Varför är en del så duktiga på att utveckla sin verksamhet?
|
|
- Marianne Berg
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför är en del så duktiga på att utveckla sin verksamhet? Beror lyckad affärsutveckling på tur eller skicklighet? Ibland låter framgångssagor och katastrofhistorier som tillfälligheternas spel. Men erfarenhet visar att det är det mycket sällan. Inte heller finns det någon enskild saliggörande metod som garanterar succé. Däremot finns ett antal saker som karaktäriserar dem som lyckas bäst i en långsiktigt uthållig utveckling av affären och verksamheten. Det handlar om förmåga att hantera inflöde av signaler, att fatta rätt beslut, att styra utvecklingsinsatser och att följa upp resultat. I artikeln beskrivs hur de bästa gör hur gör du? Affärsutveckling tur eller skicklighet Det finns en hel del mystik kring hur man lyckas med utveckling. Är förmågan att utveckla en verksamhet något medfött som vissa är bra på och andra inte? Är det ren tur man måste ha? Eller finns det någon sorts egenskaper som går att träna upp? När man hör om framgångssagor och katastrofhistorier från affärsdrivande eller offentliga verksamheter låter det ofta som att något har hänt som har lett till det ena eller andra. Kombinationen av en lycklig tillfällighet med en intelligent ledning eller en olycklig omständighet med en tunn ledning kan förefalla vara skillnaden mellan succé och fiasko. Men är affärsverksamhet verkligen så slumpmässig? Visst kan man någon gång lyckas med hjälp av vad som kallas timing, dvs att råka vara på rätt plats vid rätt tillfälle och dessutom fatta att man är det. Men organisationer som kontinuerligt lyckas utveckla sin affär lever inte på slumpen. De har på något sätt monterat in mekanismer som kraftigt ökar oddsen till deras fördel att göra rätt saker vid rätt tillfälle. Man kan säga att de har utvecklat förmågan att söka upp möjligheterna och undvika fällorna istället för att hoppas att möjligheterna, och frukta att fällorna, hittar dem. I managementlitteraturen finns ett otal områden beskrivna som ledare och organisationer måste vara bra på. Det finns också många verktyg som marknadsförs som att de enskilt skulle vara nyckeln till en framgångsrik verksamhet. Så enkelt är det förstås inte även om bra verktyg behövs. Enligt vår erfarenhet finns det några saker som genomgående karaktäriserar dem som lyckas bäst. Nyckel för att sätta fingret på vad det är hittar vi genom att först fundera över VAD dessa framgångsrika organisationer satsar på och VARFÖR de gör just det, inte fokusera på HUR de gör saker, dvs vilka metoder eller verktyg som de använder. Här sammanfattas dessa erfarenheter i en mognadsmodell för affärsutveckling. Vi beskriver tio aspekter som påverkar utvecklingsförmågan och hur dessa brukar hanteras i organisationer som kommit olika långt i förmågan att kontrollera sin timing. Dvs allt ifrån vad som kan kallas varnande exempel till best practice. Hur bra är din verksamhet? Områden som påverkar utvecklingsförmågan Mognaden i affärsutveckling omfattar fyra förmågor: att hantera inflödet av signaler, att fatta rätt beslut, att styra utvecklingsinsatser och att följa upp resultat. För dessa förmågor finns tio områden där framgångsrika organisationer har hittat ett bra arbetssätt. Grandezza Konsult AB Sida 1
2 Figur 1: Mognadsmodellen för affärsutveckling omfattar inflöde, beslut, styrning och uppföljning. De områden som påverkar utvecklingsförmågan är: 1. Kundbehoven styr verksamhetsutvecklingen 2. Omvärldsbevakning ger nytt bränsle 3. Medarbetarnas kreativitet tas tillvara 4. Värde analyseras på ett metodiskt sätt 5. Beslut baseras på fakta 6. Projekten ger största bidrag till affärsstrategin 7. Prioriteringar sker utifrån ett helhetsperspektiv 8. Projekt styrs utifrån nytta 9. Effekter följs upp på kort och lång sikt 10. Avslutade projekt utvärderas för att dra lärdom Hantera inflödet av signaler En långsiktigt hållbar affärs- och verksamhetsutveckling karaktäriseras av att den hela tiden får ny näring. Det går alltså inte att internt analysera och administrera sig till en verksamhetsutveckling. Man måste hela tiden utsätta sig för influenser, dvs våga pröva och ompröva både vad man gör och hur man gör det. Kort sagt behövs faktaunderlag på bordet som stimulerar insikt och handlingsvilja. Hur gör man för att få det? 1. Kundbehoven styr verksamhetsutvecklingen Ett mindre bra sätt är att hålla ett konstant produktutbud (varor eller tjänster) som bara förändras om en produkt inte längre går att sälja. Problem med en produkt hanteras då på ett reaktivt sätt, dvs man åtgärdar själva problemet men produkten eller hur den tillhandahålls påverkas inte. Det är bra om man åtminstone har etablerat mekanismer för att fånga in kundernas synpunkter på ett Grandezza Konsult AB Sida 2
3 systematiskt sätt. Deras betyg och förslag tas in i produktutvecklingen och påverkar produkterna. Ännu bättre är det att ha en relation med kunderna där vi kan diskutera deras bakomliggande behov inte bara vad de tycker om våra produkter. I produktutvecklingen analyserar vi vilka funktioner som behövs för att uppfylla behoven och på vilket sätt det kan göras effektivast, snarare än att bara fundera över hur produkten som sådan bör förbättras. De som är bäst på att hantera kundbehov har dessutom låtit detta genomsyra hela sin organisation. Kunderna är djupt involverade i företagets processer och deras behov styr inte bara hur vi utformar produkterna utan också hela vårt sätt att arbeta med utveckling, leverans och administration. 2. Omvärldsbevakning ger nytt bränsle Att se sin verksamhet som en avgränsad enhet i världen är mindre bra. Man tolkar då omvärldens signaler utifrån sin egen uppfattning om hur saker ska vara, vilket lätt blir i termer av bekräftelse eller hot, istället för att söka efter de möjligheter till utveckling som erbjuds. Däremot är det bra att åtminstone då och då ta in information från omvärlden i syfte att förbättra sig. Det brukar krävas en viss analys för att informationen ska gå att använda på ett meningsfullt sätt, oftast utifrån en i förväg formulerad frågeställning. Ett bättre sätt att bevaka omvärlden är att identifiera de källor eller processer som är värdefulla att följa och att kontinuerligt samla in information från dem. På så sätt blir omvärldsbevakningen mer förutsättningslös, dvs vi vill förstå vad omvärlden försöker säga oss snarare än vad den svarar på våra uttänkta frågor. Bäst bränsle till sin utveckling får man med en omvärldsbevakning som dessutom innehåller bra mekanismer för sense making, dvs som hjälper oss att sovra och strukturera informationen samt sätta den i ett sammanhang som pekar på vad som är viktigast att ta hänsyn till. 3. Medarbetarnas kreativitet tas tillvara Det är mindre bra att helt enkelt inte bry sig om medarbetarnas kreativitet. Var och en förutsätts göra sina arbetsuppgifter utan att ifrågasätta det och i den mån det finns en förslagslåda där man kan komma med möjliga förbättringar så vet alla ändå att det inte leder till något resultat. Däremot är det bra om förslag både lämnas och det verkligen förs därför att de tas tillvara. Förslagen tas in i produkt- och verksamhetsutvecklingen och får påverka när förändringar ska göras. Det är dock bättre att aktivt involvera medarbetarna i utvecklingsarbetet så att de stimuleras av frågorna och att resultaten snarare skapas än påverkas av deras förslag. Projekten bemannas med en bra mix av kompetens och erfarenhet snarare än efter fackområde. Om man är bäst har man också lyckats skapa en kontinuerlig förbättringsprocess. Stegen framåt tas då inte bara i form av projekt, utan i arbetsgrupperna finns också en daglig utveckling som medarbetarna ser som en lika viktig del av jobbet som att utföra sina vanliga arbetsuppgifter. Fatta rätt beslut Beslutsfattande kan beskrivas som en kognitiv (mental) process som leder till att man väljer en riktning för sitt agerande utifrån flera alternativa val. Att fatta beslut handlar alltså mycket om att prioritera att välja och därmed välja bort. Den som är duktig på att utveckla sin verksamhet är sannolikt duktig på att välja rätt alternativ och vara medveten om att det faktiskt också är ett val att inte fatta beslut, nämligen valet att låta saker pågå som förut eller att låta något annat bestämma vad som ska hända. Beslutsfattande, särskilt i grupp, kräver därför kunskap och en gemensam syn på hur det ska gå till för att bli effektivt. Grandezza Konsult AB Sida 3
4 4. Värde analyseras på ett metodiskt sätt Att välja alternativ efter subjektiva synpunkter på vad som är bäst är mindre bra. Ofta leder det till att beslut i praktiken styrs av vem som är mest högröstad eller av dagsformen hos beslutsfattaren. Istället är det bra att ha en öppen dialog om vad vi ser för värde i olika alternativ. På så sätt ställs olika synvinklar mot varandra vilket leder till ett mer upplyst beslut. Det är dock ännu bättre att arbeta i en tvåtaktare: först enas om vilket värde som behöver ökas och därefter värdera beslutsalternativen efter det. På så sätt underlättas analysen av VAD vi behöver åstadkomma jämfört med att bara diskutera olika lösningars förtjänster i sig själva. Bäst möjlighet att analysera värde på ett metodiskt sätt får man med en uppsättning strategiskt förankrade värdekriterier som sedan kan detaljeras ner till önskvärd nivå. Denna kedja av mål och medel ger möjlighet att jämföra till synes ojämförbara äpplen och päron vilket ofta är vad avancerat beslutsfattande handlar om. 5. Beslut baseras på fakta Det är mindre bra att fatta beslut bara på intuition. Den så kallade maggropskänslan fungerar mycket bättre om magen har nåt att jobba med, dvs det finns fakta att utgå ifrån. Det vi slarvigt kallar intuition är i själva verket en avancerad mänsklig förmåga att se mönster och dra slutsatser som vi inte alltid kan förklara logiskt ens för oss själva. Det är alltså bra att åtminstone sammanställa relevanta fakta när beslut ska fattas. Risken är förstås att urvalet av fakta mest understödjer det beslut man önskar och i mindre grad belyser frågan i stort. Det är därför bättre att använda ett mer vetenskapligt angreppssätt att precisera vilka fakta som behövs och hur de ska användas innan man samlar in och analyserar dem. På så sätt får man ett beslutsunderlag som beskriver olika aspekter av beslutet och dess konsekvenser. De som är bäst i klassen har också hittat ett sätt att optimera tidsoch resursåtgången för att samla fakta. Man ser till att avgränsa hur mycket tid och resurser som bör användas och sedan utnyttja det så effektivt som möjligt, samtidigt som man då också ser till att inte hamna i oändliga utredningar eller analys-paralys. Styra utvecklingsinsatser Med styrförmåga menar vi framför allt två saker: förmågan att sätta mål och förmågan att navigera sig fram till målet. För att få bästa utbytet av sina utvecklingsinsatser är naturligtvis båda nödvändiga. Med bra mål och dålig navigation kommer man förvisso någonstans, men inte dit man borde. Med siktet inställt på fel mål hjälper det inte att vara aldrig så skicklig med ratten, resultatet blir inte bra ändå. Samtidigt vet vi alla att vart man i praktiken kan komma i viss mån måste få avgöras av hur vägen ser ut i verkligheten. Hur balanserar man detta för att komma så rätt som möjligt? 6. Projekten ger största bidrag till affärsstrategin Det är mindre bra att hantera strategiskt arbete som en sak och utvecklingsprojekt som en annan. Symptomet blir i så fall ofta att man skapat en väl genomtänkt strategi och dessutom lyckats genomföra svåra projekt både på tid, kostnad och resultat, men ändå har en otäck känsla av att projektresultatet inte riktigt duger för att uppfylla strategin. Det är bra när man åtminstone motiverar projekten (tex i projektdirektivet) med vad de ska bidra med i ett strategiskt perspektiv. På så sätt blir kopplingen mellan projektmål och effektmål tydligare. Ännu bättre är det om man också arbetar med det omvända, nämligen att analysera vilka projektresultat som sammantaget krävs för att realisera strategin och hur de befintliga projekten svarar upp mot detta. Då får man kontroll på vilka områden som kanske är över- eller underförsörjda, dvs en bild av balansen i projektportföljen och kan vidta korrigerande åtgärder. Hos dem som är bäst finns även en etablerad dynamik som säkerställer två saker: när man reviderar sin strategi (vilket man återkommande gör!) får man också Grandezza Konsult AB Sida 4
5 en konsekvensanalys och genomslag på projekten respektive när man får nya idéer till projekt (och det ser man till att regelbundet få!) så värderas projektförslaget mot de befintliga projekten med hjälp av kriterierna i strategin efter principen survival of the fittest. 7. Prioriteringar sker utifrån ett helhetsperspektiv Det är mindre bra att prioritera projekt eller andra investeringar ett i taget och på olika sätt. Det är inte heller bra att prioritera något som har starka beroenden, tex förutsättningar, resurskrav eller inleveranser, som man inte har verifierat. Effekten brukar bli att man utsätter sig för en hög risknivå och inte kan kontrollera förloppet. Däremot är det bra att åtminstone verifiera förutsättningarna för ett projekt i relation till dess omvärld. På så sätt upptäcker man lättare vad som kan riskera resultatet och kanske gör en något annorlunda prioritering. Ännu bättre är det att definiera tydliga kriterier för vad som ska bedömas vid all prioritering (förutom själva resultatet) för att säkerställa att de projekt man prioriterar inte bara ger största möjliga nytta utan också är genomförbara och ger största möjliga utbyte av de resurser som står till buds. Det är allra bäst att ha en prioriteringsprocess som omfattar hela portföljen av utvecklingsinsatser. På så sätt får man inte bara en jämförbar bedömning av alla projekt utan också en monitorering av hur väl man utnyttjar organisationens kapacitet av utveckling och förändring. 8. Projekt styrs utifrån nytta Att styra projekt bara på projektresultat är mindre bra. Det innebär att den klassiska triangeln för projektstyrning tid-kostnad-kvalitet inte räcker till eftersom projektmålet (kvaliteten) ofta bara är ett medel för att uppnå en viss effekt, dvs nytta. Det är bra att tänka igenom hur projektresultat ska omsättas i nytta. Det leder till att man måste identifiera vem som ansvarar för att nyttan uppnås och att bedöma att det är realistiskt att göra det. Det är bättre att definiera projekt i termer av vilket värde det ska skapa. Det betyder att projektresultat (kvaliteten) specificeras i funktioner som ska svara mot ett visst behov hos en mottagare som därmed får ett ökat värde. När man sedan följer och styr projektet fattas beslut utifrån hur det förändrar värdet för mottagaren. De som är bäst på projektstyrning utifrån nytta har också satt in dessa principer i ett styrsystem som omfattar alla projekts olika faser. Man har även etablerat ett arbetssätt i projektledningar och styrgrupper som stödjer beslutsfattande efter nytta i första hand. Följa upp resultat Förvånansvärt många vet inte riktigt vad de åstadkommit. Ibland tittar man bara på sista raden och undrar varför den inte har ökat. På grund av tidsbrist, slarv eller kanske till och med rädsla för att avslöja ett misslyckande, bryr man sig inte om att ta reda på vilken nytta man fått av sina utvecklingsinsatser. En sådan historielöshet minskar effekten eftersom man då missar de enkla åtgärderna med vilka man kunde ökat nyttan. Man tappar också möjligheten att lära sig något som kan vara av värde för att fatta klokare beslut eller organisera ett bättre genomförande en annan gång. Hur kan man öppna sina ögon för vad som fungerar eller inte fungerar? 9. Uppnådda effekter följs upp på kort och lång sikt Det är mindre bra att bara följa upp de resultat, tex ny produkt, process eller system, som ska levereras i utvecklingen. I värsta fall finns inte ens någon tydlig mottagare av resultaten utan projekten levererar i en lucka i väggen och hoppas att någon tar emot på andra sidan. Bra är det att åtminstone ha en tydlig överlämning av utvecklingsresultat som innebär att ägandet av resultatet flyttas till en mottagare. På så sätt säkerställs ett ansvar för de förväntade effekterna. Ett ännu bättre Grandezza Konsult AB Sida 5
6 sätt är att redan när utvecklingsinitiativen startas bli överens om vilka effekter som ska nås, vem som är ansvarig för att det sker samt hur och när det ska följas upp. Det kräver att man sätter in projektet i ett sammanhang och gör mottagaren betydligt viktigare än i traditionella modeller. De som är bäst i uppföljningsgrenen har en etablerad uppföljningsstruktur där stöd går att få både för beställare och för genomförare i hur man kan göra effektmätningar före, under och efter ett genomförande. Resultaten återförs också i en gemensam återkoppling och görs tillgängliga för alla som ska fatta beslut och arbeta med kommande utvecklingsfrågor. 10. Avslutade projekt utvärderas för att dra lärdom Att låta projekten successivt glida över i annan verksamhet är mindre bra. Det blir svårt att veta vem som sedan ansvarar för vad och att förstå vad som fungerat bra eller inte. Det är i stället bra att ha tydlig slutpunkt för projektet där deltagarna dokumenterar vad som uppnåtts, vad som eventuellt kvarstår och hur arbetet fungerat. På så sätt skapas en möjlighet att organisera ett fortsatt arbete på ett effektivt sätt. Det är bättre att låta alla projekt lära av varandra genom att hjälpas åt i utvärderingarna. Då får man också ett naturligt sätt för projektledare och beställare att dela erfarenheter. De som är bäst sätter även utvärderingen i ett större sammanhang av kompetens- och metodutveckling. Erfarenheterna används både för den enskilda utvecklingen (projektet, individen) och för den gemensamma utvecklingen (arbetsformer, budgetering, verktyg). Intellektuella löser problem. Genier undviker dem. A. Einstein Grandezza Konsult AB Sida 6
Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga
Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Projektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Guide till projektmodell - ProjectBase
Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation
TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. För synpunkter
Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering För synpunkter Uppdrag och process för fastställande av utgångspunkter Syfte med expertgruppen Syftet med expertgruppen är att statliga
Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad
Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas
Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)
Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Säkra nyttan med förändringsarbetet!
Säkra nyttan med förändringsarbetet! E-Förvaltningsdagarna 2014 Anna Pegelow Daniel Jafari Vad är egentligen problemet? Projekt som misslyckas Det blev dyrare än vi trodde Det blev inte som vi tänkt oss
Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse
Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling
Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur
Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi
Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014
Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.
Översikt PPS - Projektledning
Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig
Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin
Projektkunskap. Nyckeln till ett lyckat projekt. Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011
Projektkunskap Nyckeln till ett lyckat projekt Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011 Denna skrift är till för dig som på olika sätt är berörd av Finsams projekt
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Handlingsplan för ständiga förbättringar
Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring
Projektstyrningsprocessen i VärNa
1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-
Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet
Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT
PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT LÄRANDE UTVÄRDERING Uppstart/förberedelser april 2014 förändringsteori
PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet
PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något
Från sociala investeringsprojekt till sammanhållen utvecklingsorganisation
Från sociala investeringsprojekt till sammanhållen utvecklingsorganisation i Örebro Genom en kombination av perspektivskifte och konkreta metoder och verktyg bidrar sociala investeringar till en effektivare
Xmentors. modell för förändringsledning
Xmentors modell för förändringsledning SÅ HÄR TÄNKER VI Xmentors affär är att hjälpa kunder vid förändringsarbete som ligger utanför ordinarie verksamhet. Det kan handla om att flytta verksamhet, etablera
Ledarskapskriterier. Sida 1/5
Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare
PPS-modellen och PPS OnLine
Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade
Lönesamtal. transportgruppen.se
Lönesamtal transportgruppen.se Lönsam lönesättning - Sätt rätt lön TransportGruppen, februari 2014 Lönesamtal INLEDNING LÖNESÄTTNING ÄR EN DEL I CHEFSKAPET UTVECKLINGS- OCH LÖNESAMTAL BRA LÖNESAMTAL Lönesamtal
Formulera målet, miniprojekt
Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett
Förändringsledning Hur långt har vi kommit?
Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare
Modiga sammanfattning och exempel
Modiga sammanfattning och exempel JULI 2010 Summering av arbetet i utvecklingsgrupperna Modiga - sammanfattning och exempel 1 Modiga sammanfattning och exempel Mod handlar ofta om att utmana på något sätt.
Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1
Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess
TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Bläddra vidare för fler referenser >>>
Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet
Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910
Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting
Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Kjell Rodenstedt, CMPG Workshop upplägg Introduktion 15:30-16:00 (denna lokal) Gruppövning 16:00-16:40 (Arkaden) 100 deltagare, 10 grupper,
Ramverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell
Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)
Handledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap
PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:
På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap
Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling
6. Att få mer gjort under en dag - Time Management
6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst
Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN
S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Manual för Resultat- och utvecklingssamtal
Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som
Tankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning
PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer
INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola
Strategi för IT i skolan Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Informationstekniken kommer kanske inte att rädda mänskligheten...men den är ett kraftfullt verktyg. Människor
Kompetensprojekt På det mänskliga planet
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå
Nyttorealisering på 10-minuter ger
Nyttorealisering på 10 min Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om nyttorealisering: nyttorealisering:
UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Bedömningsprotokoll XX-programmet
Utgåva 1.1 Datum 2013-03-25 Bedömningsprotokoll XX-programmet Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
UTBILDNING: Effektiv processutveckling
UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets
Kvinnor och män i statistiken 11
Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och
Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får
Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11
Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté
a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter
a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi
09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE Presentation lärprojekt Regionala resultat Med finansiering från: VAD ÄR UPPGIFTEN? Systematisering av arbetet med uppföljning, utvärdering och lärande för ett effektivt
Projektkunskap & ledning Lektion 1
Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (11) 2012-10-12 Kommentarmaterial till stöd för förskolechef i arbetet med STOCKHOLMS STADS KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLA 2013 BAKGRUND Stockholms
Projekt som arbetsform
Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden
Dagens Business Controller vill vara Partner
En undersökning genomförd av HandelsConsulting på uppdrag av Ekan. 2011 Dagens Business Controller vill vara Partner 2 Det är dags att gå ifrån ord till handling. Det visar vår undersökning. Trots att
Etablering av Lean inom logistik / distribution
Etablering av Lean inom logistik / distribution Stefan Johansson Lean-coach Axstores Mjölby, 13 april 2011 Version 1.0 Ägs av Axel Johnson AB Omsätter ca 6,7 miljarder 389 varuhus och butiker i Sverige,
Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.
Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta
Styrning, ledning och uppföljning
Kommunledningsförvaltningen Ärendenr: KS 2016/314 Fastställd: KS 2016-11-09 Reviderad: - RIKTLINJE Styrning, ledning och uppföljning 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Målstyrning... 4 Begrepp i målstyrningen...
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?
Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.
Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla
En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete
Datum: Dokumenttyp: 2016-08-31 Skrivelse Diarienr: Handläggare: 2016/0180 Tarja Birkoff 1 (5) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande
Vad är Strategisk Planering
Vad är Strategisk Planering Varför behöver man strategisk planering? Vem eller vilka skall vara involverade? Hur gör man? i Strategisk Planering är sjökortet Ett företag i tillväxt behöver en karta att
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för
Kreativitet som Konkurrensmedel
www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett
med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är
4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt
Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet
Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-14, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar
Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer och önskvärda lägen möjliggörs storverk. När vårt fokus
VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN
VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser
En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor
En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens