Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Transkript

1 MSB-14.1 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (13) Samordnat av Peter Norlander Mötesdatum Mötestid 08:30-16:45 Närvarande Länsstyrelsen MSB Cecilia Engström Peter Norlander Ludwig Jägerfall Frida Billström Helen Stened Charlotte Larsgården Mona Ljunggren Hans Petterson Henrik Frindberg (del av tid) Carina Fredström Catrin Käldman (del av tid) Martin Åkesson (del av tid) Jörgen Peters (vid sammanfattningen) Tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Inledning samhällsskydd och beredskap (MSB) genomförde operativ tillsyn och tillsynsvägledning vid Länsstyrelsen i Hallands län den 14 april 2015, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen. Besöken genomförs utifrån en årligen fastställd tillsynsplan. Dessa består av operativ tillsyn enligt LSO för att kontrollera om länsstyrelsen uppfyller kraven som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Vidare tillsynsvägledning som består av uppföljning, utvärdering och samordning av länsstyrelsens operativa tillsyn enligt LSO och Sevesolagen samt stöd och råd i tillsynsfrågor. Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket. Detta dokument består av två delar. I den första delen har MSB sammanställt sina bedömningar och eventuella förbättringsförslag. Förbättringsförslagen kan utgöras av områden som är särskilt angelägna att utveckla eller förbättringar för att höja verksamhetens kvalitet. I den andra delen finns minnesanteckningarna från besöket.

2 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 2 (13) Uppföljning för länsstyrelsens återrapportering anges nedan. I övrigt kommer uppföljning att ske i samband med MSB:s tillsyn och arbete med tillsynsvägledning. MSB:s bedömningar och förbättringsförslag MSB:s bedömning av länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagens krav avseende ansvar sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer är särskilt angeläget att utveckla för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden Länsstyrelsen bör fastställa program för sanering vid kärnteknisk olycka. Innan fastställelse bör programmet remitteras till berörda organisationer, däribland MSB. Anmärkningen kvarstår från tillsyn Senast vill MSB ha det fastställda programmet för sanering för kännedom. Programmet för sanering bör ta sin utgångspunkt i länets regionala förutsättningar och innefatta metoder för prioritering av skyddsvärda objekt, för att möjliggöra inriktning av tidiga åtgärder. Anmärkningen kvarstår från tillsyn Länsstyrelsen bör skyndsamt säkerställa att man har tillgång till minst två saneringsledare, som ges erforderlig utbildning och övning och kan delta i framtagandet av saneringsplanen. Länsstyrelsen bör efter fastställande av saneringsplanen säkerställa dess ändamålsenlighet genom övning. MSB:s bedömning av länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagens krav avseende ansvar för övertagande av kommunal räddningstjänst. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer är särskilt angelägna att utveckla för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden Länsstyrelsen bör slutföra det arbete som pågår med att ta fram en ny plan för övertagande som tar hänsyn till de regionala förhållandena. I detta arbete bör för större enhetlighet det arbete som genomförs inom kärnenergiberedskapen beaktas. Planen bör remitteras till berörda parter, inklusive MSB. Senast vill MSB ha den fastställda planen för kännedom.

3 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 3 (13) Länsstyrelsen bör i sin utbildnings- och övningsplan säkerställa länsstyrelsens kompetens och förmåga till samverkan, vid övertagande av kommunal räddningstjänst. Länsstyrelsen bör efter fastställande öva planen, för att säkerställa att den är ändamålsenlig. Länsstyrelsen bör omedelbart efter fastställande informera allmänheten om innehållet i planen. MSB:s bedömning avseende länsstyrelsens ansvar att besluta om farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagens intentioner avseende att besluta om farlig verksamhet. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas för att länsstyrelsen bättre ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: - Länsstyrelsen bör skyndsamt pröva om den identifierade farliga verksamheten (Stena Recycling AB) ska omfattas av bestämmelserna kring farlig verksamhet. - Länsstyrelsen bör kontinuerligt följa upp om det finns anläggningar som bör prövas eller omprövas när det gäller om de ska omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 LSO. MSB föreslår också att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar: - Länsstyrelsen bör utveckla den upprättade rutinen för handläggning av ärenden enligt 2 kap. 4 LSO med information om hur ajourhållning och avveckling av beslut ska genomföras, enligt tidigare kommentar i minnesanteckningar efter tillsyn Länsstyrelsen bör särskilt beskriva arbetet med att identifiera potentiella farliga verksamheter samt hur intern samverkan med miljö- och Sevesohandläggare ska genomföras. - Länsstyrelsen bör lägga in uppgifter om de anläggningarna som redan är beslutade att omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 LSO i det nya systemet Sefari. Länsstyrelsen bör sedan vid behov kontinuerligt uppdatera uppgifterna i systemet.

4 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 4 (13) MSB:s bedömning av länsstyrelsernas tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagens intentioner inom flera områden avseende länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer är särskilt angeläget att utveckla för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden Länsstyrelsen bör ta fram en långsiktig tillsynsplanering som redovisar på vilket sätt länsstyrelsen planerar tillsynsverksamheten för att kunna redovisa en bedömning av kommunernas lagefterlevnad i slutet på denna mandatperiod. Planeringen bör utgå från en behovsanalys som ligger till grund för vilka prioriteringar av nödvändiga resurser och kompetens som behövs. Planeringen redovisas lämpligen i en långsiktig tillsynsplan som sträcker sig över mandatperioden. I tillsynsplanen bör även redovisas hur länsstyrelsen avser följa upp sin tillsyn. Länsstyrelsen bör i sin planering säkerställa att tillsyn genomförs över kommunerna minst två gånger per mandatperiod. MSB förespråkar att länsstyrelsen genomför det ena besöket med inriktning mot de preciserade skyldigheterna och det senare mot resultatuppföljning. Länsstyrelsen bör hitta arbetssätt för att analysera uppgifterna i årsuppföljningen och resultatet av kommunernas egenkontroller för att få underlag till bedömningar om kommunernas lagefterlevnad och över kommunens resultat. Länsstyrelsen bör ta del av fler av kommunernas fördjupade olycksundersökningar än vad som hittills har gjorts. Detta för att få ytterligare underlag till bedömningen av kommunernas lagefterlevnad. Länsstyrelsen bör upprätta rutiner för att säkerställa att kommunens plan för räddningsinsats upprättas samt att de hålls uppdaterade. Länsstyrelsen bör göra en kvalitativ bedömning av kommunernas planer för räddningsinsats som bör samordnas med handläggningen enligt Sevesolagen. I bedömningen ingår bland annat att kontrollera att planen utgår från verksamhetens interna plan och att säkerställa att verksamheterna och kommunerna gemensamt har den förmåga till räddningsinsats som krävs vid en olycka för att uppfylla kommunens mål och lagens intentioner.

5 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 5 (13) MSB:s bedömning av länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller Sevesolagens intentioner. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: - Länsstyrelsen bör ta fram en tillsynsplan och ett tillsynsprogram för respektive verksamhet. Tillsynsprogrammen ska innehålla en systematisk bedömning av faran för allvarlig kemikalieolycka. - Länsstyrelsen bör upprätta rutiner och former för intern samverkan gällande planer för räddningsinsatser. Den kvalitativa bedömningen av planerna bör göras gemensamt för att säkerställa att verksamheterna och kommunerna gemensamt har den beredskap som krävs för att agera vid en olycka. MSB föreslår också att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar: - Länsstyrelsen bör upprätta rutiner för att följa upp och granska verksamheternas arbete med identifiering och utbyte av information om omgivningsfaktorer. - Länsstyrelsen bör upprätta rutiner för att uppdatera Sefari kontinuerligt. Tillsynsenheten Lena Tellvik Enhetschef

6 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 6 (13) Minnesanteckningar Operativ tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Vid tillsynen har MSB utgått ifrån fastställd planläggning samt föreliggande utkast till program för sanering efter kärnteknisk olycka. Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning Enligt lagen om skydd mot olyckor har länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Vid tillsynen kontrollerar MSB följande: länsstyrelsen har fastställda program för räddningstjänst och sanering som enligt 4 kap 21 FSO behandlar organisation och ledning samband strålningsmätning information till allmänheten personella och materiella resurser i länet saneringsmetoder andra frågor av betydelse för beredskapen. Utöver ovanstående gör MSB tolkningen att programmen bör ha ett aktuellt innehåll där hänsyn tas till regionala förhållanden presumtiva räddnings- och saneringsledare bör ha utsetts länsstyrelsens organisation bör ha utbildats och övats enligt fastställda program. Länsstyrelsen har nyligen fastställt plan för olycka vid kärnteknisk anläggning med bilaga, instruktioner för mottagningsplatser och utbildnings- och övningsplan. Planeringen knyter an till arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Saneringsplanen föreligger endast som utkast och har inte närmare granskats. Den ingår i ett nationellt utvecklingsprojekt. Länsstyrelsens initiala kapacitet bygger på tjänsteman i beredskap (TiB), som i sin tur varskor beredskapsdirektör och länsledning. Strategiska beslut bygger så långt möjligt på bedömningar i samråd. Presumtiva räddningsledare är utsedda bland olika organisationer i länet och utgör ledningslag om en RL och en biträdande. Räddningsledarna har olika bakgrund och kunskap. Inlarmning av all personal sker via SOS Alarm med hjälp av UMS. Tekniken är testad och har ökat responshastigheten. Rollen som stabschef innehas av ett antal enhetschefer samt vissa personer från beredskapsenheten. Funktionerna för respektive ansvarsområde leds av funktionschefer och bemannas med ordinarie personal. Vissa speciella funktioner kompletteras med externa resurspersoner. Kärnkraftslänsstyrelserna övar att stödja varandra.

7 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 7 (13) De sambandsmedel som normalt används är basen för kommunikationen även vid en kärnteknisk händelse. Rakel utnyttjas och täcker samverkande organisationer. Därutöver finns fast transmission till kärnkraftverket. Den så kallade Dagboken utnyttjas för loggning. WIS används för delning av läges och beslutsinformation till parter utan Dagboken. Sambandsplanering och talgruppsindelning har aktualiserats efter skogsbranden i Västmanland. Behovet av särskilda sambandsledare har uppmärksammats av länsstyrelsen. Gripen kommer att vara första tillfället där Rakel används i övningssammanhang. Rakelsystemet försörjs i med reservkraft med god kapacitet. Indikering beskrivs i bilaga till planen. Systemet av fasta automatiska mätstationer byggs ut och därmed minskar behovet av att sätta in mätpersonal närmast kärnkraftverket. Länsstyrelsen använder främst Räddningstjänsten Väst, Räddningstjänsten Storgöteborg samt Kustbevakningen för indikering och därutöver nationell mätkapacitet och särskilda expertresurser. Särskild förmåga finns inom organisationen med fordonsmonterade mätresurser för kontinuerlig indikering längs fasta slingor. En större indikeringsövning planeras efter Gripen. Sjumånadersmätningar genomförs regelbundet i länet. Informationsorganisationen bemannas med länsstyrelsepersonal och förstärkningsresurser. Ansvaret är informationssamordning, samarbete med , Krisberedskap.se med mera. Man utreder en eventuell upplysningscentral. Informationsbroschyrer finns för nedladdning och delas ut tillsammans med jodtabletter. Länsstyrelsen köper uppgifter om nyinflyttade i området. Planer och upplysningar publiceras på länsstyrelsens hemsida. I Gripen ingår allmänheten och man avser öva information utan internet och telefoni. Utöver de interna resurserna stöds länsstyrelsen av externa strålskyddsexperter från universitet och landsting, beredskapslaboratorier med flera parter. Man avser även integrera resursgrupper, exempelvis för information och flyg. Uppbyggnaden av kärnkraftverkens logistikcentra kommer att påverka länsstyrelsens mottagningsplatser och utrymningsövningar har visat på behov av översyn. Utbildning ges till personal som ska verka på plats. Länsstyrelsen ingår i ett nationellt pilotprojekt tillsammans med övriga kärnkraftslänsstyrelser, MSB, SSM, med flera organisationer för att utveckla kunskap och metoder för sanering. Inget färdigt program för sanering finns därför i dagsläget att bedöma. Länsstyrelsen bedömer att arbetet kommer att ha slutförts Den utsedda saneringsledaren kommer att kompletteras och bistå vid framtagande av program för sanering. Länsstyrelsen har ett utbildnings- och övningsschema för personal ingående i kärnberedskapen. Externa aktörers utbildningsbehov noteras i schemat. Större övningar är övning Gripen som genomförs 2015 och en indikeringsövning är planerad till Externt övningsstöd underlättar strukturerad utvärdering.

8 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 8 (13) Länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst Länsstyrelsen får i vissa fall ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst och ska för detta upprätta de planer som myndigheten behöver. MSB gör tolkningen att: den fastställda planläggningen bör ha ett aktuellt innehåll där hänsyn är tagen till regionala förhållanden och troliga olycksscenarier presumtiva räddningsledare bör ha utsetts länsstyrelsens organisation bör ha utbildats och övats enligt fastställd planläggning allmänheten ska ha informerats om innehållet i planen. MSB har som underlag för sin tillsyn tagit del av ett nyligen upprättat utkast till plan. Det diskuterades hur länsstyrelsen önskar fastställa grundläggande kompetensnivåer och gemensamma resursgrupper för ledning. Utkastet innehåller beskrivning av uppgiften och lagstiftningen, möjliga kriterier för övertagande samt praktiska grundförutsättningar vid övertagande. Utkastet tar inte upp möjliga scenarier som kan föranleda övertagande och behandlar inte regionala förhållanden. Inte heller formerna för ledning och extern samverkan framgår av dokumentet. De presumtiva räddningsledarna vid övertagande av kommunal räddningstjänst motsvaras av länets räddningschefer. Länsstyrelsen arbetar med att upprätta kriterier för räddningsledare och beaktar lärdomar från skogsbranden i Västmanland. Ingen övning av övertagande har genomförts i närtid. Länsstyrelsens ansvar att besluta om så kallad farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 I MSB:s register över farlig verksamhet finns 21 verksamheter. Tre stycken ligger i Kungsbacka kommun inom Räddningstjänsten Storgöteborgs område vilket föranleder samverkan med Länsstyrelsen Västra Götaland. Ett avtal är sedan tidigare upprättat länsstyrelserna emellan för att klarlägga ansvarsförhållandena. Besluten om farlig verksamet är inte införda i Sefari och de verksamheter som även utgör Sevesoanläggningar är därför inte heller korrekt registrerade i Sefari. En anläggning har nämnts av Halmstads kommun som relevanta att pröva. Inga nya beslut är fattade sedan 2009 och något systematisk arbete med att identifiera och pröva potentiella verksamheter har inte genomförts de senaste åren. Länsstyrelsen har en nyligen fastställd rutin över handläggning av beslut om farlig verksamhet. Revideringsrutiner och avveckling av inaktuella beslut tas inte upp i rutinen och inte heller hur samordning ska ske med tillsyn enligt LSO samt närliggande lagstiftning såsom Sevesolagen.

9 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 9 (13) Tillsynsvägledning enligt lagen om skydd mot olyckor Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO Vid tillsynen har MSB utgått ifrån den tolkning som MSB gjort av vad länsstyrelsens tillsynsverksamhet minst bör omfatta, vilken redovisas nedan. Länsstyrelsen sammanställer en bedömning av kommunernas lagefterlevnad Länsstyrelsen har en fastställd tillsynsplan Länsstyrelsen genomför minst två tillsynsbesök i varje räddningstjänstkommun per mandatperiod. Det ena besöket bör fokusera på kommunens preciserade skyldigheter som åligger kommunen enligt LSO. Det andra besöket på kommunens resultat under mandatperioden utifrån de mål om skydd och säkerhet som anges i LSO och i handlingsprogrammet Återkoppling sker av den årsuppföljning som görs över kommunernas verksamhet varje år. Länsstyrelsen bedömer hur kommunernas egenkontroll av verksamheten enligt LSO fungerar. Länsstyrelsen har förmåga att följa upp kommunernas agerande vid större räddningstjänstinsatser eller när länsstyrelsen själva anser att det är nödvändigt. Den fortsatta diskussionen utgick från ovanstående tolkning. En diskussion uppkom också kring länsstyrelsens ansvar att vägleda och ge råd enligt 1 kap. 5 LSO. Länsstyrelsens bedömning av kommunernas lagefterlevnad Länsstyrelsen har svårt att göra en sammanställd bedömning över kommunernas lagefterlevnad för mandatperioden utifrån de underlag och den kunskap de har om kommunerna. Detta beror enligt länsstyrelsen till stor del på bristande resurser. Länsstyrelsen har inte heller haft möjlighet att göra en analys av vilket behov till stöd och råd kommunerna har för att leva upp till lagens krav. Ett nätverk med kommunerna har bildats i syfte att stödja kommunerna i deras tillsyn kring farliga verksamheter. Nätverket planeras fortsätta även fortsättningsvis. Länsstyrelsen har vid tillsynsbesök hos räddningstjänsten väst konstaterat att förbundet inte uppfyller lagstiftningen inom flera områden. De bedömer att förmågan att genomföra effektiva räddningsinsatser framförallt i området Ullared inte uppfylls, beskrivning av förmågan till räddningsinsats i handlingsprogrammet är bristfällig samt att förbundets beslutsordning har brister. Plan för tillsyn och inriktning av tillsynsverksamheten Under 2011 genomfördes ingen tillsyn, under de följande åren bara enstaka besök. Under perioden har länsstyrelsen avsatt mellan 0,06-0,13 årsarbetskrafter för tillsynsuppgiften. Länsstyrelsen har endast besökt

10 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 10 (13) respektive räddningstjänstkommun en gång under mandatperioden. Inriktningen har varit kommunens preciserade skyldigheter. Ingen tillsyn över kommunernas resultat har genomförts. Länsstyrelsen har en ettårig plan för tillsyn och vägledning där det framgår att ambitionen är att länsstyrelsen ska göra två tillsynsbesök per kommun och mandatperiod. MSB framför att planen kan kompletteras med resurser, kompetens, mål med tillsynen samt hur uppföljningen ska genomföras. En flerårig tillsynsplan skapar en robusthet och långsiktighet, vilket MSB förespråkar. För 2015 planeras tillsyn på tre kommuner varav tillsynsbesöket i Räddningstjänsten väst är ett uppföljande besök. Länsstyrelsen avser efter behov begära in handlingar för granskning samt årligen samla in uppgifter via den så kallade årsuppföljningen. Återkoppling av årsuppföljning Vid tillsynen används uppgifterna i årsuppföljningen som ett av flera underlag. Ingen samlad analys av kommunernas lagefterlevnad har genomförts utifrån uppgifterna och inte heller har någon årlig återkoppling av resultatet skett samlat eller enskilt till kommunerna. Kommunernas egenkontroll Länsstyrelen har vid tillsynerna följt upp hur kommunernas egenkontroll fungerar. Länsstyrelsen anger att denna uppföljning genomförs på en övergripande nivå. Länsstyrelen saknar rutin att begära in redogörelser av kommunernas egenkontroller eller för att värdera och bedöma dessa. Länsstyrelsen har vid tillsynsbesöken konstaterat att vissa av kommunerna/förbunden i länet arbetar bra med egenkontroll och att det finns vissa kommuner där det finns behov av utveckling. Som en del av kommunens egenkontroll ingår att kommunen genomför olycksundersökningar och därmed har en lärande organisation. Länsstyrelsen kan kontrollera detta genom att begära in olycksundersökningar och bedöma förmågan till lärande men även till viss del förmåga till räddningstjänstinsats. Länsstyrelsen begär att få in olycksundersökningar från kommunerna inför tillsynerna, totalt fyra stycken under förra året. Ingen rutin finns för att få in olycksundersökningar där tillsyn inte ska genomföras eller där länsstyrelsen finner behov av att granska genomförda olycksundersökningar. Länsstyrelsen bedömning är att vissa kommuner behöver höja sin ambitionsnivå och utveckla rutiner för arbetet med olycksundersökningar. Uppföljning kommunens agerande vid större räddningsinsatser Länsstyrelsen ska bedöma om kommunernas förmåga till räddningsinsats är planerad och organiserad så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbartid och genomförs på ett effektivt sätt. Ett sätt att göra detta är att följa upp kommunernas agerande vid större räddningsinsatser. Granskning av

11 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 11 (13) kommunens kommunala planer för räddningsinsats och olycksundersökningar är några exempel på hur detta kan genomföras. Länsstyrelsen anger att de inte gör detta på systematiskt sätt. Tillsynsvägledning enligt Sevesolagen Länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen Vid tillsynsvägledningen har följande områden följts upp och diskuterats: Organisation, resurser och kompetens Tillsynsprogram, tillsyn och samverkan Omgivningsfaktorer Länsstyrelsens rutiner för tillsyn enligt Sevesolagstiftningen Intern plan och kommunens plan för räddningsinsatser, information till allmänheten Organisation, resurser och kompetens På länsstyrelsen finns två handläggare, en på Miljövårdsenheten och en på Beredskapsfunktionen, som arbetar med Sevesolagstiftningen. Huvudansvaret för frågorna ligger på Miljövårdsenheten. Handläggarna samverkar i Sevesotillsynen men den senaste tiden har detta skett i begränsad utsträckning till följd av resursbrist. Beredskapsfunktionens handläggare deltar vid tillsyn i mån av tid. Länsstyrelsens intention är att två handläggare ska medverka vid varje Sevesotillsyn. Tillsynsplan, tillsynsprogram, genomförande av tillsyn och samverkan I länet finns tre Sevesoverksamheter på den högre kravnivån och sex på den lägre kravnivån. Länsstyrelsen samarbetar både i planering, genomförande samt uppföljning av tillsyn med kommunens miljöförvaltning och räddningstjänst. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunens räddningstjänster och miljökontor startat en samverkansgrupp avseende farlig verksamhet. Gruppen träffas 1-2 gånger per år för att utbyta erfarenhet av dessa verksamheter. Inför tillsynsplaneringen begär länsstyrelsen in tillsynsprotokoll från den kommunala miljöbalkstillsynen. Länsstyrelsen tar även verksamhetsutövarnas miljörapporter i beaktande vid planeringen. Länsstyrelsen har tillsynsprogram för samtliga verksamheter i länet och arbetar kontinuerligt med uppdatering av dessa i samband med genomförda tillsynsbesök. Den systematiska bedömningen av faran för en allvarlig olyckshändelse saknas dock i programmen. Bedömningen bör grundas på en sammanfattande bedömning av de olika tillsynområdena, en bedömning av tillsynsbehovet och inriktning av fortsatt tillsyn, tillsynsfrekvens samt administrativa och beskrivande uppgifter. De administrativa och beskrivande uppgifterna bör även omfatta vilka risker som identifierats vid verksamheten.

12 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 12 (13) Länsstyrelsen har en skriftlig rutin för förberedelse, genomförande och efterarbete av tillsynbesök. Denna behöver dock utvecklas till att omfatta att allt tillgängligt underlag i form av erfarenheter från tidigare tillsyn ska komma med i planeringen och prioriteringen. Dessutom bör den kompletteras med att Sefari och aktuella tillsynsprogram löpande uppdateras efter genomförd tillsyn. Länsstyrelsens rutiner för arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen Handlingsprogram Länsstyrelsen har en skriftlig rutin för hur granskning av handlingsprogram ska gå till. Länsstyrelsen kontrollerar programmens kvalitet i samband med tillsyn eller då en ny säkerhetsrapport upprättas. Tillsyn av handlingsprogram anpassas efter företagets storlek. Länsstyrelsen upplever att det ofta är svårt att se ledningens engagemang i revisionen och uppdatering av handlingsprogrammet. Enligt uppgifter ur Sefari är handlingsprogrammet för tre verksamheter på den lägre kravnivån inte uppdaterade. Säkerhetsrapporter Länsstyrelsen har en skriftlig rutin för granskning av säkerhetsrapporter. Länsstyrelsens målsättning är att granska och återkoppla resultat till verksamhetsutövaren inom tre månader. Enligt uppgifter ur Sefari är samtliga säkerhetsrapporter uppdaterade. Intern plan och kommunens plan för räddningsinsatser, information till allmänheten Länsstyrelsens rutin för arbete med granskning av interna och kommunala planer för räddningsinsatser samt information till allmänheten är inte dokumenterad. Vid tillsynsvägledningsbesöket framkom att former för samverkan mellan miljöskyddshandläggarna och beredskapshandläggare inte är tydliga och sker i begränsad omfattning. Enligt utdrag ur Sefari är två av de interna planerna och en kommunal plan för räddningsinsats inte uppdaterade. Beträffande övning av kommunala planer så finns uppgift i Sefari om att övningar har genomförts för en av tre verksamheter. Gällande information till allmänheten så är denna inte uppdaterad för en av verksamheterna. Omgivningsfaktorer Länsstyrelsen har ingen skriftlig rutin för uppföljning av hur verksamhetsutövarna arbetar med omgivningsfaktorer. Länsstyrelsen har dock arbetat med dessa frågor vid tillsyn, prövning samt ändring av verksamheter och redogör i tillsynsplanen för verksamheter som berörs av eventuella omgivningsfaktorer. Enligt utdrag ur Sefari har förekomsten av

13 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 13 (13) omgivningsfaktorer utretts för samtliga verksamheter. Utredning har framförallt skett för omgivningsfaktorer mellan Sevesoverksamheter men inte för andra verksamheter. Länsstyrelsen upplever att verksamheterna ofta är osäkra på hur omfattande analysen av omgivningsfaktorer ska göras.