1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

Transkript

1 Innehåll 1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats Reflektioner

2 1. Bakgrund och planering I oktober 2011 genomförde det tidigare projektet LANDA - i samverkan med UNHCR Bucharest Rumänien - en tredagars träningssession för språklärare och statstjänstemän i Rumänien. Detta utspelade sig i samband med att Rumänien skulle ta emot kvotflyktingar på en ad-hoc-basis. Kenneth Forssell, Ljusdals kommun var ansvarig för program och genomförande av denna utbildning. Corina Popa från UNHCR Rumänien efterfrågade efter detta en uppföljning, för en målgrupp av personer som var mer direkt inblandade i det faktiska mottagandet av kvotflyktingar i Rumänien. När Rumänien sedan accepterade en förfrågan från UNHCR om att vidarebosätta 30 irakiska kvotflyktingar, med vistelseland Turkiet, blev behovet mer konkret och akut. Projektledaren för Landa II, Lars Blomqvist och Kenneth Forssell kom överens med Corina om att en grupp från Gävleborg skulle medverka i genomförandet av ett tredagars program under juni Programmet skulle hållas i Brasov på grund av dess centrala läge för deltagarna i Rumänien. Corina Popa efterfrågade ett program med följande innehåll: Uttagning av kvotflyktingar Kulturell orientering innan avresa Fortsatt orientering efter ankomst Mottagningsprogram och integrationsinsatser Språkträning/språkutbildning Arbetsförmedlingens och kommunens insatser i samverkan Bostad, bosättning och lägenheter. "Vulnerable groups" - särskilt innefattande ensamkommande barn. 2

3 2. Deltagare Tillsammans med Kenneth Forssell skulle en sfi-lärare från länet och en representant från Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadsutbildning med sfi genomföra programmet. Kenneth Forssell, Ljusdals kommun Patrik Ellert, sfi-lärare Hudiksvalls kommun, samt Ulrika Morelius, Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadsutbildning med sfi, Gävle. 3

4 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar Rumänien har inte så stor erfarenhet i arbetet med mottagande av flyktingar (asylsökande) och kvotflyktingar. UNHCR har sedan 1992 arbetat med flyktingfrågor i Rumänien och har under senare år arbetat med att bygga upp en organisation kring dessa frågor. UNHCR har ett eget kontor i landet. I Timisoara har UNHCR tillsammans med Rumänska myndigheter drivit ett Emergency Transit Centre (ETC) sedan 2008 där flyktingar får bo tillfälligt innan de vidarebosätts till ett annat land. Detta gäller flyktingar som snabbt behöver få en lösning på sin flyktingsituation och inte ha möjlighet att vänta på en vidarebosättning till ett tredje land. Gävleborg har under de senaste åren tagit emot några flyktingar från detta transitläger. När det gäller asylsökande har man ett ganska litet mottagande. År 2012 ansökte personer om asyl och av dessa beviljades 230 personer uppehållstillstånd (Från Algeriet, Marocko, Pakistan, Syrien och Afghanistan). Sedan 2008 har landet/unhcr arbetat med att bygga upp en mottagning av kvotflyktingar. Man började med att ta emot 38 burmeser från Malaysia (kachin) under Under 2013 har man beslutat efter förfrågan från UNHCR om att ta emot 40 irakier som vistats i Turkiet. Här kanske man kunde lägga in bilagan direkt 4

5 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats Förarbete Inför besöket i Rumänien hade Kenneth kontakt med Corina från UNHCR för att förmedla information om uppdraget till de andra i delegationen. I planeringen av programmet bestämdes att några punkter från Corinas önskemål om programmets innehåll behövde strykas från presentationerna. Bland annat handlade det om uttagning och urval av kvotflyktingar och då det uteslutande är Migrationsverkets ansvar i Sverige, valdes denna punkt bort. Ett preliminärt schema utformades (se bilaga 1). Varje deltagare ansvarade för förberedelser av de presentationer som berörde respektive ansvarsområde och Kenneth ansvarade för inramning och helhet. När vi kom fram till Brasov möttes vi upp av Corina som underströk vikten av att lyfta upp nationella och lokala fördelar med flyktingmottagande samt en önskan om vi kunde flika in en del praktiskt samarbete för de rumänska deltagarna. Dag 1 Cirka 40 deltagare mötte upp. Det var en blandning av NGO-företrädare (bl.a. ARCA), mottagande tjänstemän "på golvet" samt högre tjänstemän och företrädare för staten. Skillnaderna i uppdrag och synsätt blev efterhand påtagliga mellan de högre tjänstemännen och de övriga deltagarna. Den övergripande planen för de tre dagarna var att vi i vårt upplägg skulle följa en tidslinje i programmets delar, som är analogt med flyktingens väg. Från flyktingläger/vistelse i first asylum country, via uttagning till Sverigeprogram (COP), vidare till första mottagande på flygplats och sedan introduktionsprogram/etablering i Sverige med olika insatser för integration. Ambitionen var också att hålla upp Sveriges och Gävleborgs program som en möjlig modell för Rumänien använda och anpassa till Rumänska förhållanden. Under första dagen försökte vi även introducera deltagarna i grupparbeten med ett praktiskt och lösningsfokuserat fokus. Olika deltagare med olika bakgrund och yrken fick resonera i termer som: Om jag vore flykting och skulle vidarebosättas, vad skulle jag behöva? och hur skulle jag vilja mötas av det nya landet?". Under dag 1 visade vi även Landas egenproducerade film och filmen "Moving to Mars". 5

6 Dag 2 Fokus denna dag var på vad som sker i Sverige efter mottagandet. Under dagen togs även sårbara grupper (vulnerable groups) upp och samverkan inom regioner och mellan kommuner etc. Under den andra dagen var det några grupparbeten, bland annat för att se hur olika myndigheter och organisationer skulle kunna samverka kring vidarebosättningen av Irakier i Rumänien. En svårighet som märktes hos högre tjänstemän var att tänka nytt. Det låg nära till hands att dessa enbart beskrev hur mottagande av kvotflyktingar gått till tidigare, istället för att se om det finns alternativa effektivare eller bättre sätt att arbeta. En del av dag 2 fokuserades på Arbetsförmedlingens roll i det svenska systemet. Ulrika Morelius berättade om Arbetsförmedlingens ansvar vid mottagandet av kvotflyktingar. Efter en kort allmän information om Arbetsförmedlingens huvuduppdrag lämnades en grundlig rapport om den nya lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som gäller från och med den 1 december Ulrika informerade även om arbetsgången vid upprättande av en etableringsplan d v s det inledande etableringssamtalet och olika etableringsinsatser som ska stödja nyanlända att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma ut i arbete och klara sin egen försörjning. Under dag två presenterades vidare "Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. En utbildningsmodell där yrkesutbildning kombineras med Sfi undervisning och yrkessvenska. Ett koncept som väckt stort intresse nationellt genom sina framgångar när det gäller nyanlända ut i arbetet, vilket i sin tur gör att etableringen i det svenska samhället påskyndas. Ulrika poängterade vikten av det goda samarbetet mellan olika myndigheter och aktörer. Ett samarbete som bidragit till korta beslutsvägar och framgångar med att samordna olika verksamheters uppdrag inom hela länet. 6

7 Dag 3 Under dag 3 var fokus på att åskådliggöra hur sfi fungerar i Sverige samt att bistå med råd och tips på hur språkundervisning kan gå till. Patrik ansvarade själv för den tredje dagen då Ulrika och Kenneth åkte tillbaka till Sverige tidigt dag 3. Patrik inledde den tredje och sista utbildningsdagen med att låta alla medverka i en svenska-lektion där Patrik gick igenom vad man brukar få lära sig på de första lektionerna i Sverige. Enkla fraser och svar på frågor såsom; "Jag heter ", "Jag kommer ifrån ", "Jag bor " osv. Detta för att klargöra att all undervisning kan och ska bedrivas på målspråket. I tidigare försök i Rumänien har gått ut på att först lära eleverna engelska för att få ett gemensamt språk. Lektionen gick mycket bra och upplevdes positivt av de medverkande. Nästa pass pratade Patrik genom tolk och förklarade de mål som finns med sfi i Sverige, det vill säga att vi ser det som en investering att människor lär sig kommunicera och delta i samhället för att klara sig själva och för att kunna få en framtid med arbete och egen ekonomi. Detta var viktigt att förmedla då känslan tyvärr fanns av många av de närvarande att de endast såg flyktingar som en belastning och ekonomisk utgift för samhället. Patriks presentation var indelad under några rubriker; Läraren, utbildning, flexibilitet och lämplig attityd. Eleven, varifrån i världen, utbildningsvägar hos SFI, spårsättning. Språkpraktik, var, när och varför. Yrkessvenska, skräddarsydd utbildning mot olika yrken. Attityder och flexibilitet, lärarens roll för eleverna, mycket mer än bara vara lärare. Att undervisa, från praktiskt till abstrakt. Hinder och problem, kultur, traditioner, språk och trauma. Den tredje dagen var processat med UNHCR Bucharest att eftermiddagen skulle kunna utnyttjats för vidare planering från rumänskt håll, inför vidarebosättningen av Irakier. 7

8 5. Reflektioner Kenneth, Ulrika och Patrik återsamlades efter sommaren för att sammanfatta intryck och ge feedback till varandra. Vi hade alla uppfattningen att UNHCR och Corina Popa ville ha ett större engagemang hos den Rumänska staten, vad gäller vidarebosättning av flyktingar. De personer som arbetar med flyktingar och invandrare dagligen i Rumänien förefaller alla ha en god vilja och ibland också goda förkunskaper, till exempel som för de flesta NGO:s som vi talade med. De ledande statliga eller regionala beslutsfattarna såg däremot ofta hinder och problem. Vi i delegationen är inte omedvetna om Rumäniens ekonomiska problem, och vi inser också svårigheterna med att arbeta med flyktingmottagande i ett land där rasism och främlingsfientlighet är oerhört mycket mer förekommande i det öppna jämfört med t.ex. Sverige. Ändå var det påfallande hur besvärligt olika Rumänska beslutsfattare verkade tycka att flyktingmottagande är. En annan reflektion som vi alla gjorde var hur latinsk den rumänska livsstilen är. All planering som är gjord på förhand brukar därmed få ändras längs vägens gång. Tidspassning verkar vara ett ganska okänt begrepp för många av deltagarna, och improvisation är den huvudsakliga planering som verkar gälla. För en "tids-fascistisk" svensk med eventuellt kontrollbehov kommer den rumänska stilen att vara starkt frustrerande. För den som åker till Rumänien och leder en utbildning är det bäst att beväpna sig med tålamod och vara beredd på att oväntade saker kommer att spräcka det bästa av scheman som man upprättat. Det finns en stark gästvänlighet och ett starkt patos och medkänsla. Rumänerna verkar också (kanske av nödvändighet?) vara mästare på att nå resultat utan synlig organisation och utan synlig planering. Man får helt enkelt vänja sig. Vi var också överens om att vi tror oss ha gjort bra ifrån oss under utbildningen. Våra respektive pass har hållit bra och vi har samarbetat väl och hjälpt varandra, både praktiskt och kunskapsmässigt. Vi i delegationen menar att resan och presentationen/programmet i huvudsak var en framgång. Många frågor väcktes och blev till stor del besvarade på plats. Patrik tror det var viktigt att poängtera att undervisning är livsviktigt och att det går att bedriva billigt. Att valet av pedagoger är avgörande, att högsta klassiska meriter inte nödvändigtvis gör språkläraren till den mest kvalificerade utan att det är viktigt med öppenhet och flexibilitet hos den som ska undervisa. En uppföljning efterfrågades från UNHCR och vi anser att en sådan visst kan vara till nytta men då möjligtvis med andra målgrupper. Beslutsfattare och högre tjänstemän kan med fördel ha egna träffar och då bör troligen aktörer såsom Migrationsverket och UNHCR regionalt i östra Europa delta. För språklärare bör egna grupper inriktade på språkundervisning i sig kunna vara en framkomlig väg. NGO:s och lokala praktiskt inriktade aktörer skulle däremot kunna fortsätta med workshops som liknar den som den Gävleborgsdelegationen genomförde. Att resa tillsammans med de övriga aktörerna som möter flyktingarna i Sverige tror vi var lyckat då det visar på hur vi samordnar och arbetar tillsammans med individers bästa för ögonen. Alla deltagarna från Gävleborg menar att vi själva också lärde oss mer om varandras respektive organisationer. Något som kan ge positiva effekter även på hemmaplan. 8

9 En annan lärdom är att i jämförelse med Rumänska förhållanden inser man hur väl förspänt vi har det i Sverige. Vår modell för flyktingmottagningsfrågor och vidarebosättning står sig mycket bra i ett internationellt perspektiv. 9