Metodstöd 1. - Tillsyn över kommunernas preciserade skyldigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (43) Datum

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (43) Tillsynsenheten Björn Johansson bjorn.johansson2@msbmyndigheten.se Metodstöd 1 - Tillsyn över kommunernas preciserade skyldigheter

2 samhällsskydd och beredskap 2 (43) Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Omfattning Rutiner för revidering Läsanvisning Kommunens organisation för skyldigheterna i LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 1- Kommunens organisation Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kommunens tillsyn över 2 kap. 2 LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 2- Behovsstyrd tillsyn Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 3- Omfattning på tillsynsverksamheten Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 4- Tillsyn av i skälig omfattning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 5 - Uppföljning av brister Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 6- Kompetens Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 7- Skiftlig redogörelse för brandskyddet Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kommunens tillsyn över 2 kap. 4 LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 8- Tillsyn över 2 kap. 4 LSO Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Information och rådgivning enligt 3 kap. 2 LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 9- Kommunens information och rådgivning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Rengöring och brandskyddskontroll Övergripande intention Kontrollpunkt 10- Kommunens uppföljning av verksamheten Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 11- Kommunens resurser och uppdragets omfattning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 12- Brandskyddskontrollens genomförande...27

3 samhällsskydd och beredskap 3 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 13 Rengöring Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Verka för skydd mot andra olyckor än bränder Övergripande intention Kontrollpunkt 14 Verkar kommunen för? Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Olycksundersökning enligt 3 kap. 10 LSO Övergripande intention Kontrollpunkt 15 Olycksundersökningar i skälig omfattning och resultat? Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Räddningstjänst (preciserade skyldigheter) Övergripande intention Kontrollpunkt 16 Information till allmänheten om förmåga Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 17 Insatsplanering Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 18 Kommunens plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 FSO Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 19 Avslutande av räddningsinsats Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 20 Beslut om tjänsteplikt och ingrepp i annans rätt Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Kontrollpunkt 21 Alarmering Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt Bilaga 1: Tillsyn över SBA... 41

4 samhällsskydd och beredskap 4 (43) 1. Inledning 1.1 Syfte Detta metodstöd är framtaget i syfte att stödja länsstyrelserna i deras tillsyn över kommunernas preciserade skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Med hjälp av metodstödet ska en tillsyn av kommunens preciserade skyldigheter kunna genomföras på en grundläggande nivå. 1.2 Omfattning Metodstödet fokuserar på de så kallade preciserade skyldigheter som åligger kommunerna i LSO. Det är ett av flera befintliga eller planerade metodstöd. Andra områden där det finns eller planeras någon form av verktyg eller metodstöd för länsstyrelsens tillsyn är: Tillsyn över kommunernas resultat Kommunens förmåga att genomföra räddningsinsats Kommunernas handlingsprogram De olika områdena bygger delvis på varandra eller hänger ihop på annat sätt i varierande omfattning varför de även delvis tangerar varandra. Detta metodstöd behandlar följande preciserade skyldigheter: Kommunens organisation för skyldigheterna i LSO enligt 3 kap. 11 och 12 LSO Kommunens tillsyn över 2 kap. 2 och 3 LSO (brandskydd och skriftlig redogörelse) Kommunens tillsyn över 2 kap. 4 LSO (farlig verksamhet) Kommunens skyldighet enligt 3 kap. 2 LSO att genom rådgivning och information stödja den enskilde Rengöring och brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 LSO Skyldigheten enligt 3 kap. 1 LSO att verka för skydd mot andra olyckor än bränder Olycksundersökning enligt 3 kap. 10 LSO Information till allmänheten om kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt 1 kap. 7 LSO Kommunens insatsplanering Kommunens plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 FSO

5 samhällsskydd och beredskap 5 (43) Redovisning av beslut om tjänsteplikt enligt 6 kap. 6 LSO Redovisning av beslut om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 6 LSO Beslut om avslutad räddningsinsats enligt 3 kap. 9 LSO Alarmering enligt 6 kap. 10 LSO 1.3 Rutiner för revidering Då såväl tolkningen av lagens bestämmelser och tillsynen utvecklas och förändras över tiden behöver innehållet i metodstödet revideras med regelbundna intervaller. Ambitionen är att se över metodstödet varje år inför verksamhetsplaneringen. Ansvarig för revideringen är tillsynsenheten på MSB. 1.4 Läsanvisning Metodstödet är uppdelat i kapitel. Varje kapitel innehåller en eller flera av de preciserade skyldigheter som ingår. Varje kapitel inleds med en övergripande beskrivning av lagens intentioner på området. Därefter följer ett antal kontrollpunkter som fördjupar sig inom en eller flera delar av den preciserade skyldigheten i fråga. Varje kontrollpunkt följs av ett antal frågeställningar som kan användas vid exempelvis ett tillsynsbesök.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (43) 2. Kommunens organisation för skyldigheterna i LSO 2.1 Övergripande intention En grundläggande förutsättning för att kunna genomföra tillsyn över de skyldigheter som åligger kommunen enligt LSO är att ansvarsförhållandena är klarlagda. Kommunerna har möjligheten att via avtal låta en annan kommun utföra en eller flera uppgifter och det är inte helt ovanligt att kommunen har utnyttjat den möjligheten. Dessa omständigheter bör redas ut i inledningen av tillsynen så att det inte råder några oklarheter. Oklara ansvarsförhållanden kan ibland vara en orsak till att vissa uppgifter inte utförs på ett föreskrivet sätt. En kommun får träffa avtal med annan kommun om att de uppgifter kommunen har enligt denna lag helt eller delvis skall utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. En kommun får efter överenskommelse med en annan kommun uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp ärenden, dock inte sådana ärenden som avses i 6 kap. 34 kommunallagen (1990:900). Bestämmelserna i 6 kap och 35 kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till nämnd skall tillämpas på den som fattar sådana beslut. Av kommunallagen följer att kommunerna kan ha en gemensam organisation för uppgifter enligt denna lag. (3 kap. 12 LSO) 2.2 Kontrollpunkt 1- Kommunens organisation Oavsett om kommunen avtalat med en annan kommun om genomförandet av vissa uppgifter eller om ansvaret ligger kvar i kommunen ska kommunens uppgifter fullgöras av en eller flera nämnder. En kommuns uppgifter enligt denna lag skall fullgöras av en eller flera nämnder. (3 kap. 11 LSO) Vilken eller vilka nämnder som är ansvariga för vad bör kommunen tydligt kunna redogöra för. Den eller de nämnder som är ansvariga för fullgörandet bör också närvara vid exempelvis ett tillsynsbesök. Då arbetet organiseras genom kommunalförbund är förbundsordningen en utgångspunkt vid diskussionen om ansvarsförhållanden. Denna reglerar vilka uppgifter i LSO som tagits över av förbundet och vilka som eventuellt fortfarande hanteras av primärkommunen. Om inte förbundsordningen är uppdaterad och utgår från LSO kan det ibland vara svårt att avgöra vilka uppgifter som tillhör förbundet respektive primärkommunen. I dessa situationer kan det vara lämpligt att uppdatera förbundsordningen.

7 samhällsskydd och beredskap 7 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 1 Vilken eller vilka nämnder ansvarar för att kommunens uppgifter fullgörs? Har kommunen träffat avtal med annan kommun om utförandet av någon eller några av de uppgifter som åligger kommunen? För kommunalförbund: Är förbundsordningen uppdaterad så att den harmoniserar med LSO? Är ansvarsfördelningen klar mellan förbund och medlemskommuner? Verka för uppgiften? Rengöring och brandskyddskontroll?

8 samhällsskydd och beredskap 8 (43) 3. Kommunens tillsyn över 2 kap. 2 LSO 3.1 Övergripande intention Tillsynen över den enskildes skyldighet att ha ett brandskydd i skälig omfattning var tidigare relativt detaljreglerad genom den brandsyn som skulle genomföras med en viss regelbundenhet beroende på typ av verksamhet/objekt. I samband med att LSO trädde i kraft avskaffades systemet med regelbunden brandsyn som upplevdes som allt för stelt och ersattes med tillsyn. Den övergripande intentionen med kommunens tillsyn över 2 kap. 2 LSO är nu att kommunen ska bedriva en tillsyn med utgångspunkt i de lokala förhållandena, d.v.s. en effektivare tillsyn där kommunens resurser används där de behövs mest. Till sin hjälp vid planeringen av tillsynen samt som ett sätt att förtydliga den enskildes ansvar ska enskilda i vissa fall lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunen. Kommunernas nuvarande brandsyn kommer som nämnts tidigare att ändras till att vara en tillsyn av den enskildes ansvar när det gäller brandskyddet vid vissa byggnader och anläggningar. Förändringen kommer att ge kommunerna en större möjlighet att anpassa sin tillsynsverksamhet efter de lokala förhållandena i stället för att i stor utsträckning vara styrda av centrala regler. Regeringens avsikt med detta är att skapa en ur brandskyddssynpunkt effektivare tillsynsverksamhet. (Reg. prop. 2002/03:119 sid 37)

9 samhällsskydd och beredskap 9 (43) 3.2 Kontrollpunkt 2- Behovsstyrd tillsyn Då kommunernas tillsyn över den enskilde inte längre styrs av räddningstjänstförordningen (1986:1107) och föreskriften om brandsyn utan av tillsynsbehovet i respektive kommun är kommunens planering av tillsynsverksamheten central. Alla kommuner bör därför ha en tillsynsplan där det framgår hur kommunen planerar, genomför och följer upp sin tillsyn. Planen bör även innehålla uppgifter om kompetens och resurser. Analysen av tillsynsbehovet är till stor del kärnan i den nya tillsynsordningen. Vanligtvis behöver den inte vara så svår att göra för kommunerna men förutsätter att kommunen har en bild över resultatet av tidigare tillsynsverksamhet och en bild över kommunens risker i övrigt. Kommunen bör klart och tydligt kunna redogöra för vilka typer av objekt som prioriteras och varför Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 2 Har kommunen någon övergripande målsättning med sin tillsynsverksamhet över 2 kap. 2 LSO? Vad vill kommunen uppnå? Har kommunen någon tillsynsplan som styr tillsynsverksamheten? Vad innehåller den? Hur planerar kommunen sin tillsynsverksamhet? Vilka verktyg används? Skriftlig redogörelse? Tillsynsförättarnas erfarenhet? Statistik? Vilka objekt prioriteras och varför? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

10 samhällsskydd och beredskap 10 (43) 3.3 Kontrollpunkt 3- Omfattning på tillsynsverksamheten Kommunerna har genom LSO två styrmedel för att påverka den enskildes brandskydd så att det överensstämmer med de krav som anges i 2 kap. 2 LSO. Dels har kommunen en skyldighet att genom information och rådgivning underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter och dels har kommunerna en tillsynsuppgift. Dessa två styrmedel kompletterar varandra och det råder inte något antingen eller förhållande mellan dem. Har kommunen medvetet prioriterat information och rådgivning och fått ett bra resultat är det rimligt att omfattningen på tillsynen kan vara något mindre och vice versa. Dock finns det en gräns för mycket kommunen kan minska på det ena styrmedlet i förhållande till det andra. En del kommuner bedriver i praktiken nästan ingen tillsyn alls och det kan inte anses förenligt med lagens krav på kommunerna. I de fall tillsynsverksamheten i en kommun genomförs på en betydligt lägre nivå än i andra jämförbara kommuner bör länsstyrelsen diskutera den frågan med kommunerna Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 3 Vilka tillsynsaktiviteter genomför kommunen gentemot ägare eller nyttjanderättshavare? Hur många tillsynsbesök har kommunen genomfört i syfte att kontrollera den enskildes skyldigheter enligt LSO? (Jämför med andra liknande kommuner) Hur har det sett ut tidigare år? Hur har kommunen resonerat kring antalet tillsynsbesök? Har kommunen genomfört de tillsynsbesök som planerats? Om inte varför? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

11 samhällsskydd och beredskap 11 (43) 3.4 Kontrollpunkt 4- Tillsyn av i skälig omfattning Kommunens tillsyn över den enskildes skyldigheter syftar till att kontrollera att den enskilde lever upp till det som anges i 2 kap. 2 LSO: Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. (2 kap. 2 LSO) Tidigare skedde kontrollen genom den brandsyn som skulle genomfördes med viss regelbundenhet. Brandsynen bestod ofta av att kommunen/räddningstjänstförvaltningen gick igenom byggnaden eller anläggningen och kontrollerade det befintliga brandskyddet. Brandsynen kritiserades eftersom den ofta gav intrycket av att det var räddningstjänsten som var ansvarig för brandskyddet och inte den enskilde samt att den inte i någon större utsträckning kontrollerade den systematik eller egenkontroll som ofta är en förutsättning för ett bra brandskydd. I syfte att förtydliga och konkretisera den enskildes skyldigheter enlig 2 kap. 2 LSO meddelade Räddningsverket ett allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3). Det allmänna rådet utgår från skyldigheten att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand som anges i 2 kap. 2 LSO. I det allmänna rådet betonas vikten av att den enskilde arbetar systematiskt med sitt brandskydd för att kunna nå upp till de krav som ställs i 2 kap. 2 LSO. Detta allmänna råd tillsammans med den kritik som fanns mot brandsynen har lett till att det gamla sättet att genomföra brandsyn delvis bytts ut mot en tillsyn som mer fokuserar på den bakomliggande systematik eller egenkontroll som omgärdar brandskyddet. I en del kommuner har dock tillsynen i stort sett helt gått över till att enbart omfatta den dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet som en del verksamheter bör ha enligt det allmänna rådet. Det tillvägagångssättet är inte riktigt förenligt med hur tillsynen bör gå till enligt MSB:s uppfattning. Tillsynen bör i dessa fall, i den mån det är möjligt, kompletteras med stickprov av det faktiska brandskyddet. I bilaga 1 finns ett yttrande från MSB återgivet i sin helhet som behandlar denna problematik mer ingående. I syfte att åstadkomma en tillsyn där bedömningen av i skälig omfattning görs på likartat sätt av de tillsynsförättare som är verksamma inom kommunen bör dessa med regelbundenhet diskutera och kvalitetssäkra sina bedömningar med varandra.

12 samhällsskydd och beredskap 12 (43) Länsstyrelsen kan med fördel be att få ta del av dokumentationen kring ett antal tillsynsbesök för att skapa sig en bild av hur kommunen hanterar myndighetsutövningen Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 4 Hur genomförs kommunens tillsynsbesök? (tillsyn av dokumentation? tillsyn av systematik/egenkontroll? stickprov?) Hur tolkar kommunen begreppet... i skälig omfattning... Hur säkerställer kommunen att tillsynsförättarna gör bedömningen av i skälig omfattning på ungefär samma sätt? Hur kvalitetssäkras bedömningarna? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

13 samhällsskydd och beredskap 13 (43) 3.5 Kontrollpunkt 5 - Uppföljning av brister Kommunen har genom sin roll som tillsynsmyndighet en rad befogenheter i samband med sin tillsyn. Dessa anges i 5 kap. 2 LSO: För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som denne är skyldig att vidta enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten vidta åtgärden på dennes bekostnad. (5 kap. 2 LSO) Att följa upp och säkerställa att de brister hos den enskilde som uppdagas i samband med tillsynen åtgärdas är en grundläggande och viktig uppgift för kommunen som tillsynsmyndighet. Kommunen har också de sanktionsmöjligheter som behövs för att se till att dessa brister åtgärdas. Uppföljning av bristernas åtgärdande är en mycket viktig del av tillsynen. Majoriteten av kommunerna använder förelägganden sparsamt i sin tillsynsutövning. Det beror troligtvis på en rad faktorer och det kan vara lämpligt att länsstyrelsen i samband med sin tillsyn diskuterar användningen av förelägganden kontra de så kallade mjukisprotokoll som ofta är alternativet. MSB bedömer att det finns en rad fördelar med att använda förelägganden gentemot den enskilde: - Rättssäkerheten för den enskilde ökar då möjligheten att överklaga kommunens bedömning blir tydlig. - Överklagande förelägganden ger på sikt en ökad praxis om vad som är... i skälig omfattning... - Kommunen höjer förmodligen kvalitén på sina motiveringar gentemot den enskilde med avseende på vad som är... i skälig omfattning.... Vilket i sin tur eventuellt leder till en ökad förståelse hos den enskilde. - Sannolikheten för att brister hos den enskilde inte följs upp och blir åtgärdade minskar förmodligen om kommunen använder förelägganden.

14 samhällsskydd och beredskap 14 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 5 Hur hanterar kommunen de brister hos den enskildes som uppdagas i tillsynen? ( mjukisprotokoll? förelägganden?) Hanteras samma typ av brist alltid på samma sätt? Om inte varför då? Har föreställningar om kön med avseende på den enskilde någon påverkan på hur kommunen agerar? Finns det något mönster i vilka verksamheter som får föreläggande respektive mjukisprotokoll? Hur resonerar kommunen kring detta? Hur följer kommunen upp att de brister som uppdagas vid tillsyn hos den enskilde åtgärdas? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

15 samhällsskydd och beredskap 15 (43) 3.6 Kontrollpunkt 6- Kompetens Tillsynsförättarnas kompetens är en central del i tillsynen av kommunen. Kompetenskraven i LSO är av en lägre detaljeringsgrad jämfört med den tidigare räddningstjänstlagen. Detta ska dock inte tolkas som att kraven på kompetens är lägre. I 3 kap. 15 LSO anges följande: Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet, att planera, leda, genomföra och följa upp räddningsinsatser samt utöva tillsyn skall genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs. (LSO 3.14) Den personal som utövar tillsyn ska således ha den kompetens som uppgiften kräver. Detta innebär att alla tillsynsförättare inte behöver ha samma kompetens utan att det viktiga är att uppgiften anpassas därefter Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 6 Vilken kompetens krävs för att få utöva tillsyn över 2 kap. 2 LSO i kommunen? Hur anpassas tillsynsobjekten till tillsynsförättarens utbildning och erfarenhet? Hur kvalitetssäkras och säkerställs tillsynsförättarnas kompetens? Följs deras metoder och tillvägagångssätt upp?

16 samhällsskydd och beredskap 16 (43) 3.7 Kontrollpunkt 7- Skiftlig redogörelse för brandskyddet Skriftlig redogörelse för brandskyddet är en del av den nya tillsynsordning som ska ersätta systemet med brandsyn. Syftet med redogörelsen är dels att utgöra ett underlag för kommunernas tillsynsverksamhet samt att förtydliga den enskildes ansvar för sitt brandskydd. Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Är det fråga om sådana anläggningar som avses i 4 skall i stället den som utövar verksamheten på anläggningen se till att en redogörelse enligt första stycket upprättas. Ägaren av anläggningen skall ge den som utövar verksamheten de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Redogörelsen skall lämnas in till kommunen.( 2 kap. 3 LSO) Vilka typer av verksamheter som omfattas av skriftlig redogörelse regleras i 2 kap. 1 FSO och i en av Räddningsverket meddelad föreskrift. Kommunerna har att utifrån dessa att identifiera vilka verksamheter i kommunen som omfattas av bestämmelserna om skriftlig redogörelse. Antalet verksamheter som omfattas är normalt lägre än det tidigare antalet brandsyneobjekt (totalt i landet ca 60 % av antalet brandsyneobjekt). Är antalet identifierade objekt högre än antalet brandsyneobjekt kan kommunen ha tolkat föreskriften om skriftlig redogörelse på ett felaktigt sätt. Kommunen får enligt 2 kap. 2 FSO meddela föreskrifter om frister för inlämnandet av den skriftliga redogörelsen. En del kommuner har avstått från det då arbetet med att administrera inhämtandet inte bedöms stå i proportion till den information som fås via den skriftliga redogörelsen. Det ska dock betänkas att redogörelsen inte enbart ska förse kommunen med information utan även förtydliga den enskildes ansvar. Det kan nog vara nyttigt för en del att tvingas sammanfatta sitt brandskydd med jämna mellanrum. Enbart det syftet kan vara värt en del arbete.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 7 Har kommunen identifierat de verksamheter som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet? Hur många objekt har kommunen identifierat? (Jämför med antalet brandsyneobjekt.) Hur används den skriftliga redogörelsen för brandskyddet av kommunen? Har den förtydligat ansvaret för den enskilde? Har kommunen meddelat föreskrifter om frister för inlämnandet av den skriftliga redogörelsen? Om inte, varför? Hur går det med förtydligandet av ansvaret för den enskilde?

18 samhällsskydd och beredskap 18 (43) 4. Kommunens tillsyn över 2 kap. 4 LSO 4.1 Övergripande intention Syftet med bestämmelserna i 2 kap. 4 LSO är att vissa anläggningar ska komplettera kommunens beredskap för de allvarliga olyckor som kan inträffa i verksamheten. Grundförutsättningen för den enskildes skyldigheter enligt 2 kap. 4 LSO är således att den allvarliga olyckan redan har hänt eller att överhängande fara för sådan olycka föreligger. Skyldigheterna syftar till att förhindra eller begränsa konsekvenserna av den allvarliga olyckan och innehåller således inga krav på olycksförebyggande åtgärder, vilka istället finns på annat håll och i andra lagstiftningar. Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Första och andra stycket gäller även flygplatser som har godkänts enligt 6 kap. 9 första stycket luftfartslagen (1957:297). (2 kap. 4 LSO) Kommunernas tillsyn över skyldigheterna i 2 kap. 4 LSO syftar till att kontrollera att ägaren eller verksamhetsutövaren, i skälig omfattning, håller eller bekostar beredskap med personal och egendom och i övrigt vidtar nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador till följd av de olyckor som verksamheten kan medföra. Kommunen bör utgå från den riskanalys som verksamhetsutövaren ska ta fram. Det finns även ett allmänt råd om farlig verksamhet som förtydligar och konkretiserar och förtydligar innebörden i bestämmelsen.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (43) 4.2 Kontrollpunkt 8- Tillsyn över 2 kap. 4 LSO Kommunens tillsyn bör utgå från den riskanalys som verksamhetsutövaren är skyldig att upprätta. Följande frågeställningar kan ingå i kommunens tillsyn: - Har de händelser och scenarier som kan leda fram till olycka eller överhängande fara för olycka identifierats och analyserats? - Är konsekvenserna av en olycka analyserade? - Kan olycka eller överhängande fara för olycka upptäckas i tid? - Finns rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas vid olycka eller överhängande fara för olycka? - Finns rutiner och utrustning för alarmering av berörda samhällsfunktioner? - Finns rutiner och utrustning för att varna de människor som kan skadas i samband med olycka? - Är ansvarsfördelningen för att varna de som kan skadas vid en olycka utklarad med kommunen och andra ansvariga myndigheter? - Vilken beredskap med personal och egendom i övrigt finns upprättad? - Vilka övriga nödvändiga åtgärder har vidtagits för att hindra eller begränsa allvarliga skador vid olycka, till exempel information till allmänheten? - Finns rutiner för att underrätta och informera berörda myndigheter vid olycka eller överhängande fara för olycka? - Finns rutiner för att identifiera förhållanden som ger behov av att uppdatera planeringen? - Finns rutiner och planering för övning? - Vilka erfarenheter finns från genomförda övningar? Utifrån den bild över anläggningens beredskap att hantera en inträffad olycka som tillsynen ger har kommunen att ta ställning till om verksamhetens och kommunens samlade förmåga ger ett tillfredställande skydd. Om den inte bedöms som tillräckligt bör kommunen överväga om det är skäligt att verksamheten vidtar ytterligare åtgärder eller om kommunen själv ska vidta åtgärder för att öka eller anpassa sin förmåga. Tillsynen över 2 kap. 4 LSO bör samordnas med andra tillsynsmyndigheters tillsyn. Exempelvis länsstyrelsens tillsyn över Seveso-lagen.

20 samhällsskydd och beredskap 20 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 8 Hur genomför kommunen tillsynen med avseende på 2 kap. 4 LSO? Granskning av riskanalys? Besök på anläggningen? Har kommunen tagit ställning till om de anläggningar i kommunen som omfattas av 2 kap. 4 LSO lever upp till skyldigheten att hålla eller bekosta beredskap? Hur har kommunen resonerat kring vilka krav kommunen ska ställa på anläggningen? Har kommunen och anläggningens ägare eller verksamhetsutövare kommit överens om anläggningens del av beredskapen? Hur planerar kommunen sin tillsyn över den enskildes skyldighet enligt 2 kap. 4 LSO? Hur ofta avser kommunen besöka de anläggningar som omfattas? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten?

21 samhällsskydd och beredskap 21 (43) 5. Information och rådgivning enligt 3 kap. 2 LSO 5.1 Övergripande intention Kommunens information och rådgivning ska syfta till att underlätta för den enskilde att leva upp till de skyldigheter som anges i lagen. Stödet till den enskilde kan utgöras av rådgivning, mer allmänt riktad information eller utbildningsverksamhet. Information och rådgivning är ett av två styrmedel som kommunen förfogar över i syfte att få den enskilde att följa lagen. Det andra styrmedlet är tillsynsinstrumentet. Bestämmelsen 3 kap. 2 LSO saknade motsvarighet i räddningstjänstlagen och infördes i LSO som ett sätt att visa på skillnaden mellan tillsyn och rådgivning. En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. (3 kap. 2 LSO) Regeringen anser att det för tydlighets skull är lämpligt att inte låta insatser som rådgivning, information och stöd innefattas i den föreslagna lagens definition av begreppet tillsyn utan i stället reglera dem särskilt. (Reg. prop. 2002/03:119 sid 37)

22 samhällsskydd och beredskap 22 (43) 5.2 Kontrollpunkt 9- Kommunens information och rådgivning Kommunen bör ha en planering eller strategi för sin verksamhet på området som grundar sig på någon typ av behovsanalys. I kommunens handlingsprogram återfinns ofta mål för den stödjande verksamheten. En intressant frågeställning är hur kommunen når de som kanske behöver information och rådgivning mest men som av olika anledningar inte är mottagliga för den typen av åtgärder. Tillsynen kommer alltid att innehålla ett visst inslag av rådgivning och information men en av lagstiftarens intentioner är att sära på tillsynen från information/rådgivning så långt det går. Detta för att det ska bli tydligare för den enskilde vad som är myndighetsutövning och vad som är information/rådgivning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 9 Vad vill kommunen uppnå med sin verksamhet enligt 3 kap. 2 LSO? - Säkerhetsmål i handlingsprogrammet? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten? Har kommunen gjort någon form av behovsanalys? Vilken typ av informationsverksamhet bedriver kommunen? Vilka målgrupper vill kommunen nå? Hur når man dem som inte vill bli nådda? Hur nås målgrupperna av informationen? Använder kommunen ett könsneutralt språk i sin information, t.ex. på hemsidan? Hur ser kommunernas informationsmaterial ut, vem vänder de sig till? Vilka tar del av det? Finns det behov av information på olika språk och andra forum? Hur följer kommunen upp att informationen nått målgrupperna? Hur skiljer kommunen på tillsynsverksamheten och informationen/rådgivningen? Vilken typ av utbildningsverksamhet bedriver kommunen? Hur ser könsfördelningen ut bland dem som utbildas? Konsekvenser? Vilken typ av rådgivningsverksamhet bedriver kommunen? Vart går gränsen för konsultverksamhet? Tar kommunen betalt för några tjänster som kan tangera rådgivningsverksamheten?

23 samhällsskydd och beredskap 23 (43) 6. Rengöring och brandskyddskontroll 6.1 Övergripande intention Kommunens ansvar för rengöring (sotning) och tillsyn (brandskyddskontroll) av de fasta förbränningsanordningar som finns i kommunen är i stort oförändrat jämfört med tidigare lagstiftning men ett par viktiga förändringar på området har skett i samband med införandet av LSO. En förändring har sin grund i lagstiftarens intention att höja kvalitén och statusen på brandskyddskontrollen. Tidigare skulle brandskyddskontrollen genomföras i samband med rengöringen och omfattade endast de delar av anläggningen som skulle rengöras. I och med LSO separerades kontrollen från sotningen och kompetensen på den som skulle utföra brandskyddskontrollen höjdes. Även omfattningen på kontrollen utvidgades så att förutom själva anläggningen ska även intilliggande byggnadsdelar kontrolleras. Även rengöringen har förändrats. Fristerna för rengöringen reglerades tidigare i en föreskrift från Räddningsverket. Nu ska kommunerna själva meddela föreskrifter om rengöring vilket möjliggör en viss lokal anpassning. Kommunen får även medge att fastighetsägaren själv utför rengöringen om det kan ske ur ett ur brandskyddssynpunkt säkert sätt. En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande av gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restaurangkök, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandsynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler.(3 kap. 4 LSO)"

24 samhällsskydd och beredskap 24 (43) 6.2 Kontrollpunkt 10- Kommunens uppföljning av verksamheten Det stora flertalet av kommunerna har handlat upp en entreprenör som genomför rengöring och brandskyddskontroll på kommunens vägnar. Det är viktigt att kommunen trots detta har ett fast grepp om verksamheten och har en systematisk och kontinuerlig uppföljning av entreprenörens genomförande. Även om kommunen har delegerat ansvaret att genomföra rengöring och brandskyddskontroll så har kommunen fortfarande ansvaret för att uppgiften blir utförd Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 10 Vilken nämnd är ansvarig för genomförandet? Vem utför rengöringen och brandskyddskontrollen i kommunen? Egen anställd personal? Upphandlad entreprenör? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten? Finns det angivna mål för verksamheten? Finns det fasta rutiner för uppföljningen av verksamheten? Finns det en fungerande och aktuell kontrollbok eller motsvarande? Har kommunen säkerställt att de äger den?

25 samhällsskydd och beredskap 25 (43) 6.3 Kontrollpunkt 11- Kommunens resurser och uppdragets omfattning En förutsättning för att kommunerna ska kunna utföra rengöringen och brandskyddskontrollen i enlighet med de föreskrifter som reglerar verksamheten är att omfattningen på uppdraget är tydligt och att den entreprenör som ska genomföra verksamheten har de resurser som uppdraget kräver. En viktig uppgift för tillsynsmyndigheten är därför att kontrollera att antalet behöriga brandskyddskontrollanter som kommunen har till sitt förfogande står i relation till antalet objekt som ska kontrolleras. Följande räkneexempel ger en uppfattning om kommunens potentiella förmåga att genomföra brandskyddskontrollen: 1. Kommunen bör kontrollera ca 50 % av alla 2-årsobjekt, 25 % av alla 4-årsobjekt och 12,5 % av alla 8-årsobjekt - varje år. Summera: antalet _ 2årsobjekt antalet _ 4årsobjekt antalet _ 8årsobjekt 8 X är det antal brandskyddskontroller som kommunen bör genomföra varje år. = X 2. Om en kontrollant enbart genomför brandskyddskontroller bör vederbörande kunna genomföra ca 1500 per år (7-8 kontroller per dag under 200 dagar). Någon mer i tätort, någon färre i glesbygd. Summera: ( antal _ behöriga _ kontrollanter) x( 1500) = Y Y är det antal brandskyddskontroller som kommunen kan genomföra varje år. 3. Om X är större än Y har kommunen inte förutsättningar för att kunna genomföra brandskyddskontrollen med de föreskrivna intervallen. Utifrån resultatet av räkneexemplet kan kommunens förutsättningar att hantera brandskyddskontrollen diskuteras med kommunen. Vissa kommuner har inte tillgång till behöriga brandskyddskontrollanter i tillräcklig omfattning. För dessa bör någon form av plan för hur kommunen ska komma tillrätta med situationen upprättas. En del kommuner har tillgång till behöriga brandskyddskontrollanter i tillräcklig omfattning men genomför ändå inte tillräckligt antal brandskyddskontroller. Det bör då diskuteras hur de behöriga kontrollanterna disponeras.

26 samhällsskydd och beredskap 26 (43) Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 11 Hur många brandskyddskontroller bör kommunen genomföra varje år? Hur många behöriga brandskyddskontrollanter har kommunen tillgång till? Har kommunen tillgång till det antal som krävs? Om inte, hur många saknas? Hur hanterar kommunen situationen?

27 samhällsskydd och beredskap 27 (43) 6.4 Kontrollpunkt 12- Brandskyddskontrollens genomförande Brandskyddskontrollens genomförande regleras i detalj i Räddningsverkets föreskrift 2005:9. Där anges vilka objekt som omfattas av krav på rengöring och brandskyddskontroll och med vilka intervall brandskyddskontrollen ska ske (kontrollfrister) samt vad kontrollen ska omfatta. En viktig uppgift för länsstyrelsen är då att följa upp att kontrollerna genomförs enligt de intervaller som anges i föreskriften. En utgångspunkt i den uppföljningen är att kommunen varje år bör kontrollera ca 50 % av alla 2- årsobjekt, 25 % av alla 4-årsobjekt och 12,5 % av alla 8-årsobjekt. Givetvis kan genomförandet avvika till viss del från detta mönster men det bör inte avvika alltför mycket om kommunen ska klara av sitt uppdrag. Dessutom ska de genomförda kontrollerna på objekt med kontrollfristen 2 år under 2 år uppgå till det antal objekt som finns med den kontrollfristen. På samma sätt ska antalet genomförda kontroller under 4 respektive 8 år på objekt med kontrollfristen 4 år och 8 år uppgå till det antal objekt som finns inom respektive frist. Den årsuppföljning som genomförs varje år över kommunernas verksamhet innehåller de uppgifter som behövs för att kunna kontrollera detta. Om kommunen inte genomför brandskyddskontrollen enligt fristerna är det lämpligt att diskutera orsakerna till detta. Ofta hamnar då fokus på kommunens resurser (antal behöriga kontrollanter) vilket gör att det återigen kan vara lämpligt att titta på den analys över kommunens förmåga att genomföra kontroller som presenterades under kontrollpunkt 11. Är det så att kommunen borde hinna med att genomföra kontrollerna bör utnyttjandet av brandskyddskontrollanterna diskuteras. Om antalet behöriga brandskyddskontrollanter trots allt är för få bör en lösning diskuteras. Kan kommunen utbilda fler eller låna ifrån annan kommun? Förutom att brandskyddskontrollen ska genomföras med vissa intervall ska den också genomföras på ett visst sätt eller innehålla vissa moment för att statusen på anläggningen ska kunna bedömas. Brandskyddskontrollen skall omfatta de moment som krävs för att kunna bedöma den enskilda anläggningens säkerhet från brandskyddssynpunkt. Hänsyn skall tas till hur brandskyddet påverkas av: 1. sotbildning och beläggningar, 2. skador eller förändringar av det tekniska utförandet, 3. temperaturförhållanden, 4. tryckförhållanden och täthet, samt 5. drift och skötsel. (SRVFS 2005:9)

28 samhällsskydd och beredskap 28 (43) Inom ramen för tillsynsuppgiften bör kommunen också kunna redogöra för antalet brister, deras art och hur de följs upp Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 12 Har kommunen genomfört brandskyddskontrollen i enlighet med fristerna? Ligger kommunen efter? Vad beror det på? Hur ska kommunen hantera situationen? Hur genomförs brandskyddskontrollen med avseende på? sotbildningar, beläggningar skador/förändringar av det tekniska utförandet temperaturförhållanden tryckförhållanden och täthet drift och skötsel Hur många av de objekt som kontrollerats hade brister? Hur många förelägganden om brister? Hur många förbud? Har bristarna ökat eller minskat? Vilka är de vanligaste bristerna?

29 samhällsskydd och beredskap 29 (43) 6.5 Kontrollpunkt 13 Rengöring Rengöringen (sotningen) är inte lika detaljreglerad för kommunen med avseende på frister för genomförande. Till skillnad från brandskyddskontrollen vars genomförande är reglerat av staten får kommunerna själva anta föreskrifter om rengöringens intervaller. Räddningsverket har dock i ett allmänt råd, (SRVFS 2005:9) givit förslag på frister för rengöring. Kommunen kan välja att frångå dessa men bör då kunna motivera avstegen. Cirka 75 % av kommunerna har valt att helt följa de av Räddningsverket föreslagna fristerna. I och med LSO får kommunen bevilja att den enskilde utför rengöringen själv genom så kallad egensotning.... Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandsynpunkt betryggande sätt...( 3 kap. 4 LSO) Ett medgivande av kommunen skall ha föregåtts av ett aktivt val från den enskildes sida. Vid prövning av om sotning kan ske på ett betryggande sätt bör kommunen beakta risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt förutsättningarna för uppgiften. Kommunen skall försäkra sig om att sotning utförs på ett kompetent och ansvarfullt sätt. ( Reg. prop. 2002/03:119 sid 66.) Kommunen måste göra en bedömning i varje enskilt fall om den som ansöker har förutsättningar att sköta sotningen på ett bra sätt. Det bör poängteras att den bedömning som kommunen ska göra inte är av typen examination utan en skrivbordsbedömning Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 13 Hur stor andel av de rengöringar som kommunen, enligt sina egna frister, ska genomföra har genomförts? Tidigare år? Nuvarande år? Hur är kommunens föreskrifter om hur ofta rengöringen ska genomföras utformade? Avviker de från Räddningsverkets allmänna råd? Hur då och varför? Hur många medgivanden om egensotning finns det i kommunen? Hur många avslag? Vanligaste orsakerna till avslag?

30 samhällsskydd och beredskap 30 (43) Har kommunen fastställt riktlinjer och/eller handläggningsrutiner för hur en ansökan om egensotning ska handläggas och prövas? Hur handläggs en ansökan? Vad krävs för att få medgivande om egensotning? Bedöms kvinnors och mäns ansökningar likvärdigt?

31 samhällsskydd och beredskap 31 (43) 7. Verka för skydd mot andra olyckor än bränder 7.1 Övergripande intention Kommunen har vid sidan om skyldigheten att förebygga bränder även en skyldighet att verka för skydd mot andra olyckor än bränder. De olyckor som primärt avses är olyckor som föranleder räddningsinsats men det finns inget som hindrar att kommunen även verkar för skydd mot olyckor som inte föranleder räddningsinsats. Uttrycket verka för hade sin motsvarighet i räddningstjänstlagen där det stod att kommunerna skulle främja annan skadeoch olycksförebyggande verksamhet i kommunen. Lagstiftarens intention med kommunernas skyldighet att verka för skydd mot andra olyckor än bränder är att kommunen ska främja en samsyn bland de aktörer som arbetar olycks- eller skadeförebyggande i kommunen samt ta initiativ till samordning av dessa aktörers verksamhet. Kommunen har inget självständigt ansvar för andra förebyggande åtgärder än brand enligt LSO. 7.2 Kontrollpunkt 14 Verkar kommunen för? Statens tillsyn över kommunernas skyldighet att verka för skydd mot att andra olyckor än bränder inskränker sig i praktiken till att kontrollera huruvida kommunen främjar en samsyn eller tar initiativ till samordning. Avsikten är inte att bedriva tillsyn över vad samordningen åstadkommer Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 14 Vilka initiativ till samordning har kommunen tagit? Vilka andra aktörer har kommunen samarbetat med? Vilka områden fokuserar kommunen på? Vilka grupper som bor eller vistas i kommunen berörs? Prioriteras några särskilda grupper i samhället?

32 samhällsskydd och beredskap 32 (43) 8. Olycksundersökning enligt 3 kap. 10 LSO 8.1 Övergripande intention Genom LSO infördes en skyldighet för kommunerna att efter varje avslutad räddningsinsats genomföra en olycksundersökning för att undersöka orsaken till olyckan, olycksförloppet samt insatsens genomförande. När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs. (3 kap. 10 LSO) Syftet med den bestämmelsen är framförallt två. Dels ska resultatet av olycksundersökningarna användas som underlag vid planeringen av kommunens förebyggande verksamhet och dels ska den utgöra ett underlag för uppföljning av räddningsinsatsernas genomförande. För kommunens del kan uppföljningen av räddningsinsatsernas genomförande leda till nya metoder och angreppssätt samtidigt som den kan utgöra ett underlag för statens tillsyn över kommunernas förmåga att genomföra räddningsinsatser. 8.2 Kontrollpunkt 15 Olycksundersökningar i skälig omfattning och resultat? Olycksundersökningar ska genomföras i skälig omfattning. Det vill säga att det ska finnas en relation mellan hur komplex, omfattande och allvarlig olyckan var och omfattningen på olycksundersökningen. Uttrycket i skälig omfattning innebär att undersökningen skall genomföras med rimliga insatser. Den behöver normalt sett inte vara särskilt komplicerad. Insatsen skall dokumenteras och analyseras allt efter hur svår eller omfattande den varit, och i de enklaste fallen kan en anteckning i en rapport från insatsen vara tillräcklig. (Reg. prop. 2002/03:119 sid 111) I de enklaste fallen där olycksorsaken och olycksförloppet är relativ självklart och där insatsen är rutinartad räcker det i regel om kommunen fyller i de fält i insatsrapporten som behandlar olycksorsak, olycksförlopp och insatsens genomförande. Det kan t.ex. röra sig om enkla bilbränder, mindre skogs- och gräsbränder, enklare soteldar, torrkokningar och mindre utsläpp av farligt ämne. Då olyckan avviker från det normala och insatsen från den rutinartade bör dock kommunen göra en mer omfattande olycksundersökning än bara en anteckning i insatsrapporten.

