare (i strålmiljö) Åtgärdsnivå för radonhus Utsläpp från Kärnkraftverk (närboende) 0,2 msv 5 msv 2-3 msv 8 msv 0,004-0,04 msv

17 Strålning 17 Joniserande strålning Joniserande strålning är strålning med större energi än synligt ljus, infraröd och ultraviolett strålning. Hit hör t.ex. strålning från radioaktiva ämnen och röntgenstrålning. Denna strålning är så energirik att den sliter loss elektroner från atomerna den passerar och förvandlar dem till joner (laddade atomer). Det är förmågan att jonisera som gör att strålningen kan skada mänskliga celler. Men märkligt nog kan den just därför också komma till nytta. Joniserande strålning används inom medicinen för att t.ex. undersöka benbrott och behandla olika former av cancer. Vi kan varken se, känna eller lukta oss till den joniserande strålningen, men den är lätt att mäta. Det finns olika typer av joniserande strålning. Man brukar dela in joniserande strålning i fyra grupper, alfa-, beta-, gamma- och neutronstrålning. Industri, forskning, flygresor, kolkraftverk, kärnkraft och fosfatgödning, ca 1 % Naturlig bakgrundsstrålning från rymden och marken, ca 19% Strålning från medicinska undersökningar och behandlingar, ca 35% Den största stråldosen får vi från radon i bostäder, ca 45%. Aktivitet Ett radioaktivt ämne karakteriseras bl.a. av sin aktivitet, dvs antalet atomkärnor som sönderfaller under en sekund. Aktiviteten för ett radioaktivt ämne anges i becquerel (Bq) 1 becquerel = ett sönderfall per sekund. Stråldos Olika strålslag, alfa, beta, gamma har olika biologisk verkan och organen i kroppen har olika strålningskänslighet. Storheten stråldos tar hänsyn till denna skillnad genom att den absorberade dosen multipliceras med viktningsfaktorer. Stråldos mäts i Sievert (Sv) eller millisievert (msv). Den genomsnittliga stråldosen för varje svensk är 4,5 msv per år. En person som arbetar med tekniskt underhåll vid ett kärnkraftverk tar emot ytterligare 2-3 msv per år.

18 18 Planer för nedläggning Planer för nedläggning Förr eller senare måste en kärnreaktor avvecklas eftersom anläggningen blir för gammal. De reaktorer som finns idag har en teknisk livslängd på år. Några mindre kärntekniska anläggningar i Sverige har redan avvecklats helt eller delvis. Utöver detta har planer för framtida avveckling kommit längst för Barsebäck 1. Reaktorn stängdes permanent den 30 november 1999 efter ett politiskt beslut. En strategisk avvecklingsplan har tagits fram för Barsebäck 1. Avvecklingen av Barsebäck 1 slutförs inte så länge Barsebäck 2 är i drift. Med utgångspunkt från 40 års livslängd kommer inte Barsebäck 2 att ställas av förrän år När Barsebäck i framtiden skall rivas, finns fonderade medel som svarar för kostnaderna för denna hantering. Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndigheter för Barsebäck är Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut och Länsstyrelsen i Skåne. Kävlinge kommun och Fiskeriverket är de myndigheter som kontrollerar att verksamheten uppfyller de krav som ställs vid drift av anläggningen. I Kävlinge kommun finns lokala säkerhetsnämnden som är ett organ för dialog med kärnkraftverket. Ledamöterna har förordnats på förslag av kommunstyrelserna i Kävlinge och Lomma kommuner. Nämnden lyder under miljödepartementet. Översiktsplan Barsebäck 1. Reaktorbyggnader 2. Turbinbyggnader Kontorsbyggnad 4. FILTRA 5. Kylvattenkanal 6. Rensverk 7. Avfallsbyggnad

19 Ordlista 19 Ordlista Bränslekuts: Benämning på den lilla cylinderformade bit av ihoppressad och sintrad (ihopsmält) urandioxid som i ingår i en reaktorhärd. CLAB: Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. CLAB ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk. Dekontaminering: Sanering. Betecknar inom strålskydd och kärnteknik avlägsnandet av smuts som innehåller radioaktiva ämnen. Motsatsen till kontaminering. Deponi: Plats där avfall deponeras, i dagligt tal soptipp. Dosimeter: Instrument som mäter hur stor stråldos en människa får. Freon: Egentligen ett produktnamn som blivit populärnamn på flera olika fluorkarbonföreningar (CFC, HCFC och HFC). Dessa används som köldmedium i bland annat ventilationsanläggningar. Freoner är växthusgaser och CFC och HCFC bryter ner ozonskiktet. Halveringstid: Den tid det tar för hälften av ett antal radioaktiva atomer att sönderfalla. Varje radioaktivt ämne har en specifik halveringstid (strålningen halveras). Joniserande strålning: Strålning som innehåller så mycket energi att den kan jonisera material. Denna strålning kan skada människans celler. Kol-14: En form av grundämnet kol som är radioaktivt. Utsläpp av kol-14 har tidigare scablonberäknas utifrån kraftverkets typ och storlek. Mätutrustning har installerats och fr om 2002 mäts kol-14. Lotsbehållare: Speciellt tillverkad behållare för transport av farligt avfall. SAKAB: Svensk AvfallsKonvertering AB. Miljöföretag som specialiserat sig på omhändertagande av farligt avfall. SFR: Slutförvar för radioaktivt driftavfall. Ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. Till driftavfall räknas bl a reservdelar som blivit bestrålade, liksom skyddskläder, verktyg, emballage, mätinstrument och filter. Sigyn: Specialbyggt fartyg för transporter av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. SKB: Svensk KärnBränslehantering AB företag som utvecklar metoder för och tar hand om vårt radioaktiva avfall. SKB samägs av de svenska kärnkraftverken. SKI: Statens Kärnkraftsinpektion är en myndighet som ligger under industridepartementet. SKI bevakar att alla säkerhetsvillkor följs vid kärnkraftverken. SKI har inspektörer som regelbundet kontrollerar detta. SSI: Statens strålskyddsinstitut, har till uppgift att övervaka alla strålskyddsfrågor i Sverige som berör både kärnkraft och annan verksamhet. Strålning: Energi i rörelse, t.ex. ljus. Man skiljer mellan joniserande och icke joniserande. Ljus är icke joniserande. Studsvik Radwaste: Behandlar låg- och medelaktivt avfall i Studsvik. Arbetar även med dekontaminering, avfallshantering och rivning. TWh: Terawattimma=biljoner watt per timma. Uran: Radioaktivt metalliskt grundämne. Sönderfaller mycket långsamt. Ädelgas: Ädelgaser är en grupp gasformiga grundämnen som p.g.a. sin struktur inte ingår i några kemiska föreningar. Grafisk design och produktion: Ringhals Information Foto/Illustration: Ringals information, Coloric, Edithouse, Pierre Mens, SKB Tryck: Eskils tryckeri 2004

20 Barsebäck kraft AB Box Löddeköpinge Tel Telefax

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Tekniska data Ringhals

Tekniska data Ringhals Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS

RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS Huvuddata: VI ÄR SÄKRA PÅ VÅR SAK! Behovet av elenergi kommer knappast att minska i framtidens Sverige, och bland alla energislag är

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Underlag utökat samråd

Underlag utökat samråd Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Rapport verksamhet Skapat 2004-03-31 1828894 / 1.0 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 Öppen PSG / FSG enl dok.nr

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Vad menas med gamla reaktorer?

Vad menas med gamla reaktorer? Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas

Läs mer

Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen för Ringhals AB

Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen för Ringhals AB Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen för Ringhals AB Ringhals ansöker om nytt miljötillstånd för befintlig verksamhet och om tillstånd för förhöjd termisk effekt, med cirka 870 MW. Förord Ringhals

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Arbeta säkert på Forsmark

Arbeta säkert på Forsmark Arbeta säkert på Forsmark Viktiga telefonnummer Riktnummer 0173 SOS Alarm 112 Bevakningscentralen, larm 822 22 Bevakningscentralen 811 22 Växel 810 00 Huvudentré 812 59 Brandstation förman 812 55 Kontrollrum

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Information om Forsmark. Säkerhet, energi och teknik

Information om Forsmark. Säkerhet, energi och teknik Information om Forsmark Säkerhet, energi och teknik Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar T 0173-810 00 F 0173-551 16 info@forsmark.vattenfall.se www.vattenfall.se/forsmark Februari 2013 Forsmark 3

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Kraftkällan i fokus. Om OKG och

Kraftkällan i fokus. Om OKG och Kraftkällan i fokus Om OKG och kärnkraft Detta är OKG OKG ger varje år ut årsberättelser och rapporter där vi följer upp hur vi lyckas nå våra mål inom exempelvis säkerhet och miljö. Du kan hitta rapporter

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Nordens största kraftverk...3. Miljön i prövning och konsekvens...4. Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6. Betydande miljöaspekter...

Nordens största kraftverk...3. Miljön i prövning och konsekvens...4. Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6. Betydande miljöaspekter... Ringhalsgruppen och miljön 2005 Innehåll Nordens största kraftverk...3 Miljön i prövning och konsekvens...4 Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6 Betydande miljöaspekter...7 Miljöförbättringar under året...10

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk

Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk 17 november 2015 Dagordning Introduktion och presentation av deltagarna Redovisning från Vattenfall - Bakgrund - Projektet - Ansökan ändringstillstånd

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för

Läs mer

Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Reaktortank.

Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Reaktortank. miljö 2004 2 Miljö Innehåll Nordens största kraftverk... 3 Med miljöprövningen i fokus... 4 Ringhalsgruppens verksamhetspolicy... 6 Betydande miljöaspekter... 7 Miljöredovisning Ringhals... 10-19 Tryckvattenreaktor

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Kärnenergiberedskap. Räddningsverket

Kärnenergiberedskap. Räddningsverket Kärnenergiberedskap Räddningsverket Kärnenergiberedskap Räddningsverket Räddningsverket, Karlstad Projektledare Leif Alfredsson Redaktör Lena Lindell, Info Telje Sakgranskning Utarbetandet av denna bok

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Frisläppt. Öppen. Status. Eleonore Hovlund/GSY. Elisabeth Matsson/GAA. Jörgen Eriksson/G Paul Arvidsson/GSY Tomas Rydman/P1 Nej.

Frisläppt. Öppen. Status. Eleonore Hovlund/GSY. Elisabeth Matsson/GAA. Jörgen Eriksson/G Paul Arvidsson/GSY Tomas Rydman/P1 Nej. 3. Rapport - Allmän 204-2325 (29) Bilagor 0 204-09-24 Gäller fr o m Gäller t o m Titel Oskarshamn - Delprojekt MKB - Samrådsunderlag Utfärdare Skriv- och språkkontroll Eleonore Hovlund/GSY Elisabeth Matsson/GAA

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete 1 Innehåll Egenkontroll: STARK...4 Fysiskt skydd bevakning...5 Brandskydd...6 Larm...7 Strålskydd...8 Radiologisk klassning...9 Skyddsutrustning...

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

Innehållsförteckning med kommentarer för Barsebäcks MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Innehållsförteckning med kommentarer för Barsebäcks MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Miljörapport Skapat 2004-02-21 1824852 / 1.3 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 Företagsintern PSG / FSG enl

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Olika sätt att ta till vara på energin

Olika sätt att ta till vara på energin 24 Olika sätt att ta till vara på energin För att vi ska kunna tillgodogöra oss energin krävs inte bara att det finns tillräckligt mycket av den, utan den ska även vara i rätt form, på rätt plats och i

Läs mer

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW Elens väg i Sverige Nästan hälften av vår elenergi produceras i kärnkraftverk och lika stor del i vattenkraftverk. Återstoden av elenergin kommer från bränsleeldade kraftverk, där olja, kol, trä och dylikt

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift-

Läs mer

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Våra kä rnkraft verk producerar ungefär hälften av den el som används i Sverige. Driften orsakar näst intill inga utsläpp av växthusgaser. Alla former av

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Miljödeklaration EPD Kärnkraft

Miljödeklaration EPD Kärnkraft Miljödeklaration EPD Kärnkraft Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls kärnkraftverk (Ringhals och Forsmark) S-P-00021 S-P-00026 S-P-00021 S-P-00026 2014-03-27 Vattenfall AB Sammanfattning av EPD

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt.

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. PERSPEKTIV PÅ kärnkraft En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. introduktion I Sverige, liksom i alla västländer, är det ägarna av kärnkraftverken som ansvarar för att

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer