Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet"

Transkript

1 Generell krishanteringsförmåga Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

2 Civilförsvarsförbundet Är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för att utbilda, informera och hjälpa. Har cirka medlemmar i närmare 200 lokalföreningar Vi utgår från den enskilda människan, det enskilda hushållets behov i utsatta lägen Vi bedriver informations- och självskyddsutbildning som stärker enskildas beredskap och krishanteringsförmåga

3 Resurser kan ha svårt att räcka till Det offentligas Den enskildes

4 Definition Generell krishanteringsförmåga ska beskriva ett samhälles förutsättningar och grad av mogenhet att kunna hantera allvarliga kriser Den förutsätter ett definierat ansvar på alla nivåer i samhället för individer och hushåll, för politiska organ och myndigheter och för det civila samhällets organisationer och företag

5 Definition, fortsättning Medvetna, informerade och förberedda medborgare är grunden för samhällets styrka Kunskap och insikt gör att man blir mindre rädd och handlingsförlamad i allvarliga lägen Förmågan inskränker sig inte till någon specifik händelse. I fokus är en hög allmänkompetens som uppnås genom utbildning, beredskaps-planering och regelbundna samövningar kring några typfall.

6 Exempel på förmågor Stå emot allvarliga störningar Göra egna risk- och sårbarhetsanalyser Tidigt upptäcka varningssignaler Utforma information utifrån en korrekt lägesbild Leda, samverka och kommunicera

7 Exempel på förmågor, fortsättning Hantera förstärkningsresurser Inse behovet av att kunna hantera specialistkompetens i specifika lägen Hantera evakuering och utrymning Utöva civilt försvar vid krigshot och krig

8 Individer och hushåll Enskilda människor drabbas först vid kris Enskilda människor är därmed per definition en första handsresurs inte en andrahands-lösning, komplement till räddningstjänsten VISION: Att alla hushåll gör sin egen risk- och sårbarhetsanalys med hänsyn till sina personliga förhållanden (boende, särskilda behov)

9 Vad behöver människor kunna?

10 Vad behöver enskilda människor kunna? Antal olyckor efter arena Arbete, skola 10% Transporter 12% Dödsfall efter olyckstyp Kvävningsolyckor 3% Drunkningsolyckor 4% Annat och ospecificerat 13% Vägtrafikolyckor 13% Brandolyckor 3% Förgiftningsolyckor 11% Hem och fritid 78% Fallolyckor 53%

11 Medvetna, informerade och förberedda medborgare är grunden för samhällets styrka. För att kunna ta ansvar krävs kunskap I skolan på skolans villkor Självskydd Sociala medier Civilförsvarsförbundet Röda Korset Livräddningssällskapet Brandskyddsföreningen

12 Självskydd - kostnadsfria utbildningar som ger den enskilde kunskap om hur han/hon själv kan Förebygga olyckor genom kunskap om aktuell olycks- och skadebild Hantera olyckor som inträffar. Hantera egna förhållanden som uppstår vid samhällskris/extraordinär händelse

13 Barnsäkerhet Hembert - förbereder barn inför långa elavbrott Hitta Vilse - hjälper barn som gått vilse Kattis och Roffe - för en säkrare hemmiljö Gottfrid - lär barn hantera känslor i svåra krissituationer

14 Säkrare seniorer

15 Idag är 2000 hjärtstartare utplacerade genom Civilförsvarsförbundet

16 Fördelar med att utbilda allmänheten Riskmedvetenhet Mental beredskap Förmåga att hjälpa sig själv och andra Mindre oro Ökad tid för myndigheter

17 Kommuner Alla kommuner har lokalt områdesansvar (Lag 2006:544, 7) Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanering Övningar Krisledningsnämnd samordnar Kommuner bör ha avtal med frivilliga, organiserade i FRG frivilliga resursgrupper

18 Frivillig resursgrupp, FRG FRG är en liten men tillräckligt stor kärna av utbildade frivilliga vars resurser och förmåga kan växa med uppgiften. Situationsanpassat ledarskap och arbetssätt Kräver mer resurser än vad som behövs för tillfället. Tar tillvara och utnyttjar de erfarenheter och kunskaper som medlemmarna för med sig till gruppen. Verksamheten är öppen för alla som vill engagera sig och är lämpliga för uppgiften.

19 Exempel på uppgifter för FRG Bemanna trygghetspunkter Nödvattenhantering Serva kommunens personal Evakuering Ta emot spontant frivilliga Skogsbrand Oljesanering Bevakning

20 Civilförsvarsförbundets roll inom FRG Vara navet som i samarbete med andra organisationer: Civilförsvarsförbundets utbildningsuppdrag inom FRG: Initierar Organiserar Utbildar Utvecklar FRG-medlem FRG-ledare FRG-ansvarig Kriskommunikation

21 Länsstyrelserna Lst har regionalt områdesansvar Lst:s beredskapsorganisation har god kännedom om berörda aktörer, både myndigheter och civilsamhället, på kommunal och regional nivå. Lst utövar tillsyn över kommunal beredskap och räddningstjänst samt samordnar insatser vid behov Lst har ledningsansvar vid kärnteknisk olycka

22 Frivilliga förstärkningsresurser i länet Samordning av befintliga FRG enligt principerna i krishanteringssystemet Avtal med specialister

23 Regering och centrala myndigheter Regeringen har nationellt områdesansvar I RK finns ett krishanteringskansli med ständig beredskap MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser Ansvarsprincipen gäller för alla myndigheter

24 Frivilliga förstärkningsresurser på nationell nivå. Centrala avtal med specialister t.ex. Blå Stjärnan Jordbruksverket Lottorna Strålsäkerhetsmyndigheten

25 Resurser kan ha svårt att räcka till Det offentligas Den enskildes