33 samhällsskydd och beredskap 33 (43) När olycksundersökningarna är genomförda är avsikten att resultatet ska ligga till grund för både förebyggande åtgärder och även förändringar i sättet att genomföra räddningsinsatser. Därför bör resultatet sammanställas och analyseras med jämna mellanrum Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 15 Hur är kommunens verksamhet med avseende på olycksundersökningar organiserad? Hur följer ansvarig nämnd upp verksamheten? Vem/vilka gör undersökningarna? Vilken kompetens ska de som utför olycksundersökningarna ha? Har kommunen ett samarbete med andra kommuner om utvärdering av insatsernas genomförande? Hur bedöms "i skälig omfattning", har kommunen angett kriterier för hur omfattande olika undersökningar ska göras? Hur många så kallade utökade olycksundersökningar har kommunen genomfört under det senaste året/åren? Vilka problem har kommunen stött på? - Exempelvis ovilja att bli granskad och utvärderad eller någon form av kåranda? Hur hanterar kommunen resultatet från olycksundersökningarna? Tar kommunen del av erfarenheter från andra kommuners olycksundersökningar? Jämförs erfarenheter mot den nationella bilden? För kommunen någon statistik över hur många kvinnor respektive män som är inblandade i de olyckor som räddningstjänsten hanterar?

34 samhällsskydd och beredskap 34 (43) 9. Räddningstjänst (preciserade skyldigheter) 9.1 Övergripande intention Tillsynen över kommunernas förmåga att genomföra räddningsinsatser behandlas i allt väsentligt i ett eget metodstöd men även under rubriken räddningstjänst finns en rad preciserade skyldigheter som bara delvis eller i liten omfattning påverkar kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser. Dessa skyldigheter behandlas därför i detta metodstöd. 9.2 Kontrollpunkt 16 Information till allmänheten om förmåga Kommunerna, och även de statliga myndigheter som genomför räddningsinsatser, har en skyldighet att informera allmänheten om sin förmåga att genomföra räddningsinsatser. Bestämmelsen saknar motsvarighet i tidigare lagstiftning. Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för räddningstjänst skall se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Dessutom skall de lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor. (1 kap. 7 LSO) Sättet att informera allmänheten kan variera och bör därför målgruppsanpassas. Exempel på tillvägagångssätt är publicering av handlingsprogram på Internet, information på kommunens hemsida, annonser i tidningar, informationsblad till hushållen och träffar med allmänheten. Kommunen bör beakta de olika grupper (etnicitet, kön och ålder) som finns i kommunen och deras respektive förutsättningar att ta till sig information. Att endast använda sig av en kanal eller en metod kan innebära att informationen inte når stora grupper av kommunens invånare Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 16 Hur har kommunen informerat allmänheten om förmågan att göra räddningsinsatser? Hur säkerställer kommunen att alla medborgare, oavsett kön, etnicitet och ålder, tar del av informationen?

35 samhällsskydd och beredskap 35 (43) 9.3 Kontrollpunkt 17 Insatsplanering En förutsättning för att kunna påbörja en insats inom godtagbar tid och genomföra den på ett effektivt sätt är för vissa anläggningar någon form av insatsplanering. Det kan röra sig om anläggningar där räddningsinsatser kan bli komplicerade till följd av förekomst av farliga ämnen, stora avstånd, komplexa byggnader, alternativ utformning av brandskyddet och verksamhetens art. Planeringen kan se väldigt olika ut beroende på objekt och behov och kan utgöra en bra utgångspunkt för övning. Vissa har tolkat lagen som om att den inte ställer några krav på att kommunen insatsplanerar. En del hävdar istället att ansvaret för detta ligger på den enskilde. Detta är dock en felaktig tolkning som innebär en övertolkning av den enskildes ansvar Förslag på frågeställningar för kontrollpunkt 17 Hur arbetar kommunen med insatsplanering för riskobjekt/skyddsobjekt eller andra typer av objekt där det är befogat med någon typ av insatsplanering? För hur många objekt finns det någon form av insatsplanering? finns det ytterligare behov? Övar kommunen utifrån insatsplaneringen?

36 samhällsskydd och beredskap 36 (43) 9.4 Kontrollpunkt 18 Kommunens plan för räddningsinsats enligt 3 kap. 6 FSO I de fall kommunen har en Sevesoverksamhet på den högre kravnivån inom sitt geografiska område är kommunen skyldig att upprätta en plan för räddningsinsats med avseende på anläggningen i fråga. Kommunen ska upprätta en plan för räddningsinsatser för 1. verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt 10 lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och 2. riskanläggningar enligt förordningen (2008:722) om utvinningsavfall som inte omfattas av bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Planen ska ha den omfattning som säkerheten för omgivningen kräver. Planen ska förnyas vart tredje år eller när det annars till följd av ändrade förhållanden finns anledning till det. Planen ska lämnas in till länsstyrelsen. I samband med att kommunen upprättar eller förnyar planen ska kommunen på lämpligt sätt ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på planen. (Förordning (2008:723) om skydd mot olyckor.) Planen bör tas fram utifrån följande mål: - Avgränsa och ingripa mot olyckor så att följderna minimeras och de skador som orsakas på människor, miljö och egendom begränsas. - Vidta nödvändiga åtgärder för att skydda människor och miljö från följderna av allvarliga olyckshändelser. - Lämna nödvändig information till allmänheten och till berörda organ och myndigheter i området. - Vidta åtgärder för att återställa och sanera miljön efter en allvarlig olyckshändelse. Kommunens plan bör bygga på verksamhetens säkerhetsrapport och interna plan för räddningsinsatser och de olycksscenarier som tas upp där. Planen bör utifrån dessa scenarier beskriva vilka resurser som krävs och hur räddningsinsatsen ska genomföras samt hur allmänheten ska agera, varnas och informeras.