Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor
|
|
- Per-Erik Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor
2 Innehåll 1 Inledning BAKGRUND Regionala rådet Representanter i Regionala rådet Möten och inriktning för Regionala rådet värdegrund lagstiftning resurser Samarbetsgrupper i länet informationssamordning Samverkan i länet vid en händelse Sammankallning Regionala rådets roll under en händelse Lägesbild Samverkansplats och tekniska system Utbildning, övning och utvärdering...14 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Instruktion för veckovisa samverkansmöten Minnesanteckningar samverkansmöte i Norrbottens län Agenda för Regionala rådets samverkansmöten Lägesrapport Utbildnings- och övningsplan Titel: Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Rapportserie nr: 13/2013 Författare: Enheten för social hållbarhet och samhällsskydd Grafisk form: Plan Sju kommunikation AB Kontaktperson: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Telefon: , fax: E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: ISSN:
3 1 Inledning Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor, fortsättningsvis kallat Regionala rådet, syftar till att utveckla och stärka beredskapen för kriser samt förmågan att hantera kriser genom ökad samordning och samverkan inom området krisberedskap och skydd mot olyckor. Regionala rådets uppgifter innefattar såväl planering och samverkan i vardagen, som samverkan och samordning under och efter en händelse. Samverkan i länet kan beskrivas som ett verktyg för att på effektivare sätt hantera stora olyckor och kriser som påverkar Norrbottens län. Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. En gemensam utvecklingsprocess har genomförts i länet med syfte att utveckla samverkan och samordningen vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Som ett resultat av detta arbete har föreliggande strategi tagits fram i samråd med deltagande organisationer i Regionala rådet. Fastställande och revidering Strategin ska årligen granskas och vid behov revideras av representanterna i Regionala rådet. Planer och instruktioner Denna strategi är en praktisk tillämpning av den överenskommelse om samverkan som förankrats och undertecknats av Regionala rådet och länets kommuner. I länet har också en Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser tagits fram. Till strategierna finns det presentationsmaterial som kan användas vid information och utbildningsinsatser om samverkanskonceptet i Norrbottens län. Aktuella versioner av dokumenten finns tillgänglig hos respektive aktör samt via Länsstyrelsen. Överenskommelse om samverkan BILAGA 5 BILAGA 4 BILAGA 3 BILAGA 2 BILAGA 1 BILAGA 3 BILAGA 2 BILAGA 1 DOKUMENT: Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län DOKUMENT: Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län Presentationsmaterial 1 Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s 37 3
4 2 Bakgrund 2.1. Regionala rådet I Norrbottens län har det tidigare funnits ett råd för räddningstjänst, år 2007 gavs Regionala rådet en bredare inriktning och ombildades till ett Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Under år 2009 inleddes ett arbete med att utveckla Regionala rådets roll och funktion från ett forum för informationsutbyte till ett mer aktivt samverkansforum som kan sammankallas i händelse av kris. Under hösten år 2012 och våren 2013 genomfördes en utvecklingsprocess i länet med syfte att utveckla den regionala förmågan till samordning och samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Utvecklingsprocessen var en del i en nationell satsning som länsstyrelserna tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit initiativ till. Samtliga organisationer gavs möjlighet att delta i utvecklingsprocessen. Merparten av Regionala rådets representanter deltog aktivt, andra representanter kunde av olika skäl inte delta Möten och inriktning för Regionala rådet Regionala rådet möts 4 ggr/år Två möten fokuseras på samverkan och informationsutbyte mellan ingående parter Ett möte/år har inriktning mot kunskapshöjande åtgärder och samordnas om möjligt med kriskommunikationsnätverket Ett möte/år koncentreras till frågor rörande risker- och sårbarheter i Norrbottens län Vid ett möte/år diskuteras behovet av gemensamma ansökningar av finansiering hos myndigheten för samhällsskydd och beredskap till regionala utvecklingsprojekt med utgångspunkt ifrån identifierade behov i länets risk- och sårbarhetsanalys Vid ett möte/år diskuteras samordning av utbildnings- och övningsfrågor för länet med utgångspunkt ifrån behovet av gemensamma ansökningar till regionala utvecklingsprojekt Årlig diskussion om ändringar i inriktningen för Regionala rådet, samverkansformer m.m Representanter i Regionala rådet Försvarsmakten Kommuner (två representanter) Kommunförbundet Norrbotten (en representant kommunal räddningstjänst) Kustbevakningen Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens läns landsting Polismyndigheten i Norrbottens län Sjöfartsverket SOS Alarm Sverige AB Svenska Kyrkan, Luleå Stift Sveriges Radio Norrbotten Swedavia Trafikverket Vattenfall Eldistribution Vattenfall Vattenkraft I kriskommunikationsnätverket ingår ungefär 2 motsvarande organisationer som i Regionala rådet. 4 2 I kriskommunikationsnätverket ingår alla länets kommuner men inte Sveriges radio, Sjöfartverket och SOS Alarm.
5 3 Värdegrund Regionala rådet har tagit fram en värdegrund som gäller för samverkan och informationssamordning före-, under och efter en händelse i Norrbottens län. samverkan för samhällets bästa Värdegrunden utgår ifrån målet att samverkan ska genomföras för samhällets bästa. Samverkan är ett verktyg för att hantera stora och olyckor och kriser på ett effektivare och bättre sätt. Människor bor, verkar och vistas i länet och de står i centrum för den gemensamma värdegrunden. Deltagande organisationer verkar i samhället för människans bästa. Deltagande organisationer ska visa respekt för varandras verksamheter, mandat och uppdrag. All samverkan ska genomsyras av effektivitet och genom ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla organisationer ska ta ett gemensamt ansvar och utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en stor olycka eller kris som påverkar Norrbottens län. Gemensamt ansvar Respekt Helhetsperspektiv Människor Effektivitet Aktivt deltagande 5
6 4 Lagstiftning Länsstyrelsen har i uppdrag att inrätta, utveckla och förvalta ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Syftet med rådet ska vara att skapa nödvändig samordning. 3 Ansvaret för samordning och samverkan finns också regleras i andra lagar och förordningar och ligger till grund för samarbetet i Norrbottens län. Svenska krishanteringssystemet Det svenska krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper: Ansvarsprincipen innebär att en verksamhets ansvar vid normala förhållanden även gäller vid kris dvs. ingen övertar ansvaret från någon annan. Likhetsprincipen innebär att en verksamhet som ansvarar för en händelse vid normala förhållanden ska hanterade den på ett liknande sätt även vid kris. Närhetsprincipen avser att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast ansvariga och berörda. 4 Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull 5 valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. Samverkan innebär inte att Regionala rådet vid en händelse övertar någon ledning eller enskild aktörs ansvar eller mandat. Samordning uppnås genom samverkan och koordinerat beslutsfattande. Sektor och geografiskt områdesansvar Sektoransvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom en samhällssektor 6 också har ett ansvar inom sitt område vid en kris. Utöver det ansvaret finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område. Det geografiska områdesansvaret gäller för kommunerna på lokal nivå, länsstyrelserna på regional nivå samt regeringen på nationell nivå. 7 Ansvaret innebär att det inom varje geografiskt område finns en aktör som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder gällande krisberedskap. I avsnitt 5 beskrivs resurshanteringen inom ramen för det geografiska områdesansvaret och samverkan i länet. 6 3 Förordning(2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54 4 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, prop. 2005/06:133 s 51 5 Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s 37 6 Samhällsektorerna är indelade i sex samverkansområden: teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, geografiskt områdesansvar, skydd undsättning och vård. 7 Budgetproposition 2012/13:1, uppgiftsområde 6, kap 4 Samhällets krisberedskap ss
7 5 Resurser Hur resurssamverkan ska fungera i länet beror på händelsens karaktär, behovet av stöd och varifrån resurserna kommer. Resurserna kan delas in i tre nivåer: Lokala och regionala resurser Nationella resurser Statliga och internationella resurser Lokala och regionala resurser En kommun ska ha beredskap för sina egna risker och därmed vidta de åtgärder som behövs för att kunna utföra räddningsinsatser på lokal nivå. Om kommunens beredskap inte är tillräcklig ska de samverka med exempelvis andra kommuner och privata aktörer. Om en kommuns resurser ändå inte räcker till ska de i första hand samverka inom regionen. Länsstyrelsen har som geografiskt områdesansvarig på regional nivå ett ansvar för att stödja och verka för samordning av kommuner och andra aktörer inom sitt område, exempelvis med inventering och koordinering av resurser. Lokala och regionala resurser ska samordnas och koordineras inom ramen för samverkan i länet. kan MSB:s förstärkningsresurser nyttjas. MSB har resurser i form av utrustning samt inom vissa områden personal som kan stötta vid insatsen. Aktuella resurser finns inom områdena: Skogsbrand Översvämning Oljeutsläpp Kemikalieolyckor Nationella förstärkningsresurser ska samordnas och koordineras inom ramen för samverkan i länet. Statliga och internationella resurser Inom ramen för det geografiska området kan också Länsstyrelsen efter beslut av regeringen få i uppdrag att prioritera och inrikta statliga och internationella resurser. 8 Statliga och internationella resurser (efter regeringsbeslut) ska prioriteras av Länsstyrelsen men resursbehoven identifieras inom ramen för samverkan i länet. Nationella resurser När en händelse är så stor, komplex eller långdragen att resurserna inte räcker till dvs. när kommunala och regionala resurser är uttömda, 8 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, 7 7
8 6 Samarbetsgrupper i länet I Norrbottens län finns det ett flertal särskilda samarbetsgrupper som arbetar med att utveckla samverkan och förmågan att hantera kriser och stora olyckor i länet. Utöver nedan beskrivna samarbetsgrupper finns också flera permanenta samt tillfälligt sammansatta arbetsgrupper som hanterar olika län- och samverkansfrågor. Regional försvarsplanering Kriskommunikationsnätverket Regional samordningsfunktion CBRNE Räddningschefsträff Älvsamverkan Regionala rådet Rakel BD-säk Transporter Regionala rådet Syfte Samverkans- och samordningsforum med syfte att framföra information, behov av resurser eller annat stöd. Sammankallande Länsstyrelsen Sammankallas 4 gånger/år Deltagare Beskrivs under avsnitt
9 Kriskommunikationsnätverk Syfte: Samordning och utveckling av informationssamordningen i länet. Sammankallande: Länsstyrelsen Sammankallas: 1 gång/år Deltagare: Organisationer i Regionala rådet samt alla länets kommuner. Rakel Syfte: Samordning och utveckling kring användningen av Rakel i länet. Sammankallande: Länsstyrelsen Sammankallas: 2 gånger/år Deltagare: Rakelansvariga i länet BD-säk Syfte: Forum för samverkan inom säkerhets- och krisberedskapsfrågor. Sammankallande: Kommunförbundet Sammankallas: 2 gånger/år Deltagare: Kommunala säkerhetssamordnare, landstingets säkerhetschef, platscheferna för länets sjukhus samt Länsstyrelsen. Räddningschefsträff Syfte: Forum för samverkan och informationsutbyte inom räddningstjänstområdet och lagen om skydd mot olyckor. Sammankallande: Kommunförbundet samt länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län. Sammankallas: Kommunförbundet sammankallar till möte några gånger per år. Länsstyrelserna sammankallar till en gemensam räddningschefsträff 1 gång/år. Deltagare: Räddningschefer och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län. Transporter Samarbetsgruppens inriktning och sammansättning varierar beroende på vilket samordningsbehov som finns i länet. Nuvarande inriktning är samordnad flyghaveriplanering. Syfte: Utveckla förmågan att hantera flyghaverier på ett likartat sätt vid länets alla flygplatser Sammankallande: Länsstyrelsen Sammankallas: Varierar beroende på behov och gemensam planering. Deltagare: Flygplatserna, polismyndigheten, landstinget och räddningstjänsterna. Älvsamverkan Samarbetsgruppens inriktning och sammansättning varierar beroende på vilket samordningsbehov som finns i länet. Nuvarande inriktning är samordnad beredskapsplanering vid dammbrott i Luleälven. Syfte: Samordna beredskapsplaneringen vid dammbrott i Luleälven Sammakallande: Länsstyrelsen Sammankallas: Deltagare: Varierar beroende på behov och gemensam planering. Berörda kommuner, Landstinget, Trafikverket, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Vattenfall Vattenkraft AB. Regional försvarsplanering Syfte: Samordna Försvarsmakten stöd till det civila samhället och samhällets stöd till Försvarsmakten. Sammankallande: Försvarsmakten Sammankallas: Varierar beroende på behov och planering. Deltagare: Regionala myndigheter, kommuner och näringsliv. Regional samordningsfunktion, CBRNE Syfte: Att skapa en hållbar och långsiktig samverkan och förmåga mellan lokala och regionala aktörer i länet, inom området för farliga ämnen Sammankallande: Länsstyrelsen Sammankallas: Minst 4 ggr/år Deltagare: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Försvarmakten, Räddningstjänsten Luleå (kemkoordinatorer), Räddningstjänsten Piteå (saneringsenheten), Landstinget, Polisen, Kustbevakningen. 9
10 7 Informationssamordning Kriskommunikationsnätverket består av kommunikatörer/informatörer/motsv. från organisationerna i Regionala rådet samt alla länets kommuner. Nätverket samverkar kring krisinformation och informationssamordning. Det sammankallas 1 gång/år samt vid behov. Vid en stor olycka eller kris kan kommunikatörerna från nätverket delta vid Regionala rådets möten och/eller särskilt sammankallas för samverkan kring informationssamordningen. Vid en händelse som föranleder ett samverkansbehov ansvarar berörd organisation för att informera och/eller bjuda in sin kommunikatör som deltagare. Detta för att säkerställa att kommunikationsfrågorna hanteras redan från början. Informationssamordning Informationssamordning innebär inte att någon aktör övertar någon annans informationsansvar utan varje organisation ansvarar för sin egen information. Syftet med informationssamordningen är att genom gemensamma budskap ge korrekt och samstämmig information underlätta hanteringen och konsekvenserna för berörda. Nedan beskrivs två viktiga exempel på hur informationssamordningen i länet genomförs i praktiken. och/eller i Regionala rådet. Varje aktör kompletterar sedan dessa budskap med egna budskap utifrån det egna informationsansvaret. Det gemensamma budskapet handlar inte så mycket om faktaförmedling som om den gemensamma hållningen och inriktningen. Ett första budskap kan därför formuleras i den egna organisationen i avvaktan på att samverkan har inletts. Beståndsdelar i ett första budskap som inte har hunnit samordnas med övriga aktörer bör vara: Empati Ansvarstagande Värdegrunden för länets gemensamma krishantering Presskonferens För att underlätta informationssamordningen kan berörda aktörer anordna gemensamma presskonferenser. Länsstyrelsen ansvarar för inbjudan och praktiska arrangemang. För mer information om kriskommunikationsnätverket och informationssamordning se Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Budskapsplatta I samband med stora händelser som föranleder samverkan tar berörda kommunikatörer fram en gemensam budskapsplatta. Det genomförs under en samverkanskonferens. Budskapsplattan förankras därefter i respektive berörd organisation 10
11 8 Samverkan i länet vid en händelse Regionala rådet har uppgifter såväl under normala omständigheter planering och samverkan, som under en händelse där rådet kan behöva sammankallas för att få information men även för att underlätta samverkan i länet 8.1. Sammankallning Länsstyrelsen är sammankallande för Regionala rådet och larm eller information som kan föranleda ett sammankallande kan komma via: SOS Alarm till Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB) Organisationer i Regionala rådet Andra myndigheter Media Allmänheten Initiativ till möte kan tas av samtliga deltagande organisationer samt av länets kommuner. Vid behov kan även andra, som normalt inte är deltagare i Regionala rådet, delta vid möten. Länsstyrelsen kan också stödja genom att samordna aktörer och skapa en plattform för samverkan Regionala rådets roll under en händelse Vid ett sammankallande utgör Regionala rådet en plattform för samverkan, samordning och stöd inom länet. Representation vid Regionala rådets möten under en händelse avgörs av respektive deltagande aktör. Uppgifter som kan diskuteras och hanteras i samverkan kan handla om: Gemensam tolkning av läget, den förväntade utvecklingen samt konsekvenser för länet Vidtagna och planerade åtgärder som kan påverka andra aktörer, Samordning av insatser och åtgärder i länet Identifiering av ansvariga aktörer och övrigt samverkansbehov Samordning av information till allmänhet och media Identifiering, samordning och effektiv användning av resurser (se avsnitt 5) Behov av att begära stöd nationellt (exempelvis avseende resurser) Diskussionerna ligger till grund för framtagandet av samlade lägesbilder för länet. Den samlade lägesbilden kan utgöra ett underlag för prioritering av åtgärder och resurser i den egna organisationen men också fungera som ett stöd i bedömningen av vilka insatser och resurser som berörda organisationer kan bidra med till länet. Mer information om formerna för lägesbild se avsnitt 9 Händelse Larm/ information Länsstyrelsen Deltagare i Regionala rådet Samverkan 11
12 9 Lägesbild En lägesbild utvecklas genom informationsutbyte mellan aktörer för att skapa en förståelse om pågående händelseförlopp. Målet med lägesbilden är att ge en meningsfull beskrivning av den verklighet som behöver hanteras. Bilden nedan beskriver vilka metoder som kan användas för delgivning av lägesbild mellan berörda organisationer. Vad? Var? Vem? Veckovis Förbereda möten med en fast agenda. Tidssatta i förväg. Rakel Telefon WIS (minnesanteckningar) Representant/er från varje organisation i Regionala rådet Vid behov Aktuell händelse. Rakel Telefon WIS TIB Berörd organisation Regionala rådet Vem initierar? Länsstyrelsen Länsstyrelsen Berörd organisation Regionala rådet Veckovis Varje vecka vid överrenskommen tid genomförs ett veckomöte i Rakel eller per telefon. Mötena tar max 15 minuter och genomförs utifrån särskilda rutiner och förbestämd agenda (se bilaga 1 och 2). Mötena genomförs i syfte att underlätta informationsutbytet, skapa en samordnad lägesbild samt upprätthålla god samverkansförmåga via Rakel. Viktigt att deltagande organisationer förbereder sig så att om de har något att rapportera, kort kan informera om vad som pågår inom egen verksamhet. Vid behov Vid händelser som föranleder ett samverkansbehov kan hela eller delar av Regionala rådet sammankallas och samverka på en plats eller genom tele- eller videokonferens (se bilaga 3). Om information delges i WIS 9 bör en kort analys bifogas som beskriver varför informationen publiceras, exempelvis. 3 bilolyckor på en timme = ansträngt läge för räddningstjänsten och kan också beröra andra. WIS kan vara ett naturligt forum att dela denna information - efter behov och förmåga. Lägesrapport Länsstyrelsen har rapporteringskrav och ska efter förfrågan från Regeringskansliet eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämna den information som behövs för samlade lägesbilder. För att kunna skapa en regional lägesbild behöver därför Länsstyrelsen samla in information ifrån berörda aktörer i länet. Mallen som används för att rapportera och samla in information till en lägesrapport kommer ifrån WIS (se bilaga 4). Kraven på en lägesrapport är att den minst ska innehålla information om händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. 10 Lägesrapporten publiceras i WIS. Viktigt att ta i beaktande är att innehållet i lägesrapporten inte primärt är tillför andra aktörer än de som den ska rapporteras till. Rapporten ska hållas kort och saklig vilket kan innebära att mycket av den information som rapporteras in av berörda inte tas med i rapporten. Lägesrapporten ska därför inte blandas ihop med en regional lägesbild som mer i detalj beskriver läget i länet. Andra myndigheter har också rapporteringskrav och kan i samma syfte behöva begära in information från berörda. 9 Nationellt webbaserat informationssystem som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 10 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
13 10 Samverkansplats och tekniska system Samverkansplats och samverkanspersoner Länsstyrelsen är generellt sett den ordinarie platsen för fysiska samverkansmöten. I de fall händelsens karaktär och/eller geografiska omständigheter gör det olämpligt att samverka hos Länsstyrelsen eller i de fall samverkan på annan plats underlättar hanteringen av händelsen ska samverkan ske på annan plats. Deltagare som inte har möjlighet att delta i fysiska samverkansmöten ska kunna delta på distans. Samverkan kan också ske genom att samverkanspersoner ifrån andra organisationer förstärker Länsstyrelsens krisstab på plats vid Länsstyrelsen. 11 Det kan också bli aktuellt att Länsstyrelsen placerar ut samverkanspersoner hos annan organisation. Tekniska system Telefon Telefon är det vanligaste kommunikationssättet mellan aktörer i Regionala rådet vid en händelse. Andra kommunikationsätt kan användas om alla deltagande aktörer har tillgång till systemen. Rakel Rakel (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel ska användas av Regionala rådet för veckovisa samverkansmöten (se bilaga 1 och 2). Webbaserat informationssystem (WIS) WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Systemet är framtaget för underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet för- under och efter en kris. Respektive aktör svarar för att ha den nödvändiga kompetensen och organisationen som krävs. Vid förändringar på sidor som bevakas möjliggör WIS avisering via e-post vilket gör att ständig inloggning inte krävs för att bli informerad om händelser eller förändringar. E-post E-post används för att sammankalla och delge information till företrädare för Regionala rådet. Funktionsadresser ska främst användas för sammankallning vid händelser i länet. 11 Under övningen Barents Rescue 2011 förstärktes Länsstyrelsens krisstab av samverkanspersoner från Räddningstjänsten, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 13
14 11 Utbildning, övning och utvärdering Den gemensamma utbildnings- och övningsplanen (se bilaga 5) beskriver större inplanerade övningar i länet samt gemensamma övning- och utbildningsinsatser som genomförs i Regionala rådets regi. Målgruppen för övnings- och utbildningsplanen är både Regionala rådets representanter samt andra aktörer i länet. Utbildning Exempel på utbildningsinsatser som kan genomföras i Regionala rådets regi: Vid möten Utbildningsinsatser kan genomföras i samband med Regionala rådets ordinarie möten via externa föreläsare eller genom interna föredrag från deltagande organisationer. Utbildningsinsatserna baseras på önskemål från Regionala rådets representanter. Representant för Regionala rådet Representanter i Regionala rådet och/eller utvecklingsprocessen har ett ansvar att i olika forum representera och informera om Regionala rådets roll och hur samverkan och samordningen ska fungera i Norrbottens län. Samverkanskurs I Regionala rådets regi ska det genomföras samverkanskurser i syfte att utbilda och informera om samverkan och samordning i länet. Målgruppen är den egna organisationen samt andra aktörer i länet. Övningsansvarig organisation kan via Regionala rådet bjuda in observatörer från andra organisationer. Vid gemensamma övningar i Regionala rådet bär respektive deltagare den egna organisationens kostnader. Övnings- och utbildningsverksamhet kan också finaniseras genom gemensamma ansökningar av regionala utvecklingsprojektet som fått medel från till exempel MSB. Utvärdering Exempel på utvärderingsinsatser som kan genomföras i Regionala rådets regi: Utvärdering vid händelser Vid större olyckor och kriser i Norrbottens län ska erfarenhetsseminarier genomföras med syfte att ta tillvara på erfarenheter och utveckla samverkan och samordningen i länet. Utvärdering av övning och utbildning Efter att gemensamma övningar och utbildningsinsatser genomförts ska en utvärdering genomföras i syfte att utveckla och förbättra samverkan i länet. Utvärdering av varandras övningar Vid behov av utvärderare kan berörd organisation delge inbjudan via Regionala rådet. Övning Exempel på övningsformer som kan genomföras i Regionala rådets regi: Start- och teknikövningar där larm, sammankallning och igångsättande testas Tabeltopövningar Samverkansövningar över landsgränserna Deltagande som observatör 14
15 15
16
Strategi för Samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län
Strategi för Samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län Fastställd 2013 Reviderad 2016 2 Titel: Strategi för samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län Rapportserie nr: 4/2016 Författare:
Läs merSamverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län
Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper
Läs merStrategi för Kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län
Strategi för Kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Fastställd 2013 Reviderad 2016 2 Titel: Strategi för kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Rapportserie nr:
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merBilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ
Bilaga till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merInnebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17
Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merÖverenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merYttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.
Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merHandbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen
Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen Användarhandbok och genomförandestöd i samband med planerade eller påkallade samverkansmöten Version 1.0 - Slutlig 2 1. BAKGRUND Samverkan mellan
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merStrategi för. regional samverkan vid kris i Skåne
Strategi för regional samverkan vid kris i Skåne Titel: Strategi för regional samverkan vid kris i Skåne Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län Diarienummer: 100-8593-10 Redaktör: Ann-Nina Finne ISBN: 978-91-86533-25-0
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merÖverenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län
Plan Diarienummer 450-6307-2014 Överenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län Före, under och efter en kris. Omslagsbild Fjällräddningsövning Skalstugevägen, Medstugan vårvintern 2013.
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merLaholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser
Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merUB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga
UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga Syfte - Öka förståelsen och samsynen för övning inom Krishanteringssystemet och samtidigt ge underlag för vidare diskussion om övningsverksamhet
Läs merStyrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.
Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168
Läs merEn trygg, säker och störningsfri region
Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merLänsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merProjektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst
Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merStyrdokument för kommunens arbete med krisberedskap
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 149 Den 2016-11-01 Dnr 2016/00011 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunstyrelsens beslut Reviderat styrdokument
Läs merRegionalt kriskommunikationsnätverk. Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Västernorrlands län
Regionalt kriskommunikationsnätverk Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Västernorrlands län 2014-2018 Omslagsbild: Höga flöden i Bergsåker, Sundsvall. September 2001 Fotograf:
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merBengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
Läs merSmörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar
samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier
Läs merF-samverkan. - en styrka i Jönköpings län
F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merMSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till
MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare
Läs merVägledning för gemensam Rakelanvändning
Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...
Läs merKriskommunikationsplan
Kriskommunikationsplan Bilaga till Ledningsplan vid allvarliga och extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-18 (Uppdaterad november 2016) 2 Innehåll
Läs merSamverkan Östergötland
Samverkan Östergötland - strategi för samverkan i Östergötlands län före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser Förord Innehåll Samverkan Östergötland Innehållsförteckning Förord...3
Läs merNationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning
Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning
Läs merPlan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap
Sida 1 av 24 20161019 Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap Munkedals kommuns plan för arbete med krisberedskap Dnr: KS 2016-328 Typ av dokument: Plan Handläggare: Joakim Hagetoft, Säkerhetssamordnare
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merNationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Syfte Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Samverkansmetodik Myndigheter och organisationer
Läs merBaspresentation
Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,
Läs merSäkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet
En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merStyrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige
Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar
Läs merRegional plan för krisstöd till drabbade
Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merMSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB
MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB Susanne.axmacher@msb.se Tel: 0702-538138 MSB ser till att berörda aktörer vid en kris
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merVilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?
Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merPrioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016
Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när
Läs merHÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT
FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen
Läs mer