1 Problemet och vad SSM vill uppnå

Transkript

1 Sida: 1/6 Vårt datum: Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt förekommande radioaktiva ämnen 1 Problemet och vad SSM vill uppnå 1.1 Problemet Enligt strålskyddslagens (1988:220) grundläggande princip ska stråldoser till människor begränsas så långt som rimligen är möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. Stråldostillskott till allmänhet och arbetstagare kan uppstå i samband med hantering av aska från förbränning av trädbränsle för energiproduktion, som innehåller cesium-137. Sedan 2006 finns föreskrifter om hanteringen av sådan cesiumkontaminerad aska (SSMFS 2008:16). Stråldostillskott till allmänhet och arbetstagare kan även uppstå vid förbränning av torv vid förbränningsanläggningar för energiproduktion. För hantering av sådan torvaska saknas för närvarande regler. De föreslagna föreskrifterna syftar till att reglera hanteringen även av sådan aska. Energitorv kan innehålla både naturligt förekommande ämnen, t.ex. uran- 238 och det konstgjorda radioaktiva ämnet cesium-137, vilka koncentreras i den aska som uppkommer vid förbränningsanläggningarna. Naturligt förekommande radioaktiva ämnen kan lösas ur berggrunden av grundvatten och fastna i torv. Mycket höga halter av främst uran-238 kan förekomma i torvmyrar. Torven kan även vara kontaminerad av nedfall av cesium-137 på markytan från nedfall efter kärnvapenprovsprängningarna på och 70-talen och efter Tjernobylolyckan Nedfallet efter kärnvapenprovsprängningarna fördelades tämligen jämnt över landet. Efter Tjernobylolyckan drabbade nedfallet främst södra och mellersta Norrland, se bilaga 1, där mycket höga halter av cesium-137 kan förekomma i det översta torvskiktet. Tre huvudsakliga strålskyddskonsekvenser kan identifieras vid energitorvanvändning vid en förbränningsanläggning och efterföljande hantering av askan: Radioaktiva ämnen i askan kan påverka strålnivån i omgivningen, främst vid återvinning och deponering och höga aktivitetsmängder kan före-

2 Sida: 2/6 komma i dessa konstruktioner. (Externdos till människa kan erhållas vid användning av kontaminerad aska. Interndos till människa kan erhållas främst när radioaktiva ämnen lakas ut från deponier eller anläggningsarbeten med kontaminerad aska.) Avgång av radongas från upplagd aska kan bli problematisk om byggnader uppförs ovanpå, utan att skyddsåtgärder vidtas. Högre doser till människor kan uppkomma om kontaminerad aska återvinns på ett okontrollerat sätt, t.ex. genom att upplagd aska tas ut och används som byggnadsmaterial eller blandas i jord där livsmedel odlas. Denna risk ökar om samhällets institutioner, i ett längre framtidsperspektiv, glömmer att det finns restriktioner för återvinning av kontaminerad aska som ligger i deponier och anläggningsarbeten. Ett särskilt problem ligger i att flera av de naturligt förekommande radionukliderna är mycket långlivade och att en del av dessa ger höga stråldoser per aktivitet om de kommer in i kroppen hos en människa. Nu gällande föreskrifter i SSM:s författningssamling reglerar, som nämnts ovan, endast hantering av trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 (SSMFS 2008:16). Med de föreslagna föreskrifterna kommer tillämpningsområdet att även omfatta energitorv och naturligt förekommande radionuklider. 1.2 Vad vill SSM uppnå med regleringen? Aska, från förbränningsanläggningar, med förhöjda halter av radioaktiva ämnen kan vid hantering ge stråldostillskott till människor. Genom att föreskriva om regler för hur askan ska hanteras undviks omotiverade dostillskott till allmänheten. Med dostillskott menas en stråldos som tillkommer som en direkt konsekvens av askhanteringen. Denna dos är ett tillskott utöver alla andra förekommande källor, inklusive det ostörda nedfallet av cesium-137 eller den naturliga bakgrundsdosen vid den ostörda jordskorpan vid marknivån. Strålsäkerhetsmyndigheten vill med den föreslagna regleringen uppnå följande Skydd för människor och miljö mot skadlig verkan av joniserande strålning Tillskottet till den effektiva dosen till individer ur allmänheten bör inte överstiga 0,3 millisievert (msv) per år från de naturligt förekommande radioaktiva ämnena och 0,01 msv/år från cesium-137 från varje enskild verksamhet där kontaminerad aska hanteras (benämns exponeringsscenario). Detta överensstämmer med målsättningen i förslag till ett reviderat EU-direktiv om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Dessa värden kallas dosrestriktioner. Summan av dosbidrag från alla verksamheter med strålning får inte överstiga dosgränsvärdet 1 msv/år för allmänheten.

3 Sida: 3/6 Spridning av radioaktiva ämnen till lägre kontaminerade områden i miljön bör begränsas God resurshushållning i samhället Av miljöbalken framgår att avfall bör återanvändas eller återvinnas i största möjliga mån. Denna inriktning har följts i förslaget genom att peka ut möjliga villkorade återvinningssätt för kontaminerad aska som produceras vid förbränningsanläggningar Förenklade krav på åtgärder och kontroll De föreslagna föreskrifterna innebär förenklade krav på åtgärder och kontroll för askproducenter och användare som hanterar kontaminerad aska jämfört med gällande författning för trädbränsleaska. Detta har skett genom en avvägning mot att en rimligt låg risk ska föreligga för att allmänheten får doser över dosrestriktionerna. Ansvaret för omfattningen av provtagning och provtagningsfrekvens av aska vid förbränningsanläggning har förts över till verksamhetsutövaren. Denne får avgöra behovet i relation till risken för att gränsvärdena överskrids. Vidare har även ansvaret för omfattningen av skyddsåtgärder mot läckage av radionuklider till omgivningen vid anläggningsarbeten och deponier förts över till verksamhetsutövaren. Målstyrning har eftersträvats istället för detaljstyrning Gott skydd mot aska med mycket höga halter av cesium-137 från icke auktoriserad import av trädbränsle Ett mål med begränsning av halten cesium-137 i askor är att skapa hög medvetenhet hos förbränningsanläggningar om att ev. import från de högt kontaminerade skogarna nära Tjernobyl i Vitryssland, Ukraina och Ryssland kan ge problem. Idag förekommer en omfattande import av trädbränsle från Baltikum som inte drabbades av nedfallet från Tjernobyl. Om de träd som importeras från Baltikum ursprungligen kommer från de områden runt Tjernobyl, där det råder avverkningsförbud av radiologiska skäl, kan problemen med askan bli betydande Gott skydd mot aska med mycket höga halter av uran-238 från torvbränsle Föreskrifterna reglerar högsta halt av uran-238 i energitorv som får användas för energiproduktion i förbränningsanläggningar, vilket innebär att risken minskar för att strålskyddsproblem uppstår vid hanteringen av torvaska. Utan en sådan begränsning kan mycket höga uranhalter komma in i askhanteringsprocessen Gott skydd mot olika återvinningssätt för kontaminerad aska Föreskrifterna reglerar ett antal preciserade återvinnings- och deponeringssituationer. Om kontaminerad aska återvinns på annat sätt ska detta först anmälas till SSM. Här avses i första hand användning av kontaminerad aska i byggnadsmaterial. Frågor om byggnadsmaterial faller under Boverkets ansvarsområde och SSM kan inte särskilt föreskriva om detta. Dock måste alltid från strålskyddssynpunkt en berättigandeprövning av användning av kontaminerad aska i byggnadsmaterial göras. Detta är det användningssätt

4 Sida: 4/6 som riskerar att ge högst kollektivdos. Således är det ett återvinningsalternativ som bör användas med stor restriktivitet. 1.3 Förenkling m.m. De erfarenheter som vunnits under några års inspektioner enligt föreskrifterna SSMFS 2008:16 har lett fram till kunskaper som gör att de nu föreslagna föreskrifterna kan förtydligas och förenklas, bl.a. genom en lägre kravnivå för verksamhetsutövarna men med bibehållande av samma strålskyddsnivå. I korthet består förändringarna, i relation till de gällande föreskrifterna SSMFS 2008:16 av nedanstående rubricerade punkter Höjning av gränsvärdet för när föreskrifterna ska tillämpas Det undre värdet för när aska ska anses vara kontaminerad med cesium-137 har höjts från 0,5 kilobecquerel per kilogram (kbq/kg) torrsubstans till 1 kbq/kg torrsubstans. Detta är en harmonisering med kommande föreskrifter om friklassning av avfall från verksamheter med strålning, där detta värde används som lägsta gräns för åtgärder Höjning av mängden aska för när föreskrifterna ska tillämpas Den lägsta mängden aska för när föreskrifterna ska börja gälla har höjts från 30 ton aska/år till 100 ton/år producerad vid en förbränningsanläggning. Detta är en harmonisering med kommande föreskrifter om hantering av NORM 1 -avfall Färre kontrollmätningar Enligt förslaget ska, vid återvinning av aska, kontrollmätningar av askan ske vid förbränningsanläggning i en omfattning som säkerställer att det är uteslutet att gränsvärdena för återvinning överskrids i askan. Detta innebär i praktiken, under förutsättning att verksamhetsutövaren uppmärksammar om trädbränslet kommer från högre eller lägre kontaminerade områden, att färre prover behöver tas jämfört med nuvarande föreskrifter Verksamhetsutövaren får själv välja lämpliga skyddsåtgärder Skyddet av miljön från läckage till dricksvatten i närliggande vattentäkt och ytvattenrecipient ska enligt förslaget ske genom optimering av skyddsåtgärder mot läckaget. Detta lämnar ansvaret till verksamhetsutövaren att själv välja lämpliga åtgärder. Optimeringen ska verifieras genom att mäta på dricks- eller grundvatten och lakvatten Mindre omfattande omgivningskontroll I de gällande föreskrifterna anges gränsvärden för när skyddet av dricksvatten och ytvatten ska anses som tillräckligt. Omgivningskontrollen av cesium-137 vid deponier ska ske enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, vilka 1 NORM betyder Naturally Occurring Radioactive Materials (naturligt förekommande radioaktivt material)

5 Sida: 5/6 anger ett omfattande provtagningsprogram. Nu föreslås vattenprovtagning, minst vart femte år, och mätning som en del av kontrollen av optimeringen, där de tidigare gränsvärden för vatten är ett riktmärke för om skyddsåtgärderna mot läckage är tillräckliga Optimering av skyddsåtgärder behöver inte ske på klassade deponier För kontaminerad aska, som understiger gränsvärdena för återvinning, och som deponerats på en klassad deponi enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall behöver optimering av skyddsåtgärder mot läckage genom bottentätning och topptätning inte ske. De skyddsåtgärder som deponeringsförordningen kräver bedöms vara tillräckliga. Därigenom behöver merparten av alla klassade deponier inte vidta några åtgärder, utom för insamlat lakvatten under den aktiva deponeringsfasen. Kravet på optimering gäller för anläggningsarbeten och deponier med kontaminerad aska över gränsvärdena för återvinning samt när kontaminerad aska deponeras på en gammal oklassad deponi, som fått dispens från deponeringsförordningen Samordnande krav Då det är vanligt att man vid förbränningsanläggningar blandar torv- och trädbränsle blir det en administrativ vinst för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet att enbart ha en författning för askhantering, istället för två separata för vardera torv- och trädbränsleaska.

6 Sida: 6/6