Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv

Transkript

1 Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv

2 Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt Om denna rapport Genomförandet i stort Allmänna förutsättningar för Nederländerna Historiska utrymningar: Planering, utbildning och övning Ledning och samverkan Beslutsfattande Information och kommunikation Transport och logistik Stöd och omsorg utifrån människors behov Allmänt oktober 2012 genomförde Samverkansområdet Skydd undsättning och vård en studieresa till Nederländerna. Syftet med resan var att utbyta erfarenheter kring arbete med krisberedskap. Då samverkansområdet nyligen genomfört en förstudie kring utrymning fanns det dessutom anledning att lära så mycket som möjligt av den nederländska katastrofplaneringen i allmänhet och planerna att utrymma vid översvämningar i synnerhet. 40 procent av landet ligger under havsytan och risken att vatten kommer in i de bebodda områdena är alltid närvarande även om det är osannolikt. 2 Om denna rapport Denna rapport är en övergripande jämförelse mellan de svenska förutsättningarna för utrymning så som de framstår i den gjorda förstudien

3 Analysrapport 3 (13) och det studiebesöket i Nederländerna studiebesöket. Faktaunderlaget bygger till största delen på de noteringar och intryck som erhölls under studiebesöket. Det finns därför en osäkerhet kring vissa fakta. 3 Genomförandet i stort Under resans tre dagar besöktes platserna som framgår av bilden nedan.

4 Analysrapport 4 (13) 4 Allmänna förutsättningar för Nederländerna Nederländerna är ett litet land med 4,1 miljoner invånare. Det finns 415 kommuner. Landet är indelat in i 25 säkerhetsregioner. Säkerhetsregionerna kan närmast beskrivas som ett samarbetsorgan mellan de operativa räddningsstyrkorna såsom polis, räddningstjänst och sjukvård. I säkerhetsregionerna finns larmcentraler och gemensamma ledningscentraler. Några säkerhetsregioner delar på samma larm- och ledningscentraler. Säkerhetsregionerna arbetar på uppdrag av borgmästarna. Förutom ovanstående organisationer finns det s.k. waterboards för att hantera det operativa kring vattensystemen. De arbetar med att övervaka vattensystemen, underhålla dem och underhålla vägar. Det finna även 25 sjukvårdsregioner. Nationellt finns ett kriscenter med bemanning dygnet runt. Reflektion: Nederländernas yta är något större än Småland men har en omfattande administration för en sådan liten yta. Det finns flera överlappande strukturer vilket gör samordningen av både planering och genomförande komplex.

5 Analysrapport 5 (13) 5 Historiska utrymningar: Vid besöket vid Waterboard i Dordrecht redovisades några stora utrymningssituationer orsakade av översvämningar. År Antal utrymmande Tid utrymda Omkomna st 2 månader st st En vecka till en 0 st månad st En vecka till en 0 st månad Reflektion: På grund av de geografiska förutsättningarna och den stora befolkningstätheten drabbas väldigt många människor vid översvämningar. Vägnätets begränsningar bedöms även göra att det är svårt att transportera undan människor. I Sverige har vi i glesare befolkning och få ställen med motsvarande geografiska förutsättningar. Ett antagande är dock att klimatförändringarna kan göra att havsnivån höjs och därmed lokalt kan skapa liknande situationer.

6 Analysrapport 6 (13) 6 Planering, utbildning och övning Vid planeringsarbetet arbetade man i tre nivåer enligt bilden ovan. 1. Första lagret med fysiskt skydd mot översvämning. 2. Andra lagret utgörs av byggnadssätt som reducerar konsekvenserna 3. Tredje lagret planering för olyckor där undsättning och utrymning ingår. Det har startats arbete för att göra nationella och regionala utrymningsplaner men arbetet har avbrutits för det ansågs för komplext. Arbetet övergick till att skapa riktlinjer för hur planeringen ska genomföras på lägre nivåer. Vi upplevde en inkonsekvens mellan olika presentatörer avseende vilka arbeten som pågår med utrymningsplanering. Några menade att det finns nationella planer medan andra menade att sådana inte finns. Vi har dock uppfattat det som att den kommunala nivån och säkerhetsregionerna tillsammans gör detaljplaneringen för detta.

7 Analysrapport Utfärdare Tjänsteställe Datum ISK (13)

8 Analysrapport 8 (13) I Nederländerna har allt decentraliserats. Man ger inte riktlinjer utan föreslår och då får de 25 säkerhetsregionerna uppfinna hjulet varje gång. De sista åren har inneburit mer interaktion mellan regionerna för att samarbeta kring planering. Reflektion: En av de viktigaste delarna i planeringen är information tätt följt av förmågan att fatta beslut i tid. Det är samma analys som görs i Sverige. Eftersom de flesta utrymmande hanterar utrymningen på egen hand är det rimligt att anta att bra information reducerar belastningen på myndigheterna. Svårigheten med att styra hur arbetet bedrivs på lägre nivåer i samhället påminner om de svenska utmaningarna med självbestämmande myndigheter. 7 Ledning och samverkan Det finns fyra nivåer för var i ledningsorganisationer kriser hanteras. Borgmästaren är ansvarig i alla nivåer men har delegerat ansvaret i Grip 1-2. Grip 1- incidenten är misstänkt eller liten. Grip 2 Det finns sekundäreffekter som behöver hanteras detta görs av Regional Operation Team (ROT). Grip 3-4 Här blir borgmästaren aktiv. Detta sker vid händelser som leder till påverkan på längre tid.

9 Analysrapport 9 (13) 7.1 Beslutsfattande Det krävs 3-4 dagars förberedelse att utrymma i många vattenrelaterade krishändelser. Tid behövs för att hinna planera och genomföra utrymning eller inrymning. Vid en händelse som en storm eller översvämning där det finns risker för människor och egendom finns det i staden Dordecht tre strategier. För varje strategi finns det en senaste beslutstidpunkt för att åtgärden ska hinna vidtas innan händelsen inträffar. Strategierna är: 1. Förebyggande utrymning 2. Vertikal utrymmning (vet inte vad detta betyder exakt) 3. Hålla kvar personerna i området och ta hand om dem där. Inom 48 timmar kan vattnet vid ett värstascenario vara sex meter högt i den mellersta biten av landet. Det betyder att 3,5 miljoner människor måste utrymmas på 48 timmar vilket är omöjligt. Man föredrar förebyggande utrymning men detta är inte möjligt utan väldigt lång förvarning. Även på nationell nivå arbetar man hårt med att fatta rätt beslut i rätt tid.

10 Analysrapport 10 (13) Nedan de bilder som presenterades som beslutsmodeller. Man försöker hitta de positiva och negativa konsekvenserna av olika beslut. Det har utvecklats ett digitalt system för att träna människor att fatta dessa beslut. Reflektion: Det finns liknande strukturer som Grip systemet med tydliga steg inom vissa räddningsorganisationer i Sverige. I Nederländerna förefaller dessa nivåer vara kända och kommunicerade nationellt på ett

11 Analysrapport 11 (13) tydligare sätt än i Sverige. Detta system för beslutstidpunkter är konstruerat för vattenrelaterade händelser. I de svenska dokumenten handbok utrymning från 1994 samt FOI rapporterna för storskalig utrymning finns ett liknande resonemang kring beslutstidpukter. Utmaningen här är att göra ett system för detta som är generiskt och där det finns en överenskommen terminologi oavsett om det är översvämning, brand eller annan fara. 8 Information och kommunikation Kommunikation är den viktigaste frågan när det gäller utrymning. - vem som kommunicerar är viktigt - om man förväntar sig att människor på egen hand beslutar att utrymma måste man förhålla sig till situationen som den är. Alla förberedelser kommer att synas och detta måste kommuniceras. Man måste berätta vad som händer och de risker som finns så att människor kan ta sina egna beslut.

12 Analysrapport 12 (13) Enligt en av föreläsarna söker medborgarna info i krisen, inte innan. Därför kan myndigheterna inte räkna med att kunskapen finns ute i samhället. Reflektion: Nederländerna verkar ha ett större fokus på att kommunicera riskerna och låta medborgarna ta sina egna beslut. En subjektiv uppfattning är att vi i Sverige ofta vid VMA mest brukar höra Gå inomhus, stäng fönster och dörrar samt lyssna på radio!. I Sverige ger vi inte alltid beskrivning av vilka faror som egentligen hotar. 9 Transport och logistik En av utmaningarna vid en utrymning är att klara av logistiken. Nederländernas vägsystem är överbelastat som det är i vardagen. Det krävs en förvarning på flera dagar för att klara av att utrymma människor under ordnade former. Om beslutet blir att inte utrymma är en av utmaningarna istället att säkerställa infrastrukturen och försörjningen till de som är kvar. Reflektion: Vi har inte under resan presenterats någon egentlig planering för hur medborgarna ska utrymmas. Vi är osäkra på den exakta statusen i

13 Analysrapport 13 (13) denna planering. I Sverige förefaller inte logistiken vara lika gränssättande då vi har mer kapacitet i vårt vägnät och dessutom större yta att inhysa utrymda personer. 10 Stöd och omsorg utifrån människors behov För framtida planering tittar man på hur man kan stödja människor vid en utrymning. Det finns även ett arbete kring utrymning av vårdinrättningar. Reflektion: När denna planering blir mer konkret skulle det vara värdefullt att ta del av resultatet. SOSUV kommer att få ta del av material kring utrymning av vårdinrättningar. ---