Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Transkript

1 MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (11) Samordnat av Carina Fredström Mötesdatum Mötestid 08:30 16:45 Närvarande Länsstyrelsen Stig Husin Torbjörn Johansson Johan von Knorring Anders Leijon Magnus Söderblom Thomas Waara MSB Frida Billström Carina Fredström Charlotte Larsgården Hans Petterson Tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomförde operativ tillsyn och tillsynsvägledning vid Länsstyrelsen i Uppsala län den 7 maj 2015, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen. Besöken genomförs utifrån en årligen fastställd tillsynsplan. Dessa består av operativ tillsyn enligt LSO för att kontrollera om länsstyrelsen uppfyller kraven som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Vidare tillsynsvägledning som består av uppföljning, utvärdering och samordning av länsstyrelsens operativa tillsyn enligt LSO och Sevesolagen samt stöd och råd i tillsynsfrågor. Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket. Detta dokument består av två delar. I den första delen har MSB sammanställt sina bedömningar och eventuella förbättringsförslag. Förbättringsförslagen kan utgöras av områden som är särskilt angelägna att utveckla eller förbättringar för att höja verksamhetens kvalitet. I den andra delen finns minnesanteckningarna från besöket.

2 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 2 (11) Uppföljning för länsstyrelsens återrapportering anges nedan. I övrigt kommer uppföljning att ske i samband med MSB:s tillsyn och arbete med tillsynsvägledning. MSB:s bedömningar och förbättringsförslag MSB:s bedömning av länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagens krav inom flera områden avseende ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer är särskilt angeläget att utveckla för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden - Länsstyrelsen bör uppdatera plan för varning av allmänheten vid kärnteknisk olycka. Senast vill MSB ha den remitterade och fastställda planen för kännedom. - Länsstyrelsen bör uppdatera programmet för länsstyrelsens ansvar för sanering efter utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Synpunkten kvarstår från tillsyn Senast vill MSB ha det remitterade och fastställda programmet för kännedom. - Länsstyrelsen bör komplettera programmet för sanering med en övergripande beskrivning av de materiella resurser som kan komma att behövas vid en eventuell sanering efter en kärnteknisk olycka samt hur länsstyrelsen planerar att få tillgång till dem. Synpunkten kvarstår från tillsyn Länsstyrelsen bör komplettera saneringsprogrammet med uppgifter om vad som är skyddsvärt samt göra en övergripande prioritering av vad som behöver skyddas och saneras i framför allt ett första skede vid en kärnteknisk olycka. Synpunkten kvarstår från tillsyn Länsstyrelsen bör genom övning säkerställa att programmet för sanering är ändamålsenligt. Synpunkten kvarstår från tillsyn

3 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 3 (11) MSB:s bedömning av länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagens krav inom flera områden avseende ansvar för övertagande av kommunal räddningstjänst. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer är särskilt angeläget att utveckla för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden - Länsstyrelsen bör uppdatera räddningstjänstplanen. Synpunkten kvarstår från tillsyn Senast vill MSB ha den remitterade och fastställda planen för kännedom. - Länsstyrelsen bör i dialog med de kommunala räddningstjänsterna komplettera räddningstjänstplanen med regionalt anpassade scenarier, som skulle kunna föranleda ett övertagande av kommunal räddningstjänst. Synpunkten kvarstår från tillsyn Länsstyrelsen bör vid uppdateringen av räddningstjänstplanen beakta samordningen med angränsande län. - Länsstyrelsen bör öva övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst i syfte att säkerställa planeringens ändamålsenlighet. MSB:s bedömning avseende länsstyrelsens ansvar att besluta om farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO MSB bedömer att länsstyrelsen i stort uppfyller lagens intentioner avseende länsstyrelsens ansvar att besluta om farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO. Nedan redovisas förbättringsområden för att höja verksamhetens kvalitet. Förbättringsområden Länsstyrelsen bör kontinuerligt följa upp om det finns anläggningar som bör prövas eller omprövas när det gäller om de ska omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 LSO. För att säkerställa att detta arbete genomförs bör en rutin för handläggning av ärenden enligt 2 kap. 4 LSO upprättas. MSB:s bedömning av länsstyrelsernas tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller lagens intentioner avseende länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO. Nedan redovisas förbättringsområden. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: - Länsstyrelsen bör ta fram en långsiktig tillsynsplanering för att kunna redovisa en bedömning av kommunernas lagefterlevnad i slutet på denna mandatperiod. Planeringen bör utgå från en behovsanalys som ligger till grund för vilka prioriteringar av nödvändiga resurser och

4 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 4 (11) kompetens som behövs. Målsättning med tillsynen, metoder och tillsynsintervall bör planeras. Planeringen dokumenteras lämpligen i en tillsynsplan som fastställs. - Länsstyrelsen bör i tillsynsplaneringen säkerställa att tillsyn även genomförs för att följa upp och utvärdera kommunernas mål och resultat. MSB föreslår att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar: Länsstyrelsen bör se över och komplettera sina rutiner för hur man organiserar arbetet avseende kommunens plan för räddningsinsatser. MSB:s bedömning av länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller Sevesolagens intentioner. Ny Sevesolagstiftning kommer dock att kräva mer resurser både för ökad tillsynsfrekvens och för mer arbete med planer, program, granskning av dokument mm. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: - Länsstyrelsen bör ta fram en tillsynsplan och ett tillsynsprogram för respektive verksamhet. Dessa dokument utarbetas grundat på en systematisk bedömning av faran för en allvarlig kemikalieolycka. MSB föreslår också att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar: - Länsstyrelsen bör se över och komplettera rutiner för att ytterligare involvera kommunerna i planering och genomförande av Sevesotillsynen. - Länsstyrelsen bör, efter den 1 juni 2015, se över och komplettera rutiner för arbetet med att följa upp den interna och kommunens plan för räddningsinsatser och övning av dessa planer samt information till allmänheten. Tillsynsenheten Lena Tellvik Enhetschef

5 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 5 (11) Minnesanteckningar Vid tillsynen har MSB i huvudsak utgått ifrån fastställd planläggning. Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning Enligt lagen om skydd mot olyckor har länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Vid tillsynen kontrollerar MSB följande: länsstyrelsen har fastställda program för räddningstjänst och sanering som enligt 4 kap 21 FSO behandlar organisation och ledning samband strålningsmätning information till allmänheten personella och materiella resurser i länet saneringsmetoder andra frågor av betydelse för beredskapen. Utöver ovanstående gör MSB tolkningen att programmen bör ha ett aktuellt innehåll där hänsyn tas till regionala förhållanden presumtiva räddnings- och saneringsledare bör ha utsetts länsstyrelsens organisation bör ha utbildats och övats enligt fastställda program. Sedan förra tillsynen har ny beredskapsplan för Forsmark antagits 2014, riktlinjer har fastställts för Krissamverkan i Uppsala län och större övningar har genomförts. Länsstyrelsen har cirka tio tjänstemän i beredskap utsedda från olika områden inom organisationen och krisberedskapsorganisationen omfattar 150 personer. Landshövdingen beslutar om inplaceringen av personal och medverkan i krisorganisationen betonas vid anställning. Länsstyrelsens krisorganisation bygger på treskift och tre stabschefer är utsedda. Det finns stabsinstruktion samt befattningsbeskrivningar för alla roller i krisorganisationen. Oavsett händelse använder man samma grundorganisation. TiB har mandat att initiera krisorganisationen. Länsstyrelsens personal kallas via SOS Alarm med hjälp av UMS, vilket kortat larmtiderna väsentligt och systemet har använts skarpt. Olika larmalternativ finns, däribland kärnteknisk händelse, beroende på hur stor organisation som behöver kallas in. Planen är att implementera Rakel i inlarmning av TiB. Fyra presumtiva räddningsledare är utsedda. Målet är sex räddningsledare för att möjliggöra två personer per skift, varav en med erfarenhet av kommunal räddningstjänst. Räddningsledarna har deltagit i revideringen av beredskapsplanen samt vid utbildningar och övningar. Man ser behov av att revidera formerna för framskjuten ledning och samlokalisering planeras med Forsmarks logistikcenter. Inom länet hanteras regional samverkan och samordning genom C-Sam och ett förändrat regionalt råd med ett tjugotal företrädare för samhällsviktiga aktörer.

6 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 6 (11) De sambandsmedel som normalt används är grunden vid en kärnteknisk händelse. WIS används för dokumentation och samverkanskonferenser genomförs. Tillgång finns till Försvarets telenät, via vilket man når Forsmark och test sker varje vecka. Länsstyrelsen förfogar även över satellittelefon. Signalskydd upprätthålls och övas regelbundet. Organisationer inom kärnberedskapen har tillgång till Rakel. Systemet är prövat vid telebortfall. Länsstyrelsen ingår i ett projekt om kontinuitets-planering med anledning av skogsbranden i Västmanland. Länsstyrelsens del rör robusthet vid kärnteknisk olycka med bredare fokus än enbart Rakel och belyser problemet med skillnader i utrustning, programmering etcetera. Länsstyrelsen kommer att flytta till nya lokaler som saknar reservkraftförsörjning. Nuvarande ledningsplats Hugin är försedd med detta och kommer att fortsätta fungera som arbetslokaler för staben. Länsstyrelsen har anpassat sin indikeringsorganisation till kärnkraftslänens gemensamma förslag och planläggningen kommer att uppdateras. Tjugo fasta mätstationer har installerats nära Forsmark och tio tillkommer på längre avstånd. Detta påverkar mätstrategin och personalanvändningen. Mätpunkter finns även på tretton brandstationer i Uppsala län och en station i Stockholms län. Kommunmätningar genomförs inte i alla kommuner. Strålningsmätning övades under Havsörn och momentet återkommer under Grepen. Informationsfunktionen utgörs främst av egen personal med stöd av en regional informationsplan. En upplysningscentral och sociala medier utnyttjas för att besvara frågor. Det finns ett kriskommunikatörs-nätverk i länet och kompetens finns även vid universitetet. Krisinfo.se bedöms kunna avlasta länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en rutin att årligen gå ut med en förfrågan angående jodtabletter till fastighetsägare och verksamhetsägare. Ett lager för komplettering finns på länsstyrelsen. Planer är upprättade för utrymningsstationerna. Expertstöd från SSM, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SMHI blir troligen främst stöd på distans. Länsstyrelsen undersöker eventuellt resursstöd från sjukhus och universitet. Direktvisande dosimetrar distribueras av MSB och utbildning sker under våren. Det finns tre saneringsledare, med främst miljö- och hälsoskyddskompetens, som arbetar med att ta fram planläggningen. Personallistan innefattar även utbildning och övning. Länsstyrelsen har inte färdigställt revidering av program för sanering. Pågående revideringsarbete beaktar pilotprojektetet som drivs av MSB och Länsstyrelsen i Hallands län. Inom kärnberedskapen övas utrymning regelbundet. Övning av sanering har däremot inte genomförts under senare år.

7 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 7 (11) Länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst Länsstyrelsen får i vissa fall ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst och ska för detta upprätta de planer som myndigheten behöver. MSB gör tolkningen att: den fastställda planläggningen bör ha ett aktuellt innehåll där hänsyn är tagen till regionala förhållanden och troliga olycksscenarier presumtiva räddningsledare bör ha utsetts länsstyrelsens organisation bör ha utbildats och övats enligt fastställd planläggning allmänheten ska ha informerats om innehållet i planen. Länsstyrelsen har en plan för övertagande av kommunal räddningstjänst som i stora drag motsvarar kärnenergiberedskapens principer. Planen är från 2011, trots ambitionen att genomföra årlig revidering. En ny plan tas fram i dialog med kommunerna under 2015, där länsstyrelsens erfarenheter från skogsbranden i Västmanland ska beaktas. Planen redovisar inga regionalt anpassade scenarier, men länsstyrelsen nämner vid besöket skogsbrand, dammbrott i Dalälven, storolycka exempelvis vid drivmedelstransport, eller omfattande vegetationsbrand vid Forsmarks kärnkraftverk, som möjliga scenarier för Uppsala län. De fyra presumtiva räddningsledarna ingår även i kärnenergiberedskapen. Larm och ledning på kommunal nivå har ändrats och larmhanteringen inom länet sköts av olika larmcentraler, vilket ökar risken för samordningsbrister. Flera kommuner ingår i räddningstjänstförbund eller samarbeten som går över länsgränserna. Detta kan komplicera frågan om övertagande. Länsstyrelsen har inte övat övertagande av kommunal räddningstjänst. Länsstyrelsens ansvar att besluta om så kallad farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 Diskuterades fördes kring länsstyrelsens ansvar att fatta beslut om vilka verksamheter som ska omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 LSO. Länsstyrelsen anser sig ha en god dialog med kommunerna för att fånga upp nya verksamheter som kan komma att omfattas av bestämmelserna kring så kallad farlig verksamhet. Länsstyrelsen bedömer att det just nu inte finns några verksamheter som behöver prövas. Länsstyrelsen avser under året pröva verksamheter som inte lägre behöver omfattas av bestämmelserna. Länsstyrelsen saknar en skriftlig rutin kring handläggningen och ingen systematisk uppföljning sker.

8 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 8 (11) Tillsynsvägledning enligt lagen om skydd mot olyckor Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO Vid tillsynen har MSB utgått ifrån den tolkning som MSB gjort av vad länsstyrelsens tillsynsverksamhet minst bör omfatta, vilken redovisas nedan. Länsstyrelsen sammanställer en bedömning av kommunernas lagefterlevnad Länsstyrelsen har en fastställd tillsynsplan Länsstyrelsen genomför minst två tillsynsbesök i varje räddningstjänstkommun per mandatperiod. Det ena besöket bör fokusera på kommunens preciserade skyldigheter som åligger kommunen enligt LSO. Det andra besöket på kommunens resultat under mandatperioden utifrån de mål om skydd och säkerhet som anges i LSO och i handlingsprogrammet Återkoppling sker av den årsuppföljning som görs över kommunernas verksamhet varje år. Länsstyrelsen bedömer hur kommunernas egenkontroll av verksamheten enligt LSO fungerar. Länsstyrelsen har förmåga att följa upp kommunernas agerande vid större räddningstjänstinsatser eller när länsstyrelsen själva anser att det är nödvändigt. Den fortsatta diskussionen utgick från ovanstående tolkning. På grund av tidsbrist diskuterades några av punkterna översiktligt. En diskussion fördes också kring länsstyrelsens ansvar att vägleda och ge råd enligt 1 kap. 5 LSO. MSB framförde att en planering för att stödja kommunerna i deras verksamhet enligt lagstiftningens intentioner är viktig. Resultat och erfarenheter från tillsynerna och kommunernas egna önskemål av stöd är viktig ingångsvärden vid planeringen. Länsstyrelsens bedömning av kommunernas lagefterlevnad Länsstyrelsen avsätter en halv dag för respektive tillsynsbesök och besöken genomförts gemensamt med LEH-uppföljningen. Länsstyrelsen har besökt samtliga kommuner årligen Inför ett tillsynsbesök får kommunen utvalda frågor i förväg så att de kan förebereda sig. Länsstyreslen begär även in viss redovisning innan besöket för att få underlag för bedömningar om kommunens lagefterlevnad. Länsstyrelsen anser detta arbetssätt skapat förutsättningar för en givande dialog med kommunerna. Plan för tillsyn och inriktning av tillsynsverksamheten Länsstyrelsen beskriver att intentionen är att besöka kommunerna årligen. Länsstyrelsen saknar dock en fastställd tillsynsplan där det framgår planerade resurser, kompetens, mål med tillsynen samt hur uppföljningen ska genomföras. En flerårig tillsynsplan skapar en robusthet och långsiktighet, vilket MSB förespråkar.

9 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 9 (11) Återkoppling av årsuppföljning Länsstyrelsen kvalitetsgranskar årligen kommunernas inlämnade uppgifter utifrån det metodstöd som MSB har tagit fram. Länsstyreslen anser att uppgifterna i årsuppföljningen ger en bra bild av kommunerna. Uppföljningen används delvis vid tillsynen men ingen särskild återkoppling sker enskilt eller samlat till kommunerna. Kommunernas egenkontroll Diskussion fördes kring vikten av att följa upp kommunernas resultat vilket länsstyrelsen genomfört i begränsad omfattning. För att främja kommunernas utveckling att följa upp och utvärdera sin verksamhet enligt intentionerna i lagstiftningen är det viktigt att länsstyrelens fortsättningsvis vidareutvecklar egna metoder att följa upp kommunens resultat och att denna typ av tillsyn prioriteras under innevarande mandatoperiod. Då arbetet är relativt resurskrävande är det viktigt att resurser säkerställs i planeringen. Vikten av att i minnesanteckningarna vara tydlig med att motivera bedömningar diskuterades också. Uppföljning kommunens agerande vid större räddningsinsatser En sätt för länsstyrelsen att bedöma kommunens förmåga till räddningsinsats är att ta del av kommunernas planer för räddningsinsats. Vid tillsynsvägledningsbesöket framkom att samverkan sker i viss omfattning mellan miljöskyddshandläggarna och beredskapshandläggare. Den kvalitativa bedömningen av planerna bör göras gemensamt med sakkunniga inom länsstyrelsen för att säkerställa att verksamheterna och kommunerna gemensamt har den beredskap som krävs för att agera vid en olycka. Viss samverkan sker internt mellan handläggare på miljöskyddsenheten och Enheten för samhällsskydd och beredskap. Diskussion fördes kring vikten av att arbetssättet bör ses över och dokumenteras i form av en rutin. Länsstyrelsen har under tillsynsbesöken 2014 bland annat kontrollerat hur kommunerna uppfyller skyldigheten att genomföra olycksundersökningar enlig 3 kap 10 LSO. Länsstyrelsen bedömer att kommunerna har en fungerande process att dra lärdomar från inträffade olyckor.

10 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 10 (11) Tillsynsvägledning enligt Sevesolagen Länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen Vid tillsynsvägledningen har följande områden följts upp och diskuterats: Organisation, resurser och kompetens Tillsynsplanering, tillsynsplan, tillsynsprogram och samverkan Länsstyrelsens rutiner för arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen vad avser: - handläggning och granskning av handlingsprogram, säkerhetsrapporter och påverkan från omgivningen samt - intern plan och kommunens plan för räddningsinsatser, övning av planer och information till allmänheten Organisation, resurser och kompetens Organisation På miljöskyddsenheten finns en handläggare för tillsyn av Sevesoverksamheter och ytterligare en person som kan delta. På enheten för samhällsskydd och beredskap finns en handläggare som också deltar i denna tillsyn men som framförallt granskar planer för räddningsinsats och information till allmänheten. Samverkan sker med länsstyrelsen i Västmanland och Örebro. Tillsynsplanering, tillsynsplan, tillsynsprogram och samverkan Tillsynsplanering I länet finns tre Sevesoverksamheter på den högre kravnivån och nio på den lägre kravnivån. Länsstyrelsens ambition är att besöka samtliga Sevesoverksamheter på den högre kravnivån årligen och verksamheterna på den lägre kravnivån inom ett treårsintervall även om detta inte alltid genomförs. Länsstyrelsen har en administrativ rutin för ordinarie Sevesotillsyn. Tillsynsplan Länsstyrelsen har två olika dokument som beskriver tillsynsbehovet på en övergripande nivå samt anger planerade dagar för olika tillsynsaktiviteter för respektive verksamhet. Dessa dokument uppfyller inte kraven i den nya lagstiftningen. Tillsynsprogram Länsstyrelsen saknar tillsynsprogram för samtliga verksamheter i länet. Man har istället hittills utgått från en övergripande tillsynsplan. Vid den årliga planeringen har alla verksamheter följts upp. De bedömningar man kommit fram dokumenterats i ett planeringsdokument. Det saknas dock en dokumenterad och systematisk bedömning av faran för en allvarlig olyckshändelse grundad på en sammanfattande bedömning av olika tillsynområden och verksamhetens art och omfattning.

11 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 11 (11) Samverkan Länsstyrelsen har tidigare samarbetat med Arbetsmiljöverket både vid planering, genomförande samt uppföljning av tillsyn. Även kommunens miljöförvaltning och räddningstjänst har bjudits in men de har endast deltagit i begränsad omfattning. Länsstyrelsens rutiner för arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen En fråga som diskuterades var hur man lämpligast utformar en förstagångstillsyn för att snabbt få en uppfattning om verksamheten, dess risker och riskmedvetenhet. Handlingsprogram, säkerhetsrapporter och påverkan från omgivningen Länsstyrelsen har inga skriftliga rutiner för hur granskning av handlingsprogram, säkerhetsrapport och påverkan från omgivningen ska genomföras. Rutiner för att bevaka uppdateringsintervall, remissförfarande, bedömningsgrunder, beslut etc. saknas. Intern plan och kommunens plan för räddningsinsatser, övning av planer samt information till allmänheten Länsstyrelsens rutin för arbete med granskning av interna och kommunala planer för räddningsinsatser samt information till allmänheten finns inte dokumenterat. Vid tillsynsvägledningsbesöket framkom att samverkan sker i viss omfattning mellan miljöskyddshandläggarna och beredskapshandläggare. Den kvalitativa bedömningen av planerna bör göras gemensamt med sakkunniga inom länsstyrelsen för att säkerställa att verksamheterna och kommunerna gemensamt har den beredskap som krävs för att agera vid en olycka och att korrekt information går ut till all berörd allmänhet. Diskussion fördes kring vikten av att arbetssättet bör ses över och dokumenteras i form av en rutin.