Metodstöd 1. - Tillsyn över kommunernas preciserade skyldigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (43) Datum

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodstöd 1. - Tillsyn över kommunernas preciserade skyldigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (43) Datum"

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (43) Tillsynsenheten Björn Johansson Metodstöd 1 - Tillsyn över kommunernas preciserade skyldigheter

2 samhällsskydd och beredskap 2 (43) Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Omfattning Rutiner för revidering Läsanvisning Kommunens organisation för skyldigheterna i LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 1- Kommunens organisation Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kommunens tillsyn över 2 kap. 2 LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 2- Behovsstyrd tillsyn Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 3- Omfattning på tillsynsverksamheten Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 4- Tillsyn av i skälig omfattning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 5 - Uppföljning av brister Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 6- Kompetens Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 7- Skiftlig redogörelse för brandskyddet Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kommunens tillsyn över 2 kap. 4 LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 8- Tillsyn över 2 kap. 4 LSO Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Information och rådgivning enligt 3 kap. 2 LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 9- Kommunens information och rådgivning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Rengöring och brandskyddskontroll Övergripande intention Kontrollpunkt 10- Kommunens uppföljning av verksamheten Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 11- Kommunens resurser och uppdragets omfattning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 12- Brandskyddskontrollens genomförande...27

3 samhällsskydd och beredskap 3 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 13 Rengöring Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Verka för skydd mot andra olyckor än bränder Övergripande intention Kontrollpunkt 14 Verkar kommunen för? Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Olycksundersökning enligt 3 kap. 10 LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 15 Olycksundersökningar i skälig omfattning och resultat? Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Räddningstjänst (preciserade skyldigheter) Övergripande intention Kontrollpunkt 16 Information till allmänheten om förmåga Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 17 Insatsplanering Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 18 Kommunens plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 FSO Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 19 Avslutande av räddningsinsats Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 20 Beslut om tjänsteplikt och ingrepp i annans rätt Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 21 Alarmering Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Bilaga 1: Tillsyn över SBA... 41

4 samhällsskydd och beredskap 4 (43) 1. Inledning 1.1 Syfte Detta metodstöd är framtaget i syfte att stödja länsstyrelserna i deras tillsyn över kommunernas preciserade skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Med hjälp av metodstödet ska en tillsyn av kommunens preciserade skyldigheter kunna genomföras på en grundläggande nivå. 1.2 Omfattning Metodstödet fokuserar på de så kallade preciserade skyldigheter som åligger kommunerna i LSO. Det är ett av flera befintliga eller planerade metodstöd. Andra områden där det finns eller planeras någon form av verktyg eller metodstöd för länsstyrelsens tillsyn är: Tillsyn över kommunernas resultat Kommunens förmåga att genomföra räddningsinsats Kommunernas handlingsprogram De olika områdena bygger delvis på varandra eller hänger ihop på annat sätt i varierande omfattning varför de även delvis tangerar varandra. Detta metodstöd behandlar följande preciserade skyldigheter: Kommunens organisation för skyldigheterna i LSO enligt 3 kap. 11 och 12 LSO Kommunens tillsyn över 2 kap. 2 och 3 LSO (brandskydd och skriftlig redogörelse) Kommunens tillsyn över 2 kap. 4 LSO (farlig verksamhet) Kommunens skyldighet enligt 3 kap. 2 LSO att genom rådgivning och information stödja den enskilde Rengöring och brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 LSO Skyldigheten enligt 3 kap. 1 LSO att verka för skydd mot andra olyckor än bränder Olycksundersökning enligt 3 kap. 10 LSO Information till allmänheten om kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt 1 kap. 7 LSO Kommunens insatsplanering Kommunens plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 FSO

5 samhällsskydd och beredskap 5 (43) Redovisning av beslut om tjänsteplikt enligt 6 kap. 6 LSO Redovisning av beslut om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 6 LSO Beslut om avslutad räddningsinsats enligt 3 kap. 9 LSO Alarmering enligt 6 kap. 10 LSO 1.3 Rutiner för revidering Då såväl tolkningen av lagens bestämmelser och tillsynen utvecklas och förändras över tiden behöver innehållet i metodstödet revideras med regelbundna intervaller. Ambitionen är att se över metodstödet varje år inför verksamhetsplaneringen. Ansvarig för revideringen är tillsynsenheten på MSB. 1.4 Läsanvisning Metodstödet är uppdelat i kapitel. Varje kapitel innehåller en eller flera av de preciserade skyldigheter som ingår. Varje kapitel inleds med en övergripande beskrivning av lagens intentioner på området. Därefter följer ett antal kontrollpunkter som fördjupar sig inom en eller flera delar av den preciserade skyldigheten i fråga. Varje kontrollpunkt följs av ett antal frågeställningar som kan användas vid exempelvis ett tillsynsbesök.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (43) 2. Kommunens organisation för skyldigheterna i LSO 2.1 Övergripande intention En grundläggande förutsättning för att kunna genomföra tillsyn över de skyldigheter som åligger kommunen enligt LSO är att ansvarsförhållandena är klarlagda. Kommunerna har möjligheten att via avtal låta en annan kommun utföra en eller flera uppgifter och det är inte helt ovanligt att kommunen har utnyttjat den möjligheten. Dessa omständigheter bör redas ut i inledningen av tillsynen så att det inte råder några oklarheter. Oklara ansvarsförhållanden kan ibland vara en orsak till att vissa uppgifter inte utförs på ett föreskrivet sätt. En kommun får träffa avtal med annan kommun om att de uppgifter kommunen har enligt denna lag helt eller delvis skall utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. En kommun får efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp ärenden, dock inte sådana ärenden som avses i 6 kap. 34 kommunallagen (1990:900). Bestämmelserna i 6 kap och 35 kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut. Av kommunallagen följer att kommunerna kan ha en gemensam organisation för uppgifter enligt denna lag. (3 kap. 12 LSO) 2.2 Kontrollpunkt 1- Kommunens organisation Oavsett om kommunen avtalat med en annan kommun om genomförandet av vissa uppgifter eller om ansvaret ligger kvar i kommunen ska kommunens uppgifter fullgöras av en eller flera nämnder. En kommuns uppgifter enligt denna lag skall fullgöras av en eller flera nämnder. (3 kap. 11 LSO) Vilken eller vilka nämnder som är ansvariga för vad bör kommunen tydligt kunna redogöra för. Den eller de nämnder som är ansvariga för fullgörandet bör också närvara vid exempelvis ett tillsynsbesök. Då arbetet organiseras genom kommunalförbund är förbundsordningen en utgångspunkt vid diskussionen om ansvarsförhållanden. Denna reglerar vilka uppgifter i LSO som tagits över av förbundet och vilka som eventuellt fortfarande hanteras av primärkommunen. Om inte förbundsordningen är uppdaterad och utgår från LSO kan det ibland vara svårt att avgöra vilka uppgifter som tillhör förbundet respektive primärkommunen. I dessa situationer kan det vara lämpligt att uppdatera förbundsordningen.

7 samhällsskydd och beredskap 7 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 1 Vilken eller vilka nämnder ansvarar för att kommunens uppgifter fullgörs? Har kommunen träffat avtal med annan kommun om utförandet av någon eller några av de uppgifter som åligger kommunen? För kommunalförbund: Är förbundsordningen uppdaterad så att den harmoniserar med LSO? Är ansvarsfördelningen klar mellan förbund och medlemskommuner? Verka för uppgiften? Rengöring och brandskyddskontroll?

8 samhällsskydd och beredskap 8 (43) 3. Kommunens tillsyn över 2 kap. 2 LSO 3.1 Övergripande intention Tillsynen över den enskildes skyldighet att ha ett brandskydd i skälig omfattning var tidigare relativt detaljreglerad genom den brandsyn som skulle genomföras med en viss regelbundenhet beroende på typ av verksamhet/objekt. I samband med att LSO trädde i kraft avskaffades systemet med regelbunden brandsyn som upplevdes som allt för stelt och ersattes med tillsyn. Den övergripande intentionen med kommunens tillsyn över 2 kap. 2 LSO är nu att kommunen ska bedriva en tillsyn med utgångspunkt i de lokala förhållandena, d.v.s. en effektivare tillsyn där kommunens resurser används där de behövs mest. Till sin hjälp vid planeringen av tillsynen samt som ett sätt att förtydliga den enskildes ansvar ska enskilda i vissa fall lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunen. Kommunernas nuvarande brandsyn kommer som nämnts tidigare att ändras till att vara en tillsyn av den enskildes ansvar när det gäller brandskyddet vid vissa byggnader och anläggningar. Förändringen kommer att ge kommunerna en större möjlighet att anpassa sin tillsynsverksamhet efter de lokala förhållandena i stället för att i stor utsträckning vara styrda av centrala regler. Regeringens avsikt med detta är att skapa en ur brandskyddssynpunkt effektivare tillsynsverksamhet. (Reg. prop. 2002/03:119 sid 37)

9 samhällsskydd och beredskap 9 (43) 3.2 Kontrollpunkt 2- Behovsstyrd tillsyn Då kommunernas tillsyn över den enskilde inte längre styrs av räddningstjänstförordningen (1986:1107) och föreskriften om brandsyn utan av tillsynsbehovet i respektive kommun är kommunens planering av tillsynsverksamheten central. Alla kommuner bör därför ha en tillsynsplan där det framgår hur kommunen planerar, genomför och följer upp sin tillsyn. Planen bör även innehålla uppgifter om kompetens och resurser. Analysen av tillsynsbehovet är till stor del kärnan i den nya tillsynsordningen. Vanligtvis behöver den inte vara så svår att göra för kommunerna men förutsätter att kommunen har en bild över resultatet av tidigare tillsynsverksamhet och en bild över kommunens risker i övrigt. Kommunen bör klart och tydligt kunna redogöra för vilka typer av objekt som prioriteras och varför Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 2 Har kommunen någon övergripande målsättning med sin tillsynsverksamhet över 2 kap. 2 LSO? Vad vill kommunen uppnå? Har kommunen någon tillsynsplan som styr tillsynsverksamheten? Vad innehåller den? Hur planerar kommunen sin tillsynsverksamhet? Vilka verktyg används? Skriftlig redogörelse? Tillsynsförättarnas erfarenhet? Statistik? Vilka objekt prioriteras och varför? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

10 samhällsskydd och beredskap 10 (43) 3.3 Kontrollpunkt 3- Omfattning på tillsynsverksamheten Kommunerna har genom LSO två styrmedel för att påverka den enskildes brandskydd så att det överensstämmer med de krav som anges i 2 kap. 2 LSO. Dels har kommunen en skyldighet att genom information och rådgivning underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter och dels har kommunerna en tillsynsuppgift. Dessa två styrmedel kompletterar varandra och det råder inte något antingen eller förhållande mellan dem. Har kommunen medvetet prioriterat information och rådgivning och fått ett bra resultat är det rimligt att omfattningen på tillsynen kan vara något mindre och vice versa. Dock finns det en gräns för mycket kommunen kan minska på det ena styrmedlet i förhållande till det andra. En del kommuner bedriver i praktiken nästan ingen tillsyn alls och det kan inte anses förenligt med lagens krav på kommunerna. I de fall tillsynsverksamheten i en kommun genomförs på en betydligt lägre nivå än i andra jämförbara kommuner bör länsstyrelsen diskutera den frågan med kommunerna Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 3 Vilka tillsynsaktiviteter genomför kommunen gentemot ägare eller nyttjanderättshavare? Hur många tillsynsbesök har kommunen genomfört i syfte att kontrollera den enskildes skyldigheter enligt LSO? (Jämför med andra liknande kommuner) Hur har det sett ut tidigare år? Hur har kommunen resonerat kring antalet tillsynsbesök? Har kommunen genomfört de tillsynsbesök som planerats? Om inte varför? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

11 samhällsskydd och beredskap 11 (43) 3.4 Kontrollpunkt 4- Tillsyn av i skälig omfattning Kommunens tillsyn över den enskildes skyldigheter syftar till att kontrollera att den enskilde lever upp till det som anges i 2 kap. 2 LSO: Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. (2 kap. 2 LSO) Tidigare skedde kontrollen genom den brandsyn som skulle genomfördes med viss regelbundenhet. Brandsynen bestod ofta av att kommunen/räddningstjänstförvaltningen gick igenom byggnaden eller anläggningen och kontrollerade det befintliga brandskyddet. Brandsynen kritiserades eftersom den ofta gav intrycket av att det var räddningstjänsten som var ansvarig för brandskyddet och inte den enskilde samt att den inte i någon större utsträckning kontrollerade den systematik eller egenkontroll som ofta är en förutsättning för ett bra brandskydd. I syfte att förtydliga och konkretisera den enskildes skyldigheter enlig 2 kap. 2 LSO meddelade Räddningsverket ett allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3). Det allmänna rådet utgår från skyldigheten att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand som anges i 2 kap. 2 LSO. I det allmänna rådet betonas vikten av att den enskilde arbetar systematiskt med sitt brandskydd för att kunna nå upp till de krav som ställs i 2 kap. 2 LSO. Detta allmänna råd tillsammans med den kritik som fanns mot brandsynen har lett till att det gamla sättet att genomföra brandsyn delvis bytts ut mot en tillsyn som mer fokuserar på den bakomliggande systematik eller egenkontroll som omgärdar brandskyddet. I en del kommuner har dock tillsynen i stort sett helt gått över till att enbart omfatta den dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet som en del verksamheter bör ha enligt det allmänna rådet. Det tillvägagångssättet är inte riktigt förenligt med hur tillsynen bör gå till enligt MSB:s uppfattning. Tillsynen bör i dessa fall, i den mån det är möjligt, kompletteras med stickprov av det faktiska brandskyddet. I bilaga 1 finns ett yttrande från MSB återgivet i sin helhet som behandlar denna problematik mer ingående. I syfte att åstadkomma en tillsyn där bedömningen av i skälig omfattning görs på likartat sätt av de tillsynsförättare som är verksamma inom kommunen bör dessa med regelbundenhet diskutera och kvalitetssäkra sina bedömningar med varandra.

12 samhällsskydd och beredskap 12 (43) Länsstyrelsen kan med fördel be att få ta del av dokumentationen kring ett antal tillsynsbesök för att skapa sig en bild av hur kommunen hanterar myndighetsutövningen Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 4 Hur genomförs kommunens tillsynsbesök? (tillsyn av dokumentation? tillsyn av systematik/egenkontroll? stickprov?) Hur tolkar kommunen begreppet... i skälig omfattning... Hur säkerställer kommunen att tillsynsförättarna gör bedömningen av i skälig omfattning på ungefär samma sätt? Hur kvalitetssäkras bedömningarna? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

13 samhällsskydd och beredskap 13 (43) 3.5 Kontrollpunkt 5 - Uppföljning av brister Kommunen har genom sin roll som tillsynsmyndighet en rad befogenheter i samband med sin tillsyn. Dessa anges i 5 kap. 2 LSO: För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som denne är skyldig att vidta enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten vidta åtgärden på dennes bekostnad. (5 kap. 2 LSO) Att följa upp och säkerställa att de brister hos den enskilde som uppdagas i samband med tillsynen åtgärdas är en grundläggande och viktig uppgift för kommunen som tillsynsmyndighet. Kommunen har också de sanktionsmöjligheter som behövs för att se till att dessa brister åtgärdas. Uppföljning av bristernas åtgärdande är en mycket viktig del av tillsynen. Majoriteten av kommunerna använder förelägganden sparsamt i sin tillsynsutövning. Det beror troligtvis på en rad faktorer och det kan vara lämpligt att länsstyrelsen i samband med sin tillsyn diskuterar användningen av förelägganden kontra de så kallade mjukisprotokoll som ofta är alternativet. MSB bedömer att det finns en rad fördelar med att använda förelägganden gentemot den enskilde: - Rättssäkerheten för den enskilde ökar då möjligheten att överklaga kommunens bedömning blir tydlig. - Överklagande förelägganden ger på sikt en ökad praxis om vad som är... i skälig omfattning... - Kommunen höjer förmodligen kvalitén på sina motiveringar gentemot den enskilde med avseende på vad som är... i skälig omfattning.... Vilket i sin tur eventuellt leder till en ökad förståelse hos den enskilde. - Sannolikheten för att brister hos den enskilde inte följs upp och blir åtgärdade minskar förmodligen om kommunen använder förelägganden.

