MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Transkript

1 MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

2 MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den politiska inriktningen 3. Planerar för att kunna verka för inriktning och samordning under höjd beredskap 4. Planerar för höjd beredskap inom ramen för sina särskilda ansvarsområden

3 En presentation med inledning och avslutning samt tre delar. Inledning 1. Civilt försvar 2. Kommuners och landstings beredskap 3. Befolkningsskydd och räddningstjänst Avslutning

4 Inledning

5 Samhällssäkerhet Det finns behov av utveckling i takt med att omvärlden och hoten mot vår säkerhet förändras. Här tänker jag särskilt på utvecklingen i Ryssland, terrorismen, ett mer extremt väder och det absoluta beroendet av tekniska system i det moderna samhället. Ryssland Terrorismen Extremväder Ett beroende samhälle

6 Ett modernt totalförsvar bör syfta på en verksamhet som är både flexibel och anpassad till utvecklingen i samhället, i omvärlden och till vårt säkerhetsbehov ett totalförsvar för Sverige i tiden. Ett modernt totalförsvar Tydlig politisk beställning - Vi har ett försämrat omvärldsläge med säkerhetspolitiska konsekvenser och ska skapa ett modernt totalförsvar med förmåga att möta ett väpnat angrepp. Krisberedskapen och det civila försvaret behöver samordnas och utvecklas. Planeringen ska inriktas så att målet för det civila försvaret ska kunna upprätthållas. Det handlar om att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

7 Krisberedskap och Totalförsvar 2000 to 2015 Krisberedskap 1950 to 2000 Totalförsvar

8 Den enskilda människa. den verksamhet som behövs! Frivilliga Myndigheter Näringsliv Totalförsvaret är en kollektiv nyttighet och ett ansvar för alla! Länsstyrelsen Landsting Kommuner

9 Ett modernt totalförsvar Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar Krisberedskapen och det civila försvaret ska samordnas och utvecklas Planeringen ska inriktas så att målet för det civila försvaret upprätthålls med förmåga att möta ett väpnat angrepp

10 WORKSHOP/Bikupa 1 (5 min) Bedöm hur medvetenheten och motivationen är i din verksamhet för en satsning på ett modernt totalförsvar?...

11 Civilt försvar

12 Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, privata företag och frivilligorganisationer för att hantera situationer då beredskapen höjs bygger på krisberedskapen

13 Mål för civilt försvar värna civilbefolkningen säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

14 Civilt försvar övergripande målbild Till och med år 2020 återupptagit planeringen för höjd beredskap hos berörda aktörer utvecklat en sammanhängande planering inom totalförsvaret samt utvecklat/stärkt förmågan inom några begränsade områden

15 Grundsynen och 11-maj uppdraget MSB Försvarsmakten Transporter Livsmedelsförsörjning Dricksvatten Information och kommunikation Finansiella tjänster Skydd och säkerhet Energiförsörjning Hälso- och sjukvård samt omsorg Förberedelser för verksamhet under höjd beredskap

16 Länsstyrelserna har en central roll Regionala konferenser för kompetenshöjning Stödja arbete med säkerhetsskydd Utbilda i metod för beredskapsplanläggning och krigsplacering Stödja med övningar och utbildningar för ledning Stödja kommunerna i geografiskt områdesansvar Utveckla teknisk lösning för information som rör rikets säkerhet Informera kommunerna i frågor som påverkar beredskapsplanering

17 Kommuners och landstings beredskap

18 Krisberedskap Verksamhet Civilt försvar

19 KRISREGLER Krisregler KRIS KRIG Situationsregler SITUATIONSREGLER FÖRVALTNINGSREGLER Förvaltningsregler

20

21 Bakgrund Uppdrag till MSB. Överläggningar med SKL. Verksamheter som är centrala för samhällets funktionalitet. En viktig grund för kommunernas och landstingens krisberedskap och arbete med civilt försvar är de uppgifter som framgår av LEH.

22 Tillsammans Lagstyrning, ersättning och statligt stöd bildar en helhet. Beredskapsutveckling bygger på ett nära samarbete och ett samspel mellan staten (MSB och Länsstyrelserna) och SKL samt kommuner och landsting. Strävan i det fortsatta arbetet ska därför vara att så tidigt som möjligt och i stor omfattning involvera kommuner och landsting i processen. Överenskommelse ersättning Lagstyrning Överenskommelse stödåtgärder

23 Bedömningar och förslag Bedömningar Stegvis utveckling Åtgärder Stöd Uppföljning Forum för beredskapsutveckling Fördelning av medel för kommunernas och landstingens arbete med civilt försvar. Förslag Fortsatt uppdrag - översyn av LEH

24 Nyckelpersoner inom kommuner/landsting bör genom utbildning ges kunskaper om gällande författning och arbetssätt avseende höjd beredskap och totalförsvar. Fokus för de åtgärder som ska genomföras under perioden 2018 till 2020 bör ligga på kompetenshöjning gällande totalförsvar, stärkt säkerhetsskydd samt planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap. Kompetens totalförsvar Stärkt säkerhetsskydd Planering och planer I kommunen/landstinget bör det finna en säkerhetsskyddschef. Kommunen/landstinget bör under perioden genomföra en säkerhetsanalys över sin verksamhet. Kommunen/landstinget ska så snart som möjligt påbörja och genomföra arbete med beredskapsplanläggning för att kunna bedriva verksamhet under höjd beredskap.

25 Kompetensen inom totalförsvar Kommunen ska utbilda kommunstyrelsen och ledningen Länsstyrelsen genomför regionala utbildningar och konferenser MSB ska ta fram koncept för systematisk kunskapsspridning utbildning i regelverk Säkerhetsskyddet Kommunen ska ha säkerhetsskyddschef rutiner och materiel för sekretess process för säkerhetsskyddsanalys prioriterade verksamheter Länsstyrelsen stöder kommunens arbete med säkerhetsskydd MSB ska ta fram vägledning för analys vägledning för praktiskt arbete regionala utbildningar interaktiv utbildning Krigsorganisation och krigsplacering Kommunen ska Planera verksamhet under höjd beredskap Planera krigsorganisation och krigsplacering Länsstyrelsen utbildar om beredskapsplanläggning och krigsplacering stöder kommunen i planering MSB ska ta fram vägledning för krigsorganisation och krigsplacering övergripande planeringsförutsättningar

26 Ekonomi - Kommuner De ekonomiska medlen fördelas på ett sådant sätt att alla kommuner kan komma igång med arbetet avseende beredskapsförberedelser. Med fokus på stödet till Försvarsmakten ska en del av de ekonomiska medlen styras till de kommuner som ligger i anslutning till utpekade militärstrategiskt viktiga områden. 36 mnkr av de aviserade medlen till kommunerna i BP 2018, bör fördelas mellan de kommuner som är placerade i de utpekade militärstrategiskt viktiga områdena och att ca 64 mnkr fördelas till övriga kommuner. Kategori 1 - ersättningen består av ett grundbelopp på kr samt en ersättningsdel baserad på antal invånare - kommuner i kategori 1 får som lägst kr per år Kategori 2 - ersättningen består av ett grundbelopp på kr, ett schablonbelopp samt en ersättningsdel baserad på antal invånare - kommuner i kategori 2 får som lägst kr per år.

27 WORKSHOP/Bikupa 2 (5 min) Du har nu 5 min på dig att krigsorganiserad din verksamhet. Behövs verksamheten i krig? Vilka ansvar har verksamheten i arbetet med totalförsvar? Hur ser behovet av leveranser ut? Hur ska verksamheten organiseras och bemannas? Behöver personal krigsplaceras?...

28 Överenskommelse om kommunernas arbete med krisberedskap Risk- och sårbarhetsanalys Planering Geografiskt områdesansvar Rapportering

29 Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen ska Analysera vilka händelser kan inträffa Utföra åtgärder för att öka förmåga att hantera händelser Utvärdera kommunens hantering efter en händelse Länsstyrelsen stödja kommunerna i hur analyser genomförs och i planering av åtgärder för bästa effekt samråda om regionala risker MSB ska ta fram verktygslåda med stöd i analysarbete stödmaterial om nationella riskanalyser vägledning för utvärdering av kommunens hantering av inträffade händelser. Planering Kommunen ska ta fram styrdokument med övergripande mål och inriktning, styrning, process för risk- och sårbarhetsanalys, ambitioner med geografiskt områdesansvar samt planering ett reglemente för krisledningsnämnden vilka uppgifter kommundirektören ska ha en plan för hantering: organisering, samverkan och ledning, lokaler och teknisk utrustning en utbildnings- och övningsplan Länsstyrelsen stödja kommunerna med planeringen för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid allvarliga störningar (identifiering, analys och skydd). stödja kommunerna i att ta fram en flerårig utbildnings- och övningsplan. tillsammans med kommunerna se över behovet av frivilligresurser inom länet. MSB ska ta fram i samarbete med SKL ta fram metodstöd om: styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap utbildnings- och övningsplan ta fram metodstöd om: behovsanalys för förstärkningsresurser mottagande av förstärkningsresurser uppdatera och utveckla stödet för kontinuitetshantering

30 Geografiskt områdesansvar Kommunen ska ge möjlighet att samverka för att uppnå samordning av förberedelser samverka med närliggande kommuner säkerställa att VMA kan sändas via anläggningar för utomhusvarning vid en extraordinär händelse kunna stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) ta initiativ till en samlad lägesbild verka för att information till allmänheten samordnas. Länsstyrelsen bör stödja kommunerna i utvecklingen av det geografiska områdesansvaret bidra till en tydligare ansvarsfördelning och tolkning av de geografiska områdesansvaren stödja implementering av Gemensamma grunder för samverkan och ledning MSB ska ta fram en samverkansmatris en vägledning för inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå en praktisk vägledning för kommunens information till allmänheten en vägledning för att skapa samlad lägesbild Rapportering Kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med teknik och metodik som till exempel WIS och Rakel ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget Länsstyrelsen bör ta fram metodstöd för kommunernas rapportering till länsstyrelsen.

31 Befolkningsskydd och räddningstjänst.

32 Historiskt Befolkningsskydd Framtiden Utveckling Nu

33 Flyglarm 1. En effektiv förvarning inklusive flyglarm ska skyndsamt ses över Skyddsrum och andra skyddade utrymmen. 1. En inventering ska genomföras. 2. Inspektionskontrollerna ska intensifieras. 3. Befintliga skyddsrum ska iståndsättas. 4. Nybyggnation av skyddsrum i perioden bör begränsas. 5. Skyddsrumslagstiftningen bör ses över. Planer för utrymning 1. Konkreta utrymningsplaner ska upprättas för utsatta områden så snart som möjligt. 2. Arbetet med utrymningsplaneringen bör genomförs på den nivå, län och kommun, där den är mest relevant.

34 Räddningstjänst, hemskydd och förstärkningsresurser 1. Den kommunala räddningstjänsten och hemskyddsorganisationen utformas som en ledningsoch undsättningsorganisation. 2. Hemskyddsorganisationen ska vara en beredskapsorganisation med uppgift att (1) förmedla information, (2) skydda, rädda och i övrigt hjälpa befolkningen samt (3) trygga försörjning som är nödvändig för befolkningens överlevnad. 3. Bemannas bl.a. med hjälp av civilpliktiga. 4. Statliga förstärkningsresurser ska organiseras på regional nivå. 5. MSB ska ansvara för att bl.a. planera samt inrikta och genomföra utbildning och övning inom befolkningsskyddet. Informera, skydd och rädda samt försörja för överlevnad.

35 Avslutning

36 Vad behöver du göra? Anpassa egen verksamhet och organisation! 1) Analysera verksamhetsansvaret - vilka delar av verksamheten måste fungera i kris och krig. 2) Skapa förutsättningar - säkerställa informationssäkerheten och säkerhetsskyddet i arbetet med beredskapsförberedelser. 3) Beredskapsförberedelser - genomföra en beredskapsplanläggning för verksamhet under höjd beredskap. 4) Leveranssäkerhet i ett samhällsperspektiv - genom kontinuitetsplanering/hantering stärka förmågan till fortsatt verksamhet under höjd beredskap.

37 När det värsta inträffar ska vi vara förberedda!

38 Tack!