Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning"

Transkript

1 Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite om just detta. Följande text är sammanställd från material som jag funnit på Internet och kan därför innehålla sakfel. Jag har ingen formell utbildning inom området Radioaktivitet och strålningsberäkningar och kan därför inte garantera att allt är helt korrekt. Söker man information på nätet om radioaktiv strålning märker man att påfallande lite finns som beskriver hantering och dosberäkningar för radioaktiv strålning, men det beror förmodligen på att det är ett farligt område att arbeta med. Det finns helt enkelt inte så många (idag levande) i världen som kan det här med radioaktiv strålning. Dessutom är ämnesområdet inte lika "hypat" som appar med spel och smarta internetbaserade marknadsanalys- och affärssystem. Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Jag kan konstatera att den gammastrålning jag mäter med mitt mätinstrument på en Blåbetongvägg endast är ett sk Ekvivalentvärde som anges i mikro Sievert/timme, (μsv/h) Mätinstrumentet mäter bara punktvis och säger inget om typ av strålning, eller vad det betyder om t.ex. alla väggar i ett rum innehåller Blåbetong. Hur mycket Gammastrålning blir det då totalt? Med utgångspunkt från hur svensk Blåbetong är sammansatt, så handlar det normalt och tursamt nog om väldigt små strålningsdoser. Samtidigt ska man vara medveten om att mycket av den gammastrålning som emitteras från en Blåbetongvägg dels sprids ut i rummets alla riktningar och även att en hel del kommer att passera igenom kroppen utan att träffa någon vävnad (hela jorden och vi själva utgörs faktiskt mest av tomrum. Om jorden t.ex. skulle slukas av ett svart hål skulle vi krympa ihop till kanske en golfbolls storlek!) Alfastrålning från Radon är därför i sammanhanget både farligare och allvarligare, eftersom radondöttrarna, om de väl kommit in i lungorna eller i kroppen, så kommer de garanterat att frigöra sin mycket starka joniserande energi mot känslig kroppsvävnad och då är risken för skador på celler och DNA uppenbar. Längre ner ser du en sönderfallstabell som dock inte visar de sk Biologiska halveringstiderna, som är betydligt kortare eftersom människokroppen har en förmåga att göra sig av med radioaktiva ämnen i viss utsträckning. Äter man vissa alger kan man påskynda en utrensning t.ex. Det gäller således att minska radonmängden i sin bostad i första hand! Då jag mäter Radonhalten i ett rum mäter jag radioaktivitet, dvs antal sönderfall per sekund per kubikmeter luft. En Radonhalt om 200 Bequrel/kbm luft betyder att det "exploderar ut" 200 alfapartiklar per sekund och kubikmeter luft i rummett. RADON Radon bildas genom sönderfall av Uran och är samtidigt en luktfri och radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i all berggrund som innehåller Uran. Radon finns således mer eller mindre överallt på vår jord. Radon förekommer naturligt som en sönderfallsprodukt från Uran och ingår i en sönderfallskedja som börjar med Uran-238 och slutar med Bly-206. Från berggrunden avgår

2 Radon till atmosfären, särskilt ifrån genomsläppliga områden som grusåsar och mark med porösa bergarter. Radon har en kort halveringstid (ca fyra dagar) och bildar då sk radondöttrar som avger potentiellt farlig alfastrålning. Radondöttrar i sin tur är en serie metallpartiklar av radioaktiva bly-, vismut- och poloniumisotoper. Det är framförallt de kortlivade formerna av dessa som i luft har betydelse ur hälsosynpunkt. Sönderfallskedja Strålningstyp Halveringstid URAN-238 Alfa år Torium-234 Beta 24,1 dygn Proktaktinium-234 Beta 1,17 min Uran 234 Alfa år Torium-230 Alfa år Radium-236 Alfa 1620 år Radon-222 Alfa 3,8 dygn Polonium-218 Alfa 3,05 min Bly-214 Beta & Gamma 26,8 min Vismut-214 Beta & Gamma 19,7 min Polonium-214 Alfa 0,164 millisek Bly-210 Beta 21,3 år Vismut-210 Beta 5 dygn Polonium-210 Alfa 138,4 dygn BLY Slutprodukt Var finns radon? Uran förekommer i naturen i berggrunden och jordarter som eroderat från radioaktiva bergarter. I Sverige innehåller berggrunden en förhållandevis stor mängd uran. Vatten från jordlager bergsborrade brunnar innehåller vatten med radon, särskilt om man bor i ett område med uranrika bergarter. Radonet i vattnet avdunstar normalt som radongas, men dricker man vattnet avges radongasen i kroppen istället och där kan de skadliga radondöttrarna ge upphov till skador då alfapartiklar sänds ut vid ett sönderfall. En i synnerhet uranrik bergart i sammanhanget är alunskiffer. År 1984 gick larmet när Stanley Watras gick igenom detektorerna på sitt jobb på Limerick Nuclear Power Plant i Pennsylvania. Efter att ha letat efter läckor i kärnkraftverket i 5 dagar, började utredarna istället att söka igenom hans bostad och fann då en strålning motsvarande tusentals lungröntgentagningar, vilket innebär en ökad risk för lungcancer med ca 13 % eller mer. Den dåliga inomhusluften i detta fall berodde på att radonångor från berggrunden sögs in i huset, eftersom det var byggt direkt på en uranåder (i sig en "guldgruva", men definitivt inte en plats där man ska bo). Normal aktivitetskoncentration för radium-226 och radon-222 i jordluft uppmätt på 1 meters djup i svenska jordar Jordart Ra-226 (Bq/ kg) Rn-222 (Bq/ m3) Morän, normal Morän med granitiskt material Morän med uranrikt granitiskt material Grus och grovsand i glaciofluviala avlagringar Sand och grov silt

3 Silt Lera Jordar med alunskiffer > 1 miljon Markradonrisk Risk Andel av Sveriges yta Marktyp Byggkrav Högriskområde Ca 10% Uranrika graniter, pegmatiter och Alunskiffer. Jordarter med hög permeabilitet, t.ex. rullstensåsar. Radonhalten i markluft > Bq/m3 Normalrisk område Ca 70% Berggrund och jord med låg eller normal uranhalt samt normal permeabilitet. Radonhalten i marken Bq/m3 Radonsäker konstruktion. T.ex. tjockare bottenplatta eller ventilation under husgrunden. Radonskyddande utförande. Förhindra läckor och otätheter. Dubblerar man luftomsättningen halveras radonhalten! Alt. 1: Väggar med radiumhalt 1400 Bq/kg Alt. 2: Väggar med radiumhalt 2500 Bq/kg Alt. 3: Väggar + bjälklag med radiumhalt 2500 Bq/kg Material Ventilation 0,2 oms/h Ventilation 0,5 oms/h Alt Bq/m3 120 Bq/m3 Alt Bq/m3 240 Bq/m3 Alt Bq/m3 400 Bq/m3 Anm.- Av mätresultaten från gamma- och radonmätning kan man avgöra om blå lättbetong är den huvudsakliga orsaken till en lokals radonhalt. I "Radonhandboken Befintliga byggnader" finns en beräkningsmodell. Blåbetong År användes alunskiffer som en av beståndsdelarna i blåbetong (blå lättbetong, gasbetong) och tillverkades på en rad platser i Sverige. Den Ölänska blåbetongen innehåller i jämförelse liten andel Uran och ger därmed upphov till en mindre stråldos medan blå gasbetong från t.ex. Östergötland (Borensberg) och Närke innehåller mer uran. När miljonprogrammets bostäder uppfördes var blåbetong ett vanligt byggmaterial som användes i t.ex. Stockholm, Göteborg, Gävle och Borås. SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten) uppskattar att det kan finnas upp till bostäder i Sverige där radonhalten överstiger gränsvärdena. Det enda säkra sättet att få reda på radonhalten i en fastighet är att mäta. (Anm. fastighet avser själva marken, men tolkas/översätts ofta med hus/byggnad.)

4 Typiska variationer i hus med markradon Typiska variationer i hus av Blåbetong Bor man i ett hus med problem från både Markradon och från Radon i Blåbetong, får man således högre Radonvärden året om, vilket man kanske inte hade förväntat sig. Det betyder i sin tur att någon form av mekanisk ventilation måste till för att kunna tillförsäkra acceptabla värden. Blåbetongstapet mot Radon Idag finns det sk radontapeter att montera på väggar av Blåbetong. Tapeten sätts normalt upp på båda sidor av innerväggar av Blåbetong och kan då reducera radonhalten i rummen, förutsatt att god ventilation finns. Eventuell gammastrålning påverkas dock inte, men normalt är strålningsnivåerna från Blåbetong i Sverige så låga (< 0,3, μsv/h) att det inte utgör någon fara ur medicinsk synpunkt enligt sakkunniga. (Äldre enhet för gammastrålning är mikroröntgen per timme, μr/h) -1 μr/h är ungefär lika med 0,01 μsv/h.)

5 Läs gärna mer på t.ex. Enheter för radioaktivitet De olika enheterna som man använder för att mäta radioaktivitet presenteras i tabellen nedan. Enheten Bequrel (Bq) anger hur mångas sönderfall som sker per sekund men säger inget om den typ av stålning som avges (alfa, beta eller gamma etc.). För att ta hänsyn till det så finns enheten Sievert (Sv)* som viktar effekterna för de olika strålningstyperna. När det gäller radonhalten i inomhusluften används enheten Bq/m3 och när det gäller radonhalten i vatten används enheten Bq/l. Det finns andra radioaktiva isotoper i vatten som uran och radium. Dessa mäts och redovisas som total indikativ dos (TID) med enheten msv/år. I TID ingår alla radioaktiva isotoper utom radon, radondöttrar, kalium-40 och tritium (tungt vatten). *) Som fått sitt namn efter den svenske strålskyddspionjären Rolf Maximillian Sievert Händelse Storhet Enhet Äldre enhet Radioaktiva ämnen Aktivitet 1 Bq = l s-1 = 1 Hz 1 Ci = 3,7 108 Bq Sönderfaller aktivitet per kg 1 Bq/kg ---- Strålningen träffar materia och skapar laddningar, dvs joniserar Exposition 1 C/kg 1 R = 0, C/kg Strålningen avger energi absorberad dos 1 Gy = 1 J/kg 1 rad = 0,01 Gy Energin skadar cellerna Dosekvivalent 1 Sv 1 rem = 0,01 Sv Bq = Bequrel, Ci = Curie, R = Röntgen, Gy = Grey, Sv = Sievert, C = Coulomb (1 C = 1 As), J = Joule Alfa-partiklar består av 2 protoner och 2 neutroner, och även om dessa inte kan nå djupt ner i vävnad på samma sätt som gamma-strållning, innehåller de emellertid tillräckligt med energi för att kunna ge DNA-skador. Hälsorisker Det är väl känt och dokumenterat att alfastrålning ger upphov till mutationer och andra DNAskador, som i sin tur kan leda till uppkomst av cancer. Från det att någon har utsatts för Radon tills dess att lungcancer kan påvisas kan det ta 15 till 40 år. Av de cirka lungcancerfall som årligen upptäcks i Sverige bedömer Institutet för miljömedicin (IMM) att cirka 400 fall (14 procent av fallen) beror på exponering för radon. Bland dessa 400 fall är 350 rökare och 50 icke-rökare. Hur många lungcancerfall kan man förhindra genom att åtgärda bostäder med höga radonhalter? Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort beräkningar av hur många lungcancerfall man skulle kunna förhindra om alla bostäder i Sverige sanerades ner till en halt av 200 Bq/m3. Beräkningarna tyder på att man skulle kunna minska antalet lungcancerfall med cirka 200 per år. Detta är i stort sett liktydigt med att man räddar 200 liv, eftersom de allra flesta som får diagnosen lungcancer avlider i sjukdomen. Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet "God bebyggd miljö". -Vid behov kontrollera gärna angivna värden i texten hos Boverket och/eller Strålsäkerhetsmyndigheten.

6 Gränsvärden och riktvärden radon i luft 200 Bq/m3 är högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål; Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2004:6 (M) samt SOSFS 1999:22 (M). 200 Bq/m3 är högsta radonhalt i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR Bq/m3 är högsta radonhalt på arbetsplatser; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17 2,5 MBqh/m3 och år är högsta exponering för radon i gruvor och underjordsanläggningar under utförande; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17. Motsvarar ca 1500 Bq/m3 i radongas vid en arbetstid av 1600 timmar per år. Genomsnittliga radonhalter i Sverige Småhus 120 Bq/m3 Flerbostadshus 55 Bq/m3 Alla typer av bostäder 83 Bq/m3 Hur mycket strålning kommer från radon? Hantering av radon I de fall åtgärder måste vidtas för att sänka radonhalten i inomhusluften finns några huvudsakliga saneringsvarianter: - tätning av konstruktionsdelar i och i närhet av grund - installation av radonpump (undertryck mellan undergrund och källar-/markplan) - ventilationsåtgärder (ökad ventilation inklusive tryckbalansering) - materialutbyte Bidrag till radonsanering för egnahemsägare Av de bestämmelser som gäller från den 1 januari 2003 följer att egnahem med radonhalter över 200 Bq/m3 inomhusluft kan få radonbidrag. Bidrag lämnas med 50 procent av den skäliga kostnaden för saneringsåtgärden, dock högst kronor. Bidragsansökan lämnas till länsstyrelsen som också fattar beslut om bidrag. Observera att bidrag inte får lämnas för åtgärder som påbörjats vid tidpunkten för ansökan. Se vidare i förordning (1988:372) om bidrag till åtgärder

7 mot radon i egnahem samt i Boverkets föreskrifter och allmänna råd. På Boverkets webbplats och hos länsstyrelsen finns ansökningsblanketter och informationsmaterial. Övriga bidrag Det finns inga direkta bidrag för att åtgärda förhöjda radonhalter i hyreslägenheter. Enligt förordningen om statlig bostadssubvention kan ägare till fastigheter med hyresrätter, och bostadsrättsföreningar, få räntebidrag till ombyggnationer av bostäder. Se även Boverkets föreskrifter och allmänna råd om statlig bostadsbyggnadssubvention. Dessa regler kan vara tillämpliga i samband med åtgärder som leder till att radonhalten minskas inomhus, till exempel förbättring av ventilationen. GAMMASTRÅLNING Vad är Gammastrålning Gammastrålning (γ-strålning) är en joniserande energirik strålning med tillräcklig energi för att slå ut elektroner ur atomer och därmed bilda joner som då blir reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Den har stor genomträngningsförmåga och kan lätt passera genom kläder, huden och kroppsvävnaden. Vissa radiumisotoper och vissa radondöttrar är gammastrålande. Gammastrålning skapas ofta tillsammans med andra former av strålning såsom alfa- och betastrålning. När en atomkärna sänder ut en α- eller β-partikel lämnas ofta dotterkärnan i ett exciterat tillstånd. Den kan sen falla ner i sitt grundtillstånd genom att emittera gammastrålning på samma sätt som en elektron kan göra sig av med överskottsenergi genom att sända ut ljus. En gammastråle i sin tur är ett paket av elektromagnetiska vågor, så kallade fotoner med stort energiinnehåll. Gammafotoner är de mest energirika fotoner i det elektromagnetiska spektrumet. Gammastrålar (gammafotoner) avges från atomkärnan hos vissa instabila (radioaktiva) atomer. Energin utrycks i Wattsekunder (Ws), Joule (J) eller Elektronvolt (ev) och kan beräknas med formeln W= h x f (Planks konstant 6,6256 x Js x frekvensen Hz). Av formeln förstår man att Gammastrålning har mycket höga frekvenser, mycket högre än ultraviolett ljus och radiovågor och som naturligtvis inte kan ses. Vem upptäckte gammastrålning? Man tillskriver den franske fysikern Henri Becquerel för att vara den som upptäckte gammastrålning. År 1896 upptäckte han att mineralet Uran kan exponera en fotografisk plåt genom att något från Uranet kan passera ett kraftigt ogenomskinligt skyddspapper. Röntgen hade nyligen upptäckt röntgen och Becquerel resonerade att Uran avger något slags osynligt ljus som liknar röntgenstrålar. Han kallade det "metallisk fosforescens". I verkligheten hade Becquerel funnit gammastrålning som utsänds av Radium-226. Radium-226 är en del av urans sönderfallskedja och något som ofta uppstår med Uran. Namnet gammastrålning infördes av Ernest Rutherford och kommer från den grekiska bokstaven gamma. Vilka egenskaper har gammastrålning? Gammastrålning är som sagt en mycket energirik och joniserande strålning. Gammafotoner har ungefär gånger så mycket energi som de fotoner i det synliga området av det elektromagnetiska spektrumet har.

8 Gammafotoner har ingen massa och ingen elektrisk laddning, istället är gammastrålning en ren elektromagnetisk energi. På grund av gammastrålningens höga energi, färdas gammafotoner (liksom andra elektromagnetiska vågor) med ljusets hastighet och kan färdas hundratals till tusentals meter i luft innan energin förbrukas. Gammastrålar kan passera många typer av material, inklusive mänsklig vävnad. Mycket täta material, såsom betong och bly, används vanligen som avskärmning för att sakta ner eller stoppa gammafotoner. Gammastrålningens våglängder är så korta (=hög frekvens) att de måste mätas i nanometer, dvs miljarddels meter. De sträcker sig från 3/100 till 3/1000 av en nanometer. Vad är skillnaden mellan gammastrålning och röntgenstrålning? Gammastrålar och röntgenstrålar, liksom synligt, infrarött och ultraviolett ljus, är en del av det elektromagnetiska spektrumet. Både gammastrålning och röntgenstrålning utgör samma typ av fara, men det som skiljer dem åt är deras ursprung. Gammastrålar har sitt ursprung i själva atomkärnan, medan röntgen har sitt ursprung i elektronfälten kring atomkärnan, eller så är de industriellt tillverkade. Gammastrålnings räckvidd Gammastrålar färdas med ljusets hastighet och existerar endast så länge som de har energi. När deras energi går åt, vare sig i luft eller i fasta material, upphör de att existera. Detsamma gäller för röntgenstrålar. (Jämför med radiosignaler, -ju högre frekvens, desto kortare räckvidd. De flesta har väl någon gång hållit på med Wi-Fi och sett hur väggar och annat kan påverka sändning och mottagning.). Generellt gäller att material med hög densitet, såsom Bly, lättare stoppar gammaoch röntgenstrålar, men det är inte materialet i sig som stoppar/neutraliserar strålningen, utan det är så att material med hög densitet har atomer med fler protoner och neutroner och därmed har de fler elektroner och det är elektronerna som absorberar strålningsenergin. (Jämför med ett lysrör, där man exiterar elektronerna hos en gas atomer, varpå de exiterade elektronerna snarast återgår till en lägre energinivå igen, då de samtidigt avger ett ljuskvantum, en foton med en specifik våglängd/frekvens. Natriumlampor ger som bekant ett gult ljus.) Vilka omständigheter leder till gammastrålning? Gammastrålning uppstår när kärnan hos en radioaktiv atom uppnår för mycket energi. Härav följer ofta en emission av en betapartikel och samtidigt även gammastrålning. Vad händer under en gammastrålningsurladdning? Cesium-137 är ett exempel på ett radioaktivt ämne som sönderfaller och som avger gammastrålning då en neutron omvandlas till en proton och en betapartikel. Den extra protonen ändrar samtidigt atomen till Barium-137. Under processen matar kärnan ut en betapartikel. Emellertid har kärnan fortfarande alltför mycket energi och matar därför även ut en gammafoton (gammastrålning) för att bli mer stabil igen.

9 Gammastrålning från Blåbetong i hus Gammastrålningen från blå lättbetong blir normalt inte så hög att den i sig innebär någon hälsorisk. Vid gammastrålning runt 0,3 μsv/h eller mer finns det emellertid anledning att följa upp resultatet med en radonmätning av inomhusluften. Blå lättbetong av olika fabrikat varierar i radiumhalt, vilket innebär att den mängd radon de avger varierar. Det går inte att automatiskt dra slutsatsen att radonhalten i inomhusluften är förhöjd i byggnader som innehåller blå lättbetong eftersom även byggnadens konstruktion och ventilation påverkar radonhalten. Av mätresultaten från gamma- och radonmätning kan man avgöra om blå lättbetong är den huvudsakliga orsaken till en lokals radonhalt. I Radonhandboken " Befintliga byggnader" finns en beräkningsmodell. Exponering för gammastrålning Hur påverkas människor som utsätts för gammastrålning? De flesta människors primära källa för exponering av gammastrålning sker genom naturligt förekommande radionuklider, särskilt kalium 40, som finns i jord och vatten samt i kött och livsmedel med höga nivåer av kalium, som i bananer t.ex. Radium är också en källa till exponering av gammastrålning. Men den ökande användningen av nukleärmedicin (t.ex. ben-, sköldkörtel-, och lung skanning) bidrar till en allt större del av den totala exponeringen för många människor. En hel del konstgjorda radioaktiva ämnen, som har deponerats i naturen, avger också gammastrålning. De flesta exponeringar för gamma- och röntgenstrålning utgörs av direkt extern bestrålning. Gamma och röntgen kan lätt färdas rätt långa sträckor genom luften och tränga in flera centimeter i vävnad, men de flesta har tillräckligt med energi för att passera igenom en människokropp och utsätta olika organ för stråldoser, ibland farligt höga. Allmänhetens exponering av röntgen sker dock nästan alltid i en kontrollerad miljö i samband med dentala och/eller medicinska undersökningar. Även om gamma- och röntgenstrålning i allmänhet klassificeras som en extern fara, kan gammastrålande radionuklider även inandas, eller förtäras med vatten eller mat och då orsaka exponeringar inne i kroppens organ. Beroende på vilken radionuklid det handlar om, kan de antingen kvarhållas i vävnaden, eller elimineras via urinen eller avföringen. Spelar det någon roll hur en person utsätts för gamma- eller röntgenstrålar? Både direkt (extern) och intern exponering för gammastrålar eller röntgenstrålar är ett bekymmer. Gammastrålar kan resa mycket längre än alfa- eller betapartiklar och har oftast tillräckligt med energi för att passera helt igenom kroppen och kan därmed potentiellt utsätta alla organ för strålning. Noterbart är dock att en stor del av gammastrålningen passerar igenom kroppen utan att interagera med någon kroppvävnad pga det faktiskt mestadels är ganska gott om tomt utrymme på atomnivå i kroppen och gammastrålar är försvinnande små i sin storlek. Röntgenstrålar beter sig på ett liknande sätt som gammastrålar, men har något lägre energi.

10 Däremot är alfa- och betapartiklar inne i kroppen värre, eftersom de förlorar all sin energi då de kolliderar med vävnad och orsakar då skador på våra celler. Gammastrålar kan jonisera atomer i vävnaden direkt eller orsaka så kallade "sekundära joniseringar." Joniseringar orsakas när energi överförs från gammastrålar till atomära partiklar såsom elektroner (som väsentligen är detsamma som betapartiklar). Dessa strömförande partiklar växelverkar sedan med vävnad för att bilda joner genom sekundära joniseringar. Eftersom gammastrålning är fotoner och därmed interagerar mer sällan med materia än alfa- och betapartiklar, är de mer genomträngande och de skador de orsakar kan inträffa mycket längre in i vävnaden (dvs längre från strålningskällan). Stråldoser och konsekvenser Riskuppskattning Hur stor är risken att drabbas av en skada på grund av bestrålning? Hur man påverkas när man blivit bestrålad av alfa-, beta- eller gammastrålning beror på hur mycket absorberad strålning som kroppen mottagit. Enheten gray (Gy) har tagits fram för att kunna beskriva detta. Enheten anger hur många Joule per kg en biologisk vävnad tagit upp (1 Gy = 1 J/kg). Denna enhet tar emellertid inte hänsyn till vilken sorts strålning det handlar om. Då t.ex. alfastrålning är mycket farligare att absorbera än gammastrålning har ytterligare en enhet tagits fram, sievert (Sv). Enheten beskriver på ett bättre sätt hur skadlig strålningen som kroppen utsatts för är. Man får fram en s.k. ekvivalent dos. Då de långvariga följderna av strålning inte tycks ha några tröskelvärden finns däremot en väldigt strikt lagstiftning om hur stora stråldoser en människa får utsättas för i vardagslivet och arbetsmiljön. Det är dock genom djurförsök bevisat att en stråldos som är fördelad över en längre tid har mindre effekt än om samma stråldos erhållits under en kort tid. Det finns t.o.m. forskare som påstår att en låg stråldos verkar positivt på kroppen då den "tränar upp" kroppen att bygga nya eller reparera skadade celler. ICRP, International Commission on Radiological Protection, har beräknat att risken för att få en cancer eller ärftlig skada är ca 7% per sievert. Detta innebär att en person som vid t ex en röntgenundersökning utsätts för en effektiv dos av 0,001 Sv löper 0,007 % ökad risk att få en cancer eller en ärftlig skada på grund av bestrålningen. Detta är således en mycket liten riskökning och med största sannolikhet är det en betydligt större risk att låta bli att genomgå röntgenundersökning, eftersom man då utsätter sig för risken att inte få en korrekt diagnos, och därmed också risken för att få en felaktig behandling för sin sjukdom. 0,01 msv Tandröntgen. 0,1 msv Mammografiundersökning. 0,3 msv Kosmisk strålning per år från rymden. 1 msv Dosen från en genomsnittlig röntgenundersökning. 1 4 msv Normal årsdos från naturlig bakgrundsstrålning i Sverige 2,2 msv Datortomografi av buken. 50 msv Högsta tillåtna dos per år för personer som arbetar med strålning. 100 msv Risk för fosterskador. 1 Sv Förändringar i blodbanan. 3 4 Sv 50% chans att överleva, procenten varierar beroende på bl.a. ålder och hälsa. 10 Sv Dödlig dos i 100% av fallen.

11 Exempelvis betyder en uppmätt gammastrålning om 0,3 μsv/h från en blåbetongvägg att den årsdos man erhåller blir ca 1224 μsv eller 1,2 msv, baserat på en närvotid om ca 14 timmar per dygn på samma ställe, vilket inte är så mycket att orda om och även om det finns fler blåbetongväggar i rummet, t.ex 2st till, så blir den sammanvägda stålningem låg, även om man felaktigt bara adderar ihop 3 x 1,2 msv. Gränsvärden och riktvärden gammastrålning Gammastrålning mäts normalt i mikrosievert per timme, μsv/h (äldre enhet är mikroröntgen per timme, μr/h) -1 μr/h är ungefär lika med 0,01 μsv/h. 0,3 µsv/h. Uppmäts denna nivå eller högre på byggnadens fasad bör radonmätning i inomhusluften göras. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1999:22 (M) 0,3 µsv/h Högsta gammastrålning i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BR12. Gränsvärden och riktvärden vatten 100 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med anmärkning. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10 kbm vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer Bq/l. Radonhalt i dricksvatten. Gräns för otjänligt. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10 kbm vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer Bq/l. Mätning av radonhalten i inomhusluften bör göras, SOSFS 1999:22 (M) 1000 Bq/l. Radonhalt i dricksvatten. Riktvärde som anger risk för hälsoeffekter. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:17 (M). Socialstyrelsens riktvärde gäller mindre vattenverk samt privata brunnar där Livsmedelsverkets föreskrifter inte kan tillämpas. 0,1 msv/år Total indikativ dos, TID. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30 Källa: -Kontrollera vid behov med Strålsäkerhetsmyndigheten om nya gränsvärden satts, eller för att verifiera presenterade värden. Ekvivalent dos När människor utsätts för joniserande strålning är det oftast frågan om mycket låga stråldoser. De skador som då kan uppstå är i första hand uppkomst av cancer och ärftliga skador. När man i strålskyddssammanhang önskar uppskatta risken för sådana skador måste man ta hänsyn till att sannolikheten för dessa skador är olika i olika organ. Därför har man beräknat så kallade organviktsfaktorer. Genom att multiplicera den ekvivalenta dosen i varje organ med organviktsfaktorn och summera över alla organ får man den så kallade effektiva dosen. När man i dagligt tal eller i normala strålskyddssammanhang pratar om stråldos är det normalt den effektiva dosen som avses. I området upp till ca 0,5 Sv är den effektiva dosen ett användbart mått på risken för att få en cancer eller ärftlig skada. Man bör dock komma ihåg att det inte är möjligt att använda effektiv dos som mått på risken för andra skador än dessa och att begreppet inte är användbart vid de mycket höga stråldoser som kan vara aktuella vid t ex strålbehandling.

12 Riskuppskattning Hur använder man gammastrålar? Gamma-emitterande radionuklider är de mest använda strålkällorna. Den genomträngande kraften av gammafotoner har många användningsområden. Men medan gammastrålning tränger igenom många material, gör strålarna inte materialen/kropparna radioaktiva. De tre överlägset mest användbara radionukliderna är kobolt-60, cesium-137 och teknetium-99m. Användning av Cesium-137: cancerbehandling, mäta och reglera flödet av vätskor i ett flertal industriella processer, undersöka underjordiska skikt i oljekällor, mäta jordens densitet på byggarbetsplatser, säkerställa en korrekt fyllnadsnivån för förpackningar av livsmedel, läkemedel och andra produkter. Användningsområden för kobolt-60: sterilisera medicinsk utrustning på sjukhus, pastörisera vissa livsmedel och kryddor, behandla cancer, mäta tjockleken på metallen i stålverk. Användning av teknetium-99m: Tc-99m är den mest använda radioaktiva isotopen för diagnostiska studier. (Teknetium-99m är ett förstadium, med en kortare halveringstid av teknetium-99.) Olika kemiska former används för hjärna, ben, lever, mjälte och njure bildhantering och även för blodflödesstudier. Inom tillverkning kan gammastrålning från kobolt-60, eller cesium-137, förbättra de fysikaliska egenskaperna hos olika material. Till exempel förbättrar exponering av gammastrålning hållbarheten hos vissa trä- och plastkompositmaterial. Behandlade material kan användas till golv i högtrafikerade områden i varuhus, flygplatser och hotell, eftersom de står emot nötning och kräver mindre underhåll. En annan process, industriell radiografi, använder gammastrålning till att inspektera metalldelar och svetsningar för fel. En tillsluten strålningskälla, vanligtvis iridium-192, eller kobolt-60, strålar då gammastrålning över de olika delar som ska kontrolleras. Varje gammastråle passerar lättare genom en spricka eller en ofullständig svets, varpå speciella fotografiska sensorer detekterar, eller att en röntgenfilm exponeras. (Processen kan liknas med ta en röntgenbild av en bruten arm.) Exempelvis använder tillverkare även röntgen för att inspektera jetmotorers turbinblad.

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Instabil atomkärna; den har för hög energi som den gör sig av med genom att sända ut strålning

Instabil atomkärna; den har för hög energi som den gör sig av med genom att sända ut strålning Radon Emil Bengtsson emil.bengtsson@ssm.se Radioaktivitet Instabil atomkärna; den har för hög energi som den gör sig av med genom att sända ut strålning Aktiviteten är antalet atomkärnor som sönderfaller

Läs mer

ISBN: 91-7201-929-8 Artikelnr: 2005-101-3

ISBN: 91-7201-929-8 Artikelnr: 2005-101-3 Radon i inomhusluft Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

Detaljplan Myren, Strömstad kommun

Detaljplan Myren, Strömstad kommun Beställare: Bohusgeo AB Bastionsgatan 26 451 50 UDDEVALLA, Strömstad kommun Bergteknisk besiktning och radonundersökning Bergab Projektansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Strömstad\Text\Aktuell\Myren

Läs mer

Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008

Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008 Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008 Radon, passiv rökning och lungcancer Om hälsoriskerna med radon i bostadshus samt design av epidemiologisk studie om passiv rökning

Läs mer

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN Befintliga byggnader Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2014 AB Svensk Byggtjänst och författaren

Läs mer

Information om radonbidrag till egnahem

Information om radonbidrag till egnahem Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

-RADON- Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23

-RADON- Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23 Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23 -RADON- Läkarprogrammet T4, HU, Linköping Basgrupp 8 Asp Kristina Eriksson Jenny Lindell Astrid Nilsson John Persson Emma Svensson Carin Sammanfattning

Läs mer

Släpp aldrig in radon i huset!

Släpp aldrig in radon i huset! Icopal Gas- och radonmembran Släpp aldrig in radon i huset! Unika lösningar från Icopal vid nybyggnation Radon är problemet Osynlig och luktfri radioaktiv gas Den finns nästan överallt; i marken, luften

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,

Läs mer

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika,

Radonets historia. förutsatte man tröskelvärden för skadliga stråldoser. Brytningen av uran intensifierades under 1940-talet i Afrika, Radonets historia Numera känner de flesta personer i Sverige till något om radon. Goda resultat har uppnåtts genom att många hus har åtgärdats och många hus har byggts radonsäkert, men alltför många återstår

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

PM Översiktlig markradonutredning

PM Översiktlig markradonutredning PM Översiktlig markradonutredning Rörby 8:6, Bälinge www.bjerking.se Sida 3 (6) PM Markradon Uppdragsnamn Markklassning med avseende på radon del av Rörby 8:6 Uppdragsgivare Bert Alfén Vår handläggare

Läs mer

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten 2000:04 Radon i bostäder Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i bostäder Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft och

Läs mer

Översiktlig prognoskarta för markradonrisker för Lomma kommun Britt-Marie Ek Diarienummer 08-1407/2007 SGU-rapport 2008:14

Översiktlig prognoskarta för markradonrisker för Lomma kommun Britt-Marie Ek Diarienummer 08-1407/2007 SGU-rapport 2008:14 SGU-rapport SAMMANFATTNING Rapporten med tillhörande radonprognoskarta redovisar översiktligt markradonförhållanden inom Lomma kommun. Bedömningarna baseras på befintligt geologiskt och geofysiskt material.

Läs mer

Åtgärder mot radon i bostäder

Åtgärder mot radon i bostäder Åtgärder mot radon i bostäder Vi utsätts alla för strålning. Till största delen kommer denna från radioaktiva ämnen i marken, byggnadsmaterial i bostaden, vatten som används i hushållet, världsrymden och

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

Meddelande nr 2011:08. Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010

Meddelande nr 2011:08. Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 Meddelande nr 2011:08 Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 Radonkampanj Jönköpings län 2009/2010 MEDDELANDE NR 2011:08 3 Meddelande nr 2011:08 Referens Elna Ljunggren, Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende

Vägen till ett radonfritt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel

Läs mer

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 Sammanställt av: Leif Karlström, ansvarig för radontalkot. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111, INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vad är radon 3. Hur kommer radon

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström, f. 1955, tjänstgör sedan 2009 som kursutvecklare för farliga ämnen - CBRNE vid utbildningsenheten vid

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning 2 Joniserande strålning Vi är ständigt utsatta för strålning från rymden och från radioaktiva äm nen runt omkring oss. Även din egen kropp och födan du äter inne hål ler ra dio ak

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Nytt myndighetskrav sedan några år är 200 Bq/m3 luft ( var tidigare 400 ) en mätperiod av 2 månader under eldningssäsongen 1 okt till 31 mars i sov- och

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Gällande fr o m 2014-04-02 1. Allmänt 1.1 Syftet med denna certifiering är att utgöra en validering av grundkompetens, erfarenhet och fortlöpande fortbildning

Läs mer

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Gäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.

Gäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. Gäller fr.o.m. 2014-01-27 Nedanstående som pdf 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. SSMFS 2008:27 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna

Läs mer

System Platon. RadonStop 400. Radon- och fuktspärr för golv och grund. Torra och sunda hus

System Platon. RadonStop 400. Radon- och fuktspärr för golv och grund. Torra och sunda hus System Platon RadonStop 400 Radon- och fuktspärr för golv och grund Torra och sunda hus Radon Stop Säkert och effektivt radonskydd! Radon och hälsofara Fara för hälsan orsakad av radon har under de senaste

Läs mer

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi. SSI Rapport 27:2 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Strålmiljön i Sverige Pål Andersson et.al. SSI:s verksamhetssymboler UV, sol och optisk strålning Ultravialett

Läs mer

ÖVERDRIVNA RADONLARM? Med jämna mellanrum

ÖVERDRIVNA RADONLARM? Med jämna mellanrum ÖVERDRIVNA RADONLARM? Nu diskuterar myndigheterna en sänkning av riktvärdena för radon i bostadshus. Det skulle innebära att minst en miljon bostäder i Sverige klassas som hälsofarliga. Men ett faktum

Läs mer

RADON. - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län. Rapport 2004:01

RADON. - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län. Rapport 2004:01 RADON - en sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län Rapport 2004:01 Radon - En sammanställning över radonsituationen i kommunerna i Västra Götalands län Rapport 2004:01

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Radon. En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg. Rapport 2010:13

Radon. En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg. Rapport 2010:13 Radon En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg Rapport 2010:13 Radon En sammanställning över radonsituationen i Gävleborg Förord Riksdagen har fastställt nationella miljömål som vi preciserat

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra

Läs mer

DIREKTIV ST 12.1 / 2.2.2011

DIREKTIV ST 12.1 / 2.2.2011 DIREKTIV ST 12.1 / 2.2.2011 strålsäkerheten vid verksamhet som medför exponering för naturlig strålning 1 Allmänt 3 2 Radon på arbetsplatser och i offentliga utrymmen 3 2.1 Radonhalten begränsas med åtgärdsgränser

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Ballast ett samhällsbehov

Ballast ett samhällsbehov handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

Läs mer

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014 Kurs Experimentell kvantfysik Stockholms Universitet HT 2014 Plan för idag Tid Änme 09:15-10:00 Allmän föreläsning (kursens upplägg, säkerhet, betyg) 10:00-10:15 Paus 10:15-10:55 Presentation av kurslaborationer

Läs mer

Åtgärder mot radon i bostäder

Åtgärder mot radon i bostäder Åtgärder mot radon i bostäder 2 Vi utsätts alla för strålning Till största delen kommer strålningen från radioaktiva ämnen i världsrymden, marken, byggnadsmaterial i bostaden, vatten som används i hushållet

Läs mer

Radon i dricksvatten

Radon i dricksvatten 2000:05 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft

Läs mer

Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun.

Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. EXAMENSARBETE 15 HP Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Radonundersökningar i två flerbostadshus i Avesta kommun. Examensarbete vid Mälardalens Högskola I samarbete med Avesta kommun och

Läs mer

Boverkets Utvärdering nulägesbeskrivning

Boverkets Utvärdering nulägesbeskrivning regeringsuppdrag rapport 2014:27 Rapport 2014:37 Boverkets Utvärdering nulägesbeskrivning av radonbidraget en del av romsk inkludering 2012 2032 Utvärdering av radonbidraget Boverket december 2014 Titel:

Läs mer

Bertil Clavensjö. Clavensjö Radonkonsult HB Morkullevägen 70, 756 52 Uppsala Telefon 018 32 03 78 070 548 66 76 CLA

Bertil Clavensjö. Clavensjö Radonkonsult HB Morkullevägen 70, 756 52 Uppsala Telefon 018 32 03 78 070 548 66 76 CLA Bertil Clavensjö Clavensjö Radonkonsult HB Morkullevägen 70, 756 52 Uppsala Telefon 018 32 03 78 070 548 66 76 CLA LARA Konstruktör (bygg) ca 20 år Radon sedan 1979 Sanering villor i Tidaholms kommun Markens

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik En undersökning av naturligt förekommande radioaktiva ämnen och metaller i dricksvattnet från enskilda bergborrade brunnar runt Siljansringen i Dalarna Kristina André Examensarbete på programmet Civilingenjör

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Torbjörn Nylén PhD Radioekologi FOI CBRN skydd och säkerhet Torbjorn.nylen@foi.se +46706373191 Innehåll Nedfallsscenarier

Läs mer

Radon i inomhusmiljön

Radon i inomhusmiljön RAPPORT Radon i inomhusmiljön en konsekvensanalys av att införa WHO:s nya rekommendationer på radonvärden Radon i inomhusmiljön en konsekvensanalys av att införa WHO:s nya rekommendationer på radonvärden

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Lars Barregård Professor, överläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning

Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinutbildningen: Allmän och organisk kemi Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning Isotoper har mycket stor användning

Läs mer