Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger. 1 Allmänt Begrepp och definitioner 19
|
|
- Solveig Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ANVISNING VAL 1.1 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 19 2 Begrepp och definitioner Grundbegrepp Storheter och enheter Viktiga skyddsåtgärder 20 3 Planeringsgrunder Strålskyddets grunder Allmänt Förhindrande av direkta hälsoskador Begränsning av strålningens fördröjda verkningar Princip om berättigande och optimering Grunder för planering av skyddsåtgärder Skydd inomhus Jodtabletter Evakuering 21 4 Åtgärder i akuta strålrisksituationer Omedelbara åtgärder på kärnkraftverkets beredskapsområde Operativa åtgärdsnivåer Skydd inomhus Jodtabletter Tillträdesbegränsningar Evakuering Skydd av husdjursproduktion 23 fortsätter Denna anvisning är i kraft från och med den tills vidare. Helsinki 2001 Edita Oyj ISBN ISSN STUK SÄTEILYTURVAKESKUS STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN RADIATION AND NUCLEAR SAFETY AUTHORITY
2 ANVISNING VAL Evakuering av kontaminerat område i ett senare skede 24 6 Åtgärdsnivåer för livsmedel 24 7 Skydd av arbetstagare Allmänna grunder Utförande av omedelbara åtgärder Lindrande av följderna av en olycka Annat arbete än räddnings- och skyddsarbete på kontaminerat område 26 8 Litteratur 26 Till anvisningens användare I denna anvisning beskrivs grunderna för beredskapsplanering med tanke på strålrisklägen, åtgärdsnivåer för igångsättande av centrala skyddsåtgärder, samt grunderna för strålskydd av dem som deltar i räddningsarbetet. Denna anvisning är avsedd att användas av räddningsmyndigheter som ansvarar för beredskapsplanering, ledning av räddningsverksamhet och varningar till befolkningen samt av andra myndigheter som deltar i handhavandet av ett läge med strålrisker.
3
4
5 Anvisning VAL Allmänt Med en situation där strålrisk föreligger avser man en händelse, som hotar eller som redan ägt rum, vars följder är att befolkningen eller räddningsmanskapet kan bli bestrålade mera än normalt. I en sådan situation har den strålning som orsakar faran redan spritt sig eller hotar att okontrollerat sprida sig till miljön. Strålskyddslagens (592/1991) 67 gäller onormala strålningslägen. Man utgår ifrån, att verksamheten bestäms av 2 i lagen som slår fast följande grundprinciper: berättigande, optimering och skydd av individer. I lagen om räddningsväsendet (561/1999) och i förordningen om räddningsväsendet (857/1999) bestäms om grunderna fört ledning av räddningsverksamheten samt fördelning av uppgifter mellan myndigheter som deltar i verksamheten. Lagen om räddningsväsendet gäller även lägen med strålrisker. Inrikesministeriet ansvarar för utvecklingen av räddningsväsendet på riksnivå och i länen övervikas detta arbete av länsstyrelserna. I denna anvisning beskrivs grunderna för beredskapsplanering med tanke på strålrisklägen, åtgärdsnivåer för igångsättande av centrala skyddsåtgärder, samt grunderna för strålskydd av dem som deltar i räddningsverksamheten. Denna anvisning är avsedd att användas av räddningsmyndigheter som ansvarar för beredskapsplanering, ledning av räddningsverksamheten samt varningar till befolkningen samt av andra myndigheter som deltar i handhavandet av ett läge med strålningsrisker. 2 Begrepp och definitioner 2.1 Grundbegrepp I denna anvisning avses med a) undviken dos en sådan stråldos till en individ som man antar att har kunnat undvikas tack vare den skyddsåtgärd som planerats, STUK b) operativ åtgärdsnivå den externa dosrat som skall överskridas för att en enskild strålskyddsåtgärd i allmänhet skall vara motiverad, c) åtgärdsnivå för livsmedel den halt av radioaktiva ämnen, som skall överskridas för att man senast skall börja vidta åtgärder för att begränsa bestrålningen från livsmedel, d) skyddszon ett område, som sträcker sig till ca 5 km avstånd från kärnkraftverket, e) beredskapsområde ett område, som sträcker sig till ca 20 km avstånd från kärnkraftverket, samt f) arbetstagare en yrkeskunnig person eller annan person som frivilligt deltar i räddningsoch skyddsåtgärderna. 2.2 Storheter och enheter Absorberad dos anger den energimängd, som strålningen efterlämnar i ett objekt per massaenhet. Enheten för absorberad dos är gray (Gy). Stråldosen beskriver den hälsoskada som strålningen orsakar. Storheten kan inte fysikaliskt mätas, utan den beräknas utgående från den absorberade dosen. Den effektiva dosen är ett mått på den totala hälsoskada som strålningen orsakar och ekvivalentdosen anger den skada som drabbat en bestämd vävnad eller ett bestämt organ. Enheten för stråldoser är en sievert (Sv) och underenheter är en millisievert (1/1000 Sv) och en mikrosievert (1/ Sv). Dosraten för extern strålning avser den uppmätta strålningsnivån utomhus per tidsenhet. Dosraten för extern strålning är en viktig storhet när man skall bedöma behovet av att sätta in åtgärder och deras art i ett akut strålningsläge, och den uttrycks i mikrosievert per timme (µsv/h). Den specifika aktivitetshalten anger mängden av hälsovådliga radioaktiva ämnen i livsmedel, det vill säga livsmedlets aktivitet per volym- eller viktenhet. Enheten för specifik aktivitet är en becquerel (Bq/liter eller Bq/kilogram). 19
6 STUK Anvisning VAL Viktiga skyddsåtgärder De viktigaste skyddsåtgärderna som skall vidtas för att begränsa bestrålningen av befolkningen i ett strålriskläge, som uppkommer vid en allvarlig strålnings- eller kärnolycka, är a) skydd inomhus: befolkningen på riksområdet varnas med den allmänna alarmsignalen och uppmanas söka sig inomhus, stänga och täta dörrar och fönster, samt stänga av ventilationen. Anvisningarna förmedlas via radio, television och andra media. b) jodtabletter: om man förutser att stora mängder radioaktiv jod kommer att finna i den luft som människor andas, skall de uppmanas äta jodtabletter i enlighet med bruksanvisningen. Denna åtgärd hindrar den radioaktiva joden att absorberas i sköldkörteln. c) bortflyttning av befolkningen eller en del av befolkningen: från den omedelbara närheten av en strålningsolycka eller en kärnkraftsolycka. Evakueringen skall inledas innan de radioaktiva ämnena kommer ut i miljön eller omedelbart sedan det radioaktiva molnet passerat. Om befolkningen eller en del av befolkningen måste flytta för en längre tid eller för alltid från det kontaminerade området, beror beslutet förutom på strålningsläget även på andra förhållanden som just då råder i samhället. d) begränsning av tillträde: för en bestämd tid begränsas människornas tillträde till ett hotat eller kontaminerat område. Tillträde beviljas endast dem som utför nödvändiga åtgärder på området. e) skydd av husdjursproduktion: de som idkar jordbruk uppmanas att hålla husdjuren skyddade inomhus och i mån av möjlighet skydda husdjurens foder så att husdjursprodukternas renhet kan säkras. I ett nedfallsläge ges anvisningar om hur så rent foder som möjligt skall produceras och i speciella fall om hur dricksvatten skall reserveras. f) livsmedelsbegränsningar: man kan begränsa handeln med livsmedel, om deras aktivitet överskrider bestämda åtgärdsnivåer. Man kan även rekommendera begränsningar i bruket av livsmedel. 3 Planeringsgrunder 3.1 Strålskyddets grunder Allmänt Skyddsåtgärderna i ett strålriskläge har två grundsyften: 1. Direkta hälsokonsekvenser av strålningen (strålskador, strålsjuka, dödsfall) förhindras. 2. Fördröjda strålningskonsekvenser (cancer, ärftliga skador) hålls på en i praktiken rimligt låg nivå för alla delar av befolkningen Förhindrande av direkta hälsoskador Strålningens akuta hälsovådlighet beror på att levande celler förstörs. Akuta strålskador uppstår, när stråldoserna i olika organ överskrider vissa tröskelvärden. Skyddsåtgärderna för att undvika akuta hälsoskador gäller framför allt sådana räddningsarbetare, som måste arbeta i kraftiga strålkällors omedelbara närhet. Om utsläppet från en olycka vid ett kärnkraftverk närmar sig det teoretiskt sett största möjliga utsläppet och vädret är ogynnsamt kan även oskyddad befolkning på beredskapsområdet få så stora stråldoser, att svåra hälsoskador uppstår Begränsning av strålningens fördröjda verkningar Fördröjda konsekvenser av strålning beror på förändringar i cellernas arvsmassor. Förändringarna uppträder vid alla strålnivåer och orsakas också av den normala bakgrundsstrålningen. Strålningens efterverkningar (cancer, ärftliga skador) uppträder först efter lång tid, och sannolikheten att utsättas för dem är alltid liten för en enskild individ. Om strålningsnivån stiger, ökar risken för att efterverkningar uppstår allt 20
7 Anvisning VAL 1.1 mera ju flera människor det är fråga om. Det är därför alltid motiverat att vidta skyddsåtgärder som är lätta att förverkliga, om man därmed kan minska bestrålningen av en stor mängd personer. Begränsningen av efterverkningar gäller både räddningsmanskapet och riskområdets befolkning Princip om berättigande och optimering 1. Principen om berättigande: varje skyddsåtgärd skall ge mera nytta än skada, det vill säga den minskning av stråldosen och andra fördelar som uppnås med skyddsåtgärden skall vara tillräckliga, så att skyddsåtgärden berättigar de olägenheter och kostnader som den medför, inberäknat sociala olägenheter. 2. Optimeringsprincipen: skyddsåtgärden skall väljas och utföras så, vara så länge och ha en sådan omfattning att nettofördelarna maximeras, det vill säga att nyttan av åtgärden jämfört med olägenheterna blir så stor som möjligt. Det viktigaste kriteriet när man bedömer det berättigade i åtgärden och hur den kan optimeras är den stråldos till befolkningen som undvikes. Vid beredskapsplaneringen bedöms ändamålsenligheten hos olika skyddsåtgärder uttryckligen på basis av den dos till befolkningen som därmed kan undvikas. I strålrisklägen används operativa åtgärdsnivåer (se kapitel 4.2), vilka grundar sig på att dosraten hos den extern strålningen skall gå att mäta direkt. När åtgärdsnivån har nåtts är skyddsåtgärder i allmänhet motiverade. I ett verkligt olycksläge beror möjligheterna att tillgripa åtgärder även av faktorer som är speciella för det aktuella läget. Därför kan man avvika från de operativa åtgärdsnivåerna i denna anvisning, om en bedömning av berättigade och optimerade åtgärder ger fog för detta. 3.2 Grunder för planering av skyddsåtgärder Skydd inomhus STUK I beredskapsplaneringen är kriteriet för skydd inomhus att man undviker en effektiv individuell dos om 10 msv (millisievert) om man tar skydd inomhus under två dygns tid. En lindrigare åtgärd än skydd inomhus är att man undviker onödig vistelse utomhus. I synnerhet för barn kan denna rekommendation ges redan vid en strålningsnivå under det egentliga kriterievärdet (10 msv) Jodtabletter Den allmänna åtgärdsnivån för intag av jodtabletter är att en 100 mgy (milligray) absorberad dos i sköldkörteln kan undvikas. För under 18 år rekommenderas värdet 10 mgy, eftersom sköldkörteln hos barn är känsligare för strålning än hos vuxna. För vuxna används värdet 100 mgy. Jodtabletter kan köpas på apoteket. Företag och institutioner samt bostadshus uppmanas att skaffa jodtabletter för arbetstagare, invånare och dem som finns på institutionen. Hälsocentralerna har uppmanats att hålla jodtabletter på lager, och befolkningen har även uppmanats att ha jodtabletter hemma och fritidsbostaden Evakuering Evakuering skall verkställas innan det radioaktiva molnet når området, om tiden räcker till. Om det inte finns tid, skall evakuering ske först när molnet passerat området. Medan molnet är på området skall befolkningen ta skydd inomhus. Planeringskriteriet för evakueringen är att man därmed kan undvika den effektiva dosen 50 msv under en veckas evakueringstid. 21
8 STUK Anvisning VAL 1.1 Tabell I. Planeringskriterier för de viktigaste skyddsåtgärderna. Skyddsåtgärd Persondos som därmed undviks S kydd inomhus (under två dygns tid) 10 msv (effektiv dos) Jodtabletter För barn 10 mgy, för vuxna 100 (absorberad dos i sköldkörteln) E vakuering (under en veckas tid) 50 msv (effektiv dos) mgy 4 Åtgärder i akuta strålrisksituationer 4.1 Omedelbara åtgärder på kärnkraftverkets beredskapsområde När en olycka hotar på ett inhemskt kärnkraftverk måste man fatta snabba beslut för att skydda befolkningen på kraftverkets beredskapsområde (< 20 km). Beredskapsområdet för Lovisa kärnkraftverk omfattar Lovisa stad samt Pernå, Pyttis och Strömfors kommuner. Beredskapsområdet för Olkiluoto kärnkraftverk omfattar Raumo stad samt Euraåminne och Luvia kommuner. När man överväger besluten, måste detta grunda sig på uppgifter om kraftverkets situation och möjligheterna av att ett utsläpp kommer att äga rum. Storleken och beskaffenheten av ett eventuellt radioaktivt utsläpp kan inte med säkerhet förutses, och därför kan man i hotskedet inte tillämpa några åtgärdsnivåer som baseras på stråldosernas storlek. Evakuering av befolkningen på ett inhemskt kärnkraftverks skyddsområde (< 5 km) skall genomföras, om det föreligger ett hot att betydande mängder av radioaktiva ämnen kan släppas ut i omgivningen. Åtgärden baseras på att kärnkraftverkets beredskapsorganisation har förklarat, att ett allmänt nödläge föreligger. För beredskapsområdet som ligger utanför skyddsområdet (5 20 km) bör man överväga a) skydd inomhus, b) jodtabletter, c) evakuering. Dessa åtgärder bildar en helhet och de bör alla övervägas samtidigt med beaktande av situationen på kraftverket. Kriteriet för att låta befolkningen ta skydd inomhus eller verkställa evakuering är att radioaktiva utsläpp i omgivningen hotar samt att rådande väderförhållanden inverkar. Kriteriet för intag av jodtabletter är att radioaktivt jod kommer ut i omgivningen samt att rådande väderförhållanden inverkar. Strålsäkerhetscentralen lägger vid ett olyckstillfälle fram en bedömning av den hotbild som finns samt uppdaterar bedömningen fortlöpande. Meteorologiska institutet ger uppgifter samt en prognos om vädret. 4.2 Operativa åtgärdsnivåer Övervakningen av strålningen i hela riket sker på realtid och grundar sig på fortlöpande övervakning av den externa dosraten. Operativa åtgärdsnivåer för olika skyddsåtgärder anges därför som extern dosrat i enheten µsv/h (mikrosievert i timmen). På kärnkraftverkets beredskapsområde övervägs åtgärderna enligt kapitel 4.1. De operativa åtgärdsnivåerna är riktgivande. Om man i olika lägen har skäl att avvika från dem, kan man göra detta Skydd inomhus När fara föreligger försöker man genomföra att befolkningen tar skydd inomhus i en bestämd kommun, eftersom en kommun bildar ett administrativt enhetligt område. Beslut om att kommunens invånare skall ta skydd bör såvitt möjligt fattas minst 3 4 timmar innan det skall verkställas. Härvid blir det tillräckligt lång tid från själva beslutet att meddela om det och verkställa det. 22
9 Anvisning VAL 1.1 STUK Tabell II. Riktgivande operativa åtgärdsnivåer för skyddsåtgärder när strålrisk föreligger och när sammansättningen av det radioaktiva nedfall som orsakar strålningen är okänd. I ett konkret strålningsläge kan det bli ändamålsenligt att ändra åtgärdsnivåerna, när man har tillräcklig kännedom om lägets karaktär och allvar. Skyddsåtgärd Extern dosrat såsom operativ åtgärdsnivå Jodtabletter Tagande av skydd inomhus Tillträdesbegränsningar 100 µsv/h vuxna, 10 µsv/h barn 100 µsv/ h 100 µsv/ h E vakuering 1000 µsv/h (från nedfall) Skydd av husdjursproduktion 1 µsv/ h Befolkningen skall uppmanas ta skydd inomhus om man beräknar att den externa dosraten kan nå 100 µsv/h eller redan överstigit detta värde. En lindrigare åtgärd än uppmaningen att hållas inomhus kan vara en rekommendation att begränsa vistelse utomhus även vid mindre dosrater. Härvid bör särskild uppmärksamhet fästas vid begränsning av barnens vistelse utomhus Jodtabletter Genom att äta stabil jod kan man effektivt minska ansamlingen av radioaktiv jod i sköldkörteln. Vid doseringen av jodtabletterna skall man följa anvisningarna på förpackningen. Jodtabletterna bör tas 1 6 timmar innan man utsätts för radioaktiv jod, så att skyddet blir 100 %. Skyddet minskar allt mera ju senare man tar jodtabletterna. När det har gått över ett halvt dygn sedan man andats in radioaktiv jod, minskas inte längre dosen till sköldkörteln av att man äter jodtabletter. Såsom operativ åtgärdsnivå för intag av jodtabletter rekommenderas 100 µsv/h för vuxna. För barn under 18 år rekommenderas åtgärdsnivån 10 µsv/h Tillträdesbegränsningar Tillträdet till ett hotat område kan begränsas redan innan radioaktiva ämnen spritts till området. Begränsningen kan även användas för att isolera ett område som redan kontaminerats för att onödig bestrålning skall kunna undvikas. Tillträdet bör begränsas till ett område, vars externa dosrat är över 100 µsv/h eller förutses uppnå detta värde Evakuering Syftet med en evakuering är att undvika direkta hälsoskador av strålning och minska risken för stokastiska hälsoskador. Om evakueringen inte kan utföras förrän ett moln av radioaktiva ämnen når området, uppskjuts evakueringen tills molnet passerat. Den operativa åtgärdsnivån för evakuering är en extern dosrat om 1000 µsv/h som orsakas av nedfall. När man inleder evakueringen bör luften utomhus vara fri från radioaktiva ämnen Skydd av husdjursproduktion Skyddet av husdjur och deras foder och dricksvatten är väsentligt för att stråldosen till människor skall minskas i situationen efter en olycka. Vilka åtgärder man kan vidta för att skydda husdjursproduktionen beror på årstiden. I första hand försöker man trygga tillgången på rent foder och dricksvatten. Åtgärder som bör övervägas är att man håller djuren inomhus, tar till vara nytt foder som växer på åkern, skyddar fodret i lagren innan utsläppet kommer, skaffar 23
10 STUK Anvisning VAL 1.1 ersättande foder från områden utanför nedfallsområdet och så vidare. Det lönar sig att inleda skyddet av husdjursproduktionen snabbt, i praktiken redan när en hotande situation föreligger. Målet är att mjölk, kött och andra husdjursprodukter skall skyddas så, att deras halter av radioaktiva ämnen förblir så små som möjligt. En operativ åtgärdsnivå för skydd av husdjursproduktion är 1 µsv/h. 5 Evakuering av kontaminerat område i ett senare skede I situationen efter en strålnings- eller kärnolycka kan det radioaktiva nedfallet på något område vara så omfattande, att området inte längre kan användas för normalt boende eller arbete. Härvid bör befolkningen evakueras tills vidare. Evakueringen skall omedelbart genomföras när man kartlagt nedfallets omfattning och strålningen, och området konstaterats vara kontaminerat. Planeringen kan inte förutse hur länge evakueringen skall pågå. Utgångspunkten är att evakueringen av befolkningen skall bli så kortvarig som möjligt. Det evakuerade området skall ges klara gränser och tillträdet till området och dess byggnader skall övervakas. Med tillbudsstående medel skall man försöka dekontaminera de evakuerade områdena så att de åter duger som bostadsområden. Man bör anordna uppföljning av bestrålningen av dem som deltar i rengöringsarbetet och av den befolkning som eventuellt finns på området, på det sätt som anges i kapitel Åtgärdsnivåer för livsmedel Med olika åtgärder kan man minska den stråldos som orsakas av livsmedel, genom att hindra radionuklider att kontaminera livsmedlen. I praktiken blir man ofta tvungen att begränsa användningen av åtminstone några livsmedel i läget efter en olycka. Om olyckan har varit allvarlig och påverkat stora områden, bör begränsningarna övervägas även med tanke på tryggandet av livsmedelsförsörjningen, tillgången på okontaminerade livsmedel samt sociala och ekonomiska faktorer som ansluter sig till produktionen av livsmedel. I Europeiska unionens regelverk har man förberett sig på detta sålunda, att unionens råd på föredragning av kommissionen kan fatta ett särskilt beslut om att tillfälliga maximivärden skall tas i bruk efter en olycka. Så länge ett särskilt beslut inte fattats, kan kommissionen bestämma att de på förhand fastställda gränsvärdena för aktivitetshalterna i livsmedel skall tas i bruk. Åtgärdsnivåerna i tabell III motsvarar dessa gränsvärden som fastställts i rådets förordning (Rådets förordning 87/ 3954) och som tillämpas på handeln inom unionen. Medlemsländerna är skyldiga att följa dessa gränsvärden. Det rekommenderas att maximivärdena i tabell III skall användas som allmänna åtgärdsnivåer för livsmedel när strålrisk föreligger. Senast när man konstaterat att åtgärdsnivån överskrids bör man överväga åtgärder för att begränsa bestrålningen från ifrågavarande livsmedel. Åtgärdsnivåerna för de olika radionukliderna är inte beroende av varandra. Varje värde tillämpas för sig. 7 Skydd av arbetstagare 7.1 Allmänna grunder I ett olycksläge kan de arbetstagare, som deltar i räddnings- och skyddsarbetet utsättas för mera strålning än befolkningen i allmänhet. Man kan utgå ifrån att dosgränserna för strålningsarbete enligt 3 strålskyddsförordningen (1512/1991, ändrad 1143/1998) skall följas, om det inte finns tvingande skäl att avvika från dem. 24
11 Anvisning VAL 1.1 STUK Tabell III. Allmänna åtgärdsnivåer enligt aktivitetshalterna i olika livsmedel. Åtgärdsnivåerna motsvarar de maximala halter, som Europeiska unionen bestämt på förhand med tanke på en olycka 1). Radionuklider Babymat Aktivitetshalten, Bq/kg Mjölkprodukter och livsmedel i flytande form Andra livsmedel Strontiumisotoper Jodisotoper Plutonium och. transplutoniumisotoper Andra radionuklider, vars halveringstid är över dygn, t.ex. 1 Cs oc h 137Cs ) När en olycka inträffat kan de maximala aktiviteterna i tabellen vid behov tas i bruk med ett beslut av kommissionen angående handeln med livsmedel inom Europeiska unionen (för livsmedel som inte används särskilt mycket används tio gånger högre halter än denna tabells värden för baslivsmedel). Rådet kan fatta beslut om att speciella gränsvärden som beror av det rådande läget skall tas i bruk. När man tillämpar de högsta värdena på bestrålningen beaktas inte den bestrålning, som orsakas av att man begränsar strålrisken som uppstått på grund av olyckan och utför omedelbara oundvikliga åtgärder för att få strålningskällan under kontroll. Sådana åtgärder skall ordnas så, att bestrålningen av människor begränsas till den minsta möjliga (8 Strålskyddsförordningen). De personer som tar del i åtgärderna vid en olycka skall vara medvetna om vilka risker de tar. Utförande av nödvändiga åtgärder skall grundas på frivillighet. Gravida kvinnor får inte anvisas sådana uppgifter. 7.2 Utförande av omedelbara åtgärder Omedelbart efter det en olycka inträffat kan det behövas åtgärder på olycksplatsen för att människoliv skall räddas eller för att förhindra en betydande ökning av kollektivdosen. Åtgärderna skall planeras så att räddningsmanskapet får en så låg stråldos som möjligt. De arbetstagare som vidtar omedelbara åtgärder är mest sannolikt personalen på anläggningen där olyckan inträffat, men åtgärder kan även vidtas av räddningsmyndigheterna, polisen och hälsovårdsmyndigheterna. Stråldoserna för alla som deltar i omedelbara skyddsåtgärder skall bestämmas och för dem måste anordnas hälsokontroll på samma sätt som gäller för arbetstagare enligt 10 strålskyddsförordningen. Om det inte är fråga om att rädda människoliv, får den effektiva dosen för en person som deltar i omedelbara skyddsåtgärder inte överskrida 0,5 Sv (sievert) och hudens ekvivalentdos får på ingen punkt överstiga 5 Sv. 7.3 Lindrande av följderna av en olycka När man utfört alla åtgärder som krävs för att begränsa strålrisken och få strålningskällan under kontroll, skall man i räddnings- och skyddsarbetet som skall lindra följderna följa de dosgränser som stadgats för arbetstagare i strålningsarbete. Arbetstagarens effektiva dos under ett år inte överstiga värdet 50 msv (millisievert) och den effektiva dosen under fem år får i medeltal inte överstiga värdet 20 msv per år. Dessutom bör man försäkra sig om, att ekvivalentdosen till en lins i ögat inte överstiger värdet 150 msv per år, medan ekvivalentdosen för någon punkt på händer, fötter och huden inte får överstiga värdet 500 msv per år. 25
12 STUK Anvisning VAL 1.1 Uppföljningen av strålbelastningen och hälsan hos arbetstagare, som deltar i arbetet på att lindra följderna av olyckan, bör anordnas enligt bestämmelserna om strålningsarbete i 3 kapitlet strålskyddsförordningen. Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid arbetstagare, vars årsdos kan överstiga 6 msv. De måste klassificeras i kategori A för strålningsarbete och kontrollen av deras stråldoser och hälsa skall anordnas enligt kraven för arbetstagare i denna kategori. Arbete för att lindra följderna av en olycka kan till exempel omfatta reparation av anläggningen där olyckan inträffade, reparation av byggnader, dekontaminering, hantering och oskadliggörande av avfall, deltagande i eventuell evakuering samt bevakning. 7.4 Annat arbete än räddnings- och skyddsarbete på kontaminerat område Personer, som utan att delta i räddnings- och skyddsverksamheten utför sin egen yrkesverksamhet på det kontaminerade området, skall strålskyddsmässigt jämställas med befolkningen. Om den som utför sådant arbete på grund av detta får större stråldoser än annan befolkning, bör han få klara och tillräckliga anvisningar för hur han skall undvika bestrålningen, samt uppgifter om strålningens inverkan på hälsan. En individuell doskontroll behövs i allmänhet inte, om det inte finns något särskilt skäl till detta. Det främsta sättet att skydda sig är att begränsa arbetstiden, om bestrålningen under arbetet inte tillräckligt kan hindras med skyddsanvisningar. 8 Litteratur 1. Rådets direktiv 96/29/Euratom, av den 13 maj 1996, om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 159, International Basic Safety Standards for Protection against Ionizing Radiation and for the Safety of Radiation Sources. International Atomic Energy Agency, IAEA Safety Series No. 115, Guideline Levels for Radionuclides in Foods Following Accidental Nuclear Contamination. Codex Alimentarius, General Requirements, Section 6.1. Joint FAO/WHO Food Standards Programme, Rome, Rådets förordning (Euratom) Nr 3954/87, av den 22 december 1987, om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder efter kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation. Officiella tidningen nr L 371, 30/12/1987 S Rådets förordning (Euratom) Nr 2218/89, av den 18 juli 1989, om ändring av rådets förordning (Euratom) Nr 3954/87 om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder efter kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation. Officiella tidningen nr L 211, 22/07/1989 S Intervention Criteria in a Nuclear or Radiation Emergency. International Atomic Energy Agency. IAEA Safety Series No. 109, Generic assessment procedures for determining protective actions during a reactor accident. International Atomic Energy Agency, IAEA-TECDOC-955, Generic procedure for monitoring in a nuclear or radiological emergency. International Atomic Energy Agency, IAEA-TECDOC- 1092, Guidelines for Iodine Prophylaxis following Nuclear Accidents. Update World Health Organization, WHO/SDE/PHE99.6, Geneva,
Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger
Sivu 1/10 STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN VAL 1.1 15.6.2001 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 2 Begrepp och definitioner 2.1 Grundbegrepp 2.2 Storheter och enheter 2.3 Viktiga skyddsåtgärder
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merFramtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut
Läs merStrålskyddsreglering
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-09-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 659 Strålskyddsreglering Anders Wiebert Utredare Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM Strålskyddets tre hörnstenar Utgångspunkter
Läs merSKYDDSÅTGÄRDER I DEN TIDIGA FASEN AV EN NÖDSITUATION MED STRÅLRISK
SKYDDSÅTGÄRDER I DEN TIDIGA FASEN AV EN NÖDSITUATION MED STRÅLRISK 1 Allmänt 3 2 Begrepp och definitioner 3 3 Strålningens hälsoeffekter 5 4 Skyddsåtgärdernas strålskyddskriterier 5 5 Skyddsåtgärder för
Läs merBEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING
BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING 1 ALLMÄNT 3 2 BEGRÄNSNINGAR ANGÅENDE STRÅLNINGSEXPOSITION OCH UTSLÄPP 4 2.1 Vid planering använda gränsvärden
Läs merDen nordiska flaggboken
Den nordiska flaggboken Livsmedel och andra varor under en nukleär eller radiologisk nödsituation Peder Kock 2015-05-21 Flaggboken om livsmedel och andra varor Tidig fas Kapitel 9 Skyddsåtgärder för produktion
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 7 september 2001 Nr 772 774 INNEHÅLL Nr Sidan 772 Republikens presidents förordning om ikraftträdandet av avtalet med Slovakien om samarbete
Läs merInförande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.
Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet
Läs merVid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här
2016 Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här Signalen Viktigt meddelande Viktigt meddelande -både i fred och krig 14 7 sek 7 14 7 Faran över 30 40 sek lång signal Gör så här om larmet går
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav
Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter
Läs merSKYDDSÅTGÄRDER I DEN INTERMEDIÄRA FASEN AV EN NÖDSITUATION MED STRÅLRISK
SKYDDSÅTGÄRDER I DEN INTERMEDIÄRA FASEN AV EN NÖDSITUATION MED STRÅLRISK 1 Allmänt 5 2 Begrepp och definitioner 5 3 Strålskyddskriterier för skyddsåtgärder i den intermediära fasen 8 3.1 Allmänna faktorer
Läs merJoniserande strålning
Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus
Läs merVid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här
2011 Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här Signalen Viktigt meddelande Viktigt meddelande -både i fred och krig 14 7 sek 7 14 7 Faran över 30 40 sek lång signal Gör så här om larmet går
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:11 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:11) om exponering för kosmisk strålning i flyg- och
Läs meri Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium-137
Läs merSTRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Läs merSkyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation
Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär radiologisk nödsituation Nordiska riktlinjer och rekommendationer Svensk översättning 2014 INNEHÅLL INLEDNING 1 FÖRORD 1 2 BEGREPP OCH DEFINITIONER
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av kärnenergiförordningen I enlighet med statsrådets beslut upphävs i kärnenergiförordningen (161/1988) 10 1 punkten och 144, sådana de lyder i förordning 732/2008, ändras
Läs merStrålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap
Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer 2016-05-10 Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Forskning Från forskning till beslut om strålskyddsåtgärder i nödsituationer
Läs merBEREDSKAPSARRANGEMANG VID KÄRNKRAFTVERK
DIREKTIV YVL 7.4 / 9.1.2002 BEREDSKAPSARRANGEMANG VID KÄRNKRAFTVERK 1 ALLMÄNT 3 2 KRITERIER GÄLLANDE BEREDSKAPSVERKSAMHET 4 2.1 Beredskapsplan 4 2.2 Planering av beredskapsverksamhet 4 2.3 Beredskapsorganisation
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS 2017:xy Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2017:xy) om exponering för
Läs merKärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i
Läs merSTRÅLSKYDD AV KÄRNLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE
DIREKTIV YVL 7.9 / 21.1.2002 STRÅLSKYDD AV KÄRNLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE 1 ALLMÄNT 3 2 ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER 3 3 STRÅLSKYDDSORGANISATION 4 3.1 Ansvarig föreståndare 4 3.2 Strålskyddspersonal 4 4 HÄLSOKONTROLL
Läs merMarie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Läs merA8-0176/54. Motivering
1.7.2015 A8-0176/54 54 Artikel 1 I denna förordning fastställs gränsvärden för radioaktivitet för livsmedel i enlighet med bilaga I, gränsvärden för mindre viktiga livsmedel i enlighet med bilaga II och
Läs merVad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?
Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;
Läs merÅtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet
Åtgärdsstrategier i händelse av nukleära(n) och radiologiska(r) nödsituationer Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet Aktörer (Vilka?) Blåljus först-på-plats Räddningstjänst
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet
Läs merIndikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter
Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Miljöövervakningen av joniserande strålning Varför gör vi mätningar av strålning var sjunde månad? Miljöövervakningen
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet
Läs merKOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB
KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING Ringhals AB 1 NY REGLERING INOM STRÅLSKYDD Sedan 1 juni 2018 har Sverige en ny Strålskyddslag (SFS 2018:396), ny Strålskyddsförordning (SFS
Läs merHändelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat
Läs merRADIOAKTIVT AVFALL OCH RADIOAKTIVA UTSLÄPP VID ANVÄNDNING AV ÖPPNA STRÅLKÄLLOR
RADIOAKTIVT AVFALL OCH RADIOAKTIVA UTSLÄPP VID ANVÄNDNING AV ÖPPNA STRÅLKÄLLOR 1 Allmänt 3 2 Det ska finnas en avfallsbehandlingsplan för radioaktivt avfall 3 3 Strålsäkerhetscentralen fastställer gränsvärdena
Läs merANVÄNDNING AV JONISERANDE STRÅLNING VID UNDERVISNINGEN I FYSIK OCH KEMI
DIREKTIV ST 5.3 / 4.5.2007 ANVÄNDNING AV JONISERANDE STRÅLNING VID UNDERVISNINGEN I FYSIK OCH KEMI 1 ALLMÄNT 3 2 SÄKERHETSTILLSTÅND OCH BEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ TILLSTÅND 3 3 ANVÄNDNING AV STRÅLNING FÖR
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter
Läs merInförande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning
Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare
Läs merPM Risk (revidering ) Markanvändning i anslutning till ESS i Brunnshög, Lund
Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga 1 till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk (revidering 2016-06-20) Markanvändning i anslutning till ESS i Brunnshög, Lund Wuz risk consultancy AB har
Läs merSTRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET
DIREKTIV ST 12.4 / 1.11.2013 STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET 1 Allmänt 3 2 Den som bedriver flygverksamhet ska utreda exponeringen för strålning 3 3 Flygpersonalens strålningsexponering ska begränsas
Läs merStrålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?
Läs merStrålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid ett kärnkraftverk
FÖRESKRIFT Y/2/2018 Strålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid ett kärnkraftverk Utfärdad i Helsingfors den 10 december 2018 Strålsäkerhetscentralen meddelar med stöd av 7 q 23 punkten
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2008:26 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personstrålskydd i verksamhet med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar
Läs merRADIOAKTIVITET I BYGGNADSMATERIAL OCH ASKA
DIREKTIV ST 12.2 / 17.12.2010 RADIOAKTIVITET I BYGGNADSMATERIAL OCH ASKA 1 Allmänt 3 2 Ra d i o a k t i v i t e t e n i b y g g n a d s m a t e r i a l o ch a s k a b e g r ä n s a s med åtgärdsgränser
Läs merKontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder
Läs merKärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?
Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark? Omhändertagande av skadad eller akut sjuk patient vid Forsmarks Kraftgrupp AB Röntgenveckan 2013, Uppsala Konsert och Kongress 2013.09.04 Pia Olofsson Syfte Att informera
Läs merStrålsäkerhet för strålande läkare
Strålsäkerhet för strålande läkare Regelverk, Säkerhet och Risker Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! SSM! ICRP - Berättigande, optimering och dosgränser! Regelverk! SSMFS! Ansvar och roller! Kompetens
Läs merLagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006
Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag
Läs mer2017:27. Översyn av beredskapszoner. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på
2017:27 Översyn av beredskapszoner Rapportnummer: 2017:27 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM 2017:27 2017:27 Översyn av beredskapszoner Datum: Oktober 2017 Rapportnummer:
Läs merI enlighet med strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs med stöd av mom., mom. och mom. i strålsäkerhetslagen (859/2018):
FÖRESKRIFT S/2/2018 Strålsäkerhetscentralens föreskrift om handlingsplan för strålsäkerhetsincidenter samt åtgärder under och efter strålsäkerhetsincidenter Utfärdad i Helsingfors 14.12.2018 I enlighet
Läs merHÄLSOKONTROLL AV ARBERTSTAGARE I STRÅLNINGSARBETE
DIREKTIV ST 7.5 / 13.6.2014 HÄLSOKONTROLL AV ARBERTSTAGARE I STRÅLNINGSARBETE 1 Allmänt 3 2 Hälsokontrollens syfte 3 3 Verksamhetsutövarens skyldigheter 3 3.1 Arbetstagarens hälsotillstånd ska observeras
Läs merBeredskap mot kärntekniska olyckor
Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information
Läs merVår beredskap vid kärntekniska olyckor
Vår beredskap vid kärntekniska olyckor 31 Vår beredskap vid kärntekniska olyckor Utarbetad av Lena Lindell, InfoTelje Omslagsfoto Anders Wiklund Utgivningsår 1999 års utgåva Beställningsnummer R79-194-99
Läs mer1 Problemet och vad SSM vill uppnå
Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt
Läs merStrålsäkerheten hos apparater med slutna källor. 1 Allmänt 3. 2 Krav som rör användningen 3. 3 Krav på apparaturen 3
DIREKTIV 17.2.1999 ST 5.1 Strålsäkerheten hos apparater med slutna källor 1 Allmänt 3 2 Krav som rör användningen 3 3 Krav på apparaturen 3 3.1 Allmän konstruktion 4 3.2 Slutna källor för apparater 4 3.3
Läs merOrganisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet
Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2016-12-20 Dnr: FS 2.10-2121-16 Denna plan ersätter tidigare fastställt beslut av Arbetsmiljökommittén 1997-12-17, Dnr: 360-2301-97
Läs merVilka strålskyddsregler måste vi följa?
Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och
Läs merInriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS
Datum: 2013-11-04 Diarienr: SSM2013-5169 Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Inledning Två ansökningar angående nya kärntekniska anläggningar liksom en ansökan
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2014 COM(2013) 943 final 2013/0451 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder efter en kärnenergiolycka eller
Läs mer1 BESLUT 1 (6) REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN
1 BESLUT 1 (6) 28.12.25 26/31/5 REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN I Social- och hälsovårdsministeriets förordning om medicinsk användning av strålning (423/2;
Läs merEU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)
EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) Informationsmöte om ny lagstiftning 23 september 2015 Åsa Wiklund Innehåll Bakgrund Arbetet med att ta fram direktivet (EU-process) Förändringar
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;
SSI FS 2000:9 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och 8, strålskyddsförordningen
Läs merLunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk ( ) Yttrande gällande praxis avseende riskbedömn
Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk (2017-01-14) Yttrande gällande praxis avseende riskbedömningar i detaljplaner Wuz risk consultancy AB har på
Läs merTjernobylolyckan läget efter 25 år
Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.
Läs merUtskottet för rättsliga frågor Ordföranden
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor Ordföranden 7.11.2012 Matthias Groote Ordförande Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet BRYSSEL Ärende: Yttrande över den rättsliga
Läs merBeslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Läs merSTRÅLSÄKERHET INOM NUKLEÄRMEDICIN
STRÅLSÄKERHET INOM NUKLEÄRMEDICIN 1 Allmänt 3 2 Definitioner 3 3 Användning av strålning och säkerhetstillstånd 3 3.1 Verksamhetsutövaren ansvarar för säkerheten 3 3.2 Säkerhetstillstånd krävs för användning
Läs merFlera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen
Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling
Läs merKvalitet, säkerhet och kompetens
Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merFöreläggande om åtgärder
Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om
Läs mer2014:36. Beredskapszoner kring kärntekniska anläggningar i Sverige. Jan Johansson. Författare:
Författare: Jan Johansson 2014:36 Beredskapszoner kring kärntekniska anläggningar i Sverige Rapportnummer: 2014:36 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Författare: Jan Johansson
Läs merRapport om beredskapszoner
Datum: 2017-03-30 Er referens: M2015/03597/Ke Diarienr: SSM2015-4786 Dokumentnr: SSM2015-4786-86 Rapport om beredskapszoner Delrapport den 1 april 2017 2 Sammanfattning Den 22 oktober 2015 gav regeringen
Läs merInformation. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna
Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få
Läs merEtik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn
Etik och strålskydd i krisberedskap Per Wikman-Svahn Fin bild Unit 4, left, and Unit 3 Fukushima Dai ichi nuclear power plant March 24, 2011 (Air Photo Service Co. Ltd., Japan) Japan Nuclear Technology
Läs mer2. Till följd av intensivt arbete i arbetsgruppen för atomfrågor har enighet nåtts om texten i bilagan 1.
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 maj 2019 (OR. en) 9437/19 ATO 56 RECH 271 SAN 256 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper II)/rådet
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:7 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:7) om tillståndspliktig veterinärverksamhet; Fastställd:
Läs mer2017:27. Översyn av beredskapszoner Bilaga 1 Referensnivåer, doskriterier och åtgärdsnivåer
2017:27 Översyn av beredskapszoner Bilaga 1 Referensnivåer, doskriterier och åtgärdsnivåer Rapportnummer: 2017:27 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM 2017:27 2017:27 Översyn
Läs merRisker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan
Läs merRiktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av
, 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt
Läs merDOSKONTROLL AV KÄRNANLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE
DIREKTIV YVL 7.10 / 29.1.2002 DOSKONTROLL AV KÄRNANLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE 1 ALLMÄNT 3 2 FÖRESKRIFTER I STRÅLSKYDDSLAGEN OCH -FÖRORDNINGEN 3 3 KONTROLL AV STRÅLNINGSEXPONERING 4 3.1 Allmänna krav 4 3.2
Läs merÖVERVAKNING AV STRÅLNINGSEXPONERING
DIREKTIV ST 7.1 / 14.8.2014 ÖVERVAKNING AV STRÅLNINGSEXPONERING 1 Allmänt 3 2 Definitioner 3 3 Allmänna krav 3 3.1 Övervakning av arbetsförhållandena 4 3.2 Dosövervakning 4 3.3 Dokumentation och förvaring
Läs merDIREKTIV ST 12.1 / 2.2.2011
DIREKTIV ST 12.1 / 2.2.2011 strålsäkerheten vid verksamhet som medför exponering för naturlig strålning 1 Allmänt 3 2 Radon på arbetsplatser och i offentliga utrymmen 3 2.1 Radonhalten begränsas med åtgärdsgränser
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;
SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen
Läs merStrålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar;
Läs merFörsvarsdepartementet
Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.
Läs merGábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet
Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta
Läs merBostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde
Tillsynsvägledning strålskyddslag (2018:396) och strålskyddsförordning (2018:506) Tillsynsvägledning radon Bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde Handbok: April 2019 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se
Läs merSäkra dosgränser, finns det?
Säkra dosgränser, finns det? RISKERNA [KLR 2016] ÖVERSIKT ÖVER OLIKA DOSGRÄNSER Lennart Johansson, Sjukhusfysiker, adj. professor Inst. f. strålningsvetenskaper, radiofysik Umeå universitet Strålsäkerhetsmyndigheten:
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personstrålskydd i verksamhet
Läs merLunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS
Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS LUNDS UNIVERSITET Medicinsk Strålningsfysik, Malmö Kärnfysik, Lund Under år 2017 och 2018 utförde Lunds universitet omfattande
Läs merFöreläggande efter inspektion
BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter
Läs merANVÄNDNING AV KONTROLL- OCH ANALYSRÖNTGENAPPARATER
ANVÄNDNING AV KONTROLL- OCH ANALYSRÖNTGENAPPARATER 1 Allmänt 3 2 Sä ke r h e t s t i l l s t å n d 3 2.1 Säkerhetstillstånd, ansvarig föreståndare och användarorganisation 3 3 Krav under användningen 3
Läs mer