Svårt temperament. Ross W Greene. Tillstånd som ibland leder till bristande flexibilitet och explosivitet

Transkript

1 Rss W Greene 828 vs Oflexibla Explsiva Lättfrustrerade Häftiga vredesutbrtt Olydnad Impulsivitet Instabilt humör Aggressivitet Svårt temperament Tillstånd sm ibland leder till bristande flexibilitet ch explsivitet Hög aktivitetsnivå Lättdistraherade Häftiga Avskärmade från eller har svårt att hantera nya ch icke välkända saker Bristande anpassningsförmåga Negativ envishet Låg sensrisk tröskel Negativt humör Svårt temperament ADHD Bristande scial förmåga Kmmunikatinsstörningar Förstämnings- ch ångestsyndrm Icke-verbala inlärningsprblem Prblem med sensrisk integratin Stanley Turecki, The difficult child

2 Svåra barn - diagnser Svåra barn vuxnas tlkningar ADHD Autismspektrumstörning Tvångssyndrm Biplär sjukdm Depressin Ångest Trtssyndrm Intermittent explsivitet Turettes syndrm Tlkning Besvärlig Viljestark Enveten Manipulativ Omedgörlig Trtsig Krävande Uppmärksamhetskrävande Olämplig uppfstran Brtskämd Förhållningssätt Uppmuntra medgörlighet Sätta gränser Lära barnet vem sm bestämmer Din tlkning vägleder din interventin! Svåra barn ett annat sätt att se det Kgnitiva kartr Barnet vill inte bete sig så här, men kan inte bättre just nu. Barnet har ännu inte utvecklat de färdigheter sm skulle behövas. Flexibilitet Tillräcklig frustratinströskel Tillräcklig frustratinstlerans Barnet kan inte tänka klart vid frustratin. Barnet reagerar på även små förändringar med extrem rigiditet. Ett utvecklingsprblem med grund i hjärnans funktin. Vissa barn saknar förmågan att uppmärksamma att de är frustrerade, eller saknar språk att tala m att de är det eller varför. Vissa barn tlkar det sm händer mkring dem på ett förvrängt eller felaktigt sätt, viket försvårar arbetet med gemensam prblemlösning. Vid perfektinism har smliga föräldrar svårt att uppfatta ch uppskatta de förändringar barnet gör, ch håller fast vid en gammal bild av barnet Några målsättningar De traditinella sätten - barnet kan m det vill! Minska det negativa samspelet. Minska fientligheten i familjen. Öka barnets förmåga till flexibilitet, frustratinstlerans, kmmunikatin ch prblemlösande. Lära barnet hantera knflikter. Lära barnet reglera sina egna beteenden. Öka barnets självkänsla ch självförtrende. 837 Först Förklara. Resnera. Uppmuntra. Mtivera. Lugna. Avleda. Omdirigera. därefter Tydligare gränser. Knsekvens. Knsekvenser. Beteendeterapeutiska prgram. Knsekvenser. Straff ch belöning. Time-ut. Pängsystem. Medicinering

3 Men Pängen är Kan barnet verkligen (ännu)? Varför skulle ett barn välja att medvetet bete sig på ett sätt sm utlöser reaktiner hs andra sm får barnet att bli ledset ch må dåligt? att många flexibla/explsiva barn kräver andra uppfstringsmetder än andra barn. Detta frdrar först ch främst att man förstår dem ch varför de gör sm de gör. Barnet förstår inte sitt eget beteende ch har inget syfte med det Alternativt synsätt Typiskt för flexibla-explsiva barn (1) Barnets explsiva beteende är Oplanerat. Oavsiktligt. Speglar en utvecklingsförsening i förmågan till flexibilitet ch frustratinstlerans. Svårt att hantera ch kntrllera de känslr sm är förknippade med frustratin. Svårt att tänka igenm sätt att lösa frustrerande situatiner så att båda blir nöjda. Frustratin leder därför till minskad kgnitiv förmåga. Kmmer i detta tillstånd inte ihåg hur man håller sig lugn ch löser prblem Typiskt för flexibla-explsiva barn (2) Typiskt för flexibla-explsiva barn (3) Svårt att hantera ch kntrllera de känslr sm är förknippade med frustratin. Svårt att tänka igenm sätt att lösa frustrerande situatiner så att båda blir nöjda. Frustratin leder därför till minskad kgnitiv förmåga. Kmmer i detta tillstånd inte ihåg hur man håller sig lugn ch löser prblem. Gränssättning ch bestraffning kan medföra att beteendet urartar ytterligare. Ytterst låg frustratinströskel. Barnet upplever världen sm fylld av överstiglig frustratin. Ytterst låg tlerans för frustratin. Känslan upplevs intensivt ch hanteras mindre lämpligt. Sm reaktin på frustratin blir barnet mycket upprört, desrganiserat ch verbalt eller fysiskt aggressivt. Begränsad kapacitet för flexibilitet ch anpassning. Kan inte byta aktivitet eller föreställning på uppmaning

4 Typiskt för flexibla-explsiva barn (4) Flexibilitet ch frustratinstlerans Överdrivet knkret, snävt ch svartvitt tänkande. Saknar gråskala. Bristande flexibilitet ch svårighet att hantera frustratin kvarstår trts hög grad av inre ch yttre mtivatin. Utbrtt trts att barnet vet att det blir allvarliga följder. Explsivt beteende kan kmma sm en blixt från klar himmel, även av till synes betydliga rsaker. Svårigheterna med flexibilitet ch frustratinstlerans kan öka av sådant sm fta förknippas med andra störningar, t ex humörsvängningar/irritabilitet, hyperaktivitet, r, tvångsmässighet, svårigheter med scialt samspel. Färdigheter sm vi förväntar ss ska utvecklas när barnen kmmer ur trtsåldern. Uttrycka sina behv ch önskningar på ett mer effektivt sätt. Tlerera frustratin bättre. Skjuta upp behvstillfredsställelse. Byta spår när händelseutvecklingen inte blir sm tänkt. Lösa prblem genm att tänka igenm möjliga utvägar. Uppfatta i gråskala, inte bara i svart eller vitt. Barn behöver vuxnas vägledning för att förstå vikten av ch lära sig detta Exekutiva förmågr Tre filer i hjärnan Arbetsminne. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Prblemlösning. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Särskiljande av affekt. Impulskntrll. Filen för prblemdefinitin. Filen för eftertanke. Filen för förutseende. Alla tre måste kunna hållas öppna samtidigt för effektiv analys av situatinen ch för att välja bästa lösningen. Dessutm behöver man kunna särskilja affekten för att kunna tänka klart ch lgiskt Utbrttets faser Ånglås/hjärnlås/krtslutning Vägkrsningen Härdsmälta Lugnar sig, förhindrar utbrttet Beteendeterapeutisk standardmetd Centrala antaganden Trtsiga barn har lärt sig att deras utbrtt ch destruktivitet ger dem uppmärksamhet eller hjälper dem att få sin vilja igenm. Beteendet är planerat, avsiktligt ch målmedvetet, ch kan medvetet kntrlleras av barnet. Beteendet är riktat mt persnen i fråga. Barnet har inte fått lära sig vad sm är rätt ch fel. Föräldrarna trr sig ha skulden till beteendet. Beteendet kan ändras genm bättre ch tydligare inlärningsstrategier

5 Beteendeterapeutisk standardmetd Sanningen m knsekvenser Bättre ch tydligare inlärningsstrategier Ökad psitiv uppmärksamhet. Minskad negativ uppmärksamhet. Lära föräldrarna att ge färre ch tydligare uppmaningar. Lära barnet att lydnad förväntas. Se till att beteendet får tydliga knsekvenser (belöningar ch bestraffningar). Lära barnet att föräldrarna inte kmmer att backa inför vredesutbrtten. Knsekvenser är bara meningsfulla m barnet har förmåga att hitta dem nästa gång han står inför en liknande situatin. beteendet är planerat, målmedvetet, viljestyrt ch möjligt att medvetet kntrllera. barnet kan bibehålla sina kgnitiva funktiner i situatinen. barnet har förmåga att hålla sig lugn, sansad ch rganiserad när hn blir frustrerad. barnet har förmåga att snabbt växla från sitt prgram till förälderns Ett annat synsätt Det flexibla/explsiva barnet vet redan vem det är sm bestämmer. är redan jättemtiverat att lyda dig. vet redan vad sm är önskade beteenden. vill inte vara flexibelt eller explsivt. vill inte få utbrtt eller göra andra ledsna. vill men kan inte. Ett annat synsätt Det flexibla/explsiva barnet simmar i ett hav av frustratin ch bristande flexibilitet. Du är livräddaren. Om ditt barn kunde simma skulle han göra det. Dags för plan B En fråga Har alla de utbrtt du ch ditt barn genmlevt haft någn sm helst psitiv effekt, eller på någt vis lärt ditt barn någt värdefullt? Behandlingens två mål 1. Tänka klart i frustrerande situatiner. 2. Bibehålla sitt lugn så att man kan uppnå mål nummer ett

6 Hur kan vi hjälpa de flexibla/explsiva barnen? 1. Förutse ch undvik frustrerande situatiner. 2. Välj nga de situatiner sm barnet ska klara av. 3. Hjälp barnet vara lugn ch sansad när han blir frustrerad, så att han kan tänka klart. 4. Hjälpa barnet att tänka igenm saken när han blir frustrerad. Hur kan vi hjälpa de flexibla/explsiva barnen? 1. En användarvänligare miljö. Bättre förstå ditt barns svårigheter. Visa att du förstår hur jbbigt han har det. Detta hjälper hnm att hålla sig lugn så att han kan tänka klart ch diskutera möjliga lösningar. 2. Krgarna En användarvänligare miljö avses hjälpa dig att En användarvänligare miljö 1. Vara realistisk m vilken typ ch grad av frustratin ditt barn faktiskt kan hantera. 2. Eliminera viktiga ch nödiga frustratiner. 3. Tänka klarare när ditt barn befinner sig i ånglåsfasen. 4. Inse att det är du, inte barnet, sm bestämmer huruvida situatinen ska utveckla sig till härdsmälta. 5. Bli mer uppmärksam på vilka situatiner sm regelmässigt rsakar ditt barn mycket frustratin. 6. Kmma ur ett negativt relatinsmönster i förhållande till ditt barn. är en miljö där alla vuxna sm samspelar med barnet väl förstår barnets individuella svårigheter, inräknat de särskilda faktrer sm ger bränsle till hans bristande flexibilitet ch explsivitet. I mtsats till denna frmel: Bristande flexibilitet + bristande flexibilitet = härdsmälta! 7. Att inte ta ditt barns bristande flexibilitet ch explsivitet så persnligt I en användarvänligare miljö Vad gör man i låsfasen? Måste uppfstringsmål pririteras klkt, med betning på att minska de allmänna kraven på flexibilitet ch frustratinstlerans. Försöker vuxna att i förväg känna igen de situatiner sm kan leda till frustratin ch utbrtt. Läser vuxna varningssignaler ch agerar snabbt när dessa signaler visar sig. Förstår de vuxna hur de själva riskerar att bidra till det flexibla-explsiva beteendet. Kmbinera medkänsla (viktigast) ch lgisk övertalning. Avleda. Humr. Inse att sammanhängande beteenden är just sammanhängande beteenden. Om detta inte hjälper: byt till krgtänkande! Ligger detta i Krg A, B eller C? Skapar de vuxna ett mer adekvat gemensamt språk för att beskriva de lika sidrna av ett barns bristande flexibilitet ch explsivitet

7 Utdrag ur dialg Krgmdellen M: Vad är det för fel? Varför börjar hn skrika över småsaker? T: Antagligen för att hn inte kan kmma på någt annat att göra. M: Vad ska jag göra istället? T: Hjälp henne att tänka. M: Vet du, jag trr att jag själv är flexibelexplsiv. Målsättningar A. Bibehålla vuxna sm auktritetsfigurer. B. Lära barnet färdigheterna flexibilitet ch frustratinstlerans. C. Ha kännedm m barnets begränsningar Krgmdellen Krg A beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för A. Beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för. B. Viktiga, men inte värda ett utbrtt. Här man lär barnet flexibilitet ch frustratinstlerans. Här finns de kgnitiva kartrna. C. Oviktiga beteenden. Ej värda mer uppmärksamhet. Säkerhetsfrågr. Nej, Du får inte, Du måste = du är i Krg A! Tjat är en halvhjärtad frm av Krg A. Barnet måste ha förmåga till beteendet åtminstne för det mesta. Du måste vara beredd att driva igenm det du kräver Krg B viktiga beteenden, men inte värda ett utbrtt Krg B viktiga beteenden, men inte värda ett utbrtt Viktigaste krgen. Här finns de kgnitiva kartrna. Här man lär barnet flexibilitet ch att tåla mtgångar. Hjälp barnet att tänka, att skapa en kgnitiv karta. Kmmunicera. Red ut saken. Kmprmissa. Ge ch ta tillsammans med en annan. Hålla sig lugn när man är frustrerad. Se saker från en annan persns perspektiv. Finna alternativa lösningar på ett prblem. Lösa meningsskiljaktigheter på ett sätt sm gör bägge parter nöjda

8 Krg B viktiga beteenden, men inte värda ett utbrtt Krg C - viktiga beteenden. Ej värda mer uppmärksamhet. Hur visar Du barnet att ett beteende hör till krg B? Empati! Inbjudan. Full med beteenden sm du helt ska strunta i, åtminstne just nu. Härmed minskas barnets allmänna frustratinsnivå, vilket underlättar hanterandet av krg A ch B. Skilj på att ge efter ch att placera ett beteende i Krg C! Krgmdellen Från ch med nu är det du sm styr när, var ch särskilt för vad ditt barn ska få ett utbrtt. Glöm inte att i möjligaste mån ha krg B- diskussiner utanför situatinen, dvs när barnet inte befinner sig i frustratin eller i ånglåsfasen