Resa till Fukushima september Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen?

Transkript

1 Resa till Fukushima september 2012 Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen?

2 Konsekvenser av Fukushima Dai-Ichi Ingen kylning härdsmälta människor utrymda Tsunamin och jordbävningen försvårar arbetet

3 Tokyos Räddningstjänst Hjälteförklarade i hela Japan 2570 brandmän från Tokyo åkte till Fukushima Många bränder i omkringliggande städer 2 grupper jobbade dygnet för att kyla reaktorerna 2 grupper jobbade dygnet runt med strålskydd 34 sanerare/dosräknare jobbade dygnet runt

4 Före insatsen: Tokyo räddningstjänst forts. Alla samlades på en plats utanför verket och började repetera sin utbildning. Man planerade och övade planerade åtgärder innan någon sändes in Först kartlagde man dosraterna kring verket. Bråte försvårade uppdraget = inga robotar. Exakta doser var svåra att planera. Man fastställde gränsvärden för när man skulle dra sig tillbaka. Mätte neutronstrålning

5 Insatsen: Tokyos räddningstjänst forts. Huvuduppgiften var att kyla härden. Det var viktigt med larmgränser i dosimetrarna (doserna mycket föränderliga) Efter intag av jod fick man bara arbeta i 24 timmar Stora problem att samordna räddningstjänst, polis och sjukvård

6 Tokyos räddningstjänst, forts Efter insatsen: Avsök av person en av de stora utmaningarna Allt kontaminerat gods (inkl. skyddsdräkter) samlades in vid grindarna till verket Viktigt med bra struktur för debriefing En plats för att se över brandmännens hälsa på längre sikt upprättades

7 Krisplaneringen före insatsen Räddningstjänsten hade fått liknande utbildningen som de i våra kärnkraftslänen får Lärdomar och frågor att ta med sig hem: Öva realistiskt! Våga misslyckas på övningar Hur skulle vi kyla en reaktor? Hur förbereder vi oss för det oplanerbara? Ha stark samordningen mellan operativa enheter

8 Saneringen Ny lag: Ministry of environment ansvarar för saneringen i stort Långsiktigt mål: ingen människa ska utsättas för över 1 msv/år extra Kortsiktigt mål: ingen människa över utsättas för 20 msv/år extra Kostnad för 2012: kronor Tre kommuner utpekade - där ska slutförvaren läggas

9 Ministry of environment, forts Jordbävningen och tsunamin mängder avfall: stora ton i Miyagi-prefekturen ton i Fukushima KONTAMINERAT Allt avfall nära civilisationen är borttaget Offentliggör koncentrationerna av radioaktivitet i avfallet på hemsida Målet är att förbränna/återvinna så mycket som möjligt, sen deponeras askan

10 Hanteringen av husdjur Japanerna har starka relationer till sina husdjur Många trodde att de skulle återvända hem snart Djuren lämnades många upprörda Än i dag räddar myndigheterna djur från den förbjudna zonen De utrymda har sällan plats för sina husdjur och ingen vill adoptera djur från den utrymda zonen av rädsla för kontamination

11 Prefekturen Roll: samordna nationell och lokal nivå Fyra beredskapsprogram: kärnkraft, jordbävning, olyckor och ett generellt Övar regelbundet, främst jordbävningar. Civila deltar i övningar, senaste jordbävningsövningen

12 Prefekturen Krisorganisationen bestod av 300 människor. Nu arbetar 40 människor med olyckan Kommunikation: man hade tänkt sig att använda en designerad radiokanal för kärnkraftshändelser, men på grund av jordbävningen kunde man inte sända. Lärdom ledningsplatser måste prioriteras Central och regional nivå kunde inte samverka

13 Prefekturen - kärnkraftsplanering Regeringen dikterar hur beredskapsplanen ska vara utformad Inre beredskapszon 10 km från verket Planerade främre ledning 5 km från verket, fick flyttas längre bort Planerna var inte realistiska byggde på best case och överskattad förmåga Regeringen utarbetar nya riktlinjer för planerna

14 människor utrymda, befinner sig utanför prefekturen Många utrymde spontant Svårt val om huruvida gamla skulle utrymmas eller inte Prefekturen - utrymning

15 Prefekturen - sanering Saneringsplaner saknades, förväntade sig inte så omfattande kontaminering Sanera är enkelt - prioritera är svårt Uppdelat i områden som saneras av staten och områden där kommunerna gör sina egna planer och genomför saneringen Prefekturens problem: utbildning av arbetare kostnadseffektivisering förståelse från invånarna avfallshantering

16 Fanns en plan för detta Prefekturen - indikering Ansvaret delat mellan prefekturen och TEPCO Före olyckan skötte kommunerna indikeringen, men inga resurser fanns att tillgå Nationell nivå och TEPCO fick stödja

17 Minamisoma deocontamination laboratory Frivilligorganisation i kommunen Minamisoma. Kommunen belägen både i den utrymda zonen, den förbjudna zonen, hotspots och platser där man får bo De verkar i områdena som är mindre kontaminerade Stor allmän oro får vi veta sanningen? Man vill inte flytta men är osäker på saneringen och det saknades en plan Utvecklat egen metod för saneringen av vatten risskal och väteperoxid, mer effektiv en zeoliter

18 Minami Soma - frivilligorganisation Inget stöd från centralt håll, därmed problem med avfallshantering och dosimetrar Viktigt att få invånarna engagerade ändra ert tankesätt! Efter bevisad effekt är det lättare att få med andra som frivilliga Den peng man får från staten räcker inte för att sanera sitt hem, så beroende av hjälp från omgivningen

19 Minamisoma - frivilligorganisation Problemet: Hur hanterar man när människor vill sanera fastän ingen egentliga hälsofara föreligger? Hur stödjer man bäst frivilliga organisationer som verkar autonomt, och hur tar man till vara på de lärdomar som de kommer fram till?

20 Dags att bege sig ut i fält!

21 Sanering av ett bostadshus. Hårdgjorda ytor spolas av med högtryckstvätt (Foto: Elin Johansson)

22 Det översta jordlagret grävs bort från tomten med hjälp av en liten grävskopa (Foto: Elin Johansson)

23 Då många buskar behåller sin grönska i flera år beskärs dessa för att bli av med kontamination som sitter på löven (Foto: Ingela Grundell)

24 Efter varje genomförd åtgärd görs dokumentation till en rapport som ägaren av huset får. I rapporten står vilken åtgärd som genomförts och vilken effekt den har gett (Foto: Pelle Postgård)

25 Ett färdigsanerat hus. Varje hus tar ca 30 mandagar att sanera. En by med 400 hus tar mer än ett år för 50 arbetare att sanera (Foto: Elin Johansson)

26 Varje husägare tilldelas en årsdosimeter (vänster) och varje person som arbetar med saneringen har en direktvisade dosimeter (höger) (Foto: Elin Johansson)

27 Allt kontaminerat avfall placeras i säckar om en kubik. (Foto: Elin Johansson)

28 Säckarna mäts av och märks med vikt, innehåll och dosrat. Varje hus ger upphov till kubikmeter avfall (Foto: Elin Johansson)

29 Säckar med gul markering innehåller inert avfall, säckar med svart markering innehåller brännbart avfall. Fördelningen är ca 1/3 brännbart och 2/3 inert avfall. (Foto: Elin Johansson)

30 Samtliga säckar placeras på mellanlager som ligger i närområdet från där avfallet samlats in (Foto: Elin Johansson)

31 I en by med 400 hushåll planerar man att bygga 23 sådana mellanlager för att kunna hantera avfallet (Foto: Elin Johansson)

32 Hårdgjorda ytor sanerades genom högtryckstvätt. När inte det lyckas krävs drastiska metoder såsom avslipning av det översta asfaltsskitet (Foto: Pelle Postgård)

33 Samtliga dagvattenledningar måste spolas och rensas (Foto: Elin Johansson)

34 För hus i de mest kontaminerade områdena krävs drastiska åtgärder. Detta hus har sanerats av frivilliga (Foto: Elin Johansson)

35

36 Hotspot vid det sanerade huset. Motsvarar en årsdos på 291 msv (Foto: Ingela Grundell)

37 Trots omfattande åtgärder är nivåerna vid detta hus 39 gånger högre än saneringsmålet och dubbelt så höga som det kortsiktiga målet (Foto: Henrik Frindberg)

38 Kommunikationen med allmänheten fokuserade länge på tsunamin. Människor bodde i områden där radioaktivt nedfall skedde utan att de visste om det (Foto: Elin Johansson)

39 Slutsatser En stark regional nivå krävs för samverkan mellan lokal och central nivå i stora kriser En myndighets förtroendekapital är omtåligt och väldigt svårt att bygga upp igen. Brist på kommunikation eller villrådighet får inte förekomma Vi har långt ifrån tillräckliga resurser om vi ska vara dimensionerade för en olycka liknande den i Japan. Att sanera enbart villorna i Oskarshamns tätort skulle ta 100 sanerare 60 år och ge upphov till kubikmeter kontaminerat avfall