REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Transkript

1 Diarienummer: S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera händelser snabbare och säkrare. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLI- SEN, FÖRSVARSMAKTEN, VATTENFALL OCH LÄNSSTYRELSEN

2 INLEDNING Länets samlade krishanteringsaktörer har sett ett behov av att reformera Södermanlands krisledningsråd och bad därför rådet om uppdraget att föreslå ett nytt råd med tillhörande nätverk. Behovet består i ökad samordning och gemensam inriktning i krishanteringsarbetet. Sveriges krishantering bygger på att man löser kriser i samverkan och för att kunna göra det krävs förberedelser och gemensamma strukturer för samverkan. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en process, med bred representation från länets offentliga krisaktörer, genomförts för att föreslå ett nytt råd och nya samverkansstrukturer. Resultatet av processen är denna strategi och underliggande rutiner för samverkan. Denna strategi ersätter den befintliga DSAM överenskommelsen som därmed upphör att gälla. VINGÅKER FLEN ESKILSTUNA STRÄNGNÄS GNESTA Ett samarbete mellan kommuner, landstinget, polisen, försvarsmakten, Vattenfall och länsstyrelsen KATRINEHOLM TROSA NYKÖPING OXELÖSUND STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

3 VI SKA TILLSAMMANS VÄRNA OCH SAM VERKA FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA SAMHÄLLETS SKYDDSVÄRDEN: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö- och ekonomiska värden Nationell suveränitet SKYDDSVÄRDEN OCH SAMVERKANSBEHOV Det moderna samhället är komplext och vi är beroende av varandra, både privata och offentliga aktörer, vilket ställer höga krav på förmågan att samverka. Vid en oförutsedd händelse eller samhällsstörning kan ett behov av resurssamordning och andra samordningsinsatser uppstå. Detta kan innebära att många aktörer behöver bidra och framgången i samverkan kan avgöra hur händelsen hanteras och utvecklas. Alla aktörer vid en samhällsstörning är skyldiga att samverka med övriga. Länsstyrelserna i Sverige har en särskild roll genom sitt geografiska områdesansvar. Länsstyrelserna ska agera sammanhållande mellan kommunerna, sektorsmyndigheter och privata aktörer vid samhällsstörningar som kräver samverkan i det egna länet. Det är självklart för alla att man ska samverka, frågan är hur och denna strategi är Södermanlands svar. Den här strategin för samverkan före, under och efter en samhällsstörning är undertecknad av länets kommuner, landstinget, polisen, försvarsmakten och länsstyrelsen. FÖRHÅLLNINGSSÄTT I vår samverkan visar vi respekt för varandras verksamheter, mandat och uppdrag utifrån ett medborgarfokus. All samverkan genomsyras av proaktivitet, effektivitet och ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla tar ett gemensamt ansvar; att utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en samhällsstörning (olycka eller kris) som påverkar Södermanlands län. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN, VATTENFALL OCH LÄNSSTYRELSEN

4 SAMVERKAN FÖRE EN SAMHÄLLS- STÖRNING INITIALT ÄR DET INOM FEM OMRÅDEN SOM SAMVERKAN SKA SKE; Krisberedskap Räddningstjänst Kriskommunikation Samband och teknik Infrastruktur Merparten av krishanteringsarbetet sker i det före byggande och förberedande skedet. Det är där aktörerna skapar den förmåga som behövs för att i samverkan kunna hantera samhälls störningar. För att uppnå samordning och inriktning i det arbetet ska följande organisation finnas; rådet för krishantering och skydd mot olyckor, beredningsgrupp, nätverk och arbetsgrupper. RÅDET FÖR KRISHANTERING OCH SKYDD MOT OLYCKOR (RKS) För att kunna svara upp mot samhällets och medborgarnas krav och behov av trygghet och säkerhet har rådet för krishantering och skydd mot olyckor följande ansvar: Att säkerställa att krishanteringsarbetet i länet sker samordnat och mot en gemensam inriktning. Att vara mottagare av den regionala risk- och sårbarhetsanalysen och utvärderingar av händelser samt de åtgärdsbehov som finns i länet för att säkerställa en god krishanteringsförmåga. Att besluta om arbetsområden och vilka gemensamma nätverk som ska finnas. Att fastställa gemensamma rutiner, mallar, checklistor, teknik, verktyg, utbildningar och övningar som behövs för att klara krishantering i samverkan. Att besluta om revidering av samverkansformerna. Rådet utgör styrgrupp för länets samlade krishantering och beslutar om den gemensamma inriktningen samt säkerställer att arbetet sker samordnat. Rådet har inte mandat att besluta över enskilda aktörer utan beslut sker i konsensus. Det regionala rådet förvaltas av länsstyrelsen. Rådet består av representanter för länets samverkande aktörer. Följande ingår; länsledning, polisområdeschef, landstingsdirektör, länets kommun direktörer samt ledning för militärregion mitt. Lands hövdingen/länsråd är ordförande och länsstyrelsens beredskapsdirektör är sekreterare. BEREDNINGSGRUPP Rådet har en beredningsgrupp där länsstyrelsens beredskapsdirektör är ord förande. I beredningsgruppen ingår representanter för medverkande organisationer och nätverk. Representanterna utses av rådet utifrån länsstyrelsens förslag och fokus ligger på helhetssyn och att berörda aktörers olika behov tillgodoses i beredning och genomförande av rådets beslut. STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

5 ORGANISATION RÅDET FÖR KRISHANTERING OCH SKYDD MOT OLYCKOR (RKS) BEREDNINGSGRUPP KRIS- BEREDSKAPS- RÄDDNINGS- TJÄNST- KRIS- KOMMUNIKATIONS- INFRA- STRUKTUR- TEKNISKA SAMBANDS- OCH KOMMUNIKATIONS- Beredningsgruppen har följande ansvar. Att bereda ärenden till rådet Att genomföra rådets beslut Att utvärdera och föreslå förbättringar av samverkansstrategin och dess rutiner. För att kunna skapa samverkan och ökad krishanteringsförmåga finns nätverk och arbetsgrupper, som beredningsgruppen ansvarar för. RKS NÄTVERK Initialt är det inom fem områden som samverkan ska ske: krisberedskap, räddningstjänst, kriskommunikation, samband och teknik samt infrastruktur. Inom dessa områden tillsätts nätverk och arbetsgrupper av beredningsgruppen utifrån rådets beslutade inriktning. Krisberedskapsnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla krisberedskapen utifrån övergripande länsperspektiv. Räddningstjänstnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla räddningstjänsten utifrån övergripande länsperspektiv. Kriskommunikationsnätverket. Syftet med nätverket är att skapa förutsättningar för att snabbt kunna få ut ett samlat budskap till berörda målgrupper i länet då det finns behov att samordna informationen och att vid större och långvariga händelser kunna säkra kommunikationsresurser inom länet genom att låna resurser av varandra. Infrastrukturnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla förmågan till samverkan inom främst teleel och transportsektorn. Tekniska sambands- och kommunikationsnätverket. Syftet med nätverket är att kartlägga och sam ordna tekniska lösningar för kommunikation i Sörmland. ARBETSGRUPPER Beredningsgruppen tillsätter arbetsgrupper utifrån de behov som finns. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN, VATTENFALL OCH LÄNSSTYRELSEN

6 FLÖDESSCHEMA SAMHÄLLSTÖRNING SOM KAN BERÖRA FLERA T i B MEDDELAR LÄNETS ÖVRIGA Ti B MÅL OCH SYFTE: SKAPA MEDVETENHET ATT NÅGOT HÄNT, SOM KAN KOMMA ATT BERÖRA ANDRA. SAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLERASAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLER T i B KONTAKTAR LÄNSSTYRELSENS Ti B MÅL OCH SYFTE: BEGÄRA ELLER SAMRÅDA OM ETT SAMVERKANSMÖTE SKA HÅLLAS. LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL Ti B SAMVERKANSMÖTE LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL SAMVERKANSMÖTE INLEDANDE/FÖRBEREDANDE MÖTE INFÖR SAMVERKANSMÖTE OCH BESLUTAR OM NÄSTA MÖTES SYFTE. FINNS BEHOV KALLAS TILL SAMVER- KANSMÖTE PÅ LEDNINGSNIVÅ DIREKT. SAMVERKANSMÖTE HÅLLS FÖR ATT GE SAMORDNING OCH INRIKTNING VID HANTERING AV SAMHÄLLS- STÖRNING. BESLUTAR ÄVEN OM FORTSATT SAMVERKAN. SAMVERKAN UNDER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Under en händelse sker alltid samverkan. För att kunna skapa en gemensam inriktning och samordning utgår vi från den nationella inriktningen för samverkan som grundar sig på ansvars, närhets- och likhetsprincipen, där ingen övertar någon annans ansvar. Länets samverkan bygger på att det finns en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontaktyta mellan aktörer och att samverkanskonferenser sker utifrån behov. Grunden för samverkan i form av, bland annat, larmvägar, rutiner och mallar ska vara samma oavsett händelse. STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

7 TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP (Ti B ) ELLER MOTSVARANDE Länets samverkande aktörer, som antagit strategin, har alla en funktion som ständigt är tillgänglig; tjänsteman i beredskap eller motsvarande. Denne har till uppgift att ta emot larm eller annan information och vid behov påbörja sam verkan enligt rådets beslutade rutin. Funktionen, tjänsteman i beredskap, eller motsvarande, ska ha möjlighet att starta aktörens krisledningsorganisation. INRIKTNING OCH SAMORDNINGSFUNKTION Vid en händelse eller samhällstörning uppmärksammar aktörerna varandra på detta tidigt. Detta sker också om händelsen kan komma att påverka flera kommuner eller aktörer i länet. Ansvaret för detta ligger på respektive tjänsteman i beredskap eller motsvarande funktion. Om någon aktör ser behov av samverkan begärs ett samverkansmöte av länsstyrelsen. Syftet med mötet ska klargöras mellan den som begär samverkansmöte och länsstyrelsen. Länsstyrelsen kallar till samverkansmöte och är ordförande vid mötet. Alla inblandade aktörer delger varandra underlag inför mötet. Samverkan ska ske utifrån en samlad lägesbild och helhetssyn. Länets aktörer utgår från gemensamma principer för vad och hur man delger varandra lägesbilder och genomför samverkansmöten. Södermanlands inriktnings och samordningsfunktion utgörs i första hand av sam verkansmötena. Är samhällsstörningen stor och den samlade lägesbilden komplex kan länsstyrelsen komma att utöka sin krisledningsorganisation med representanter från andra aktörer i syfte att kunna skapa en samlad lägesbild utifrån en helhetssyn. Om samhällsstörningen kräver det, kommer en fast gruppering kunna skapas för gemensam inriktning och samordning. INFORMATIONSSAMORDNING I alla händelser finns ett stort behov av att kunna ge korrekt och samordnad information. På samverkansmötet ska behov av informationssamordning tas upp och eventuella åtgärder överenskommas. Vid behov ska särskilda samverkansmöten för informationssamordning genomföras. SAMVERKAN EFTER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Samverkan kring alla större händelser och samhällsstörningar ska följas upp och utvärderas vid behov. Beredningsgruppen ansvarar för att det genomförs och föreslår åtgärder till rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN, VATTENFALL OCH LÄNSSTYRELSEN

8 Detta dokument är överenskommelsen för skapandet av Rådet för Krishantering och skydd mot olyckor i Södermanlands län. Tecknare är länets offentliga krishanteringsaktörer: Länsstyrelse, försvarsmakt, landsting, polis samt länets nio kommuner och Västra Sörmlands räddningstjänst. Överenskommelsen har tagits fram i bred samverkan mellan länets krishanteringsaktörer i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi som undertecknar denna överenskommelse förbinder oss att tillsammans hantera samhällsstörningar på ett effektivt sätt för att öka tryggheten för alla som vistas i länet. ETT SAMARBETE MELLAN: