STAB vad är det? En stab är aktörsintern

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STAB vad är det? En stab är aktörsintern"

Transkript

1 vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal aktörer står i ständig beredskap att hantera alla de olyckor och kriser som inträffar. Någon form av förändring i organisationen behöver därför göras för att hantera det som är utöver det som hanteras i linjen. Här beskrivs kort dels hur resonemangen kring stabsarbete förs i projekt Ledning och samverkan detta ska ses som en nulägesbild och inte ett slutresultat men också några av de diskussioner som ofta uppkommer vid stabsarbete. En stab är aktörsintern Vad är då en stab? Historiskt sett är stab är en väl beprövad metod att stödja beslutsfattare. Resonemangen just nu är att en stab är aktörsintern. Det är en del i den egna organisationen som blir ett tillfälligt eller permanent stöd till en beslutsfattare. Staben arbetar ofta utifrån en viss metodik, stabsarbetsmetodik. Att stab från början är ett militärt begrepp innebär bl.a. att man ofta använder begrepp som chef, beslutsfattare o.s.v.. Stab bygger också på att man har en organisation som är hierarkiskt. Med undantag av politiska organisationer, vissa föreningar o.s.v. har de flesta organisationer en hierarki, även de som beskrivs som platta, vilket innebär att det finns en uttalad beslutsfattare med mandat och befogenheter i egen verksamhet/organisation. Egen organisation Organisationskulturen påverkar Bild 1: Stab ett stöd till beslutsfattare i egen organisation Grunderna för stabsmetodik och arbetssätt går att applicera på nästan alla organisationer. På grund av olika kultur, uppdrag och organisationsformer kan det dock finnas behov av att justera i vissa delar. Inom till exempel polisen faller detta arbetssätt väl in organisationen medan andra organisationer kan ha andra synsätt, historiska arv och tolkningar av det hierarkiska systemet. Detta kan ge sig uttryck i att man väljer att använda andra begrepp för att på så sätt anpassa det till organisationens synsätt. Avsikten är dock alltid att stödja en beslutsfattare.

2 Stöd då flera organisationer samverkar Vid en händelse där flera organisationer är berörda är det viktigt att ha nedanstående beskrivning klar för sig. Varje organisation kan då ha sin egen aktörsinterna stab men det kan också finnas behov av att representanter för de berörda organisationerna gemensamt hanterar frågor. Exempel på detta kan vara den grupp en länsstyrelse eller en kommun samlar utifrån sitt geografiska områdesansvar. Denna grupp eller funktion - är inte en stab varje organisation måste utgå från sin lagstiftning och sina beslutsmandat och funktionen stöder inte en gemensam beslutsfattare. Detta är istället en funktion som gemensamt ska arbeta med inriktnings- och samordningsfrågor. Vi kallar det samverkan. Utifrån ett geografiskt områdesansvar ISF -stöd Koordinator Inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) Leds av koordinatorn. Stödjer ISF med: Administration Helhetsanalys Info samordning Juridik Kriskommunikation etc. Organisation 1 Organisation 2 Organisation 3 Bild 2: Inriktning och samverkan mellan flera organisationer Funktionen för inriktning och samordning har en koordinator, exempelvis beredskapsdirektören eller kommunchefen, och kan även använda sig av stabsarbetsmetodik och begrepp som t.ex. lägesbild, dokumentation, kommunikation och information. Dock måste varje organisation arbeta med sina egna beslut och verkställighet av dessa, och funktionen är inte stöd till en gemensam överordnad chef. Ett arbetsnamn på denna grupp är just nu ISF Inriktnings- och Samordningsfunktion. Den som har det geografiska områdesansvaret kan även stödja med t.ex. administration, helhetsanalys, info samordning, juridik, kriskommunikation o.s.v.. Exempelvis kan det på regional nivå vara en länsstyrelse som står för detta stöd.

3 I detta sammanhang är det av största vikt att den eller de personer som utsetts för att representera sin organisation i denna funktion har både handlingsutrymme och mandat att föra sin organisations talan men också att de har möjlighet att föra ner och verkställa de gemensamma inriktningarna i egen organisation. Arbetsordning En fråga som ofta diskuteras vid stabsarbete är arbetsordningen i det vardagliga arbetet har man en chef men vad händer om man blir kallad att arbeta i staben? Vem är då chef? När ett stabsarbete startas upp i en organisation måste det oftast göras med ett fåtal personer i grundläget. Snabbt behövs förstärkning från andra enheter i organisationen. Det är då av stor vikt, dels att det är tydliggjort om stabschefen har mandat till detta och dragningsrätt i sin organisation men också om hon eller han samtidigt tar på sig personalansvaret för den personal som verkar i staben. I egen organisation finns möjlighet att göra om skrivningar och arbetsordningar så att detta fungerar och i vissa organisationer görs sådana arbetsordningar just för stabsarbete. ISF ett exempel på var metodkonceptet kan tillämpas Det så kallade metodkonceptet är en tankemodell i flera steg som ska vara ett stöd vid samordning och inriktning av flera olika aktörer vid en olycka eller kris. Just ISF, Inriktnings- och Samordningsfunktionen, med representanter från flera olika aktörer, är ett bra exempel på var denna tankemodell kan tillämpas. Här är det angeläget att analysarbetet präglas av ett helhetsperspektiv alltifrån skeendetolkning, hjälp- och åtgärdsbehov till uppföljning av effekter av vidtagna åtgärder. Vid en stor olycka eller kris finns ofta motsättningar mellan olika aktörers intressen och basen är därför en gemensam, aktörsgemensam, värdegrund för vad som är prioriterat. Det första steget är skeendetolkning; utifrån den gemensamma värdegrunden vad är det som håller på att hända vilka värden kan vi inte längre upprätthålla? Bild 3: Beskrivning av metodkonceptet en arbetsprocess i fyra olika steg som tillsammans bidrar till att utforma en sammanhållande funktion. Från Länsstyrelsens samordningsansvar ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser. Därefter identifieras hjälpbehov och åtgärdsbehov; här är det viktigt att få igång aktörsgemensamma tankar, vilka aktörer är berörda, vilket ansvar vilar på var och en, på kort och lång sikt o.s.v.

4 Utifrån hjälp och åtgärdsbehov analyseras helhetsagerandet: är de inblandade aktörernas totala agerande tillräckligt för att möte hjälpbehoven? Här är det viktigt att aktörerna tar hänsyn till varandra till gagn för helheten. Utöva inflytande: koordinatorn är inte chef över de inblandade aktörerna men har en uppgift i att samordna deras agerande och, om behov finns, se till att det finns en gemensam inriktning och mål för denna. Framtiden Tittar vi framåt är förhoppningen att projekt ledning och samverkan kommer att leda till en gemensam grundsyn som ger oss en bättre förmåga att samverka. Även om vi har gemensamma grunder måsta dock alla organisationer omsätta det till sin egen verksamhet. Även i framtiden kommer chefer/beslutsfattare att ha behov av stöd, som i många fall utgörs av en stab. Begrepp som används kommer även i framtiden att variera beroende på organisationskultur, uppbyggnad och synsätt. Detta är lättare att förhålla sig till om vi från början har en gemensam grund. Kommunikationen mellan aktörer kommer att förenklas med detta och vi undviker att använda för mycket fikonspråk. Internt kan detta fikonspråk fungera men det försvårar om vi inte talar klartext när vi kommunicerar mellan aktörer. Detta kan få konsekvenser på resultat och helhetslösningar. Samverka, är ett slitet ord som används lite vårdslöst i olika sammanhang. Om vi med hjälp av gemensamma grunder kan enas om vad som menas med att samverka då flera aktörer träffar överenskommelser om gemensam inriktnings- och samordningsstrategier, då har vi kommit en bit på väg. Referenser: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; Länsstyrelsens samordningsansvar ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser; utgåva 1.0; publikationsnummer 337 november 2011.

Länsstyrelsens samordningsansvar

Länsstyrelsens samordningsansvar Länsstyrelsens samordningsansvar ett koncept för samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser Identifiera hjälpbehov och åtgärdsbehov Genomföra skeendetolkning Värdegrund Analysera systemsamverkan

Läs mer

Ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser

Ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser Ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser en nulägesbeskrivning av MSB:s stöd METOD TEKNIK KOMPETENS Ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser en nulägesbeskrivning

Läs mer

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Redaktörer: Patrik Hjulström

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel

OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel OM OFFENTLIG SEKTOR Statskontoret, 2014 Innehåll Sammanfattning 5 En studie om överenskommelser 9 Vad är en överenskommelse? 9 Ett komplement till traditionell styrning 9 Ett styrmedel i tiden 11 Andra

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2 Titel Förord Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar

Läs mer

Samverka för barns bästa

Samverka för barns bästa Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering Metodbok från JämStöd Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten

Läs mer

Varför är en del så duktiga på att utveckla sin verksamhet?

Varför är en del så duktiga på att utveckla sin verksamhet? Varför är en del så duktiga på att utveckla sin verksamhet? Beror lyckad affärsutveckling på tur eller skicklighet? Ibland låter framgångssagor och katastrofhistorier som tillfälligheternas spel. Men erfarenhet

Läs mer

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3)

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3) Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år (Version 3) Innehåll Inledning 3 1. Lagparagraf 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL 4 2. Varför behövs SIP? 6 3. Förskola och skola 7 4. Ledningens betydelse

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället kbm rekommenderar 2006:3 kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten

Läs mer

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell innehåll Kapitel 1 Visionen pekar ut riktningen 4 Så här styrs Kungsbacka 6 Kapitel 2 Politikerna i KF styr på olika sätt 8 Kapitel 3 Så styr politikerna i nämnderna

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Samtal med 18 myndighetschefer om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Produktion & formgivning: Arbetsgivarverket Informationsenheten 2008 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Hur ser myndighetschefer

Läs mer

Ett samhälle där alla skriver

Ett samhälle där alla skriver För vems skull läser och skriver man på jobbet? Om sponsors of literacy i arbete och utbildning Anna-Malin Karlsson, Professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik Institutionen för nordiska

Läs mer

Länsstyrelsesamverkan genom NordSam. - Har krisberedskapen stärkts?

Länsstyrelsesamverkan genom NordSam. - Har krisberedskapen stärkts? Länsstyrelsesamverkan genom NordSam - Har krisberedskapen stärkts? 2 3 MSB:s kontaktperson: Mats Alentun, 010-240 41 03 Publikationsnummer MSB511 November 2012 ISBN 978-91-7383-308-0 4 Innehållsförteckning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION

ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION - en handbok Ulrika Geeraedts Ulricehamns kommun Att utveckla en lärande organisation 2011 genomfördes en stor omorganisation i Ulricehamns kommun som bestod i såväl

Läs mer

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE 10 Varför en lokal 4 eller regional överenskommelse? 26 Inledning och syfte 12 De sex I principerna 29 Det här är Överenskommelsen II Framgångsfaktorer i en 8 dialogprocess

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

insatser för unga inom Finsam

insatser för unga inom Finsam insatser för unga inom Finsam en studie om samordnat stöd till unga Joakim Tranquist December 2014 [ Tranquist Utvärdering Insatser för unga inom Finsam] 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer