Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Använd SIP ett verktyg vid samverkan"

Transkript

1 PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

2 Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Version

3 Disposition Innehåll Disposition... 2 Inledning kap. 7 SoL och 3 f HSL Barnrättsperspektiv Varför behövs SIP? Förskola och skola Ledningens betydelse Datainsamling SIP och andra planer Information När behövs SIP? SIP-arbetets olika steg Samtycke Delaktighet för barnet/ungdomen och vårdnadshavare Vem kan initiera och delta? Modeller Huvudansvarig Uppföljning av planens insatser Kort- och långsiktiga mål Blankett för SIP Dokumentation Avslutning

4 Inledning Detta material rörande samordnad individuell plan för barn och unga från 0 upp till 18 år har tagits fram i ett utvecklingsarbete inom Psynkprojektet på Sveriges Kommuner och Landsting. Materialet innehåller projektets tolkning av lagstiftningen samt erfarenheter från förbundets medlemmar. I direkt anslutning till varje avsnitt finns frågor som är tänkta att utgöra stöd för ett internt utvecklingsarbete. Vårt arbete har en bredare ansats än bestämmelserna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen då vi vill engagera och inkludera såväl förskola som skola i arbetet. Förutom föräldrarna är personalen i förskolan och skolan de som tidigt har möjlighet att upptäcka om ett barn eller en ungdom har behov av insatser som behöver samordnas. Termerna individuell plan enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen och samordnad individuell plan kan användas synonymt enligt Socialstyrelens termbank. I detta material används genomgående termen samordnad individuell plan eller dess förkortning SIP. Vid eventuella frågor kontakta Karin Lindström Tfn:

5 1. 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL Sedan 1 januari 2010 finns i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen en bestämmelse om att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan. Denna bestämmelse inbegriper även privata utförare som kommun och landsting har upprättat avtal med. I 2 kap. 7 socialtjänstlagen och 3 f hälso- och sjukvårdslagen sägs När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981). Den samordnade individuella planen skiljer sig från andra planer då den är tänkt ska gälla alla enskilda och syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen, så att alla individers samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses. 1 Samordnad individuell plan kan upprättas för personer i alla åldersgrupper oberoende av om den enskilde har större eller mindre behov av samordning. De som i sin yrkesutövning inom socialtjänst och hälso- och sjukvård upptäcker behov av samordning av insatser kan initiera till denna plan med den enskildes samtycke. FILM: Linda Almqvist, Socialstyrelsen Kapitel 2 SoL 2 kap 7 HSL 3 1 Se prop 2008/2009:193 Vissa psykiatrifrågor m. m s.19 4

6 2. Barnrättsperspektiv Sverige har sedan flera år tillbaka ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I artikel 12 kan man läsa om varje barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Vidare står att barnets åsikt ska beaktas i förhållande till dess ålder och mognad. 2 Fråga Hur arbetar ni med barnkonventionen och särskilt artikel 12 i samband med samordnad individuell plan? 2 Se 5

7 3. Varför behövs SIP? Dagens ökade specialisering inom vård-och omsorgssektorn samt mångfalden av utförare ställer höga krav på professionerna rörande effektiv samverkan. Denna samverkan behöver ske såväl inom respektive huvudman som huvudmännen emellan, allt för att förhindra att barnet eller ungdomen faller mellan stolarna. En fungerande samverkan förenklar för föräldrar då de inte behöver lägga ner tid och energi på att samordna insatser som ges av huvudmännen. 3 Bestämmelserna i lagstiftningen syftar till att just säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. Företrädare från kommun och landsting ska göra en behovsbedömning om att en plan behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Därtill ska den enskilde ge sitt samtycke till planen. Syfte med planen är att: Tidigt erbjuda samordnade insatser Identifiera vad barnet behöver Samordna insatser mellan verksamheter Försäkra sig om att såväl familj som verksamheter känner till vilka insatser som pågår eller planeras Lättare kunna följa barnets framsteg Säkerställa att barnets och familjens behov av stöd blir tillgodosett 3 Se RiR 2011:17 s

8 4. Förskola och skola Varför är det bra om förskola och skola är med i arbetet? Förskolans och skolans roll skiljer sig i vissa delar från de övriga aktörernas uppdrag. De har som huvuduppgift att stödja alla barns utveckling både personlighetsmässigt och kunskapsmässigt. Att skolan har en avgörande betydelse för barns psykiska hälsa är väl belagd i dagens forskning. 4 På flera håll i landet är det förskolan och skolan som tar flest initiativ till att en samordnad individuell plan upprättas. Hur detta i praktiken ska gå till tydliggörs ofta i de regionala/lokala överenskommelserna. Medlemsexempel: Västbus, en regional överenskommelse där skolan har en tydlig roll i arbetet med med samordnad individuell plan. 5 Klicka här för att ta del av riktlinjerna för Västbus Vad säger lagen? Enligt vår tolkning av 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL finns ingenting som hindrar att en skolläkare eller skolsköterska initierar ett arbete med en samordnad individuell plan. Förskolan och skolan omnämns inte i SoL eller HSL som en samhällsaktör som är skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan. Däremot har förskolan och skolan en skyldighet att samverka när socialnämnden begär det, vilket regleras i 29 kap. 13 skollagen. Regeringen har även i andra sammanhang tydliggjort skolans betydelse och uttryckt att förskolan, skolan och fritidshemmet är naturliga delar av barnets vardag och att det inte minst är här som barn som far illa eller riskerar att fara illa bör bli upptäckta för att i ett tidigt skede få den hjälp och det stöd de kan behöva. 6 Skolans åtgärdsprogram och SIP Skolan har skyldighet att under vissa förhållanden efter genomförd utredning upprätta ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram är ett dokument för att säkerställa elevens kunskapsutveckling. En samordnad individuell plan kan aldrig ersätta ett åtgärdsprogram, dock kan delar av ett åtgärdsprogram finnas med i den samordnade individuella planen och vice versa. Fråga Hur deltar förskolan/skolan hos er i arbetet med samordnad individuell plan? 4 Se Socialstyrelsens Social rapport Se Västbus reviderade riktlinjer 2012* 6 Se Prop.2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet s 601 7

9 5. Ledningens betydelse All samverkan, såväl intern som extern, underlättas genom att ledningen med hjälp av de interna kvalitets- och ledningssystemen säkerställer att arbetet med samordnad individuell plan genomförs och utvecklas. I exempelvis överenskommelser, riktlinjer, rutiner och avtal ges tydliga signaler till verksamheter hur samverkan genomförs. I de länsövergripande överenskommelserna för personer med psykisk funktionsnedsättning ingår arbetet med de samordnade individuella planerna som en naturlig del. 7 I många kommuner och landsting pågår ett kontinuerligt strukturerat verksamhetsövergripande arbete kring samverkansfrågor. 7 Se Överenskommelser om samarbete - Meddelandeblad 1/2010 8

10 6. Datainsamling Statistik, resultat och utvärderingar är värdefull information till verksamheterna och dess ledning för att få kunskap om hur de samordnade individuella planerna används och fungerar. Frågor behöver ställas och data behöver samlas in för att undersöka hur planen bidrar till utveckling av samverkan. Varje verksamhet behöver diskutera vilken information och kunskap de behöver var för sig och tillsammans med andra samverkansparter, för att följa och utveckla arbetet med samordnad individuell plan. Arbetet behöver följas upp på olika sätt och nedan följer några exempel på mått som kan vara intressanta. Antal och målgrupp? Antal barn och ungdomar som fått en samordnad individuell plan upprättad. Antal Frågor Har ni inom er huvudman en tydlig ansvarsfördelning kring vem som gör vad i de verksamheter som arbetar med barn och unga? Har ni mellan huvudmännen en tydlig ansvarsfördelning kring vem som gör vad i de verksamheter som arbetar med barn och unga? Hur görs de upprättade ansvarsfördelningarna kända ute i verksamheterna? Finns ändamålsenliga rutiner för samordnad individuell plan avseende barn och unga? Hur hanteras tvister som rör samverkansfrågor i anslutning till SIP? Hur hanteras avvikelser i detta sammanhang? barn och ungdomar som uppskattas ha behov av en plan. Hur arbetar vi med SIP? Vilka verksamheter har tagit initiativ? Vilka verksamheter har gett insatser i arbetet? Vilka verksamheter har varit huvudansvariga? Blir barnen hjälpta? Det är också viktigt att få veta om insatserna i den samordnade individuella planen ger önskat resultat, bidrar planen till att det blir bättre för barnen och ungdomarna? För att få veta detta behöver man upprätta en gemensam målsättning för arbetet med planen. Målsättningen behöver vara mätbar. Se vidare avsnitt 16, Mål på kort och lång sikt. 9

11 Utvärdering Enkla utvärderingsblanketter kan användas som stöd för att ta reda på barnets/ungdomens och vårdnadshavarens samt verksamhetsföreträdarnas upplevelse av och synpunkter på samordningen av insatserna. På flera håll i landet har man kontinuerligt börjat samla in data. Medlemsexempel: I Hudiksvalls kommun har en uppföljning av SIP-arbetet gjorts. Klicka här för att ta del av en sammanfattning av uppföljningen. Klicka här för att se Hudiksvalls SIP-blankett. Klicka här för att se hur man kan följa upp planen, Anna Melke Fråga Vilka data är viktig för er verksamhet att samla in och följa? 10

12 7. SIP och andra planer Det finns flera olika planer som landsting och kommuner är skyldiga att upprätta och arbeta med. Till skillnad från andra planer som kan vara begränsade till vissa målgrupper är den samordnade individuella planen tänkt att användas för alla individer som har behov av samordning av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Av förarbetena till lagen framgår att det inte är tänkt att den individuella planen ska innebära onödig administration inom vare sig socialtjänsten eller hälsooch sjukvården. 8 Barnet kan dessutom ha andra planer som upprättats sedan tidigare, enligt annan bestämmelse, och då behövs inte en SIP så länge den tidigare planen uppfylls och används enligt de föreskrivna krav som gäller för den samordnade individuella planen. 9 I lagtexten uttrycks det klart att av den samordnade individuella planen ska framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Frågor Vilka planer arbetar ni med idag? Vilka syften har de och hur används de? Hur bygger ni på en redan befintlig plan för att den ska uppfylla kriterierna för en samordnad individuell plan? FILM: Linda Almqvist, Socialstyrelsen, Kapitel 8 SIP och andra planer När Linda Almqvist, jurist från Socialstyrelsen berättade hur SIP förhåller sig till andra planer visade hon en ritning av alla olika planer som redan finns. Klicka här för att se ritningen. PP hur SIP förhåller sig till andra planer Ev ordlista Kronoberg termbanken- alla dessa planer 8 Se prop 2008/2009:193 Vissa psykiatrifrågor m. m s.20 9 Se prop 2008/2009:193 Vissa psykiatrifrågor m. m s.26 11

13 8. Information Alla som kan bli involverade i arbetet med en samordnad individuell plan kan behöva information om syftet med planen och hur arbetet går till. Informationen behöver vara tydlig och kan ges på olika sätt. En del kommuner och landsting har lagt ut material på sina hemsidor. Exempel på vad ett informationsmaterial till barn, vårdnadshavare och deras närstående kan innehålla: Vad är en SIP? Vem kan få en SIP? Vad är syftet med planen? Vilka verksamheter berörs? Hur går ett möte till? Hur utses planansvarig och vad ska han/hon göra? Hur följs planen upp? Information om att planen är frivillig och upprättas med samtycke Hur kan barn/ungdom och vårdnadshavare vara delaktiga i arbetet? Var man kan få mer information om SIP? Medlemsexempel: Se exempel på information till barn och vårdnadshavare från Norrbus Då samordnad individuell plan är mer känd i vissa verksamheter än i andra kan det vara av betydelse att utforma särskild information till all personal som kan komma att bli involverade i arbetet. Exempel på vad ett informationsmaterial till personal kan innehålla: syftet med en plan hur arbetet går till vad förväntas av dem Medlemsexempel: Här finns exempel på information till personal om SIP. Klicka här för att läsa Östra Norrbottens gröna kort. Klicka här för att läsa Falkenbergs informationsfolder om SIP. Frågor Hur informeras barnet/ungdomen och dess vårdnadshavare? Är informationen tillgänglig även för personer med olika typer av funktionsnedsättningar? Finns behov av information på flera språk? Hur informeras personal som kan bli kallade till ett möte och inte känner till vad en samordnad individuell plan är? 12

14 9. När behövs SIP? FILM: Ing-Marie Wieselgren, Psynkprojektet, Kapitel 10 När behövs en SIP? FILM: Linda Almqvist, Socialstyrelsen, Kapitel 10 När behövs en SIP? FILM: Erik Nilsson och Jaana Viitanen, Norrbus Kapitel 14 Vem kan initiera och delta? När barnet eller ungdomen har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en samordnad individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Detta innebär ingen rätt för en huvudman att besluta om insatser som någon annan ska tillhandahålla. 10 Några situationer när en SIP kan behövas: När samordning efterfrågas Inte bara barnet, ungdomen och dess vårdnadshavare kan fråga efter en plan utan även en närstående. I propositionen står att det endast bör vara i undantagsfall som någon nekas en samordnad individuell plan. 11 Tänk på att en familj kan ha många kontakter med olika vårdgivare och kan inte själv förväntas veta vilka olika planer som skulle underlätta för dem. Berätta om möjligheten med samordnad individuell plan! När kompetens behövs från fler verksamheter En verksamhet kan upptäcka behov av insatser hos ett barn eller ungdom som de själva inte har kompetens att ge. För att barnet ska få rätt insats från rätt verksamhet kan då behövas ett samordningsmöte med andra yrkeskompetenser och verksamheter. Det kan också handla om att insatser från andra är nödvändiga för att den huvudman som gör bedömningen av planeringsbehovet ska kunna fullgöra sitt ansvar. 12 När ansvarsfördelning behöver tydliggöras Det är otydligt för familjen och verksamhetsföreträdarna vad olika verksamheter gör eller planerar att göra. Familjen kanske hänvisas från verksamhet till verksamhet. När det är svårt att få kontakt Barnet, ungdomen och dennes vårdnadshavare har svårt att få kontakt med de professionella i den verksamhet där barnet har en pågående insats. När insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd För att få ökad effekt behöver en del insatser ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd. En plan kan ge de involverade en försäkran om detta. 10 Se Prop 2008/09:193 s Se Prop 2008/09:193 s Se Prop 2008/09:193 s

15 Fråga När initieras en samordnad individuell plan i er verksamhet? 14

16 10. SIP-arbetets olika steg De olika stegen i arbetet med samordnad individuell plan kan beskrivas på olika sätt. Exempel: Initativ Behov av samordning identifieras. Samtycke Samtycke inhämtas från vårdnadshavare och/eller ungdom beroende på dess ålder och mognad. Skriftligt. Förarbete Ett förarbete påbörjas där det bland annat tydliggörs vilka som kallas till ett möte. Samordningsmöte En samordnad individuell plan upprättas med kort- och långsiktiga mål. Uppföljningsmöte Planen med dess kort och långsiktiga mål följs upp. Planen avslutas Planen avslutas när målen är uppfyllda eller av annan anledning. Medlemsexempel: Falkenberg har i sin information till personal gjort en ritning av de olika stegen i SIP-arbetet. Klicka här för att läsa Falkenbergs informationsfolder. 15

17 11. Samtycke FILM: Linda Almqvist, Socialstyrelsen, Kapitel 12 om samtycke i SIP FILM: Erik Nilsson och Jaana Viitanen, Östra Norrbotten, Kapitel 12 om exempel på inhämtning av samtycke Det är barnets eller ungdomens vårdnadshavare som ger samtycke till den samordnade individuella planen. Detta innebär att det är vårdnadshavaren som genom sitt samtycke också utser vilka vårdaktörer som kallas till mötet. I beaktande av ungdomens ålder och mognad bör han/hon också tillfrågas. I praktiken handlar samtycket om vilka myndigheter som får samarbeta om vad. Ett samtycke kan vara partiellt, det vill säga gälla endast vissa uppgifter. Samtycket bör innehålla en angivelse om under vilken tidsperiod samtycket gäller. Sekretessbestämmelserna medför som regel att den enskilde måste ge sitt medgivande till att uppgifter lämnas från den ena huvudmannen till den andra. Det är inte meningen att planeringsskyldigheten i detta fall utvidgar möjligheten att utbyta information utan planeringen ska ges utifrån gällande sekretessbestämmelser. 13 Frågor Hur inhämtar och dokumenterar ni samtycke? 13 Se Prop 2008/09:193 s

18 12. Delaktighet för barnet/ungdomen och vårdnadshavare Barnet, ungdomens och dennes vårdnadshavares delaktighet är central i allt arbete med samordnad individuell plan. Det är deras behov och önskemål som ska utgöra utgångspunkten för planeringen. I lagtexten lyfter man fram att närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Detta innebär att släktingar och vänner som står familjen nära kan involveras. Planeringen ska utgå från den enskildes hela livssituation och där har närstående en viktig roll att fylla. 14 Vårdnadshavaren ska ges möjlighet att aktivt delta i såväl planeringen som under möten. Barnet eller den unge kan också delta beroende på ålder och mognad. Kanske har han/hon då önskemål om vem som skulle kunna finnas med som stöd under mötet och förklara vad som händer. 15 Med olika metoder kan barn komma till tals och göras delaktig i arbetet med den samordnade individuella planen. FILM: Kungsbacka kommun Kapitel 13, delaktighet för barnet/ungdomen och vårdnadshavare Frågor På vilket sätt kan barnet/ungdomen vara delaktiga? På vilket sätt kan vårdnadshavare vara delaktiga? På vilket sätt kan närstående vara delaktiga? 14 Se Prop 2008/09:193 s Se Prop 2008/09:193 s

19 13. Vem kan initiera och delta? Vem som helst som i sin yrkesutövning inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården uppmärksammat ett behov av samordning av insatser kan ta initiativ till att en samordnad individuell plan upprättas. Arbetet ska påbörjas utan dröjsmål, det vill säga inom några dagar. Nedan finns olika företrädare som kan initiera och eller delta i arbetet. Närstående kan delta. Det kan vara släktingar, far- och morföräldrar, vänner och andra viktiga personer i familjens privata liv. Företrädare för hälso- och sjukvården kan initiera och delta. Det kan handla om yrkesverksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, barn- och ungdomshabiliteringen, barnhälsovården och barn- och ungdomsmedicin. Företrädare för socialtjänstens myndighetsutövning såväl som öppenvård kan initiera och delta. Det kan handla om yrkesverksamma inom olika utrednings/behandlingsenheter, LSS-boenden, försörjningsstödsenheter, råd och service-enheter och andra verksamheter. Företrädare för samorganiserade verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kan initiera och delta. Det kan till exempel vara yrkesverksamma som arbetar vid familjecentraler, beroendevårdsenheter för ungdomar, ungdomsmottagningar och råd och service-enheter. Företrädare för elevhälsa, förskola och skola kan enligt vår tolkning, initiera och delta. Hur detta går till beskrivs i regionala/lokala överenskommelser. Det kan exempelvis handla om yrkesverksamma inom öppen förskola, förskola, grundskola, gymnasieskola och fritidsverksamhet. Medlemsexempel: I BUS-överenskommelsen på Gotland finns en beskrivning över de olika verksamheterna som ingår i SIP-arbetet. Klicka här för att läsa BUS-överenskommelsen. FILM: Östra Norrbotten om när man kallar till samverkansmöte Frågor Vilka verksamheter brukar ta initiativ? Vilka fler verksamheter skulle behöva ta initiativ och hur gör ni för att sprida arbetssättet även till dessa? Är privata vårdgivare och andra aktörer som er huvudman har avtal med införstådda i att de förväntas arbeta med SIP? 18

20 14. Modeller Bland förbundets medlemmar har det framträtt olika sätt på hur man i praktiken arbetar med den samordnade individuella planen och samordningsmöten. Nedan några modeller: A) Verksamhetsföreträdare uppmärksammar att ett barn/ungdom har behov av insatser från annan huvudman. De kallar med vårdnadshavares samtycke till ett möte med verksamheter som både har och inte har en pågående kontakt med barnet/ungdomen. Verksamheter som inte har pågående kontakt med barnet/ungdomen och vårdnadshavare träffar dessa innan själva samordningsmötet. På detta sätt får verksamhetsföreträdare en bild av barnets/ungdomens och vårdnadshavares problem och behov innan själva mötet. Därefter genomförs möte. B) Verksamhetsföreträdare uppmärksammar att ett barn/ungdom har behov av insatser från annan huvudman. De kallar med vårdnadshavares samtycke till ett möte med verksamheter som både har och inte har en pågående kontakt med barnet/ungdomen. Verksamhetsföreträdarna möter barnet/ungdomen och/eller vårdnadshavare tillsammans. Mötet delas upp i två delar. Under den första delen berättar barnet/ungdomen och/eller vårdnadshavare om behov och under den andra delen diskuteras ansvarsfördelningens kostnader. Vid den senare delen av mötet medverkar endast verksamhetsföreträdare. Återkoppling sker till barnet/ungdomen och/eller vårdnadshavare efter mötet. C) Verksamhetsföreträdare uppmärksammar att ett barn/ungdom har ett behov av insatser från annan huvudman. De kallar med vårdnadshavares samtycke till ett möte med verksamheter som både har och inte har en pågående kontakt med barnet/ungdomen. Verksamhetsföreträdarna möter barnet/ungdomen och/eller vårdnadshavare tillsammans. Barnet/ungdomen och/eller vårdnadshavare berättar om behov varefter mötet avslutas. De yrkesverksamma återgår till sina verksamheter och diskuterar vad de kan hjälpa till med. Därefter skrivs den samordnade individuella planen, antingen vid ett nytt möte eller på annat sätt. Återkoppling sker löpande till vårdnadshavare. Den samordnade individuella planen upprättas med fördel vid möte när överenskommelser om insatser görs. I vissa kommuner och landsting finns särskilda nätverksledare som har till uppgift att stödja sina kollegor i arbetet med att hitta former för att ta fram en plan. Dessa personer är vana att hålla i möten där flera personer får komma till tals utifrån ett systemiskt arbetssätt. De särskilda nätverksledarna anlitas främst när komplexiteten i samverkans- och samordningsarbetet är hög. 19

21 Tips under ett möte: Belys sammanhanget så att alla vet varför man deltar Förklara hur mötet går till Anpassa mötets struktur så att det passar barn, ungdom och vårdnadshavare Tydliggör mötets frågeställningar Avhandla frågeställningarna och definiera mål Låt mötesdeltagarna få uttrycka sin mening Dokumentera Håll tidsramarna Boka tid för eventuellt uppföljningsmöte Medlemsexempel: Umeå har gjort en ritning av hur strukturen på ett möte bör se ut. Klicka här för att titta på ritningen på sid 2 i broschyren. Fråga Vilka strukturer tillmötesgår bäst barnets, ungdomens och vårdnadshavarens behov? 20

22 15. Huvudansvarig I såväl socialtjänstlagen som i hälso- och sjukvårdslagen stadgas att det av den samordnade individuella planen ska framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. I propositionen förtydligas att det framförallt för den enskilde och dennes närstående behöver vara tydligt bestämt vilken huvudman som har huvudansvaret för att kalla till nästa möte, om ett sådant behövs, och vem som har huvudansvaret för att följa upp de insatser som planerats. Av planen ska därför framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret. Den som har huvudansvaret behöver inte vara densamma som initierat eller kallat till planeringen. Detta bör istället avgöras utifrån den enskildes önskemål och behov, i detta fall vårdnadshavarens och barnets, och av insatsernas karaktär. Huvudregeln bör vara att den huvudman som den enskilde bedöms ha mest kontakt med får det övergripande ansvaret. 16 Den huvudansvariges ansvar kan organiseras på olika sätt. Under utvecklingsarbetet har vi stött på olika benämningar på personer som har huvudansvar för planen eller för specifika uppgifter i anslutning till planen såsom planansvarig, samordnare, koordinator eller lots. FILM: Susann Swärd, Landstinget Kronoberg om hur en Huvudansvarig utses Frågor Hur utses huvudansvarig? Utses personer som har ansvar för specifika delar i planarbetet och vad ingår i sådana fall i dessa roller? 16 Se Prop 2008/09:193 s

23 16. Uppföljning av planens insatser Det är viktigt att de insatser man överenskommit om följs upp. Det är enklast att överenskomma om tidpunkt för uppföljning, hur den ska ske och vilka som ska delta redan vid det tillfälle när planen initialt upprättas. Uppföljningar kan innehålla uppgifter om: Hur det går för barnet jämfört med tidigare uppsatta mål. Ny information eller ändrade omständigheter. Exempelvis skolbyte eller ny adress. Har de inblandade genomfört de insatser de åtagit sig enligt planen? Har insatserna givit önskad effekt på kort och lång sikt? Behövs annan insats? Fråga Vilken form för uppföljning tillmötesgår bäst barnets/ungdomens och vårdnadshavarens behov? 22

24 17. Kort- och långsiktiga mål Konkreta mål för insatserna är värdefulla för arbetet med planen. Dessa mål kan sättas upp av såväl barnet, ungdomen eller dennes vårdnadshavare som av verksamhetsföreträdarna. Ibland sammanfaller dessa mål och ibland skiljer de sig åt. Om det finns stora skillnader vad gäller målen bör detta framgå av planen. Det är viktigt att verksamhetsföreträdarna är lyhörda gentemot barnet, ungdomen och dennes familj och frågar efter deras behov inom olika områden. Målen delas lättast upp i kort- och långsiktiga för att man lättare ska kunna se vilka steg man behöver uppnå på kort sikt för att nå de långsiktiga målen. En planering för stödinsatser kan ges under en längre tid och beröra stora delar av barnets livssituation men det kan också behövas göras en planering av insatser för kortare tid för att därmed omedelbart lösa en aktuell situation. Till exempel kan barnet under en längre tid behöva insatser för sitt tvångsmässiga beteende från barn- och ungdomspsykiatrin samtidigt som det behöver omedelbar insats för sin dyslexi genom exempelvis hjälpmedel i skolan. När målen uttrycks konkret och tydligt blir de begripliga för barnet eller ungdomen och dess vårdnadshavare men även för verksamhetsföreträdarna. Frågor Hur arbetar ni med kort- och långsiktiga mål i planen? Hur följer ni upp målen? 23

25 18. Blankett för SIP Ändamålsenliga blanketter har på flera håll i kommuner och landsting arbetats fram och implementerats. Några använder samma blankett oavsett den enskildes ålder medan andra använder särskilda blanketter för vuxna och andra för barn och ungdomar. Det finns även verksamheter som har utformat ett IT-stöd för planerna, vilket ger förutsättningar för verksamheterna att sammanställa data på aggregerad nivå. Ofta återkommande uppgifter i blanketter: Personuppgifter Planansvarig Deltagande i möte Vilken skola barnet eller ungdomen går i Barnets behov och insatser som behövs Vad som fungerar bra för barnet, styrkor Konkreta insatser, vem är ansvarig för vilken insats, tidsperiod för insatserna Kort- och långsiktiga mål Förekomst av andra planer Barnet/ungdomens samt vårdnadshavarens uppfattning om insatserna Datum för uppföljning av planen och vem som kallar till nytt möte Samtycke lämnas antingen i särskild blankett eller i själva planen Underskrifter av barnet, ungdomen och vårdnadshavare samt alla involverade Vilka som erhållit kopia av planen Frågor Hur är er blankett för samordnad individuell plan anpassad för barn och unga? 24

26 19. Dokumentation Tanken är inte att den samordnade individuella planen ska ersätta patientjournalen. De uppgifter som tas upp i planen är av en annan karaktär än de uppgifter som tas upp i en journal. I planen ska det tydligt framgå vilka insatser som barnet eller ungdomen ska få från socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården. Även insatser som ges från förskola och skola tas upp i förekommande fall. Den dokumentation som förs in i en patientjournal är uppgifter som är att hänföras till den vård som ges, det vill säga utredning, behandling och undersökning av enskild patient. Plan upprättas med fördel vid mötet när överenskommelser om insatser görs. Efter att planen upprättats brukar den undertecknas av ungdomen, vårdnadshavare och berörda samverkansparter för att tydliggöra att alla är överens om innehållet i den skrivna planen. Vårdnadshavaren får ett exemplar av planen. Närstående till familjen kan också få ett exemplar om inte vårdnadshavaren motsätter sig detta. De samverkande parterna erhåller varsitt exemplar som förs in i barnets eller ungdomens journalhandlingar inom hälso- och sjukvården och i motsvarande dokumentation inom socialtjänsten. När planen avslutas dokumenteras även detta. Fråga På vilket sätt dokumenteras den samordnade individuella planen? 25

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3)

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3) Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år (Version 3) Innehåll Inledning 3 1. Lagparagraf 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL 4 2. Varför behövs SIP? 6 3. Förskola och skola 7 4. Ledningens betydelse

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål Manual för samverkansmöten SIP Att leda och delta för att nå gemensamma mål Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsutvecklare Karlstad 2014-09-17 Reviderad 141105 Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Bakgrund Ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP)

Samordnad individuell plan (SIP) Riktlinje för Samordnad individuell plan (SIP) I Kalmar län MÅL Den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen ska tillgodoses. Den enskilde ska få möjlighet

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS 2013-05-29 Dnr 12158/2013 1(10) Avdelningen för regler och tillstånd Tesi Aschan tesi.aschan@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade 2013-03-01 Dnr 5.3-6553/2013 1(22) 2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade mål Bakgrund Regeringen beslutade i maj

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Gemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB

Gemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB 2014-09-26 GEMENSAM SAMVERKANSRUTIN VID PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län Regionförbundet södra

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer