Rapport. En utbildningsstrategi för kärnteknisk händelse
|
|
- Arne Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 samhällsskydd och beredskap 1 (17) Rapport En utbildningsstrategi för kärnteknisk händelse Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 Myndigheter som har deltagit i utvecklingsarbetet är: Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Kalmar, Halland och Uppsala, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riskpolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten.
2 samhällsskydd och beredskap 2 (17) Förord Den inventering av utbildningsbehovet inom kärnenergiberedskapen som Räddningsverket genomförde tillsammans med länsstyrelserna i länen med kärnkraft har delvis legat till grund för arbetet. Inventeringen visade att de flesta kurser inom kärnenergiområdet har, sedan 2004 ställts in, på grund av för få deltagare och ekonomiska oklarheter. Den kärntekniska olyckans komplexitet ställer stora krav på samverkan och kräver en gemensam utbildningsstrategi med övergripande struktur för att uppnå en god förmåga. Arbetets resultat ska skapa ett utbildningssystem som är generellt och som underlättar den fortsatta utvecklingen för de fem återstående nödsituationerna som finns i inriktningen för Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor Att arbeta systematiskt och med en generell utbildningsmodell underlättar kontinuiteten i utbildnings- och övningscyklerna för samtliga berörda aktörer. Samordningen kommer att leda till en mer samstämmig utbildningsstrategi. MSB har samordningsansvar enligt förordning (2006: 942), (2008: 1002) och i enlighet med den ska MSB stödja och underlätta utbildningsinsatser. Deltagande myndigheter har enats om att samla relevanta utbildningar inom det kärntekniska området i en överskådlig struktur baserad på områden och nivåer. Det fortsatta arbetet för de återstående nödsituationerna kommer att påbörjas efter att de presenterade utbildningsmodulerna har startats. Hänsyn har tagits till den lagstiftning som berör kärnteknisk olycka och de förändringar som har genomförts de senaste åren för att kompetens och förmåga ska harmoniera med regeringens ambitioner för utbildningssystemet. Utbildningsstrategin rapporteras 2010 och övningsstrategin som också finns i handlingsplanen kommer att rapporteras enligt plan Arbetet med de projekten utbildnings- och övningsstrategi har skett parallellt då de är beroende av varandra.
3 samhällsskydd och beredskap 3 (17) Innehållsförteckning 1. Inledning Avgränsningar Utbildningsstrategi Mål Ny utbildningsstruktur Genomförande Hur ska arbetet bedrivas Utvärdering... 10
4 samhällsskydd och beredskap 4 (17) 1. Inledning Enligt beslut 2005 i Räddningsverkets delegation 1 för beredskap mot kärnenergiolyckor skulle en arbetsgrupp ta fram ett inriktningsdokument för Sveriges kärnenergiberedskap. Delegationen som även var styrgrupp beslutade vid första redovisningen i oktober 2007 att projektet skulle behandla beredskapen för både nukleära och radiologiska nödsituationer. Syftet var att ge regering, riksdag och myndigheter ett faktaunderlag för sina övergripande ställningstaganden om vilka målen och medlen ska vara för den svenska beredskapen. Myndigheterna skulle ta fram underlag för en gemensam grund för arbetet med beredskapen, för beslut om forsknings-, utvecklings och utbildningsinsatser, ökade möjligheter till samverkan vid övningar och erfarenhetsåterföring samt samverka kring relevanta miljömål. Till delegationen knöts arbetsgruppen som skulle arbeta fram åtgärdsförslag med tidsram för förbättringar alternativt framtagande av nytt beredskapssystem. Resultatet blev rapporten - Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 (2008) som omfattar sex nödsituationer. Resultatet visade att en bristanalys behövde genomföras för att identifiera de brister som fanns. Bristanalysen genomfördes enligt McKinseys 7S modell. Samtidigt genomförde Riksrevisionen en granskning (RiR 2007:4 ). Som ett resultat av dessa arbeten tillsammans med resultat från genomförda sektorsövningar och berörda myndigheters erfarenheter formulerades de identifierade behoven i en handlingsplan. Handlingsplanens projekt syftar till att förbättra den svenska beredskapsförmågan ur ett myndighetsgemensamt perspektiv. Bristanalysen visade att det var nödvändigt att samla och ta ett helhetsgrepp om t.ex. utbildningsbehoven inom radiologiska och nukleära frågor. Projektets arbete har fokuserat på målet Samordna utbildningsinsatser mellan myndigheterna för en högre förmåga inom beredskapen. Här beskrivs den del av utbildningsstrategin som omfattar kärnteknisk händelse från den akuta fasen till de långsiktiga åtgärderna. Strategin kommer att kompletteras med de fem övriga radiologiska och nukleära händelserna från inriktningsdokumentet när modulerna finns tillgängliga. 1 : Delegationen bestod av sakkunniga från Strålskyddsinstitutet, Kärnkraftinspektionen, Jordbruksverket, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Kärnkraftkommunernas samarbetsorganisation, Forsmarks Kraftgrupp, länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt Räddningsverket, vilka har utarbetat rapporten.
5 samhällsskydd och beredskap 5 (17) Strategin innehåller områden och nivåer som har identifierats och definierats utifrån dagens behov. Det nya utbildningssystemet är flexibelt och ska underlätta och inspirera beredskapsorganisationens personal att delta. De moduler som är strikt riktade mot kärnteknisk händelse ska finansieras med de särskilda avgifter som staten erhåller från den kärntekniska industrin. 2. Avgränsningar De avgränsningar som har gjorts är: I. mot den akademiska kunskapsnivån II. mot den specifika expertnivån som t.ex. Strålsäkerhetsmyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket m.fl. tillhandahåller.
6 samhällsskydd och beredskap 6 (17) 3. Utbildningsstrategi 3.1 Mål Samordna utbildningsinsatser mellan myndigheterna för en högre förmåga i den svenska beredskapen 3.2 Ny utbildningsstruktur Resultatet av utredningen Utbildning inom kärnenergiberedskapen som visade att de flesta utbildningar ställts in, på grund av för få deltagare har legat till grund för utmaningen att tänka nytt. Det moderna samhällets sårbarhet ställer höga krav på beredskapen och dess förmåga. Att öka förmågan i beredskapen och definiera en acceptabel nivå som motsvarar behoven har krävt en samsyn i frågan. Gemensamt har en grundoch fortsättningsnivå fastställts som har vägts mot annan befintlig utbildning. Det gemensamma arbetet har resulterat i en renodling av tidigare utbildningar genom att bryta ut de ämnesområden som strikt berör det kärntekniska området. Målgrupper och kunskapsområden har identifierats och utbildningsbehov definierats.(se bilaga 1) Den nya strukturen bygger på områdesmoduler som ska vara oberoende och flexibla. Genom att få förståelse baserat på fakta ska nyckelkompetensernas ansvar växa för ett hållbart samhälle där varje myndighet definierar krav och nivå för baskunskapen eftersom den förändras över tid. Vårt uppdrag omfattar att tillhandahålla kunskaper som följer med i tiden, skapa förståelse för vad som sker i omvärlden och vad som påverkar beredskapens förmåga. Att det är viktigt att kunna sovra, kritiskt granska och värdera den informationsmängd som finns tillgänglig vid en händelse är alla myndigheter överens om. Varje berörd aktörs nyckelkompetenser som behöver utbildas inom kärnenergiområdet kan gå de olika nivåerna men varje nivås kunskaper är krav för att kunna gå vidare. Praktiska moment De praktiska utbildningsmomenten kopplas till modulernas nivåer och de framtagna nödsituationerna. De praktiska momenten kommer att utvecklas i samverkan med berörda myndigheter.
7 samhällsskydd och beredskap 7 (17) Bild 1. Övergripande bild av utbildningsmoduler inom kärnenergi. Utbildningarna har delats in i olika nivåer där varje nivå kan genomföras var för sig förutsatt att deltagaren har kunskaper motsvarande de tidigare nivåerna inom kärnenergiberedskap. Det kommer att krävas baskunskaper som respektive myndighet eller organisation anser relevanta för utpekade arbetsuppgifter. Baskunskaper Med baskunskaper för nyckelkompetenser menas här grundläggande kunskaper/färdigheter som individen behöver i sin fortsatta kunskapsutveckling för sin arbetsuppgift inom kärnenergiområdet. Det måste bli ett ansvar för varje enskild myndighet/organisation att tillgodose det. Utbildningsnivå 1 Modulerna består av olika delmoment såsom joniserande strålning (J1), larm och samverkan samt regelverket som styr den svenska beredskapen vid kärnteknisk händelse. För att kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningen på nivå 1 krävs den baskunskap som myndigheten eller organisationen bedömer lämplig. Det fullständiga innehållet i utbildningsnivå 1 beskrivs i bilaga 2.
8 samhällsskydd och beredskap 8 (17) Utbildningsnivå 2 Modulen är en fortsättning på t.ex. J1 som kommer att ge fördjupade kunskaper inom t.ex. joniserande strålning (J2). För att kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningen på nivå 2 behövs baskunskap som myndigheten bedömer lämplig samt de kunskaper som har delgetts i utbildningsnivå 1. Det fullständiga innehållet i utbildningsnivå 2 beskrivs i bilaga 2. Utbildningsnivå 3 Modulen är en fortsättning som kommer att ge fördjupade kunskaper inom indikering (In2) och sanering (S2) vid en kärnteknisk olycka i enlighet med bild 1. För att kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningen på nivå 3 behövs baskunskap som myndigheten bedömer lämplig samt de kunskaper som har delgetts i utbildningsnivåerna 1 och 2. Praktisk RN kunskap. Den teoretiska kunskapen måste kompletteras med och kopplas till praktisk färdighet för insatser vid kärnteknisk händelse för att uppnå den förbättrade förmågan som efterfrågas för den svenska beredskapen. För att uppnå en gemensam bas för praktisk färdighet behöver en bred och fungerande samverkan mellan berörda aktörer utvecklas från lokal till nationell nivå. Myndigheternas expertutbildningar Flertalet myndigheter har expertutbildning inom sektorsansvaret vilket inte har behandlats men beaktats. 3.3 Genomförande Nytt projekt Den fortsatta utvecklingen av den nya utbildningsstrukturen kommer att tas om hand i ett nytt tidsbestämt projekt som delas in i flera steg. Steg ett ska säkerställa att kursplaner tas fram, målgrupperna definieras tydligare för varje utbildningsmodul och kvalitetssäkras.. I steg två ska utbildning inom modulerna påbörjas hos alla berörda aktörer. Efter steg två kommer ett utvärderingsprojekt att genomföras och rapporteras. Projektet beräknas ta ca 2 år och projektet har lagts till i handlingsplanen för 2011, med utvärdering och rapportering 2012.
9 samhällsskydd och beredskap 9 (17) Planering för utbildningscykler Inför myndigheternas verksamhetsplanering (VP), ska ett planeringsmöte ske varje år i maj, för att säkerställa vilken eller vilka utbildningsmoduler som är mest prioriterade kommande år för berörda aktörer. För berörda aktörer menas här att samverkan och samordning måste ske från lokal till nationell nivå innan planeringsmötet. Planeringen omfattar också erfarenhetsåterföring från genomförda utbildningar och övningar hos berörda myndigheter i enlighet med bild 2. Planeringscykeln kommer från och med 2011 också att omfatta övningsstrategin. Bild 2 Ingångsvärde och planeringsrutin för utbildning samt relation mellan utbildnings- och övningscykel. Observera att strukturen ska täcka alla nödsituationer från inriktningen. Ingångsvärden och fortsatt utveckling Ingångsvärden till utbildningscykeln är inriktningar med tillhörande handlingsplaner som utgör styrdokument för den svenska beredskapen vid radiologiska och nukleära händelser. Metodutveckling kan komma att krävas utifrån utvärderingsresultat eller nya behov som uppstår hos myndigheterna. Utbildningarnas struktur och innehåll ska kopplas till efterföljande funktionsövningar (funktion= träna eller öva förmåga hos en avgränsad verksamhet att kunna användas för sitt ändamål) eller andra mindre övningar
10 samhällsskydd och beredskap 10 (17) som utvärderas. Resultatet återkopplas för eventuell utveckling av befintlig utbildning. Varje utbildningsmodul bör finnas under en treårsperiod för att kunna övas i en sektorsövning (de ingående funktioner som man vill pröva sammantaget) och omfattas av den återkoppling som sker. De resultat som återkopplingen ger ska ligga till grund för utveckling av utbildningen Hur ska arbetet bedrivas Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillhandhåller övergripande samordnare precis som för samtliga projekt som bedrivs i handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära händelser. Arbetet ska bedrivas i projektform med avrapportering till MSBs samordnare. Den första delen i utbildningsstrategin startar november 2010 avslutas den 1 september Utvärdering Utvärderingsmomenten för delprojektet har tre delar: 1. Utvärdering av handlingsplanens utbildningsstrategi för kärnteknisk händelse kommer att utvärderas med hjälp av en webbenkät. 2. Utvärdering av kursplanernas framtagande ska ingå i projektplanen. 3. Utvärdering av utbildningsmodulernas genomförande.
11 samhällsskydd och beredskap 11 (17) Deltagarförteckning Projektgrupp Anders Landsgren Carl Danielsson Therese Frisell Erik Richardsen Kjell-Arne Jonson Karl Barrljung Niclas Karlsson Hans Källström Mats Ardbreck Per Postgård Susanna Ekströmer Lövgren Peter Nyström, Ylva Ehrlin Åsa Ljungquist Charlotta Källerfeldt Jordbruksverket Jordbruksverket Livsmedelsverket Länsstyrelsen i Kalmar Länsstyrelsen i Halland Länsstyrelsen i Uppsala MSB MSB MSB MSB MSB Riskpolisstyrelsen Socialstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten. Referenser: 1. Utbildning inom kärnenergiberedskapen , Rapport , dnr Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015, ISBN Riksrevisionen granskning av Beredskapen för kärnkraftsolyckor (RiR 2007:4) 4. Handlingsplanen - den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära händelser Dnr Hot och riskvärdering (scenario) Dnr Bilaga 1 Grov struktur över målgrupper och utbildningsnivåer. Bifogas separat.
12 samhällsskydd och beredskap 12 (17) Bilaga 2 Aktuella utbildningsområden, specificerade i detalj per modul och nivå. Joniserande strålning (J1) (utbildningsnivå 1) Deltagaren får en grundläggande förståelse för strålningens egenskaper och hur den påverkar människor och djur. Kursen kommer också belysa hur ett kärnkraftverk fungerar, vilka strålkällor som används i samhället samt en diskussion kring vilka olyckor som kan hända i samhället. Kursen delas upp i fyra områden enligt: 1. Strålskydd - Strålslag (Vilken typ av joniserande strålning som man kan råka utför) - Biologiska effekter på människa, djur och miljö pga. joniserande strålning - Risker - Skillnaden/förståelse för Dos och Dosrat - Skydd (Hur skyddar man sig mot de olika strålslagen.) 2. Kärnkraftverk - Konstruktion - Drift - Säkerhet - Affärslogik och politik (elmarknadens aktörer och den politiska förankringen) 3. Strålkällor - Industriell användning av strålkällor - Strålkällor inom sjukvården - Övrig användning av strålkällor 4. Möjliga olyckor - Kärnkraftverk ( Larm, nivåer mm) - Nivåvakter - Kända olyckor i världen. Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet
13 samhällsskydd och beredskap 13 (17) Joniserande strålning (J2) (utbildningsnivå 2) Deltagaren skall få en fördjupad kunskap inom området. För att kunna tillgodogöra sig denna fördjupade kunskap så bör deltagaren ha motsvarande kunskap som ges i J1. Deltagaren kommer att få en fördjupad kunskap inom området med inslag av studiebesök. Kursen delas upp i tre områden: 1. Strålskydd - Fortsättning för biologiska effekter på människa, djur och miljö pga. joniserande strålning. - Risker - Gränsvärden - Olika nuklider och hur de påverkar dosberäkningarna. - Varför och hur dosberäkningar genomförs 2. Kärnkraftverk - Studiebesök på något av Sveriges kärnkraftverk eller mellanlagring - Affärsverksamhet som hanterar radioaktiva preparat - Den internationella aspekten på kärnkraft - Tillverkning och transport av bränslestavar 3. Olyckor - System för att hantera störningar - Kända olyckor och vad som gått fel under dessa tillfällen samt konsekvenserna för människa, djur och miljö Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Kärnkraftverk Indikering (In1) (utbildningsnivå 2) Deltagaren kommer att ges en grundläggande förståelse för indikeringsmetodik, samhällets resurser, mätinstrument, rapporteringssystem och tekniska hjälpmedel. Deltagaren kommer också få en inblick i vilka roller och ansvar de olika myndigheterna har inom indikeringsorganisationen. Kursen delas upp i sex områden: 1. Allmän kunskap om indikering - Syftet med indikering - Myndigheternas roller inom indikeringen - Myndigheternas ansvar för indikering - Övergripande om prognos/analysinstrument 2. Metoder - Hur indikerar man radioaktivitet i. Luftprovtagning ii. Markprover mm
14 samhällsskydd och beredskap 14 (17) 3. Mätinstrument - SRV RNI 10 s - Intensimeter 28 - mm 4. Samhällets resurser - SSM - Tullverket - KBV - Polisen - Räddningstjänst - Sjukvård - FM - SMHI - MSB 5. Rapportering - Från mätplats till beslutsunderlag 6. Hjälpmedel - Strategiska verktyg Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Kärnkraftsverk, SoS, Tullverket, KBV, länsstyrelsen. Indikering (In2) (utbildningsnivå 3) Deltagaren får en fördjupad kunskap inom området. För att kunna tillgodogöra sig denna fördjupade kunskap så bör deltagaren ha motsvarande kunskap som ges i In1. Kursen delas upp i fem områden, varav ett är en träning med mätinstrument: 1. Metoder - Provtagningsmetoder - Analysmetoder 2. Hjälpmedel - Tolka information från RADGIS - Analysera information från RADGIS 3. Mätinstrument - Fältförsöksträning med olika instrument 4. Dosimetri - Dosimetrar 5. Organisation och samverkan mellan olika myndigheter såsom - SSM och SSMs nationella organisation för expertstöd vid radiologiska eller nukleära nödsituationer - Länsstyrelsens indikeringsorganisation - Kärnkraftverkens gemensamma beredskapsstyrka (KGB) - Indikeringsstrategi (laboratorier m.m.) Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Kärnkraftverk, länsstyrelse
15 samhällsskydd och beredskap 15 (17) Sanering (S1) (utbildningsnivå 2) Deltagaren kommer att ges en grundläggande förståelse för saneringsmetodik, roller och ansvar. Deltagaren kommer att få grundläggande kunskap i personal, person- och miljösanering. Utbildningen delas upp i två områden: 1. Allmän kunskap - Syfte med saneringen - Myndigheternas roller vid sanering - Myndigheternas ansvar vid sanering - NESA 2. Metoder - Mark- och miljösanering (bla saneringshandboken) - Beslutsunderlag för person och personalsanering - Personsanering av skadade/evakuerade (rutiner under utveckling) - Personal sanering (rutiner under utveckling) - Utrustning Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Jordbruksverket, SoS, RPS Sanering (S2) (utbildningsnivå 3) Deltagaren får en fördjupad kunskap inom sanering av utrustning och miljö. För att kunna tillgodogöra sig denna fördjupade kunskap så bör deltagaren ha motsvarande kunskap som ges i S1. Kursen delas upp i fyra områden, varav ett är praktiskt moment: 1. Samhällets resurser - Lokalt - Regionalt - Nationellt - Internationellt När det gäller personal, materiel samt kompetens 2. Beslutsstöd - Beräkningar av kostnader vid sanering - Beslutstöd för materielsanering eller deponi 3. Ekonomiska konsekvenser - Direkta - Långsiktiga såsom t.ex. bortfall av vital produktion - Försäkringar - Egendom och kulturvärden 4. Praktik - Person- och/eller miljösanering. Det kan genomföras som en laboration.
16 samhällsskydd och beredskap 16 (17) Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Jordbruksverket, SoS, RPS Larm, samverkansplattform, kommunikation, lägesuppfattning och regelverk (utbildningsnivå 1) Deltagaren kommer att ges en grundläggande förståelse för hur larmet kommer att nå myndigheter och allmänhet. Hur samverkan mellan olika myndigheter går till. Vad en lägesuppfattning är och vad lagstiftningen säger. Kursen är indelad i fyra områden som belyser: 1. Planläggning och planverk - LSO - Allmänna rådet för sanering - Geografiskt områdesansvar - Strålskyddsslagen och SSM:s föreskrifter - Arbetarskydd 2. Samverkan och samordning mellan myndigheter - Larm och Samverkansplattformen - Kommunikation och lägesuppfattning - WIS - NKP (nationell kommunikationsplan) - Roller och ansvar Utbildningsinstans: MSB, SSM, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SoS, RPS Kommunikation och information (utbildningsnivå 1) Deltagaren kommer att ges en grundläggande utbildning i informations- och kommunikationshantering vid kärnteknisk olycka. Kursen delas upp i tre områden: 1. Omvärldsbevakning - Roller och ansvar 2. Verktyg och medel - SVT - Krisinformation.se - WEBB 3. Förberedande arbete - FAQ - Call Center - Media hantering - WIS Utbildningsinstans: MSB, journalister, journalisthögskolan
17 samhällsskydd och beredskap 17 (17) Informatörsmodul 1 (utbildningsnivå 2) Deltagaren kommer att ges en fördjupad utbildning för information och kommunikation vid kärnteknisk olycka. Kursen delas upp i tre områden: 1. Omvärldsbevakning internationell, nationell, regional och lokal nivå - Metoder - Struktur 2. Förberedande arbete - Pressrelease - Nätverk mellan kommunikatörer 3. Utvecklingen av informatörssamverkan - Temabaserat med praktiska övningar Utbildningsinstans: MSB, journalister, journalisthögskolan
Kurser inom kärnenergiberedskapen.
samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för utbildningssamordning Hans Källström 010-240 53 49 hans.kallstrom@msb.se Kurser inom kärnenergiberedskapen. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (7)
Läs merBilaga 2. Rapport. Utbildnings- och övningsstrategi för radiologiska och nukleära händelser
samhällsskydd och beredskap 1 (17) UB-UTV Susanna Ekströmer Lövgren 010 2404253 susanna.ekstromerlovgren@msb.se Bilaga 2 Rapport Utbildnings- och övningsstrategi för radiologiska och nukleära händelser
Läs merStrålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen, 2,5 dagar (RNMÄTOSAN)
samhällsskydd och beredskap Kursplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Källström Ersätter Rolf Nordengren tf cub-usam Gäller från och med 2016-08-01 Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen,
Läs merFörsvarsdepartementet
Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.
Läs merLarm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor
Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära
Läs merRoller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Läs merSamverkansplattform, en metod
Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer
Läs merSamverkan inom kärnenergiberedskapen
Samverkan inom kärnenergiberedskapen Handlingsplan radiologiska och nukleära olyckor (HPRN) Identifiering av behov Omsättning i regional förmågehöjning Översyn av beredskapszoner Stig Husin, samordnare
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merSAMÖ-KKÖ
SAMÖ-KKÖ 2011 2011-02-02 Agenda SAMÖ utmärkande drag SAMÖ-KKÖ 2011: Bakgrund och omfattning Övningens mål Scenario med huvudhändelser Övningens design Operativa skedet Analysskedet Fördjupningsskedet Erfarenheter
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merBeredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.
Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Beredskapsprogram för kärnteknisk olycka jml. LSO och FSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 kap. Statens skyldigheter Räddningstjänst vid utsläpp
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten
Läs merDelredovisning av uppdrag
BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010
Sida: 1/6 PROMEMORIA Datum: 2010-02-23 Vår referens: 2010/660 Författare: Jan Johansson, Simon Karlsson, Robert Finck, Jonas Lindgren, Lena Wallberg, Karin Lindh Fastställd: Lynn Hubbard Strålsäkerhetsmyndighetens
Läs merDEN SVENSKA BEREDSKAPEN FÖR RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA OLYCKOR - HPRN
och beredskap 1 (42) DEN SVENSKA BEREDSKAPEN FÖR RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA OLYCKOR - HPRN Myndighetsgemensam handlingsplan för förbättring av beredskapen och beredskap 2 (42) Förord För att fortsatt samordna
Läs merKenneth Mattsson
Kenneth Mattsson kenneth.mattsson@lansstyrelsen.se 010-224 33 07 Kokvattenreaktor Tryckvattenreaktor Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Ringhalsberedskapen eller Beredskapsprogram
Läs merGrunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet
Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet Kompetensförsörjningscykeln Lärosäten som ger utbildning till studenter och finansiering till forskare livskraftiga forskningsmiljöer
Läs merRapport Övning Sievert
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 1(7) Rapport Övning Sievert Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 2(7) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Planeringsprocessen... 3 2.1 Genomförande...
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merAktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016
Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016 Maria Muribi, Försvarsmakten Anna Tubbin, Jordbruksverket Januari 2014 KAPITEL 4 kvarstod 2 Nytt projekt: Aktörsgemensam CBRNE-strategi - processer och prioriterade
Läs merInformation. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna
Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få
Läs merBengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
Läs merKommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter
Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels
Läs merStora pågående arbeten
Stora pågående arbeten Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Ledning och samverkan Strategi för CBRNE Nationell risk och förmågebedömning Arbetenas
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merUB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga
UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga Syfte - Öka förståelsen och samsynen för övning inom Krishanteringssystemet och samtidigt ge underlag för vidare diskussion om övningsverksamhet
Läs merExempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning
samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.
Läs merDen svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015
Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 2008 Räddningsverket, Karlstad Enheten beredskap mot farliga ämnen ISBN 978-91-7253-397-4 Beställningsnummer R79-303/08 2008 års utgåva
Läs merTillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (6) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum 2011-11-01 Mötestid 08.30-12.00 Närvarande Länsstyrelsen i Värmlands län: Leif Gustavsson Johan Olsson Johan Seger
Läs merSyfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merIndikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter
Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Miljöövervakningen av joniserande strålning Varför gör vi mätningar av strålning var sjunde månad? Miljöövervakningen
Läs merLokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar
Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merB-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Läs merÖkad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20
samhallsskydd och beredskap Avdelningen för Utbildning, övning och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Monica Rhodiner 0x0 240 53 72 Monica.rhodiner@msb.se 20091215 Ert
Läs merUtlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1
MSB-51.1 141210Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (6) Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (6) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merBeredskap mot kärntekniska olyckor
Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information
Läs merKÄRNKRAFTSÖVNING I UPPSALA LÄN
KÄRNKRAFTSÖVNING I UPPSALA LÄN Pressinformation Länsstyrelsen Uppsala län 16 april 2019 Havsörn 2019 är århundradets hittills största civila samverkansövning som märkbart ska bidra till att höja Sveriges
Läs merHändelser med farliga ämnen
Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information
Läs merGeneraldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering
Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten
Läs merSamverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll
Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll Innehåll Krishanteringssystemet i Sverige Samverkan inom krisberedskap Strålsäkerhetsmyndighetens roll Nationell organisation för expertstöd
Läs merRegeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar
Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),
Läs merPolicy för informationssäkerhet
30 Policy för informationssäkerhet Publicerad: Beslutsfattare: Lotten Glans Handläggare: Malin Styrman Beslutsdatum: Giltighetstid: Tillsvidare Sammanfattning: Informationssäkerhetspolicyn sammanfattar
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merVarför öva tillsammans?
Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap
samhällsskydd och beredskap 1 (13) Rättsfunktionen Per-Olof Wikström 010-240 5293 per-olof.wikstrom@msb.se Ert datum 2018-02-22 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Er referens Ju2018/01293/SSK
Läs merKRISHANTERING - BAKGRUND
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper
Läs merInternationell verksamhet En del av kärnverksamheten
Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning
Läs merSocialstyrelsens förväntningar på strålskyddssakkunniga/sjukhusfysiker i (CB)RN-beredskapen. Kort presentation. Militär Trängofficer, T1 Linköping
Socialstyrelsens förväntningar på strålskyddssakkunniga/sjukhusfysiker i (CB)RN-beredskapen Enheten för krisberedskap Åsa Ljungquist 2016-09-15 Kort presentation Militär Trängofficer, T1 Linköping Läkare
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs mer1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk
Läs merStöd till länsstyrelserna och fortsatt utveckling av forumet. Henrik Larsson, Lena Andersson
Stöd till länsstyrelserna och fortsatt utveckling av forumet Henrik Larsson, Lena Andersson Agenda Regionala utvecklingsprocesser Regionala behovsanalyser och åtgärder Exempel på MSB stöd Utveckling av
Läs merInformatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark
Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Utbildningsmaterialet
Läs merBedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.
MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (11) Samordnat av Carina Fredström Mötesdatum 2015-05-07 Mötestid 08:30 16:45 Närvarande Länsstyrelsen Stig Husin Torbjörn Johansson
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merRiR 2007:4. Beredskapen för kärnkraftsolyckor
RiR 2007:4 Beredskapen för kärnkraftsolyckor ISBN 978 91 7086 104 8 RiR 2007:4 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Finansdepartementet Försvarsdepartementet Miljödepartementet Statsrådsberedningen
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merInformationsmöte den 27 januari #samo2016
SAMÖ 2016 Informationsmöte den 27 januari 2015 www.msb.se/samo2016 #samo2016 Projektet SAMÖ 2016 börjar nu! Vad är SAMÖ och SAMÖ Fokus? SAMÖ 2016 Varför här och nu? Hur ska vi genomföra SAMÖ 2016? Syftet
Läs merStrålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap
Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer 2016-05-10 Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Forskning Från forskning till beslut om strålskyddsåtgärder i nödsituationer
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merPROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merProcessen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) SÖ-UÖVR Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar Inledning
Läs merOrdlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.
Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merStrategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet
Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.
Läs merÖvningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå
referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi Prioriterade områden Prioriterade områden I arbetet med strategin identifierades ett behov att ta fram områden där det krävs särskilda satsningar. Det resulterade i ett antal
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merRegional plan för krisstöd till drabbade
Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...
Läs merRäddningsinsatser vid händelser med. Farliga ämnen
Räddningsinsatser vid händelser med Farliga ämnen Innehåll: Inledning 4 Inriktning Farliga ämnen 2015 5 Nationella förstärkningsresurser 6 Först på plats 8 Planering och samverkan 9 Regional planering
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs mer