14 samhällsskydd och beredskap 14 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 5 Hur hanterar kommunen de brister hos den enskildes som uppdagas i tillsynen? ( mjukisprotokoll? förelägganden?) Hanteras samma typ av brist alltid på samma sätt? Om inte varför då? Har föreställningar om kön med avseende på den enskilde någon påverkan på hur kommunen agerar? Finns det något mönster i vilka verksamheter som får föreläggande respektive mjukisprotokoll? Hur resonerar kommunen kring detta? Hur följer kommunen upp att de brister som uppdagas vid tillsyn hos den enskilde åtgärdas? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

15 samhällsskydd och beredskap 15 (43) 3.6 Kontrollpunkt 6- Kompetens Tillsynsförättarnas kompetens är en central del i tillsynen av kommunen. Kompetenskraven i LSO är av en lägre detaljeringsgrad jämfört med den tidigare räddningstjänstlagen. Detta ska dock inte tolkas som att kraven på kompetens är lägre. I 3 kap. 15 LSO anges följande: Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet, att planera, leda, genomföra och följa upp räddningsinsatser samt utöva tillsyn skall genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs. (LSO 3.14) Den personal som utövar tillsyn ska således ha den kompetens som uppgiften kräver. Detta innebär att alla tillsynsförättare inte behöver ha samma kompetens utan att det viktiga är att uppgiften anpassas därefter Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 6 Vilken kompetens krävs för att få utöva tillsyn över 2 kap. 2 LSO i kommunen? Hur anpassas tillsynsobjekten till tillsynsförättarens utbildning och erfarenhet? Hur kvalitetssäkras och säkerställs tillsynsförättarnas kompetens? Följs deras metoder och tillvägagångssätt upp?

16 samhällsskydd och beredskap 16 (43) 3.7 Kontrollpunkt 7- Skiftlig redogörelse för brandskyddet Skriftlig redogörelse för brandskyddet är en del av den nya tillsynsordning som ska ersätta systemet med brandsyn. Syftet med redogörelsen är dels att utgöra ett underlag för kommunernas tillsynsverksamhet samt att förtydliga den enskildes ansvar för sitt brandskydd. Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Är det fråga om sådana anläggningar som avses i 4 skall i stället den som utövar verksamheten på anläggningen se till att en redogörelse enligt första stycket upprättas. Ägaren av anläggningen skall ge den som utövar verksamheten de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Redogörelsen skall lämnas in till kommunen.( 2 kap. 3 LSO) Vilka typer av verksamheter som omfattas av skriftlig redogörelse regleras i 2 kap. 1 FSO och i en av Räddningsverket meddelad föreskrift. Kommunerna har att utifrån dessa att identifiera vilka verksamheter i kommunen som omfattas av bestämmelserna om skriftlig redogörelse. Antalet verksamheter som omfattas är normalt lägre än det tidigare antalet brandsyneobjekt (totalt i landet ca 60 % av antalet brandsyneobjekt). Är antalet identifierade objekt högre än antalet brandsyneobjekt kan kommunen ha tolkat föreskriften om skriftlig redogörelse på ett felaktigt sätt. Kommunen får enligt 2 kap. 2 FSO meddela föreskrifter om frister för inlämnandet av den skriftliga redogörelsen. En del kommuner har avstått från det då arbetet med att administrera inhämtandet inte bedöms stå i proportion till den information som fås via den skriftliga redogörelsen. Det ska dock betänkas att redogörelsen inte enbart ska förse kommunen med information utan även förtydliga den enskildes ansvar. Det kan nog vara nyttigt för en del att tvingas sammanfatta sitt brandskydd med jämna mellanrum. Enbart det syftet kan vara värt en del arbete.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 7 Har kommunen identifierat de verksamheter som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet? Hur många objekt har kommunen identifierat? (Jämför med antalet brandsyneobjekt.) Hur används den skriftliga redogörelsen för brandskyddet av kommunen? Har den förtydligat ansvaret för den enskilde? Har kommunen meddelat föreskrifter om frister för inlämnandet av den skriftliga redogörelsen? Om inte, varför? Hur går det med förtydligandet av ansvaret för den enskilde?

18 samhällsskydd och beredskap 18 (43) 4. Kommunens tillsyn över 2 kap. 4 LSO 4.1 Övergripande intention Syftet med bestämmelserna i 2 kap. 4 LSO är att vissa anläggningar ska komplettera kommunens beredskap för de allvarliga olyckor som kan inträffa i verksamheten. Grundförutsättningen för den enskildes skyldigheter enligt 2 kap. 4 LSO är således att den allvarliga olyckan redan har hänt eller att överhängande fara för sådan olycka föreligger. Skyldigheterna syftar till att förhindra eller begränsa konsekvenserna av den allvarliga olyckan och innehåller således inga krav på olycksförebyggande åtgärder, vilka istället finns på annat håll och i andra lagstiftningar. Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Första och andra stycket gäller även flygplatser som har godkänts enligt 6 kap. 9 första stycket luftfartslagen (1957:297). (2 kap. 4 LSO) Kommunernas tillsyn över skyldigheterna i 2 kap. 4 LSO syftar till att kontrollera att ägaren eller verksamhetsutövaren, i skälig omfattning, håller eller bekostar beredskap med personal och egendom och i övrigt vidtar nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador till följd av de olyckor som verksamheten kan medföra. Kommunen bör utgå från den riskanalys som verksamhetsutövaren ska ta fram. Det finns även ett allmänt råd om farlig verksamhet som förtydligar och konkretiserar och förtydligar innebörden i bestämmelsen.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (43) 4.2 Kontrollpunkt 8- Tillsyn över 2 kap. 4 LSO Kommunens tillsyn bör utgå från den riskanalys som verksamhetsutövaren är skyldig att upprätta. Följande frågeställningar kan ingå i kommunens tillsyn: - Har de händelser och scenarier som kan leda fram till olycka eller överhängande fara för olycka identifierats och analyserats? - Är konsekvenserna av en olycka analyserade? - Kan olycka eller överhängande fara för olycka upptäckas i tid? - Finns rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas vid olycka eller överhängande fara för olycka? - Finns rutiner och utrustning för alarmering av berörda samhällsfunktioner? - Finns rutiner och utrustning för att varna de människor som kan skadas i samband med olycka? - Är ansvarsfördelningen för att varna de som kan skadas vid en olycka utklarad med kommunen och andra ansvariga myndigheter? - Vilken beredskap med personal och egendom i övrigt finns upprättad? - Vilka övriga nödvändiga åtgärder har vidtagits för att hindra eller begränsa allvarliga skador vid olycka, till exempel information till allmänheten? - Finns rutiner för att underrätta och informera berörda myndigheter vid olycka eller överhängande fara för olycka? - Finns rutiner för att identifiera förhållanden som ger behov av att uppdatera planeringen? - Finns rutiner och planering för övning? - Vilka erfarenheter finns från genomförda övningar? Utifrån den bild över anläggningens beredskap att hantera en inträffad olycka som tillsynen ger har kommunen att ta ställning till om verksamhetens och kommunens samlade förmåga ger ett tillfredställande skydd. Om den inte bedöms som tillräckligt bör kommunen överväga om det är skäligt att verksamheten vidtar ytterligare åtgärder eller om kommunen själv ska vidta åtgärder för att öka eller anpassa sin förmåga. Tillsynen över 2 kap. 4 LSO bör samordnas med andra tillsynsmyndigheters tillsyn. Exempelvis länsstyrelsens tillsyn över Seveso-lagen.

20 samhällsskydd och beredskap 20 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 8 Hur genomför kommunen tillsynen med avseende på 2 kap. 4 LSO? Granskning av riskanalys? Besök på anläggningen? Har kommunen tagit ställning till om de anläggningar i kommunen som omfattas av 2 kap. 4 LSO lever upp till skyldigheten att hålla eller bekosta beredskap? Hur har kommunen resonerat kring vilka krav kommunen ska ställa på anläggningen? Har kommunen och anläggningens ägare eller verksamhetsutövare kommit överens om anläggningens del av beredskapen? Hur planerar kommunen sin tillsyn över den enskildes skyldighet enligt 2 kap. 4 LSO? Hur ofta avser kommunen besöka de anläggningar som omfattas? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

21 samhällsskydd och beredskap 21 (43) 5. Information och rådgivning enligt 3 kap. 2 LSO 5.1 Övergripande intention Kommunens information och rådgivning ska syfta till att underlätta för den enskilde att leva upp till de skyldigheter som anges i lagen. Stödet till den enskilde kan utgöras av rådgivning, mer allmänt riktad information eller utbildningsverksamhet. Information och rådgivning är ett av två styrmedel som kommunen förfogar över i syfte att få den enskilde att följa lagen. Det andra styrmedlet är tillsynsinstrumentet. Bestämmelsen 3 kap. 2 LSO saknade motsvarighet i räddningstjänstlagen och infördes i LSO som ett sätt att visa på skillnaden mellan tillsyn och rådgivning. En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. (3 kap. 2 LSO) Regeringen anser att det för tydlighets skull är lämpligt att inte låta insatser som rådgivning, information och stöd innefattas i den föreslagna lagens definition av begreppet tillsyn utan i stället reglera dem särskilt. (Reg. prop. 2002/03:119 sid 37)

22 samhällsskydd och beredskap 22 (43) 5.2 Kontrollpunkt 9- Kommunens information och rådgivning Kommunen bör ha en planering eller strategi för sin verksamhet på området som grundar sig på någon typ av behovsanalys. I kommunens handlingsprogram återfinns ofta mål för den stödjande verksamheten. En intressant frågeställning är hur kommunen når de som kanske behöver information och rådgivning mest men som av olika anledningar inte är mottagliga för den typen av åtgärder. Tillsynen kommer alltid att innehålla ett visst inslag av rådgivning och information men en av lagstiftarens intentioner är att sära på tillsynen från information/rådgivning så långt det går. Detta för att det ska bli tydligare för den enskilde vad som är myndighetsutövning och vad som är information/rådgivning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 9 Vad vill kommunen uppnå med sin verksamhet enligt 3 kap. 2 LSO? - Säkerhetsmål i handlingsprogrammet? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten? Har kommunen gjort någon form av behovsanalys? Vilken typ av informationsverksamhet bedriver kommunen? Vilka målgrupper vill kommunen nå? Hur når man dem som inte vill bli nådda? Hur nås målgrupperna av informationen? Använder kommunen ett könsneutralt språk i sin information, t.ex. på hemsidan? Hur ser kommunernas informationsmaterial ut, vem vänder de sig till? Vilka tar del av det? Finns det behov av information på olika språk och andra forum? Hur följer kommunen upp att informationen nått målgrupperna? Hur skiljer kommunen på tillsynsverksamheten och informationen/rådgivningen? Vilken typ av utbildningsverksamhet bedriver kommunen? Hur ser könsfördelningen ut bland dem som utbildas? Konsekvenser? Vilken typ av rådgivningsverksamhet bedriver kommunen? Vart går gränsen för konsultverksamhet? Tar kommunen betalt för några tjänster som kan tangera rådgivningsverksamheten?

23 samhällsskydd och beredskap 23 (43) 6. Rengöring och brandskyddskontroll 6.1 Övergripande intention Kommunens ansvar för rengöring (sotning) och tillsyn (brandskyddskontroll) av de fasta förbränningsanordningar som finns i kommunen är i stort oförändrat jämfört med tidigare lagstiftning men ett par viktiga förändringar på området har skett i samband med införandet av LSO. En förändring har sin grund i lagstiftarens intention att höja kvalitén och statusen på brandskyddskontrollen. Tidigare skulle brandskyddskontrollen genomföras i samband med rengöringen och omfattade endast de delar av anläggningen som skulle rengöras. I och med LSO separerades kontrollen från sotningen och kompetensen på den som skulle utföra brandskyddskontrollen höjdes. Även omfattningen på kontrollen utvidgades så att förutom själva anläggningen ska även intilliggande byggnadsdelar kontrolleras. Även rengöringen har förändrats. Fristerna för rengöringen reglerades tidigare i en föreskrift från Räddningsverket. Nu ska kommunerna själva meddela föreskrifter om rengöring vilket möjliggör en viss lokal anpassning. Kommunen får även medge att fastighetsägaren själv utför rengöringen om det kan ske ur ett ur brandskyddssynpunkt säkert sätt. En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande av gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restaurangkök, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandsynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler.(3 kap. 4 LSO)"

24 samhällsskydd och beredskap 24 (43) 6.2 Kontrollpunkt 10- Kommunens uppföljning av verksamheten Det stora flertalet av kommunerna har handlat upp en entreprenör som genomför rengöring och brandskyddskontroll på kommunens vägnar. Det är viktigt att kommunen trots detta har ett fast grepp om verksamheten och har en systematisk och kontinuerlig uppföljning av entreprenörens genomförande. Även om kommunen har delegerat ansvaret att genomföra rengöring och brandskyddskontroll så har kommunen fortfarande ansvaret för att uppgiften blir utförd Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 10 Vilken nämnd är ansvarig för genomförandet? Vem utför rengöringen och brandskyddskontrollen i kommunen? Egen anställd personal? Upphandlad entreprenör? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten? Finns det angivna mål för verksamheten? Finns det fasta rutiner för uppföljningen av verksamheten? Finns det en fungerande och aktuell kontrollbok eller motsvarande? Har kommunen säkerställt att de äger den?

25 samhällsskydd och beredskap 25 (43) 6.3 Kontrollpunkt 11- Kommunens resurser och uppdragets omfattning En förutsättning för att kommunerna ska kunna utföra rengöringen och brandskyddskontrollen i enlighet med de föreskrifter som reglerar verksamheten är att omfattningen på uppdraget är tydligt och att den entreprenör som ska genomföra verksamheten har de resurser som uppdraget kräver. En viktig uppgift för tillsynsmyndigheten är därför att kontrollera att antalet behöriga brandskyddskontrollanter som kommunen har till sitt förfogande står i relation till antalet objekt som ska kontrolleras. Följande räkneexempel ger en uppfattning om kommunens potentiella förmåga att genomföra brandskyddskontrollen: 1. Kommunen bör kontrollera ca 50 % av alla 2-årsobjekt, 25 % av alla 4-årsobjekt och 12,5 % av alla 8-årsobjekt - varje år. Summera: antalet _ 2årsobjekt antalet _ 4årsobjekt antalet _ 8årsobjekt 8 X är det antal brandskyddskontroller som kommunen bör genomföra varje år. = X 2. Om en kontrollant enbart genomför brandskyddskontroller bör vederbörande kunna genomföra ca 1500 per år (7-8 kontroller per dag under 200 dagar). Någon mer i tätort, någon färre i glesbygd. Summera: ( antal _ behöriga _ kontrollanter) x( 1500) = Y Y är det antal brandskyddskontroller som kommunen kan genomföra varje år. 3. Om X är större än Y har kommunen inte förutsättningar för att kunna genomföra brandskyddskontrollen med de föreskrivna intervallen. Utifrån resultatet av räkneexemplet kan kommunens förutsättningar att hantera brandskyddskontrollen diskuteras med kommunen. Vissa kommuner har inte tillgång till behöriga brandskyddskontrollanter i tillräcklig omfattning. För dessa bör någon form av plan för hur kommunen ska komma tillrätta med situationen upprättas. En del kommuner har tillgång till behöriga brandskyddskontrollanter i tillräcklig omfattning men genomför ändå inte tillräckligt antal brandskyddskontroller. Det bör då diskuteras hur de behöriga kontrollanterna disponeras.

26 samhällsskydd och beredskap 26 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 11 Hur många brandskyddskontroller bör kommunen genomföra varje år? Hur många behöriga brandskyddskontrollanter har kommunen tillgång till? Har kommunen tillgång till det antal som krävs? Om inte, hur många saknas? Hur hanterar kommunen situationen?

27 samhällsskydd och beredskap 27 (43) 6.4 Kontrollpunkt 12- Brandskyddskontrollens genomförande Brandskyddskontrollens genomförande regleras i detalj i Räddningsverkets föreskrift 2005:9. Där anges vilka objekt som omfattas av krav på rengöring och brandskyddskontroll och med vilka intervall brandskyddskontrollen ska ske (kontrollfrister) samt vad kontrollen ska omfatta. En viktig uppgift för länsstyrelsen är då att följa upp att kontrollerna genomförs enligt de intervaller som anges i föreskriften. En utgångspunkt i den uppföljningen är att kommunen varje år bör kontrollera ca 50 % av alla 2- årsobjekt, 25 % av alla 4-årsobjekt och 12,5 % av alla 8-årsobjekt. Givetvis kan genomförandet avvika till viss del från detta mönster men det bör inte avvika alltför mycket om kommunen ska klara av sitt uppdrag. Dessutom ska de genomförda kontrollerna på objekt med kontrollfristen 2 år under 2 år uppgå till det antal objekt som finns med den kontrollfristen. På samma sätt ska antalet genomförda kontroller under 4 respektive 8 år på objekt med kontrollfristen 4 år och 8 år uppgå till det antal objekt som finns inom respektive frist. Den årsuppföljning som genomförs varje år över kommunernas verksamhet innehåller de uppgifter som behövs för att kunna kontrollera detta. Om kommunen inte genomför brandskyddskontrollen enligt fristerna är det lämpligt att diskutera orsakerna till detta. Ofta hamnar då fokus på kommunens resurser (antal behöriga kontrollanter) vilket gör att det återigen kan vara lämpligt att titta på den analys över kommunens förmåga att genomföra kontroller som presenterades under kontrollpunkt 11. Är det så att kommunen borde hinna med att genomföra kontrollerna bör utnyttjandet av brandskyddskontrollanterna diskuteras. Om antalet behöriga brandskyddskontrollanter trots allt är för få bör en lösning diskuteras. Kan kommunen utbilda fler eller låna ifrån annan kommun? Förutom att brandskyddskontrollen ska genomföras med vissa intervall ska den också genomföras på ett visst sätt eller innehålla vissa moment för att statusen på anläggningen ska kunna bedömas. Brandskyddskontrollen skall omfatta de moment som krävs för att kunna bedöma den enskilda anläggningens säkerhet från brandskyddssynpunkt. Hänsyn skall tas till hur brandskyddet påverkas av: 1. sotbildning och beläggningar, 2. skador eller förändringar av det tekniska utförandet, 3. temperaturförhållanden, 4. tryckförhållanden och täthet, samt 5. drift och skötsel. (SRVFS 2005:9)

28 samhällsskydd och beredskap 28 (43) Inom ramen för tillsynsuppgiften bör kommunen också kunna redogöra för antalet brister, deras art och hur de följs upp Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 12 Har kommunen genomfört brandskyddskontrollen i enlighet med fristerna? Ligger kommunen efter? Vad beror det på? Hur ska kommunen hantera situationen? Hur genomförs brandskyddskontrollen med avseende på? sotbildningar, beläggningar skador/förändringar av det tekniska utförandet temperaturförhållanden tryckförhållanden och täthet drift och skötsel Hur många av de objekt som kontrollerats hade brister? Hur många förelägganden om brister? Hur många förbud? Har bristarna ökat eller minskat? Vilka är de vanligaste bristerna?

29 samhällsskydd och beredskap 29 (43) 6.5 Kontrollpunkt 13 Rengöring Rengöringen (sotningen) är inte lika detaljreglerad för kommunen med avseende på frister för genomförande. Till skillnad från brandskyddskontrollen vars genomförande är reglerat av staten får kommunerna själva anta föreskrifter om rengöringens intervaller. Räddningsverket har dock i ett allmänt råd, (SRVFS 2005:9) givit förslag på frister för rengöring. Kommunen kan välja att frångå dessa men bör då kunna motivera avstegen. Cirka 75 % av kommunerna har valt att helt följa de av Räddningsverket föreslagna fristerna. I och med LSO får kommunen bevilja att den enskilde utför rengöringen själv genom så kallad egensotning.... Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandsynpunkt betryggande sätt...( 3 kap. 4 LSO) Ett medgivande av kommunen skall ha föregåtts av ett aktivt val från den enskildes sida. Vid prövning av om sotning kan ske på ett betryggande sätt bör kommunen beakta risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt förutsättningarna för uppgiften. Kommunen skall försäkra sig om att sotning utförs på ett kompetent och ansvarfullt sätt. ( Reg. prop. 2002/03:119 sid 66.) Kommunen måste göra en bedömning i varje enskilt fall om den som ansöker har förutsättningar att sköta sotningen på ett bra sätt. Det bör poängteras att den bedömning som kommunen ska göra inte är av typen examination utan en skrivbordsbedömning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 13 Hur stor andel av de rengöringar som kommunen, enligt sina egna frister, ska genomföra har genomförts? Tidigare år? Nuvarande år? Hur är kommunens föreskrifter om hur ofta rengöringen ska genomföras utformade? Avviker de från Räddningsverkets allmänna råd? Hur då och varför? Hur många medgivanden om egensotning finns det i kommunen? Hur många avslag? Vanligaste orsakerna till avslag?

30 samhällsskydd och beredskap 30 (43) Har kommunen fastställt riktlinjer och/eller handläggningsrutiner för hur en ansökan om egensotning ska handläggas och prövas? Hur handläggs en ansökan? Vad krävs för att få medgivande om egensotning? Bedöms kvinnors och mäns ansökningar likvärdigt?

31 samhällsskydd och beredskap 31 (43) 7. Verka för skydd mot andra olyckor än bränder 7.1 Övergripande intention Kommunen har vid sidan om skyldigheten att förebygga bränder även en skyldighet att verka för skydd mot andra olyckor än bränder. De olyckor som primärt avses är olyckor som föranleder räddningsinsats men det finns inget som hindrar att kommunen även verkar för skydd mot olyckor som inte föranleder räddningsinsats. Uttrycket verka för hade sin motsvarighet i räddningstjänstlagen där det stod att kommunerna skulle främja annan skadeoch olycksförebyggande verksamhet i kommunen. Lagstiftarens intention med kommunernas skyldighet att verka för skydd mot andra olyckor än bränder är att kommunen ska främja en samsyn bland de aktörer som arbetar olycks- eller skadeförebyggande i kommunen samt ta initiativ till samordning av dessa aktörers verksamhet. Kommunen har inget självständigt ansvar för andra förebyggande åtgärder än brand enligt LSO. 7.2 Kontrollpunkt 14 Verkar kommunen för? Statens tillsyn över kommunernas skyldighet att verka för skydd mot att andra olyckor än bränder inskränker sig i praktiken till att kontrollera huruvida kommunen främjar en samsyn eller tar initiativ till samordning. Avsikten är inte att bedriva tillsyn över vad samordningen åstadkommer Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 14 Vilka initiativ till samordning har kommunen tagit? Vilka andra aktörer har kommunen samarbetat med? Vilka områden fokuserar kommunen på? Vilka grupper som bor eller vistas i kommunen berörs? Prioriteras några särskilda grupper i samhället?

32 samhällsskydd och beredskap 32 (43) 8. Olycksundersökning enligt 3 kap. 10 LSO 8.1 Övergripande intention Genom LSO infördes en skyldighet för kommunerna att efter varje avslutad räddningsinsats genomföra en olycksundersökning för att undersöka orsaken till olyckan, olycksförloppet samt insatsens genomförande. När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. (3 kap. 10 LSO) Syftet med den bestämmelsen är framförallt två. Dels ska resultatet av olycksundersökningarna användas som underlag vid planeringen av kommunens förebyggande verksamhet och dels ska den utgöra ett underlag för uppföljning av räddningsinsatsernas genomförande. För kommunens del kan uppföljningen av räddningsinsatsernas genomförande leda till nya metoder och angreppssätt samtidigt som den kan utgöra ett underlag för statens tillsyn över kommunernas förmåga att genomföra räddningsinsatser. 8.2 Kontrollpunkt 15 Olycksundersökningar i skälig omfattning och resultat? Olycksundersökningar ska genomföras i skälig omfattning. Det vill säga att det ska finnas en relation mellan hur komplex, omfattande och allvarlig olyckan var och omfattningen på olycksundersökningen. Uttrycket i skälig omfattning innebär att undersökningen skall genomföras med rimliga insatser. Den behöver normalt sett inte vara särskilt komplicerad. Insatsen skall dokumenteras och analyseras allt efter hur svår eller omfattande den varit, och i de enklaste fallen kan en anteckning i en rapport från insatsen vara tillräcklig. (Reg. prop. 2002/03:119 sid 111) I de enklaste fallen där olycksorsaken och olycksförloppet är relativ självklart och där insatsen är rutinartad räcker det i regel om kommunen fyller i de fält i insatsrapporten som behandlar olycksorsak, olycksförlopp och insatsens genomförande. Det kan t.ex. röra sig om enkla bilbränder, mindre skogs- och gräsbränder, enklare soteldar, torrkokningar och mindre utsläpp av farligt ämne. Då olyckan avviker från det normala och insatsen från den rutinartade bör dock kommunen göra en mer omfattande olycksundersökning än bara en anteckning i insatsrapporten.

33 samhällsskydd och beredskap 33 (43) När olycksundersökningarna är genomförda är avsikten att resultatet ska ligga till grund för både förebyggande åtgärder och även förändringar i sättet att genomföra räddningsinsatser. Därför bör resultatet sammanställas och analyseras med jämna mellanrum Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 15 Hur är kommunens verksamhet med avseende på olycksundersökningar organiserad? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten? Vem/vilka gör undersökningarna? Vilken kompetens ska de som utför olycksundersökningarna ha? Har kommunen ett samarbete med andra kommuner om utvärdering av insatsernas genomförande? Hur bedöms "i skälig omfattning", har kommunen angett kriterier för hur omfattande olika undersökningar ska göras? Hur många så kallade utökade olycksundersökningar har kommunen genomfört under det senaste året/åren? Vilka problem har kommunen stött på? - Exempelvis ovilja att bli granskad och utvärderad eller någon form av kåranda? Hur hanterar kommunen resultatet från olycksundersökningarna? Tar kommunen del av erfarenheter från andra kommuners olycksundersökningar? Jämförs erfarenheter mot den nationella bilden? För kommunen någon statistik över hur många kvinnor respektive män som är inblandade i de olyckor som räddningstjänsten hanterar?

34 samhällsskydd och beredskap 34 (43) 9. Räddningstjänst (preciserade skyldigheter) 9.1 Övergripande intention Tillsynen över kommunernas förmåga att genomföra räddningsinsatser behandlas i allt väsentligt i ett eget metodstöd men även under rubriken räddningstjänst finns en rad preciserade skyldigheter som bara delvis eller i liten omfattning påverkar kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser. Dessa skyldigheter behandlas därför i detta metodstöd. 9.2 Kontrollpunkt 16 Information till allmänheten om förmåga Kommunerna, och även de statliga myndigheter som genomför räddningsinsatser, har en skyldighet att informera allmänheten om sin förmåga att genomföra räddningsinsatser. Bestämmelsen saknar motsvarighet i tidigare lagstiftning. Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för räddningstjänst skall se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Dessutom skall de lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor. (1 kap. 7 LSO) Sättet att informera allmänheten kan variera och bör därför målgruppsanpassas. Exempel på tillvägagångssätt är publicering av handlingsprogram på Internet, information på kommunens hemsida, annonser i tidningar, informationsblad till hushållen och träffar med allmänheten. Kommunen bör beakta de olika grupper (etnicitet, kön och ålder) som finns i kommunen och deras respektive förutsättningar att ta till sig information. Att endast använda sig av en kanal eller en metod kan innebära att informationen inte når stora grupper av kommunens invånare Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 16 Hur har kommunen informerat allmänheten om förmågan att göra räddningsinsatser? Hur säkerställer kommunen att alla medborgare, oavsett kön, etnicitet och ålder, tar del av informationen?

35 samhällsskydd och beredskap 35 (43) 9.3 Kontrollpunkt 17 Insatsplanering En förutsättning för att kunna påbörja en insats inom godtagbar tid och genomföra den på ett effektivt sätt är för vissa anläggningar någon form av insatsplanering. Det kan röra sig om anläggningar där räddningsinsatser kan bli komplicerade till följd av förekomst av farliga ämnen, stora avstånd, komplexa byggnader, alternativ utformning av brandskyddet och verksamhetens art. Planeringen kan se väldigt olika ut beroende på objekt och behov och kan utgöra en bra utgångspunkt för övning. Vissa har tolkat lagen som om att den inte ställer några krav på att kommunen insatsplanerar. En del hävdar istället att ansvaret för detta ligger på den enskilde. Detta är dock en felaktig tolkning som innebär en övertolkning av den enskildes ansvar Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 17 Hur arbetar kommunen med insatsplanering för riskobjekt/skyddsobjekt eller andra typer av objekt där det är befogat med någon typ av insatsplanering? För hur många objekt finns det någon form av insatsplanering? finns det ytterligare behov? Övar kommunen utifrån insatsplaneringen?

36 samhällsskydd och beredskap 36 (43) 9.4 Kontrollpunkt 18 Kommunens plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 FSO I de fall kommunen har en Sevesoverksamhet på den högre kravnivån inom sitt geografiska område är kommunen skyldig att upprätta en plan för räddningsinsats med avseende på anläggningen i fråga. Kommunen ska upprätta en plan för räddningsinsatser för 1. verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt 10 lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och 2. riskanläggningar enligt förordningen (2008:722) om utvinningsavfall som inte omfattas av bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Planen ska ha den omfattning som säkerheten för omgivningen kräver. Planen ska förnyas vart tredje år eller när det annars till följd av ändrade förhållanden finns anledning till det. Planen ska lämnas in till länsstyrelsen. I samband med att kommunen upprättar eller förnyar planen ska kommunen på lämpligt sätt ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på planen. (Förordning (2008:723) om skydd mot olyckor.) Planen bör tas fram utifrån följande mål: - Avgränsa och ingripa mot olyckor så att följderna minimeras och de skador som orsakas på människor, miljö och egendom begränsas. - Vidta nödvändiga åtgärder för att skydda människor och miljö från följderna av allvarliga olyckshändelser. - Lämna nödvändig information till allmänheten och till berörda organ och myndigheter i området. - Vidta åtgärder för att återställa och sanera miljön efter en allvarlig olyckshändelse. Kommunens plan bör bygga på verksamhetens säkerhetsrapport och interna plan för räddningsinsatser och de olycksscenarier som tas upp där. Planen bör utifrån dessa scenarier beskriva vilka resurser som krävs och hur räddningsinsatsen ska genomföras samt hur allmänheten ska agera, varnas och informeras.

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Ett antal bostadsbränder i kommunen är relaterade till eldstäder och rökkanaler.

Ett antal bostadsbränder i kommunen är relaterade till eldstäder och rökkanaler. Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte den tidigare Räddningstjänstlagen. Enligt lagen skall kommunen i brand- förebyggande syfte ansvara

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 22 maj 2015 Myndigheten

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Ägarens kompetens Kompetens teoretisk och praktisk (styrkt enligt bilaga)

Ägarens kompetens Kompetens teoretisk och praktisk (styrkt enligt bilaga) Ansökan om sotning av egen anläggning och beslut Räddning- och säkerhetsavdelningen Personuppgiftslagen (PuL) gäller vid behandling av denna blankett. Uppgifter om ägare och fastighet Fastighetsbeteckning

Läs mer

Planering av tillsynsverksamheten

Planering av tillsynsverksamheten Kapitel 1 Planering av tillsynsverksamheten Tillsynsverksamheten kan ses som en process där planeringen är det första steget. För att tillsynen ska bli effektiv på det sätt som förarbetena till LSO avser,

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Plan för myndighetsutövning vid Höglandets räddningstjänstförbund

Plan för myndighetsutövning vid Höglandets räddningstjänstförbund Plan för myndighetsutövning vid Höglandets räddningstjänstförbund Antagen av direktionen 2012-03-16, 6 Bilaga till Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2 Innehållsförteckning Inledning...3 Tillsynsverksamhet

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar. Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat

Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar. Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat Bakgrund Förändringarna i Sevesolagstiftningen har sin grund i Seveso

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 SRVFS 2005:9 Statens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll

Läs mer

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSBFS Remissutgåva Förslag till Myndigheten för

Läs mer

Riktlinje för brandskyddskontroll och sotning(rengöring) inom Söderhamns kommun.

Riktlinje för brandskyddskontroll och sotning(rengöring) inom Söderhamns kommun. 2008-01-31 Riktlinje för brandskyddskontroll och sotning(rengöring) inom. Följande riktlinjer ansluter till de regler som gäller för rengöring (sotning) enligt lagen (2003:778) och förordningen (2003:789)

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Årsuppföljning kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO)

Årsuppföljning kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) Årsuppföljning 2012 - kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) MSB och Länsstyrelserna genomför årligen en uppföljning av kommunernas uppgifter enligt lagen (2003:778) om skydd mot

Läs mer

Halmstads kommuns föreskrifter om rengöringsfrister (sotningsfrister) och brandskyddskontroll

Halmstads kommuns föreskrifter om rengöringsfrister (sotningsfrister) och brandskyddskontroll Halmstads kommuns föreskrifter om rengöringsfrister (sotningsfrister) och brandskyddskontroll beslutade av räddningsnämnden den 27 maj 2004 Halmstads kommun föreskriver följande med stöd av 3 kap. 1 förordning

Läs mer

Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning

Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning Landstingsstyrelsens förvaltning Administration 1 (6) Handläggare: Hendry Andersson Rickard Fröling Locum AB Landstingsstyrelsen Yttrande över Reformen skydd mot olyckor en uppföljning med förslag till

Läs mer

Östgötamodellen för Egenkontroll. Calle Granström

Östgötamodellen för Egenkontroll. Calle Granström Östgötamodellen för Egenkontroll Calle Granström Förutsättningar och drivkraft för förändring Länsstyrelsen hade länge påtalat vikten av egenkontroll De egenkontroller som kom in var av mycket skiftande

Läs mer

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 1 - Styrande dokument Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Tommy Forsberg Innehållsförteckning 1. Lagar, förordningar

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE Enligt lagen om skydd mot olyckor Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Köping Arboga Kungsör Antagen av direktionen 2005-12 -16 1 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor; SFS 2008:1220 Utkom från trycket den 12 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 21 november 2014 Myndigheten

Läs mer

Kommunal föreskrift om sotningsfrister samt Riktlinjer för egensotning.

Kommunal föreskrift om sotningsfrister samt Riktlinjer för egensotning. Kommunal föreskrift om sotningsfrister samt Riktlinjer för egensotning. Förslag från bygg- och miljönämnden Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2004 Dnr KS2006/465 Kommunkansliet sotningsfr_04.doc

Läs mer

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Lag och förordning om skydd mot olyckor. En sammanfattning

Lag och förordning om skydd mot olyckor. En sammanfattning Lag och förordning om skydd mot olyckor En sammanfattning Lag om skydd mot olyckor 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa

Läs mer

Svensk författningssamling 2003:778

Svensk författningssamling 2003:778 Svensk författningssamling 2003:778 Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera därför alltid mot den tryckta versionen. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Departement/myndighet:

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778)

Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Gäller för perioden 2014-01-01 2015-12-31 Detta program kommer under perioden att integreras

Läs mer

Egensotning och Egensotning via annan entreprenör. Brandskyddskontroll.

Egensotning och Egensotning via annan entreprenör. Brandskyddskontroll. Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås Egensotning och Egensotning via annan entreprenör. Brandskyddskontroll. FAQ: Får jag själv sota min skorsten? Ja. Sotning på den egna fastigheten Som följer av

Läs mer

Kvalité på dokumentationen efter en brandskyddskontroll praktiska exempel

Kvalité på dokumentationen efter en brandskyddskontroll praktiska exempel Kvalité på dokumentationen efter en brandskyddskontroll praktiska exempel Patrik Perbeck, chef för enheten för brandoch olycksförebyggande arbete Johan Rådman, myndighetsjurist rättsenheten Upplägget i

Läs mer

Tillsynsplan 2013 för räddningstjänsten enligt Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor

Tillsynsplan 2013 för räddningstjänsten enligt Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor Tillsynsplan 2013 för räddningstjänsten enligt Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Strategi för tillsynsverksamheten. 3. Uppföljning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND KF 48

REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND KF 48 REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND KF 48 Antaget av kommunfullmäktige 2016-06-13. Utöver det som föreskrivs om nämnd i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Med kommunfullmäktige

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Beslutsunderlag Framtida hantering av brandskyddskontroller Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax:

Läs mer

Handlingsprogram enligt LSO. Vad behöver förändras?

Handlingsprogram enligt LSO. Vad behöver förändras? Handlingsprogram enligt LSO Vad behöver förändras? Handlingsprogram enligt LSO - Kommunens uppgifter och målstyrning - Mål för verksamheten - Riskanalys - Förebyggande verksamheten; ordnad och planerad

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll... 2 Vem bestämmer om sotningen?... 2 Sotning och brandskyddskontroll... 2 Sotning... 2 Imkanaler... 3 Brandskyddskontroll... 3 Brandvarnare

Läs mer

SBA Systematiskt BrandskyddsArbete

SBA Systematiskt BrandskyddsArbete SBA Systematiskt BrandskyddsArbete Anders Lundberg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Mars/April 2015 Var kommer SBA ifrån? Ett brandskydd i skälig

Läs mer

Lagrådsremiss. Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Reformerad räddningstjänstlagstiftning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 mars 2003 Leni Björklund Ingvar Åkesson (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring Skickas till: Piteå räddningstjänst Kolugnsvägen 1 941 38 Piteå ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) SÖKANDE/FASTIGHETSÄGARE Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

MSB bedömer dock att länsstyrelsen bör vidta åtgärder för att förbättra kvalitén inom följande områden

MSB bedömer dock att länsstyrelsen bör vidta åtgärder för att förbättra kvalitén inom följande områden MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesteckningar 1 (6) Antecknat av Hans Flyman Närvarande Länsstyrelsen: Torbjörn Johansson Mona Åkerström Göran Cederholm MSB: Hans Flyman, tillsynsenheten

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet Räddningstjänsten Västerlånggatan 21 575 32 Eksjö Tel 0381-368 81 Fax 0381-132 95 www.eksjo.se Skriftlig redogörelse Bakgrund Från och med 2004-01-01 har Lag om skydd

Läs mer

Krisberedskap och skydd mot olyckor

Krisberedskap och skydd mot olyckor Krisberedskap och skydd mot olyckor Läget i länet Rapport: 2009:52 Rapportnr: 2009:52 Rapportansvarig/text: Anders Frelek och Hans Terling Foto: Jan-Erik Gustavsson och Anders Frelek Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll sidan 3-5 Vem bestämmer om sotningen? Sotning och brandskyddskontroll Sotning Imkanaler Brandskyddskontroll Brandvarnare och släckutrustning

Läs mer

Fråga; Är säkerhetsrapporten och handlingsprogrammet offentlig handling?

Fråga; Är säkerhetsrapporten och handlingsprogrammet offentlig handling? Frågor och svar Sevesokonferensen 2015 Nedanstående svar är MSB:s nuvarande tolkning och kan komma att ändras om mer fakta eller domstolsavgöranden kommer. Varje myndighet och företag behöver göra en egen

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

Tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (5) Antecknat av Carl Bonde Peter Norlander Mötesdatum 2012-11-21 Mötestid 09.00-15.00 Länsstyrelsen Karin Sigvardsson (enhetschef)

Läs mer

Lagen och förordningen om skydd mot olyckor sida vid sida LSO FSO. uppdaterad till och med SFS 2016:653

Lagen och förordningen om skydd mot olyckor sida vid sida LSO FSO. uppdaterad till och med SFS 2016:653 Lagen och förordningen om skydd mot olyckor sida vid sida LSO FSO uppdaterad till och med SFS 2016:653 Sammanställd av Magnus Levein 2017 I den officiella lagtexten inleds varje paragraf med paragrafnummer

Läs mer

Denna presentation är gjord av Räddningstjänsten Karlstad regionen, men formgivningen är ändrad och anpassad till Aktiv mot brand.

Denna presentation är gjord av Räddningstjänsten Karlstad regionen, men formgivningen är ändrad och anpassad till Aktiv mot brand. Denna presentation är gjord av Räddningstjänsten Karlstad regionen, men formgivningen är ändrad och anpassad till Aktiv mot brand. Även vissa bilder är utbytta. Skäligt brandskydd i bostäder Uppgiften:

Läs mer

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs samhällsskydd och beredskap 1 (7) Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs Inledning I takt med att antalet vindkraftverk på land och till havs ökar och då det dessutom planeras för

Läs mer

MORA BRANDKÅR. Vägledning inför tillsyn

MORA BRANDKÅR. Vägledning inför tillsyn Alltid redo? Du har säkert funderat på vad som skulle kunna hända om det börjar brinna i din verksamhet. Likaså hur du och din personal skulle hantera en eventuell brand. Om inte då är det dags att börja

Läs mer

DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING / SOTNING DOROTEA KOMMUN Inskickas till: Räddningstjänsten Dorotea kommun 917 81 DOROTEA

DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING / SOTNING DOROTEA KOMMUN Inskickas till: Räddningstjänsten Dorotea kommun 917 81 DOROTEA DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING / SOTNING DOROTEA KOMMUN Inskickas till: Räddningstjänsten Dorotea kommun 917 81 DOROTEA Fastighetsbeteckning där rengöring ska ske: Fastighetsadress: Fastighetens ändamål:

Läs mer

Tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

Tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (5) Datum 2012-12-13 Diarienr 2012-3726-4 Antecknat av Carl Bonde Peter Norlander Mötesdatum 2012-10-24 Mötestid 09.00-15.00 Länsstyrelsen

Läs mer

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor.

Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. Till Dig som själv vill svara för rengöring enlig Lag om skydd mot olyckor. I och med att LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR trädde ikraft den 1 januari 2004 försvann det gamla sotningsbegreppet. I sotning ingick

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskydd

Skriftlig redogörelse av brandskydd Stenungsunds kommun Skriftlig redogörelse av brandskydd Räddningstjänsten i Stenungsund Gesällgatan 6 444 32 STENUNGSUND tel: 0303-681 05 e-post: raddning@stenungsund.se Skriftlig redogörelse Bakgrund

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE KOMMUNGEMENSAMT STYRDOKUMENT Dnr KS/2012:40 2012-01-27 Version 1 Handläggare Eva Hamberg Kommunledningskontoret Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Nulägesbeskrivning och lärande inom sotningsverksamheten. Patrik Perbeck Chef för enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Nulägesbeskrivning och lärande inom sotningsverksamheten. Patrik Perbeck Chef för enheten för brandskydd och brandfarlig vara Nulägesbeskrivning och lärande inom sotningsverksamheten Patrik Perbeck Chef för enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande om sotningen i LSO Syftet förtydligas i lagen Sotning (rengöring)

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Brandskyddspolicy för Arboga kommun och dess kommunala bolag

Brandskyddspolicy för Arboga kommun och dess kommunala bolag för Arboga kommun och dess kommunala bolag Antagen av kommunfullmäktige den 24 november 2016, 210. Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 Ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor... 5 Ledningsansvar...

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA BLEKINGE KOMMUNALFÖRBUND MED FÖRBUNDSDIREKTION

FÖRBUNDSORDNING FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA BLEKINGE KOMMUNALFÖRBUND MED FÖRBUNDSDIREKTION FÖRBUNDSORDNING FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA BLEKINGE KOMMUNALFÖRBUND MED FÖRBUNDSDIREKTION SAMT REGLEMENTE FÖR DIREKTIONEN I RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA BLEKINGE Antagen att gälla från 2007-01-01 Reviderad

Läs mer

FFS (3) LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR SOTNING/RENGÖRING m.m.

FFS (3) LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR SOTNING/RENGÖRING m.m. 1(3) LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR SOTNING/RENGÖRING m.m. Antagna av kommunfullmäktige den 24 november 2004 279 Föreskriften i sin helhet gäller från 2005-01-01 Med stöd av 3 kap. 4 Lagen (2003:778)

Läs mer

Förebyggandekonferensen 2009

Förebyggandekonferensen 2009 Förebyggandekonferensen 2009 Underlag för ett bättre förebyggande arbete SBSC Gunnar Brandsjö gunnar.brandsjo@sbsc.se Områdesansvarig Brand www.sbsc.se AB 1 Besiktningar som underlag vid tillsyn Hur kan

Läs mer

1 (5) STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning mm) Antaget av Kommunfullmäktige , 37

1 (5) STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning mm) Antaget av Kommunfullmäktige , 37 1 (5) STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE Lokala föreskrifter om frister för rengöring (sotning mm) Antaget av Kommunfullmäktige 2004-06-23, 37 2 (5) LOKALA FÖRESKRIFTER OM FRISTER FÖR RENGÖRING (SOTNING)

Läs mer

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Avesta SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Fagersta Långshyttan Norberg Hedemora Horndal Fors Postadress: Axel Johnsons väg 70 774 34 AVESTA Tfn: 0226-64 58 00 E-post: sdr@avesta.se Hemsida: wwww.sdrf.nu

Läs mer

Marie Caldenby, Förbundsjurist. Göteborg Mölndal Kungsbacka Härryda Partille Lerum

Marie Caldenby, Förbundsjurist. Göteborg Mölndal Kungsbacka Härryda Partille Lerum Marie Caldenby, Förbundsjurist Göteborg Mölndal Kungsbacka Härryda Partille Lerum RSG:s förbundsområde Sex kommuner 785 000 invånare 850 anställda 12 heltidsstationer 8 deltidsstationer 7 räddningsvärn

Läs mer

Delegationsordning för räddningsnämnden

Delegationsordning för räddningsnämnden 1(12) Datum: 7 januari 2015 Delegationsordning för räddningsnämnden Gemensam nämnd för Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner 2(12) Innehållsförteckning 1 Kommunallagens regler om delegering av ärenden

Läs mer

Brandsäkerhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Antaget av kommunfullmäktige

Brandsäkerhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Antaget av kommunfullmäktige Brandsäkerhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2015-2018 Antaget av kommunfullmäktige 2016-02-25 38 Dokumentet Brandsäkerhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Ansvarig för riktlinje Socialnämnden Ut Utfärdat (av vem och datum) Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2017-05-31 Uppdaterad och version Giltig till och med Process Diarienr: Till vidare Riktlinje

Läs mer

Ny mandatperiod kräver nya grepp?!

Ny mandatperiod kräver nya grepp?! Ny mandatperiod kräver nya grepp?! Ökad samverkan för mindre och färre bränder i Karlstadsregionen jörn Johansson och Ulf Hjälmerhag Grums Munkfors Forshaga Kil Karlstad Hammarö 6 kommuner ett räddningstjänstförbund

Läs mer

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Eriksson Per Datum 2015-11-06 Diarienummer KSN-2015-1931 Kommunstyrelsen Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lag (2003:778) om skydd

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

SFS 1986:1102. Räddningstjänstlag; Utfärdad den 11 december Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande; Inledande bestämmelser

SFS 1986:1102. Räddningstjänstlag; Utfärdad den 11 december Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande; Inledande bestämmelser SFS 1986:1102 Räddningstjänstlag; Utfärdad den 11 december 1986 Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande; Inledande bestämmelser 1. Denna lag innehåller föreskrifter om hur samhällets räddningstjänst

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket. MSB-14.1 Myndigheten för 1 (10) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum 2012-12-12 Mötestid 09.30-15.20 Närvarande Länsstyrelsen Katarina Fredriksson Staffan Edler Monica Eurenius (del av tid) Susanna Löfgren

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING AV FÖR-

DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING AV FÖR- DISPENSANSÖKAN FÖR RENGÖRING AV FÖR- BRÄNNINGSANORDNING MED TILLHÖRANDE RÖKKANALER Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Du medger att informationen du lämnar får lagras

Läs mer

ANSVAR OCH ORGANISATION

ANSVAR OCH ORGANISATION ANSVAR OCH ORGANISATION Ansvar Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavare. Om ägare och nyttjanderättshavare inte är densamme är det viktigt

Läs mer

Brandförsvaret gör tillsyn

Brandförsvaret gör tillsyn Brandförsvaret gör tillsyn Här får du information om hur tillsynen går till, varför tillsyn utförs, vad som kontrolleras samt vad som händer efter tillsynen. Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) I lagen

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy BORGHOLMS KOMMLrN Brandskyddspolicy 1(5) KF 2007-12-17 109 Antagen betsmiljöarbetet. föreskrifter mm Lagstiftning, 2 (5) för ny- ombyggnader av byggnader lokaler Brandskyddet Boverkets ByggRegler författningssamling

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll sidan 3-5 Vem bestämmer om sotningen? Sotnings och brandskyddskontroll Sotning Imkanaler Brandskyddskontroll Brandvarnare och släckutrustning

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet

Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet Delprogram till handlingsprogram Trygghet och säkerhet 2015-2018 i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner 2015-10-02 Dnr 2015.790.900 Handlingsprogram

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2010-09-15 R.7.4 Riktlinjer för Lars Eliasson/Thomas Thid Karin Sjöndin Lars Eliasson 2010-09-15 2(7) Innehållsförteckning

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA)

ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) Till Räddningstjänsten Väst Stormhallsvägen 1 432 32 Varberg ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) Sökande/fastighetsägare Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer