Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
|
|
- Anna-Karin Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Promemoria Datum: Diarienr: SSM Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets kemiska sammansättning eftersom de ämnen som finns i grundvattnet kommer från jordlagren och berggrunden (Thunholm m. fl., 2005). Radioaktiva ämnen förekommer naturligt i berggrunden men halterna varierar mycket både inom och mellan olika bergarter. Alunskiffer, som är en svart lerskiffer med hög halt av organiskt material har exempelvis nästan genomgående höga uranhalter medan graniter och liknande bergarter kan ha både förhöjda uranhalter och förhöjda toriumhalter. Jordarternas halter av radioaktiva ämnen återspeglar till stor del den underliggande berggrunden. Vittringsprocesser mobiliserar uran och radium från berg och jord. Både uran och radium kan fällas ut på sprickytor i berget och därifrån avge radon direkt till vattnet i sprickan. Detta kan förklara att radonhalterna i grundvatten kan vara höga även om den lokala bergarten inte är uranrik. Radonhalten i brunnsvatten kan variera under året, eftersom variationer i flödesmönster (grundvattennivå) kan göra att olika sprickor levererar vatten. Många undersökningar av radonhalter i svenskt dricksvatten har visat att förhöjda halter förekommer främst i områden där berggrunden har förhöjda uranhalter, till exempel vissa graniter och omvandlade vulkaniska och sedimentära bergarter. Förhöjda halter av uran och radium i dricksvatten förekommer ofta inom samma områden dock inte nödvändigtvis i samma brunnar. Radium, som har avsevärt högre aktivitet jämfört med uran, förekommer endast i mycket begränsade mängder i grundvatten p.g.a. dess svårlöslighet. Halter för uran och radon i olika regioner och i olika typer av provtagningsplatser redovisas i rapporten Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). Den allmänna vattenförsörjningen utgörs till ungefär 50 % av ytvatten, 25 % grundvatten och 25 % grundvatten med konstgjord grundvattenbildning. Drygt en miljon permanentboende får sitt vatten från enskild vattenförsörjning som nästan till 100 % använder grundvatten. Huvuddelen av den enskilda vattenförsörjningen använder bergborrade brunnar. I berggrundvatten är halterna av radioaktiva ämnen vanligtvis högre än i jordlagrens grundvatten. Detta visas av sammanställningar av vattenkvalitetsdata från brunnar där vattnet från ungefär var 10:e bergborrad brunn har radonhalter som överstiger gränsvärdet Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
2 Sida 2 (6) för otjänligt dricksvatten 1000 Bq/l. För jordlagrens grundvatten är andelen betydligt lägre, ungefär 1 %. 2. Radioaktivitet och stråldos Radioaktivitet är ett ämnes förmåga att utsända joniserande strålning. Det är inte en fysikalisk, mätbar storhet utan en egenskap. Om en strålkällas styrka ska anges används begreppet aktivitet, som är en mätbar storhet och mäts i enheten becquerel (Bq), där 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. Vid sönderfallet, där ett nytt grundämne bildas, utsänds joniserande strålning av olika slag (alfa-, beta- eller gammastrålning). Stråldosen från intag av ett radioaktivt ämne beror på en mängd omständigheter, t.ex. dess kemiska och biologiska egenskaper. Bland dessa kan nämnas: hur stor andel av den intagna mängden som absorberas i magen, vilka organ och vävnader som radionukliden transporteras till och hur länge den stannar i kroppen innan den utsöndras. Vidare beror dosen på vilken strålning som sänds ut och det bestrålade organets känslighet. Absorberad dos beskriver den energi kroppen tar upp, per viktenhet, när den bestrålas. Absorberad dos tar inte hänsyn till hur skadlig respektive strålslag är för människan. Enheten för absorberad dos är Gray (Gy). 1 Gy = 1 joule/kg kroppsvävnad. Effektiv dos är det som i dagligt tal åsyftas med ordet stråldos. Effektiv dos tar hänsyn till vilken biologisk verkan olika typer av strålning har på människans olika organ. Till exempel är alfastrålningens biologiska verkan på människan 20 gånger större än motsvarande absorberad dos från betastrålning. Enheten för effektiv stråldos är sievert (Sv). De radioaktiva ämnen som förekommer i dricksvatten är i huvudsak naturligt förekommande radioaktiva ämnen som återfinns i sönderfallskedjorna från uran och torium. Dessa radioaktiva ämnen har oftast en lång halveringstid och kan därför till viss del lagras i olika kroppsorgan, och bestråla dessa organ under en längre tid. I rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten finns ett referensvärde för Indikativ Dos, ID, på 0,1 millisievert per år (msv/år). ID omfattar alla radioaktiva ämnen, både artificiella och naturligt förekommande, i dricksvatten med undantag för radon, radonets sönderfallsprodukter, kalium-40 ( 40 K) och tritium ( 3 H). En första indikation på att ID kan vara för högt är att den totala alfaaktiviteten (utan radon) överstiger 0,1 Bq/l eller att den totala betaaktiviteten överstiger 1 Bq/l. Alfaaktiviteten kommer främst från uran-238, uran-234, radium-226 och polonium-210. Betaaktiviteten kommer från bly-210, vismut-210 och radium Tidigare studier om radionuklider i dricksvatten- kommunalt vatten Studier om halterna av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i kommunalt vatten är få. Kulich m.fl. (1988) undersökte halterna av radon-222 och radium-226 i hushållsvatten. 171 stora vattenverk och 204 små vattenverk samt 499 enskilda brunnar ingick i studien, som pågick under åren 1977 till Vad gäller kommunalt vatten visar resultatet att de högsta uppmäta värden för radon påträffades hos de små vattenverken med ett maxvärde på 1008 Bq/l. Det fanns ingen skillnad i radiumhalten mellan stora- och små vattenverk.
3 Sida 3 (6) Medianhalten låg på 0,004 Bq/l och maxvärdet var 0,29 Bq/l. Studien är begränsad med avseende på vilka radionuklider som mättes. Uranhalten undersöktes inte i dricksvattnet från de kommunala vattenverken. Ett annat underlag om halter av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i kommunalt vatten kommer från en kartläggning som gjordes år 2004 (Falk m. fl., 2004). I studien testades 256 vattenverk med grundvatten eller konstgjord infiltration. Fyra ytvattentäkter ingick också i studien. Studien omfattade enbart de stora vattenverken. Halter av radium- 226 och uran analyserades i vattenproverna som även screenades för total alfa- och betaaktivitet. Indikativ dos beräknades i vissa fall. Vid 42 kommunala vattenverk överskreds screeningsnivåerna för antingen total alfa- eller betaaktivitet, vilket ledde till att en noggrannare analys genomfördes och indikativ dos beräknades. Ytvattenproverna innehåller inga mätbara mängder radioaktiva ämnen. Stråldosen från uran och andra radioaktiva ämnen i dricksvatten från kommunala vattenverk i den studien var låg. Av proverna är det endast två där den beräknade indikativ dosen överskrider 0,1 msv/år. För att nå upp till en stråldos på 0,1 msv/år från uran i dricksvatten krävs en normal årskonsumtion av vatten med halten 100 μg/l. Generella slutsatser kan inte dras från den studien förutom att överskridande av screeningsnivåerna (total alfa- eller betaaktivitet) inte innebär att även indikativ dos kommer att överskridas. Alla vattenverk som utnyttjar en grundvattentäkt (oavsett storlek) bör genomföra en liknande kartläggning. 4. Studier om enskilda brunnar I Sverige finns ca privata bergborrade brunnar som används av permanentboende och ytterligare brunnar för fritidsboende. Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i enskilda brunnar har karterats vid olika tillfällen och med olika syften. SGU och SSM uppskattar att ca av de brunnar som används permanent har en radonhalt på över 100 Bq/l. Omkring brunnar uppskattas ha högre radonhalt än Bq/l. Uppskattningen bygger på mätningar av vatten ur slumpvis utvalda brunnar. I den senaste landsomfattande studien undersöktes såväl grävda brunnar som bergborrade brunnar ingående med avseende på radon, uran, radium, långlivade sönderfallsprodukter av radon (bly-210 och polonium-210) och total alfa- eller betaaktivitet (Ek m. fl, 2008). De högsta halterna av radioaktiva ämnen påträffades i bergborrade brunnar. Förhöjda halter av radon kunde också hittats i borrade brunnar som låg utanför de så kallade riskområdena. Stråldosen från intag av dricksvatten dominerades av radon-222. Den totala alfaaktiviteten uppvisade ett samband med uranhalten medan den totala betaaktiviteten hade ett samband med aktiviteten av bly-210, som är en långlivad sönderfallsprodukt av radon. 5. Vattentäktsarkivet I Vattentäktsarkivet vid SGU finns data främst från allmänna vattentäkter och i viss utsträckning större enskilda vattentäkter. En redovisning av data i vattentäktsarkivet redovisas i rapporten "Egenskaper hos vattenanalysdata i Vattentäktstarkiver (2014) där det bla finns uppgifter om Rn och U i råvatten och dricksvatten. En sammanställning av data från råvattenprover visar på stora skillnader mellan grundvatten och ytvatten men även på skillnader mellan grundvatten i jord och i berg. Högsta halter finns i berggrundvatten och lägsta halter i ytvatten, se figur 1. Grundvatten i jord och konstgjort grundvatten har liknande halter eftersom konstgjord grundvattenbildning vanligtvis används för jordlagren. Redovisningen bygger på medelvärden per vattentäkt för perioden Likartade resultat finns i sammanställningar från enskilda brunnar.
4 Sida 4 (6) Radon, Bq/L Uran, µg/l Figur 1. Halter av radon och uran i råvatten från vattentäkter i SGUs Vattentäktsarkiv. I boxplottarna redovisas undre kvartil, medianvärde och över kvartil. Extremvärdena utgörs av 5- och 95-percentilerna. Observera den logaritmiska skalan. 6. Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten i Vattentäktsarkivet visar på varierande resultat mellan olika parametrar, se figur 2. I figurerna nedan redovisas en jämförelse där varje punkt utgörs av medelvärden för råvatten och utgående dricksvatten för ett vattenverk och för perioden Radonhalterna minskar mellan provtagningspunkterna för råvatten och utgående dricksvatten och påverkan tycks öka med ökande radonhalt i råvattnet, se t ex data för grundvatten i berg. Skillnaderna är troligtvis en kombination både av riktad vattenbehandling av radon vid höga halter och av en luftning i olika delar av vattenanläggningen. Uran uppvisar betydligt mindre skillnader mellan råvatten och dricksvatten. Vid höga halter av uran i råvatten är halterna i det utgående dricksvattnet lägre vilket tyder på en riktad behandling av uran.
5 Sida 5 (6) Radon (Bq/L) Grundvatten i jord Grundvatten i berg Ytvatten Konstgjort grundvatten Figur 2: Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten
6 Sida 6 (6) Uran (µq/l) Grundvatten i jord Grundvatten i berg Ytvatten Konstgjort grundvatten Figur 2: Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten 7. Referenser Ek., B-M, Thunholm, B., Östergren I., Falk R., Mjönes L., Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. SSI-rapport 2008:15. Falk R., Mjönes L., Appelblad P., Erlansson B., Hedenberg G., Svensson K., 2004, Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten, SSI-rapport 2004:14 Kulich, J., Möre, H. & Swedjemark, G.-A., Radon och radium i hushållsvatten. SSIrapport Sveriges geologiska undersökning. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. Thunholm, B., Lindén A-H., Gustafsson B., Concentrations of Uranium, Thorium and Potassium in Sweden. SSI-rapport 2005:04, SKI-rapport 2005:10 Thunholm B., Whitlock H., Egenskaper hos vattenanalysdata i Vattentäktsarkivet. SGU-rapport 2014:17.
Radioaktivitet i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet
Läs merRadioaktiva ämnen i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen
Läs merNaturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten
Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf
Läs merRadon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket
Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser
Läs merRåvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader
- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,
Läs merRadon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket
Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser
Läs merRadon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva
Läs merFöreskrivna regelbundna undersökningar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Föreskrivna regelbundna undersökningar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du information om undersökningar av dricksvatten enligt 9 SLVFS 2001:30. Undersökningsprogram
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs merVattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun
Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet
Läs merMetaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07
Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:
Läs merRadon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket
Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;
Läs merSamhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1
Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,
Läs merFörhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merTill dig som har dricksvatten från enskild brunn
2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten
Läs merInstitutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
En undersökning av naturligt förekommande radioaktiva ämnen och metaller i dricksvattnet från enskilda bergborrade brunnar runt Siljansringen i Dalarna Kristina André Examensarbete på programmet Civilingenjör
Läs merFöreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Läs merRadon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?
Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller
Läs merRadon i dricksvatten från egen brunn
L 2019 nr 10 Radon i dricksvatten från egen brunn Riskhanteringsrapport Denna titel kan laddas ner från: www.livsmedelsverket.se/bestall-ladda-ner-material/. Citera gärna Livsmedelsverkets texter, men
Läs merSSI Rapport 2008:15. Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar
SSI Rapport 2008:15 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar Britt-Marie
Läs merMikaela Pettersson och Anna Bäckström ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN
memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKRADON UPPDRAG MKB DP Kårsta-Rickeby 2 UPPDRAGSNUMMER 1157874000 UPPDRAGSLEDARE Gundula Kolb UPPRÄTTAD AV Mikaela Pettersson och Anna Bäckström DATUM 2017-10-02, REV 2018-03-15
Läs merGrundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE
Grundvatten enligt NE Anläggning Grundvatten Tjäle Radon Vatten i nedre delen av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det mesta sötvattnet på jorden. Står för huvuddelen av världens
Läs merInnehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen. Nationella data
Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen Nationella data Problem med vattenbrist Dricksvattenföreskrifter Grundvattnets beskaffenhet
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs merBacktimjan, Hässelby. Radonriskundersökning. 1 Inledning. 2 Bakgrund. Sebastian Agerberg Josefine Johansson
Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Geoteknik 2018-04-18 605169 Uppdragsledare Handläggare Sebastian Agerberg Josefine Johansson Backtimjan, Hässelby Radonriskundersökning 1 nledning Geosigma AB har
Läs merKompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten
1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring
Läs merResultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409
1 Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409 Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning Marika Berglund, Institutet för miljömedicin, Box
Läs merDet är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning
Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merGEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:
Läs merSTRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivitet i dricksvatten. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority
STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Radioaktivitet i dricksvatten Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Radioaktivitet i dricksvatten Radioaktiva ämnen förekommer
Läs merBilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten 1. Introduktion Rådets direktiv 2013/51/Euratom ställer krav för kontroll av såväl
Läs merHelgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet
Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merInnehåll SLUTRAPPORT 1 (22) 2015-06-09 Dnr 2014/34782 Saknr 1.1.4. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm
SLUTRAPPORT 1 (22) GENERALDIREKTÖREN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1 Allmänt om radioaktiva ämnen i dricksvatten... 4 2.2 Relevanta svenska bestämmelser
Läs merOrganisationsnummer:
BESLUT 2012-09-07 Sida 1(3) Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Telefon: 08-799 4269 Landstinget Kronoberg 351 88 VÄXJÖ Vår referens: SSM2012-3459, Bm-022-00027 Er referens: -- Ert datum: -- Tillstånd
Läs mer1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning
1 (21) Området för strategisk utveckling och stöd Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning Rådets direktiv 2013/51/Euratom
Läs mer* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 21.9.2012 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merDetaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen
Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box 1094 405 23 GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merFörslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk
1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning
Läs merSSI Rapport 2005:14. Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk. Inger Östergren, Gustav Åkerblom och Britt-Marie Ek
SSI Rapport 2005:14 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk Inger Östergren, Gustav
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merStrålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson
Strålning från bergmaterial Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Gränsvärden för gammastrålning - 2013/59/Euratom i byggnadsmaterial som kan ge stråldos till människor Grundvatten av god kvalitet Underlätta
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merSSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al.
SSI Rapport 2007:02 Strålmiljön i Sverige Innehåller endast sammanfattningen Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Pål Andersson et.al. författare/ Author: Pål
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merBallast ett samhällsbehov
handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se
Läs merÄr halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer?
Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Författare John Bäckman Johanna Fellers Samuel Karlsson Freja Lundström
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt
Läs merR-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002
R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459
Läs merRÅDETS DIREKTIV om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2012 COM(2012) 147 final 2012/0074 (NLE) C7-0105/12 Förslag till RÅDETS DIREKTIV om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen
Läs merFöreläggande efter inspektion
BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter
Läs merMiljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter
Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec 2000 100-UNDERSÖKNING ÅR 2000 Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter SAMMANFATTNING 100 undersökning år 2000 är den tredje undersökning som har genomförts med
Läs merÖversiktlig radonundersökning. Söderhöjdens skola, Järfälla kommun 17U33355
17U33355 Översiktlig radonundersökning Söderhöjdens skola, Järfälla kommun Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Sida 1 (6) Översiktlig radonundersökning
Läs merPM Radonriskundersökning
Grap PM Radonriskundersökning Geosigma AB Stockholm 2017-11-23 Grapnummer SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare Uppdragsnr Grap nr Antal sidor Helena Thulé 8 Beställare Beställares referens Antal
Läs merEnskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006
Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.
Läs merVattentäktsarkivet. att ge en överblick av Vattentäktsarkivets innehåll.
Vattentäktsarkivet oktober 2014 Bakgrund och syfte Vattentäktsarkivet är en databas som innehåller information om Sveriges dricksvattenproduktionsanläggningar. Detta PM är menat att ge en överblick av
Läs merArsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-
Läs merRadon och radium i hushållsvatten
SSI-rapport 88- Statens strålskyddsinstitut Post idress Gatuadress Te?efon Box 60204 Karolinska sjukhuset 08-729 7 00 040 STOCKHOLM Solna Josef Kulich Hans More G A Swedjemark Radon och radium i hushållsvatten
Läs mer1 Problemet och vad SSM vill uppnå
Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt
Läs merGrundvattnet i ett framtida klimat
Grundvattnet i ett framtida klimat Mattias Gustafsson Enheten för Hållbar vattenförsörjning 2018-09-06 Grundvattennivåer i framtiden Två regimtyper kommer att vara dominerande i slutet av seklet, utifrån
Läs merDispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter
Dokumentstatus: Godkänt Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2019-01-24 Er referens: F-0083754 Diarienr: SSM2018-3221 Handläggare: Lars Skånberg Telefon: +46 8 799 4274 Dispens med
Läs merVattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser Magdalena Thorsbrink, SGU 20111130 Varför just en vattenförsörjningsplan? Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa tillgången till
Läs merRÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM
L 296/12 Europeiska unionens officiella tidning 7.11.2013 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen
Läs merB-PM-MARKRADON Tingstorget, Alby 2015-04-29. Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli
B-PM-MARKRADON 2015-04-29 Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli B-PM-MARKRADON KUND Titania Bygg och VVS AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merGEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt
Läs merRadon i dricksvatten
2000:05 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft
Läs merRadonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun
Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merGammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merDricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund
Dricksvatteninformation Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund ALLMÄN INFORMATION Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vattnet är rent och hälsosamt att dricka. Har du kommunalt
Läs merKartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten
2004:14 ROLF FALK, LARS MJÖNES, PETRA APPELBLAD, BITTE ERLANDSSON, GULLVY HEDENBERG OCH KETTIL SVENSSON Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten FÖRFATTARE/ AUTHOR: Rolf Falk, Lars Mjönes,
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS 20XX:XXX Externremiss Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (20XX:XXX) om
Läs merCesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler
Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merBor ett Gotländskt problem eller en tillgång?
Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor är nödvändigt, det hjälper bla. kroppen att ta upp kalcium som stärker skelettet. Länsstyrelsen upptäckte 2007 halter av bor som låg mycket över det normala.
Läs merFramtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merSveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt
Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra
Läs merÖversiktlig prognoskarta för markradonrisker för Lomma kommun Britt-Marie Ek Diarienummer 08-1407/2007 SGU-rapport 2008:14
SGU-rapport SAMMANFATTNING Rapporten med tillhörande radonprognoskarta redovisar översiktligt markradonförhållanden inom Lomma kommun. Bedömningarna baseras på befintligt geologiskt och geofysiskt material.
Läs merDispens för deponering av kontaminerat material
Dokumentstatus: Godkänt Outokumpu Stainless AB Box 74 774 22 AVESTA Beslut Vårt datum: 2018-12-13 Diarienr: SSM2018-5835 Handläggare: Markos Koufakis Telefon: +46 8 799 4147 Dispens för deponering av kontaminerat
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merMetadata till leverans av digitala data rörande en översiktlig markradonprognos för Lomma kommun. SGU (Sveriges geologiska undersökning).
Följebrev 1(2) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2008-03-04 Dnr: 08-1407/2007 Ert datum/your date Er beteckning/your reference Anders Nyquist Uppdrag Miljö och Energi Handläggare, direkttelefon/our
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merMätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten
2003:07 INGER ÖSTERGREN, ROLF FALK, LARS MJÖNES OCH BRITT-MARIE EK Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten Test av mätmetoder och resultat av en pilotundersökning FÖRFATTARE/ AUTHOR: Inger Östergren,
Läs mer* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 16.1.2013 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merHållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter Lars Rosenqvist Hydrogeolog lars.rosenqvist@sgu.se 018-17 90 76 2018-04-27 Sveriges dricksvattenförsörjning Kommunal vattenförsörjning Grundvatten
Läs merFinns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Odling i balans den 18 januari 2018 Magdalena Thorsbrink, SGU Illustration: Romain Trystram Sveriges
Läs merNya bedömningsgrunder för grundvatten
Nya bedömningsgrunder för grundvatten Lena Maxe Workshop om övervakning, kartläggning & analys Stockholm 1-3 februari 2012 Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten Process SGU miljömålsansvarig
Läs merCESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel
Läs mer