Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Röntgenstrålning som verktyg

3 Röntgens barndom

4 Tidiga strålskador

5 Strålskydd

6 Passar skon?

7 Riskhantering Alla röntgenundersökningar innebär en risk för patienten Strålskyddslagen SFS 1988:220

8 Berättigad Den kliniska nyttan för patienten skall överväga strålrisken Optimerad Tillräckligt diagnostiskt utbyte med lägsta möjliga stråldos (ALARA-principen) Dosgränser för personal Grundprinciper

9

10 Strålskyddslagen SFS 1998:220 Arbetsgivaren skall svara för att arbetstagaren har kännedom om föreskrifter är upplysta om riskerna har tillräcklig utbildning har tillräcklig kunskap om strålskydd Arbetstagaren skall använda de strålskydd som finns vidta åtgärder för strålskydd

11 Föreskrifter SSMFS 2008:31 och 2008:35 Berättigande och optimering Kompetens Strålskyddsorganisation Kvalitetssäkring Utrustning Kvinnor i fertil ålder Diagnostiska referensnivåer SSMFS 2008:51 Dosgränser vid arbete med strålning Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen Persondosmätningar Läkarundersökning

12 Röntgenröret

13 Elektromagnetisk strålning Radio Mikrovågor Infrarött Synligt ljus UV-ljus Röntgen Gamma Icke-joniserande Joniserande => Ger stråldos 13

14 Jonisation Spridd strålning!

15 Stråldos absorption av strålningsenergi Jonisation Röntgenstrålning in mot kroppsdel 100 % Röntgenstrålning ut från kroppsdel? %

16 Kontrast Luft i lungor dämpar röntgentrålningen mycket lite Mjukvävnad dämpar lite mer Skelett dämpar mest Bild från Håkan Petersson Linköping

17 Risker med strålning Vävnadsskador Sena effekter

18 Vävnadsskador Skada Cancerinduktion Skada Mutation Nekros Strålningsinducerad cancer 18

19 Vad händer i kroppen? Cellen Cellens huvudbeståndsdelar: Vatten 70 % Protein 15 % RNA 6 % DNA 1% Fri radikal OH, H Direkt effekt Indirekt effekt

20 Vävnadsskador Strålskada Tröskeldos Dos 20

21 Vävnadsskador American Journal of Roentgenology 2001; 177: 3-25 Tröskeldoser: Huderytem Hudnekros Katarakt Håravfall Sterilitet 2 Gy 20 Gy 4 Gy / 0,5 Gy 3 Gy 3 Gy 3 mån efter PTCAx2 2 mån efter PTCAx2 International Journal of Cardiology, Maj 2011 PCI CTO

22 Sena effekter Cancerrisk Riskökning: 0,015 % / msv (foster, barn 0-9 år) Riskökning: 0,005 % / msv Riskökning: 0,001% / msv (>70 år) Effektiv dos, msv

23 Höga stråldoser Ej cancer Cancer normalt i samhället Cancer orsakad av strålning

24 Låga stråldoser Ej cancer Cancer Extra cancerfall

25

26

27 Naturlig bakgrundsstrålning ca 1 msv/år 27

28 Dosgränser - Personal Kategoriindelning Effektiv dos : 20 msv/år 6 msv/år A B 1 msv/år

29 Dosgränser - Personal Ögondos: 150 msv/år 20 msv/år Ny ICRP-rekommendation april 2011

30 Dosgränser - Personal Hud-, handdos: 500 msv/år

31 Gravid personal Rätt att avstå från arbete med joniserande strålning Stråldosen till fostret får ej överstiga 1 msv Individuell stråldosövervakning

32 Strålskydd - Personal 32

33 Röntgenutrustningen

34

35 Strålskyddsförkläde 1 0,9 0,8 0,7 Relativ risk 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Oskyddad person Strålskyddsförkläde 0.35 mm Strålskyddsförkläde 0.5 mm 35

36 Rätt storlek? För stort Lagom För litet Lagom

37 Rätt modell

38 Strålskyddsvård

39 Komplement Tyreoidea-skydd Frekvent arbete nära patient Blyglasögon Frekvent arbete nära patient vid intervention 39

40 Takhängt strålskydd

41 Takhängt strålskydd

42 Bordshängt strålskydd

43 Mobilt strålskydd

44 Avstånd 1 1/4 1/16 50 cm 1 m 1,5 m 2 m

45 Personalplacering vid vinkling? Denna sida? Denna sida?

46 Strålskydd - Patient 46

47 KAP/DAP (Kerma-Area-Produkt eller Dos-Area-Produkt) Ett mått på hur mycket strålning som använts. Enhet: Gycm 2 (eller cgycm 2, mgym 2, µgym 2 ) Registrering ett krav från SSM

48 KAP/DAP Jämföra Operatörer Undersökningar Utrustningar Effekt av optimering Diagnostiska standarddosmätningar Dosberäkningar (patientdos, fosterdos)

49 Huddos ICRP 85: Alla patienter med huddos över 3 Gy skall följas upp efter dagar. ICRP 120: 500 Gycm 2

50 Michael Sandborg, sjukhusfysiker, Linköping

51 Gravid patient Kvinnor i fertil ålder skall tillfrågas om graviditet! Riskbedömning (ICRP): Fosterdos < 100 mgy utgör inte abortindikation

52 Gravid patient Planerade ingrepp Skjut upp om möjligt Akuta ingrepp Notera: Fostervecka Genomlysningstid KAP-värde Spara en bild Kontakta sjukhusfysiker

53 Patientens placering? Nära bildmottagaren? Nära röntgenröret?

54 Bildmottagarens placering? Långt från röntgenrör? Nära röntgenrör?

55 Patientstorlek Vilken kroppsdel ger upphov till mest spridd strålning?

56 Patientstorlek

57 Minska patientstorlek 3 cm mindre patient ½ dose Ändra vinkling några grader!

58 Inbländning Tumregel: Inbländning 3 cm runt om ger ca 50% lägre dos!

59 Ex. fotpedal

60 Kontinuerlig genomlysning på av kontinuerlig tid

61 Pulsad genomlysning på av pulsad tid

62 Antal pulser per sekund Kontinuerlig

63 Dos per puls

64 Dosläge genomlysning x 2x 4x

65 Exponering på av tid

66 Genomlysning vs exponering Exponering Genomlysning Exponeringsserie/ filmning/angioserie Dos till bilddetektor Dos till bilddetektor Dos till bilddetektor Tid Tid Tid

67 Förstoring Ingen förstoring Förstoring Förstoring OBS! Ger högre huddos till patienten!

68 Tack för mig!