Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys

Transkript

1 Sida: 1/59 RAPPORT SSM datum: SSM referens: SSM 2010/1234 Fastställd: Ann-Louise Eksborg Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning 2010 Rapporten innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM:s) risk- och sårbarhetsanalys 2010 i enlighet med 9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt förmågebedömning enligt Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB:s) begäran om underlag för samlad bedömning av samhällets krisberedskapsförmåga 2010 (MSB dnr ). Analysen baseras på SSM:s risk- och sårbarhetsanalys från november 2009 med ändringar och tillägg som skett fram t.o.m. oktober MSB har i begäran om underlag för bedömning av krisberedskapsförmågan angivit att de tidigare definierade förmågorna krisledningsförmåga, och operativ förmåga skulle slås samman till en förmåga benämnd krishanteringsförmåga. SSM har följt detta direktiv, men också valt att förtydliga när det finns skillnader i krisledningsförmågan och den operativa förmågan genom att ange detta under beteckningarna krishanteringsförmåga (ledning) respektive krishanteringsförmåga (operativ). Krishanteringsförmåga (ledning) för RN-händelser avser i huvudsak SSM:s egen organisation och i tillämpliga delar länsstyrelsernas krisledning. Krishanteringsförmåga (operativ) avser främst insatser av andra aktörer som SSM tecknat avtal med och insatser av polis, räddningstjänst och sjukvård.

2 Sida: 2/59

3 Sida: 3/59 Innehållsförteckning Sammanfattning, övergripande bedömning 5 1. Uppdrag och avgränsning 9 2. SSM:s roll och ansvar Analyserade hot och risker inom ansvarsområdet Nukleära och radiologiska hot Kärnreaktorer Radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner RN-händelser i kombination med andra störningar (ej öppen bilaga till 2008 års analys) Nio tidigare definierade katastrofscenarier - förmågebedömning Regionalt avbrott i elförsörjningen Regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna Omfattande avbrott i de samhällsviktiga transporterna Avbrott eller störningar i de kommunaltekniska systemen Katastrof utomlands (ej RN-händelse) med många svenskar drabbade Omfattande kemisk olycka Epizooti/zoonos Olycka med radioaktiva ämnen Väpnat angrepp Katastrofscenarier från 2009 års förmågebedömning med uppdatering Influensapandemi Störningar i de finansiella systemen IT-relaterad störning SSM:s och den nationella strålskyddsberedskapens förmåga SSM:s krisorganisation och tjänsteman i beredskap Den nationella strålskyddsberedskapen Transporter av radioaktiva ämnen Prognoser för radioaktivt nedfall från kärnladdningsexplosioner Långsiktig kompetensförsörjning Åtgärder för att förbättra den nationella strålskyddsberedskapen Åtgärdsstrategi Specifika åtgärdsbehov de närmaste åren Samverkan 51

4 Sida: 4/ Avtal Myndighetssamverkan Komplexa ansvarsförhållanden vid en RN-händelse Internationell samverkan 52 Bilaga 1 55 Strålskyddsberedskapens komponenter 55 Bilaga 2 59 Förmågebedömning

5 Sida: 5/59 Sammanfattning, övergripande bedömning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys för ett femtiotal scenarier. Syftet är att bedöma om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. De analyserade scenarierna har dels omfattat nukleära och radiologiska händelser definierade av SSM, dels andra allvarliga händelser definierade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De nukleära och radiologiska hoten inkluderar både olyckor och brottslig verksamhet. Scenarierna har delats in i tre huvudgrupper: händelser i kärnreaktorer, händelser med radioaktiva ämnen och kärnladdningsexplosioner. För händelser i kärnreaktorer bedömer SSM att konsekvenserna kan omfatta allt från lokalt mycket begränsade till för samhället katastrofala konsekvenser för de värsta fallen där säkerhetssystemen inte fungerar. Krishanteringsförmågan (ledning och operativ) för hela sektorn bedöms vara i huvudsak god men har vissa brister. Vissa förmågor har förbättrats senaste året (tekniska system för kommunikation, prognosmodeller för atmosfärisk spridning och förmågan till provtagning, mätning och analys), men andra har försämrats. Ett stort nytt problem är att kompetensen i allmänhet inom kärnsäkerhet och strålskyddsberedskap har blivit grundare. Många personer med djup kompetens har avgått med pension de senaste åren och ytterligare specialister kommer att sluta kommande år. Ersättare finns inte att tillgå i motsvarande omfattning och de nya, unga som anställs har förhållandevis liten erfarenhet inom områdena. Det tar tjugotalet år av yrkesverksamhet att få djup erfarenhet. Därför kommer det att ta lång tid att på nytt bygga upp den saknade kompetensen. Nuvarande svenska kärnkraftverk genomgår omfattande ombyggnader. Nya kärnkraftverk byggs i andra länder och nya reaktorer kan komma att byggas i Sverige. En ny generation specialister inom kärnsäkerhet, strålsäkerhet och strålskyddsberedskap måste därför utvecklas. En förutsättning för detta är att universitet och högskolor skapar utbildningsvägar som kan ge adekvat grund till studerande som har förutsättningar och vilja att utvecklas till framtida specialister. Den långsiktiga kompetensförsörjningen inom ämnesområdena måste säkerställas. Ett annat akut problem är att utbildningar och övningar av kärnenergiberedskapen inte genomförs i den omfattning som krävs för att vidmakthålla kompetens och förmåga hos nya generationer personal. Efter 1980/81 när att kärnkraftberedskapen byggdes ut och länsstyrelserna i kärnkraftlänen fick ökat ansvar genomfördes under många år återkommande, centralt samordnade, utbildningar i hantering av kärnkraftolyckor. Utbildningarna riktades till räddningsledare, VB (nuvarande TiB), beredskapshandläggare, informatörer och instruktörer från länsstyrelser och centrala myndigheter. Sådana utbildningar har inte genomförts de senaste åren, vilket fått till följd att växande kunskapsluckor uppstått. När det gäller övningar genomför kärnkraftlänen årliga funktionsövningar där delar av länsstyrelsens organisation övas, men

6 Sida: 6/59 totalövningar där alla ansvariga myndigheter samverkar sker inte särskilt ofta. Tidigare genomfördes sådana övningar varje år i ett rullande schema från län till län för de dåvarande fyra kärnkraftlänen. Nu är det glesare mellan totalövningarna. Den senaste totalövningen i ett kärnkraftlän genomfördes i Halland Nästa totalövning sker i Kalmar län 2011, dvs först fem år senare. SSM anser att det är för lång tid mellan två totalövningar. (Övning Sydvind 2008 i Skåne gällde inte ett svenskt kärnkraftlän). Planeringen är att i fortsättningen genomföra totalövningar vartannat år i ett rullande schema för de tre kärnkraftlänen. Då tar det sex år innan en totalövning återkommer till ett kärnkraftlän. Även det är förhållandevis lång tid. SSM anser att det inte leder till tillräckligt god förmåga. En återgång till den ursprungliga övningsfrekvensen där ett kärnkraftlän genomför en totalövning vart fjärde år (d.v.s. tre totalövningar per fyraårsperiod) vore önskvärt. För händelser med radioaktiva ämnen bedömer SSM att konsekvenserna kan bli allt från mycket begränsade till mycket allvarliga, bl.a. beroende på vilket radioaktivt ämne det är, hur stor aktivitetsmängden är, hur många som kan bli berörda och hur snabbt händelsen upptäcks. Krishanteringsförmågan (ledning) bedöms som god och krishanteringsförmågan (operativ) i huvudsak som god men med vissa brister, med undantag av sådana olyckor där en stark strålkälla kommit på avvägar utan att någon observerat det eller vet var den möjligen kan finnas. För sådana fall bedöms krishanteringsförmågan (ledning) på central nivå som i huvudsak god men med vissa brister och bristfällig på lokal nivå. Behov finns för ökat skydd av strålkällor vid svenska sjukhus, universitet och industrier, vilket prioriteras i SSM:s fortsatta arbete. Krishanteringsförmågan (operativ) och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är bristfällig eller mycket bristfällig för beredskapssektorn som helhet för händelser som innebär brottslig verksamhet inkluderande smuggling eller oavsiktlig införsel av radioaktiva ämnen. Sverige har ingen rutinmässig strålningsmätning av gods som passerar landets gränser. Radioaktiva ämnen och klyvbart material kan därför komma in i landet utan att upptäckas. Under 2008 har t.ex. olika leveranser av rostfritt stål innehållande kobolt-60 kommit in i Sverige från tre olika metallsmältor i Indien. Upptäckten gjordes av en slump genom att en sändning från Indien passerade en europeisk hamn där allt gods rutinmässigt kontrollmäts för joniserande strålning. Eftersom ingen kontroll sker av gods från tredje land kan Sverige bli inkörsport för olaglig införsel av radioaktiva ämnen och klyvbart material till EU. Det kan orsaka allvarliga strålskador på människor och i värsta fall att klyvbart material kommer till användning i terrorsyfte inom EU. Ett stort problem i beredskapen för händelser med radioaktiva ämnen - i synnerhet antagonistiska händelser - är att räddningstjänsten i allmänhet inte har någon praktisk erfarenhet från vardagsolyckor inom detta område. Olyckor med radioaktiva ämnen inträffar nämligen ytterst sällan. Räddningstjänsten i kärnkraftlänen har tillsammans med några centralt placerade instruktörer och de s.k. kem-koordinatorerna fått utbildning och viss övning, men det stora flertalet CBRN-instruktörer hos räddningstjänsten. polisen och ambulanssjukvården har endast fått ett par dagars teoretisk undervisning. Övrig personal har i allmänhet fått några timmars teoretisk undervisning om

7 Sida: 7/59 problemområdet. Det är otillräckligt för att klara en räddningsinsats i kraftig strålmiljö. Personalens förmåga att klara en sådan situation bedöms av SSM som mycket bristfällig. SSM utvecklar metoder för fältövningar i strålmiljö och erbjuder CBRN-instruktörer praktisk utbildning och övning. Två kombinerade utbildningar och övningar har genomförts SSM planerar att fortsätta med metodutveckling, utbildnings- och övningsverksamheten de närmaste åren. För att förmågan också ska bli bättre allmänt inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård behöver de vidareutbildade CBRNinstruktörerna föra kunskapen vidare inom sin organisation. Eftersom hittills bara ett fåtal CBRN-instruktörer har fått vidareutbildning är det långt kvar till en allmän förbättring av förmågan att hantera RN-händelser. USA och Ryssland innehar fortfarande tusentals kärnladdningar vardera. Dessutom pågår en långsiktig modernisering och utveckling av kärnvapenarsenalerna. Trots alla försök att stoppa kärnvapenspridningen håller nya stater på att skaffa sig denna förmåga. Indien och Pakistan har genomfört kärnvapenprov och skaffat sig kärnladdningar och vapenbärare. Nordkorea genomförde sitt andra prov 2009 och Iran har fortsatt att driva och utöka sin anrikningsverksamhet. För kärnladdningsexplosioner nära Sverige bedömer SSM konsekvenserna som katastrofala om vind och nederbörd leder till att landet drabbas av kraftigt radioaktivt nedfall. För kärnladdningsexplosioner på längre avstånd (över 1000 km) blir konsekvenserna på kort sikt i Sverige små, begränsade eller allvarliga beroende på explosionsstyrka, antalet explosioner, eldklotets höjd över marken, vindriktning och nederbörd. Massiv kärnvapeninsats kan dessutom leda till katastrofala klimatförändringar på grund av den stora mängd stoft som lyfts till höga höjder från explosioner nära markytan. Krishanteringsförmågan (ledning och operativ) för kärnladdningshändelser som kan medföra allvarliga eller katastrofala konsekvenser i Sverige är bristfällig eller mycket bristfällig, eftersom det inte finns en lokal skyddsorganisation som är utbildad och övad för uppgiften. Det finns inte heller tillräckligt med mätinstrument och utrustning för lokala varningsprognoser, eftersom den svenska radiakskyddsorganisationen som byggdes upp under det kalla kriget har avvecklats. En ny radiakskyddsorganisation kan behöva återskapas om trenden går mot ökad kärnvapenspridning eller om de säkerhetspolitiskt återhållande faktorerna för kärnvapenanvändning förändras till det sämre. Vare sig det gäller krig eller terrorangrepp med kärnvapen är storstadsregioner runt om i världen tänkbara mål för kärnladdningar. Där finns boende eller besökande svenska medborgare som kan drabbas. Detta hot kan behöva beaktas i planeringen av Sveriges förmåga att hantera RN-händelser. SSM har i tidigare års förmågebedömningar bedömt myndighetens förmåga att hantera olika krisscenarier. För 2010 har SSM uppdaterat bedömningen av förmågan att klara beredskap och kriser vid en pandemi. SSM:s förmåga att motstå allvarliga störningar bedöms i de flesta fall som i huvudsak god men har vissa brister. Avgörande är om SSM har tillgång till sin personal. Delar av SSM:s krisorganisation är beroende av nyckelkompetenser. Dessa kompetenser tar många år att bygga upp, De är också svåra att upprätthålla med tillräcklig mängd personer. Finns kompetensen tillgänglig när den behövs i en krissituation är förmågan sannolikt god. Skulle den inte vara till-

8 Sida: 8/59 gänglig kan det leda till bristfällig förmåga. Det är följaktligen förenat med osäkerheter att bedöma SSM:s förmåga vid en pandemi. Trots att mycket arbete lagts ner på att analysera inträffade nukleära eller radiologiska händelser och försöka förutsäga möjliga fall har historien upprepade gånger visat att nya, tidigare inte uppmärksammade händelsetyper inträffar. Den strategi som SSM tillämpar för att klara oförutsedda händelser är att upprätthålla ett antal grundläggande förmågor utan särskild hänsyn till specifika scenarier. Dessa förmågor är utvecklad mätteknik för alla typer av joniserande strålning och radioaktiva ämnen, förmåga att samverka och kommunicera mellan myndigheter och förmåga att informera om strålningens verkan. För detta krävs återkommande utbildning och övning för alla aktörer inom beredskapen. Erfarenheterna från övningar ska återföras till beredskapsorganisationen. Samtidigt måste forskning och utveckling bedrivas parallellt för att få fram ny kunskap och föra in förbättrade metoder i organisationen. Med stöd från det särskilda krisberedskapsanslaget har ett antal målstyrda insatser genomförts för att stärka strålskyddsberedskapen. De inkluderar långsiktig kompetensförsörjning, ledningsförmåga, mätning och analys samt inledningen till ett stöd till först-på-plats -organisationer (räddningstjänst, polis, och ambulanssjukvård). De åtgärder som SSM planerar och genomför för den treåriga målperioden leder till att Sveriges förmåga att hantera strålningsrelaterade kriser stärks inom särskilda områden. Samtidigt har emellerid viktig kompetens och förmåga förlorats genom att vissa specialister med djupa kunskaper inte kunnat ersättas. För att upprätthålla och utveckla beredskapen efter 2011 fordras fortsatta riktade insatser (forskning och utveckling av specialistkompetens, utveckling av ledningsförmågan, nytt mätdatahanteringssystem, utveckling av spridningsoch dosprognoser, nysatsning på mätinstrument och mätmetoder, utveckling av beredskapsmetoder och fortsatt utbildning och övning i samverkan nationellt och internationellt). Detta görs för att fylla kunskapsluckor och brister i den operativa förmågan. Det är också nödvändigt med en fortlöpande anpassning av beredskapen till förändrade hotbilder och förmågan att hantera dessa. Den nationella strålskyddsberedskapen befinner sig i ett dynamiskt skede, där en fortlöpande anpassning måste ske mot en förändrad omvärld och hotbild. SSM fortsätter målmedvetet arbetet med att stärka olika komponenter i den nationella strålskyddsberedskapen med stöd av medel från krisberedskapsanslaget. Inom de närmaste åren kommer emellertid ytterligare specialistkompetens att försvinna genom pensionsavgångar. Det är därför nödvändigt att målmedvetet under lång tid satsa på utbildning och återväxt av nya specialister. Det är en förutsättning för att strålskyddsberedskapen ska kunna bidra effektivt till samhällets förmåga att motstå allvarliga störningar orsakade av nukleära eller radiologiska händelser.

9 Sida: 9/59 1. Uppdrag och avgränsning I förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap föreskrivs att varje myndighet, i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, årligen ska analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. SSM:s analys för 2010 omfattar hot, risker och sårbarheter kopplade till SSM:s myndighetsuppgifter med fokus på nukleära (N) 1 och radiologiska (R) 2 händelser. MSB:s vägledning om risk- och sårbarhetsanalyser har beaktats så långt det har varit möjligt och relevant med hänsyn till SSM:s roll och ansvar. SSM har för varje scenario bedömt konsekvenserna i den av MSB angivna skalan från mycket begränsade över allvarliga till katastrofala. SSM har deltagit i det arbete som pågår inom samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ) och lett arbetet inom SOFÄ:s beredningsgrupp RN-plattformen. Analyser genomförda i RN-plattformen har bidragit till underlaget i denna riskoch sårbarhetsanalys. I en bilaga till 2008 års risk och sårbarhetsanalys (ej öppen handling) behandlas scenariorelaterade risker där fokus ligger på fyra riskområden; hot mot elförsörjningen, hot mot IT- och telekomförbindelserna, hot mot anläggningar samt informationsoperationer. Varje hottyp medför konsekvenser för myndighetens operativa uthållighet. SSM bedömer att hotbild och förmåga för dessa scenarier inte förändrats sedan 2008 och lämnar därför ingen ny bedömning för dessa riskområden. I 2009 års risk- och sårbarhetsanalys behandlades scenarierna influensapandemi, störningar i de finansiella systemen och IT-relaterade störningar. SSM har uppdaterat scenariot med influensapandemi i denna risk- och sårbarhetsanalys. För de båda övriga scenarierna anser SSM att hotbild och förmåga inte förändrats väsentligt från 2009 och lämnar därför ingen ny bedömning här. SSM genomför vissa ändringar och förbättringar som påverkar den operativa förmågan. Dessa redovisas i en uppdaterad särskild (ej öppen) rapport. 1 Nukleär nödsituation: Händelse där joniserande strålning och/eller radioaktiva ämnen frigörs genom klyvning av atomkärnor (fission) eller sammansmältning (fusion) av atomkärnor och där situationen inte är under kontroll. Till nukleära händelser räknas kärnladdningsexplosioner, okontrollerad kriticitet i klyvbart material och omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnreaktorer. 2 Radiologisk nödsituation: Händelse där joniserande strålning och/eller radioaktiva ämnen okontrollerat frigörs till omgivningen genom en olycka eller antagonistisk handling och där situationen inte är under kontroll.

10 Sida: 10/59

11 Sida: 11/59 2. SSM:s roll och ansvar SSM är central förvaltningsmyndighet för strålskydd och kärnsäkerhet med övergripande uppdrag att skydda människor och miljö från skadliga verkningar av strålning, nu och i framtiden. Verksamhet med strålning regleras i ett antal föreskrifter, baserade på strålskyddslagen, strålskyddsförordningen, kärntekniklagen, kärnteknikförordningen och miljöbalken. SSM ska enligt förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten bland annat utföra följande uppgifter med anknytning till beredskap: 15 Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom den nationella strålskyddsberedskapen samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön. Myndigheten ska i detta sammanhang 1. ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet, 2. upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd vid nukleära och radiologiska nödsituationer, och 3. svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet, om den inträffar inom eller utom landet. Enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ska SSM ge råd om strålningsmätningar samt samordna och biträda med strålskyddsbedömningar vid räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har SSM ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Målet är att SSM ska ha en god krishanteringsförmåga (ledning och operativ) och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. SSM är den myndighet (Competent Authority) som till förutbestämda utländska myndigheter och organisationer ska sända varselmeddelande (larm) och information vid kärnenergiolyckor och radiologiska nödsituationer i Sverige enligt de internationella och bilaterala avtal som Sverige ingått. SSM upprätthåller krisberedskap dygnet runt för nukleära och radiologiska nödsituationer som kan inträffa i Sverige eller utomlands.

12 Sida: 12/59

13 Sida: 13/59 3. Analyserade hot och risker inom ansvarsområdet SSM har analyserat hot, risker och sårbarheter för tänkbara händelser där joniserande strålning eller radioaktiva ämnen på ett okontrollerat sätt skulle kunna påverka och skada människor, miljö och samhälle. Analyserna baseras dels på erfarenheter från händelser som inträffat, dels på bedömningar av tänkbara händelser som ännu inte inträffat, men som är tekniskt eller fysikaliskt möjliga. SSM har avstått från att försöka ange sannolikheter för de analyserade händelserna, eftersom sådana bedömningar inte kan baseras på tillräcklig vetenskaplig grund. Även om de tekniska sannolikheterna för speciella felfunktioner kan beräknas utgående från enskilda komponenters felfrekvenser så innebär det inte att sannolikheten för en olycka eller ett angrepp kan beräknas med säkerhet. Olyckor har ofta visat sig bero på mänskliga eller organisatoriska orsaker som inte kan sannolikhetsberäknas då felorsakerna inte är kända i förväg. SSM anger i stället om ett hotscenario har inträffat i någon form eller om det är teoretiskt uttänkt. Med antagande om olika scenarier kan en skala av konsekvenser beräknas utgående från källa, teknisk funktion, frigjord mängd radioaktiva ämnen och strålningens fysikaliska effekter samt biologiska verkan tillsammans med tänkbara motåtgärder vid olika tidpunkter. SSM har beskrivit utfallsrummet för konsekvenserna i den femgradiga skalan mycket begränsade, begränsade, allvarliga, mycket allvarliga och katastrofala enligt MSB:s bedömningsmall. Ett scenario kan ha ett utfallsrum som sträcker sig över flera steg i skalan. Hur allvarliga konsekvenserna blir beror på detaljer som t.ex. hur väl tekniska barriärer stoppar ett utsläpp eller hur snabbt motåtgärder sätts in. En kärnkraftsolycka med härdsmälta behöver inte innebära mer än begränsade konsekvenser om de radioaktiva ämnena kan hållas kvar inom anläggningen, men kan medföra katastrofala konsekvenser om stora mängder frigörs till atmosfären. Till utfallsrummet har SSM angivit om konsekvenserna är lokala, med vilket menas att konsekvenserna drabbar ett mindre område i storleksordningen ett kvarter, en stadsdel eller en kommun. En stark, oskärmad strålkälla kan exempelvis orsaka dödliga strålskador inom några tiotals meters avstånd. Skadorna visar sig dock inte förrän timmar eller dagar efter exponeringen och dödsfallen inträffar först veckor efter exponeringen. Skadorna förknippas då kanske inte längre med platsen. Om många människor på detta sätt ovetande om platsens farlighet kan få allvarliga strålskador, klassar SSM det som lokalt mycket allvarlig konsekvens. För okontrollerade utsläpp från kärnkraftverk har konsekvenserna angivits som lokala om de i huvudsak endast berör inre beredskapszonen, dvs. ett avstånd 0 15 km från kärnkraftverket. SSM har analyserat ett femtiotal nukleära och radiologiska scenarier och bedömt beredskapens förmåga för dessa inom hela sektorn nationell strålskyddsberedskap; länsstyrelser, kommuner, räddningstjänst och sjukvård. Bedömningen av förmågan gäller krishanteringsförmåga (ledning), krishan-

14 Sida: 14/59 teringsförmåga (operativ) och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Förmågan anges i skalan god, i huvudsak god men har vissa brister, bristfällig samt mycket bristfällig. Vid bedömningen har scenarierna grupperats och bedömningen gjorts gruppvis. Den angivna förmågan för varje scenariogrupp är ett grovt skattat medelbetyg. Eftersom många aktörer kan vara involverade i en nukleär eller radiologisk nödsituation, är förhållandena komplexa och svåra att analysera i detalj. Förmågan att hantera framtida händelser kan visa sig vara bättre eller sämre än angivet. 3.1 Nukleära och radiologiska hot De nukleära och radiologiska hoten delas in i tre huvudgrupper: händelser i kärnreaktorer, händelser med radioaktiva ämnen och kärnladdningsexplosioner. Till händelser i kärnreaktorer räknas också avsiktligt eller genom olycka framkallad kärnklyvning (kriticitet) i klyvbart material, där händelsen inte är en våldsam kärnexplosion. Till händelser med radioaktiva ämnen räknas inte själva kärnklyvningsprocessen. Varje huvudgrupp har sin speciella karaktär när det gäller förebyggande åtgärder, spektret av möjliga konsekvenser och den beredskap som behövs för att lindra konsekvenserna. Varje huvudgrupp kan också innehålla händelser orsakade av olyckor eller genom avsiktliga handlingar Kärnreaktorer Kärnenergi utvinns genom klyvning av atomkärnor av uran-235 eller plutonium-239. I en kärnreaktor sker klyvningen i kontrollerad takt. Processen ger stora mängder radioaktiva klyvningsprodukter som måste hållas inkapslade tills de sönderfallit till stabila atomkärnor. Den joniserande strålningen från de radioaktiva klyvningsprodukterna ger en värmeeffekt som måste kylas bort även efter att kärnklyvningen stoppats. Kylningen måste upprätthållas under flera månader efter att reaktorn stoppats annars överhettas kärnbränslet och smälter ner. Smälter bränslet förstörs kapslingen och de radioaktiva ämnena kan komma ut i omgivningen. I första hand frigörs flyktiga ämnen som ädelgaser, jod och cesium. Särskilt cesium-137 utgör ett problem på lång sikt eftersom ämnet är långlivat (halveringstiden är 30 år). I svenska kärnkraftverk finns barriärer (reaktortank och inneslutning med mycket tjocka väggar) som ska förhindra att stora mängder radioaktiva ämnen kommer ut i omgivningen även om reaktorbränslet i härden smälter ner. I slutet av 1980-talet byggdes tryckavlastande haverifilter som ska avskilja minst 99,9 procent av de långlivade radioaktiva ämnena som kan komma ut ur en överhettad reaktorhärd. Det begränsar konsekvenserna för omgivningen till ett i huvudsak lokalt problem. Det finns dock fortfarande tänkbara händelser med överhettning av kärnbränslet där utsläppsfiltret inte är inkopplat eller där de frigjorda radioaktiva ämnena går en annan väg än genom filtret, vilket kan leda till mycket stora utsläpp. Tekniska sannolikhetsberäkningar anger låga sannolikhetstal för sådana händelser. SSM har i denna analys avstått från att ange sannolikheter. Den mycket svåra reaktorolyckan med stort utsläpp av radioaktiva ämnen finns med i analysen eftersom konsekvenserna, om den inträffar, kan bli katastrofala.

15 Sida: 15/59 En olycka i ett utländskt kärnkraftverk i Europa skulle kunna ge nedfall av radioaktiva ämnen i stora delar av Sverige. På avstånd längre än ett tiotal mil från en havererad kärnreaktor blir stråldoserna visserligen inte så höga att de orsakar allvarliga strålskador under kort tid, men om det radioaktiva nedfallet innehåller jod eller cesium kan lantbruk och livsmedelsproduktion påverkas över stora områden. Motåtgärder är betesrestriktioner och saluförbud för livsmedelsprodukter som innehåller radioaktiva ämnen med halter över bestämda gränsvärden. Sådana åtgärder vidtogs t.ex vid Tjernobylolyckan. Vare sig kärnkraftolyckan inträffar i Sverige eller i Europa skulle behovet av krisledning, strålningsmätningar och informationsinsatser bli mycket stort. Kärnkraftverk, upparbetningsanläggningar (finns ej i Sverige) och lager för förvaring av använt kärnbränsle skulle kunna bli mål för terrorattacker. Skyddet mot terrorangrepp har höjts i Sverige och generellt världen över, även om ett fullständigt skydd inte kan garanteras. Ett terrorangrepp behöver inte nödvändigtvis leda till utsläpp, men eftersom det kan slå ut säkerhetssystem kan konsekvenserna i värsta fall bli att stora delar av reaktorns innehåll av flyktiga radioaktiva ämnen kommer ut i omgivningen. Även om utsläppet inte skulle bli så stort eller kunna förhindras helt och hållet skulle möjligen enbart rädslan för tänkbara konsekvenser kunna orsaka oöverlagda handlingar. Det är därför viktigt att ansvariga myndigheter kan hantera hela skalan av hot på ett adekvat sätt för att förhindra panikåtgärder som kan kosta stora summor och orsaka onödigt lidande. Till hotkategorin kärnreaktorer räknas i denna analys också avsiktlig eller olycksorsakad initiering av kärnklyvning (kriticitet) i kärnbränsle i fabrik, lager eller under transport. Detta eftersom det är själva kärnklyvningsprocessen som här står i fokus för konsekvensanalysen. Hotscenarier och konsekvenser, kärnreaktorer (N- eller R-händelser) Reaktorolycka i Sverige Härdsmälta i ett svenskt kärnkraftverk eller brand i använt kärnbränsle där den filtrerade tryckavlastningen inte fungerar eller inte är ansluten. Kan leda till mycket stort utsläpp av radioaktiva ämnen. Risk finns för akuta dödsfall genom strålskador upp till ca 5 km från reaktorn samt mycket svåra konsekvenser för jordbruk och livsmedelsproduktion. Ökad risk för cancer i den exponerade befolkningen. Mycket omfattande ekonomiska konsekvenser. Har inte inträffat i Sverige. Motsvarar 1/10 eller mer av utsläppet från olyckan i Tjernobyl. Konsekvenser kan bli från mycket allvarliga till katastrofala. Omfattande och i stor utsträckning olösbara saneringsproblem. Härdsmälta i ett svenskt kärnkraftverk där den filtrerade tryckavlastningen fungerar. Leder till begränsat utsläpp av radioaktiva ämnen och lokala konsekvenser för livsmedelsproduktionen. Har inte inträffat, men övas. Motsva-

16 Sida: 16/59 rar olyckan i Harrisburg 1979 med något större utsläpp. Konsekvenser kan bli lokalt begränsade eller lokalt allvarliga med lokala saneringsproblem. Olycka i ett svenskt kärnkraftverk med begränsat utsläpp i händelsekategori H2 H4 som beskriver förväntade frekvenser av olika händelser, för vilka kärnkraftverkets säkerhetssystem har dimensionerats. Utgående från tekniskt baserade sannolikhetsanalyser hänförs H2-händelser till sannolikheten per år, H3-händelser till per år och H4-händelser till per år. SSM har angivit referensvärden för stråldoser som inte får överskridas på meters avstånd från reaktorn. För H2 gäller referensvärdet 1 msv vilket leder till inga eller lokalt mycket begränsade konsekvenser. För H3 gäller referensvärdet 10 msv, vilket maximalt leder till lokalt mycket begränsade konsekvenser. För H4 gäller referensvärdet 100 msv vilket maximalt leder till lokalt mycket begränsade eller begränsade konsekvenser eller lokalt allvarliga konsekvenser på kortare avstånd än 500 meter från reaktorn. H2 och H3 har inträffat i världen utan omgivningskonsekvenser. Reaktorolycka utomlands (med konsekvens för Sverige) Härdsmälta eller frilagd härd i kärnkraftverk i ett grannland med stort utsläpp som ger nedfall i Sverige i samband med nederbörd. Kan leda till landsomfattande problem för livsmedelsproduktionen under kortare eller längre tid. Gränsvärden som införs för livsmedel kan leda till problem för bl.a. barnmatproduktionen. Om utsläppet innehåller cesium-137 kan det leda till att tusentals sjöar inte kan användas för fiske. Rennäring kan bli svårt att bedriva om nedfallet hamnar i renbetesområdet. Vilt, bär och svamp från nedfallsområdet kan inte saluföras. Stora ekonomiska kostnader för samhället. Har inträffat (Tjernobyl 1986). Konsekvenser i Sverige kan bli från begränsade till mycket allvarliga. Kan medföra behov av sanering. Olösbara saneringsproblem kan uppstå. Härdsmälta eller brand i reaktorhärd i kärnreaktor i Europa med litet utsläpp som ger nedfall i Sverige. Kan leda till tillfälligt avbrott i mjölkproduktionen. Har inträffat (Windscale 1957). konsekvenser i Sverige kan bli begränsade. Härdsmälta i kärnkraftverk utanför Europa med stort utsläpp som ger lite nedfall i Sverige. Kan leda till oro i Sverige för förorenade livsmedel. Har inte inträffat. Konsekvenser i Sverige kan bli begränsade. Olycka i forskningsreaktor i Norge, Ryssland eller i Europa med visst utsläpp. Kan påverka livsmedelsproduktionen i närområdet. Har inträffat i Ryssland. Konsekvenser i Sverige kan bli inga eller begränsade. Olycka i kärnreaktordrivet fartyg i Sveriges närområde med visst utsläpp. Kan ge skaderisk i närområdet och påverka eventuell livsmedelsproduktion där. Har inträffat i Ryssland, men inte i Sveriges närområde. Konsekvenser i Sverige kan bli inga, lokalt mycket begränsade eller lokalt begränsade. Återinträde i atmosfären av satellit med kärnreaktor eller radionuklidbatteri ombord. Reaktorbränsle och radioaktivt material sprids över ett hundratal mil längs satellitens bana. Skaderisk för den som kommer i kontakt med radioaktivt fragment. Stora områden kan beröras och mycket omfattande sökinsatser kan komma att krävas. Har inträffat över Indiska oceanen (SNAP 9A, 1964, radionuklidbatteri med Pu-238) och i Kanada (Kosmos 954, 1978,

17 Sida: 17/59 reaktor). Har hotat Sverige vid tre tillfällen (1978, 1983 och 1988). Konsekvenser kan bli begränsade eller allvarliga. Olycka med kärnbränsle Olycka vid transport av använt kärnbränsle där bränslebehållaren skadas så svårt att läckage uppstår. Har inte inträffat. Konsekvenser kan bli från lokalt begränsade till lokalt allvarliga eller möjligen lokalt mycket allvarliga i det omedelbara närområdet, Saneringsproblem. Olycka vid transport av använt kärnbränsle där bränslebehållaren förblir intakt. Har inte inträffat i Sverige. Inga konsekvenser, men kan leda till säkerhets- och bärgningsproblem. Kriticitet i kärnbränslefabriken i Västerås kan leda till strålningsrisk inom 1 km avstånd. Har inte inträffat i Sverige, men en motsvarande olycka har inträffat utomlands (Tokaimura i Japan, 1999). Konsekvenser kan bli från lokalt begränsade till lokalt mycket allvarliga i det omedelbara närområdet. Kriticitet i det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, CLAB, kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen och strålningsrisk inom några kilometers avstånd. Har inte inträffat i Sverige eller i världen. Konsekvenser kan bli från lokalt begränsade till lokalt allvarliga. Lokalt saneringsproblem. Brottslig verksamhet relaterad till kärnenergi Stöld av radioaktiva komponenter eller radioaktivt avfall från kärnkraftverk. Kan innebära skaderisk för enskilda personer som kommer i kontakt med det radioaktiva materialet. Har inträffat i världen. När det gäller komponenter har det möjligen inträffat i något eller några fall i Sverige. Konsekvenser kan bli mycket begränsade eller begränsade. Terrorangrepp mot kärnbränsle Angrepp mot kärnbränslefabrik i Sverige eller mot transport av nytt kärnbränsle. Motsvarande händelse har inte inträffat någonstans. Konsekvenser kan bli från lokalt mycket begränsade till lokalt allvarliga. Angrepp mot transport av använt kärnbränsle. Har inte inträffat någonstans. Konsekvenser kan bli från lokalt mycket begränsade till lokalt mycket allvarliga. Saneringsproblem. Angrepp mot CLAB. Motsvarande händelse har inte inträffat någonstans. Konsekvenser kan bli från lokalt mycket begränsade till lokalt mycket allvarliga. Saneringsproblem. Terrorangrepp mot kärnkraftverk Angrepp eller sabotage mot svenskt kärnkraftverk kan i värsta fall leda till mycket stort utsläpp. Motsvarande händelse har inte inträffat någonstans. Konsekvenser kan bli från mycket begränsade till katastrofala. Kan i värsta fall leda till omfattande och i stor utsträckning olösbara saneringsproblem. Angrepp mot utländskt kärnkraftverk eller kärnreaktor kan leda till mycket stort utsläpp och i värsta fall svåra konsekvenser för livsmedelsproduktionen i Sverige. Har inte inträffat någonstans. Konsekvenser i Sverige kan bli från mycket begränsade till mycket allvarliga. Kan medföra behov av sanering.

18 Olösbara saneringsproblem kan uppstå om konsekvenserna är mycket allvarliga. Sida: 18/59

19 Sida: 19/59 Bedömning av förmåga, kärnreaktorer (N- eller R-händelser) Händelse Förmåga Mkt bristfällig Reaktorolycka i Sverige 1 Reaktorolycka utomlands (med konsekvens för Sverige) 2 Olycka med kärnbränsle 3 Brottslig verksamhet relaterade till kärnenergi 4 Terrorangrepp mot kärnbränsle 5 Terrorangrepp mot kärnkraftverk 5 Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Bristfällig God med viss brist God 1. Reaktorolycka i Sverige. Scenariot har analyserats i detalj av RNplattformen och resultatet av analysen har redovisats (Ej öppen rapport). Krishanteringsförmågan (ledning och operativ) är i huvudsak god men har vissa brister.vissa förmågor har förbättrats de senaste åren (tekniska system för kommunikation, prognosmodeller för atmosfärisk spridning och förmågan till provtagning, mätning och analys), men andra har försämrats. Kompetensen har generellt sett blivit grundare genom att många specialister med djup kompetens har avgått med pension de senaste åren. Nya har inte tillkommit i tillräcklig omfattning. Stora personalgrupper har inte fått tillräcklig utbildning i att hantera kärnkraftolyckor. Ingen centralt samordnad utbildning har genomförts de senaste åren för räddningsledare, tjänsteman i

20 Sida: 20/59 beredskap (TiB) vid länsstyrelser, beredskapshandläggare och informatörer/kommunikatörer. Utbildning av personal i indikering av strålningsnivåer i kommuner har inte genomförts de senaste åren. Totalövning i ett kärnkraftlän har inte genomförts sedan Bristen på specialister, den bristande utbildningen och de långa perioderna mellan totalövningar bedöms på sikt leda till bristande förmåga på länsstyrelse och kommunnivå om trenden tilllåts fortsätta.. Det finns påtagliga brister i förmågan att snabbt samordna information till allmänheten, vilket framkommit i SSM:s interna övning Millisievert 2010 och totalövning Sydvind, Det gäller såväl information inom Sverige som utomlands. Bedömningsmallar (åtgärdsschema) är ofullständiga och behöver utvecklas. Länsstyrelsernas beredskapsplanering för omedelbara åtgärder vid haverilarm bygger delvis på ett gammalt synsätt och följer inte helt den internationellt rekommenderad standarden, bl.a. behövs en bättre planering för snabb utrymning av närområdet 0 3 km. Teoretisk utbildning för sanering har genomförts för saneringsledare, men praktiskt utbildningsmaterial och instruktioner saknas och praktiska övningar har, med ett undantag, inte genomförts. Räddningstjänstens mätningar av strålnivåer bygger på en äldre metod med handhållna intensimetrar. Fasta mätstationer för strålningsmätningar i omgivningen runt svenska kärnkraftverk saknas. Upphandling av automatiska fasta mätstationer och mobila mätenheter planeras ske under Modern teknik för automatiserad strålningsmätning, positionsbestämning och mätdataöverföring skulle leda till effektivare indikering och snabbare beslutsunderlag för åtgärder. Det skulle sannolikt också minska behovet att ha räddningstjänstpersonal placerad lång tid i riskområdet för radioaktivt nedfall. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är i huvudsak god men har vissa brister. Kvalitetssystemet med referensmätningar med intensimeter SRV genomförs inte i vissa kommuner och utbildningen på instrumentet har upphört. Vissa specialistfunktioner är starkt beroende av nyckelkompetens, vilket kan medföra uthållighetsproblem eller försening av åtgärder. 2. Reaktorolycka utomlands (med konsekvens för Sverige). Krishanteringsförmågan (ledning och operativ) är i huvudsak god men har vissa brister. Det finns brister i förmågan att snabbt samordna information till allmänheten. Bristen på kompetenta specialister och eftersläpningen i utbildningen av olika peronalgrupper inom beredskapen kan leda till försening av åtgärder eller slumpmässigt utfall när det gäller förmåga att hantera en krissituation. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är i huvudsak god men har vissa brister. De fasta mätstationerna för strålningsmätningar i Sverige som ingår i varningssystemet har bytts ut. Antalet har minskats från 37 till 28. Stationerna är beroende av GSM-systemet för kommunikation av mätdata till SSM. Mätstationerna för varning och mätning av radioaktiva ämnen i luft (luftfilterstationerna) är glest fördelade och de mobila kompletteringsstationerna är få. En organisation för provtagning i lantbruket har byggts upp ender en tioårsperiod och övas årligen, men är inte fullt täckande avseende geografisk omfattning och metodik för provtagning av andra lantbruksprodukter än betesgräs. Mätmetoder och kalibrering av speciella mätinstrument för fältbruk behöver förbättras. Kvalitetssystemet med referensmätningar med intensimeter SRV-2000 genomförs inte i vissa kommuner och utbildningen på instrumentet har upphört, vilket innebär att

21 Sida: 21/59 vissa kommuner i praktiken inte har någon beredskap att genomföra strålningsmätningar. 3. Olycka med kärnbränsle. Krishanteringsförmågan (ledning och operativ) är sannolikt i huvudsak god men har vissa brister. Beredskapen bygger på den förmåga som finns för kärnkraftsolyckor, men scenariot har inte övats i den nationella strålskyddsberedskapen, vilket gör att möjliga brister på nationell nivå inte är kartlagda. Bedömningsmallar (åtgärdsschema) är ofullständiga. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är sannolikt i huvudsak god men har vissa brister, bl.a. har mätmetoder inte övats för scenariot. 4, 5, 6. Brottslig verksamhet relaterad till kärnenergi, terrorangrepp mot kärnbränsle och terrorangrepp mot kärnkraftverk. Krishanteringsförmågan (ledning) är i huvudsak god men har vissa brister. Inom vissa områden är förmågan sannolikt bristfällig, men bedömningen är osäker. Beredskapen bygger på den förmåga som finns för kärnkraftolyckor. Brottslig verksamhet och terrorangrepp innebär ytterligare osäkerheter där det är svårt att förutsäga alla problem som kan uppstå. Eftersom inget fall har inträffat i världen finns inte tillräcklig erfarenhet att avgöra vilken förmåga som krävs. Denna typ av händelser ställer stora krav på samverkan med polisen, vilket inte övats på nationell nivå. Omvärldsbevakningen och möjligheterna att få varning har vissa brister. För att kunna bedöma underrättelser och tänkbara hotsituationer krävs samverkande specialister som rätt kan tolka informationen. Krishanteringsförmågan (operativ) är möjligen i huvudsak god men har vissa brister. För vissa typer av angrepp är förmågan sannolikt bristfällig, men bedömningen är mycket osäker. Intrånget på Forsmarks område den 14 juni 2010 visar att det behövs ett fortsatt arbete med bättre samordning av polisens och de kärntekniska anläggningarnas åtgärder mot antagonistiska handlingar. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är i huvudsak god men har vissa brister och möjligen bristfällig inom vissa områden. Omfattning och utformning av anläggningarnas fysiska skydd är starkt beroende av polisens förmåga att ingripa mot och avvärja ett allvarligt brottsligt angrepp. Insatstid och numerär samt utbildning och utrustning är kritiska parametrar Radioaktiva ämnen Radioaktiva ämnen som uran, torium och kalium-40 finns naturligt i marken. Strålningen från de naturligt radioaktiva ämnena kan skada människor, men verkningarna är inte akuta. Vid långvarig exponering ökar risken för strålningsframkallad cancer, men dessa risker behandlas inte här. När människan började använda kärntekniken blev det också möjligt att tillverka nya radioaktiva ämnen genom kärnklyvning eller genom neutronbestrålning av stabila grundämnen. Ett radioaktivt ämne sönderfaller i en takt som bestäms av ämnets halveringstid. Dess farlighet minskar därmed med tiden. Detta till skillnad från den potentiella risken från ett klyvbart ämne (en potentiell kärnreaktor) där risken finns kvar så länge ämnet finns i tillräcklig mängd för att en kärnklyvningsprocess ska kunna ske. Riskbilden för ett

22 Sida: 22/59 radioaktivt ämne skiljer sig således från riskbilden från klyvbart material och kärnreaktorer. De av människan framställda radioaktiva ämnena är till stor nytta för att diagnostisera och bota sjukdomar. I industrin används radioaktiva ämnen för olika ändamål som nivåvakter, tjockleksmätare och genomlysning av konstruktioner (radiografering). I svensk industri, sjukvård och forskning finns tusentals radioaktiva strålkällor som måste förnyas då och då och transporteras från producent till slutanvändare. Vissa strålkällor är mycket farliga och kan orsaka svåra skador eller dödsfall om deras strålskydd avlägsnas eller om innehållet på något sätt frigörs så att människor bestrålas. Olyckor med radioaktiva ämnen är sällsynta på grund av den mycket höga skyddsstandard som tillämpas runt om i världen. Trots det händer då och då olyckor med starka strålkällor där människor kommer till skada eller dör, ofta på grund av organisatoriska brister i säkerhetsarrangemang, slarv eller felaktigt handhavande. Strålkällor skulle också kunna användas av någon som avsiktligt vill skada människor, miljö eller samhälle. Det kan ske genom spridning med explosivt material, brand, mekaniskt eller genom utplacering eller inblandning i livsmedel. Genom att strålningen från radioaktivt material lätt kan förknippas med de katastrofala verkningarna av en kärnladdningsexplosion eller utsläpp från en kärnkraftolycka kan tänkbara attentat med radioaktiva ämnen få en kraftig psykologisk förstärkningseffekt. Denna effekt kan leda till större konsekvenser och kostnader för samhället än vad den direkta strålningseffekten ger. Det kan t.ex. vara svårt för allmänheten att skilja på strålningseffekten från en radiologisk (eller smutsig ) bomb med spridning av ett radioaktivt ämne och det radioaktiva utsläppet från en kärnkraftolycka eller nedfallet från en kärnladdningsexplosion. Strålskyddsberedskapen har här en mycket viktig uppgift att klarlägga en inträffad situation genom mätningar, förklara riskerna och ange vad man bör göra om man tror sig drabbad. Effekterna av en konventionell explosion med inblandning av radioaktiva ämnen (en radiologisk bomb) är avsevärt lindrigare än ens en liten, dåligt fungerande kärnladdningsexplosion. Det förrädiska är emellertid att förekomsten av radioaktiva ämnen vid en till synes konventionell explosion möjligen inte upptäcks förrän strålskador börjat visa sig. Då kan de radioaktiva ämnena redan ha spridits över stora områden och många människor kan ha blivit förorenade och fått bestrålning som leder till svåra skador. Det skulle skapa stor oro hos befolkningen, även hos den del som inte är direkt berörd, och kräva omfattande strålningsmätningar för att kartlägga, hantera och informera om situationen. En förövare som ska lyckas med ett attentat med radioaktiva ämnen behöver kunskap om hur ämnet kan hanteras och tillgång till ämnet. Det är inte särskilt lätt att avsiktligt sprida ett radioaktivt ämne över stora ytor eftersom aktivitetsmängden i de flesta fall inte räcker till för att orsaka allvarliga strålskador när ämnet sprids ut. En begränsad spridning eller dold utplacering skulle kunna orsaka svåra skador hos ett begränsat antal människor och medföra mycket stor oro i samhället. En olycka, där en stulen sjukhusstrålkälla av misstag spreds ut, inträffade i Brasilien Händelsen ledde till att över

23 Sida: 23/59 hundratusen personer måste kontrollmätas för att avgöra om de fått i sig det radioaktiva ämnet cesium-137. Antalet dödsfall var litet, men olyckan kostade samhället mångmiljonbelopp på grund av befolkningens stora rädsla för strålningen. Transporter av farligt gods, där radioaktiva ämnen ingår som klass 7, lyder under ett omfattande och harmoniserat internationellt regelverk. Dessa regelverk sätter sådana begränsningar på tillåten aktivitetsmängd och ställer sådana krav på tåligheten hos de transportförpackningar som används så att det endast kan bli mycket begränsade konsekvenser i händelse av konventionella olyckor förutsatt att regelverken följts. Det fysiska skyddet vid transport och användning av framför allt starka strålkällor behöver stärkas. Internationellt har IAEA tagit fram rekommendationer om fysiskt skydd vid transport av radioaktiva ämnen som kompletterar de rekommendationer som redan finns för transport av kärnämnen. IAEA arbetar också med att ta fram rekommendationer om fysiskt skydd av radioaktiva ämnen vid anläggningar som ska harmonisera med de rekommendationer som redan finns för skyddet av kärnämnen vid anläggningar. Mycket starka strålkällor används i Sverige vid bl.a. sjukhus och förs in och ut ur landet främst via svenska hamnar. Fokus för säkerheten vid transport och användning av starka strålkällor har hittills legat på olycksscenariot, men SSM har påbörjat arbetet med att utveckla det svenska regelverket för fysiskt skydd så att det omfattar alla radioaktiva ämnen såväl vid användning som under transport. Det arbete som genomförts och genomförs av IAEA kommer här att vara vägledande. Hotscenarier och konsekvenser, radioaktiva ämnen (Rhändelser) Strålningsolyckor i anläggningar 3 (radiologisk olycka) Olycka vid hantering av radioaktivt ämne i Studsvik, SFR eller Barsebäck. Risk för strålskador eller dödsfall lokalt. Har inträffat i Sverige. Konsekvenser kan bli från lokalt mycket begränsade till lokalt allvarliga. Olycka vid hantering av radioaktivt avfall från Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Risk för strålskador eller dödsfall lokalt. Risk för förorening av livsmedel. Har inte inträffat i Sverige, men olyckor med bestrålat, klyvbart material har inträffat utomlands. Konsekvenser kan bli från lokalt mycket begränsade till lokalt allvarliga. Kan leda till saneringsproblem i närområdet. Olycka vid användning av radioaktiva ämnen i sjukvård och forskning. Risk för strålskador eller dödsfall lokalt. Ett stort antal människor kan bli berörda. Har inträffat över hela världen och enligt UNSCEAR 4 lett till 45 dödsfall och 3 Med anläggningar menas sjukhus, industrier, forskningscentra eller kärnenergianläggningar där starka strålkällor förekommer. 4 UNSCEAR, United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation.