Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation

Transkript

1 Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär radiologisk nödsituation Nordiska riktlinjer och rekommendationer Svensk översättning 2014

2 INNEHÅLL INLEDNING 1 FÖRORD 1 2 BEGREPP OCH DEFINITIONER 3 3 REFERENSNIVÅ FÖR EXPONERING UNDER DET FÖRSTA ÅRET 6 4 FAKTORER SOM PÅVERKAR VALET AV SKYDDSÅTGÄRDER 8 5 SKYDDSÅTGÄRDER VID NUKLEÄRA OCH RADIOLOGISKA NÖDSITUATIONER 11 DEL A: DEN TIDIGA FASEN AV EN NÖDSITUATION 6 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR ALLMÄNHETEN 14 Inomhusvistelse; Jodtabletter; Utrymning; Brådskande åtgärder kring kärntekniska anläggningar 7 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR BEGRÄNSNING AV TILLTRÄDE TILL RISKOMRÅDEN 18 Tillträdesrestriktioner för stora områden; Tillträdesrestriktioner för avgränsade områden 8 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR INSATSPERSONAL 20 Exponering av insatspersonal; Brådskande åtgärder; Skydd av insatspersonal 9 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR PRODUKTION AV LIVSMEDELOCH ANDRA VAROR 24 Åtgärder för livsmedelsproduktion, råvaror, produkter och produktionsanläggningar; Restriktioner för handel med livsmedel och andra naturprodukter DEL B: DEN INTERMEDIÄRA FASEN AV EN NÖDSITUATION 10 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR ALLMÄNHETEN 27 Inomhusvistelse; Tillträdesrestriktioner för kontaminerade områden; Utrymning och omflyttning; Upphäva utrymning och omflyttning; Åtgärder för att minska exponering av personer som är bosatta i kontaminerade områden; Skydd av arbetstagare i kontaminerade områden; Åtgärder för att sänka stråldosen för personer som utför sitt ordinarie arbete i kontaminerade områden; Sanering och kontrollmätning av personer och kläder 11 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA EXPONERINGEN FRÅN STRÅLNING I MILJÖN 36 Sanering och andra åtgärder för att minska stråldosen; Restriktioner för användning av kontaminerade områden; Industri och handel i kontaminerade områden 12 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR LIVSMEDEL, DRICKSVATTEN OCH DJURFODER 44 Maximalt tillåtna nivåer för livsmedel, dricksvatten och djurfoder; Åtgärder och restriktioner för livsmedelsproduktion och vattenförsörjning; Åtgärder för användning av naturprodukter och odling för eget bruk 13 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR HANTERING AV RADIOAKTIVT AVFALL 49 Sortering av radioaktivt avfall; Metoder för hantering av radioaktivt avfall; Kategorisering av radioaktivt avfall; Hantering av radioaktivt avfall och eventuellt återvinning BILAGOR OCH REFERENSER 1 Förväntad geografisk omfattning för olika radiologiska och nukleära nödsituationer 53 2 Översikt av operativa åtgärdsnivåer som definieras i dokumentet 55 3 Exempel på beräkning av operativa åtgärdsnivåer 57 4 Referenser 60

3 INLEDNING

4 1 FÖRORD Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, De nordiska riktlinjerna och rekommendationerna som presenteras i denna rapport beskriver skyddsåtgärder i tidig och intermediär fas av en nukleär radiologisk nödsituation och har tagits fram gemensamt av de nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna. Rapporten innehåller generiska riktlinjer som täcker alla typer av scenarier och är tillämpliga både vid olyckor och avsiktliga handlingar. De nordiska riktlinjerna och rekommendationerna baseras på de finska direktiven för radiologiska nödsituationer (STUK, VAL-direktiv [1,2]), som sedan har vidareutvecklats genom ett nära nordiskt samarbete. VAL-direktiven utgår från den nya strålskyddsfilosofin i ICRP 103 [3,4] och är i linje med internationella rekommendationer som var tillgängliga när de finska direktiven togs fram [5-7]. De nordiska riktlinjerna och rekommendationerna utgör en gemensam utgångspunkt för de nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna i den praktiska tillämpningen av skyddsåtgärder i händelse av en nukleär radiologisk nödsituation. Det övergripande målet är att hålla allmänhetens exponering så låg som möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. Sanerings- och återställningsarbeten till en för samhället godtagbar situation bör också utföras utifrån samma mål. Den faktiska hanteringen av en nukleär radiologisk nödsituation kan dock avvika från de riktlinjer som presenteras här, beroende på omständigheterna vid en given situation och förhållanden som kan variera mellan länderna. De nordiska riktlinjerna och rekommendationerna omfattar triggers och strategier för skyddsåtgärder under den initiala och intermediära fasen av en radiologisk nukleär nödsituation samt för övergången till återställningsfasen efter en radiologisk nukleär nödsituation. Kriskommunikation behandlas inte i de nordiska riktlinjerna och rekommendationerna. För att kunna avgöra vilka skyddsåtgärder som behövs och i vilken omfattning skyddsåtgärder är nödvändiga, måste en händelse karakteriseras snarast möjligt i syfte att bedöma vilka konsekvenser som kan uppstå och hur omfattade dessa kan bli. Exempel på frågor som måste undersökas är vad som har inträffat, typ och mängd av radioaktiva ämnen, vilken del av allmänheten som påverkas kan komma att påverkas etc. Snarast möjligt under den tidiga fasen måste bedömningen kompletteras med en mätstrategi. Varje land har sin egen mätstrategi, inklusive en tidsram för att skicka ut mätteam, med den övergripande målsättningen att effektivt karakterisera händelsen för att kunna fastställa dess konsekvenser. En strategi för skyddsåtgärder är den avslutande komponenten som beskrivs i de nordiska riktlinjerna och rekommendationerna. Strålskyddsstrategin ska användas tillsammans med karakterisering av en händelse och mätstrategin. Ett system för att tillämpa en referensnivå och använda operativa åtgärdsnivåer för varje skyddsåtgärd under den tidiga och intermediära fasen av en händelse beskrivs i bilaga 3. I bilaga 2 sammanfattas de operativa åtgärdsnivåer som definieras i dokumentet. De övergripande målen är: a) att stråldosen efter skyddsåtgärder inte ska överstiga referensnivån på 20 msv effektiv dos under första året efter händelsen, inräknat alla exponeringsvägar för strålningen och vidtagna skyddsåtgärder och b) att skyddsåtgärderna som vidtas är optimerade för att ge en så låg stråldos som möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. De operativa åtgärdsnivåer som beskrivs i rapporten är endast indikativa; det kan vara lämpligt att vidta skyddsåtgärder vid högre lägre nivåer. Vidare är de enskilda operativa åtgärdsnivåer som beskrivs i dessa riktlinjer och rekommendationer ingen garanti för att den totala stråldosen efter skyddsåtgärder ligger under referensnivån

5 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, under första året. Vid en radiologisk nukleär nödsituation kan det vara nödvändigt att vidta skyddsåtgärder innan mätningar kunnat utföras, i synnerhet under den tidiga fasen av en nödsituation. De operativa åtgärdsnivåerna utgör värden på mätbara storheter som kan jämföras med tillgängliga mätvärden när beslut om skyddsåtgärder behöver fattas. Om mätvärden inte finns tillgängliga ska de operativa åtgärdsnivåerna istället användas som vägledning för beslutet. Förväntad geografisk omfattning för olika radiologiska och nukleära nödsituationer presenteras i bilaga 1. Den svenska översättningen av de nordiska riktlinjerna och rekommendationerna avviker i vissa detaljer från den engelska förlagan. I sak finns dock inga skillnader av betydelse. Notera också att de nordiska riktlinjerna och rekommendationerna återspeglar hur krav från EU samt internationella rekommendationer från ICRP och IAEA införts i finska direktiv. Riktlinjerna och rekommendationerna kan därför avvika från både nuvarande och kommande reglering av radiologiska och nukleära nödsituationer i Sverige.

6 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, BEGREPP OCH DEFINITIONER För tydlighetens skull och för att uppnå en gemensam förståelse för innehållet i de nordiska riktlinjerna och rekommendationerna, omfattar definitionerna fler begrepp som dessutom är mer specifika än t.ex. de som anges i IAEA:s standarder och vägledningar. En nukleär radiologisk nödsituation är en situation där allmänheten, arbetstagare och/ insatspersonal exponeras kan komma att exponeras för högre stråldoser än normalt till följd av en överhängande fara för en nödsituation en rådande nödsituation. Detta innefattar situationer där a) radioaktiva ämnen riskerar att spridas har spridits till omgivningen då b) strålskärmningen för en strålkälla riskerar att försämras redan har försämrats c) om kontrollen över en sluten strålkälla riskerar att gå förlorad redan har gått förlorad. Faser i en nukleär radiologisk nödsituation 1. Den tidiga fasen av en nukleär radiologisk nödsituation avser en situation med hot om strålningsrisk samt den inledande fasen av en situation med strålningsrisk. Detta inkluderar de inledande händelserna innan strålskärmningen för en strålkälla försämras samt tiden inför och under ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Den tidiga fasen kan leda till exponering i en nödsituation. Den tidiga fasen slutar när strålningsnivån i omgivningen inte längre ökar och det inte längre föreligger någon risk för betydande ytterligare utsläpp. Till exempel slutar den tidiga fasen av en nukleär radiologisk nödsituation vid en olycka i ett kärnkraftverk när den radioaktiva plymen har passerat och det inte längre föreligger någon risk för betydande ytterligare utsläpp. I början av den tidiga fasen är uppskattningar av sannolikheten, tidpunkten och omfattningen av ett eventuellt utsläpp mycket osäkra. Under och efter utsläppet kan väderförhållandena och förändringar i vädret i hög grad påverka konsekvenserna av olyckan. I detta läge är allvarlighetsgraden och omfattningen av olyckan fortfarande osäker. Trots bristen på information måste olyckans konsekvenser och behovet av skyddsåtgärder ändå bedömas snabbt. 2. Den intermediära fasen av en nukleär radiologisk nödsituation avser exponering i nödsituationer där strålningsnivån inte längre ökar och inga nya betydande radioaktiva utsläpp är att förvänta. Den intermediära fasen kan till exempel vara tiden efter det att den radioaktiva plymen passerat och merparten av de radioaktiva ämnena redan deponerat på. Den intermediära fasen behöver inte nödvändigtvis föregås av en tidig fas. Alternativt kan den tidiga fasen vara mycket kort, till exempel om kontaminering konstateras efter oavsiktlig smältning av en strålkälla efter detonation av en smutsig bomb. Under den intermediära fasen är det möjligt att välja att upphäva, begränsa förändra den tidiga fasens skyddsåtgärder likväl som nya skyddsåtgärder kan inledas. Vidare ska nödvändiga åtgärder för att minska den långsiktiga exponeringen inledas under denna fas. Hur länge den intermediära fasen varar beror bland annat på vad som orsakar strålningsrisken. Den intermediära fasen kan vara från några dagar till några år. 3. Återställningsfasen efter en nukleär radiologisk nödsituation avser en befintlig exponeringssituation där mänskliga aktiviteter och samhället anpassas till den rådande exponeringssituationen och där målsättningen är att återställa samhället till ett nytt normaltillstånd. Återställningsfasen innefattar normalt åtgärder som medborgare vidtar för att begränsa sin egen exponering. Dessa åtgärder baseras både på expertrekommendationer och på lokalkännedom. Vid behov begränsas användningen av mark- och vattenområden för en längre tid, alternativt kan dessa områden användas till annan verksamhet. Sanering och

7 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, hantering av radioaktivt avfall kan fortlöpa under denna fas. Återställningsfasen kan vara från några månader till decennier beroende på situation. Övergången mellan olika exponeringssituationer sker sannolikt gradvis. Olika områden kan dessutom befinna sig i olika exponeringssituationer vid samma tidpunkt. I ett område kan det fortfarande råda exponering i en nödsituation medan det i ett annat område redan råder en befintlig exponeringssituation. Skyddsåtgärder avser åtgärder som vidtas för att begränsa människors pågående potentiella exponering för strålning. Sådana åtgärder kan omfatta personer, miljö, samhällsfunktioner, industri, handel, jordbruk, livsmedel, djurfoder, vatten och avfall som innehåller radioaktiva ämnen. Strålningsnivå avser i detta dokument mängden radioaktiva ämnen på olika ytor, den externa strålningens dosrat aktivitetskoncentrationen i luft, vatten annat material. Stråldos används i vissa fall i denna rapport som samlingsbeteckning för effektiv dos och ekvivalent dos. Referensnivå uttrycks i stråldos under ett år, givet att skyddsåtgärder vidtas, och utgör en nivå över vilken det vid planering för nukleära radiologiska nödsituationer är olämpligt att tillåta exponering. Vid dosuppskattningar ska hänsyn tas till alla exponeringsvägar i den rådande situationen och vid bedömning av om exponeringen överstiger en referensnivå inte ska hänsyn tas till alla planerade vidtagna skyddsåtgärder. Målet är att stråldosen efter skyddsåtgärder ska ligga under referensnivån, i varje fall för större delen av befolkningen. Även under referensnivån ska rimliga och skäliga åtgärder vidtas för att minska exponeringen. Den årliga stråldosen efter skyddsåtgärder sjunker med tiden tills dess en acceptabel situation har uppnåtts. Projicerad dos beskriver den dos som kan förväntas om inga skyddsåtgärder genomförs. Miljödosekvivalent är en operativ storhet som användes som ersättning för effektiv dos vid praktiska mätningar. Definitionen av miljödosekvivalent är sådan att det numeriska värdet i alla tänkbara situationer är större än den effektiva dosen. Värden på dosrater för operativa åtgärdsnivåer i denna rapport avser miljödosekvivalent. Doskriterium för en skyddsåtgärd är det värde på projicerad dos som den nukleära radiologiska nödsituationen leder till för en person som, när det överskrids riskerar att överskridas, i de flesta fall innebär att skyddsåtgärden bör vidtas. För varje separat skyddsåtgärd ska ett doskriterium definieras. Vid dosuppskattning ska ingen hänsyn tas till andra skyddsåtgärder. Dos efter skyddsåtgärder avser den dos som förväntas i framtiden (under ett år) givet att planerade skyddsåtgärder vidtas. Operativ åtgärdsnivå är ett värde på en mätbar storhet (till exempel dosrat) kopplad till en viss skyddsåtgärd som när det överskrids förväntas överskridas innebär att skyddsåtgärden i de flesta fall bör vidtas. Värdena för de operativa åtgärdsnivåerna i denna rapport är indikativa och kan, med hänsyn till de rådande förhållandena för den nukleära radiologiska nödsituation som ska hanteras, behöva anpassas. Triggers är observerbara förhållanden som förväntas vara iakttagbara tidigt under en händelse. Triggers kan användas omedelbart för att initiera lämpliga skyddsåtgärder. Triggers kan uttryckas i olika former av observerbara förhållanden som till exempel tillstånd larmnivå på en anläggning. När en förbestämd trigger har konstaterats

8 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, föreligga ska den tillhörande delen av skyddsstrategin omedelbart inledas, utan ytterligare fördröjning överläggning. Radioaktiv kontaminering avser radioaktiva ämnen på ytor i fasta, flytande gasformiga material där närvaron av dessa är oavsiktlig oönskad oavsett om de har spridits avsiktligt inte. Effekterna av radioaktiv kontamineringen minskar som resultat av radioaktivt sönderfall och saneringsåtgärder. Spridning av radioaktiva ämnen i miljön samt kemisk biologisk bindning av radioaktiva ämnen till andra material förväntas leda till utspädning och därigenom också minska den radioaktiva kontamineringen. I vissa fall kan emtid spridning samt kemiska och biologiska processer istället leda till ökade koncentrationer av radioaktiva ämnen. Kontamineringsnivå beskriver graden av radioaktiv kontaminering och används primärt vid bedömning av saneringsbehovet. I fallet med radioaktivt kontaminerade ytor antas de radioaktiva ämnena fortfarande vara kvar på ytan av mark, byggnader, gods med mera och inte ha trängt djupare ner i jorden annat material. Radioaktivt avfall avser varor och material som kontaminerats av radioaktiva ämnen och därmed inte kan användas som avsett och som ska hanteras med försiktighet på grund av strålningsrisken. Övrigt avfall och kasserade produkter avser avfall som kan kräva att strålskyddsaspekter beaktas vid avfallshantering återvinning men där halten radioaktiva ämnen är så låg att avfallet inte klassificeras som radioaktivt avfall. Dessutom innefattar övrigt avfall även annat avfall som inte kan användas på avsett sätt (t.ex. livsmedel och djurfoder) till följd av dess innehåll av radioaktiva ämnen. Insatspersonal är personer som har särskilda uppgifter i nödsituationer och som under arbetet med att avhjälpa nödsituationen kan komma att exponeras för strålning. Oskyddad person avser en person som vistas utomhus, inte har utrymts och som inte tagit jodtabletter. Utrymning är en snabb, tillfällig flytt av människor från en plats i syfte att undvika begränsa exponeringen för strålning under en nödsituation på kort sikt. Utrymning är en brådskande skyddsåtgärd. Om människor flyttas från ett område en längre tid (mer än några månader) används istället termen omflyttning. Utrymning kan användas som förebyggande åtgärd på basis av triggers. Omflyttning är en icke brådskande flytt förlängd utrymning av människor från ett kontaminerat område i syfte att undvika långvarig exponering från strålning. Omflyttning kan vara från några månader upp till två år. Tillfällig omflyttning är en omflyttning som varar i dagar månader, men där människorna förväntas kunna återvända efter denna tid. Permanent omflyttning betyder att befolkningen och nödvändig infrastruktur flyttas till en annan plats. Permanent omflyttning används i situationer där ett område inte förväntas kunna återställas så att det blir beboelighet igen. Starka gamma- och/ betastrålare i detta dokument är t.ex. 58 Co, 60 Co, 106 Ru, 110mAg, 131 I, 134 Cs, 137 Cs, 144 Ce, 90 Sr, 192 Ir och 226 Ra. Svaga gamma- och/ betastrålare i detta dokument är t.ex. 3 H, 14 C, 51 Cr, 55 Fe och 63Ni. Resuspension är en process genom vilken radioaktiva ämnen som deponerat på marken virvlar upp till luften igen, t.ex. genom vind mekanisk påverkan som plöjning.

9 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, REFERENSNIVÅ FÖR EXPONERING UNDER DET FÖRSTA ÅRET Vid en nödsituation syftar alla skyddsåtgärder till att hålla allmänhetens exponering för strålning så låg som det är rimligt och minimera andra risker, samt i så stor utsträckning det är rimligt återställa livsmiljön. Under hela nödsituationen måste behovet av skyddsåtgärder kontinuerligt bedömas. Behovet av att ändra, fortsätta upphäva skyddsåtgärderna som redan vidtagits ska också bedömas. Denna bedömning ska även omfatta hur länge åtgärderna ska pågå med hänsyn till effekten av radioaktivt sönderfall och sanering. I beredskapsplaneringen är det övergripande målet att den årliga stråldosen efter skyddsåtgärder inte ska överstiga referensnivån som varje enskilt nordiskt land har valt. Referensnivån ska ligga mellan 20 och 100 msv effektiv dos under första året med beaktande av alla exponeringsvägar (Fig. 1). Referensnivån omfattar den förväntade totala stråldosen efter skyddsåtgärder under både den tidiga och intermediära fasen. De nordiska riktlinjerna och rekommendationerna för skyddsåtgärder utgår från referensnivån 20 msv. Vid bedömningen av stråldosen efter skyddsåtgärder ska intern och extern exponering från atmosfäriska och akvatiska utsläpp av radioaktiva ämnen samt extern exponering från strålkällor beaktas. Hanteringen av en situation som leder till exponering i en nödsituation kan ta flera år. Under denna period är det primära målet att minska den årliga stråldosen för allmänheten till en nivå som anses vara permanent godtagbar. Årlig stråldos efter skyddsåtgärder (msv) tid Figur 1. Den årliga stråldosen efter skyddsåtgärder ska minskas så snabbt som möjligt. Vid exponering i en nödsituation är den årliga stråldosen efter skyddsåtgärder den förväntade framtida stråldosen (tid) efter att en flera insatser (pilar) har genomförts. I de nordiska riktlinjerna och rekommendationerna har doskriterier, uttryckta som projicerade doser, definierats för olika skyddsåtgärder. Vidare har operativa åtgärdsnivåer uttryckta som mätbara storheter (t.ex. dosrat, koncentration, etc.) angetts för varje skyddsåtgärd. En skyddsåtgärd bör övervägas när en operativ åtgärdsnivå överskrids förväntas överskridas. Notera dock att de operativa åtgärdsnivåerna

10 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, endast är vägledande och att skyddsåtgärder kan vara lämpliga vid högre lägre nivåer. De operativa åtgärdsnivåerna har utvecklats för enskilda skyddsåtgärder. Enskilda operativa åtgärdsnivåer är emtid ingen garanti för att stråldosen efter skyddsåtgärder kommer att ligga under den valda referensnivån. Vid beslut om strålskyddsstrategi bör kombinationer av skyddsåtgärder övervägas. Även om operativa åtgärdsnivåer för enskilda skyddsåtgärder inte överstigs kan flera skyddsåtgärder behöva genomföras för att säkerställa att den valda referensnivån inte överstigs. Om enskilda individer grupper som utsatts för stråldoser nära över referensnivån identifieras under den tidiga fasen, kan striktare skyddsåtgärder behöva tillämpas för dessa individer grupper under den fortsatta hanteringen av nödsituationen under den intermediaära fasen.

11 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, FAKTORER SOM PÅVERKAR VALET AV SKYDDSÅTGÄRDER I synnerhet under den intermediära fasen måste fördelar och nackdelar med möjliga skyddsåtgärder bedömas innan beslut fattas om vilka skyddsåtgärder som ska vidtas. Det finns många och varierande skyddsåtgärder samt kombinationer av skyddsåtgärder som kan vidtas. För att kunna utvärdera effektiviteten av de tillämpade skyddsåtgärderna måste den sammanlagda effekten bedömas. Valet av skyddsåtgärder påverkas också av hur länge de förväntas pågå. Andra aspekter än strålskydd kan vara relevanta för skyddsåtgärder som förväntas pågå i flera månader t.o.m. år. Därför ska valet av skyddsåtgärder föregås av en grundlig bedömning av deras omfattning och effekt. Utöver strålskyddsaspekter ska bedömningen även innefatta andra faktorer som effektivitet, timing, tillgängliga resurser, hantering av avfall, miljömässiga faktorer, ekonomiska konsekvenser, sociala effekter och etiska grunder (Fig. 2). Vid beslut om skyddsåtgärder väger strålskyddsaspekten tyngre ju högre exponering en radiologisk nukleär nödsituation leder till (Fig. 3). Vid radiologiska händelser med låg exponering för strålning kan andra faktorer påverka beslutet mer än själva exponeringen. Vid allvarliga radiologiska nödsituationer kan strålskyddsaspekten vara viktigare än etiska, sociala, miljömässiga och ekonomiska överväganden, trots att strålskyddsåtgärderna kan ha stor negativ inverkan på befolkningens normala liv. Målet är att hålla stråldosen efter skyddsåtgärder under den valda referensnivån det första året, alla exponeringsvägar och skyddsåtgärder inräknade. Även i de fall en radiologisk nukleär nödsituation inte förväntas leda till stråldoser över den valda referensnivån ska skyddsåtgärder övervägas. Om stråldosen utan skyddsåtgärder är - Högre än 10 msv är det nödvändigt att vidta lämpliga skyddsåtgärder - Mellan 1 och 10 msv är det normalt lämpligt att vidta skyddsåtgärder - Lägre än 1 msv kan specifika skyddsåtgärder vidtas om de är enkla att genomföra.

12 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, Figur 2. Faktorer som påverkar valet av skyddsåtgärder, i synnerhet under den intermediära fasen.

13 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, Figur 3. Betydelsen av individuell exponering kontra andra faktorer som påverkar beslut om skyddsåtgärder. Övriga faktorer blir viktigare i takt med avtagande individuell exponering och omvänt.

14 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, SKYDDSÅTGÄRDER VID NUKLEÄRA OCH RADIOLOGISKA NÖDSITUATIONER Skyddsåtgärder vidtas för att begränsa människors faktiska potentiella exponering för strålning. Föremål för åtgärder kan vara allmänheten, insatspersonal, miljön, nödvändiga samhällsfunktioner, industri och handel, jordbruk, framställning av livsmedel och djurfoder, vatten och avfall som innehåller radioaktiva ämnen. Under den tidiga fasen av en nödsituation ska skyddsåtgärderna i första hand inriktas på grupper ur allmänheten med högst risk, insatspersonal och kritiska samhällsfunktioner som skydd av livsmedel och relaterade varor. Relevanta skyddsåtgärder att överväga under den tidiga fasen av en nödsituation framgår av Figur 4 och beskrivs ytterligare i Del A i det här dokumentet. Allmänhet och insatspersonal Inomhusvistelse partiell inomhusvistelse Jodtabletter Utrymning Tillträdesrestriktioner Skydd av insatspersonal Livsmedel och andra varor Skydd av livsmedelsproduktion Skydd av råvaror (råmaterial), gods och produktionsanläggningar Restriktioner av handel med livsmedel och andra varor Figur 4. Skyddsåtgärder under den tidiga fasen av en nödsituation Under den intermediära fasen av en nödsituation breddas skyddsåtgärderna och omfattar även arbetstagare (utöver insatspersonal), samt miljömässiga och industriella aspekter utöver de primära skyddsåtgärder som genomfördes under den tidiga fasen. Skyddsåtgärderna som vidtas under den tidiga fasen kommer antingen att fortsätta, förstärkas, lindras upphävas, och nya skyddsåtgärder som t.ex. restriktioner för livsmedel och vatten kan komma att inledas. Under denna fas kan ett stort antal faktorer behöva beaktas vid val av lämpliga skyddsåtgärder (Fig. 2). Vidare understryker det stora antalet potentiellt relevanta skyddsåtgärder under den intermediära fasen behovet av en utförlig och mångsidig strålskyddsstrategi. I takt med att mätdata blir tillgängliga kan nya tillträdesrestriktioner införas under den intermediära fasen. Vid behov ska åtgärder för att minska ytterligare spridning av radioaktiva ämnen vidtas under denna fas.

15 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, Allmänhet och arbetstagare Miljö och industri Livsmedel och vatten Inleda, fortsätta upphäva inomhusvistelse partiell inomhusvistelse Sanering av inomhusmiljöer, bebyggda miljöer (vägar, byggnader, parker osv.), fordon, utrustning och gods Restriktioner för livsmedel och vatten Utrymning Begränsning av spridning av radionuklider genom t.ex. fixering övertäckning av material Restriktioner för livsmedelsproduktion, livsmedelsbearbetning och användning av obehandlat vatten Tillträdesrestriktioner Skydd av arbetstagare och befolkningen inom det kontaminerade området Restriktioner för användning av områden för rekreation annan tillverkning än livsmedel Åtgärder för industri och handel inom kontaminerade områden Åtgärder för livsmedelsproduktion och vattenförsörjning Personsanering Hantering av avfall som innehåller radioaktiva ämnen Åtgärder för livsmedelsbearbetning Figur 5. Skyddsåtgärder under den intermediära fasen av en nödsituation Saneringsåtgärder ska också vidtas under den intermediära fasen, för både människor och miljö. Saneringsplatser ska iordningställas efter behov och rutiner för avfallshantering, inklusive transportvägar och förvaringsplatser, ska utformas efter typen av och mängden avfall. Skyddsåtgärder inom industriell produktion och transport, samt inhemsk och internationell handel kan också vidtas under den intermediära fasen. De relevanta åtgärder som ska övervägas under den intermediära fasen av en nödsituation framgår av Figur 5 och beskrivs utförligare i del B.

16 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, DEL A: DEN TIDIGA FASEN AV EN NÖDSITUATION

17 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, SKYDDSÅTGÄRDER FÖR ALLMÄNHETEN De skyddsåtgärder och operativa åtgärdsnivåer som beskrivs i Del A gäller alla typer av nukleära och radiologiska nödsituationer. Skyddsåtgärderna beskrivs var för sig, men är sammanlänkade med andra skyddsåtgärder så att de bildar delar av relevanta skyddsstrategier. Den faktiska skyddsstrategin tas fram under nödsituationen och ska beakta alla föreliggande faktorer och omständigheter. Kapitel gäller för alla typer av nukleära och radiologiska nödsituationer förutom inom förutbestämda beredskapszoner runt kärntekniska anläggningar. Skyddsåtgärder i beredskapszonerna kring kärntekniska anläggningar kommer under den tidiga fasen att beslutas i huvudsak på basis av fördefinierade triggers (t.ex. anläggningens tillstånd och kriterier för larmnivå) vilket beskrivs i kapitel Inomhusvistelse Inomhusvistelse minskar inandning av radioaktiva ämnen och begränsar även extern exponering från radioaktiva ämnen i luften på marken. Effektiviteten för inomhusvistelse är beroende av flera faktorer såsom typ av byggnad, luftfiltrering och luftväxling. Hur länge inomhusvistelsen förväntas pågå är en viktig faktor i beslutet att genomföra denna skyddsåtgärd. Doskriterium: Inomhusvistelse ska genomföras om den projicerade effektiva dosen för en oskyddad person förväntas överstiga 10 msv under en tidsperiod om två dygn. Operativa åtgärdsnivåer för inomhusvistelse: Den externa dosraten överstiger förväntas överstiga 100 µsv/h Koncentrationen i utomhusluften överstiger förväntas överstiga för alfastrålare 1 Bq/m 3 (plutonium-239 och americium-241) betastrålare Bq/m 3 (strontium-90) starka gammastrålare Bq/m 3 (cesium-137). Målsättningen är att inleda inomhusvistelsen innan exponeringen förväntas äga rum. Beslut om inomhusvistelse måste fattas i tillräckligt god tid för att hinna informera allmänheten, vidta förberedelser och verkställa åtgärden. Inom området där inomhusvistelse har rekommenderats ska ventilationen om möjligt stängas av i alla bostadshus, kontorsbyggnader och produktionsanläggningar. Strålningssituationen efter en kärnvapendetonation skiljer sig från t.ex. strålningssituationen efter en allvarlig kärnkraftsolycka. Vid en kärnvapenexplosion frigörs en stor mängd starkt strålande material och den externa dosraten kan nå mycket höga nivåer. Befolkningen som vistas inom områden med potentiellt radioaktivt nedfall ska då söka skydd i civila skyddsrum. Om det inte finns några dylika skyddsrum om civila skyddsrum inte är tillgängliga ska befolkningen om möjligt söka skydd inomhus. Partiell inomhusvistelse Partiell inomhusvistelse är en skyddsåtgärd som är mindre strikt än inomhusvistelse. Denna skyddsåtgärd kommer, under den tidiga fasen, i huvudsak genomföras på längre avstånd från olycksplatsen för att särskilt skydda barn och gravida. Vid partiell

18 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, inomhusvistelse begränsas onödig utomhusvistelse. Det är extra viktigt att minimera tiden som barn tillbringar utomhus. Doskriterium: Partiell inomhusvistelse ska genomföras om den projicerade effektiva dosen för en oskyddad person förväntas bli 1 till 10 msv under två dygn. Operativa åtgärdsnivåer för partiell inomhusvistelse: Den externa dosraten överstiger förväntas överstiga 10 µsv/h Koncentrationen i luften överstiger förväntas överstiga för alfastrålare 0,1 Bq/m 3 (plutonium-239 och americium-241) betastrålare 100 Bq/m 3 (strontium-90) starka gammastrålare Bq/m 3 (cesium-137). 6.2 Jodtabletter Genom intag av stabil jod förebyggs ackumulering av radioaktiv jod i sköldkörteln. Intag av jodtabletter är extra viktigt för barn och gravida, eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för strålning än hos vuxna. Om tillgången på tabletter är begränsad ska barn och gravida prioriteras. För vuxna över 40 år har jodtabletter liten effekt. Intag av jodtabletter används sällan som enda skyddsåtgärd utan kombineras ofta med andra skyddsåtgärder som t.ex. inomhusvistelse. Doskriterium: Jodtabletter ska intas om den ekvivalenta dosen till sköldkörteln förväntas överstiga 50 mgy för vuxna 10 mgy för barn under 18 år. Operativa åtgärdsnivåer för intag av jodtabletter: Vuxna: Den externa dosraten överstiger förväntas överstiga 100 µsv/h Koncentrationen av jod i luft överstiger förväntas överstiga Bq/m 3 under två dygn. Barn under 18 år och gravida: Den externa dosraten överstiger förväntas överstiga 10 µsv/h Koncentrationen av jod i luft överstiger förväntas överstiga Bq/m 3 under två dygn. Doseringsanvisningarna på förpackningen med jodtabletter ska följas. Personer som är överkänsliga mot jod har diagnostiserats med funktionsstörning annan sjukdom i sköldkörteln ska inte ta jodtabletter. En dos jodtabletter ger skydd under ett dygn och partiellt skydd påföljande dygn. För att ge maximal effekt ska jodtabletter intas 1 6 timmar före exponeringen av radioaktiv jod. Skyddet är svagare ju senare jodtabletterna intas. Om jodtabletter intas 18 timmar

19 6.3 Utrymning Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, senare efter att radioaktiv jod andats in, sker ingen minskning av stråldosen till sköldkörteln. Vid exponering för luftburen radioaktiv jod (en radioaktiv plym) i mer än 24 timmar bör eventuellt en ny dos jod övervägas. Huruvida nya jodtabletter ska tas avgörs på basis av koncentrationen radioaktiv jod i luften. De operativa åtgärdsnivåerna är desamma som ovanstående. För att undvika att störa sköldkörtelns funktion ska en ny dos jod inte ges till spädbarn yngre än en vecka. Livsmedelskontroll och livsmedelsrestriktioner ska säkerställa att livsmedel med skadliga halter radioaktiv jod inte används. Användning av jodtabletter som skydd vid förtäring av kontaminerade livsmedel är inte acceptabelt (se kapitel 9 och 12). Doskriterium: Utrymning ska ske så snabbt som möjligt om den projicerade effektiva dosen för en oskyddad person förväntas överstiga 20 msv inom en vecka efter olyckan och om det redan under den här fasen kan förväntas att inomhusvistelsen kommer att pågå i mer än två dygn. Om möjligt ska en utrymning genomföras innan den radioaktiva plymen når fram till området. Om plymen är i närheten av det berörda området har nått fram ska istället allmänheten söka skydd inomhus i avvaktan på andra instruktioner. Utrymning under den intermediära fasen diskuteras i del B. Utrymning i närheten av kärnkraftverk diskuteras i kapitel 6.4. Om nödsituationen gäller: a) ett hot om att sprida radioaktiva ämnen; b) avsiktlig spridning av radioaktiva ämnen ; c) annan fara som orsakas av strålning ska befolkningen i det område som berörs (se Tabell I) utrymmas omgående. Högst proritet ska ges till att utrymma personer som vistas utomhus. 6.4 Brådskande skyddsåtgärder kring kärntekniska anläggningar Vid hot om en allvarlig olycka i en kärnteknisk anläggning krävs snabba beslut för att skydda allmänheten som vistas i beredskapszonerna kring anläggningen. Beslut fattas på basis av den rådande situationen på anläggningen, uppskattningar av utvecklingen och sannolikheten för utsläpp av radioaktiva ämnen. Det är inte möjligt att göra en exakt uppskattning av omfattningen och typen av ett eventuellt utsläpp. Av denna anledning kan operativa åtgärdsnivåer på basis av förväntade doser utsläpp inte tillämpas under den tidiga fasen. Den rekommenderade utgångspunkten vid planering av skyddsåtgärder för allmänheten inom beredskapszonerna är att åtgärderna ska kunna slutföras inom omkring fyra timmar efter det att beslut om skyddsåtgärder har fattats. Eftersom det tar tid att utfärda varningar och ge information till allmänheten samt genomföra skyddsåtgärder i rätt tid, ska myndigheterna höja sin beredskap för initiering och verkställande av skyddsåtgärder redan när anläggningen utfärdar larmnivån höjd beredskap. Inhemska kärnkraftverk Omedelbar utrymning ska ske inom ett område på omkring 5 km från kärnkraftverket vid hot om ett större radioaktivt utsläpp om ett förutbestämt tillstånd uppstår. Utrymning är nödvändig senast när kärnkraftverket utfärdar haverilarm vid anläggningen. Om det finns risk för att reaktorn på kort tid kan skadas, ska utrymningen av 5 km-zonen inledas omedelbart oberoende av den rådande larmnivån vid anläggningen. Om utrymning inte är möjligt på grund av till exempel pågående utsläpp,

20 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, hot om utsläpp extrema väderförhållanden ska befolkningen i närheten av anläggningen istället skyddas genom inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Samtidigt som befolkningen i närheten av anläggningen utryms ska åtgärder vidtas för inomhusvistelse och försörjning med jodtabletter, även i övriga delar av beredskapszonen dit utsläppet kan spridas där uppskattningar av konsekvenserna visar att sådana skyddsåtgärder kan vara påkallade. Vidare bör övervägas om det finns behov av, och är möjligt, att utrymma andra delar av befolkningen inom beredskapszonerna, t.ex. barn i skolor och förskolor, som befinner sig i den radioaktiva plymens förväntade riktning. Om utsläppet förväntas fortsätta i mer än två dygn, kan det vara nödvändigt att utrymma delar av hela befolkningen som skyddas genom inomhusvistelse i närheten av olycksplatsen för att minska exponeringen för strålning, även om det fortfarande finns radioaktiva ämnen i luften. Tidsplaneringen för åtgärden kräver en uppskattning av hur olyckan och väderförhållandena utvecklas. Övriga kärntekniska anläggningar För övriga kärntekniska anläggningar och atomdrivna fartyg i inhemska hamnar på inhemskt vatten bör det system med beredskapszoner och tidiga motåtgärder som beskrivs ovan tillämpas i nödvändig omfattning. Storleken på beredskapszonerna och utrymningszonen ska anpassas till bl.a. reaktorns storlek.

21 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, SKYDDSÅTGÄRDER FÖR BEGRÄNSNING AV TILLTRÄDE TILL RISKOMRÅDEN 7.1 Tillträdesrestriktioner för stora områden Tillträdesrestriktion är en skyddsåtgärd som antingen begränsar tillträdet till ett visst område till endast absolut nödvändiga åtgärder som förbjuder tillträde till ett område helt. Tillträdesrestriktioner behövs i situationer där radioaktiva ämnen har spridits, håller på att spridas kan spridas till ett visst område. Restriktionerna kan omfatta landsbygds- stadsområden, hamnar, flygplatser, fartyg, tåg liknande. Operativa åtgärdsnivåer för tillträdesrestriktioner: Den externa dosraten överstiger förväntas överstiga 100 µsv/h Koncentrationen i luften överstiger förväntas överstiga för alfastrålare 1 Bq/m 3 (plutonium-239 och americium-241) betastrålare Bq/m 3 (strontium-90) gammastrålare Bq/m 3 (cesium-137 och övriga starka gammastrålare sammantagna). 7.2 Tillträdesrestriktioner för avgränsade områden Tillträdesrestriktioner för avgränsade områden kan krävas i situationer då förekomsten av radioaktiva ämnen är begränsad till ett mindre område. Området ska isoleras vid tecken på hot om oavsiktlig spridning av radioaktiva ämnen till följd av en olycka med strålkällor, till följd av avsiktlig spridning av radioaktiva ämnen till följd av extern exponering från en strålkälla. Tabell I ger vägledning om storleken på området som behöver spärras av till följd av olika händelser med strålkällor.

22 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, Tabell I. Storlek på avspärrade områden och ytor för olika händelser Utomhus En detonerad icke-detonerad utspridningsanordning för radioaktiva ämnen en s.k. smutsig bomb En eldsvåda explosion (t.ex. gasexplosion) som påverkar kan antas påverka en högaktiv strålkälla Områden som behöver spärras av Området där dosraten överstiger 100 µsv/h, dock med en minsta radie på 300 m En möjlig högaktiv strålkälla som saknar Område där dosraten överstiger strålskärmning med skadad 100 µsv/h, dock med en minsta radie på strålskärmning (ingen risk för explosion 30 m eldsvåda) En läckande möjlig högaktiv strålkälla (ingen risk för explosion eldsvåda) Inomhus Skada på en möjlig högaktiv strålkälla, förlust av strålskärmning läckage från en flytande gasformig strålkälla Ytor som behöver spärras av Intilliggande ytor inklusive våningarna över och under, angränsande rum och andra platser där dosraten överstiger 100 µsv/h Vid läckage från en gasformig strålningskälla även närliggande ytor dit luftburen radioaktivitet kan spridas, om nödvändigt hela byggnaden Möjlig smältning av en högaktiv strålkälla Byggnaden med smältugnen och området där kontaminerade material (produkter, slagg och damm) kan förekomma samt utrymmen ytor där dosraten överstiger 100 µsv/h Observera! Dosraten från extern exponering tar inte hänsyn till alla exponeringsvägar och ska därför inte användas som orsak till att minska det avspärrade området. Avspärrningarna ska inte minskas förrän det radioaktiva ämnet ämnena har identifierats och uppskattningarna av spridningen, den förväntade mängden radioaktiva ämnen i inandningsluften och den faktiska kontamineringen av området är kända.

23 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, SKYDDSÅTGÄRDER FÖR INSATSPERSONAL 8.1 Exponering av insatspersonal Arbetstagare som deltar i arbete med att implementera brådskande skyddsåtgärder annat brådskande arbete kan tillåtas utsättas för högre strålningsnivåer än allmänheten. Insatsorganisationen, företaget arbetsgivaren ska säkerställa att exponeringen av insatspersonal i nödsituationer om möjligt hålls under dosgränsen för arbetstagare. Gravida arbetstagare ska inte tilldelas arbetsuppgifter som leder till exponering i nödsituationer. Stråldoser som överstiger dosgränsen ska hanteras på följande sätt: 1. Insatsorganisationen, företaget arbetsgivaren ska se till att referensnivåerna för exponering av insatspersonal i nödsituationer i allmänhet fastställs till en effektiv dos lägre än 100 msv. 2. I undantagsfall för att rädda liv, förhindra allvarliga strålningsrelaterade hälsoeffekter förhindra att katastrofartade förhållanden uppstår kan insatsorganisationen, företaget arbetsgivaren fastställa en referensnivå för den effektiva dosen från extern exponering av insatspersonal till högre än 100 msv, men inte över 500 msv. 3. Insatsorganisationen, företaget arbetsgivaren ska säkerställa att insatspersonal som deltar i åtgärder där den effektiva dosen riskerar att överstiga 100 msv åtar sig arbetsuppgifterna frivilligt samt att vederbörande på förhand fått tydlig och utförlig information om relaterade hälsorisker och möjliga skyddsåtgärder. 4. Vid exponering av insatspersonal i nödsituationer ska insatsorganisationen, företaget arbetsgivaren säkerställa radiologisk övervakning av insatspersonalen. Individuell dosövervakning bedömning av persondoser ska anpassas efter omständigheterna. 5. Vid exponering av insatspersonal i nödsituationer ska insatsorganisationen, företaget arbetsgivaren säkerställa att läkarkontroll av insatspersonalen genomförs på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. 8.2 Brådskande åtgärder Vid en olycka kan det vara nödvändigt att agera snabbt för att rädda liv förhindra allvarliga personskador. De brådskande åtgärderna innefattar åtgärder för att få kontroll över strålkällan nödsituationen. De brådskande åtgärderna innefattar även arbete som är relaterat till utrymning samt arbete för att upprätthålla den allmänna säkerheten och tryggheten vid inomhusvistelse. Vid händelser på anläggningar som bedriver verksamhet med joniserande strålning är det sannolikt anläggningens egen personal som utför de brådskande åtgärderna. Deltagande av räddningstjänst, polis och sjukvårdspersonal kan dock inte uteslutas. Strålskyddsåtgärder ska utformas så att exponeringen av insatspersonal i nödsituationer minimeras. Arbetstagarnas doser ska bedömas och fastställas och resultaten ska anmälas till ansvarig myndighet. Om en enskild person som ingår i insatspersonalen erhållit en effektiv dos över 50 msv ska vederbörande erbjudas en hälsokontroll.

24 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, Lindring av konsekvenserna av olyckan och övrigt nödvändigt arbete Lindring av konsekvenserna av olyckan och övrigt nödvändigt arbete under den tidiga fasen av en nukleär radiologisk nödsituation innefattar till exempel: åtgärder för säkerhet och tillträdeskontroll; kartläggning av strålningsområdet och andra mätaktiviteter; nödvändiga sociala funktioner och sjukvårdsfunktioner; samt upprätthållandet av kritisk infrastruktur i samhället som försörjning och distribution av el, livsmedel och vatten. Arbetet ska planeras och verkställas på ett sådant sätt att exponering av insatspersonalen hålls så låg som rimligt. 8.3 Skydd av insatspersonal Insatspersonal som deltar i arbete med att implementera brådskande skyddsåtgärder, åtgärder för att lindra konsekvenserna av olyckan annat nödvändigt arbete måste bära skyddskläder, lämpliga andningsskydd och vid behov (se Tabell III) ta jodtabletter vid arbete inom kontaminerade områden. Vägledande operativa åtgärdsnivåer för olika arbetarskyddsåtgärder beskrivs i Tabell II. Den förväntade stråldosen ska bedömas innan arbetet påbörjas och en plan för hur doserna ska övervakas under arbetet ska tas fram. Om personliga dosimetrar inte finns att tillgå, ska stråldosen bedömas på basis av den externa dosraten på platsen där arbetet ska utföras och arbetstiden. Observera att referensnivåerna för insatspersonal avser effektiva doser från extern exponering. Det innebär att skyddsåtgärder samt utrustning för att förhindra intern exponering genom inandning av radioaktiva ämnen och skyddskläder för att förhindra kontaminering av huden måste vara förberedda och tillgängliga inom ramen för beredskapsplaneringen. Övrigt arbete inom området Personer som utför sitt ordinarie arbete inom det område där skyddsåtgärder är införda ska anses höra till allmänheten i fråga om strålskydd.

25 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, Tabell II. Operativa åtgärdsnivåer och arbetarskyddsåtgärder för insatspersonal. Operativa åtgärdsnivåer och arbetarskyddsåtgärder för insatspersonal Den externa dosraten är förväntas vara µsv/h Koncentrationen i luften är förväntas vara för alfastrålare 0,1 1 Bq/m 3 betastrålare 0,1 1 kbq/m 3 cesium-137 och övriga starka gammastrålare sammantagna 1 10 kbq/m 3 Den externa dosraten är förväntas vara µsv/h Koncentrationen i luften är förväntas vara för alfastrålare 1 10 Bq/m 3 betastrålare 1 10 kbq/m 3 cesium-137 och övriga starka gammastrålare sammantagna kbq/m 3 Skyddskläder och andningsskydd ska användas i kontaminerade områden En jodtablett ska tas vid nödsituationer på anläggningar där signifikanta mängder jod kan förekomma En jodtablett ska tas om en rekommendation om intag av stabil jod har utfärdats för allmänheten Arbetstid och platser där arbetet utförs ska dokumenteras så exakt som möjligt Om en extern dosimeter används ska dosraten registreras med regelbundet intervall, t.ex. en gång i timmen Om personliga dosimetrar en gemensam dosimeter för en arbetsgrupp finns att tillgå, ska dessa användas Förutom föregående åtgärder: Om situationen består under en längre period ( timmar) måste den totala arbetstiden för en arbetstagare planeras och begränsas för att säkerställa att den totala effektiva dosen inte överstiger 50 msv

26 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, Den externa dosraten är förväntas vara µsv/h Koncentrationen i luft är förväntas vara för alfastrålare Bq/m 3 betastrålare kbq/m 3 cesium-137 och övriga starka gammastrålare sammantagna kbq/m 3 Den externa dosraten överstiger förväntas överstiga µsv/h Koncentrationen i luft är förväntas överstiga för alfastrålare 100 Bq/m 3 betastrålare 100 kbq/m 3 cesium-137 och övriga starka gammastrålare totalt kbq/m 3 Vistelse i kontaminerade områden begränsas om möjligt när det inte förhindar nödvändiga brådskande insatser. Till exempel; för att garantera de mobila mätteamens säkerhet måste beslut tas om fortsatta strålningsmätningar Förutom föregående åtgärder: den sammanlagda arbetstiden för personalen måste begränsas (5 50 timmar) för att säkerställa att den totala dosen inte överstiger 50 msv, såvida inte särskilda omständigheter råder och en högre dos tillåts Endast arbete som är absolut nödvändigt för allmänhetens säkerhet ska utföras Förutom föregående åtgärder: arbetstiderna är begränsade (< 5 timmar); om möjligt ska stråldosen för en arbetstagare begränsas till 50 msv arbetstid och platser där arbetet utförs ska dokumenteras separat och så exakt som möjligt

27 Nordiska riktlinjer och rekommendationer för strålskyddsåtgärder, SKYDDSÅTGÄRDER FÖR PRODUKTION AV LIVSMEDEL OCH ANDRA VAROR 9.1 Åtgärder för livsmedelsproduktion, råvaror, produkter och produktionsanläggningar Livsmedelsproduktion Skyddsåtgärder inom livsmedelsproduktion ska inledas snarast möjligt. Exempelvis överförs radioaktiv jod snabbt till mjölken om djuren äter kontaminerat foder. Även om den externa dosraten inte överstiger den normala strålningsnivån kan radioaktiva ämnen ackumuleras i livsmedelskedjan i sådan grad att livsmedel blir olämpliga för försäljning och konsumtion. Livsmedel som odlas för personligt bruk och som växer förvaras utomhus kan kontamineras om de inte skyddas. Skydd av dylika livsmedel ska övervägas om detta snabbt och enkelt låter sig göras. Operativa åtgärdsnivåer för skydd av livsmedelsproduktion: Den externa dosraten överstiger förväntas överstiga 1 µsv/h Koncentrationen i luft överstiger förväntas överstiga för alfastrålare 0,1 Bq/m 3 (plutonium-239 och americium-241) betastrålare 10 Bq/m 3 (strontium-90) starka gammastrålare 100 Bq/m 3 (bl.a. cesium-137 och jod-131). För att säkerställa att animaliska produkter inte kontamineras, är det nödvändigt att sörja för att boskapen har tillgång till rent foder och dricksvatten. Årstiden kan påverka vilka åtgärder som bör vidtas. Möjliga åtgärderna för att skydda boskap är bl.a. att hålla djuren inomhus och stänga av begränsa ventilationen, om detta är möjligt och detta inte medför några risker för djurens välbefinnande. Andra möjliga åtgärder för att skydda boskap är t.ex. att skörda foder innan nedfallet når fram skydda redan skördat foder från kontaminering. Kontaminering av odlad mark kan förhindras genom att marken täcks över (om detta är möjligt med tanke på tiden det tar och hur stora de odlade områdena är). Vid nödsituationer ska varken regn- ytvatten användas som dricksvatten för djur till konstbevattning. Råvaror och produkter Råvaror och produkter som lagras utomhus kan kontamineras om de inte skyddas. Råvaror och produkter ska skyddas om detta kan göras i god tid och till rimliga kostnader. Operativa åtgärdsnivåer för råvaror och produkter: Den externa dosraten överstiger förväntas överstiga 10 µsv/h Koncentrationen i luft överstiger förväntas överstiga för alfastrålare 0,1 Bq/m 3 (plutonium-239 och americium-241) betastrålare 100 Bq/m 3 (strontium-90) starka gammastrålare Bq/m 3 (bl.a. cesium-137).