Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?

Transkript

1 Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm Maj 2015 Ta upp i inledningen av pfip dag 1 Välkmna. Agendan. Materialet. Tyvärr äldre presentatin. Be m ursäkt samt förklara varför. Aktuell fil på Bläddra igenm pärmen. Or för att vi inte kmmer att hinna allt? Befgat, det kmmer vi inte. Olika saker lika kurser. Välkmna till samma kurs i Gbg nästa vecka! Hur många har gått 14 diagnser e dyl? Mer m sjd, mindre m bemötande där. Men både-ch behövs i båda kurserna ändå! Muntlig genmgång av krishjälp kmmer. Bemötandet börjar på sidan 76 i kmpendiet. 1. Psykisk sjukdm Vad innebär det? Var går gränsen mt nrmalt/friskt? Varför utvecklas den? Hur känner man igen den hs de drabbade? 2. Få kunskap m de vanligaste psykiska sjukdmarna. 3. Hur bemöter man den drabbade? Det gda mötet Kmmunikatin med psykiskt instabila Gränssättning för båda parter Balans mellan prfessinalitet ch medmänsklighet Hur skydda sig själv? Hur hantera dina egna reaktiner? 4. Psykisk livräddning hur bemöter man människr med självmrdstankar? Michael Rangne Michael Rangne Saknas Övrig ångest (GAD, PTSD) Kris ch anpassningsstörning Stressrelaterad sjuklighet (utbrändhet, utmattningssyndrm) Neurpsykiatri (autismspektrum, Asperger, ADHD, Turette, lågbegåvning) Missbruk (?) Övr persnlighetsstörning (psykpati, narcissism sv) Michael Rangne Michael Rangne 7 1

2 Dag 1 - hälsan Lifesaver m bemötande Intrduktin till psykisk hälsa Läget 2012 Hur känner man igen psykisk sjukdm? Varför blir man psykiskt sjuk? Hur känner du igen de vanligaste psykiska sjukdmarna, ch hur kan du möta de drabbade? Depressin ch biplär sjukdm Ångestsjukdm (panik, tvång, fbier) Självmrdstankar ch självskadebeteende Psyks Persnlighetsstörning Psyksmatik Dag 2 kmmunikatin ch möten Frtsättning på dag 1 Det gda mötet - gda relatiner är ingen slump Att möta en människa sm är i kris eller av annan anledning mår psykiskt dåligt När det inte går så bra Missnöje, ilska ch aggressivitet Hur tar jag hand m mig själv? Att själv få näring av mötet Vad gör jag med mina jbbiga känslr? Gränser Balansen mellan prfessinalitet ch medmänsklighet Dag 1 - hälsan Lifesaver m bemötande (se dag 2) Intrduktin till psykisk hälsa Läget 2012 Hur känner man igen psykisk sjukdm? Varför blir man psykiskt sjuk? Hur känner du igen de vanligaste psykiska sjukdmarna, ch hur kan du möta de drabbade? Depressin ch biplär sjukdm Ångestsjukdm (panik, tvång, fbier) Självmrdstankar ch självskadebeteende Psyks Persnlighetsstörning Psyksmatik Dag 2 kmmunikatin ch möten Frtsättning på dag 1 Det gda mötet - gda relatiner är ingen slump Att möta en människa sm är i kris eller av annan anledning mår psykiskt dåligt När det inte går så bra Missnöje, ilska ch aggressivitet Hur tar jag hand m mig själv? Att själv få näring av mötet Vad gör jag med mina jbbiga känslr? Gränser Balansen mellan prfessinalitet ch medmänsklighet Michael Rangne Michael Rangne 9 Officiella internetsidr för vårdgivare ch patienter (Natinell samverkan för psykisk hälsa) /Lakemedelsbken/ Michael Rangne 10 Övriga föreningar/sidr sm vänder sig främst till patienter ch anhöriga Träning, självhjälpsprgram ch psykterapi för patienter (ätstörningar) (förstämningssjukdm) (tvångssyndrm) (brderline persnlighetsstörning) (ångestsjukdmar) (psykterapeuter med kgnitiv inriktning) (kgnitiv terapi via internet) (Riksförbundet Attentin) (Janssen) (Lilly) 2

3 Föreningar/sidr sm vänder sig främst till patienter ch anhöriga, neurpsykiatri Tips ch tankemdeller sm 1. Ni förhppningsvis kan använda i arbetet med klienterna. 2. Klienterna kan använda sm hjälpmedel för att bättre förstå ch hjälpa sig själva. Michael Rangne 15 Övning Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Michael Rangne Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande?

4 Men är det bara patientens fel? Försök kmma på några säkra sätt sm vi i vården kan ta till för att skapa missnöjda patienter. Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. 21 Michael Rangne Prjektin Istället för att se sig själv skyller man fta på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar. 33 Vad menas med att Kalle är besvärlig? Vill inte Kan inte Han gör inte sm jag vill?! Vill persnen inte, eller kan hn inte? 4

5 När den andre inte samarbetar : Vad menas med att leva med integritet? Är det han sm är besvärlig? eller Har han gda skäl att inte vilja samarbeta med ss? Kngruens mellan dina högsta värden ch ditt sätt att leva. Glädje, lycka ch självkänsla följer av kngruensen. 39 Integritet ch samarbete En sund persnlighet har rimliga behv ch gränser ch förmår hävda dem på ett sätt sm gruppen accepterar Integritet Individ Originalitet Knflikt Smärta Samarbete Grupp/samhälle Knfrmitet Integritet Vet vem hn är ch vad hn behöver. Rimliga behv ch gränser. Knflikt Smärta Samarbete Förstår värdet av scial acceptans. Samarbetar m rimliga saker på ett vettigt sätt. Signal/symtm Hävdar dessa på ett effektivt sätt. Signal/symtm Samarbetar inte m sådant sm kmprmetterar integriteten Persnligt ansvar Scialt ansvar Persnligt ansvar Uttrycka sig Integritet Knflikt Samarbete Öppenhet Integritet Persnligt språk Tydlighet Persnlig auktritet Självkärlek självrespekt Självkännedm Smärta Signal/symtm Vara viktig för andra Höra till 43 Självkärlek, självrespekt Behv, gränser Självkännedm Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende 44 5

6 Psykdynamisk mdell Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet Scial ångest, fbisk ps, självständig ps Vad menas med terapeutisk allians? Överjaget Jaget Omvärldens krav Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. Detet Alla människr hatar att ta rder Om att skapa en allians en början Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. N invlvement, n cmittment (den sm inte är med kmmer att vara emt). Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. 49 6

7 Önskan eller behv? Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Vad medarbetaren vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad medarbetaren behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över medarbetaren eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? 52 Händelse Vår hjärna har ett prblem Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Känsla Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? Beteende/handling styrd av känslan Världen sm den faktiskt ser ut Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag 17 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Vår bild av världen Krnlgiskt 17 år Mentalt 12 år Världen sm vi vill att den ska se ut 12 år Lagm krav, bättre relatin 7

8 Vanligen välmående ch välfungerande människa Ofta mindre välmående ch mer prblematisk persn Världen Kartan Världen Visinen Kartan Kartan Visinen Förvrängt tänkande Vill jag hjälpa eller påverka människr med psykisk hälsa måste jag arbeta även här! Depressin Ångestsjukdm Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Världen Är Psyks Vanföreställningar Kartan Autismspektrum Svårigheter att ta andras perspektiv Trr Visinen ADHD Adekvat tänkande, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter Vill 59 Visinen Terrängen Förstår ej världen Kartan Kan ej hantera världen ptimalt Accepterar ej diskrepansen Jbbiga känslr, knflikter, lidande! Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut

9 Den nda cirkeln Dysfunktinella autmatiska tankar ch tlkningar Kgnitiva scheman ch grundantaganden Villkrliga antaganden Händelse Kgnitiva förvrängningar Grundantaganden Autmatisk (ev dysfunktinell) tlkning/tanke 63 Negativ sinnesstämning 64 Hur kan vi reducera dissnansen? Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Gda förebilder Gda samtal människr emellan Reducera stress Infrmatin ch utbildning Behandling av psykisk sjukdm Psykterapi Gda relatiner är resultatet av ett antal väl definierbara persnliga egenskaper ch beteenden Vad utmärker en bra psykterapi? Psykterapi Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna 67 Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) 68 9

10 Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del Li Chengping Det är inte bara Ya Jiaxin. Vi är allihpa sjuka. Vi måste inse att bästa uppfstran är att lära barnen älska sina medmänniskr. allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. Kahlil Gibran, Prfeten 71 Michael Rangne Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre

11 Empati i praktisk handling Stötta på rätt sätt Vad behöver denna människa just nu? Hur kan jag hjälpa henne med det? Fråga patienten hur du bäst hjälper henne. Stöd din anhörige att göra sådant hn tycker m ch mår bra av prmenad fika prata träffa någn vän i vars sällskap hn brukar må bra 78 Lathund för fungerande kmmunikatin 16-åringen på villvägar Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. Varför skulle hn lyssna på dig? 11

12 Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet 81 Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. Det viktigaste Min partner? Min fru? Mina barn? Mina vänner? Mina medarbetare? Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Min chef? Bemötande av patienter med psykiska besvär Situatinen i ett nötskal Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet 86 12

13 Inse att det INTE handlar m: Att vara anhörig eller hjälpare Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Trligen är inget av allt detta ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! I stället för metder ch tekniker Kntakt ch relatin Närvar Dialg Lyssna - på det sm sägs, ch det sm inte sägs Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Möt den andre på ett existentiellt plan Respekt ch likvärdighet Medkännande det kunde lika gärna varit jag själv! Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Patientens kntaktförmåga Vården är det sm sker mellan mig ch patienten Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 91 Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. 13

14 Prcessens kvalitet avgör samtalets kvalitet Hur känns det för den andre - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? Den stra hemligheten Förresten är?????? löjligt enkel, egentligen en sak till!!!!!! försök med litet vanlig enkel vänlighet! 95 ha litet KUL!! Svårt med sympatin? Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv! Barn sm har det bra behöver mycket litet uppfstran De behöver däremt vuxna sm tar dem på allvar bemöter dem med respekt, sm likvärdiga medmänniskr sätter gränser för sig själva tar ansvar för stämningen i hemmet stöttar utvecklingen av barnets självkänsla, integritet ch persnliga ansvar inte gör barnen till sitt livsprjekt 97 Michael Rangne

15 Slutsats? Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Tack till Maria Larssn! 100 Upplevelse av mening med det sm sker. Känsla av att man ger någt, uppleva att man gör skillnad för någn annan, utan egen vinning. Få ut någt för egen del, berikas. Tacksamhet för det sm sker ch det man får. Fkusera på glädjen, det psitiva, det sm faktiskt sker inte det sm ännu inte skett. Rimliga krav på sig själv det krävs två för en tang. Behandla det sm går ch lära sig leva med resten (båda parter). Stötta varandra i arbetsgruppen. Regelbundna möten i gruppen m stress ch hur ni har det, gärna ledda av utbildad samtalsledare. Stöd utanför arbetet. Ha ett liv! Sv Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt Knyt band Till familj, vänner, medmänniskr Ät Sunda kstvanr Frtsätt lära Behåll nyfikenheten, testa nya saker Ge Tid, kärlek, uppmärksamhet Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, 2008 Michael Rangne Michael Rangne Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Jag Relatinen Du Ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte Jag har någt att lära av varje människa jag möter? Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt)

16 Vad kan vi lära av Buddha? Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Alltid ch i varje stund. Vartenda ett. Sökaren nr 1/1986 Michael Rangne Hur skulle det kännas för den andre m han upplever att han har betydelse för ss, att han ger även ss någt värdefullt för vår egen del? Skulle ni kunna tänka er att vara där jämt? Ibland lider man helt frivilligt flera dagar i sträck! Kan jag välja litet ftare? Tack till Kay Pllak! 108 Andras aggressin Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig?

17 Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga människr är ännu viktigare här! Gränser Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta den andres känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig människr! Rädda människr slåss för livet, kränkta slåss för hedern. 112 Gränser Tips för att hantera människr i röd zn Var närvarande, se (uppfatta) vad sm händer. Håll dig själv lugn. Lgik ch vädjan till det vuxna i den andre fungerar vanligen inte Ta ansvar för klimatet Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme Km från rätt plats: Medmänsklighet, vilja väl, bry dig på riktigt Empati, förmedla vad du ser: Begripliggör Nrmalisera Sympati. Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl Be den andre m råd Arga, missnöjda ch htfulla människr Skenet bedrar? 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa den andre med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hyptyres 17

18 Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Svar: det märker man fta inte alls! Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 121 Att förstå psykisk sjukdm DSM diagnstisk ch statistisk manual Axel I: Axel II: Axel III: Axel IV: Axel V: Kliniska syndrm Persnlighetsstörningar, mental retardatin Krppslig sjukdm/skada sm bidrar till symtmbilden Psyksciala prblem ch övriga prblem relaterade till livsmständigheter Glbal funktinsförmåga (GAF)

19 Vad vill vi veta? Vad vill vi veta? 1. Har hn kntakt med vården nu, någn att vända sig till? 2. Tidigare sjukhistria? Har hn fått någn diagns? 3. Hur mår hn just nu? 4. Vad är det sm gör att hn tar kntakt just nu? Har någt hänt? 5. Vad är det värsta sm skulle kunna hända nu? Vilken är hennes största rädsla/farhåga? 6. Vad har hn själv försökt göra för att må bättre? 7. Vad vill hn själv ha nu? Förståelse ch tröst, någn att samtala med, gda råd, hembesök, kntakt med akutmttagning eller öppenvård, inläggning? 8. Vilket stöd har hn runt mkring sig? Anhöriga, vänner, nätverk? 9. Finns det en suicidrisk? Hur str? 10. Anhöriga/närståendes uppfattning m situatinen. 11. Är patienten psitiv till tidigare vård ch det du föreslår? Det viktigaste 1. Samtalet är fta patientens första kntakt med psykiatrin ch frmar hennes bild av psykiatrin. 2. Samtalet är en del av behandlingen. 3. Play it safe! Vi ska inte gissa vad patienten trligast lider av utan se till att patienten får rätt mhändertagande utan risk. Låt inte uttalade eller uttalade förväntningar påverka dig (många samtal, snabba samtal, effektivitet, avhålla patienterna från att besöka vården). Glöm aldrig att värdera suicidrisken (även m patienten inget säger). 4. Får du inte hyggligt gd kntakt med patienten faller hela bedömningen. En patient sm inte upplever att du bryr dig på riktigt kmmer inte att få ut eller göra någt av samtalet. Ilskna ch trevliga patienter har högre självmrdsrisk. Det viktigaste 5. Vid säkerhet fråga m det finns någn mer du kan få prata med. 6. Invlvera patienten! Summera det sm framkmmit ch förmedla din bedömning till patienten. Fråga m du förstått rätt. Fråga vad patienten själv tycker vre det bästa att göra nu. 7. Föreslå, utifrån utfallet av punkt 6, vad du tycker vre den bästa hanteringen ch fråga patienten vad hn tycker m detta förslag. 8. Om inte, fråga åny vad patienten föreslår ch försök hitta den bästa möjliga kmprmiss sm patienten samtycker till. 9. Gör en överenskmmelse med patienten! 10. Tacka för samtalet ch hälsa välkmmen åter. Frisk eller sjukt? Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 127 Några sökvägar ch infrmatinskällr vid psykiska besvär Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning?

20 Ja Nej Vet ej Diagnstiskt test: S 1. S 2. S 3. T 1. T 2. T 3. G 1. G 2. G 3. Pa 1. Att göra brt sig eller verka dum, hör det till Dina värsta rädslr? Undviker Du aktiviteter eller andra sammanhang m Du riskerar att hamna i centrum för uppmärksamheten? Är Din rädsla att göra brt Dig så str att Du undviker att prata med andra eller delta i sciala aktiviteter? Tvättar Du Dig mycket fastän Du egentligen är ren, eller har det varit så tidigare? Kntrllerar Du upprepat spisen eller att Du har låst dörren, eller har det varit så tidigare? Måste Du göra saker m ch m igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Orar Du Dig nödigt mycket för bagateller? Är Du ständigt rlig? Är Du krppsligt spänd nästan varje dag? Har Du upplevt avgränsade perider, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla ch sm åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Frågr m Ditt välbefinnande Frågr m Ditt välbefinnande (psykiatrin) Det är vanligt att våra patienter har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. För att minska risken för att missa viktiga besvär sm kanske plågar Dig - med risk för att Du inte får bästa möjliga behandling - ber vi Dig att fylla detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Hur mår du idag? A/Sp 1. P 1. D 1. D 2. Su 1. B 1. Finns det någn speciell plats, sak eller situatin sm ger Dig ångest, ch sm Du därför helst undviker? Har Du varit med m någn svår ch behaglig händelse, sm frtfarande stör Dig eller påverkar Ditt liv? Har Du under de senaste två veckrna känt Dig ledsen ch nere? Har Du under de senaste två veckrna tappat intresset för Dina dagliga sysslr? Har Du under de senaste två veckrna haft tankar på självmrd sm en möjlig utväg? Har det under det senaste året hänt att Du eller någn annan tyckt att Du dricker mer alkhl än vad sm kanske är lämpligt? Frågr m Ditt välbefinnande (vårdcentral) Det är vanligt att människr sm besöker vårdcentralen har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. Vanligen handlar det m ångest ch nedstämdhet. För att lättare upptäcka m Du är en av många sm är drabbad av dessa mycket vanliga besvär ber vi Dig att fylla i detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. 129 Ä 1. M 1. Tycker Du att Du har så mycket tankar kring mat ch Ditt ätande att det ibland kan kännas jbbigt för Dig? Har Du någn gång haft en perid m minst två dagar då Du känt Dig så bra eller uppåt att till mds att andra tyckt att Du inte varit Dig själv, eller att Du varit så uppskruvad eller energisk att Du kmmit i svårigheter på någt sätt? Namn: Datum: Tack för Din medverkan! Nyckel till frågrna (ja-svar) S 1 3 Misstänk scial fbi T 1 3 tvångssyndrm G 1-2 generaliserat ångestsyndrm Pa 1 paniksyndrm (med / utan agrafbi) A/Sp 1 agrafbi (med / utanpaniksyndrm), specifik fbi eller scial fbi P 1 maladaptiv stressreaktin, akut eller psttramatiskt stressyndrm D 1 2 depressin / dystymi Su 1 suicidrisk. Diskutera mgående med läkare! B 1 alkhlprblem Ä 1 ätstörning M1 hypmani/mani/biplär sjukdm Paniksyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Separatinsångest (barn) Realångest Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Läkemedel Smatisk sjukdm Missbruk 132 Om vår verklighetsuppfattning Störningar sm vanligen diagnsticeras i barndmen Mental retardatin Hela beflkningen Neurs Psyks Inlärningsstörningar Lässvårigheter Räknesvårigheter Skrivsvårigheter Mtrisk störning Störd utveckling av krdinatinsförmågan Genmgripande störningar i utvecklingen Autistiskt syndrm Aspergers syndrm Störningar sm dmineras av bristande uppmärksamhet ch stört beteende Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADD/ADHD) Uppförandestörning Trtssyndrm Tics (t ex Turettes syndrm) 134 Separatinsångest 20

21 Störningar sm vanligen diagnsticeras först hs vuxna Maladaptiva stressreaktiner (med nedstämdhet, ångest ch/eller stört beteende) Stressjukdmar Utmattningssyndrm Utbrändhet Förstämningssjukdm Depressin Dystymi Biplär sjukdm Ångestsyndrm Scial ångest Paniksyndrm Agrafbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Smatfrma syndrm Smatiseringssyndrm Knversinssyndrm Smatfrmt smärtsyndrm Hypkndri Dysmrffbi Odifferentierat smatfrmt syndrm Dissciativa syndrm Psyks Vanföreställningssyndrm Schizfreni Primära sömnstörningar Ätstörningar Anrexia nervsa Bulimia nervsa Ätstörning UNS Persnlighetsstörning cluster A Schizid Schiztyp Paranid Persnlighetsstörning cluster B Narcissism Psykpati Brderline Histrinisk Persnlighetsstörning cluster C Fbisk Osjälvständig Tvångsmässig Impulskntrllstörningar sm inte klassificeras i andra sammanhang Intermittent explsivitet Kleptmani Pyrmani Spelmani Kgnitiva, rganiskt betingade störningar Knfusin Demens Substansbetingade psykiska störningar (alkhl, narktika, lösningsmedel, läkemedel, kffein) Intxikatin Knfusin Abstinens Missbruk Berende Demens Psyks Förstämningssyndrm Ångestsyndrm Sömnstörning Några av de vanligaste tillstånden Stressrelaterat kris, anpassningsstörning, utmattningssyndrm Depressin ch dystymi Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Narcissism Psykpati Brderline 136 ADHD Aspergers syndrm Scial ångest Paniksyndrm Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Psttraumatiskt stressyndrm Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Maladaptiva stressreaktiner Dissciativa syndrm Förstämningssyndrm Smatfrma syndrm Persnlighetsstörningar Sexuella störningar ch könsidentitetsstörningar Klassifikatin av förstämningssyndrm Biplära syndrm Förstämningssyndrm n Uniplära syndrm Ångestsyndrm Schizfreni ch andra psyktiska störningar Knfusin Demens Biplär I Biplär II Egentlig depressin, enstaka episd Egentlig depressin, recidiverande Sömnstörningar Ätstörningar Substansrelaterade störningar Cykltymi Dystymi Störningar avseende ätande ch vikt Depressin ADHD Ätstörning UNS AN BN Obesitas Hets DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Störda ätbeteenden Tvångssyndrm Ppulatinen

22 Vill inte Kan inte Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Vill persnen inte, eller kan hn inte? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det nytt? 142 Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? Psykiatri eller primärvård? Hur brukar det vara, hur brukar patienten må? Om patienten i vanliga fall brukar må bra ch vara nöjd med livet ch sig själv kan hn i nrmalfallet mhändertas i primärvården. Förutsatt att det inte föreligger suicidrisk eller annan inläggningsindikatin. Skulle du vara nöjd m du kunde må sm du brukar må igen? En patient sm säger att det har aldrig varit bra, hn vet inte vem hn är, hela livet har varit ett h-e, hn måste få psykterapi etc behöver förmdligen psykiatrisk specialisthjälp. Har du alltid haft det så här svårt? Diagnsförslag? Drabbad av jästsvamp Jästsvampinfektin Vanföreställningssyndrm Schizfreni Smatfrmt syndrm Hypkndri Tvångssyndrm Depressin

23 En helt vanlig dag på Serafen En helt vanlig dag på Serafen Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. Mia, 29 år Urusel självkänsla Skäms för sin persn ch sitt utseende Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut En helt vanlig dag på Serafen En helt vanlig dag på Serafen Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv Lisa, 24 år Uppväxten kay Nedstämd Ångestfylld Livet meningslöst Festar på kvällarna Orkar inte söka arbete Hatar mig själv Skär sig ibland för att döva ångesten En helt vanlig dag på Serafen Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök Nya sjukdmar? Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck

24 Har vi ett prblem? Resultat (PART) Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa sm har 3.8 % av beflkningen (20-65 år) i Stckhlm bedöms uppfylla kriterierna enligt DSM-IV för ett psykiatriskt syndrm 4-5 % vårdas inm psykiatrin i Stckhlm under ett år 20% får ångestsjukdm 45% av kvinnrna får depressin 5-7% har depressin just nu 18% av männen missbrukar alkhl 6% av kvinnrna missbrukar alkhl 1% får psyktisk sjukdm Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv Knsekvenser av att inte bli återställd 1. Kunskap Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl 4. Tänkandet Kst Kärlek Jbbet 156 Varför inte? Varför blir man sjuk? Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Misslyckanden Srg Sjukdm Otur Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek

25 Stress- ch sårbarhetsmdell Bi-psyk-sci-kulturell mdell Många barn är i praktiken föräldralösa barn har missbrukande föräldrar barn blir vittne till våld i hemmet barn misshandlas själva i hemmet barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar barn utsätts för sexuella övergrepp barn har föräldrar i fängelse. Sårbarhet Stress Bilgi Psyklgi Scialt Kultur Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD Psykisk hälsa 161 Hur blir vi av för mycket stress? Tidig stress ökar sårbarheten på lång sikt Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårigheter Aggressiva Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär Sårbarhet för psykisk sjukdm alstras tidigt av: Ärftlighet Bilgiska faktrer före/efter födelsen Barndm-uppväxt separatiner förluster Persnlighetsavvikelse missbruk psykisk sjukdm emtinell försummelse Många faktrer kan både bygga upp en långsiktigt ökad sårbarhet ch generera stress i nuet Grad av sårbarhet Stress ch sårbarhet Psykisk sjukdm Persnlighetsavvikelse Krppslig sjukdm Missbruk Sciala/existentiella prblem Ensamhet Förluster (materiellt, scialt, psyklgiskt) Skilsmässa Knflikter Eknmiska prblem Arbetslöshet För mkt arbete För höga krav scialt eller på arbetet Understimulering Hög x x x Låg Låg Hög Grad av påfrestning

26 Här klarar sig nästan alla Att leva är en påfrestning Sårbarhet Sårbarhet Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Blir sjuka bara av att leva Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x x Påfrestning Påfrestning Fantastiska mständigheter 166 Att leva ett vanligt liv! 167 När påfrestningarna ökar När påfrestningarna ökar ännu mer Sårbarhet Sårbarhet Alla dessa blir nu sjuka x x Ännu fler blir nu sjuka x x Klarar sig, än så länge x Påfrestning Only the strng survives x Påfrestning Vanligt liv + dum chef 168 Vanligt liv + dum chef + dum fru 169 Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Sköra människrs liv ser fta ut så här Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet + en smula stress Mer än så här så blir persnen sjuk Tid Tid

27 Psykisk hälsa hs unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste åren Två huvudförklaringar: 1. Svårare att kmma in på arbetsmarknaden. 2. Den ökade individualismen ch valfriheten upplevs stressande (försörjning, partner, vänner, religin, kön ). Sven Bremberg, statens utredare, dcent vid Statens flkhälsinstitut 172 Hur blir vi av för mycket stress? Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intleranta Trötta Cyniska Uppgivna Sömnprblem Ökad ljudkänslighet Minnesprblem Kncentratinssvårig heter Nedstämdhet Ångest Krppsliga besvär Värk Tryck över bröstet Orlig mage/tarm Yrsel 174 Cynism Martyrskap Byråkrati Sjukdm Utmattning, utbrändhet eller depressin Tack till Maria Larssn! 175 Stressreaktiner 1. Krppsliga (värk, illamående, magbesvär, trötthet, sömn, sexlust, infektiner) 2. Tankemässiga (svårt tänka klart, neddsatt kncentratin ch minne, svårigheter med kmplexa uppgifter, negativa tankar) 3. Känslmässiga (irritabilitet, lynnighet, utbrtt, knflikter, nedstämdhet, ångest, gråtmildhet, utmattning, lust, känslkyla, empatibrist) 4. Beteendemässiga (splittrad ch fkuserad, impulsiv, skjuter upp saker, ändrade matvanr, drger ch stimulantia, rökning, överger fridtidssysslr ch umgänge, tänker krtsiktigt, dåliga beslut, inga beslut) Från stressad till sjuk direkta ch indirekta effekter Sjuk Stress Dåliga levnadsvanr Ensam, skild, dålig eknmi, låg scial status, vantrivsel på jbbet 27

28 Några närliggande begrepp Utbrändhet Burn-ut Urladdad Utmattningssyndrm Maladaptiv stressreaktin Utmattningsdepressin Egentlig depressin med utmattningssyndrm Reaktiv depressin Använd gärna någn av dessa! Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) 178 Läkartidningen nr Trötthet Den trötta patienten Expneringstid för stress Anpassningsstörning (F43.2) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Läkartidningen nr Akut stressyndrm (F43.0) Ett akut livshtande trauma. Starka, snabbt växlande, inadekvata affekter, skräck, förtvivlan, ångest, aggressivitet. Tendens till dissciatin, med förmåga att tlka verkligheten krrekt vilket kan leda till irratinellt beteende. Isleringskänsla. Sömnstörning. Kan ibland gå över i ett psttraumatiskt stressyndrm, PTSD. För att kunna ge andra vad de behöver måste jag: Förstå dem Vilja dem väl För att rka behöver jag ckså: Själv må bra! Läkartidningen nr

29 Utbrändhet Prcess relaterad till arbetssituatinen i relatinsyrken/kntaktyrken, the cst f caring Generellt i arbetslivet Utmattningssyndrm 1. Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet Utbrändhet (Z73.0) Symtmtriad: 1. Känslmässig utmattning. 2. Avståndstagande från arbetet (cyniskt, distanserande förhållningssätt). 3. Minskad effektivitet i arbetet. Kan mätas med Maslach burnut inventry eller Oldenburg burnut inventry. Ev inte alltid arbetsrelaterad (Hallsten). Kan handla m att persnen misslyckats med sina viktigaste rllfunktiner. Prestatinsbaserad självkänsla ökar risken, liksm svaga cpingförmågr. Om utbrändheten är en reaktin på ett långvarigt stresstillstånd kan den leda till utmattningssyndrm. Särskilt hög emtinell utmattning ökar risken. Utbrändhet (Z73.0) Arbetspsyklgiskt begrepp, ingen sjukdm. Förrsakas liksm utmattningssyndrmet av överbelastning. Psyklgisk reaktin på frustratin i arbetet tillräckliga resurser, övermäktig belastning eller frånvar av stöd. En reaktin på arbetet hs engagerade individer inm klientarbetet (Maslach 1981). Drabbar alltså engagerade människr sm prfessinellt hjälper eller arbetar med andra människr. Efter en lång tids hårt arbete ch upprepade misslyckanden att hjälpa tappar persnen efter hand sitt engagemang, utför arbetet mekaniskt ch utan glädje. Ett tillstånd av fysisk, emtinell ch mental utmattning sm rsakas av långvarig expnering för emtinellt krävande situatiner (Pines 1983) Är en riskfaktr för att utveckla utmattningssyndrm. Severe burnut eller clinical burnut = utmattningssyndrm. Emtinell utmattning gemensam för båda tillstånden. Läkartidningen nr Läkartidningen nr Kvinnr ch stress Påverkas mer av stressen hemma än män gör. Kvinnrs stress ökar på kvällen, särkilt m de har barn, mäns stress minskar. Kvinnr har fta ansvar för för dagliga sysslr, män för engångssaker. Kvinna sm känner sig stressad i familjen eller relatinen löper tre gånger så hög risk att få återfall efter en hjärtinfarkt. Träning i att reducera stress minskar dödligheten efter en infarkt. Kvinna sm lever i destruktiv relatin ch upplever negativ stress på arbetet har trefaldigt ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd. Kvinnr ch stress några råd Tänk feministiskt prblemet är strukturellt, inte individuellt Kräv att din man tar halva ansvaret även kvällstid Träna på självtillit Se till att återhämta dig var dag Ifrågasätt kraven ch din idealbild Tr inte att alla andra är så fantastiska. Är det rimligt att vara en klippa på jbbet, en fantastisk förälder, en attraktiv älskarinna, ha ett vackert hem, en supereffektiv vardag, baka bröd, laga eklgisk mat samtidigt? Du kan välja någt bättre, att prestera litet mer eller vara mer scial men du kan ckså välja att låta bli Ingen annan kmmer att sätta gränser för din räkning, vare sig på jbbet eller hemma Lägg inte för mycket kraft på att vara tillags Var inte för nggrann, chansa ftare Träna på att stå ut med känslan av dåligt samvete (den är vanligen inte befgad) SvD 7 dec

30 Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! Bristande överensstämmelse med de förväntningar man själv har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Vilka av dessa prblem riskerar du? 191 När det inte är rligt. Vid bristande återhämtning. Vid förmåga att kppla brt de känslmässiga påfrestningarna på fritiden. När arbetet kräver att man förställer sig. Vid bristande överensstämmelse mellan arbetstagarens ch arbetsplatsens förväntningar. När uppgifterna kmmer i knflikt med ens persnliga integritet. 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete Maslach ch Leiter Michael Rangne Gemenskapsch tillgivenhetsbehv Självförverkligande Trygghetsbehv Uppskattning Krppsliga behv

31 Utmattningssyndrm en balansmdell A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns) Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser 197 Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Utmattning Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla Anpassning Typ av stress Typ av hälsa Akut ch livshtande Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Utmattningsdepressin Utmattningssyndrm Orsakas av långvarig överbelastning på arbetet Ofta även belastning privat Utmattningssymtm Fysisk trötthet Psykisk trötthet Kgnitiva symtm Störd sömn Labilitet, irritabilitet Krppsliga symtm Går ibland akut in i väggen Långvarig stress Ofta utlösande förlust eller persnlig kränkning Utmattningssymtm Tydligare depressiva symtm Nedstämdhet Självanklagelser, skuldkänslr Dyster framtidssyn Aptitförlust Döds- ch självmrdstankar 198 Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla) 199 Sömnrubbningar Känslpåverkan Energiprblem Insmningssvårigheter För tidiga uppvaknanden Strt sömnbehv Olust Ångest Nedstämdhet Överaktivering Trötthet en övervikt av unga till medelålders kvinnr, ambitiösa, välbegåvade ch framgångsrika, sm under en längre tid envist förnekat ch kämpat emt krppens ch själens varningssignaler innan de brutit samman. Kgnitiva symtm Minne Kncentratin Krppsliga besvär Värk Hjärtklappning Illamående 200 Lars Tauvn, Läkartidningen nr

32 Högutbildade, överbelastad hjärna. Ljala, engagerade ch hårt arbetande höga krav på sig själv perfektinism strt kntrllbehv Ofta hög belastning även hemma. Förnekar ch kämpar envist emt krppens ch själens varningssignaler. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet. Upptäcker att de brunnit förgäves. Bygger sin självkänsla på förmågan att prestera gda arbetsresultat! Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet Michael Rangne Stresströskeln Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. När stresströskeln överskrids ökar de kgnitiva förvrängningarna kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Dessa försvarssystem är dck inte alltid så funktinella i vårt nuvarande samhälle. 204 Grön ch röd zn ; neurnal kidnappning Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 205 Röd ch grön zn Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslrna står till vår tjänst Måttlig stress Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Vuxen chimpansnivå Hög stress Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta Vad kan man själv göra för att mtverka skadlig stress? Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken!

33 Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) O s v Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) O s v Fråga först varför du gör så mt dig själv! Sund självkänsla Självkänsla handlar inte m att prestera När man har en nykter, nyanserad ch accepterande syn på sig själv. Självkänsla handlar m mitt VÄRDE i mina egna ögn. Vad flk än säger ch tycker m mig så vet jag att jag är kay ch värd att älska!

34 Självtillit/självförtrende Att ha prblem är inget prblem Det jag kan Det jag är duktig på Det jag kan prestera En människas självförtrende står i prprtin till kvaliteten i hennes prestatiner. Välbefinnande ch trygghet har inget med ett prblemfritt liv att göra. Inre trygghet ch självförtrende kmmer av att veta att vad livet än bjuder på så kan jag hantera det! 215 Det viktigaste för självkänslan är min upplevelse av att vara värdefull för de människr jag bryr mig m, att jag berikar deras liv. Denna upplevelse förutsätter vanligen att dessa människr lyckas förmedla sin kärlek ch sin upplevelse av att jag berikar deras liv. Jag är viktig ch värd att ha det bra! 216 Odla din självkänsla. Värna din integritet. Välj själv ditt liv. Lev med integegritet! Michael Rangne

35 Persnligt ansvar Uttrycka sig Öppenhet Tydlighet Integritet Persnligt språk Persnlig auktritet Öva! Säg vad du tycker ch vill, säg ja eller nej, på rätt ställe, på rätt sätt, av rätt anledning. Självkärlek, självrespekt Behv, gränser Självkännedm Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende Jag vill Jag vill inte Jag hinner inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att 220 Du kan slarva ch missköta dig litet grand då ch då, men försök inte göra dygd av nödvändigheten eller livsstil av undantaget. Lyssna på dina inre signaler. Bry dig m dig själv ch hur du mår. Umgås mycket med människr sm du tycker m, ch sm bryr sig m dig. Lägg inte alla ägg i samma krg. Slarva inte med sömnen. Rör på dig. Ta pauser ch låt hjärnan vila ibland. Slappna av ch ha litet kul! Michael Rangne Behandling av utmattningssyndrm 1. Back t basics! Lära sig leva ett nrmalt liv igen Sömn Mtin Mat Vila, pauser Variatin Fritid Familj Struktur Regelbundenhet 2. Scialt stöd 3. Samtalsbehandling 4. Avspänningsmetder 5. Arbetsinriktad rehabilitering 6. Läkemedel 1. Snar kntakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkntakt är ineffektivt. 4. Krismhändertagande, ta hand m ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituatinen ut i detalj? Stressrer? Cpingmekanismer? 224 Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48,

36 6. Lära ut effektiva cpingstrategier Våga säga nej. Sätta gränser. Vara tydlig. Lära sig känna igen tidiga tecken på utmattning/stress. Lära sig bry sig m sina signaler! 7. Spara energi. 8. Gruppbehandling. 9. Medicinering. 10. Livsstil vila, prmenader, frisk luft, avslappning, lugn, egen tid. 11. Arbetsmiljö. 12. Sjukskrivning ch arbetsträning. Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48, 2001 Några vanliga följder av stra påfrestningar Exempel på svåra händelser Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm 228 Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin 229 Avsiktliga katastrfer Bmbning Skttlssning Krig Gisslantagning Misshandel Våldtäkt Sexuella övergrepp mt barn Trtyr Flyktingskap Rån Skilj på Oavsiktliga katastrfer Naturkatastrfer Trafiklyckr Bränder Olyckr Samt på m det är en krtvarig eller utdragen företeelse 230 Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) Läkartidningen nr

37 Acceptans, utveckling, ökad tålighet Händelse Symtmen överlappar Vanlig krisreaktin Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Nedstämdhet Pessimism Skuldkänslr Likgiltighet Ångest Or Sömnstörning Kncentratinsprblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet Överspändhet Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Funktinsnedsättning Ökad sårbarhet för nya påfrestningar Depressin (förlust) PTSD (trauma) Mycket individuellt. Resultat av både den aktuella händelsen, tidigare händelser, den aktuella händelsens persnliga innebörd ch den drabbades persnlighet. Nästan alla reaktiner är kay i det krta perspektivet. Undvik mekanistiskt tårtvång. En del reaktinsmönster kan bli prblematiska på sikt. Vi reagerar sällan sm vi trr. Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Vår självbild är vår mest centrala psyklgiska funktin. Smliga dör hellre än ruckar på sin självbild. Om händelsen, eller vår reaktin på händelsen, kmmer i knflikt med vår självbild eller med någt av våra centrala grundantaganden kan det bli mycket besvärligt. Försvaren aktiveras i dessa situatiner, men inte alltid lagm mycket utan ibland för mycket ch ibland för litet Reaktinen inbegriper vanligen fyra faser Chckfas Reaktinsfas Bearbetningsfas Nyrientering Oskarpa övergångar. Kan gå fram ch tillbaka mellan faserna. Adaptiv mekanism för att möjliggöra en gradvis anpassning till en ny verklighet. Nedsatt förmåga att ta till sig ch bearbeta ny infrmatin. Förnekande, brtträngning ch islering. Kan krtvarigt ha psyktisk valör

38 Man reagerar känslmässigt på förlusten. Initialt mest ångest med successiv övergång i nedstämdhet. Separatinsångest (längtan, saknad, prtest, smärta) Känslrna kmmer i vågr ch går i viss mån att lindra med empatiskt bemötande. Hälften uppfyller någn gång under det första året kriterierna för en depressiv episd. Hälften av de med nrmal srgereaktin har enbart sänkt grundstämning. Nedstämdhet Förlusten inses alltmer. Vad innebär detta egentligen för mig ch mitt liv? Srgarbete - både emtinellt ch intellektuellt arbete. Man vänjer sig vid, ch anpassar sig till, den nya situatinen. Man måste inte alls gråta, men däremt bra att erkänna ch tillåta de känslr man har. Varar livet ut. Tiden läker inte alla sår. Men livet går vidare, trts allt. Kan leda till både ökad ch minskad sårbarhet för kmmande förluster. I gynnsamma fall ökad lyhördhet för andras lidanden Inm tre månader efter påfrestningens debut. Högst sex månaders varaktighet efter det att påfrestningen upphört. Ger funktinsnedsättning med avseende på arbete/ skla, vanliga sciala aktiviteter eller relatiner till andra människr. ch/ eller Symtm sm överstiger vad man vanligen kan förvänta sig sm en nrmal reaktin på påfrestningen ifråga. Ångest Nedstämdhet Hpplöshetskänslr Stört beteende Små barn kan regrediera Krppsliga symtm Scial tillbakadragenhet Arbets- eller studiesvårigheter

39 Debuterar i direkt anslutning till belastningen. Börjar avta inm 8-48 timmar. Ångest dminerande symtm. Kan ha inslag av: Fruktan Frustratin Separatinskänsla Skuldkänslr Psyktiska stressreaktiner Övning Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Ge den drabbade tröst ch stöd just nu. Hjälpa den drabbade att hantera krisen så bra sm möjligt. Minska risken för försämring eller övergång i annat tillstånd av patlgisk valör, t ex djup depressin Det finns ingen metd. Det handlar m vem du är (att lära sig måla ). Srg ch srgens synbara uttryck är lika saker. Den drabbade kmmer inte undan, ch behöver hjälp att helt enkelt stå ut. Srgen ändrar en för alltid. Srgens yttringar är individuella Man måste inte gråta Srgens faser är en tankehjälp, ingen sanning Två månader är ingen tid Lämna ensam Överge Försumma övriga inblandade Jag förstår Att få tröst upplevs fta sm förståelse ch ibland rent kränkande Det går över Tiden läker alla sår Krav på uppryckning Förmedla att känslan är felaktig eller överdriven

40 Närvar Lyssna på smärtan Dela hjälplösheten Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Vilka förväntningar har gått i kras? Bekräfta - argumentera inte - betydelsen, ensamheten, smärtan, hjälplösheten, maktösheten, insikten m att inte längre ha kntrll Hpp är viktigt, men är inte alltid möjligt just nu Srg är en del av livet ch ingen sjukdm. Åtgärda m möjligt den situatin sm rsakar symtmen. Den drabbade behöver en medmänniska sm bryr sig på riktigt. Låt den drabbade bestämma takten. Respektera försvaren de finns där för att de behövs Uppmuntra den drabbade att uttrycka alla sina tankar ch känslr. Så gtt sm alla känslr ch de allra flesta känslyttringar är nrmala ch måste accepteras. Avsaknad av känslyttringar behöver inte vara liktydigt med avsaknad av känslr. Kräv inga tårar. Alla har sitt unika sätt att reagera på. Följ mjukt ch försiktigt den drabbade genm de lika faserna. Uppmuntra både avreageringen ch genmarbetningen. Låt inte den drabbades beteenden skrämma brt dig. De är uttryck för hans srg ch gäller inte dig persnligen Engagera de människr sm är viktiga för den drabbade Anhöriga, vänner ch arbetskamrater Hjälp den drabbade med de vardagliga sakerna Mat Dryck Sällskap Låt inte den drabbade vara ensam. Uppmuntra på sikt till aktivitet ch scialt umgänge för att undvika islering. Vid fördröjd srg Fkusera på det inträffade ch låt patienten berätta. Då når man fta ett återupplevande sm kan övergå i avreagering ch följas av bearbetning

41 Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk 258 Kriterier för egentlig depressin Minst fem av följande, minst två veckr: Nedstämdhet eller irritabilitet Anhedni förmåga att känna glädje Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Vad är egentligen en depressin för någt? Hur blir man av att ha en depressin? En sjuklig sänkning av stämningsläget med nedsatt förmåga att känna lust ch intresse Kmmer fta - men inte alltid - i avgränsade skv Ofta livslång sjukdm med återkmmande episder Är ibland en del av biplär sjukdm Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp

42 Maskerad depressin Manlig depressin Pseudsmatisk depressin Pseudneurtisk depressin Pseuddemens hs äldre Beteendestörning hs yngre Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier Att förstå depressin Hustrun till en 39-årig jrdbrukare med fyra barn har ringt plisen då hn känner sig htad. Maken har tidigare varit intagen för nerverna på psykiatrisk klinik ett flertal gånger, för samma besvär sm nu. Han har den senaste tiden blivit alltmer dyster ch grubblande, talat m att allt är slut ch att varken han, hustrun eller barnen är värda att vandra på jrden. Han har förbjudit familjen att lämna huset ch idag har han börjat barrikadera sig på gården ch antytt att stunden snart är kmmen. Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit Hur vanligt är depressin? Punktprev. Livstidsprev. Svår depressin män 2-4 % 20 % 11 % kvinnr 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell a 1990) Många återinsjuknar! % recidiv efter första skvet år Bild av prfessr B Runessn, NSP/KI 42

43 En dag bjuder han hela avdelningen på helstekt xfilé sm vi inhandlar tillsammans. Han lagar middan själv, hans avdelningsläkare dktr G är inbjuden ch nterar händelsen med str respekt i jurnalen Att få bjuda andra är den största glädjen, det är därför den här sjukdmen blir så dyr Jag visades in till x. Han var glad, men klart sjuk. Jag är jättespeedad inuti huvudet, men här märker dm ingenting var hans första kmmentar. Citat från Adams bk av Åsa Mberg ch Adam Inczédy- Gmbs Biplärt syndrm 275 Mitt liv rusade fram i alltmer vildsinta banr, liksm mina tankar. Långsamt började ett mörker sänka sig över mitt medvetande, ch det dröjde inte länge förrän jag helt förlrade kntrllen. Jag kunde inte följa mina tankar längre. Meningarna flög kring i huvudet på mig, splittrades sönder, först i längre fragment, sedan i lösryckta rd Det var sm en drg, intensiteten, eufrin, den betvingliga självtilliten Kai Jamisn Redfield, En rlig själ 276 Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / expansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med. Recidiverande egentlig depressin = Uniplär affektiv sjukdm Biplär sjukdm typ I inkl mani Biplär sjukdm typ II inkl hypmani Mani ch besvärlighet Självcentrerad, lågempatisk Förhöjd självkänsla, grandis Bristfällig självinsikt Vet bäst själv Lyssnar inte Irritabel, ibland aggressiv ch farlig Omdömeslös, ställer till det Gränslös Opålitlig 277 Bild av dc B Runessn, NSP/KI

44 Glöm inte att Att reglera sitt humör en del av de uniplära depressinerna i själva verket är biplära ch kräver annan behandling än de får idag! Omständigheter / händelser Gda Neutrala Dåliga Att reglera sitt humör det nrmala Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den depressinsbenägne Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den deprimerade Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den melankliske Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 283 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 284 Röd kurva = humör, sinnesstämning 44

45 Att reglera sitt humör den bipläre Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den känslrika /cykltyma Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 285 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 286 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 287 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 288 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör vem klarar detta? Att inte ta in realiteterna kan stå en dyrt! Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning

46 A sunny dispsitin / den hypertyme A sunny dispsitin / den hypertyme Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Hur behandlas depressin idag? Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Fysisk aktivitet Målsättning med behandlingen skall vara fullständigt tillfrisknande! frihet från depressinssymtm återvunnen arbetsförmåga återvunnen scial funktin Detta mål kan uppnås för det stra flertalet patienter m tillgängliga behandlingsmöjligheter utnyttjas knsekvent (SBU) Kunskap 2. Prfessinell behandling Depressinsbehandling (SBU) ECT 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Gd effekt psykterapi placeb läkemedel??? (ej prövat) Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl 4. Effektivt tänkande Kärlek Jbbet 295 Dålig effekt 296 Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS 46

47 Sammanfattande mdell för depressinsbehandling Situatinen i ett nötskal Alltid: Vanligen: Därtill: Ibland: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Psykterapi Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Inse att det inte handlar m Att vara anhörig eller hjälpare Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Handlingsvägar vid depressin Vad fungerar verkligen? Liten kntrll Viss kntrll Str kntrll Känslr Tankar Handlingar 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna

48 Ökad risk! Stötta på rätt sätt Stötta på rätt sätt Det gäller att hitta rätt balans mellan kraven på den drabbade ch dennes faktiska förmåga För låga krav innebär att din anhörige inte får ptimal hjälp att använda sin egen förmåga att arbeta sig ur depressinen. För höga krav medför att din anhörige känner sig missförstådd ch kan även medföra att hn försämras i sin depressin pga upplevelsen av övermäktiga krav. Uppmuntra din anhöriges kntakt med sjukvården Följ gärna med vid besöken Hjälp henne att memrera det sm sägs vid besöket Hjälp henne att följa rdinatinerna Hjälp henne att fullfölja ev psykterapi Om din anhörige försämras se till att behandlaren snabbt infrmeras Det allra viktigaste du kan göra själv är att ta emt ch fullfölja föreslagen, vetenskapligt dkumenterad, behandling Om patienten har självmrdstankar se till att han får snar/medelbar läkarbedömning Psykterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling Suicidförsök Suicidplaner/ suicidavsikter/ suicidmeddelanden Suicidönskan Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Några saker patienten helst bör undvika Kgnitiv terapi vid depressin Stra ch viktiga beslut. Påtagliga förändringar. Flytta Byta arbete Starta skilsmässprcesser Stra eknmiska transaktiner. Långa ch dyra resr. Större sällskap. Gräl ch hårda argument. Krav på att rycka upp sig. Att ge upp. Förstå ch mfrmulera dysfunktinella grundantaganden Förstå ch lösa/hantera prblem sm bidrar till depressin Lära sig färdigheter för att reglera/styra stressupplevelser, känslr ch tankar Börja återuppta aktiviteter ch relatiner sm man tycker m ch mår bra av

49 Några vanliga förvrängningar hs den deprimerade Kännetecken för deprimerade/negativa tankar Svarta glasögn på många mråden. Negativa tlkningar av händelser. Tappar självkänslan; känsla av att inte duga. Trr att ingen tycker m hnm/henne. Tappar självförtrendet; känsla av att inget klara. Trr att han/hn inte klarar jbbet. Trr att han/hn inte är till glädje för familjen ch vännerna. Tappar hppet m framtiden. Ser det förflutna i mörka färger. Kmmer autmatiskt. Orimliga, men uppfattas sm rimliga ch sanna. Fyller ingen meningsfull uppgift. Resulterar i att den deprimerade känner sig sämre. Förhindrar att man når det man vill i livet Hur kan man tackla detta? Vad du kan göra själv - handling Lära sig känna igen sina negativa tankar. Reagera på ch ifrågasätta tankarna. Krrigera dem ( svara på tankarna ) ch ersätta dem med mer realistiska/adekvata tlkningar ch tankar. Planera ditt dagliga schema. Gärna lista med dagliga aktiviteter. Ta itu med svårare uppgifter genm att skriva ned de lika delmmenten ch genmför sedan ett steg i taget. Skriv ned vad Du faktiskt gjrt ch klarat av Varför blir jag inte bra? Slarvar med medicinen? Illa! Dåligt fungerande kntakt med vården? Rätta till eller byt! Dricker? Sluta! Svåra levnadsvillkr, hållbart leverne? Åtgärda, sök stöd! Ständiga knflikter? Knepig läggning? Psykterapi? Annan diagns, t ex biplär sjd eller Ta upp till diskussin ADHD? med läkaren. Fler diagnser samtidigt? Ta upp till diskussin med läkaren. Svårbehandlad depressin? Pängtera att du inte är fullt återställd ännu!

50 Varje psykiatrisk patient skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! Våga fråga Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! The deepest hunger f the human sul is t be understd. Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! 317 Stephen R Cvey Självmrdsrisk vid depressin De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Fråga alltid!

51 Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! Att patienten har misslyckats med ett antal suicidförsök tidigare är inte anledning att ta dagens suicidtankar på mindre allvar. Det är ju tänkbart att patienten kmmit fram till att självmrdsht är enda gångbara valutan i vissa vårdkntakter men du är inte Gud ch kan inte läsa andras tankar! Om patienten säger sig ha suicidavsikter så utgå från att det stämmer, m du inte på mycket gda grunder är övertygad m att patienten inte är suicidnära. Handlägg därför patienten efter den högsta suicidrisken sm synes kunna föreligga. I dessa situatiner får patienten En patient med självmrdsrisk skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! stå sitt kast Hn är bara ensam Hn är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. 323 Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den. 324 Grad av suicidal intentin 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö

52 Ökad risk En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Några varningssignaler för hög suicidrisk Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Några varningssignaler för hög suicidrisk Några varningssignaler för ökad suicidrisk Tidigare suicidförsök Suicid i släkten Dålig kntakt under samtalet (möjliggör adekvat bedömning) Svår ångest Svår nedstämdhet Tung hpplöshetskänsla ch förtvivlan (även m dödsönskan/suicidtankar negeras) Sömnstörning Islering Berusning Skam- ch skuldkänslr Berusning Oavledbart ältande Svårt smatiserande 329 Allvarligt persnlighetsstörd patient med nedsatt impulskntrll. Bristande verklighetsförankring - svåra skuldkänslr, depressiva vanföreställningar. Klassiska riskfaktrer - ensambende, frånskild, arbetslös, alkhliserad äldre man med smatisk sjuklighet, dåligt scialt nätverk ch tidigare suicidförsök. Situatin sm innebär förlust eller ht m förlust - separatin, knkurs. Situatin där man känner sig kränkt eller vanärad - avsked, knkurs, körkrtsindragning. Suicidrisken kan öka initialt under behandlingen - hämningen släpper innan humöret stiger, alternativt ångestförstärkning första vecka. 330 Att hjälpa den självmrdsnära patienten En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med)

53 Det suicidala rummet Hjälp patienten ut! Oöverlagt trts känd bakgrund Når inte andra Vill leva, men inte så här kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Svartsyn ch tunnelseende Driver handlandet, påskyndar 333 Prbleminventering, ge struktur Invlvera närstående, var tillgänglig Ta över ansvar, hjälp patienten se skälen för att leva kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Vikariera sm hpp, aktualisera tidigare krislösning Omsrg, medmänsklighet, läkemedel 334 Hur bråttm är det? Akut inläggning vid Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det). När behöver patienten läggas in? 1. Svårt lidande, mänsklig situatin att befinna sig i. 2. Hög självmrdsrisk (hur hög?). 3. Svårbedömd självmrdsrisk? 4. Risk för våld mt annan, dvs farlighet. 5. Funktinssvikt, klarar sig inte i bendet. Får ställas i relatin till det stöd patienten har från familj, anhöriga, psykiatrin, hemtjänsten ch scialtjänsten. Får inte i sig mat. Sver knappt på nätterna. Klarar inte att sköta sin hygien. Klarar inte skötseln av hemmet, betala räkningar etc. Kmmer inte ut från bstaden. Super ner sig När behöver patienten läggas in? 6. Beter sig scialt lämpligt, terrriserar grannar, riskerar vräkning. 7. Utmattade anhöriga. 8. Svåra knflikter med anhöriga. 9. Uppenbart behv av vård sm inte kan ges i hemmet (ECT, medicinering sm patienten vägrar ta etc). 10. Depressin Med depressiva vanföreställningar eller andra psyktiska inslag. Pstpartum. Blandepisd (mixed state). Hpplöshetskänslr. Suicidrisk. 11. Vissa allvarliga tillstånd mani, pstpartumpsyks, allvarlig psyks. 337 När behöver patienten läggas in? Man behöver alltså vid telefnknsultatinen klarlägga såväl symtm ch lidande sm patientens funktinsnivå ch tillgång till stöd ch hjälp. Hur går det för dig hemma nu när du har det så svårt? Finns det någn sm bryr sig m dig när du mår så här? Har du någn sm hjälper dig? Är det någn sm ringer dig ibland? Någn du kan ringa? Blir dina räkningar betalda? Sver du på nätterna? Får du i dig mat på dagarna?

54 In akut? Några frågr: In akut? Några frågr: 1. Vilken hjälp behöver du just nu? 2. Skulle du behöva träffa en läkare ch eventuellt läggas in på sjukhus just nu? 3. Vilken hjälp behöver du på litet sikt? 4. Om du väljer att försöka klara dig hemma ikväll, vad är det värsta sm skulle kunna hända m det inte går bra? 5. Har du människr hemma sm du kan få hjälp av m det blir jbbigt för dig? 6. Nu vill jag ställa min kanske allra viktigaste fråga, ch det är jätteviktigt att du verkligen svarar mig precis sm du känner det: Trr du själv att det finns någn risk för att du försöker ta ditt liv m du stannar kvar hemma just nu? 7. Nu har vi gjrt en liten handlingsplan tillsammans, du ch jag. Känns den helt kay med dig? 8. Jag skulle vilja att du lvar mig att ringa igen eller åka in akut m det blir sämre eller du får mer påträngande självmrdstankar. Kan du lva det? Paniksyndrm Realångest Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Separatinsångest (barn) Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Tvångssyndrm Persnlighetsstörning Generaliserat ångestsyndrm Missbruk Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 343 Diagnstik Om primärt ångestsyndrm, differentiera vidare: Hur tar sig ångesten uttryck? När kmmer ångesten? Vad utlöser ångesten, vilka situatiner är svåra? Vad tänker patienten när han har ångest? 344 Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi ) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30%

55 Symtm Kan man se att patienten har ångest? 1. Ångestkänslr - ängslan, r, rädsla, fruktan, panikattacker, tvångstankar, fbier. 2. Autnm överaktivitet - andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående. 3. Muskulär anspänning - tremr, rastlöshet, värk, nrmal trötthet. Ibland: Spänd Stel Kncentratinssvårigheter Rastlös, uppskruvad, på helspänn Psykmtrisk r Irritabel Skakningar Svettningar Svårigheter ch risker Underdiagnstik ch underbehandling Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Endast en minritet söker prfessinell hjälp. Dessa söker då vanligen sent i förlppet. 75 % av de sm har en ångestsjukdm saknar, eller får uppenbart tillräcklig, behandling (enligt PARTstudien) 349 Behandlingsfördröjningen illa ty Str samsjuklighet Drabbar unga i känslig ålder. Ångesttillstånden är uttalat krniska. Ger försämrad livskvalitet. Sciala knsekvenser (ensamhet, förtidspensin, eknmi). Hög risk för smatiska ch psykiatriska kmplikatiner samt missbruk. Ökad knsumtin av smatisk vård. Överdödlighet. Ökad självmrdsrisk (paniksyndrm: 7-8 ggr ökad risk) Stra kstnader för samhället. 350 Andra ångestsyndrm Depressin ch dystymi Missbruk Persnlighetsstörning Smatiska sjukdmar

56 Behandlingsmetder vid ångestsyndrm Förklaring ch infrmatin till patient ch gärna anhörig brschyrer ch lästips patientförening internet målsättning att dämpa symtm ch återta förlrade funktiner Läkemedel, ffa SSRI, SNRI, bensdiazepiner ch vid GAD även pregabalin Psykterapi individuell grupp internetterapi bibliterapi Avspänningsträning Sjukgymnastik Exempel på samtalshjälp vid ångestsyndrm Stödjande/jagstärkande Psykpedaggik Kgnitiv terapi Beteendeterapi, bl a expnering ch respnspreventin Kgnitiv beteendeterapi Traumafkuserad KBT EMDR Terapi i grupp (Psykdynamisk terapi? Mkt begränsat vetenskapligt stöd vid behandling av ångestsyndrm) (Psykanalys?? Obefintligt vetenskapligt stöd) Vide Lena Fkuserade ch krta psykterapier med kgnitiva ch beteendemdifierande inslag har bäst dkumentatin Scial fbi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner. Symtm vid scial fbi Rädd för att stamma, tappa tråden, sätta i halsen, säga någt lämpligt, spilla ut kaffet Bltta tanken på bjudning, måltid på restaurang, grupparbete -> panikkänsla, hjärtklappning, svettning, svaghetskänsla, rlig mage. Svårt ringa känd persn/myndighet, gå på psten, äta inför andra sv. Uppfattas sm blyg, säker, inåtvänd, blir ev mbbad i sklan

57 Några vanliga svåra situatiner Svårighetsgrad av scial fbi Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand Specifik scial fbi (en tredjedel) Rädsla för enstaka sciala situatiner Generaliserad scial fbi (två tredjedelar) Rädsla i många situatiner Större påverkan på scial funktin Oftare arbetslösa eller ensamstående Vanligare med andra psykiatriska prblem Specifik fbi En sklflicka bläddrar igenm sin nya bk i naturlära. Plötsligt blir hn blek ch kallsvettig hn har sett en bild av en luden spindel. Från Klinisk psykiatri av Christer Allgulander En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering Typgrafen är uppskattad för sin nggrannhet, ch spelar rck på fritiden, men han har ideliga tvångstankar m att skada någn. Han tänker på flaskan i rännstenen han inte plckade upp ser framför sig hur den hamnar under hjulet på en bil vars däck explderar på mtrvägen med många skadade sm följd. Han har inte kört bil på flera år av rädsla för att skada någn. Vide Gunilla Från Klinisk psykiatri av Christer Allgulander

58 Tvångssyndrm Tvångstankar = återkmmande påträngande tankar, fantasier ch impulser. Handlar fta m r för att själv göra fel, skada andra, vara en dålig människa. Det kan gälla att skada andra, smutsa ned sig, sprida smitta, tvivel m att ha utfört rutinhandlingar krrekt eller r för att man överträtt sciala nrmer. För att hantera den ångest sm dessa tankar väcker uppstår tvångshandlingar, neutralisering : rituella handlingar såsm handtvätt ch kntrll av lås ch elapparater. mentala ritualer såsm återkmmande ramsr eller räkning. m man hindras från dessa ökar rn. Tandläkaren rdinerar bettskena till den 40-åriga kuratrn, sm har dålig mage, återkmmande ryggbesvär ch ständigt ängslas för att någt skall drabba barnen eller maken. De tycker hn är löjlig ch pjåskig, ch hn blir lätt nere ch trött. Från Klinisk psykiatri av Christer Allgulander Alltid tvångstankar, vanligen tvångshandlingar Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter. 367 Jag kmmer precis ihåg den första attacken. Eftersm jag inte varit nervös tidigare blev jag helt överrumplad. Först började hjärtat klappa. Visserligen hade jag arbetat hårt sista tiden ch druckit mer kaffe än vanligt, men jag fick för mig att det var fel på hjärtat. Knappast särskilt trligt vid 30 års ålder, men min tanke var: nu dör jag i infarkt! Luften förtunnades. Jag kände mig yr, verklig ch matt, ch höll på att tappa besinningen. Kanske det här är att bli galen fr genm huvudet. Från Klinisk psykiatri av Christer Allgulander 368 Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen 369 Bryt de nda cirklarna! Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi

59 I vilken situatin utlöses attackerna? Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid expsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis) Tänk m det händer på jbbet ckså! Bäst att vara försiktig. Jag började undvika situatiner utan nödutgång, för den händelse att jag skulle drabbas av en panikattack: trängsel, sammanträden, bilköer, bussen. Från Klinisk psykiatri av Christer Allgulander Diagnskriterier för paniksyndrm med agrafbi Sm föregående, men med agrafbi Agrafbi innebär att man undviker vissa platser ch situatiner pga att man är rädd för att få panikattacker där ch att man är rädd för att inte kunna hantera en eventuell attack inte kunna fly från platsen vid en attack inte kunna få hjälp vid en attack Till exempel öppna platser, platser med flkträngsel, butik, strmarknad, frisör, köer, tunnelbana, hiss, br, hög höjd. En krigsveteran sm väcks av helikpterbuller blir våldsam ch genmlider en plågsam attack av hjärtklappning, svettning, darrningar ch ångest. Från Klinisk psykiatri av Christer Allgulander Undviker alltmer de svåra platserna, islerar sig, blir bunden vid sin partner, kmmer kanske ej ur bstaden Exempel på svåra händelser Skilj på Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin 375 Avsiktliga katastrfer Bmbning Skttlssning Krig Gisslantagning Misshandel Våldtäkt Sexuella övergrepp mt barn Trtyr Flyktingskap Rån Oavsiktliga katastrfer Naturkatastrfer Trafiklyckr Bränder Olyckr Samt på m det är en krtvarig eller utdragen företeelse

60 Några vanliga följder av stra påfrestningar Den sm är i kris kan behöva prfessinell hjälp vid Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning Psttraumatiskt stressyndrm Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr Psttraumatiskt stressyndrm Andra vanliga yttringar är Fbiskt beteende ch psyklgisk insnävning Negativa självbilder skyddslöshet, skuld, förmåga Störningar i emtinell anknytning Tillbakadragande från relatiner Rubbat förtrende till medmänniskr ch sciala spelregler Ibland krniskt slutstadium med lika inslag av agrafbi, specifika fbier, depressin, missbruk, scial islering, känsla av meningslöshet ch likgiltighet inför relatiner. Svår diagns att ställa Diffus, brkig symtmbild. Partiellt syndrm vanligt. Vanligen samtidig depressin ch ångest. Ofta tidigare psykisk hälsa. Tlkbehv vanligt. Ibland bristande tillit till vården ch till andra människr ö h t. Resignatin ch uppgivenhet, varför tala med någn? Ibland fkus på annat, sm bstad ch uppehållstillstånd

61 Hur vanligt är det? % efter starka traumatiska händelser. Livstidsförekmst 3-6 %. Flyktingar i Sverige %. Behandling av PTSS Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Expnering EMDR i kmbinatin med expnering SSRI Stressinkulering (efter sexuella övergrepp) Internetbaserad KBT Studie av 148 asylsökande i Sverige från Mellanöstern, Latinamerika, Afrika, Balkan, Östeurpa ch Asien: 117 PTSD - 79%! - varav 67 haft s-tankar/s-försök 24 annan psykisk sjukdm 7 psykiskt friska Såväl sertralin sm krtvarig kgnitiv terapi givet tidigt i förlppet synes minska risken för att utveckla PTSD Marcell Ferrada-Nli Akut stressreaktin ch PTSD Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med expnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD! Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma! 386 Flygrädsla kan vara uttryck för: Testfråga: Vad är flygrädsla? Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla?

62 Psyksmatik: krppens ch själens dialg Cirka 40% av medicinska öppenvårdspatienter har fysiska symptm utan underliggande rganisk sjukdm. 50% av patienter med psykisk sjukdm (ftast depressin eller ångest) hs allmänläkare söker för fysiska symptm. DEPRESSION Kmrbiditet SOMATISKT Sömnrubbning Smärta Aptitförlust Viktnedgång Förstppning Libidförlust PSYKISKT Nedstämdhet Minskat intresse Skuldkänslr Självförebråelser Hpplöshet Lustlöshet Krppsliga symptm fta bimedicinsk förklaringsmdell. Psykiska symptm fta psyklgiska eller humanvetenskapliga förklaringsmdeller. Funktinellt? Psyksmatisk reaktin Tillfällig fysilgisk förändring i samband med en sinnesrörelse eller påfrestande upplevelse, t ex rdna, svettas, diarré, hjärtklappning. Psyksmatisk sjukdm Sjukdmen har uppstått i samband med händelse sm patienten reagerar känslmässigt inför ch har påvisbara patlgiska rganiska förändringar, t ex magsår, astma, ulcerös clit, migrän. 62

63 Smatiska sjukdmar med psykiska symptm Smatisering Den smatiska sjukdmen har påvisbara patlgiska rganiska förändringar. Exempel på psyksmatiska sjukdmstillstånd: astma, magsår, ulcerös clit, kärlkramp, hypertni, migrän, diabetes, hudsjukdmar, cancer, MS, Parkinsn. Smatiskt svar på psykscial belastning, förkrppsligande av prblem. Allmänmänskligt fenmen. Ökad sårbarhet för fysisk ch emtinell påfrestning. Den smatiserande patienten plågas av sjukdmsupplevelser ( illness ) utan underliggande sjukdm ( disease ). Prblematisk smatisering vid ensidig fkusering på krppsliga symptm. Prblematisk smatisering Stressreaktiner, tex huvudvärk, magnt, trötthet. Patienten medveten m samband. Krppsliga symptm sekundärt till psykisk sjukdm, tex depressin eller panikångest. Patienten fta ej medveten m samband. Smatfrma syndrm. Patienten aldrig medveten m samband. Krppsliga vanföreställningar. Patienten aldrig medveten m samband. Psykdynamisk tlkning Förbjudna ch medvetna önskningar ch behv måste kmma till någt uttryck. Förändras därför till krppsliga symptm. Sjukdm fungerar sm avledning av den ångest sm en inre medveten knflikt skapar (primärvinst). Genm sjukdm erhålles uppmärksamhet ch känslmässig kmpensatin från mgivningen (sekundärvinst). Smatfrma syndrm (DSM IV) Smatiseringssyndrm Smatfrmt syndrm Knversinssyndrm Smatfrmt smärtsyndrm Hypkndri Dysmrffbi För samtliga syndrm gäller att symtmen: inte kan förklaras av smatisk sjukdm eller skada, eller av medicinering. har samband med psyklgiska faktrer (???) inte är viljemässigt framkallade. rsakar signifikant lidande eller försämrad scial funktin. 63

64 Smatiseringssyndrm Smatfrmt syndrm Ett flertal smatiska besvär tex. smärta, magbesvär, sexuella eller neurlgiska symptm. Debut före 30 års ålder under en perid av flera år ch lett till att persnen efterfrågat behandling. Ofta unga kvinnr med extremt hög sjukvårdsknsumtin. Minst ett smatiskt symptm tex. trötthet, aptitförlust, besvär från urinvägar eller mage. Störningen har varat i minst sex månader. Knversinssyndrm Symtm eller funktinsbrtfall sm rör viljestyrda mtriska eller sensriska funktiner ch sm antyder neurlgisk eller annan smatisk sjukdm. T ex förlamning, försämrad balans, sväljningssvårigheter, krampanfall. Symtmen eller funktinsbrtfallen bedöms ha samband med psyklgiska faktrer ch har föregåtts av knflikter eller andra stressfaktrer. Smatfrmt smärtsyndrm Smärta inm minst ett anatmiskt mråde dminerar symptmbilden ch är av en svårighetsgrad sm mtiverar klinisk utredning. Finns i akut (mindre än sex månader) ch krnisk frm (mer än sex månader). Hypkndri Dysmrffbi Persnen är fixerad vid sin rädsla för att drabbas eller vara drabbad av allvarlig sjukdm. Idéerna grundas på feltlkningar av krppsliga symptm. Övertygelsen består trts adekvat medicinsk utredning ch lugnande försäkringar. Övertygelsen har inte vanföreställningskaraktär. Fixering vid en inbillad defekt i utseendet. Om någn smärre fysisk avvikelse föreligger så är fixeringen vid denna påtagligt överdriven. 64

65 Nya syndrm Fibrmyalgi Krniskt trötthetssyndrm Amalgamsjuka El-överkänslighet Grundregler inför smatiserande patienter Uteslut att behandlingsbar psykisk eller fysik sjukdm rsakar besvären (tex. depressin) men undvik irreversibla behandlingar. Ifrågasätt inte, förmedla att patientens upplevelse tas på allvar. Sätt upp realistiska mål, tex minskad sjukvårdsknsumtin. Hjälp patienten att se samband mellan psykisk påfrestning ch smatiska reaktiner. Ge tydliga ramar för besöket, skifta fkus till aktuell livssituatin. Grundregler inför smatiserande patienter Undvik läkemedel Ordinera gärna fysisk terapi Uppmuntra till livsstilsförändring Ha fasta glesa besökstider 410 Psyks Vad är en vanföreställning? Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå

66 Är patienten psyktisk? Vanföreställningssyndrm Obeslutsamhet Inadekvata affekter Självförsjunkenhet Minskat talflöde Minskad mtrisk aktivitet Upplevelse av kntrll ch styrning Störningar i tankeförlppet Förföljelseidéer Hörselhallucinatiner Tankeflykt Vanföreställningar (rimliga ch icke krrigerbara föreställningar) Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen Typer av vanföreställningssyndrm Påverkad av grannen Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ertmani Ansgnsi Pseudgraviditet Parasitsparania Sjukdmsparania En gift kvinna i 70-årsåldern inkmmer till psykiatriska akutmttagningen. Tidigare frisk. Sedan ett drygt halvår sämre aptit, dålig kncentratin, r, rastlöshet ch dålig sömn. Trr att grannen vanför påverkar henne med hjälp av ett fläktsystem sm surrar avbrutet. Han riktar fläkten mt patienten vilket ibland ger henne smärtr i krppen. Hn anser även att grannen brrar i hennes glv för att jävlas med henne. P g a denna påverkan har patienten inte kunnat sva i sin säng, flyttar runt i lägenheten för att kmma undan ch har även försökt fly sin lägenhet. I status nteras sänkt sinnesstämning, tankeinnehåll av depressiv valör, nedsatt mimik. Föreställningar m att grannen påverkar henne så att hn har svårt att sitta still A. Karaktäristiska symptm Schizfreni 1) Vanföreställningar 2) Hallucinatiner 3) Desrganiserat tal (t ex uppluckrade assciatiner, splittring) 4) Påtagligt desrganiserat eller katatnt beteende 5) Negativa symptm, dvs affektiv avflackning, utarmat tankeliv eller viljelöshet

67 Vanföreställningar vid schizfreni Hallucinatiner vid schizfreni Bisarra Kntrll, styrning ch påverkan Tankedetraktin Tankepåsättning Tankeutsändning/bradcasting Magiskt tänkande Krppsliga Icke bisarra Hänsyftning Förföljelse Grandisitet Självförringelse Religin Svartsjuka Smatiska Dysmrfparania Hörsel Hörbara tankar Argumenterande Kmmenterande Imperativa/befallande Musik Övriga Syn Lukt Känsel Smak Smatisk Prdrmalsymtm ch residualsymtm Kverulansparania ch rättshaverister Or Nedstämdhet Sömnsvårigheter Märkliga tankar Udda beteende Scial tillbakadragenhet Självförsjunkenhet Aptitnedsättning Betygen sjunker Ouppmärksamhet Kncentratinssvårigheter Metafysiskt intresse, religiösa grubblerier Astrlgi Kedjerökning Förgiftningsideer, svält Rättskverulant Karriärkverulant Räntekverulant Kllektivkverulant Friskt eller sjukt? Persnlighet ch sjukdmsutveckling hs kverulansparaniker Det är sättet att argumentera sm avgör m en reaktin/klagare ska betraktas sm paranisk. 423 Aggressiv självhävdelse, håller på sin rätt. Misstr mt auktriteter ch samhällets administratin. Nyckelupplevelsen, det sm utlöser beteendet, kan vara en reell rättvisa eller ett bakslag sm han själv framprvcerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda förrätten mt allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden. Överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstrn ch kverulansen

68 Persnlighet ch sjukdmsutveckling hs kverulansparaniker Behandlingen är vansklig Ofta gd men smal intelligens Ofta gd förmåga att uttrycka sig I btten låg självkänsla ch känsla av maktlöshet sm föder agg ch bitterhet. Kverulansen kan ses sm ett försvar mt dessa känslr. Den inre knflikten (säkerheten han känner inför sig själv) förflyttas, prjiceras, på mgivningen ch han slipper se ch plågas av denna misshagliga sida hs sig själv. Det är de andra sm är dumma! 425 Den basala misstrn kmmer att gälla även läkaren, vården ch behandlaren. Behandlingsmtivatin saknas nästan alltid. Ibland tvångsintagning m han uppfattas farlig. Neurleptikaeffekten högst säker ch persnen är dessutm inte behandlingsmtiverad. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till smligas ökade känslighet för förmenta kränkningar. Å andra sidan är många benägna att ge särskilda favörer till särskilt besvärliga ch självupptagna människr. 426 Hyfs ch respekt Bemötande av psyktisk patient 427 Gtt allmänmänskligt bemötande. Patienten är mer än sina åsikter ch sin diagns. Vårda relatinen. Integritet Likvärdighet Samarbete Skapa ett rum mellan er där ni har det ni pratar m. Ni sitter i var sitt utsiktstrn. Tänk på att patientens utsikt är lika verklig för hnm sm din är för dig. Be patienten berätta m sin utsikt. Prata m hur det ser ut från ditt trn. 428 Båda har rätt till sina uppfattningar Var ärlig, autentisk, äkta. Det är k att försiktigt ifrågasätta patientens upplevelser, men gör det med respekt för patientens integritet. Om patienten skulle ändra sina vanföreställningar utifrån din lgiska argumentatin så vre det inte några vanföreställningar. Utgå från din egen upplevelse. Jag har jättesvårt att förstå hur det skulle kunna vara på det viset. Skulle du vilja förklara för mig? Skulle det kunna finnas någn annan förklaring? Krångla inte till det Försök, så gtt det går, stå för verklighetsförankringen. Patienten behöver höra din uppriktiga uppfattning, men på ett icke kränkande vis. Någn gång kan det vara till viss hjälp att föra ett mer abstrakt/filsfiskt resnemang m basen för vårt vetande ch huruvida vi egentligen någnsin kan lita på våra sinnen ch åsikter etc

69 Neurpsykiatri Justitieminister Beatrice Ask i Scialplitik nr 2, juni 2007: Tack till Susanne Bejert, Elenre Rydén ch Kjell Mdigh för en del tankar ch bilder! Trligen har vi väl någn frm av bkstavskmbinatin hela högen. Jag är livrädd för att små barn skall få en stämpel i pannan tidigt m att här finns en risk. 431 Tack till dcent Kjell Mdigh! Lästips, självupplevda Lästips, prfessinella författare Gunnel Nrrö Luke Jacksn Daniel Tammet Gunilla Gerland Marc Segar Susanne Schäfer Aspergers syndrm har jag verkligen det? Miffn, nördar ch Aspergers syndrm Född en blå dag Det är bra att fråga... På förekmmen anledning En riktig människa En överlevnadsguide för persner med Asperger syndrm Stjärnr, äpplen ch linser SLL Reginalt vårdprgram 2010 Scialstyrelsen ADHD hs barn ch vuxna Christffer Gillberg Autism ch autismliknande tillstånd hs barn, ungdmar ch vuxna Barn, ungdmar ch vuxna med Asperger syndrm - nrmala, geniala, nördar? Ett barn i varje klass - m DAMP, MBD ch ADHD Vanna Beckman Vuxna med DAMP/ADHD Uta Frith Autism ch Aspergers syndrm Kathleen Nadeau Flickr med AD/HD Malin Nrdgren Jag avskyr rdet nrmal Rss W Green Explsiva barn Tny Attwd Om Aspergers syndrm Daniel Gleman Känslans intelligens Jesper Juul Ditt kmpetenta barn Trkel Klingberg Den översvämmade hjärnan Den lärande hjärnan Judith Rich Harris Myten m föräldrars makt Lara Hns-Webb Så lyfter du fram styrkrna hs barn med ADHD Träning, självhjälpsprgram ch psykterapi för patienter (psykterapeuter med kgnitiv inriktning) (kgnitiv terapi via internet) (Riksförbundet Attentin) (Janssen) (Lilly) Förekmst Mental retardatin 1% ADHD 4-7% (kvarstår i ca 50%) Aspergers syndrm knappt 1% (kvarstår i 90%) Turette - 0,5% 69

70 Svårigheter att ta andras perspektiv (bearbetning C Gillberg, 1995) Exekutiva förmågr ADHD DAMP Autism- Asperger Tics Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. Tack till Susanne Bejert! Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig Funktinsnedsättning? Utvecklingsstörning / mental retardatin I en miljö sm inte tar hänsyn till persnens funktinsnedsättning/förmåga blir denne funktinsnedsatt. Detta leder till str stress sm ger symptm ch beteendestörningar. Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. 70

71 Känner du igen dig? 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv? Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). AD/HD lika typer AD/HD kmbinerad typ AD/D uppmärksamhetsstörning HD/D - framför allt hyperaktivitet Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Minst 6 symtm på uppmärksamhet föreligger: Ouppmärksam på detaljer, gör slarvfel Svårt att hålla kvar uppmärksamheten Verkar inte lyssna på direkt tilltal Följer fta inte givna instruktiner Svårt att rganisera sina hemsysslr Undviker sådant sm kräver mental uthållighet Tappar brt saker Lätt distraherbar Glömsk i vardagslivet Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Minst 6 symtm på hyperaktivitet ch impulsivitet föreligger. Hyperaktivitet: Svårt att sitta stilla med händer eller fötter Lämnar fta sin plats i klassrummet eller andra platser. Springer fta mkring, klänger eller klättrar, hs äldre subjektiv känsla av rastlöshet Svårt att utöva fritidsintressen lugnt ch stilla Verkar fta vara på språng eller gå på högvarv. Pratar fta överdrivet mycket 71

72 Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Impulsivitet Kastar fta ur sig svar innan frågeställaren har pratat färdigt Har fta svårt att vänta på sin tur Avbryter eller inkräktar fta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal) Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! AD/HD - diagnstik Debut före 7 års ålder Leder till kliniskt signifikant funktinsnedsättning inm minst två mråden; sklan, arbetet eller hemmet Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. Flicksymtm vid ADHD Arg för småsaker Humörsvängningar Lätt att ta till tårar Glömmer snabbt efteråt Liten grupp har städmani 72

73 Ytterligare exempel Tve, diagns? Spara-knappen Hn sm försvann på café vid läkarbesöken Hårförlängerskan Amfetaministen Skrna på sffan på avd 1 Mannen i bälte på avd 52 Brderline/EIPS? Recidiverande depressiner? Biplärt syndrm? Autismspektrumstörning? Alkhlberende? Tvångssyndrm? Generaliserat ångestsyndrm? ADHD? Tve, insatser? Specialiserad mttagning? ADHD-center? Infrmatin, utbildning? Stödkntakt? KBT för ADHD? Psykterapi mt svartsjuka? Centralstimulantia? SSRI? Melatnin? Berendemttagning? BUP? Scialtjänsten? Anmälan 14? Bendestöd? Hjälp med studier? Nytt arbete? AF? Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! ADHD vanligare i vissa grupper AD/HD samsjuklighet ch följder Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) 73

74 AD/HD samsjuklighet ch följder Utvecklingsstörning Aspergers syndrm Tics/Turettes syndrm Specifika inlärningsstörningar (dyslexi, dyskalkuli) Depressin, dystymi Biplär sjukdm Ångestsjukdmar (PTSD, scial fbi, OCD, GAD) Stressrelaterade sjukdmar utmattningssyndrm, utbrändhet Missbruk/berende Persnlighetsstörning Ätstörningar Smatisk sjuklighet (lycksfall, övervikt) ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Fråga: vad ska man behandla? Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) Svar: funktinsnedsättningen! Målsättning med behandlingen Behandling ch hjälp vid ADHD/DAMP Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk Infrmatin Pedaggiskt stöd Gruppbehandling Patient- ch anhörigförening (Attentin) Hjälpmedel Bendestöd Beteendeterapi Medicinering Centralstimulantia, amfetaminliknande Strattera Omega-3 fettsyrr? Arbetsminnesträning ( Rb-mem ) 74

75 Bemötande av patienter med ADHD ch Asperger Autistiska symtm Wings triad Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans ADHD/Asperger sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra ( n invlvement, n cmittment ) Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Stra svårigheter ifråga m ömsesidig scial interaktin ch kmmunikatin (verbal ch icke-verbal). Tal- ch språkprblem. Nedsatt föreställningsförmåga. Begränsade, repetitiva beteenden, intressen ch aktiviteter. Tvingande behv av att införa rutiner ch intressen. Mtrisk klumpighet. Svårigheter med krpps-språket i det sciala samspelet Ögnkntakt Ansiktsuttryck Gester Röstläget Aspergers syndrm Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan 75

76 Aspergers syndrm (frts) Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Förklaringsmdeller för autismspektrumstörning Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Förmåga att förstå att andra persner har tankar, känslr, avsikter ch önskningar ch vad dessa kan röra sig m. Mentalisering, eller kgnitiv empati, är en förutsättning för affektiv empati, medkänsla, ch för hänsynsfullt beteende. Central kherens. De flesta människr utgår från helheten ch sammanhanget, men persner med AST ser detaljerna först ch försöker bygga upp en helhetsbild av dessa. Exekutiva funktiner. De delfunktiner sm behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt, kunna möta ch hantera nya situatiner, fatta beslut ch lösa prblem.. Persner med ASD har fta avvikelser inm: Symptm sm fta följer Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Central kherens. Exekutiva funktiner Autmatisering Generalisering Scial stil 1. Klassiskt avskärmat, drar sig undan från scial kntakt 2. Passiv men inte undandragande 3. Aktiv men udda 4. Rigid, överfrmell scial stil Depressin Självskadande beteende Aggressivitet Annrlunda ätbeteenden Sömnstörning Specifika rädslr Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar 76

77 Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Michael Rangne Maj 2011 Tack till prfessr B Runesn för några av bilderna! Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Persnlighetsstörning 1. Vad är det? 2. Hur vet man m patienten har en sådan? 3. Spelar det någn rll? 4. Hur uppkmmer den? 5. Vad är det för skillnad på persnlighet 6. ch persnlighetsstörning? 7. Går det att behandla? 8. Hur kan man bemöta patienten? 77

78 Några anledningar till att en människa är besvärlig Några anledningar till att en människa är besvärlig Du själv uppfattar inte den andre krrekt prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag rimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati. 3. Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr Den andre krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke) missbruk, abstinens) psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm). någn frm av kris. lider av kverulansparania eller rättshaverism. uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt. har rimliga förväntningar på livet ch andra människr, ch dömer därmed sig själv till lycka. Perfektinism är ingen framkmlig väg mt lycka, sinnesfrid ch gda relatiner. persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl). neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning). brister i uppfstran. Persnen är på ren svenska faktiskt hyfsad ch trevlig. Frågr: Vilka av vanstående rsaker är den besvärliges eget fel? Vad ska åtgärdas med kritik? Pedaggik? Autentisk feedback? Persnlighet ch persnlighetsstörningar Persnlighet Hur är du = hur är din persnlighet? Extrvert ch scial eller intrvert ch tillbakadragen? Lätt eller svårt få kntakt med andra? Trivs med, skyr eller rent av behöver uppmärksamhet? Spntan ch impulsiv eller blyg ch försiktig? Säker eller säker i framträdandet? Vänlig eller lättstött? Kritisk eller gdmdig? Pedantisk eller slarvig? Energisk eller astenisk? Det inrtade mönster av tankar, känslr ch beteenden sm karaktäriserar en individs unika livsstil ch anpassning, resulterande från knstitutinella faktrer, utveckling ch sciala erfarenheter WHO 1993 Ett relativt stabilt mönster av karaktärsdrag, temperament ch emtinella drag 497 Inre förutsättningar för ett gtt liv Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslr sm fungerar. Gd självkänsla. Gda relatiner. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem. Trivs med sig själv ch livet Kmmer väl överens med andra Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv Humr Flexibilitet Tar ansvar för sig ch sitt 78

79 Ett test på en människas persnlighet Persnlighetselementa Hur reagerar persnen när han inte får sm han vill? Persnlighetsdragen är dimensinella, inte kategriska. På någt sätt måste man faktiskt vara; man kan inte vara utan egenskaper ch persnlighetsdrag. Både för mycket ch för litet av ett visst persnlighetsdrag kan ställa till bekymmer eller rsaka lidande. Många är anmärkningsvärt medvetna m sina dminerande respektive underutvecklade egenskaper, vilket gör att det lättare uppstår prblem än när man har bättre självkännedm. Smliga persnlighetsdrag har en tendens att samvariera, cluster Är du medveten m Den viktigaste frågan Hur din prfil ser ut? Hur andra uppfattar dig? Detta är en viktig del av självkännedm, att känna sig själv. Fungerar mitt sätt att vara? Tycker jag m de flesta människr jag har kntakt med? Tycker jag m mig själv? Har jag de relatiner jag vill ha? Är mina relatiner trivsamma ch närande eller knfliktfyllda ch destruktiva? Kan ch vågar jag göra det jag verkligen vill i livet? Är jag på det hela taget nöjd med livet jag lever? Mina svar berr huvudsakligen på min persnlighet! Dvs på mina övergripande mönster för känslr, tankar, reaktiner, beteenden, impulskntrll ch relatiner Vid prblematiskt beteende Persnlighet ch stress Enskilt beteende eller uttryck för underliggande persnlighet? Många kan se ch be m hjälp med ett beteende utan att se mönstret av underliggande dysfunktinella persnlighetsdrag. Vad är ett realistiskt mål, dvs vilken nivå ska vi lägga interventinen på? I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex i sjukvården ch i kriminalvården förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. Börja utifrån ch inåt, eller tvärtm?

80 Persnlighet ch persnlighetsstörning Persnlighetsstörning enligt DSM-IV ch ICD Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. Tar ej ställning till etilgin Kategriska mdeller Allmänna kriterier + specifika dit för störningen Kriterierna uppfyllda eller ej Man har, eller har inte, en persnlighetsstörning 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Hur vanliga är persnlighetsstörningar? Hur vet jag m patienten har en persnlighetsstörning? Nrmalbeflkning: 9-13 % ttalt Specifika ps: 1 3 % Brderline: 1-2 % Primärvård: % Inm psykiatrin: % KS öppenvård 1999: nära 50 % KS slutenvård 1999: drygt 25 % (BPD största gruppen) OBS: Varierande svårighetsgrad! Tänk tanken tidigt Skilj på state ch trait Det känns fta i kntakten, väcker starka känslr, anspänning Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen ch samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktiner ch handlingar Patienten verkar ha en prblematisk relatin till många andra människr Missnöje, klagar på allt ch alla, besviken, bitter, avvisad Sciala funktinssvårigheter arbete, studier, relatiner Anamnes från patient, anhörig, persnal Barndmsanamnes Scial utredning 509 Att möta en patient med persnlighetsstörning Varför behandla persnlighetsstörning? Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. Minska patientens lidande Minska patientens funktinsinskränkning Minska andras lidanden/prblem? Persnlighetsstörningen genererar axel 1-störning Persnlighetsstörningen interfererar med behandlingen av axel 1-störning 80

81 Överlevnad Syfte/mål med behandlingen Säkra behandlingskntakt Symtmkntrll Vardagsfärdigheter Relatinsfärdigheter Accepterande, självaktning Inte bli någn annan, utan lära sig vara ch hantera den man är Livskvalitet Persnlighetsstörningar Cluster A: Enstöriga, avvikande, udda, excentriska, sciala kntaktsvårigheter. Kgnitiv-perceptuell struktur Schizid, schiztyp, paranid persnlighetsstörning Cluster B: Utagerande, stökiga, dramatiska, färgstarka, instabila. Impulsivitet/beteendekntrll Narcissistisk, histrinisk, brderline, antiscial persnlighetsstörning Cluster C: Ängsliga, undvikande. Ångestbenägenhet Osjälvständig, tvångsmässig, fbisk persnlighetsstörning mad bad sad 512 A: Paranid persnlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet Vågar inte visa andra förtrende Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden Ältar gamla förrätter Upplever angrepp mt sig från andra Misstänker partner för att vara trgen Några rd m kverulansparania ch rättshaverister Några lika varianter: Rättskverulant Karriärkverulant Räntekverulant Kllektivkverulant Det är sättet att argumentera sm avgör m en reaktin/klagare ska betraktas sm paranisk. Bemöt med respekt 515 Rättshaveristens persnlighetsstruktur Utlösande ch vidmakthållande Persnligheten präglas av aggressiv självhävdelse, parad med misstr mt auktriteter ch samhällets administratin. Håller på sin rätt, överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstrn ch kverulansen. Gd men smal intelligens, gd förmåga att uttrycka sig. I btten låg självkänsla ch känsla av maktlöshet sm föder agg ch bitterhet. Kverulansen kan ses sm ett försvar mt dessa känslr. Den inre knflikten (säkerheten han känner inför sig själv) förflyttas, prjiceras, på mgivningen ch han slipper se ch plågas av denna misshagliga sida hs sig själv. Det är de andra sm är dumma! Nyckelupplevelsen, det sm utlöser beteendet, kan vara en reell rättvisa eller ett bakslag sm han själv framprvcerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda förrätten mt allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden

82 518 Behandlingen är vansklig Den basala misstrn kmmer att gälla även läkaren, vården ch behandlaren. Den sm inte är för är emt! Behandlingsmtivatin saknas nästan alltid. Möjligen kan man få persnen att reflektera litet över vem han vill ska ha makten över hans tankar ch handlingar, m han vill låta sig styras av andra. Å andra sidan har rättshaveristen efter många års kamp inte mycket annat kvar att leva för ch det skulle kanske bli tmt ch resultera i en depressin m kampen brtföll. Även en kamp sm andra uppfattar sm meningslös kan ge den kämpande mål ch mening för sin tillvar. Ibland tvångsintagning m han uppfattas farlig. Neurleptikaeffekten högst säker ch persnen är dessutm inte behandlingsmtiverad. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till smligas ökade känslighet för förmenta kränkningar. Å andra sidan är många benägna att ge särskilda favörer till särskilt besvärliga ch självupptagna människr. B: Narcissistisk persnlighetsstörning Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. Vad menar vi med empati? Mer m narcissism Skilj på att Förstå att en annan har det svårt (empati) Förstå hur det känns (empati) Känna samma känsla sm denne (inkännande) Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) Empatisvårigheter ses vid bland annat Autistiska tillstånd Narcissism ch psykpati (men f f a brist på sympati) Det finns både en sund ch en sjuklig narcissism Fåfänga, självbelåtenhet ch inbilskhet Upptagen av utseende, makt ch framgång Vill bli uppmärksammad ch beundrad Berende av beundran, andras gillande är det enda sm får dem att må bra Använder andra människr sm en spegel för att läsa av sitt eget värde, ch ens självkänsla styrs av det man tycker sig se Mer m narcissism Mer m narcissism Klarar inte kritik, ser den sm ett angrepp ch sm bristande ljalitet Kritik eller avsaknad på beundran kan framkalla starka negativa känslr ch beteenden En aggressivt laddad narcissist kan bli ilsken ch farlig vid kritik eller mtgångar Framhäver sig själva med sitt utseende, sina ägdelar ch sina förmenta talanger Trr sig ibland vara intellektuellt överlägsen Oförmögen ch villig att bry sig m andra. Allt kretsar kring dem själva. Liksm vid psykpati så finns inte andra människr, dessa är bara en förlängning av dem själva Andra persner är huvudsakligen instrument för att uppnå beundran ch makt Arrganta Tar gärna kmmandt, styr ch ställer Förväntar sig perfektin från alla Vanliga regler gäller inte dem, de kan tillåta sig mer än andra Deras skrytsamma sätt kan fta ses sm ett slags kmpensatin för bristande självkänsla ch självförtrende En del blir Casanvr i sin jakt på bekräftelse

83 Narcissistens nda cirkel Men vad är prblemet med att vara narcissist? Man finner dem fta i psitiner sm innebär status ch makt, t ex i plitiken, företagsledningar ch i media. Överallt där man kan synas ch märkas. Psitinen ch upphöjelsen göder i sin tur lätt den narcissistiska självbilden så att persnen blir ännu mer uppblåst ch självupptagen. Att man måste få all denna uppmärksamhet ch beundran för att må bra. Utan den mår man dåligt. En narcissist utan tillräckliga talanger för att ta sig fram ch bli någn blir vanligen bitter ch lycklig (typexemplet den fallne narcissisten ch den svårbtade depressinen) The bttm line vad gäller narcissism Hur uppstår narcissism? En människa för vilken allt är en rättighet känner ingen glädje eller tacksamhet för någt av det livet ger - allt tillkmmer en ju - ch är därför i psyklgisk mening en fattig människa sm inte kan bli annat än lycklig i längden Dåligt känt, men några tänkbara mekanismer är Barnet haussas för mycket eller för litet Curling Fkus på självförverkligande, egfixering Barnet behöver hjälp med att finna balansen mellan att bry sig m sig själv ch andra. Lära sig samarbeta sv Med patientens egna rd: B: Brderline persnlighetsstörning För mig är i strt sett allt antingen svart eller vitt! Jag är antingen gd eller nd, duktig eller duktig, hemsk eller bra. Antingen är livet bra eller så finns bara döden sm kan ta brt smärtan det innebär att leva. För det mesta kan jag inte ens finna en gd anledning att leva, men jag är för feg för att avsluta det! Instabilitet gällande affekter, självbild ch relatiner, samt impulsivitet 1. Skräckslagen inför separatiner 2. Idealiserar ch nedvärderar 3. Störning i identitet ch självbild 4. Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) 5. Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) 6. Affektiv labilitet 7. Krnisk tmhetskänsla 8. Aggressivitetsprblem (inadekvat/intensiv vrede, temperamentsutbrtt, slagsmål) 9. Krtvariga gränspsyktiska episder Bli inte arg eller prvcerad 83

84 Mer m brderline Mer m brderline Instabila Stra ch snabba humörsvängningar Instabil ch snabbt växlande självbild (värdelös -> fantastisk) Svartvitt tänkande Idealisering ch nedvärdering Impulsiva Ibland explsiva Skapar fta kas mkring sig Kriser vanliga Har svårt att lita både på sig själva ch andra vilket gör relatiner mycket besvärliga ch instabila. Skrämda av separatiner men beter sig så att de fta blir avvisade Blir lätt uttråkade Tmhetskänsla Deras persnliga gränser har fta ignrerats eller trampats på. Oftare än andra varit utsatta för incest, våld eller känslmässig försummelse sm barn. Strt lidande (jfr psykpater ch narcissister) Känslr sm fungerar Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Ett sunt känslliv kännetecknas av känslr ch affekter sm, utifrån situatinen ch den kulturella kntexten, är rimliga ch adekvata samt lagm lättväckta, starka ch långvariga. Till detta kmmer en förmåga att uppfatta ch tlka sina känslr samt kunna dra slutsatser av dessa (sammanfattas ibland sm självkännedm), ch att kunna reglera ch uttrycka känslrna på ett funktinellt sätt. Gda Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Brderlinebegreppet Hur vanligt är det? Brderline persnlighetsrganisatin (BPO) Brderline persnlighetsstörning (BPD) 1-2 % av nrmalbeflkning har BPS 11% av öppenvårdspatienter har BPS 19% av slutenvårdspatienter har BPS 2/3-delar förbättras i 30-års åldern 10% dör i suicid Ofta missbruk ch depressin samtidigt 84

85 Olika typer av självskadande Varför skada sig själv? Steretypt självskadande (utvecklingsstörning, autism) Grvt självskadande (psykser) Tvångsmässigt självskadande (trichtillmani) Impulsivt självskadande (brderline) Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten När brukar patienter med brderline bli suicidala? Tips för att hantera persner med brderlinepersnlighet: Verkligt eller upplevt övergivande/avvisande Känslmässig överbelastning eller känslmässig avstängning Ohanterliga känslstrmar Dissciatin (kan uppstå inför övergivande eller någt annat sm upplevs htande) Vid förbättring (htar självbild) Sätt upp tydliga ch knsekventa gränser. Tydliga villkr för er relatin Visa att du värdesätter relatinen men att du inte uppskattar destruktiva beteenden. Stanna kvar, stå för trygghet ch kntinuitet. Tack till Göran Rydén! Hur behandlar man brderline? Psykpaten i ett nötskal: Ofta dålig behandlingsmtivatin beträffande persnlighetsstörningen, söker för sekundära prblem Stabilitet ch kntinuitet i kntakten Gemensamt förhållningssätt m flera deltar i behandlingen Fkus på självdestruktiva handlingar Fkus på ev missbruk Behandla ev depressin Scial färdighetsträning Vid psykterapi Avgränsat fkus Realistisk målsättning Prblemrienterat De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad

86 Cre features Grandis Manipulativ Kylig brist på medkänsla Hal, pålitlig charm Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Svar: Det vet du inte B: Antiscial persnlighetsstörning, psykpat Före 15 års ålder aggressivt beteende mt människr ch djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga nrm- ch regelbrtt Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till nrmer, upprepat brttslig bedrägligt beteende impulsiv eller förmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas Hares psykpatichecklista, HPC: 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet Psykpati har genmgripande effekter Freuds mdeller 1. Känslr (ytlig, ingen ånger, ingen ängslan) 2. Interpersnell interaktin (charmig, grandis, manipulativ) 3. Livsstil (ansvarig, realistisk planering, impulsiv, dålig kntrll över beteendet) 4. Antiscialt beteende (stört beteende redan i barndmen, ungdmsbrttslighet, mångsidig kriminalitet) Medvetet Förmedvetet Undermedvetet En psykpat har alltid starka narcissistiska drag ch vanligen även mfattande brderlinedrag

87 Psykdynamisk mdell Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet Två aspekter av psykpati Dilemmat: 1.Persnlighetsstruktur/karaktär Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv 2. Beteende När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre Varför ska man låta sig behandlas när man inte har prblem? Det är de andra människrna, samhället ch samhällets nrmer sm är prblemet! Psykpaten är vanligen nöjd med sig själv ch inser inte sin känslmässiga trftighet ch allt elände han ställer till med. Psykpatens persnlighet är i allmänhet mycket stabil ch resistent mt påverkan Några tankar m att bemöta en psykpat C: Fbisk persnlighetsstörning Kunskap m tillståndet dessa människr finns! Kunskap m skillnaden mellan charmig yta ch skrupellöst inre Känner du igen tillståndet hs någn så klarar du dig vanligen från allvarlig skada Utgå från att infrmatinen du får är felaktig/förvriden Utgå från att persnen försöker manipulera dig Terapeutisk allians uppstår sent, m alls, i terapiförlppet Tr inte att du kan ändra persnens persnlighet Om du lyckas ändra beteendet en smula tr inte att det är för din skull eller för att persnen ändrat sig på djupet Psykpater använder andra sm ett sätt att nå sina egna mål vad försöker persnen just nu få av dig? Undvik dem m alls möjligt Scial hämning, känslr av tillräcklighet ch överkänslighet för kritik Upptagen av rädsla för att bli illa mtyckt eller avvisad i sciala situatiner Undviker kntakt m ej säker på att bli mtyckt Känner sig lätt förlöjligad Undviker aktiviteter där man kan bli kritiserad eller avvisad Hämmad i nya sciala situatiner p g a känslr av tillräcklighet Låg självkänsla, mindervärdeskänslr Ser sig sm scialt duglig ch underlägsen

88 C: Tvångsmässig persnlighetsstörning C: Osjälvständig persnlighetsstörning Upptagen av rdning, perfektinism ch kntrll Upptagen av detaljer Svårt genmföra uppgifter Fixerad vid arbete i st f fritid ch vänner Oflexibel i värderingar Kan inte göra sig av med skräp Ovillig att delegera Snål mt sig själv ch andra Stelbent ch envis Ge patienten tid ch tålamd Berende, behv av att bli mhändertagen, klängig Svårt ta vardagliga beslut Vill att andra ska ta ansvar i hennes liv Svårt uttrycka avvikande åsikt Vågar inte ta initiativ Mån m att vara till lags Obekväm ch hjälplös på egen hand Söker genast en ny relatin när en upphör Orimligt upptagen av rädsla för övergivenhet Tänk på att patienten vill vara till lags mt dig En helt vanlig dag på Serafen Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök Ätstörningar ch andra tillstånd med krppsfixering Anrexia nervsa Bulimia nervsa Ätstörning UNS Hetsätning Anrexia light Övervikt/fetma Excessiv mtin Krppsbyggande Störningar avseende ätande ch vikt Prevalens av ätstörningar hs ungdmar år AN Ätstörning UNS BN Obesitas Hets Störda ätbeteenden Ppulatinen 558 Anrexia nervsa 1 % av alla flickr (ca 5000 i Sverige) 0,1 % av alla pjkar Bulimia nervsa 3 % av alla flickr 0,3 % av alla pjkar ungdmar med svårare eller lindrigare frmer av ätstörningar

89 Risk för att dö av ätstörningar! Anrektiskt beteende Självmrd Krppsliga kmplikatiner Cirkulatinssvikt Hjärtrytmrubbningar Hjärtinfarkt Refeeding syndrm Hypglykemi Pneumni Alkhl- ch drgmissbruk Kffeinintxikatin 560 Reducerat kalriintag i smyg Rigida matvanr Tappar kntrllen över viktnedgången Excessiv mtin Laxering Diuretika ch aptitnedsättande medel - vanligt 561 Att förebygga ätstörningar: Uppmärksamma varningssignaler! Förändrade matvanr Ökat intresse för mat ch vikt Ökad fysisk aktivitet Missnöje med utseendet Självcentrering Rastlöshet Nedstämdhet Irritabilitet Tvångsmässighet Scial islering 562 Att förebygga ätstörningar Uppmärksamma flickr med ätstörningar i familjen Uppmärksamma menstruatinsstörningar hs unga Tandläkare bör uppmärksamma emaljskadr ch spttkörtelsvullnad Lära sklpersnal mer m ätstörningar? Avråda från bantning Stärka barns ch ungdmars självkänsla Annat krppsideal i samhället 563 Bulimia nervsa Återkmmande perider av hetsätning av stra mängder mat under krt tid alltid i avskildhet. Känsla av kntrllförlust. Återkmmande kmpensatriskt beteende för att mtverka viktuppgång Framkallande av kräkning Användande av laxermedel eller diuretika Perider av sträng diet Intensivt mtinerande Bulimia nervsa Viktfbi: fixerad av vikt ch krppsutseende. Självkänslan överdrivet påverkad av detta Debutålder: år

90 Mer m bulimia nervsa Mer m bulimia nervsa Börjar fta med bantning Matbegäret kmmer ibland mycket plötsligt; impulskntrllstörning Ibland planerar patienten i flera timmar Junk fd Hetsätningen ger skamkänslr sm aktiverar de kmpensatriska åtgärderna Samma störning av nrmala hunger- ch mättnadskänslr sm vid AN Kan tappa måltidsrytmen alldeles Blir islerade ch passiva Får svårt klara utbildning ch arbete Förstörd eknmi; en del stjäl ch andra får kntkrtsskulder Låg självkänsla Leder fta till sekundär depressin Många blir självmrdsbenägna Ibland utvecklas missbruk av alkhl, drger ch kffein Ibland meningslöst stjälande; kleptmani Ytterligare frmer av självdestruktivitet Anrexia nervsa: behandling Eventuellt tvångsvård Häv svälten m nödvändigt sndmatning eller drpp krrigera medicinska kmplikatiner eventuellt näringsdryck Kstprgram sm patienten ska försöka ta eget ansvar för. Nrmalisera ätbeteendet Undvik maktkamp Viktkntrll ej mer än en gång/vecka Anrexia nervsa: behandling Om föregående upplägg ej fungerar kan prövas beteendeterapi Mål för en vecka: ej mer än ett kils viktuppgång per vecka Belöningar utifrån resultatet (belöning bättre än bestraffning) Risk att patienten frcerar för att äta sig ut från sjukhuset årig man (1) En 60 årig man kmmer till medicinakuten efter intxikatin i självmrdssyfte. Det framkmmer att patienten har en rdnad scial situatin. Arbetar sm tandläkare. Gift i gtt äktenskap sedan 30 år tillbaka. Har två vuxna söner från ett tidigare förhållande, gd kntakt med dessa. Det framkmmer alkhlöverknsumtin sedan kanske sex månader tillbaka, vilket hustrun uppfattar sm ett prblem. Patienten dricker kanske ½ flaska vin 4 5 dagar/vecka men negerar medicinska kmplikatiner, abstinens, merbegär ch kntrllförlust. För två månader sedan ertappades patienten med snatteri på ett varuhus, trts gd eknmi. Han har skämts för det inträffade sedan dess ch känt tilltagande nedstämdhet ch haft svårt att riktigt glädjas. Han har grubblat ch ältat, svit rligt, upplevt sänkt självkänsla men intakt aptit årig man (2) Dagen före inkmsten till medicinakuten blev patienten åter ertappad med snatteri, denna gång på Systemblaget i alkhlpåverkat tillstånd. Han hade dessutm bserverats köra bil till Systemblaget varför han nu trr att han har rättegång att vänta både för snatteri ch för rattfylleri. Pat berättar att denna nesa var mer än vad han std ut med varför han beslöt att ta sitt liv. Han hade dessförinnan inte haft några mer påtagliga självmrdstankar. Han skrev ett avskedsbrev ch tg sedan ett större antal värktabletter varefter han smnade. Hustrun upptäckte emellertid att han sv längre än han brukar på mrgnen, skakade liv i hnm, fick veta vad sm hade hänt ch tg hnm till medicinakuten. Psykiskt status: Ger mycket fin kntakt. Kanske någt sänkt grundstämning. Nedsatt mimik. Depressivt präglat tankeinnehåll med mycket skamkänslr. Villfrtfarande dö. Ambivalent till psykiatrisk vård på sjukhus, accepterar däremt öppenvårdskntakt

91 Nivåer ch frmer av knsumtin Medicinska knsekvenser av högt alkhlintag Bruk Riskabelt bruk Skadligt bruk Missbruk Berende Intxikatin Abstinens Samt psykiska, krppsliga ch sciala skadr 575 Intxikatin Missbruk Berende Abstinens, DT, kramper, epanfall Wernicke-Krsakffs syndrm Hjärnskadr, demens, frntal persnlighet Fetalt alkhlsyndrm Övervikt Imptens, infertilitet Hypertni Diabetes Levercirrhs, skrumplever Cerebellär ataxi, balans- ch krdinatinssvårigheter Blödningar (mage, hjärna) Neurpati, nervskadr, fallskadr Pankreatit, bukspttskörtelinflammatin Bristsjukdmmar Muskelsjukdm Benskörhet Hjärtsjukdm Cancer 579 Psykiska ch sciala knsekvenser av alkhlöverknsumtin Självförakt Depressin Ångest Självmrd Scial ch eknmisk utförslöpa Ensamhet, arbetslöshet, skilsmässa, förlrar barnen Förstörda liv eget ch andras Vide Janne

92 Alkhlabstinens Missbruk Lindrig/måttlig Or Sömnstörning Darrningar ch skakningar Svettning Ökad puls ch bldtryck Hjärtklappning Svår = delirium tremens Svår r ch rastlöshet Illamående Desrientering - förvirring Desrganiserat beteende Syn- ch hörselhallucinatiner Takykardi Str bldtrycksstegring Kramper Ep-anfall Livshtande! Pågående DT indikatin för LPT Str risk för DT hs känd missbrukare kan vara fall för akut LVM 584 Upprepad användning av alkhl eller narktika sm leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i sklan eller hemmet. Upprepad användning av alkhl eller narktika i riskfyllda situatiner, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. Upprepade kntakter med rättsväsendet till följd av missbruket. Frtsatt användning trts återkmmande prblem. 585 Berende Alkhlcentrering knsumtin ch knsekvenser Tlerans: behv av allt större ds för att nå ruseffekt Återställarbehv: abstinensbesvär när bruket upphör Minnesluckr efteråt Misslyckade försök att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, knsumera ch hämta sig från bruket av alkhl ch narktika Viktiga sciala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas Frtsatt användning trts krppsliga eller psykiska skadr 586 Anamnes Dricker du? Hur fta? Hur mycket varje gång? (Mängd) AUDIT (mängd ch knsekvenser) Alknacka (mängd) CAGE (knsekvenser) Cut dwn: Har du någn gång försökt skära ner din alkhlknsumtin? Annyed: Är du besvärad av att andra klagar på din alkhlknsumtin? Guilt: Har du haft skuldkänslr p g a din alkhlknsyumtin? Eye pener: Har du tagit en återställare dagen efter att du druckit? 588 Tlkning av AUDIT 8 p: fångar alla med siskfyllda/skadliga vanr, men får med några utan alkhlprblem. 10 p: missar några sm faktiskt har prblem. 19 p eller mer: sannlikt alkhlberende Dkumenterade behandlingsvägar Scialtjänsten Sjukvården LPT /LVM? Riskabelt alkhlintag: rådgivning, mtivatinsskapande samtal ch uppföljning i primärvården Behandla samsjuklighet (depressin, ångest, krppslig sjukdm) Förebyggande läkemedel: Antabus, Campral, Revia Behandla abstinens: bensdiazepiner, ibland sjukhusvård KBT Tlvstegsprgrammet (Minnesta) Lästips: Läkartidningen nr !

93 Enkel interventin (Brief Interventin) Världens mest effektiva behandlingsmetd Stepped care Kartläggning (AUDIT, TimeLineFllwBack, CAGE) Infrmatin Rådgivning Prvtagning Uppföljning (bifeedback) 2-4 samtal - Icke-knfrntativt Hammarberg - psykscial behandling 592 LVM Några centrala paragrafer med fkus på vad persnal inm akutsjukvården kan behöva veta 593 Michael Rangne Specialist i psykiatri Nrra Sttckhlms Psykiatri Nvember Vad frdras för vård enligt LVM? Tvångsvård ska beslutas m någn till följd av ett frtgående missbruk av alkhl, narktika eller flyktiga lösningsmedel är i behv av vård för att kmma ifrån sitt missbruk. Detta m vårdbehvet inte kan tillgdses enligt scialtjänstlagen eller på någt annat frivilligt sätt. Det krävs ckså att missbrukaren till följd av missbruket (någn av 1-3 räcker) 1. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara 2. eller löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv 3. eller kan befaras att allvarligt kmma att skada sig själv eller någn närstående 6 Vem är skyldig att anmäla enligt LVM? 1. Myndigheter sm i sin verksamhet regelbundet kmmer i kntakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till scialnämnden m de får kännedm m att någn kan antas vara i behv av vård enligt denna lag. 2. En läkare skall genast göra anmälan till scialnämnden, m han eller hn i sin verksamhet kmmer i kntakt med någn sm kan antas vara i behv av medelbart mhändertagande enligt 13 eller vård enligt denna lag ch läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genm läkarens egen försrg eller i övrigt inm häls- ch sjukvården. 93

94 13 Omedelbart mhändertagande Scialnämnden får besluta att en missbrukare medelbart skall mhändertas, m 1. det är sannlikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av denna lag, ch 2. rättens beslut m vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälstillstånd allvarligt försämrat m han eller hn inte får medelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kmmer att allvarligt skada sig själv eller någn närstående. Kan scialnämndens beslut m mhändertagande inte avvaktas, får beslut m mhändertagande fattas av nämndens rdförande eller någn annan ledamt sm nämnden har förrdnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. När scialnämnden har ansökt m tvångsvård, får även rätten på någn av de grunder sm anges i första stycket besluta att missbrukaren medelbart skall mhändertas. Michael Rangne mrangne@gmail.cm Att möta ch stödja en människa sm mår dåligt Bemötandet en värdefull del av behandlingen Hur jag vill bemötas: Hur jag inte vill bemötas: Bemötande first things first! Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Du måste vilja persnen väl för att kunna hjälpa! Att möta människr 94

95 Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Alla människr hatar att ta rder Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del. Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. N invlvement, n cmittment (den sm inte är med kmmer att vara emt) Aspekter på bemötande ch hjälp Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Relatin Dialg Pedaggik Stöd Beteendefkuserat Värme Empati Äkthet Vilka verktyg har vi? Diskutera Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn Tycker du att alla patienter ska bemötas ch behandlas lika? Varför, eller varför inte?

96 Psykiatrin en del av kulturen Patienter är lika Alla har en uppfattning m psykiatrin - hur den är, ch hur den brde vara 610 Km ihåg F-en! Föreställningar Förväntningar Farhågr Fantasier Förtrende Förståelse Förändring Familjen ch var ch en vill därför få vara litet speciell, någn särskild, få ett individuellt bemötande. Patienten uppskattar att man går utöver rutinerna, gör någt extra. Den likvärdiga relatinen Subjekt Subjekt Likvärdighet I den likvärdiga relatinen utgör patientens tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Patienten ch hans inre värld behandlas med samma allvar sm min egen. Autenticitet Integritet Självkänsla Persnligt ansvar Scialt ansvar Gemenskap 96

97 Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Förälder Förälder 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? Vuxen Vuxen 2. Vilken är situatinen/kntexten? Barn Barn 616 Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? Är ambitinen att Det viktigaste Ge klienten insikt i sitt beteende? Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? Undvika att själv bli slagen eller förföljd? 617 Bemötande av patienter med psykiska besvär Slutsats? Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. 97

98 Psykterapi Stödjande ch jagstärkande förhållningssätt Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna Infrmatin, gärna patientbrchyr, lästips. Patientföreningar. Avdramatisera ch lugna. Förmedla empati. Stöd, hjälp patienten lösa prblem. Finns utlösande faktrer eller försämrande mständigheter sm kan åtgärdas? Prfessinell stödterapi Vad menar vi med empati? Väsentligaste metden i den akuta fasen. Empati ch stöd. Härbärgera patientens plågsamma känslr. Infrmatin ch utbildning m tillståndet. Inge hpp (men undvik överdriven hurtighet). Mtivera till att ta emt behandling. Hjälp med prblemlösning ch hanterande av praktiska prblem. Hjälp patienten ta avstånd från depressiva skuldkänslr ch vanföreställningar. Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) En fruktbar utgångspunkt? The deepest hunger f the human sul is t be understd. Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! Stephen R Cvey 98

99 Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Lathund för fungerande kmmunikatin Depressin Ångestsjukdm Psyks Autismspektrum ADHD Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. 629 Validering 1. Jag hör att 2. Då tänker ch känner jag att 3. (eventuellt: därför att ) 4. Jag vill istället att Lyssna ch bservera. Summera, spegla, återge, förmedla krrekt förståelse. Läs av ch förmedla förståelse av det utsagda. Bekräfta ch gör begripligt utifrån histrien. Mtverka jag brde inte vara / känna / bete mig så här. Bekräfta ch gör begripligt utifrån nuvarande mständigheter. Behandla persnen sm en jämlik ch sann persn, var genuin

100 Invalidering Situatinen i ett nötskal Göra saker sm htar tryggheten (vara aggressiv, hta, tvinga). Ignrera eller vara uppmärksam. Förminska känslr eller deras giltighet. Vara kritisk eller nedvärderande, tlka ett beteende så negativt sm möjligt. Låta bli att reda ut ett missförstånd Vara egensinnig, vilja ha rätt. Göra antaganden m den andre sm är värderande ch inte fakta. Inte bry sig m den andres smärta. Försöka kntrllera den andre. Förvirra, vara ärlig, vara överlägsen. Insistera på att den andre känner / tänker / menar någt annat än hn gör. Behandla den andre sm skör eller utan förmåga Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Inse att det INTE handlar m: Att vara anhörig eller hjälpare Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Är det verkligen beröm ch belöning vi vill ha? Eller vill vi ha bekräftelse, uppskattning, uppmuntran, kärlek ch andra uttryck för äkta känslr? Vi vill inte vara duktiga vi vill betyda någt för en annan människa, vi vill beröra denne. Alternativ till beröm: TACK! Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? att uppleva glädje ch mening? jag har någt att lära av varje människa jag möter? ett äkta möte alltid lämnar båda åtminstne en smula förändrade?

101 Hur skulle det kännas för patienten m han/hn upplevde att mötet har betydelse för ss; att det ger även ss någt värdefullt för egen del? Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu! En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient Vad menas med terapeutisk allians? Empati i praktisk handling Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. 1. Vad behöver denna människa just nu? 2. Hur kan jag hjälpa hnm/henne med det? 101

102 Om att skapa en allians en början Önskan eller behv? Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. Vad patienten vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad patienten behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över patienten eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv Hinder för alliansen kan höra ihp med 1. Sjukdmen 2. Patientens persnlighet 3. Omgivningen 4. Behandlaren (!) ch behandlingsförutsättningarna Bristande tid Bristande intresse Bristande kunskap Ensidig teretisk referensram Hur känns det för patienten - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? En bra behandlare bör kunna se patienten i ett bilgiskt/medicinskt, psyklgiskt ch scialt perspektiv samtidigt 648 Vården är det sm sker mellan mig ch patienten Prcessens kvalitet avgör vårdens kvalitet Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi

103 Den stra hemligheten För att hamna i rätt utgångsläge är?????? löjligt enkel, egentligen Har du prövat med att försöka försök med litet vanlig enkel vänlighet! 651???? TYCKA OM din patient? 652 allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. Du behöver inte tycka m hela patienten ch allt han gör men försök hitta någt du uppskattar, ch fkusera på det! Kahlil Gibran, Prfeten Michael Rangne Svårt med sympatin? Förresten Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv! en sak till!!!!!! ha litet KUL!!

104 När det inte går så bra 657 Persnlighet ch stress Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex i sjukvården förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket. 661 Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 104

105 Arga, missnöjda ch htfulla patienter 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa patienten med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 663 Htfulla, aggressiva, explsiva ch flexibla patienter 664 Patienter med ökad risk för våld Demens ch annan kgnitiv nedsättning. Berusning ch annan drgpåverkan. Abstinens. Mani. Psyks. Imperativ hörselhallucins. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, histrinisk, antiscial). Depressin (män). ADHD. Autismspektrumstörning. Utvecklingsstörning. Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga patienter är ännu viktigare här! Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Ta på allvar ch visa respekt. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta patientens känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Kränk aldrig patienten! Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. 665 Andras aggressin Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? 667 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. 105

106 Varningssignaler för risk för aggressin Några råd för att undvika våld Patienten Spänd Orlig Stressad Högljudd Upprörd Kränkt Missnöjd Rädd! Osv Du själv Rädsla/behag Lyssna på din intuitin ch inre röst! Förutse. Förebygg. Lyssna på dina inre varningsklckr. Lyssna på andra sm känner patienten. Sitt inte ensam med htfull eller ptentiellt farlig patient. Sitt närmast dörren Några råd för att undvika våld Undvik Tillgång till larm. Väktare eller plis i beredskap vid allvarlig våldsrisk. Tänk på hur du bemöter patienten. Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Vänlighet, varsamhet. Empati. Bekräfta patientens känslr. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet Livräddaren Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll Förklara att ht inte accepteras. 1. Larma. 2. Om möjligt: fly! 3. Om inte möjligt: Vänlighet. Stirra inte. Förmedla att du ser hur upprörd han är, ch att det inte är knstigt, dvs att han är kay. Alliera dig jag står på din sida ch vill hjälpa dig

107 Bemötande first things first! Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Att möta människr Negativa : Jbbiga Svåra Tråkiga Tärande Destruktiva Neutrala: Ingen känslmässig inverkan Psitiva : Närande Givande Stimulerande Berikande Glädjande Negativa : Jbbiga Svåra Tråkiga Tärande Destruktiva Neutrala: Ingen känslmässig inverkan Psitiva : Närande Givande Stimulerande Berikande Glädjande Negativa : Jbbiga Svåra Tråkiga Tärande Destruktiva Neutrala: Ingen känslmässig inverkan Psitiva : Närande Givande Stimulerande Berikande Glädjande Negativa : Jbbiga Svåra Tråkiga Tärande Destruktiva Neutrala: Ingen känslmässig inverkan Psitiva : Närande Givande Stimulerande Berikande Glädjande 107

108 Gda relatiner är resultatet av ett antal väl definierbara persnliga egenskaper ch beteenden Hur vi kmmunicerar med andra bestämmer i slutänden vår livskvalitet. Anthny Rbbins, utbildare ch cach. 681 Lyckliga människr är sammanbundna med varandra i nätverket. Ju fler lyckliga människr man har runt sig, ju större chans att man själv är lycklig. Ju mer centralt i sitt nätverk man befinner sig, dest större chans att man är lycklig. Ju mer sammanbundna ch lyckliga ens vänner ch familj är, dest lyckligare blir man själv. Dynamic Spread f Happiness in a Large Scial Netwrk. BMJ Att leva = Inter hmines esse. Ordagrant: att vara bland människr Att vara död = Inter hmines esse desinere. Ordagrant: upphöra att vara bland människr

109 Vi kan inte ensamma bära våra öden, det är mänskligt, men det är så vi lever, sm m vi ensamma bär våra öden. Kennet Klemets, Acceleratr 2005 Tak över huvudet Mat för dagen Någt att göra Någt att se fram emt Någn att älska Självrespekt 688 Vad är viktigast i mitt liv? 1. Trygghet 2. Självkänsla 3. Närhet ch tillhörighet 4. Självbestämmande Äkthet, uppriktighet, autenticitet? Närhet, intimitet? Integritet, resning, rak rygg? Intervju med Tim Kasser, SvD 17/ , sm skrivit bl a The high price f materialism Chefers sätt att leda har betydelse för medarbetarnas välmående Det centrala i chefsskapet är att skapa tillit ch det bygger man genm att vara rättvis, pålitlig ch förutsägbar mt sina medarbetare. Hälsfrämjande ledarskap tycks handla m Tydlighet vad gäller uppdraget i strt, rller ch uppgifter för den enskilde medarbetaren Samtidigt sm man behöver visa mtanke ch vara lyhörd (Jämför barnuppfstran : Barn behöver två saker värme ch gränser) Christer Sandahl Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36,

110 Recept # 1 för ett lyckligt liv Bygg relatiner Mdell för ett givande liv: ge, men smart! 1. Testa 1. Testa 2. Utvärdera? 1. Testa 2. Utvärdera 3. Välj! Recept # 2 för ett lyckligt liv Recept # 3 för ett lyckligt liv Göra gtt ch se resultatet Se, var tacksam för ch gläd dig åt allt bra i ditt liv 110

111 Typer av beteende Typ A-beteende Har alltid bråttm, verkar stå under ständig tidspress, tåliga Prestatinsinriktade, drivs av tävlingsinstinkt Blir irriterade över påverkbara småsaker Antagnistisk ch fientlig beredskap mt andra, aggressivitet vid mtgång Stressreaktinen fight r flight Jag hade tur: Föräldrar sm älskade varandra OCH mig! Typ D-beteende Känner r, nedstämdhet ch irritatin, ibland fientlighet Svårt visa känslr, har fta svårt att söka scialt stöd i sin mgivning Stressreaktinen spela död Typ B-beteende Befinner sig i balans Kan mycket väl bli arga, men kanaliserar ilskan till knstruktiv handling utan aggressivitet Rickard Wlff Anknytning Vi behöver någn att gå till när det är svårt. Men många har inte lyckats ersätta föräldrarelatinen (m den alls funnits). Många föräldrar klarar inte att lyssna på sina barn när de har prblem. Måste rka lyssna tills barnet pratat färdigt. Anknytning Autnmifanatism i Väst, på bekstnad av förmågan att utveckla djupa relatiner. Ett strt träd behöver djupa rötter. Föräldrarna har så mycket annat de ska hinna med, därför uppmuntrar de barnens självständighet. Barn behöver enskild tid med vardera förälder. Relatiner är alltid en till en - inte i grupp ens m det är gd stämning i familjen. Tnåringar öppnar ibland ett fönster, ch det gäller att vara tillgänglig då. Tnåringen behöver få bekräftat att han frtfarande har möjlighet att kmma till föräldrarna. Tack till Björn Wrangsjö Tack till Björn Wrangsjö Identitetsutveckling Barn mår inte bra av att behöva ra sig för eller ta ansvar för sina föräldrar. Narcissister: Stra utanpå, små inuti. Låter inte andra bli viktiga för dem, även m de har vänner. Se deras ensamhet! Vandra med hnm en bit på vägen, visa att du ser att han har det svårt. Tack till Björn Wrangsjö Klimatet, stämningen, den känslmässiga atmsfären är det viktigaste - inte den yttre rdningen. Hur känns det att vara med varandra i vår familj? Alla ska få vara med ch bestämma spelreglerna, vad sm ska göras ch hur. Mer kärleksfullt förhållande, trts en pressad vardag. Lättsammare ch rligare förhållande, trts samma vardag. Var ch en tar fullt ansvar för sitt humör ch för de signaler man förmedlar till andra. Barnen ska få en bra ch psitiv bild av hur det är att vara vuxen - inte en ständigt trött, pressad, härjad ch missnöjd förebild. Barnen ska få en annan bild av ett förhållande mellan man ch kvinna, med mer värme, glädje ch kärlek. Barnen ska slippa drabbas av förälderns stress. 111

112 7. Sharpen the saw Den viktigaste förutsätningen för ett gtt möte är att jag vill mötas, ch visar det! Be practive (freedm t chse) The seven habits f highly effective peple - restring the character ethic 2. Begin with the end in mind (chice) 3. Put first things first (actin) Ge ch håll löften Att leva ch verka till 100 % 4. Think win-win (respect) 5. Seek first t understand, then t be understd (understanding) Invlvera andra ch arbeta fram lösningar 6. Synergize (creatin) Vägen till win/win Integritet Förtrende, Mgnad emtinellt bankknt Överflödsmentalitet Önskade resultat Riktlinjer Resurser Redvisning Knsekvenser 16-åringen på villvägar 1. Karaktär 2. Relatiner 3. Överenskmmelser 4. System/struktur sm stödjer win/win 5. Prcesser sm stödjer win/win Varför skulle hn lyssna på dig? 112

113 Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre 716 Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. Min partner? Min fru? Mina barn? The deepest hunger f the human sul is t be understd. Mina vänner? Mina medarbetare? Stephen R Cvey Min chef? Habit 5 Seek first t understand, then t be understd Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut

114 Depressin Ångestsjukdm Psyks Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Empati betyder att fånga upp ch förstå en annan människas känslr ch vägledas av den förståelsen i kntakten med den andra. Autismspektrum ADHD Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter Bild av känt ansikte 0,1 sekund Bestämd åsikt m huruvida persnen är: Någn att tycka m Någn att lita på Kmpetent ger en spntan, medveten infrmatin m känslläget ch avsikterna sm en annan människa har genm att spegla den handlingsintentin sm denne har

115 Lathund för fungerande kmmunikatin Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. Dialgkmpetens 1. Jag hör att 2. Då tänker ch känner jag att 3. (eventuellt: därför att ) 4. Jag vill istället att Knstruktiv kmmunikatin förutsätter att varje talare Avstår från att dminera ch ta tlkningsföreträde Talar lagm mycket Är nyfiken på hur andra tänker ch känner Vill lära av de andra Delar med sig av sina erfarenheter Argumenterar för sin sak ch samtidigt är öppen för andras argument Ifrågasätter sina egna ståndpunkter ch kritiskt granskar andras Inte försöker vinna (ingen ska vinna ) Har närhet ch distans både till sig själv ch övriga talare 729 Vilken zn kmmunicerar vi i just nu? Grön zn Låt ss undersöka det Det fixar vi! Jag har varit klar Jag kan ha gjrt fel Vi uppfattar ng detta lika Jag är k men kan bli bättre Det finns trligen ett bättre sätt Låt ss vara flexibla Det är en spännande idé Röd zn Ingen vet någt m detta Hur trr du jag ska hinna det? Du har inte förstått Det är inte mitt fel Där har du fel Jag är inte sämre än andra Så har vi alltid gjrt Bestämmelserna säger Så har vi aldrig gjrt förut Är det verkligen beröm ch belöning vi vill ha? Eller vill vi ha bekräftelse, uppskattning, uppmuntran, kärlek ch andra uttryck för äkta känslr? Vi vill inte vara duktiga vi vill betyda någt för en annan människa, vi vill beröra denne. Alternativ till beröm: TACK! Tack till Lennart Lindén, Ugil Knsult 115

116 Vi vill varken ha beröm eller metder Vi vill ha äkta kntakt ch närande relatiner Likvärdighet Autenticitet Integritet Självkänsla Persnligt ansvar Scialt ansvar Gemenskap Den likvärdiga relatinen Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Subjekt Subjekt Förälder Förälder Vuxen Vuxen I den likvärdiga relatinen utgör den andres tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Den andre ch dennes inre värld behandlas med samma allvar sm min egen. Barn Barn Vår kärlek har bara värde för andra i den mfattning sm de kärleksfulla känslrna kan msättas i praktiken dvs till ett beteende sm andra upplever sm kärlek. Om jag behandlar barnet likvärdigt (dess tankar, känslr, önskningar ch behv är lika viktiga sm mina egna) respekterar barnets integritet stöttar barnets persnliga ansvarstagande ch utvecklingen av dess självkänsla själv är äkta ch autentisk i vår relatin Då älskar jag barnet på ett sätt sm är bra för det, ch sm barnet upplever sm kärleksfullt

117 Allt verkligt liv är möte Jag Relatinen Du Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte 739 Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt) 740 Vad kan vi lära av Buddha? Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. 741 Sökaren nr 1/1986 Skulle ni kunna tänka er att vara där jämt? 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Ibland lider man helt frivilligt flera dagar i sträck! Alltid ch i varje stund. Vartenda ett. Kan jag välja litet ftare? Michael Rangne Tack till Kay Pllak! 117

118 Lifesaver för förhållanden Fungerande förhållande: Stp making each ther wrng! Fantastiskt förhållande: What d yu want in life? Att känna en människa helt ch fullt, ch älska henne trts hennes brister. Sälen Sälsus 745 Att känna en människa helt ch fullt, ch älska henne trts hennes brister. Detta kräver att vi förstår ch förlåter. Detta gäller även vårt förhållande till ss själva. Man vill så gärna ändra på alla andra tänk m man kunde få dem precis sm man vill ha dem! Sälen Sälsus Tack till Kay Pllak! Hur skulle våra möten med andra bli m vi utgår från att vi kan lära ss någt av varje människa? vi utgår från att varje möte med en människa är en möjlighet till glädje ch mening för ss själva, ch visar denne vår uppskattning? vi utgår från att ett äkta möte med en annan alltid lämnar båda åtminstne en smula förändrade? Övar jag på att vara psitiv, leta efter det gda ch vackra, se möjligheterna, tala väl m, tr andra m gtt? Eller övar jag på att leta ch påtala bristerna, ana nda avsikter, tala illa m ch döma ut andra? Bidrar jag till sanningen eller lögnen m den andre?

119 Kan det vara så att? En gammal indianhövding satt ch pratade med sin snsn. Han sörjde djupt en tragedi sm inträffat i familjen. Han sa: -Jag känner att jag har två vargar sm kämpar mt varandra i mitt hjärta. En av dem är våldsam, hatisk ch hämdlysten. Den andra är kärleksfull, förlåtande ch medkännande. Snsnen frågade: - Vilken varg kmmer att vinna, farfar? Han svarade: - Den jag matar. 1. I varje möte med en annan människa finns en möjlighet att få veta någt m mig själv. 2. I de tankar sm dyker upp i mitt huvud finns ett budskap till mig m mig själv. 3. Ingen människa kan störa mig utan mitt eget medgivande. 752 Tack till Kay Pllak Hur skulle det kännas för den andre m Vad har mina. (medarbetare, barn, fru, kunder) gett ch lärt mig? han upplever att han har betydelse för ss, att han ger även ss någt värdefullt för vår egen del? Några användbara inledningar Det är underbart för mig att du finns, för att Har du berättat det för dem? Nu ska jag berätta hur du berikat mitt liv, allt det här har jag fått av dig Om inte du fanns skulle jag inte få uppleva var dag! Tack vare dig har jag fått lära mig allt detta

120 Träna nya tankar Jag lever mitt liv utifrån att jag gör skillnad. Vad jag gör, hur jag är, vem jag är gör skillnad för varje människa jag möter i mitt liv, var dag ch var stund. I varje möte med en annan människa har jag en möjlighet att göra skillnad för denne, att ge någt av mig själv till världen. Varje möte är samtidigt en möjlighet även för mig själv. En möjlighet att uppleva glädje, mening, tacksamhet, kmpetens, flw. Och en möjlighet till utveckling ch självkännedm. 1. I varje möte med en annan människa finns en möjlighet att få veta någt m mig själv. 2. I de tankar sm dyker upp i mitt huvud finns ett budskap till mig m mig själv. 3. Ingen människa kan störa mig utan mitt eget medgivande. All förändring börjar med mina tankar. Börja öva på småfiender. Av de sm står en närmast får man de värdefullaste lektinerna. Min fru har jag valt för att få riktigt bra träning Så intressant! Vad kan jag göra för att hjälpa henne? 758 Tack till Kay Pllak Från ffer till ansvarig 1. Min uppfattning m verkligheten är inte detsamma sm verkligheten. 2. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tlka det jag ser. 3. Mina tankar är skapande Varje tanke jag har m en annan människa flyttar mig i någn riktning Skapar mina tankar rörelse brt eller emt? Tänk m det är sant att det är mina tankar sm skapar mina prblem? Oavsett situatinen kan jag alltid välja en tanke sm gör att jag mår en liten smula bättre Jag är inte upprörd av de skäl sm jag trr Kan jag välja litet ftare? När relatinen går snett Jag är inte upprörd av de skäl sm jag trr Ingen annan kan störa mig utan mitt medgivande Jag har förmdligen skapat det här dramat alldeles själv Jag kan inte ändra på den andre, men jag kan ändra mina tankar m hnm Jag är fast besluten att se på denna människa på ett nytt ch annrlunda sätt Frånstötande beteende fta uttryck för rädsla Ta inte masken för sann den är ett rp på hjälp Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak När relatinen går snett Även detta möte är en möjlighet till glädje ch mening Så intressant! Vad kan jag göra för att hjälpa henne? Även i detta möte finns en möjlighet att få veta någt m mig själv Det ligger någt i vad du säger Jag tar hnm, han är utsänd till mig för att öva på Denna persn har jag fått för att få riktigt bra träning, han är helt rätt för mig Du får inte svårare än du klarar av Berätta öppet m vad du fått ut ch lärt dig av mötet, ch tacka uppriktigt för det När relatinen går snett Men det är aldrig kärleksfullt mt dig själv eller någn annan att vara någn annans dörrmatta eller låta sig utnyttjas! Vid knstig fråga: Kan du ge mig ett exempel? Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak 120

121 Hur kan vi stärka den andres självkänsla? Var nyfiken ch intresserad. Förmedla att relatinen ger dig någt för egen del. Låt inte den andre känna sig sm en belastning. Agera inte sm m det vre ett rllspel, spela inte terapeut. Var öppen, persnlig, varm, äkta ch autentisk. Se ch bekräfta. Leta efter persnliga ch likvärdiga alternativ till beröm ch kritik. Ge en persnlig reaktin, förmedla din känsla. Säg t ex vad du tycker m insatsen, men beröm inte. Utgå från din egen upplevelse. Jag är glad för att Jag vill inte Jag tycker inte m när Det är en str hjälp för mig när Jag blir rasande när De här tre timmarna är de första timmarna på resten av ditt liv 764 Tack till Kay Pllak Jag är själv ansvarig för min värld Mina tankar avgör mitt liv Jag ligger bakm min upplevelse Mina trssatser avgör hur jag reagerar på det sm händer Jag kan ÄNDRA mina trssatser 1. Vilken är min djupaste tanke m mig själv? Varje val är en värdering av mig själv. När jag ändrar min syn på mig själv gör jag andra val. 2. Varje trssats man har kan man ändra. 3. Ingen annan kmmer någnsin att ändra trssatsen. Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak Från ffer till ansvarig 1. Min uppfattning m verkligheten är inte detsamma sm verkligheten. 2. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tlka det jag ser. 3. Mina tankar är skapande. Från ffer till ansvarig 1. Min uppfattning m verkligheten är inte detsamma sm verkligheten. 2. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tlka det jag ser. 3. Mina tankar är skapande. Vilka brädr har jag i mitt liv? Kan det vara så att jag valt mina brädr för att slippa ta ansvar för min glädje i livet? Happiness is a chice (Stephen R. Cvey). Jag ensam har ansvaret för m mitt liv blir eller. Jag ensam har ansvaret för m jag ska leva sm ett ffer eller bli en skapande kraft i mitt liv. Lista ti saker du retar dig på. Gå sedan igenm dem en i taget ch se m du kan se på dem på ett nytt sätt sm minskar din irritatin. Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak 121

122 Mina tankar är skapande Uppfstran eller livskmpetens? Si Livet är en kamp Livet är ett helvete, ch sedan dör man Ingen kan vilja ha en sån sm mig Han har aldrig varit på mitt jbb Å nej, inte en dag till! Om tre veckr har jag varit sjuk i en månad eller så? Livet är fullt av underbara överraskningar En dag till att leva Det finns mat i kylskåpet idag ckså När det är lätt så är det rätt En människa sm mår bra har inte behv av att trakassera någn annan Uppfstran sker mellan raderna när vi lever våra liv inte när vi uppfstrar. Subjekt <-> subjekt: Fkus på existens. Barn trivs här. Subjekt <-> bjekt: Fkus på beteende. Barn trivs inte här. Föräldrar lär egentligen ut livskmpetens. Prata m livet, inte m beteendet. Beteendeterapeutiska metder fungerar bra för de vuxna en tid, men inte för barnet. Tack till Kay Pllak Tack till Jesper Juul Uppfstran eller livskmpetens? Vad vill vi? Vad är syftet, målet, drömmen? Målet är maximal mental hälsa ch psykscial kmpetens. Trivas med sig själv ch andra, kunna gå in i meningsfulla relatiner i lika delar av sitt liv. Lycklig är ett destruktivt mål. Jfr Strindberg: Ja, barn! Lycka önskar jag dig icke, ty den finns icke, men kraft att bära ditt öde, önskar jag. Barns symtm är en invitatin att fundera över, se ch besöka det barnets värld skla, familj, vänner. Barnuppfstran Föräldraskap handlar m ledarskap ch kräver Persnlig auktritet Autenticitet Närvar Förmåga att träffa persnliga val Förmåga att initiera dialg Autister tar bara emt äkta vara spela inte terapeut Det viktigaste en förälder kan göra är att gå i likvärdig dialg med sitt barn. Utan gränser blir barnen föräldralösa. När föräldern tar kmmandt blir barnet lugnt. Barn tål inte föräldrar sm bara ägnar sig åt dem. Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul Dialg Det viktigaste en förälder kan göra är att gå i likvärdig dialg med sitt barn. Många föräldrar har ingen dialg. Ställer istället frågr, blir förhör. Dålig dag på dagis är kay. Lyssna ch ha en dialg! Man måste göra sig tm före mötet, så att man är förutsättningslös ch inget vet när man sitter tillsammans. Den andre känner sig då tagen på allvar. Jag vill prata med dig inte fråga m barnet vill prata med dig. Dialgbaserat föräldraskap Kräver bara viljan ch förmågan att bemöta den andre utan plan ch strategi. Det är individen sm är arbetsgivaren, inte samhället. Brist på förtrende mellan föräldrar ch barn det största prblemet f n. Förvänta dig inget av dina barn, men säg vad du vill. Med en mening eller mindre. Vi vill att du tar över ansvaret för Visa öppet vem du är, vad du tycker ch vad du vill. Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul 122

123 Psykterapi Barns integritet ch gränser Frskningen visar att ur klientens synvinkel är det avgörande att bli sedd, hörd ch tagen på allvar. Vi kan då börja ta ansvar för ss själva. Behandlingsplan är antiterapeutiskt. Tack till Jesper Juul Barns svåraste erfarenhet är att inte kunna säga ja ch nej på rätt sätt i rätt läge. Kan då inte ta ansvar för sig själv, klarar inte relatiner sv. Man kan inte säga ja ch vara snäll ett helt liv. Man blir då sjuk i 40-årsåldern. Vi har fått lära ss att inte säga sanningen till de vi tycker m. Lär barnen sätta ch värna sina gränser, att säga nej. Standardrådet vid prblematiskt beteende är att sätta gränser. Dumt! Föräldrar vill ha makten (men kallar det inte så). Dialg är ett bättre alternativ. Inget avtal, lyssna ch lär, utnyttja inte plitiskt. Berikar relatinen, sm är annrlunda efteråt. Tack till Jesper Juul Tips för föräldrar Hur kan jag leda min familj utan att kränka någn? Att leda handlar inte bara m att få min vilja igenm. Hur får jag en relatin till den jag leder? Det finns inget generellt svar, ingen metd. Men m vi sätter ss ner ch pratar kan vi kanske hitta ett svar sm stämmer för vår familj. Knstruktiv säkerhet -> börjar undersöka ch ta reda på vad sm behövs. Sträva inte efter knstant lycka. Nöjd med sitt liv, inklusive knflikter ch annat sm ingår, är ett klkare mål. Njut av de barn du har, sm de är. Tips för föräldrar Stärk barnets självkänsla: Beröm inte självklara saker. Beröm riskerar skapa uppblåst eg. Persnligt förhållningssätt till barnen viktigt. Intressera dig för vem barnet är. Ge persnlig feedback. Låt barnet betyda någt för dig, ch visa det. Visa förtrende för barnet. Låt bli att uppfstra dygnet runt. Barnet lär sig då m sig själv. Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul Tips för föräldrar Min relatin till mitt barn är mitt ansvar! Vad gör jag för fel är inte en rimlig utgångspunkt vid prblem i familjen. Prblem i relatinen till barnet är alltid föräldrarnas ansvar till 100 %. Den sm har makten (chef/förälder) har väldigt str makt över hur vi mår! Barn tar makten m inte föräldrarna tar den. Regler kan inte lösa knflikter ch prblem. Ömsesidigt lärande lär av vart barn hur du är förälder till just detta barn. Skräddarsy en lösning för just denna familj. Barn vill inte vara föräldrarnas prjekt. Förstör inte ungen, låt henne vara ifred (Astrid Lindgren). Tack till Jesper Juul Tips för föräldrar För många val gör barnet frustrerat. Vad vill jag? inte Hur gör man? Vem är du? inte Så här gör vi. Efter 20 minuters umgänge med barnet utifrån denna fråga lugnar sig barnet. Barn sm bara får vad de har lust till får inte vad de behöver. Barn behöver se att det finns ch är nrmalt med knflikter. Men var varsam med rden, sm kan kränka ch skada. Bråka inte m barnen i deras närvar. Om vi inte kan bråka knstruktivt måste vi söka hjälp. Tack till Jesper Juul 123

124 Gränssättning Avgränsa dig själv, inte barnet! Det är inte egcentriskt att visa vem man är. Utan denna gränssättning förlrar föräldern all rk, samt relatinen till sin partner. Grunden för empatiutveckling, barnet lär sig då att även andra har behv. Frustratinen utvecklar utvecklar barnets empatiska förmåga ch dess sciala kmpetens. Barn samarbetar lätt m man bara säger vad man verkligen vill. De vill se sina föräldrar lyckliga ch gör lätt för mycket för att göra dem det. Tack till Jesper Juul Gränssättning Barnet hela tiden i centrum: lär sig inte att man inte kan få begränsat med uppmärksamhet. Barnet behöver lära sig att tåla ett avvisande ch hantera mtgångar. Var inte rädd för starka känslr hs barnet. Barn behöver träna på lika känslr ch på hur livet är. Barnet skaffar sig härigenm livskmpetens. Även föräldern måste lära sig stå ut med att ibland göra barnet ledset. Barn kan inte bara ha psitiva känslr. Föräldrar trr lätt att de inte får ha känslr eller vara lyckliga. Blir då barnvänliga, spelar förälder, saknar autenticitet vilket gör barnen tkiga. De försöker väcka föräldrarna. Testar inte gränser utan är på jakt efter sina föräldrar vilka är de egentligen? Var därför mer sann med ditt barn (ch mt dig själv) så lugnar sig barnet. Äntligen! Vissa barn kan man inte säga du måste till. Blir nej. Erbjud istället. Tack till Jesper Juul Gränssättning Curling -> barnet får inte träna på livet. Blir ensamt, utvecklar ingen livskmpetens, lär sig inte hur viktigt det är att ta sig själv på allvar, kan då inte fungera i någn relatin, riskerar att själv bli en dålig förälder. Curling fta självupptaget, man vill inte kunna bli kritiserad sm förälder. Curlingbarn ch prjektbarn upplever sm livets mening att bekräfta föräldern. Ensamhet är ett villkr för alla människr. Frågan är bara när i livet man upptäcker att det är så. Barn sm tar mycket plats: säg ja till dig själv ch dina behv. Nu kan jag inte. Blir då inte aggressivt. Stökigt barn: Gör inget med barnet. Ta i st timeut med din partner ch diskutera hur ni kan sätta gränser för er själva i relatinen just nu. Är detta ett barn sm inte trivs i familjen? A4-familj: minst ett barn sm inte vill vara med i den. Svårt barn? Detta är det barn vi har! Att möta människr med psykisk hälsa Tack till Jesper Juul 785 Bemötandet en värdefull del av behandlingen Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del

125 Det viktigaste Du måste vilja persnen väl för att kunna hjälpa. Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Bemötande av patienter med psykiska besvär Slutsats? Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. Vad menar vi med empati? Aspekter på bemötande ch hjälp Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) Relatin Dialg Pedaggik Stöd Beteendefkuserat

126 Är ambitinen att 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? 2. Vilken är situatinen/kntexten? Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? Ge klienten insikt i sitt beteende? Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? Undvika att själv bli slagen eller förföljd? Stödjande ch jagstärkande förhållningssätt Validering Väsentligaste metden i den akuta fasen. Infrmatin ch utbildning m tillståndet, gärna patientbrchyr, Lyssna ch bservera. lästips, inf m patientföreningar. Summera, spegla, återge, förmedla krrekt Stöd ch tröst. förståelse. Förmedla förståelse ch sympati. Läs av ch förmedla förståelse av det utsagda. Validera patientens reaktiner; de är begripliga ch nrmala utifrån situatinen ch histrien. Bekräfta ch gör begripligt utifrån histrien. Härbärgera patientens plågsamma känslr. Mtverka jag brde inte vara / känna / bete mig så Inge hpp. här. Mtivera till att ta emt behandling. Bekräfta ch gör begripligt utifrån nuvarande Hjälp med prblemlösning ch hanterande av praktiska prblem. mständigheter. Finns utlösande faktrer eller försämrande mständigheter sm Behandla persnen sm en jämlik ch sann persn, var kan åtgärdas? genuin. Hjälp patienten ta avstånd från depressiva skuldkänslr ch vanföreställningar. 806 Invalidering Situatinen i ett nötskal Göra saker sm htar tryggheten (vara aggressiv, hta, tvinga). Ignrera eller vara uppmärksam. Förminska känslr eller deras giltighet. Vara kritisk eller nedvärderande, tlka ett beteende så negativt sm möjligt. Låta bli att reda ut ett missförstånd Vara egensinnig, vilja ha rätt. Göra antaganden m den andre sm är värderande ch inte fakta. Inte bry sig m den andres smärta. Försöka kntrllera den andre. Förvirra, vara ärlig, vara överlägsen. Insistera på att den andre känner / tänker / menar någt annat än hn gör. Behandla den andre sm skör eller utan förmåga Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet 126

127 Inse att det INTE handlar m: Att vara anhörig eller hjälpare Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Patientens kntaktförmåga Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 812 Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Några rsaker (sm patienten inte kan göra någt åt!): Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning 813 Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande? På gtt humör? Utvilad? I balans? Ostressad? Ordning på mitt privata liv? Mätt? Tillräckligt med tid? Tycka m patienten? Trött? Arg? Missnöjd? Prvcerad? Stressad? Hungrig? Tycker inte m patienten?

128 Diskutera Tycker du att alla patienter ska bemötas ch behandlas lika? Varför, eller varför inte? Patienter är lika 816 Psykiatrin en del av kulturen Km ihåg F-en! Föreställningar Förväntningar Farhågr Fantasier Alla har en uppfattning m psykiatrin - hur den är, ch hur den brde vara 818 Förtrende Förståelse Förändring Familjen Empati i praktisk handling ch var ch en vill därför få vara litet speciell, någn särskild, få ett individuellt bemötande. Patienten uppskattar att man går utöver rutinerna, gör någt extra. 1. Vad behöver denna människa just nu? 2. Hur kan jag hjälpa hnm/henne med det? 128

129 Stötta på rätt sätt Psykterapi Fråga patienten hur du bäst hjälper henne. Stöd din anhörige att göra sådant hn tycker m ch mår bra av prmenad fika prata träffa någn vän i vars sällskap hn brukar må bra Vem? För/mt vad? När? Vilken frm av psykterapi? Målsättning? Vilka resurser har patienten? Vilka resurser för psykterapi har kliniken? Biverkningsrisk? Psykterapi Vad utmärker en bra psykterapi? Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet 826 Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre 129

130 Vilka verktyg har vi? Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient Vad menas med terapeutisk allians? En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. 831 Alla människr hatar att ta rder Om att skapa en allians en början Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. 1. Alla vill någt. 2. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. 3. Bekräfta önskemålet. 4. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. N invlvement, n cmittment (den sm inte är med kmmer att vara emt)

131 Önskan eller behv? Om att skapa en allians Vad patienten vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad patienten behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över patienten eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv Men det är inte säkert att detta är tillräckligt eller ens det rätta för patienten, för det är skillnad på vad vi vill ch vad vi behöver. Å andra sidan: Du kan inte uppnå en allians med patienten m någt sm endast du anser att han behöver. 836 Hinder för alliansen kan höra ihp med Vården är det sm sker mellan mig ch patienten 1. Sjukdmen 2. Patientens persnlighet 3. Omgivningen 4. Behandlaren ch behandlingsförutsättningarna Bristande tid Bristande intresse Bristande kunskap Ensidig teretisk referensram En bra behandlare bör kunna se patienten i ett bilgiskt, medicinskt, psyklgiskt ch scialt perspektiv samtidigt Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessens kvalitet avgör vårdens kvalitet Hur känns det för patienten - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll?

132 Den stra hemligheten allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. är?????? löjligt enkel, egentligen försök med Kahlil Gibran, Prfeten Michael Rangne litet vanlig enkel vänlighet! 844 För att hamna i rätt utgångsläge För många människr synes det tänkbart att det skulle vara möjligt att leva utan att kritisera ch dirigera alla mkring ss. Har du prövat med att försöka???? Grdn Livingstn, Tretti tuffa sanningar innan det är för sent. 845 TYCKA OM din patient?!!!!! 846 Li Chengping Det är inte bara Ya Jiaxin. Vi är allihpa sjuka. Vi måste inse att bästa uppfstran är att lära barnen älska sina medmänniskr

133 Förresten Du behöver inte tycka m hela patienten ch allt han gör. Men försök hitta någt du uppskattar, ch fkusera på det. Om du kan tycka m 70 % får du kanske försöka acceptera de resterande 30 prcenten? en sak till!!!!!! ha litet KUL!! 849 Svårt med empatin sympatin? Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv!!! 851 När det inte går så bra Vad hade du väntat dig?!?

134 Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang. Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin När hade du senast kll på livet? När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst Michael Rangne

135 Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu! Michael Rangne När du själv känner dig misslyckad Vår egen frustratin Även du gör ditt allra bästa, inte sant? Du kan emellertid ta ansvar för upplevelsen Rådfråga erfaren kllega Sök handledning Smliga människr passar man helt enkelt inte så bra ihp med, av lika skäl Detta är nrmalt ch helt kay Inse ch acceptera detta Ordna m möjligt så att någn annan tar över Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre

136 Prjektin Istället för att se sig själv skyller man fta på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar. Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig Hur vet jag m jag gör rätt? En fruktbar utgångspunkt? Känns det rätt? Var bservant på dina egna känslr ch reaktiner. Var bservant på resultatet (patientens reaktiner). Vilken återkppling/respns får jag av patienterna? Fråga patienten hur han har upplevt samtalet, säg att du vill utveckla din samtalsförmåga ch att du är tacksam för allt han vill bidra med. Be en värderad kllega vara med vid samtal någn gång ibland. Sitt själv med vid någn respekterad kllegas samtal ibland. Spela in på vide ch titta. 870 Den andres beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! Det ligger någt i det du säger Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt. Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling?

137 Hur blir vi av för mycket stress? Persnlighet ch stress Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intleranta Trötta Cyniska Uppgivna Sömnprblem Ökad ljudkänslighet Minnesprblem Kncentratinssvårig heter Nedstämdhet Ångest Krppsliga besvär Värk Tryck över bröstet Orlig mage/tarm Yrsel I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Diskrepansen mellan rsa ch lila är prvcerande Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död 876 Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 877 Men är det bara patientens fel? Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? Försök kmma på några säkra sätt sm vi i vården kan ta till för att skapa missnöjda patienter

138 Vilka fallgrpar kan du kmma på i bemötandet/relatinen? Fler lämpliga tillvägagångssätt Reducera patienten till bjekt. Förälder-barn-relatin. Tala ned till. Inte lyssna ch ta in förutsättningslöst innan jag bemöter. Inte se det friska hs patienten. Tr att patienten är/vill sm man själv. Förvänta/begära respekt, likvärdighet, gillande ch beröm av patienten. Jag förstår. Ta över/styra/kntrllera samtalet ch patienten. Inte ge återkppling, inte visa att man hört ch förstått. Respektlöst bemötande. Ljuga / lva saker man inte säkert vet att man kan hålla. Höga hästar, maktspråk. Insistera på rutiner för rutinernas skull Diskutera Exempel på missnöjda patienter Du har en rigid, flexibel ch explsiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metden för att åstadkmma en rejäl urladdning? Att inte få sm man vill. Upplevd kränkning eller brist på respekt. Rigida, flexibla. Men när patienten ter sig rigid ( följer ej avdelningens rutiner ) vem är det egentligen sm är rigid? Alla patienter ska inte behandlas lika. Rättvisa är att var ch en får vad den behöver, ch behven kan variera Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Att persnen är jbbig är, en upplevelse, en åsikt, ett värdemdöme, en relatinell aspekt. Denna upplevelse är helt kay ta emt den med öppna armar men inse att det är DIN upplevelse ch ta ansvar för upplevelsen! Vad handlar upplevelsen m egentligen? Är det jag eller den andre? Glöm inte brt överföring, mtöverföring ch prjektin. Tag eventuellt upp det du känner med patienten, eller sök handledning. Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre?

139 Att möta en patient med persnlighetsstörning Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. Htfulla, aggressiva, explsiva ch flexibla patienter 887 Diskutera Patienter med ökad risk för våld Hur vet du när/m det är risk för våld? Vilka patientgrupper (men inte alla patienter inm en grupp!) har ökad risk för våldshandlingar? Vad kan du göra för att minimera risken? Vad kan du göra m patienten faktiskt blir våldsam? Demens ch annan kgnitiv nedsättning. Berusning ch annan drgpåverkan. Abstinens. Mani. Psyks. Imperativ hörselhallucins. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, histrinisk, antiscial). Depressin (män). ADHD. Autismspektrumstörning. Utvecklingsstörning Varningssignaler för risk för aggressin Faktrer sm ökar vår ilska ch benägenhet att hamna i knflikter Patienten Spänd Orlig Stressad Högljudd Upprörd Kränkt Missnöjd Rädd! Osv Du själv Rädsla/behag Lyssna på din intuitin ch inre röst! Drger ch alkhl Deprimerad Svårt att sätta rd på känslr ch behv Stressad Saknar resurser att hantera prblemen i sitt liv Tänker i termer av skuld ch benägenhet att döma andra

140 Saker sm riskerar eskalera en knflikt Den likvärdiga relatinen Handling utan rd Ansiktsförlust Ht ch ultimatum Expertattityd Värdera ch döma den andre Negatiner: Du ska inte (säg istället vad du vill att den andre gör) Långa analytiska frågr Laddade rd Tillsägelser Upprört tnläge Ledande frågr Jag förstår precis Gömma sig bakm en mask Subjekt Subjekt I den likvärdiga relatinen utgör patientens tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Patienten ch hans inre värld behandlas med samma allvar sm din egen. Alla människr hatar att ta rder Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. N invlvement, n cmittment (den sm inte är med kmmer att vara emt). Andras aggressin Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Lathund för fungerande kmmunikatin Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. 1. Jag hör att 2. Då tänker ch känner jag att 3. (eventuellt: därför att ) 4. Jag vill istället att

141 Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga patienter är ännu viktigare här! Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta patientens känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig patienten! Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket. Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? Arga, missnöjda ch htfulla patienter 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa patienten med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 900 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Påverkanstrappan låt samtalet ta tid 1. Kntakt: Aktivt lyssnande. 2. Relatin: Visa intresse ch sympati, försök förstå. 3. Tillit: Visa respekt, möt med värdighet. 4. Påverkan: Betna det gemensamma ansvaret. Vilka alternativ ser den andre? Undersök tillsammans. 5. Lösning: Invlvera den andre i lösningen. Några tips Vänlighet (känslr smittar). Gör det du vill att den andre ska göra. Styr samtalet utan att det märks. Förklara vad sm sker samt varför -> ger en upplevelse av kntrll. Sätt tydliga gränser. Frmulera alternativ hellre än ultimatum. Tydliggör den andres ansvar. Diskutera knsekvenser sakligt. Hänvisa till tidigare överenskmmelser. Tack till Alexander Tilly! 141

142 Några råd för att undvika våld Några råd för att undvika våld Förutse. Förebygg. Lyssna på dina inre varningsklckr. Lyssna på andra sm känner patienten. Sitt inte ensam med htfull eller ptentiellt farlig patient. Sitt närmast dörren. Tillgång till larm. Väktare eller plis i beredskap vid allvarlig våldsrisk. Tänk på hur du bemöter patienten. Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Vänlighet, varsamhet. Empati. Bekräfta patientens känslr. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst Undvik Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras Livräddaren 1. Larma. 2. Om möjligt: fly! 3. Om inte möjligt: Vänlighet. Stirra inte. Förmedla att du ser hur upprörd han är, ch att det inte är knstigt, dvs att han är kay. Alliera dig jag står på din sida ch vill hjälpa dig. vs

143 Utbrttets faser Tlkning Besvärlig Viljestark Enveten Manipulativ Omedgörlig Trtsig Krävande Uppmärksamhetskrävande Olämplig uppfstran Brtskämd Förhållningssätt Uppmuntra medgörlighet Sätta gränser Lära barnet vem sm bestämmer Din tlkning vägleder din interventin! Ånglås/hjärnlås/krtslutning Vägkrsningen Härdsmälta Lugnar sig, förhindrar utbrttet 910 Krgmdellen A. Beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för. B. Viktiga, men inte värda ett utbrtt. Här man lär barnet flexibilitet ch frustratinstlerans. Här finns de kgnitiva kartrna. Tack för ss! Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) Nvember 2014 C. Oviktiga beteenden. Ej värda mer uppmärksamhet