Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
|
|
- Kurt Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen av en utvärdering. De flesta och allvarligaste misstag som görs i samband med utvärderingsarbete beror till stor del på att man inte från början besvarat denna fråga. Ett väl utvecklad beskrivning av syftet bakom utvärderingen ger ofta en god vägledning när det gäller övriga frågor i samband med planeringsarbetet. Kan syftet inte formuleras och synliggöras torde behovet av en utvärdering heller inte vara särskilt stort. Det normala är att dessutom att uppdragsgivaren, inte utvärderaren, sitter inne med svaret på denna fråga. Ursprungligen är utvärdering tänkt som en aktivitet som genomförs i ett givet sammanhang för att uppnå ett specifikt ändamål. Svaret på frågan varför bör därför i första hand hämtas från den användning/nytta som beställaren förväntas få av utvärderingen i det sammanhang där den genomförs. Inom utvärderingsforskning används ofta en uppdelning i tre generella bakomliggande syften: kontrollerande, främjande samt kunskapsutvecklande. En utvärdering med ett kontrollerande syfte vill huvudsakligen undersöka om en planerad åtgärd vidtagits och sedermera lett till önskat resultat. Utvärderingen blir därmed ett redskap i vidare beslutsfattande. En utvärdering med ett främjande syfte ska huvudsakligen bidra aktivt till en förbättring av programmet. I den främjande utvärderingen tonas det bedömande inslaget ner och istället läggs tyngdpunkten på förståelsen av varför ett program lyckas eller misslyckas. För att utvärderingen ska kunna anta en främjande (formativ) roll bör utvärderaren föra en nära dialog med representanter för den utvärderade verksamheten under projektets lopp. Däremot är det långt ifrån självklart att utvärderaren bör ansvara för att bedriva utvecklingsarbete i anslutning till utvärderingen. En utvärdering med ett kunskapsutvecklande syfte är huvudsakligen tänkt ge kunskap om effekter av beslut och åtgärder för att i förlängningen förbättra framtida beslutsfattande. Utvärderingen bidrar genom sitt ifrågasättande förhållningssätt till förståelse av fundamentala händelser och processer i samhället, i synnerhet då den tar sin utgångspunkt i teoribildning inom någon akademisk disciplin.
2 2. Av vem och för vem ska utvärderingen genomföras? En viktig fråga i samband med planering av utvärdering är vem som egentligen bör utföra utvärderingen. De två övergripande alternativ som finns är intern och extern utvärdering. En utvärdering är alltid intern eller extern i förhållande till någon. Med intern utvärdering menas att utvärderaren är en del av (eller anställd i) den organisation som utvärderas. En extern utvärdering utförs av någon som ligger utanför verksamheten, men som kommer in genom ett särskilt ett utvärderingsuppdrag. Vem som ansvarar för att utföra utvärderingen är en central fråga då utföraren ansvarar för utvärderingens uppläggning, datainsamling, analys och rapportering. Det finns både för- och nackdelar med såväl intern som extern utvärdering. Intern utvärdering kan ske förhållandevis snabbt genom att beslut tas av de berörda själva och genom att datainsamling och analys sköts av de som bäst känner till verksamheten. Extern utvärdering är mer tidsödande då en längre inläsningsperiod krävs för att utvärderaren ska få grepp om verksamheten. Den stora nackdelen med intern utvärdering gäller objektiviteten. En extern utvärdering är otvivelaktigt starkare ur denna synpunkt. Samtidigt har externa utvärderare ofta ett professionellt anseende att se upp till och det metodologiska kunnandet kring utvärderingens karaktäristik är ofta bättre. I samband med att utföraren diskuteras kan det även vara aktuellt att fråga sig för vem utvärderingen ska genomföras vem är den tänkta primära användaren/mottagaren av utvärderingen och vem ska finansiera projektet. De fyra kategorierna utförare, initierare, finansiärer och användare kan vara flera olika aktörer. Samtidigt kan en enskild aktör spela alla fyra rollerna. När det gäller vem som är huvudsaklig mottagare/användare får denna fråga framför allt konsekvenser för utvärderingens perspektiv. En utvärdering kan göras ur olika perspektiv och valet av detta beror på vem utvärderingen görs för. En utvärdering i individens perspektiv ser därför annorlunda ut än en utvärdering ur ett verksamhetsperspektiv då man ställer sig olika frågor. För individen är det exempelvis normalt att fråga sig vad effekten blir i ett helhetsperspektiv. Verksamhetens frågor ofta kan ha en mera ekonomisk inriktning. Det innebär vidare att de metoder som tillämpas i utvärderingen blir olika. Man kan också utvärdera i andra perspektiv, till exempel det övergripande samhällsperspektivet. Även här är det till stor del projektets syfte som avgör svaret på frågan. 3. Vad är det som ska utvärderas hur skall insatsen avgränsas och karaktäriseras? Då man fattar beslut om att genomföra en utvärdering finns många aspekter att ta i beaktande. Ofta är verksamheten som ska utvärderas förhållandevis väl avgränsad ur ett organisatoriskt perspektiv, men för att utvärderingen ska kunna ge de svar som eftersöks behöver utvärderingens fokus snävas av ytterligare. Även detta är en viktig fråga då det avgör många frågor i det fortsatta planeringsarbetet.
3 När det gäller aspekter av en verksamhet som kan vara angelägna att utvärdera kan man nämna följande: En utvärdering av beslut innebär att man går igenom till exempel vilka beslut som fattats, av vem de är fattade, vilka åtaganden de innebär och att man klargör otydligheter i besluten. En utvärdering av insatser fokuserar hur mycket och vad olika parter sätter in i form av åtgärder, arbetstid, pengar etc. En utvärdering av processer gör man om det till exempel är arbetsformer som man vill utveckla. Kanske behöver relationer mellan handläggare på olika myndigheter utvecklas, ärendehanteringen förbättras osv. En utvärdering av effekter efterfrågas ofta av uppdragsgivare. Vad har projektet egentligen gett? Här kan man använda nyckeltal, kriterier som finns angivna i beslutet osv som riktmärken för värderingen. Olika orsaker kan bidra till resultat och effekter. Det kan vara projektets insatser, men även andra orsaker kan påverka förloppet och detta kan en utvärdering hjälpa till att klarlägga. 4. Vilka bedömningskriterier ska användas? Inslaget av bedömning är centralt för utvärderingen. Men värdering är en relativ verksamhet bra och dåligt är relativa begrepp som beror på måttstocken. En central fråga för varje utvärdering är därför vilka kriterier som styr bedömningen och hur dessa väljs ut. Inför varje utvärdering bör det finnas en unik och tydlig referensram som i sig är ett sätt för utvärderaren att presentera vilka kriterier som använts för bedömningen. Vid en bedömning kan man använda sig av såväl subjektiva som objektiva referensramar. Det senare innebär att det finns en uppsättning värderingsprinciper som gäller oavsett vad en enskild individ anser. Ett subjektivt värdeomdöme kan istället ses som en individuell åsikt om en fråga. Det finns fyra huvudsakliga typer av objektiva referenspunkter eller kriterier: Minimikrav innebär de grundläggande krav som verksamheten ska motsvara för att anses godkänd som praktik. Genomsnittliga värden för praktiken innebär istället att olika verksamheter jämförs med varandra utifrån gemensamma krav för att få fram genomsnittsvärden på olika prestationer. Det kan gälla jämförelser mellan verksamheter inom kommunen, landet eller internationellt. Den bästa konstaterade praktiken (bench marking) innebär att värdering sker i jämförelse med den som fått den högsta poängen, omdömet eller ekonomiska utfallet vid en jämförelse med andra verksamheter inom området.
4 Den teoretiskt optimala praktiken värderar istället en verksamhet utifrån teoretisk idealbild om hur den borde fungera. Här är det tal om belagda teoretiska resonemang om vad en verksamhet borde leva upp till om den fungerar optimalt. Det finns även fyra typer av subjektiva referenspunkter eller kriterier: Den enskilde individens eller gruppens behov och krav hänvisar till egna intressen, vilket exempelvis sker vid självutvärdering. Brukarnas behov och krav handlar om att bedöma till vilken grad verksamheten uppfyller brukarnas krav och förväntningar. Intressenternas behov och krav handlar istället om att bedöma hur verksamheten motsvarar krav och förväntningar hos olika aktörer som berörs av insatsen. Det kan exempelvis omfatta tjänstemän, politiker och andra berörda. Professionella gruppers behov och krav innebär att låta yrkesgrupper inom verksamheten bedöma på vilken nivå verksamheten presterar. 5. Hur ska utvärderingen organiseras? Frågan om hur utvärderingen ska organiseras är huvudsakligen upp till utvärderaren att planera. Det finns emellertid några frågor som uppdragsgivaren bör fundera över redan vid initieringen av uppdraget. En sådan fråga är tidsaspekten när i tiden bör utvärderingen genomföras och under hur lång tid ska utvärderingen pågå? För att kunna svara på denna fråga kan det även vara aktuellt att svara på frågan om finansiering av utvärderingen hur mycket resurser kan avsättas till utvärderingen och varifrån kommer resurserna? Ytterligare en fråga att fundera över redan i inledningen av ett utvärderingsprojekt är hur utvärderingsarbetet ska avrapporteras hur ska resultaten av utvärderingen återkopplas till verksamheten? Att återkopplingen planeras redan tidigt under utvärderingen har även en betydelse för den kommande användningen av utvärderingens resultat. 6. Hur ska utvärderingen användas? Den avslutande frågan gäller utvärderingens användande. Utvärdering är i grunden tänkt som ett redskap för välgrundat beslutsfattande där tanken är att en utvärdering föregår ett beslut och sedermera ligger till grund för detta. Den huvudsakliga frågan att ställa sig är vilka användningsområden som finns för den aktuella utvärderingen. Ska utvärderingen användas i den fortsatta beslutsprocessen i den utvärderade verksamheten eller kan den komma till användning på något annat sätt? När svaret på denna fråga står klart kan det vara aktuellt att fundera över om utvärderingsarbetet bör läggas upp eller organiseras på något särskilt sätt just med tanke på användningsaspekten. Frågan om hur utvärderingen kan organiseras för att säkerställa användning är främst en fråga för utvärderaren, men för att detta ska kunna ske krävs en dialog mellan beställaren och utvärderaren. Många gånger blir emellertid utvärderingens användning bristande för att frågan om användning inte introducerats tillräckligt tidigt i planeringen av utvärderingen.
5 Avslutningsvis kan det vara aktuellt att fråga sig om och i så fall hur det bör ske någon generell kunskapsspridning från utvärderingen. Beroende på syfte och perspektiv kan utvärderingen vara av allmänt intresse för en bredare allmänhet. I så fall behöver beställare och utförare tillsammans planera hur en sådan kunskapsspridning bör ske. Vår enhet Enheten för kompetensutveckling och utvärdering inrättades år 2007 som led i Malmö högskolas ökade fokus på samverkan med det omgivande samhället och vi är ingången till högskolan i frågor om utvärdering. För att möta en ökande efterfrågan av kvalificerade utredningar bemannas enheten av projektledare med specifik utvärderingskompetens. Tillsammans med högskolans områden genomför vi sedan utvärderingsuppdrag av olika karaktär. Vår idé är att erbjuda insatser av hög kvalitet i utvärderingsprocessens samtliga faser från idé och beställning till återrapportering och användning. Genom att kombinera vår utvärderingskompetens med akademisk kunskap på aktuella ämnesområden kan vi tillsammans med högskolans forskare utföra utvärderingar av hög vetenskaplig kvalitet, anpassade till beställares särskilda behov av kunskap. Vår ambition är att öka tillgängligheten till Malmö högskola och forskarnas specifika ämneskompetens. Samtidigt arbetar vi metodiskt för att erbjuda hög vetenskaplig kvalitet i de utvärderingar vi genomför. Genom insatser på dessa områden hoppas vi kunna främja användningen av de utvärderingar vi genomför, både som grund för praktisk verksamhetsutveckling och som underlag för vidare forskning på högskolan. Läs mer om oss på eller kontakta oss genom: Joakim Tranquist Telefon: alt E-post: joakim.tranquist@mah.se
Professionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande; SFS 2015:545 Utkom från trycket den 8 september 2015 utfärdad den 27 augusti 2015. Regeringen föreskriver
Läs merVetenskapsrådets utvärderingspolicy
Datum Diarienummer 2014-12-12 113-2009-801 Handläggare Maud Quist Bilaga 1 FP beslut 2014-12-15 Vetenskapsrådets utvärderingspolicy Vetenskapsrådet har enligt sin instruktion som några av sina uppgifter
Läs merLÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009
Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merKrav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR
Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merMED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Läs merK v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07
Läs merUppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carin Dänsel 08-563 085 26 carin.dansel@uka.se Till rektor vid Malmö högskola Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap
Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning
Läs merUnderlag för upphandling av löpande utvärdering
Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merför fritidsgårdsutveckling
för fritidsgårdsutveckling 2005 Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska
Läs merPolicy för kvalitetsbygge: kursutvärdering
1 Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Malmö högskolas övergripande mål är att vara en öppen och inkluderande högskola där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av lärosätets utbildningar.
Läs merUtvärdering några grundbegrepp
Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så
Läs merKVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.
KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat
Läs mer- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet
Uppföljning och utvärdering av ESI-fondernas program i Sverige - på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Göran Brulin, Tillväxtverket Fredrik Holstein, Jordbruksverket Jonas Lindén, ESF-rådet
Läs merRS förslag: Översyn av stödformer i relation till mål 2025
13.5.1 RS förslag: Översyn av stödformer i relation till mål 2025 Förslag: RS föreslår att RF-stämman beslutar att uppdra till RS att genomföra en översyn av samtliga stöd i nära samverkan med SF, och
Läs merRegler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet
Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-04-15 Dnr 100-828-10 Dokumenttyp:
Läs merGÅ I MÅL. En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner
GÅ I MÅL En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner Ökad måluppfyllelse ska ge högre löner Vill ni att resultaten i er skola ska förbättras? Att fler elever ska nå målen? Att ett bättre resultat
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merLedamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola
Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk
Läs merFÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET
MODELL FÖR ATT UTVÄRDERA SAMVERKAN Av FoU-ansvariga inom Treklöverkassorna FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET 1998 Försäkringskasseförbundet (FKF) Förlag: FKFs förlag, Box 1224, 111 82 Stockholm Grafisk produktion:
Läs merInstitutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet
Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet 2014-08-05 Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurs: Pedagogiska processer verksamhetsförlagd utbildning, 15hp, ht 2014
Läs merKompetensutveckling Primärvården Fyrbodal
Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen
Läs merVarje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.
Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen
Läs merVerkställighet av beslut
Revisionsrapport Verkställighet av beslut Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Syfte och revisionsfrågor...3 2 Metod och avgränsning...3
Läs merExternt finansierade projekt
Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning
Läs merKunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 17 Förbundsstyrelsens proposition Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program SULF:s lönepolitiska program vänder sig både inåt, som en samlande kraft för organisationen,
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merKommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.
Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå
Läs merGemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet
Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma
Läs merKommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11
Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté
Läs merMED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Läs merFrågor för bedömning av utvärdering av projekt
Sida 1 (11) Projekt: Projektledare: : Frågor för bedömning av utvärdering av projekt Alla projekt som genomförs bör utvärderas för att säkerställa att vi lär oss så mycket som möjligt av de insatser som
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management
Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets
Läs merRiktlinjer för planerad invånardialog. i Alingsås. Beslutade av kommunfullmäktige den 28 mars 2012, 59.
Riktlinjer för planerad invånardialog i Alingsås Beslutade av kommunfullmäktige den 28 mars 2012, 59. Bakgrund Alingsås kommun har i dag dialog med invånare i Alingsås kommun på olika vis och vid olika
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merRiskvärderingskurs, Malmö Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering
Riskvärderingskurs, Malmö 2012-12-06 Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering Syfte med pass 1 Förstå när och varför riskvärdering utförs Förstå skillnaden mellan riskvärdering och riskbedömning Förstå
Läs merDet professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och
Läs merRegler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet
Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen
Läs merFolkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.
1 2 3 Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet. Medlen kan sökas av idéburna organisationer, kommuner,
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen mellan Göteborgs universitet, org. nr 202100-3153, med adress Box 100, 405 30
Läs merForskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits
Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merUppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merRättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
Läs merNytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)
Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna
Läs merKvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet
Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes
Läs merNätverksträff och Arenaträff för UNILINK 4-6 november Ursula Hass, VINNOVA
Nätverksträff och Arenaträff för UNILINK 4-6 november 2014 Ursula Hass, VINNOVA Uppdrag FoI-propositionen till VR och VINNOVA Utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet
Läs merProjektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning
Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...
Läs merHur blir vi bättre på innovationsledning? Fem metodologiska grepp och fem lärdommar
Hur blir vi bättre på innovationsledning? Fem metodologiska grepp och fem lärdommar Vad är innovationsledning? Något nytt: Produkt, tjänst, process Implementering och spridning: + = I egna organisationen
Läs merMedarbetarsamtal vid KI
Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor
Läs merDitt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.
Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan
Läs merHandledning för upphandling av projektutvärdering
Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merRiktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet
Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och
Läs merBedömningskriterier för självständiga arbeten inom års lärarprogram
Dnr: ST2013/31-1.1; FAK 2012-377 Bedömningskriterier för självständiga arbeten inom 2011- års lärarprogram Beslutat av Nämnden för lärarutbildning Gäller från 2014-01-01 Beslutat av: NLU Beslutsdatum:
Läs merAllmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i. Beslutad av Akademiskt kollegium Gäller fr.o.m
1 (5) Forskarutbildning Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället Beslutad av Akademiskt kollegium 2018-04-12. Gäller fr.o.m. 2018-04-12. 1 Områdesbeskrivning Området
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merArbetsformer
Arbetsformer 2014-2017 Delmi Delegationen för migrationsstudier ska verka i en anda av öppenhet och utveckla transparenta arbetsformer. Delegationen inrättades enligt kommittédirektiven (2013:102) för
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan
Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets
Läs merUppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merHandledning Utvecklings-/Mål- och lönesättande samtal
2016-02-15 Handledning Utvecklings-/Mål- och lönesättande samtal Detta dokument är tänkt att ge en beskrivning av helheten kring utvecklings-/mäl- och lönesättande samtal samt ge lite handledning i förberedelserna
Läs merProjektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen
Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merCHEF OCH LEDARSKAP. Riktlinjer och definitioner
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Kommunstyrelsen den 22 mars 2017 Fastställelsedatum: den 1 april 2017 Ansvarig: Kommundirektör Revideras: Vart 2.e år eller vid behov Följas upp: HR-chef
Läs merInstitutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt
Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt
Läs merUtvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Läs merVägledning projekt. Version:
Vägledning projekt Version: 2018.12.18 Innehåll Del 1 Grundläggande förutsättningar 3 Om projekt 3 Projektstyrning 3 Projektets mål 3 Del 2 Projektets faser 4 Del 3 Roller i projektet 5 Styrande roller
Läs merNästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)
YTTRANDE Vårt dnr: 2017-09-26 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Inledande ställningstagande är en av 249 remissinstanser till betänkandet
Läs merKunskapsprojektering
Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk
Läs merPM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0016. Organisationsöversyn av tekniska kontoret.
1(6) KS 2008/0016 Organisationsöversyn av tekniska kontoret Ärendet På uppdrag av kommunstyrelsen har en utvärdering av verksamheten vid tekniska kontoret genomförts. Bakgrunden är den att kommunstyrelsen
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1
HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer
Läs merST information lönerevision (2014) Måndag 03 februari 2014
ST information lönerevision (2014) Måndag 03 februari 2014 Avtalet RALS 2013-2016 (centralt avtal) 3 revisioner - 6.8% på 3 år med ett oenighetsutrymme 2.0% -> 2.3% -> 2.5% Enbart första revisionen är
Läs merMagisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna
Läs merRegeringskansliet Socialdepartementet Stockholm
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets
Läs merFör universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/809 Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATION. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENTREPRENÖRSKAP OCH INNOVATION FFN-ordförande 2018-05-16 1 Ämnesområde Entreprenörskap och innovation omfattar organisationsutveckling med särskilt fokus
Läs merPolicy för medborgardialog för Ängelholms kommun
Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
Läs merUtvärderingsriktlinjer för LO-TCO Biståndsnämnd
Utvärderingsriktlinjer för LO-TCO Biståndsnämnd Antagna av styrelsen 2006-06-21 Inledning LO-TCO Biståndsnämnd är ett samarbetsorgan mellan LO och TCO för internationellt fackligt utvecklingssamarbete.
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm
Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare
Läs merREGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/631 REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Gemensamma förvaltningen,
Läs merAllmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori
Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen
Läs mer