Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Transkript

1 MSB-14.1 Myndigheten för 1 (10) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum Mötestid Närvarande Länsstyrelsen Katarina Fredriksson Staffan Edler Monica Eurenius (del av tid) Susanna Löfgren (del av tid) MSB Hans Petterson Peter Norlander Jenny Selrot Tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Inledning Myndigheten för (MSB) genomförde operativ tillsyn och tillsynsvägledning vid Länsstyrelsen i Jämtlands län den 12 december 2012, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen. Besöken genomförs utifrån en årligen fastställd tillsynsplan. Dessa består av operativ tillsyn enligt LSO för att kontrollera om länsstyrelsen uppfyller kraven som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Vidare tillsynsvägledning som består av uppföljning, utvärdering och samordning av länsstyrelsens operativa tillsyn enligt LSO och Sevesolagen samt stöd och råd i tillsynsfrågor. Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket. Detta dokument består av två delar. I den första delen har MSB sammanställt sina bedömningar och eventuella förbättringsförslag. I den andra delen finns minnesanteckningarna från besöket. Uppföljning Om inte annat anges kommer uppföljning att ske i samband med MSB:s tillsyn och arbete med tillsynsvägledning.

2 2 (10) MSB:s bedömningar och förbättringsförslag MSB:s bedömning av länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller lagens krav avseende ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. I nuläget finns dock ingen aktuell fastställd planläggning för området vilket är en förutsättning för en god beredskap. MSB vill särskilt understryka vikten av att länsstyrelsen säkerställer att det finns resurser, kompetens och en kontinuitet i arbetet för hanteringen av de uppgifter enligt LSO som länsstyrelsen har att ansvara för. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla. Länsstyrelsen bör: - utveckla och fastställa program för länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Senast vill MSB ha de fastställda programmen för kännedom. - komplettera saneringsprogrammet med uppgifter om vad som är skyddsvärt i Jämtland samt göra en övergripande prioritering av vad som behöver skyddas och saneras i framför allt ett första skede efter en kärnteknisk olycka. - ta fram en utbildningsplan och en övningsplan på kortare och längre sikt för räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Senast vill MSB ha de kortsiktiga planerna och senast de långsiktiga planerna för kännedom. MSB föreslår att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar. Länsstyrelsen bör: - återuppta samarbetet i den så kallade Kärnenergiberedskapsgruppen. MSB:s bedömning av länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller lagens krav avseende ansvar för övertagande av kommunal räddningstjänst. I nuläget finns dock ingen aktuell fastställd planläggning för området vilket är en förutsättning för en god beredskap. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas.

3 3 (10) Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla. Länsstyrelsen bör: - utveckla och fastställa program för ansvar för övertagande av kommunal räddningstjänst. Senast vill MSB ha de fastställda programmen för kännedom. - ta fram en utbildningsplan och en övningsplan på kortare och längre sikt för övertagande av kommunal räddningstjänst. Senast vill MSB ha den kortsiktiga planen och senast den långsiktiga planen för kännedom. MSB:s bedömning av länsstyrelsernas tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO MSB bedömer att länsstyrelsen i stort uppfyller lagens intentioner avseende länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO. Länsstyrelsen behöver utveckla arbetssätt för att i slutet av mandatperioden kunna göra en bedömning av kommunernas lagefterlevnad utifrån LSO. Flera åtgärder som framförallt berör dokumentation och rutiner bör genomföras av länsstyrelsen, för att kvalitetssäkra verksamheten och göra den mindre känslig vid eventuella personalförändringar. Nedan redovisas förbättringsområden. Förbättringsområden MSB föreslår att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar. Länsstyrelsen bör: dokumentera tillsynsverksamheten enligt LSO i länsstyrelsens tillsynsplan. aktivt använda årsuppföljningen som ett analysstöd till kommunerna i uppföljningen av deras arbete och som ett jämförelseunderlag mellan kommuner. Återkoppling bör ske årligen utifrån underlaget. verka för att den kommunala egenkontrollen utvecklas och för att fördjupade olycksutredningar regelmässigt genomförs. Dessa verksamheter utgör väsentliga delar för styrning och uppföljning av arbetet med skydd mot olyckor. fastställa riktlinjer för när och hur uppföljning bör ske av kommunens agerande vid större räddningsinsatser. Exempelvis kan urvalskriterier beskrivas, liksom hur ett eventuellt behov av extern utredningskompetens kan täckas. MSB:s bedömning avseende rådgivning och information samt beslut om farlig verksamhet MSB bedömer att länsstyrelsen i stort uppfyller lagens krav avseende rådgivning och information samt beslut om farlig verksamhet. Det finns behov av att dokumentera verksamheten, för att göra den mindre känslig för personalförändringar. Nedan redovisas förbättringsområden.

4 4 (10) Förbättringsområden MSB föreslår att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar. Länsstyrelsen bör: regelbundet bedöma kommunernas behov av rådgivning och information samt efterfråga kommunernas egna önskemål om stöd. upprätta en rutin för handläggning av farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4. MSB:s bedömning av länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller Sevesolagens intentioner. MSB vill dock belysa ett par områden där länsstyrelsen bör utföra förbättringar för att i en högre utsträckning uppnå lagstiftingens intentioner. Dessa områden framgår i nedanstående förbättringsområden. MSB vill också belysa vikten av fortlöpande kompetensutveckling för att möta den utveckling inom Sevesoområdet som kontinuerligt sker. Förbättringsområden För att höja verksamhetens kvalitet föreslår MSB att länsstyrelsen genomför nedanstående förbättringar. Länsstyrelsen bör: skapa rutiner och utveckla sina former för samverkan med Arbetsmiljöverket vid planering och genomförande av kontinuerlig Sevesotillsyn. skapa rutiner för att säkerställa statusen på verksamhetsutövarnas handlingsprogram. säkerställa att länsstyrelsen har tillgång till Sevesodatabasen. Tillsynsenheten L T Lena Tellvik Enhetschef

5 5 (10) Operativ tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Vid tillsynen har MSB utgått ifrån planläggning som har varit på remiss till berörda myndigheter men inte fastställts. Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning Enligt lagen om skydd mot olyckor har länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Vid tillsynen kontrollerar MSB följande: länsstyrelsen har fastställda program för räddningstjänst och sanering som enligt 4 kap 21 FSO behandlar - organisation och ledning - samband - strålningsmätning - information till allmänheten - personella och materiella resurser i länet - saneringsmetoder - andra frågor av betydelse för beredskapen. Utöver ovanstående gör MSB tolkningen att - programmen bör ha ett aktuellt innehåll där hänsyn tas till regionala förhållanden - presumtiva räddnings- och saneringsledare bör ha utsetts - länsstyrelsens organisation bör ha utbildats och övats enligt fastställda program. Länsstyrelsen informerade om att deras krisorganisation är planerad för minst en veckas uthållighet. För närvarande pågår ett arbete med att likrikta krisorganisationerna hos länsstyrelserna i nordlänen, det så kallade NordSam. Syftet med detta är att enklare kunna hjälpa varandra med resurser vid en olycka eller kris. Vidare finns en möjlighet för NordSam-länen att få stöd från Västmanland. Det finns två stabschefer, vilka har relevant utbildning. En av dem har gått MSB:s stabschefsutbildning. Länsstyrelsen har också tre presumtiva räddningsledare som är väl insatta i länsstyrelsens organisation för dessa frågor. Räddningsledarna har deltagit vid övningar och varit med i remissförfarandet av planläggningen.

6 6 (10) Det finns för tillfället ett vilande nätverk för kärnenergiberedskapen, den så kallade kärnenergiberedskapsgruppen i länet. Länsstyrelsen som är sammankallande planerar att återuppta nätverket och därmed även se över vilka resurser som ska ingå i gruppen. Då nätverket var aktivt fanns tillgång till externa experter inom detta område. För närvarande pågår ett projekt för att öva hanteringen av olika sambandssystem. Rakel som är ett relativt nytt sambandssystem testas kontinuerligt hos länsstyrelsen. När det gäller WIS så använder framför allt TiB:arna det i sitt dagliga arbete. Det finns reservkraft på länsstyrelsen för minst en veckas drift. Länsstyrelsen har en informationsansvarig för kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen planerar dock att utöka informatörs- och kommunikatörstjänsterna till fyra personer. I NordSam-länen finns ett bra samarbete mellan informatörerna. Under våren 2013 kommer även ett kriskommunikationsnätverk inom NordSam att starta. Var sjunde månad genomför kommunerna i länet mätningar av bakgrundsstrålningen. Detta fungerar bra och resultaten rapporteras in till SSM. Länsstyrelsen har två presumtiva saneringsledare. Länsstyrelsen har inte gjort någon sammanställning av vad som är skyddsvärt i Jämtland eller gjort en övergripande prioritering av vad som först behöver saneras i ett initialt skede efter en kärnteknisk olycka. Länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst Länsstyrelsen får i vissa fall ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst och ska för detta upprätta de planer som myndigheten behöver. MSB gör tolkningen att: - den fastställda planläggningen bör ha ett aktuellt innehåll där hänsyn är tagen till regionala förhållanden och troliga olycksscenarier - presumtiva räddningsledare bör ha utsetts - länsstyrelsens organisation bör ha utbildats och övats enligt fastställd planläggning - allmänheten ska ha informerats om innehållet i planen. Länsstyrelsen har tre presumtiva räddningsledare utsedda. Dessa personer är desamma som är räddningsledare för en kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen i Jämtland var 1997 med om en olycka som ledde till att länsstyrelsen tog över ansvaret för kommunal räddningstjänst. Två år före olyckan övades övertagande, men sedan dess har ingen övning på detta område genomförts.

7 7 (10) Länsstyrelsen har mallar förberedda för övertagande och frånträde av ansvaret för kommunal räddningstjänst. Utbildning och övning avseende räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka samt övertagande av kommunal räddningstjänst Länsstyrelsen planerar att ta fram en utbildnings- och övningsplan. Inför framtagandet av den långsiktiga planeringen av utbildningar och övningar kommer en kartläggning av befintliga kompetenser främst inom länsstyrelsen att göras. Länsstyrelsen har även fått ekonomiska resurser från MSB för ett utbildningsprojekt.

8 8 (10) Tillsynsvägledning enligt lagen om skydd mot olyckor Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO Vid tillsynen har MSB utgått ifrån den tolkning som MSB gjort av vad länsstyrelsens tillsynsverksamhet minst bör omfatta, vilken redovisas nedan. - Länsstyrelsen sammanställer en bedömning av kommunernas lagefterlevnad - Länsstyrelsen har en fastställd tillsynsplan - Länsstyrelsen genomför minst två tillsynsbesök i varje räddningstjänstkommun per mandatperiod. Det ena besöket bör fokusera på kommunens preciserade skyldigheter som åligger kommunen enligt LSO. Det andra besöket på kommunens resultat under mandatperioden utifrån de mål om skydd och säkerhet som anges i LSO och i handlingsprogrammet - Återkoppling sker av den årsuppföljning som görs över kommunernas verksamhet varje år. - Länsstyrelsen bedömer hur kommunernas egenkontroll av verksamheten enligt LSO fungerar. - Länsstyrelsen har förmåga att följa upp kommunernas agerande vid större räddningstjänstinsatser eller när länsstyrelsen själva anser att det är nödvändigt. Den fortsatta diskussionen utgick från ovanstående tolkning och avslutades även med en diskussion kring länsstyrelsens ansvar att vägleda och ge råd enligt 1 kap. 5 LSO. Under besöket diskuterades även länsstyrelsens ansvar att fatta beslut om vilka verksamheter som ska omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 LSO. Länsstyrelsens bedömning av kommunernas lagefterlevnad Länsstyrelsen bedömer att man genom årsuppföljning, tillsynsbesök, bedömning av risk- och sårbarhetsanalyser samt övriga kontakter med kommunerna får underlag nog för att bedöma kommunernas lagefterlevnad. Generellt anser länsstyrelsen att samgåendet i förbund lett till förbättringar i verksamheten, bland annat avseende den förebyggande verksamheten. Samtidigt är situationen inte helt tillfredsställande inom delar av länet, vilket krävt återkommande uppföljningar. Samarbete finns med kommunerna och länsstyrelsen i Västernorrland. Plan för tillsyn och inriktning av tillsynsverksamheten En generell plan för tillsyn inom länsstyrelsen finns upprättad, men däremot ingen specifik för tillsynsverksamheten enligt LSO. Ambitionsnivån för tillsynsverksamheten motsvarar den som MSB rekommenderar avseende intervall och inriktning, d.v.s. två besök per mandatperiod, varav ett med fokus på preciserade skyldigheter och ett inriktat på resultat. Viss behovsanpassning sker. Två kommuner besöks årligen och tillsynen enligt LSO samordnas med

9 9 (10) den enligt LEH. Avseende LSO finns för närvarande tre tillsynsobjekt. Samverkan sker inom NordSam, bland annat avseende tillsyn av resultat. Återkoppling av årsuppföljning Årsuppföljningen återkopplas till kommunerna vid tillsynsbesöken samt i särskild ordning när specifika frågor följs upp. Resultaten har dock diskuterats med två räddningschefer. Länsstyrelsen noterar att kommunerna, främst förbunden, till viss del själva använder MSB:s IDA-system, men däremot endast i begränsad omfattning drar nytta av data i årsuppföljningen. Kommunernas egenkontroll Kvaliteten på kommunernas egenkontroll och omfattningen av den politiska styrningen varierar mellan kommunerna. Länsstyrelsen upplever att förbunden är bättre på att arbeta med egenkontroll. Egenkontrollen tas upp av länsstyrelsen vid tillsyn av resultat, men man menar samtidigt att man har svårt att ställa krav på egenkontroll. Länsstyrelsen begär in fördjupade olycksutredningar och skriver utlåtande på dessa, men man har inte dokumenterade kriterier för när olycksundersökningarna ska begäras in. Kvaliteten på utredningarna har förbättrats, men alla kommuner har inte fasta kriterier för när och hur fördjupade olycksutredningar ska genomföras. En regional samordnare för olycksundersökningar finns utsedd. Jämtland samarbetar med Västernorrlands län i fråga om att sprida erfarenheter från olyckor. Uppföljning av kommunens agerande vid större räddningsinsatser Det har enligt länsstyrelsen funnits skäl att granska vissa händelser, vilket man i de fallen gjort. Länsstyrelsen har dock ej särskilda rutiner eller kriterier avseende uppföljning av kommunens agerande. En bedömning görs istället från fall till fall. Länsstyrelens ansvar att genomföra rådgivning och information enligt 1 kap. 5 LSO Länsstyrelsen stödjer kommunerna genom yttrande över handlingsprogram. Inom NordSam förekommer visst framtagande av dokument till stöd för den kommunala verksamheten avseende dammar och farliga verksamheter i övrigt. Andra insatser har varit att verka för ökad användning av GIS för analyser. Länsstyrelsens ansvar att besluta om så kallade farlig verksamhet enligt 2 kap 4 En dokumenterad process saknas inom länsstyrelsen för att identifiera, besluta om, ajourhålla och avveckla så kallade farliga verksamheter. Dialog förs dock med kommunerna i samband med tillsynsbesöken om riskerna inom kommunen. Väntande beslut gäller i första hand avveckling av anläggningar. Dock förekommer arbete med ett antal dammanläggningar som potentiella farliga verksamheter. Principen är att dammar i konsekvensklass 1A (1+ i RIDAS 2012) ska utgöra farlig verksamhet.

10 10 (10) Tillsynsvägledning enligt Sevesolagen Länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen Vid tillsynsvägledningen har följande områden följts upp och diskuterats: Organisation, resurser och kompetens Tillsynsprogram, tillsyn och samverkan Omgivningsfaktorer Tillsyn och planering Organisation, resurser och kompetens Ansvaret för Sevesofrågorna ligger på Miljöskyddsenheten och i vissa frågor samverkar man även med Samhällsbyggnadsenheten. I dagsläget finns två handläggare med erfarenhet av Seveso-tillsyn vid länsstyrelsen. En av dessa slutar på grund av pension under nästa år. Länsstyrelsen har i dagsläget ingen plan för att hantera ett eventuellt kompetensbortfall inom området. Tillsynsprogram, tillsyn och samverkan Länsstyrelsen har i dagsläget en Sevesoverksamhet på den lägre kravnivån. För denna verksamhet finns ett tillsynsprogram som beskriver verksamheten samt den planerade tillsynen. Länsstyrelsen bedriver även miljöbalkstillsyn på verksamheten och besöker företaget minst en gång varje år. Länsstyrelsen har inte besökt företaget för specifik Sevesotillsyn sedan 2006 och enligt uppgift i Sevesodatabasen har företagets handlingsprogram inte kontrollerats sedan dess. Enligt tillsynsprogrammet ska en specifik Sevesotillsyn tillsammans med räddningstjänst och Arbetsmiljöverket genomföras under Länsstyrelsen har i dagsläget inget utvecklat samarbete med Arbetsmiljöverket och känner inte till om AV utfört någon Sevesotillsyn vid företaget. Länsstyrelsen tycker det är svårt att hitta gemensamma tider för tillsyn tillsammans med AV. Samarbetet med räddningstjänsten är dock mer utvecklat. Internt fungerar samarbetet med Länsstyrelsens beredskapshandläggare bra och de brukar också delta vid tillsyn. Omgivningsfaktorer Sevesoverksamheten är lokaliserad så att inga omgivningsfaktorer förekommer. Detta var ett krav från länsstyrelsen då verksamheten etablerades.