Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten"

Transkript

1 Promemoria Datum: Diarienr: SSM Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets kemiska sammansättning eftersom de ämnen som finns i grundvattnet kommer från jordlagren och berggrunden (Thunholm m. fl., 2005). Radioaktiva ämnen förekommer naturligt i berggrunden men halterna varierar mycket både inom och mellan olika bergarter. Alunskiffer, som är en svart lerskiffer med hög halt av organiskt material har exempelvis nästan genomgående höga uranhalter medan graniter och liknande bergarter kan ha både förhöjda uranhalter och förhöjda toriumhalter. Jordarternas halter av radioaktiva ämnen återspeglar till stor del den underliggande berggrunden. Vittringsprocesser mobiliserar uran och radium från berg och jord. Både uran och radium kan fällas ut på sprickytor i berget och därifrån avge radon direkt till vattnet i sprickan. Detta kan förklara att radonhalterna i grundvatten kan vara höga även om den lokala bergarten inte är uranrik. Radonhalten i brunnsvatten kan variera under året, eftersom variationer i flödesmönster (grundvattennivå) kan göra att olika sprickor levererar vatten. Många undersökningar av radonhalter i svenskt dricksvatten har visat att förhöjda halter förekommer främst i områden där berggrunden har förhöjda uranhalter, till exempel vissa graniter och omvandlade vulkaniska och sedimentära bergarter. Förhöjda halter av uran och radium i dricksvatten förekommer ofta inom samma områden dock inte nödvändigtvis i samma brunnar. Radium, som har avsevärt högre aktivitet jämfört med uran, förekommer endast i mycket begränsade mängder i grundvatten p.g.a. dess svårlöslighet. Halter för uran och radon i olika regioner och i olika typer av provtagningsplatser redovisas i rapporten Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). Den allmänna vattenförsörjningen utgörs till ungefär 50 % av ytvatten, 25 % grundvatten och 25 % grundvatten med konstgjord grundvattenbildning. Drygt en miljon permanentboende får sitt vatten från enskild vattenförsörjning som nästan till 100 % använder grundvatten. Huvuddelen av den enskilda vattenförsörjningen använder bergborrade brunnar. I berggrundvatten är halterna av radioaktiva ämnen vanligtvis högre än i jordlagrens grundvatten. Detta visas av sammanställningar av vattenkvalitetsdata från brunnar där vattnet från ungefär var 10:e bergborrad brunn har radonhalter som överstiger gränsvärdet Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (6) för otjänligt dricksvatten 1000 Bq/l. För jordlagrens grundvatten är andelen betydligt lägre, ungefär 1 %. 2. Radioaktivitet och stråldos Radioaktivitet är ett ämnes förmåga att utsända joniserande strålning. Det är inte en fysikalisk, mätbar storhet utan en egenskap. Om en strålkällas styrka ska anges används begreppet aktivitet, som är en mätbar storhet och mäts i enheten becquerel (Bq), där 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. Vid sönderfallet, där ett nytt grundämne bildas, utsänds joniserande strålning av olika slag (alfa-, beta- eller gammastrålning). Stråldosen från intag av ett radioaktivt ämne beror på en mängd omständigheter, t.ex. dess kemiska och biologiska egenskaper. Bland dessa kan nämnas: hur stor andel av den intagna mängden som absorberas i magen, vilka organ och vävnader som radionukliden transporteras till och hur länge den stannar i kroppen innan den utsöndras. Vidare beror dosen på vilken strålning som sänds ut och det bestrålade organets känslighet. Absorberad dos beskriver den energi kroppen tar upp, per viktenhet, när den bestrålas. Absorberad dos tar inte hänsyn till hur skadlig respektive strålslag är för människan. Enheten för absorberad dos är Gray (Gy). 1 Gy = 1 joule/kg kroppsvävnad. Effektiv dos är det som i dagligt tal åsyftas med ordet stråldos. Effektiv dos tar hänsyn till vilken biologisk verkan olika typer av strålning har på människans olika organ. Till exempel är alfastrålningens biologiska verkan på människan 20 gånger större än motsvarande absorberad dos från betastrålning. Enheten för effektiv stråldos är sievert (Sv). De radioaktiva ämnen som förekommer i dricksvatten är i huvudsak naturligt förekommande radioaktiva ämnen som återfinns i sönderfallskedjorna från uran och torium. Dessa radioaktiva ämnen har oftast en lång halveringstid och kan därför till viss del lagras i olika kroppsorgan, och bestråla dessa organ under en längre tid. I rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten finns ett referensvärde för Indikativ Dos, ID, på 0,1 millisievert per år (msv/år). ID omfattar alla radioaktiva ämnen, både artificiella och naturligt förekommande, i dricksvatten med undantag för radon, radonets sönderfallsprodukter, kalium-40 ( 40 K) och tritium ( 3 H). En första indikation på att ID kan vara för högt är att den totala alfaaktiviteten (utan radon) överstiger 0,1 Bq/l eller att den totala betaaktiviteten överstiger 1 Bq/l. Alfaaktiviteten kommer främst från uran-238, uran-234, radium-226 och polonium-210. Betaaktiviteten kommer från bly-210, vismut-210 och radium Tidigare studier om radionuklider i dricksvatten- kommunalt vatten Studier om halterna av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i kommunalt vatten är få. Kulich m.fl. (1988) undersökte halterna av radon-222 och radium-226 i hushållsvatten. 171 stora vattenverk och 204 små vattenverk samt 499 enskilda brunnar ingick i studien, som pågick under åren 1977 till Vad gäller kommunalt vatten visar resultatet att de högsta uppmäta värden för radon påträffades hos de små vattenverken med ett maxvärde på 1008 Bq/l. Det fanns ingen skillnad i radiumhalten mellan stora- och små vattenverk.

3 Sida 3 (6) Medianhalten låg på 0,004 Bq/l och maxvärdet var 0,29 Bq/l. Studien är begränsad med avseende på vilka radionuklider som mättes. Uranhalten undersöktes inte i dricksvattnet från de kommunala vattenverken. Ett annat underlag om halter av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i kommunalt vatten kommer från en kartläggning som gjordes år 2004 (Falk m. fl., 2004). I studien testades 256 vattenverk med grundvatten eller konstgjord infiltration. Fyra ytvattentäkter ingick också i studien. Studien omfattade enbart de stora vattenverken. Halter av radium- 226 och uran analyserades i vattenproverna som även screenades för total alfa- och betaaktivitet. Indikativ dos beräknades i vissa fall. Vid 42 kommunala vattenverk överskreds screeningsnivåerna för antingen total alfa- eller betaaktivitet, vilket ledde till att en noggrannare analys genomfördes och indikativ dos beräknades. Ytvattenproverna innehåller inga mätbara mängder radioaktiva ämnen. Stråldosen från uran och andra radioaktiva ämnen i dricksvatten från kommunala vattenverk i den studien var låg. Av proverna är det endast två där den beräknade indikativ dosen överskrider 0,1 msv/år. För att nå upp till en stråldos på 0,1 msv/år från uran i dricksvatten krävs en normal årskonsumtion av vatten med halten 100 μg/l. Generella slutsatser kan inte dras från den studien förutom att överskridande av screeningsnivåerna (total alfa- eller betaaktivitet) inte innebär att även indikativ dos kommer att överskridas. Alla vattenverk som utnyttjar en grundvattentäkt (oavsett storlek) bör genomföra en liknande kartläggning. 4. Studier om enskilda brunnar I Sverige finns ca privata bergborrade brunnar som används av permanentboende och ytterligare brunnar för fritidsboende. Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i enskilda brunnar har karterats vid olika tillfällen och med olika syften. SGU och SSM uppskattar att ca av de brunnar som används permanent har en radonhalt på över 100 Bq/l. Omkring brunnar uppskattas ha högre radonhalt än Bq/l. Uppskattningen bygger på mätningar av vatten ur slumpvis utvalda brunnar. I den senaste landsomfattande studien undersöktes såväl grävda brunnar som bergborrade brunnar ingående med avseende på radon, uran, radium, långlivade sönderfallsprodukter av radon (bly-210 och polonium-210) och total alfa- eller betaaktivitet (Ek m. fl, 2008). De högsta halterna av radioaktiva ämnen påträffades i bergborrade brunnar. Förhöjda halter av radon kunde också hittats i borrade brunnar som låg utanför de så kallade riskområdena. Stråldosen från intag av dricksvatten dominerades av radon-222. Den totala alfaaktiviteten uppvisade ett samband med uranhalten medan den totala betaaktiviteten hade ett samband med aktiviteten av bly-210, som är en långlivad sönderfallsprodukt av radon. 5. Vattentäktsarkivet I Vattentäktsarkivet vid SGU finns data främst från allmänna vattentäkter och i viss utsträckning större enskilda vattentäkter. En redovisning av data i vattentäktsarkivet redovisas i rapporten "Egenskaper hos vattenanalysdata i Vattentäktstarkiver (2014) där det bla finns uppgifter om Rn och U i råvatten och dricksvatten. En sammanställning av data från råvattenprover visar på stora skillnader mellan grundvatten och ytvatten men även på skillnader mellan grundvatten i jord och i berg. Högsta halter finns i berggrundvatten och lägsta halter i ytvatten, se figur 1. Grundvatten i jord och konstgjort grundvatten har liknande halter eftersom konstgjord grundvattenbildning vanligtvis används för jordlagren. Redovisningen bygger på medelvärden per vattentäkt för perioden Likartade resultat finns i sammanställningar från enskilda brunnar.

4 Sida 4 (6) Radon, Bq/L Uran, µg/l Figur 1. Halter av radon och uran i råvatten från vattentäkter i SGUs Vattentäktsarkiv. I boxplottarna redovisas undre kvartil, medianvärde och över kvartil. Extremvärdena utgörs av 5- och 95-percentilerna. Observera den logaritmiska skalan. 6. Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten i Vattentäktsarkivet visar på varierande resultat mellan olika parametrar, se figur 2. I figurerna nedan redovisas en jämförelse där varje punkt utgörs av medelvärden för råvatten och utgående dricksvatten för ett vattenverk och för perioden Radonhalterna minskar mellan provtagningspunkterna för råvatten och utgående dricksvatten och påverkan tycks öka med ökande radonhalt i råvattnet, se t ex data för grundvatten i berg. Skillnaderna är troligtvis en kombination både av riktad vattenbehandling av radon vid höga halter och av en luftning i olika delar av vattenanläggningen. Uran uppvisar betydligt mindre skillnader mellan råvatten och dricksvatten. Vid höga halter av uran i råvatten är halterna i det utgående dricksvattnet lägre vilket tyder på en riktad behandling av uran.

5 Sida 5 (6) Radon (Bq/L) Grundvatten i jord Grundvatten i berg Ytvatten Konstgjort grundvatten Figur 2: Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten

6 Sida 6 (6) Uran (µq/l) Grundvatten i jord Grundvatten i berg Ytvatten Konstgjort grundvatten Figur 2: Jämförelse mellan råvatten och dricksvatten 7. Referenser Ek., B-M, Thunholm, B., Östergren I., Falk R., Mjönes L., Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. SSI-rapport 2008:15. Falk R., Mjönes L., Appelblad P., Erlansson B., Hedenberg G., Svensson K., 2004, Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten, SSI-rapport 2004:14 Kulich, J., Möre, H. & Swedjemark, G.-A., Radon och radium i hushållsvatten. SSIrapport Sveriges geologiska undersökning. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. Thunholm, B., Lindén A-H., Gustafsson B., Concentrations of Uranium, Thorium and Potassium in Sweden. SSI-rapport 2005:04, SKI-rapport 2005:10 Thunholm B., Whitlock H., Egenskaper hos vattenanalysdata i Vattentäktsarkivet. SGU-rapport 2014:17.

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader - och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik En undersökning av naturligt förekommande radioaktiva ämnen och metaller i dricksvattnet från enskilda bergborrade brunnar runt Siljansringen i Dalarna Kristina André Examensarbete på programmet Civilingenjör

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

SSI Rapport 2008:15. Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar

SSI Rapport 2008:15. Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar SSI Rapport 2008:15 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar Britt-Marie

Läs mer

Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen. Nationella data

Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen. Nationella data Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen Nationella data Problem med vattenbrist Dricksvattenföreskrifter Grundvattnets beskaffenhet

Läs mer

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE Grundvatten enligt NE Anläggning Grundvatten Tjäle Radon Vatten i nedre delen av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det mesta sötvattnet på jorden. Står för huvuddelen av världens

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring

Läs mer

Innehåll SLUTRAPPORT 1 (22) 2015-06-09 Dnr 2014/34782 Saknr 1.1.4. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Innehåll SLUTRAPPORT 1 (22) 2015-06-09 Dnr 2014/34782 Saknr 1.1.4. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm SLUTRAPPORT 1 (22) GENERALDIREKTÖREN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1 Allmänt om radioaktiva ämnen i dricksvatten... 4 2.2 Relevanta svenska bestämmelser

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409

Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409 1 Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409 Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning Marika Berglund, Institutet för miljömedicin, Box

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivitet i dricksvatten. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivitet i dricksvatten. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Radioaktivitet i dricksvatten Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Radioaktivitet i dricksvatten Radioaktiva ämnen förekommer

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:

Läs mer

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten 1. Introduktion Rådets direktiv 2013/51/Euratom ställer krav för kontroll av såväl

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 21.9.2012 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning

1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning 1 (21) Området för strategisk utveckling och stöd Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning Rådets direktiv 2013/51/Euratom

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

SSI Rapport 2005:14. Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk. Inger Östergren, Gustav Åkerblom och Britt-Marie Ek

SSI Rapport 2005:14. Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk. Inger Östergren, Gustav Åkerblom och Britt-Marie Ek SSI Rapport 2005:14 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från fi lter vid några vattenverk Inger Östergren, Gustav

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer?

Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Författare John Bäckman Johanna Fellers Samuel Karlsson Freja Lundström

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten

RÅDETS DIREKTIV om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2012 COM(2012) 147 final 2012/0074 (NLE) C7-0105/12 Förslag till RÅDETS DIREKTIV om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM

RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM L 296/12 Europeiska unionens officiella tidning 7.11.2013 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen

Läs mer

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al.

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. SSI Rapport 2007:02 Strålmiljön i Sverige Innehåller endast sammanfattningen Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Pål Andersson et.al. författare/ Author: Pål

Läs mer

Ballast ett samhällsbehov

Ballast ett samhällsbehov handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Översiktlig prognoskarta för markradonrisker för Lomma kommun Britt-Marie Ek Diarienummer 08-1407/2007 SGU-rapport 2008:14

Översiktlig prognoskarta för markradonrisker för Lomma kommun Britt-Marie Ek Diarienummer 08-1407/2007 SGU-rapport 2008:14 SGU-rapport SAMMANFATTNING Rapporten med tillhörande radonprognoskarta redovisar översiktligt markradonförhållanden inom Lomma kommun. Bedömningarna baseras på befintligt geologiskt och geofysiskt material.

Läs mer

Radon och radium i hushållsvatten

Radon och radium i hushållsvatten SSI-rapport 88- Statens strålskyddsinstitut Post idress Gatuadress Te?efon Box 60204 Karolinska sjukhuset 08-729 7 00 040 STOCKHOLM Solna Josef Kulich Hans More G A Swedjemark Radon och radium i hushållsvatten

Läs mer

Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter

Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec 2000 100-UNDERSÖKNING ÅR 2000 Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter SAMMANFATTNING 100 undersökning år 2000 är den tredje undersökning som har genomförts med

Läs mer

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006 Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson

Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Strålning från bergmaterial Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Gränsvärden för gammastrålning - 2013/59/Euratom i byggnadsmaterial som kan ge stråldos till människor Grundvatten av god kvalitet Underlätta

Läs mer

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

B-PM-MARKRADON Tingstorget, Alby 2015-04-29. Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli

B-PM-MARKRADON Tingstorget, Alby 2015-04-29. Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli B-PM-MARKRADON 2015-04-29 Upprättad av: Sofie Eskilander Granskad av: Romina Fuentes Godkänd av: Shabnam Tavakoli B-PM-MARKRADON KUND Titania Bygg och VVS AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Vattentäktsarkivet. att ge en överblick av Vattentäktsarkivets innehåll.

Vattentäktsarkivet. att ge en överblick av Vattentäktsarkivets innehåll. Vattentäktsarkivet oktober 2014 Bakgrund och syfte Vattentäktsarkivet är en databas som innehåller information om Sveriges dricksvattenproduktionsanläggningar. Detta PM är menat att ge en överblick av

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen

Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Gammastrålningsmätningar i Änggårdsbergen, södra Göteborg Mätning av kalium, uran och toriumhalter i Änggårdsbergen

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

Radon i dricksvatten

Radon i dricksvatten 2000:05 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft

Läs mer

Metadata till leverans av digitala data rörande en översiktlig markradonprognos för Lomma kommun. SGU (Sveriges geologiska undersökning).

Metadata till leverans av digitala data rörande en översiktlig markradonprognos för Lomma kommun. SGU (Sveriges geologiska undersökning). Följebrev 1(2) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2008-03-04 Dnr: 08-1407/2007 Ert datum/your date Er beteckning/your reference Anders Nyquist Uppdrag Miljö och Energi Handläggare, direkttelefon/our

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund Dricksvatteninformation Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund ALLMÄN INFORMATION Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vattnet är rent och hälsosamt att dricka. Har du kommunalt

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013

Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013 1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten

Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten 2004:14 ROLF FALK, LARS MJÖNES, PETRA APPELBLAD, BITTE ERLANDSSON, GULLVY HEDENBERG OCH KETTIL SVENSSON Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten FÖRFATTARE/ AUTHOR: Rolf Falk, Lars Mjönes,

Läs mer

Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten

Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten 2003:07 INGER ÖSTERGREN, ROLF FALK, LARS MJÖNES OCH BRITT-MARIE EK Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten Test av mätmetoder och resultat av en pilotundersökning FÖRFATTARE/ AUTHOR: Inger Östergren,

Läs mer

Yttrande över förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

Yttrande över förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 16.1.2013 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende

Läs mer

Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång?

Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor är nödvändigt, det hjälper bla. kroppen att ta upp kalcium som stärker skelettet. Länsstyrelsen upptäckte 2007 halter av bor som låg mycket över det normala.

Läs mer

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Grundvattenövervakning i Örebro län

Grundvattenövervakning i Örebro län Grundvattenövervakning i Örebro län - sammanställning och utvärdering av grundvattenanalyser 1991 och 2002 Lars-Ove Lång, Jonas Gierup och Sven-Eric Gradstock, SGU SGU-rapport 2003:16 Publ. nr 2003:12

Läs mer

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM Sida: 1/9 Datum: 2010-10-05 Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, 1. Beskrivning av problemet och vad SSM vill uppnå Problemet Nuvarande bestämmelser i strålskyddslagstiftningen

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

Nya bedömningsgrunder för grundvatten Nya bedömningsgrunder för grundvatten Lena Maxe Workshop om övervakning, kartläggning & analys Stockholm 1-3 februari 2012 Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten Process SGU miljömålsansvarig

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Vatten Avlopp Kretslopp 2016 Vatten Avlopp Kretslopp 2016 2016-03-10 Sveriges geologiska undersökning Grundvattennivåer i ett förändrat klimat Expertmyndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Ugglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29

Ugglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29 Beställare: Jagaren Fastigheter AB Ugglum 8:22 för bygglov Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Geologi...

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Finns det vatten så det räcker?

Finns det vatten så det räcker? Finns det vatten så det räcker? Foto: M. Thorsbrink Hydrotekniska sällskapets Vattendag den 1 februari 2017 Magdalena Thorsbrink, SGU Grundvattenbildning: i ca 100 400 L/m 2, per år Uttag av grundvatten:

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer