Kraftkällan i fokus. Om OKG och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraftkällan i fokus. Om OKG och"

Transkript

1 Kraftkällan i fokus Om OKG och kärnkraft

2 Detta är OKG OKG ger varje år ut årsberättelser och rapporter där vi följer upp hur vi lyckas nå våra mål inom exempelvis säkerhet och miljö. Du kan hitta rapporter och annan information om vår verksamhet på 2

3 OKG AB är en av Sveriges ledande kraftproducenter. Företaget är ett av de största i Kalmar län och driver och utvecklar tre kärnreaktorer, som tillsammans svarar för mer än 10 % av landets elförsörjning. Vår produktion av el, med mycket låga utsläpp av växthusgaser är en nationell resurs som skapar arbetstillfällen och som bidrar till välstånd och konkurrenskraft för svensk industri. Genom säker drift och ständig anläggningsutveckling är det vår ambition att leverera denna miljöanpassade el under sextio års tid. Varje sommar, då kraftbehovet i Sverige är som minst, genomförs underhållsavställningar, så kallade revisioner, på Oskarshamn 1 (O1), Oskarshamn 2 (O2) och Oskarshamn 3 (O3). Under en revision utförs bränslebyte, bränsleomflyttningar och förebyggande underhållsåtgärder. Normalt arbetar cirka 900 personer på OKG. Under en revisionsavställning arbetar ytterligare nära 500 personer på våra anläggningar. Även större ombyggnationer och projekt samordnas i möjligaste mån med revisionerna. OKG ingår i E.ON-koncernen, som är världens största privata energiföretag. E.ON Sverige äger 54,5 procent av OKG. Resterande 45,5 procent ägs av Fortumkoncernen. Simpevarp Oskarshamn Här finns vi 3

4 Simpevarpshalvön OKG och de reaktorer företaget driver är beläget på den vackra Simpevarpshalvön, som ligger tre mil norr om Oskarshamn. Här återfinns ett stycke genuin smålandskust med rofylld miljö och ett rikt djur- och fågelliv. På halvön finns även Simpevarps by, med anor från 1700-talets bondesamhälle. Husen i byn är varsamt restaurerade av OKG och används idag som gäststugor, för konferenser, företagshälsovård och som sommarcafé. Här anordnas även trevliga aktiviteter under sommarhalvåret, såsom barnföreställning, auktion, konst- och hantverksutställning. Simpevarpsbyn är även utgångspunkt för en naturstig som går genom skogen ner till havet. Utmed stigen finns tavlor med information om livet i skärgården, bygdens historia och om OKG. Visste du exempelvis att Simpevarp utsågs till kronofiske på 1500-talet av Gustav Vasa, som satte en man med det passande namnet Peder Mört till fiskefogde? På Simpevarpshalvön ligger också Clab, det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle i Sverige. Clab ägs av SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB. Här finns också hemmahamnen för det specialbyggda fartyg som transporterar radioaktivt avfall. På halvön bedriver även Sveriges lantbruksuniversitet verksamhet under tillsyn av Länsstyrelsen. Det marina växt- och djurlivet har studerats sedan 60-talet. Effekten på OKGs anläggningar är: O1 492 MW O2 586 MW O MW kort om vår kraft De karaktäristiska ränderna på Sveriges kärnkraftverk är från början en formgivningsidé av arkitekten Karl Gustaf Svensson. Ränderna användes för första gången vid byggnationen av Oskarshamn 1 och symboliserar skogslinjen mot himlen. O1 är Sveriges äldsta reaktor. Den togs i drift 1972 och invigdes av Gustav VI Adolf. Då stod Oskarhamn 2 redan färdigbyggd brevid. Anläggningen togs i kommersiell drift i slutet av Oskarshamn 3 togs i drift 1985, sju månader före den ursprungliga planerade tidpunkten. Produktionen på OKG motsvarar den totala elförbrukningen i Stockholm, Göteborg och Malmö. När OKG går på full effekt kan de tre reaktorerna tända drygt 368 miljoner lågenergilampor med 7 W effekt. Enbart O3 kommer under sin livstid att producera över 600 TWh, vilket räcker till hela Sveriges elförbrukning i ungefär fyra år. Elektrifieringen av Sverige tog fart för ungefär 100 år sedan. De första kraftverken var koleldade och generatorn drevs av en ångmaskin. Därefter följde en omfattande utbyggnad av vattenkraft i Sverige. Elförbrukningen fortsatte öka, samtidigt som vi bestämde att lämna fyra norrlandsälvar orörda. Istället satsade Sverige på kärnkraften, som står för ungefär 40 procent av den totala elproduktionen. Den svenska modellen, med huvudsakligen vatten- och kärnkraft, innebär att vi har ett av världens renaste energisystem, med mycket låga utsläpp av fossila ämnen. Kärnkraftsföretagen betalar dock en särskild effektskatt till staten. OKG betalar varje år drygt 1 miljard i kärnkraftsskatt. Inga andra kraftslag har motsvarande skatt. 4

5 Förebyggande säkerhet på kärnkraftverk Något bra kan alltid bli ännu bättre. Det är grund principen i vårt förebyggande säkerhetsarbete, som bygger på ständiga förbättringar i en lärande organisation. Det innebär konkret att exempelvis kontrollrumspersonalen ständigt övas på svåra och onormala situationer i speciellt utformade simulatorer. Det innebär också att förbättringar hela tiden görs i anläggningarna och att erfarenheter från andra kärnkraftverk i världen analyseras och tillförs verksamheten. Dessutom sker en kontinuerlig kommunikation med statliga myndigheter, främst SSM ( Strålsäkerhetsmyndigheten). OKG rapporterar till dem både i det vardagliga arbetet och när förändringar planeras och genomförs. Maskiner kan gå sönder och människor kan göra fel. Därför byggs de säkerhetstekniska systemen enligt principen livrem och hängslen. Det betyder att flera säkerhetssystem har samma uppgift, men har olika tekniska lösningar och är fysiskt åtskilda från varandra.» ines-skalan händelse OLYCKA 7 Stor olycka 6 Allvarlig olycka 5 Olycka med risk för omgivningen. 4 Olycka utan betydande risk för omgivningen. 3 Allvarlig händelse 2 Händelse 1 Avvikelse 0 Mindre avvikelse Det kan för en utomstående många gånger vara svårt att bedöma om olyckor och händelser som inträffar i ett kärnkraftverk är allvarliga eller inte. Ett hjälpmedel som tagits fram för att underlätta denna bedömning kallas för INES-skalan (International Nuclear Event Scale). Skalan är sjugradig och de tre lägsta nivåerna betecknas som händelser. Graderingarna 4-7 klassas som olyckor. Händelserna klassas utifrån tre olika kriterier som vägs samman; radioaktiva utsläpp, utsläpp av radioaktivitet inom anläggningen och försämring av anläggningens säkerhetssystem. Händelser som inte faller under dessa kriterier klassas som INES 0. 5

6 Kärnkraften är inte fri från risker, men säkerheten och säkerhetskulturarbetet är prioriterat på OKG. En god säkerhet är inte bara en skyldighet mot vår omgivning, det är också en förutsättning för vår fortsatta existens. Ett fel i våra anläggningar eller en felaktig knapptryckning i ett kontrollrum leder till att verket stoppas automatiskt. Kärnkraftverk i Sverige måste också vara konstruerade så FÖRSVARSNIVÅER Dessa nivåer handlar om att konstruera och driva kärnkraftsanläggningar med bästa möjliga skydd mot tekniska fel, mänskliga fel, okontrollerbara yttre händelser som brand, jordbävningar, blixtnedslag, sabotage med mera. Nivåerna fungerar ungefär som kärnkraftverkens olika barriärer om den ena sviktar, så upprätthålls säkerheten av den andra. Totalt handlar det om fem olika nivåer. att radioaktiva ämnen inte kan komma ut på ett okontrollerat sätt. Reaktorsäkerheten bygger på följande principer: Barriärsystemet Försvarsnivåer Även vid ett stort haveri, ska reaktorinneslutningen hållas intakt och det ska gå att uppnå ett stabilt sluttillstånd där den skadade härden hålls kyld och vattentäckt. Ett kärnkraftverk är ständigt beroende av el för drift av viktiga säkerhetssystem. Om ett strömavbrott inträffar har verken olika typer av reservkraft att tillgå i form av dieselgeneratorer, gasturbiner och batterier som träder i kraft. Det finns också filter som förhindrar utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Konsekvenser liknande dem som uppstod efter olyckan i Tjernobyl eller vid Fukushima är alltså inte möjliga i Sverige, även om det går så långt att en härdsmälta inträffar. Kärnkraftverken på OKG är också skyddade mot yttre angrepp såsom sabotage och terrorattacker. Det fysiska skyddet består bland annat av en dubbel staketgata, kamerasystem för övervakning med omedelbar verifiering av skalskyddslarm, olika kontroller av fordon, personal och gods med mera. Det fysiska anläggningsskyddet har på senare år förstärkts för att ytterligare begränsa möjligheterna att tränga in i eller sabotera anläggningarna.» 1 Kontrollrumspersonalen tränas ständigt i simulatorer som är kopior av de ordinarie kontrollrummen. 5 KÄRNKRAFT- VERKENS Försvars- NIVÅER Förebyggande åtgärder (utbildning, fungerande arbetsrutiner etc.).

7 Även vid ett stort haveri, ska reaktorinneslutningen hållas intakt och det ska gå att uppnå ett stabilt sluttillstånd. BARRIÄRsystemet Första barriären är själva bränslet, uranoxiden, ett keramiskt, icke vattenlösligt ämne med hög smältpunkt (cirka C). Kristallerna i bränslet har god förmåga att binda klyvningsprodukterna. Andra barriären är de rör av zirkaloy (en zirkoniumlegering) som utgör bränslets kapsling. Tredje barriären är reaktortanken med tillhörande rörsystem, det så kallade primärsystemet. Reaktortanken är gjord av tjockt stål. Webb-symbol Kärnkraftverk har flera olika barriärer som skyddar omgivningen vid en eventuell olycka. Läs mer på Fjärde barriären är reaktorinneslutningen, som består av tjock betong med ingjuten gastät stålplåt. Reaktorinneslutningen ska vara intakt även om bränslet börjar smälta. Här ryms även vattenbassäng och sprinklers för kylning. Här finns också ledningar till ett haverifilter (ett så kallat RAMA-filter) i en separat byggnad som kan ta hand om 99,9 procent av radioaktiviteten om en olycka skulle inträffa. Radioaktivt material ska alltså inte kunna spridas till omgivningen ens om de inre barriärena brutits vid ett haveri. Femte barriären är reaktorbyggnaden som även den kan klara stora påfrestningar, såsom flygplanskrascher, jordbävningar och översvämningar. Exempel: Läs mer om resultatet på Kärnan!» 2» 3» 4» 5 Kontroll av driftstörningar och detektering av fel. Kontroll över förhållanden som kan uppstå vid haverier, så att kärnbränslet inte överhettas eller så att trycket i reaktortanken blir för högt. Konsekvenslindrande åtgärder för att hålla radioaktiva ämnen under kontroll även om andra säkerhetssystem misslyckas. Lindring av konsekvenser vid utsläpp till omgivningen. 7

8 Vatten blir till kraft så fungerar processen I ett kärnkraftverk används anrikat uran som bränsle. Uranet är placerat i fyra meter långa bränsleelement som är omgivna av vatten inne i reaktortanken. När uranatomer klyvs utvecklas värme. Värmen får vattnet i reaktortanken att koka. Det kokande vattnet i reaktortanken blir till ånga som leds via rör vidare till turbinanläggningen. Ångan driver turbinen som står i förbindelse med en generator som i sin tur omvandlar rörelsen till elström. Strömmen transformeras upp och leds ut på nätet via 400 kv-ledningar. Ångan leds efter turbinerna ned i en kondensor (kylare). Separata rör med havsvatten från Östersjön går genom kondensorn och när ångan träffar de kalla rören blir den åter till vatten. Processvattnet renas och förvärms innan det pumpas tillbaka in i reaktortanken. Vattnet i reaktortanken har tre uppgifter. Förutom att kyla bränslet och transportera energin vidare till turbinen, så är det också vattnet som gör kärnklyvningen möjlig. Om vattnet från härden försvinner upphör allså klyvningen. Då återstår att ta hand om resteffekten. Det kan göras genom att bränsleelement duschas med vatten från inbyggda munstycken i reaktortanken. Andelen uran-235 i kärnbränslet ligger på 3-4 procent. Resterande andel är uran-238. Anrikning sker i anrikningsanläggningar som levererar anrikad uranhexafluorid till en fabrik som tillverkar kärnbränsle. Via en serie kemiska processer omvandlas uranhexafluorid till urandioxid, som är ett svart pulver. Detta pulver pressas till cylindrar, kutsar, som sedan sintras i en ugn med hög temperatur. Därefter läggs de små kutsarna i metallrör av legeringen zirkaloy. Ett antal sådana rör, beroende på typ, sätts ihop Atomer som klyvs ger värme till ett bränsleelement. Varje element används vanligen i fem år innan den byts ut från bränslehärden, som i sin tur består av flera hundra bränsleelement. Exempelvis har O1 totalt 448 bränsleelement, medan O3 har 700 bränsle element. Klyvningsprocessen kontrolleras med hjälp av styrstavar som är placerade mellan bränsleelementen. När styrstavarna är inkörda helt och hållet i härden upphör kärnklyvningen. När styrstavarna är neddragna i bottenläge går verket med full effekt och vattnet i reaktortanken kokar. Styrstavarna innehåller borkarbid, ett ämne som absorberar neutroner och som därigenom hindrar kärnklyvningen. Styrstavarna kan på bara några sekunder föras in automatiskt i bränslehärden med hydraulkraft. De kan också skjutas in med elmotorer. Reaktortank Bränsle Ånga Huvudcirkulationspumpar Vatten 8

9 I ett kärnkraftverk kokas vatten till ånga. Ångan driver en turbin som i sin tur driver en elgenerator, precis som processen i ett konventionellt oljeeldat kraftverk, fast utan olja som bränsle. Högtrycksturbin Lågtrycksturbiner Generator Ånga Skalventiler Avloppsånga Kylvattenpump Bränsle Kondensor Förvärmare Vatten Kondensatpump Kylvatten från havet Matarvattenpump Förvärmare Vatten Matarvattentank Huvudflödesschema Oskarshamn 3 9

10 1 En centimeterstor bränslekuts motsvarar cirka 600 liter olja. 2 Små kraftpaket En bränslekuts motsvarar cirka 600 liter olja. Kutsdiametern varierar beroende på fabrikat mellan ungefär 8,5-10,5 mm. Kutsarna är mellan mm långa, också beroende på fabrikat och anrikningsgrad. Kutsen på bilden intill är av naturlig storlek. 3 1 Vid 2 3 moderniseringen av Oskarshamn 3 byttes hela turbinen ut. Här anländer en ny rotor som sitter i en lågtrycksturbin. Här lyfts den nya rotorn till lågtrycksturbinen på plats i turbin - hallen. Lågtrycks turbinernas rotorer väger cirka 260 ton vardera, medan högtryck turbinens rotor väger cirka 73 ton. Vattnet i reaktor bassängen fungerar som strålskydd och är renat och av joniserat. Därmed bryts ljuset annorlunda och vattnet ser blåaktigt ut. På bilden pågår omflyttning av bränslet. En kontrollerad kärnreaktion Kärnklyvningsprocessen börjar med att man träffar en urankärna med en fri neutron. Neutronen delar urankärnan i två delar, som blir två nya grundämnen. Dessutom frigörs 2-3 nya neutroner som i sin tur kan dela andra urankärnor och en kedjereaktion har startat. 10

11 Strålning är något som vi människor alltid har omkring oss och den kommer bland annat från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken, i vår egen kropp och från det vi äter. Läs mer

12 Strålning är naturligt AlfastrålningEN har ganska liten räckvidd och stoppas med papper eller ett tunt hudskikt. Betastrålningen passerar papperet men hindras av en centimetertjock plexiglasskiva. Gammastrålningen kan minskas till hälften av antingen 1 cm bly, 5 cm betong eller 10 cm vatten. Strålning är något som vi människor alltid har omkring oss och den kommer bland annat från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken, i vår egen kropp och det vi äter. Under det senaste seklet har människan utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. All strålning är bärare av energi men beroende på hur mycket energi som finns i strålningen påverkar den oss på olika sätt. Den mest energirika strålningen kallas för joniserande strålning, eftersom den har förmågan att slita loss elektroner från atomer och det är denna som ofta förknippas med kärnkraft. Den mängd strålningsenergi som kroppens vävnader absorberar kallas för stråldos. Stråldoser är lätta att mäta och måttenheten kallas millisievert (msv). Man kan skydda sig mot strålning genom att minska bestrålningstiden, öka avståndet till bestrålningskällan, eller avskärma strålkällan med vatten, betong eller liknande. Man skiljer mellan alfa-, beta- och gammastrålning. Alfastrålning har ganska liten räckvidd och stoppas med papper. Betastrålning passerar papper, men hindras av en centimetertjock plexiglasskiva. Gammastålning har hög genomträngningsförmåga, men kan minskas till hälften av antingen 1 cm bly, 5 cm betong eller 10 cm vatten. I Sverige tar varje person emot cirka 4-5 msv per år. Vissa yrkesgrupper får på grund av sitt arbete ett extra dostillskott. En pilot som flyger höghöjdsrutter kan få en årlig dos på 2-5 msv extra. Gruvarbetare kan få ett extra dostillskott på cirka 20 msv per år, medan kärnkraftspersonal, som ibland måste arbeta på platser där de utsätts för högre strålnivåer, i genomsnitt får 2 msv extra per år. Det finns en gräns för hur mycket strålning en enskild person får ta emot och den ligger på 50 msv per år, alternativt 100 msv på fem år. Akuta strålskador efter en kortvarig stor stråldos uppstår först vid över msv, vilket kan jämföras med den stråldos du får vid en tandröntgen, 0,02 msv. För att kunna kontrollera att våra medarbetare inte utsätts för höga stråldoser används olika mätare, så kallade dosimetrar. Personalen på ett kärnkraftverk ska alltid bära två dosimetrar på sig när de vistas på områden där strålningsrisk föreligger. Dels används en personlig dosimeter som du bär I Sverige tar varje person emot cirka 4-5 msv per år. på bröstet, eftersom de strålningskänsligaste kroppsdelarna finns där, och som registrerar strålningen i form av att energi lagras i dosimetern. Denna dosimeter mäter gamma-, betaoch neutronstrålning. Förutom den personliga dosimetern används även en direktvisande och larmande dosimeter som enbart registrerar gammastrålning. Vid arbete med radioaktivt material kan radioaktiva partiklar lossna. För att förhindra att sådana partiklar sprids i anläggningen och till omgivningen, bär personalen skyddskläder som regelbundet specialtvättas och byts. Vidare söks medarbetare av i speciella helkroppsmonitorer innan de går ut. 12

13 Strålande frågor? Varför är vissa människor rädda för kärnkraft? Fruktan för kärnkraft bygger ofta på vanföreställ-! ningar, missförstånd och myter. Vissa tror att kärnreaktorer kan åstadkomma atombombsexplosioner, vilket givetvis inte är fallet. Många gånger handlar rädslan och oron om strålning. Varifrån kommer rädslan för strålning??! Rädslan för strålning är gammal, mycket äldre än kärnkraften. Bevarade bilder visar att föreställningen om strålar, som verkar med övernaturlig kraft, härrör från forntiden. Exempelvis trodde man förr på goda och onda stjärnor, som verkade genom strålar. Det fanns också föreställningar om övernaturliga väsen med magiska krafter, som verkade genom sina ögons utstrålning. Exempelvis är det frilagda strålande ögat en gammal religiös sinnebild för Guds kontroll och ingripande kraft över världen.? Finns föreställningar om strålning även idag?! Ja, även idag cirkulerar åtskilliga vanföreställningar och felaktiga påståenden. Tanken om den övernaturliga strålen levde vidare i västerländsk vidskepelse och fiktion talets naturvetenskapliga upptäckter kunde tacksamt appliceras på äldre föreställningar och fantasier. Man började berätta om hur man med nyupptäckta medel kunde utföra goda och onda gärningar på distans och tvärs igenom till synes omöjliga hinder, som exempelvis antända fiendens ammunitions lager, förstena människor eller se med röntgensyn. Sådana berättelser har även fört ett vitalt liv inom sciencefictiongenren. Här återfinns exempelvis Lex Luthors kryptonit, vars strålar slår ut självaste Stålmannen. Det finns också berättelser om den besatte vetenskapsmannen, som i värsta fall är i fördrag med djävulen och redan från början spritt språngande galen. Mer moderna myter handlar om att strålning smittar, eller att även små doser strålning leder till cancer. Undersökningar visar att med ökad kunskap följer en mer positiv inställning till kärnkraft. Alla som arbetar i ett kärnkraftverk i de zoner där det kan finnas radioaktivitet, bär en direktvisande dosimeter som larmar vid en förinställd larmgräns.» Bq» Gy» Sv Aktivitet Becquerel, Bq Absorberad dos Gray, Gy Stråldos Sievert, Sv STRÅLNING OLIKA STORHETER & ENHETER Ett ämne som är radioaktivt innebär att dess atomkärnor sönderfaller. Hur stor aktiviteten är beror på hur många kärnor som sönderfaller per tidsenhet, 1 Bq = 1 sönderfall/s. Med absorberad dos menas den energi en kropp eller ett föremål tar upp när den utsätts för strålning. Absorberad dos är dock inte ett mått på strålningens biologiska verkan. 1 Gy = 1 joule/kg. Olika strålslag har olika påverkan på din kropp och dina organ är dessutom olika känsliga för strålning. Storheten stråldos tar hänsyn till denna skillnad genom att den absorberade dosen multipliceras med viktningsfaktorer. 13

14 En kraft för klimatet! Elförbrukningen i Norden ökar samtidigt som oron för fossila bränslens påverkan på klimatet gör att många länder kämpar med att få ner utsläppen av exempelvis koldioxid. O1 O2 Den svenska modellen med huvudsakligen vatten- och kärnkraft har inneburit att vi har ett mycket rent energisystem i vårt land med mycket låga utsläpp av fossila ämnen. Intensiv forskning pågår för att utveckla ekologiskt uthålliga alternativ, men i dagsläget finns inga självklara alternativ till dagens storskaliga baskraft. Även om ett kärnkraftverk ger mycket låga utsläpp av växthusgaser, så är ett kärnkraftverk i många avseenden en traditionell industri med konventionell miljöpåverkan. Därför tas oljor, lösningsmedel och andra kemikalier om hand på ett riktigt sätt och sopor källsorteras. En av företagets viktigaste målsättningar är att ständigt sträva efter låg miljöpåverkan. En stor miljöpåverkan från OKG och andra kärnkraftverk är den uppvärmning av havsvattnet som sker i anslutning till kylvattenutsläppet. Följderna av detta har studerats sedan 1960-talet och utförs idag av Fiskeriverket. Faktum är att få kustavsnitt i Sverige är så miljökontrollerade som vårt närområde. Resultaten visar att den varma miljön för med sig både för- och nackdelar. Reproduktionen försämras för vissa arter, medan tillväxten generellt går snabbare. Ur miljösynpunkt är det bättre ju kallare havsvattnet är. Därför har djupvattenintag införts på OKG, vilket minskar miljöpåverkan och ökar produktionsförmågan. O3 Simpevarp Kylvattenplym som visar värmeflödet från OKGs kylvattenutsläpp ut i Östersjön. Kylvattenplym som visar värmeflödet från OKGs kylvattenutsläpp ut i Östersjön. Grader över normal temperatur >5 VISSTE DU ATT... ett koleldat kraftverk av samma storlek som OKG skulle förbruka ton kol per dygn. Måttenheter De olika måttenheterna för effekt och energi kan vara svåra att få grepp om. Som utgångspunkt kan du använda dig av en lågenergilampa som i allmänhet behöver en effekt någonstans mellan 3-50 W (Watt) för att lysa. Måttenheten kw (kilowatt) står för W och enheten MW (megawatt) är kw eller W. Detta ska inte blandas ihop med måttenheterna för energi. Formeln Effekt x Tid = Energi gäller. Det vill säga, har du en lampa med effekten 7 W och låter den lysa i en timme har den gjort av med 7 Wh (Wattimmar).

15 Kärnkraften är således minst lika klimateffektiv som förnyelsebara produktionsslag som vind- och vattenkraft. Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att kunna göra korrekta jämförelser mellan olika kraftslag bör hela livscykeln beaktas, såsom rivning och byggnation av ett kraftverk, transporter, samt framtagning av bränsle. Resultat av livscykelanalyser redovisas exempelvis i miljödeklarationer som registerhålls av Miljöstyrningsrådet. Dessa baseras på internationellt accepterade vetenskapliga metoder och redovisningssätt. De visar att kärnkraften ger mycket låga utsläpp av växthusgaser sett ur ett livscykelperspektiv. Exempelvis ligger kärnkraftens utsläpp av koldioxid på 1,4-4 gram CO 2 ekvivalenter per kwh elektricitet. Som en jämförelse ligger exempelvis vindkraften på cirka gram CO 2 ekvivalenter per kwh elektricitet. Kärnkraften är således minst lika klimateffektiv som förnyelsebara produktionsslag som vind- och vattenkraft. De största utsläppen ger kraftslag där fossila bränslen såsom kol eller gas används. Till skillnad från sådana kraftslag, så ger vatten-, sol-, vind- och kärnkraft inga direkta utsläpp vid produktion. Kärnkraft är däremot inte ett förnybart energislag som vind- och vattenkraft, eftersom uran är en ändlig resurs. Men tvärtemot vad många hävdar så tillhör uran kategorin uthållig energikälla, eftersom tillgången på uran är mycket stor i förhållande till användningen. Kända lättillgängliga urantillgångar räcker i cirka hundra år. Nya reaktorer använder också uran effektivare och när kända uranresurser minskar blir uranpriset högre, vilket gör det attraktivt att bryta mer svårtillgängligt uran. I det perspektivet räcker vårt uran i tusentals år. Man bör också komma ihåg att uran har ett mycket högt energiinnehåll i jämförelse med andra kraftslag och att brytning av uran i gruvor är som annan gruvbrytning. OKG genomför ändå kontroller där exempelvis arbetsmiljön inspekteras på plats hos olika uranleverantörer. Många människor är oroliga att kärnkraftverk ger stora radioaktiva utsläpp under drift så är inte fallet. Kärnkraftens gränsvärde för utsläpp till omgivningen är 0,1 msv/år. OKGs värde är cirka 100 gånger lägre än gränsvärdet. SVERIGES ELTILLFÖRSEL Sedan 1996 är elmarknaden i Sverige avreglerad och hela Norden är idag sammanlänkad i ett stort energisystem där el köps och säljs på den nordiska elbörsen Nordpool med säte i Oslo. Vindkraft 1 % Import 5 % Värmekraft 9 % Kärnkraft 41 % Vattenkraft 44 % (Ungefärliga värden ) Den traditionella balansen mellan tillgång och efterfrågan styr priset. Skiftningarna i tillgång på vattenkraft, väderläge etc. påverkar priset, som sätts på marginalen. Detta innebär att den senast producerade kilowattimmen bestämmer priset. Sker detta inom den normala baskraften blir priset lågt, men om den produceras i något av reservkraftsystemen, såsom gasturbiner eller oljekraftverk, som är alternativet då det är kraftbrist, blir elpriset betydligt högre. Totalförbrukningen av el i Norden är cirka 400 TWh (miljarder kilowattimmar) per år. Sveriges elförbrukning ligger normalt omkring 160 TWh. Skillnaden i vattenkraftproduktion mellan ett vått och ett torrt år kan uppgå till så mycket som 90 TWh, vilket förklarar en stor del av prissvängningarna. När kraftläget är riktigt ansträngt används gasturbinanläggningen på OKG för att stötta upp elförsörjningen i Sverige. 15

16 OKG Aktiebolag // Oskarshamn // Tel //

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Våra kä rnkraft verk producerar ungefär hälften av den el som används i Sverige. Driften orsakar näst intill inga utsläpp av växthusgaser. Alla former av

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Teknisk information om Barsebäck

Teknisk information om Barsebäck Teknisk information om Barsebäck 2 Innehåll Så gör vi el... 4 Med miljön i fokus... 9 Barsebäcks radioaktiva avfall...12 Reaktorsäkerhet på Barsebäck...14 Strålning...16 Planer för nedläggning...18 Översiktsplan

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

Arbeta säkert på Forsmark

Arbeta säkert på Forsmark Arbeta säkert på Forsmark Viktiga telefonnummer Riktnummer 0173 SOS Alarm 112 Bevakningscentralen, larm 822 22 Bevakningscentralen 811 22 Växel 810 00 Huvudentré 812 59 Brandstation förman 812 55 Kontrollrum

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Kärnkraftens historia

Kärnkraftens historia Kärnkraftens historia Judinnan Lise Meitner flydde från Berlin till Stockholm1938. Innan flykten hade hon arbetat i ett forskarlag tillsammans med Otto Hahn och Fritz Strassman. De studerade reaktionerna

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

ANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA

ANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA ANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA och hur den påverkat Svensk kärnkraft Författare: Marcus Karlsson, Niclas Säljö Handledare: Per Styrlin Termin: VT14 Ämne: Examensarbete Sammanfattning Rapporten

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Bild 1 Kärnkraftsteknik Föredraget handlar huvudsakligen om ASEA-Atoms BWR. Vi startar med neutronfysiken.

Bild 1 Kärnkraftsteknik Föredraget handlar huvudsakligen om ASEA-Atoms BWR. Vi startar med neutronfysiken. Kärnkraftsteknik Föredrag av Bengt Lönnerberg på AFI 25 februari och 25 mars 2014. Kommentarer till visade bilder. Bilderna visas som miniatyrer i texten nedan. Fullstora bilder finns i separat fil. Bild

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123 Senast uppdaterad 20120801 37 Naturkunskap 1a1 Energi Lärarhandledning gällande sidorna 96123 C apensis Förlag AB Energi Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Frågor om hållbar

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer