Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad gör egentligen en psykiater när det känns jobbigt? När jag skulle göra lumpen

Transkript

1 Södertälje 18 september 2017 Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm Michael Rangne 3 Vad gör egentligen en psykiater när det känns jbbigt? 1. Försöker tänka på någt annat När jag skulle göra lumpen 2. Biter ihp ch står ut tills det går över 4 Vilka är ni, ch vad ska det här vara bra för? 1

2 Psykiatrins svårigheter - varför får man ingen hjälp? Några samtalsaspekter jag gärna tar upp Enrma ch ökande behv ch förväntningar. Resursbrist, inte idelgi, är största prblemet idag. Resursbristen leder till str tidsåtgång för priritering av resurserna, tär på persnalen ch bryter ned patienterna. Bristande medverkan från många patienter, särskilt de svårast sjuka. Många behandlingar har halvdan effekt. Inte ens när vi har resurserna ch gör allt rätt lyckas vi alltid hjälpa våra patienter må bra. Ingen draghjälp. Våra patienter får välja vänner sist, m alls. Orimliga förväntningar på livet? 12 Kunskaper i psykiatri. Förstå patienten. Förstå mig själv. Mina känslr för patienten. Ingredienser i ett gtt samtal. Du kan bara göra ditt bästa. Missnöjda patienter. Htfulla patienter. Att möta ch stödja en människa sm mår dåligt Det viktigaste Hur jag vill bemötas: Hur jag inte vill bemötas: Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch gda kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. 15 Situatinen i ett nötskal Inse att det INTE handlar m: 19 Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! 20 2

3 Tyck gärna! Fråga gärna! Prtestera gärna! Några anledningar till att en människa är besvärlig Men jag fattar inte varför dm inte 1. Du själv uppfattar inte den andre krrekt prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag rimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr. 3

4 Några anledningar till att en människa är besvärlig Några anledningar till att en människa är besvärlig 4. Sjukdm Krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke) Missbruk, berende, abstinens Psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm ) Neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning) 5. Persnligheten/karaktären Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl) Kverulansparania, rättshaverism 6. Livet - livskris/utvecklingskris/trauma 7. Taskiga kartr, rimliga förväntningar ch integritetsprblem Uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt Orimliga förväntningar på livet ch andra människr. Bristande balans mellan integritet ch samarbete. 8. Brister i uppfstran (persnen är helt enkelt hyfsad ch trevlig)? 1. Du själv 2. Relatinen/interaktinen 3. Situatinen 4. Livet 5. Sjukdm 6. Persnligheten/karaktären 7. Taskiga kartr ch rimliga förväntningar 8. Svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete 9. Brister i uppfstran? Vi kan SKAPA besvärliga människr Diskutera 1. I vårt huvud 2. Med vårt beteende 3. Genm vår rganisatin Tycker du att alla patienter ska bemötas ch behandlas lika? Varför, eller varför inte? Människr är lika var ch en är krånglig på sitt eget persnliga vis! 4

5 Är det bara patientens fel? ch var ch en vill därför få vara en individ - inte representant för en grupp! Försök kmma på några säkra sätt sm vi i vården kan ta till för att skapa missnöjda patienter. 35 Några lämpliga tillvägagångssätt Respektlöst bemötande. Ljuga / lva saker man inte säkert vet att man kan hålla. Höga hästar, maktspråk. Insistera på rutiner för rutinernas skull. 46 5

6 Vem bestämmer över mina känslr? Skulle ni kunna tänka er att vara där jämt? Ibland lider man helt frivilligt flera dagar i sträck! Kan jag välja litet ftare? 51 Tack till Kay Pllak! Händelse Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Känsla Beteende/handling styrd av känslan Michael Rangne 63 6

7 Vår hjärna har ett prblem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? 70 Medvetet Förmedvetet Men vi försöker ckså förstå även där inget finns att förstå Undermedvetet 72 Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen, förväntningarna - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Världen sm vi vill att den ska se ut 74 7

8 Vanligen välmående ch välfungerande människa Ofta mindre välmående ch mer prblematisk persn Världen Kartan Världen Visinen Kartan Kartan Visinen Taskiga kartr är ett svikligt recept för ett taskigt liv Yu are entitled t yur wn pinins, but nt t yur wn facts. Daniel Patrick Mynihan Nytt rd i SAO 2015: Faktaresistens Depressin Ångestsjukdm Psyks Autismspektrum ADHD Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter Hur kmmer det här att sluta? Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Chef sm är Han är ju psykpat så trevlig? ibland! Krnlgiskt 17 år 17 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Mentalt 12 år 12 år Lagm krav, bättre relatin 8

9 Verkligheten Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Lästips för psykterapiintresserade 5n%20Terapins%20g%C3%A5va%20av%20Irvin%20Yalm.pdf Ni deltar inte i samma samtal Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Vill jag hjälpa eller påverka måste jag vanligen arbeta här! Hur kan vi reducera dissnansen? Världen Är Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Kartan Trr Visinen Vill Gda förebilder Gda samtal människr emellan Reducera stress Infrmatin ch utbildning Behandling av psykisk sjukdm Psykterapi 88 9

10 Dysfunktinella autmatiska tankar ch tlkningar Kgnitiva scheman ch grundantaganden Villkrliga antaganden Händelse Kgnitiva förvrängningar Grundantaganden Autmatisk (ev dysfunktinell) tlkning/tanke 89 Negativ sinnesstämning 90 Pia Händelse Fått mindre lönepåslag än hn anser sig värd Fel ch rättvis lön! Dminerande reaktiner Kränkt Upprörd, ilsken Besviken Sjukskrivning Sprider dålig stämning ch förtalar Depressinsutveckling tänkbar Den andres bild av världen Är kränkning en kris? Om så: under vilka mständigheter? Terrängen Världen sm den andre vill att den ska se ut Kränkningen ligger här 94 Ett test på en människas persnlighet Hur reagerar persnen när hn inte får sm hn vill? 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete 95 Maslach ch Leiter 96 10

11 Vad fungerar verkligen? 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna Stötta på rätt sätt 1. Det gäller att hitta rätt balans mellan kraven på den drabbade ch dennes faktiska förmåga. 2. Uppmuntra din anhöriges kntakt med sjukvården. Lathund för deprimerade Ta rdinerad medicin Sköt kntakterna med vården Lär dig så mycket sm möjligt m depressin Var uppmärksam på tecken på försämring Lev klkt undvik situatiner sm kan göra dig sårbar för nya depressiner håll rytmen stressa lagm slarva inte med sömnen var försiktig med alkhl rör på Dig gör saker Du tycker m umgås med människr Du mår bra av Tänk på hur du tänker Det handlar m att man kmmer med lika bakgrunder ch lika förväntningar till mötet mellan patient ch läkare på akuten. Om man envisas med att behålla sin egen syn på saker, då blir mötet ju jättedåligt. 11

12 Skärpa sig? Självdisciplin? Mtiveras? Cachning? Mentr/handledare? 107 Tvångssyndrm Stöd ch förståelse Medmänsklighet Infrmatin, psykpedaggik Hjälp att ta tillvara sina rättigheter Läkemedelsbehandling Psykterapi (KBT) Sjukskrivning/sjukpensin Tvångstankar = återkmmande påträngande tankar, fantasier ch impulser. Handlar fta m r för att själv göra fel, skada andra, vara en dålig människa. Det kan gälla att skada andra, smutsa ned sig, sprida smitta, tvivel m att ha utfört rutinhandlingar krrekt eller r för att man överträtt sciala nrmer. För att hantera den ångest sm dessa tankar väcker uppstår tvångshandlingar, neutralisering : rituella handlingar såsm handtvätt ch kntrll av lås ch elapparater. mentala ritualer såsm återkmmande ramsr eller räkning. m man hindras från dessa ökar rn. 108 Alltid tvångstankar, vanligen tvångshandlingar. 110 Hur fri är den fria viljan? Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. Vill inte Kan inte Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm Vill persnen inte, eller kan hn inte? 12

13 Patienten bara suicidhtar 114 Patienten sm suicidhtar Hn är bara ensam är kanske suicidal! Det är sjukvården sm misslyckats - dubbelt inte patienten. Suicidal, men inte allvarligt psykiskt sjuk, så hn får ta ansvar själv

14 Tlkning Besvärlig Viljestark Enveten Manipulativ Omedgörlig Trtsig Krävande Uppmärksamhetssökande Ouppfstrad Brtskämd Förhållningssätt Kräva medgörlighet Sätta gränser Visa vem sm bestämmer Straff Knsekvenser Min tlkning vägleder min interventin Hur fri är den fria viljan? Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm Hur ser VÅRA kartr ut? En fruktbar utgångspunkt? Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! 122 En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med). Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING!

15 Det är ingen match Den patient sm från början inte var överhängande självmrdsnära kan vara det efter ett samtal med någn i vården! Sitt på samma sida av brdet Besvärlig typ? Där står ju ett stackars ledset ch övergivet barn ch bönar m bekräftelse! 128 Den missnöjde vill någt vad? Vilka förväntningar har gått i kras? Den sm är missnöjd vill någt, vill få någt sm hen just nu inte tycker sig få. Sitt på samma sida m brdet, lägg ut prblemet på brdet. Beskriv vad du ser, fråga m du uppfattat det rätt. Fråga vad du själv, patienten ch ni gemensamt skulle kunna göra för att kmma tillrätta med prblemet. Vid kmmunikatinssvårigheter ch missförstånd: Be den andre återge precis vad hen tyckte sig höra att du sa

16 Den persnlighetsstördes dilemma Taskiga kartr, allra mest vad gäller självbilden. Förstår inte hur hen upplevs av andra. Plågad ch en plåga, men ingen har försökt förmedla hur persnen uppfattas - dvs persnen får ingen autentisk återkppling på sitt beteende. Prata med persnen, utgå från att alla VILL fungera med andra ch få deras uppskattning. GE CHANSEN till självinsikt, mgnad ch förändring! Suicidant utan bstad Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga 135 Patientens kntaktförmåga Bedöva Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Ingenting Förändra Kul, gratifierande. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. Prjicera Agera ut Handla 137 Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning

17 Att vara anhörig eller hjälpare Vår egen frustratin 139 Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta behöver vara ditt fel eller ha med dig att göra över huvud taget! Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre. 140 Prjektin Prblemet med prjektiner Istället för att se sig själv skyller man på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar. Det ansvar jag inte tar hamnar hs den andre sm skuld. Själv lär jag mig inget ch utvecklas inte. Nästa patient riskerar därför att råka lika illa ut Michael Rangne 142 Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Att persnen är jbbig är en åsikt inse att det är DIN upplevelse ch ta ansvar för den. Jag upplever att kan vi prata m det? Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu!

18 Vide från akuten Några perspektiv på detta fall 1. Vad känner du inför patienten? 2. Varför? 3. Beskriv persnens utmärkande drag! 4. Hur skulle läkaren ha kunnat agera istället? 1. Patientens agenda. 2. Stress, kntrll ch vanmakt hur klarar patienten att inte få sm han vill? 3. Hur klarar vi att inte få sm vi vill? 4. Hur vi ser på patienten påverkar utfallet. 5. Läkarens mål med mötet vad är ett bra resultat? 6. Risk för våld? 7. Hur kan läkaren minska våldsrisken? Det finns människr sm ingen jävel vill se [ ] det finns människr sm bara Gud rkar med En människa sm bara en mamma kan älska. Ring the bells that still can ring Frget yur perfect ffering There is a crack there is a crack in everything That's hw the light gets in. Lenard Chen, Anthem 18

19 När det inte går så bra vad hade du väntat dig? 159 Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang. När hade du senast kll på livet? 161 Vem trr att man kan leva sitt liv utan en eller annan brttningsmatch? När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst!

20 Tänk m alla skulle börja göra så! 167 Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig. Michael Rangne Att vara människa är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra människa, genm att vara uppmärksam på andras reaktiner på det man gör. Ask fr what yu want but dn t demand it! Ken Keyes

21 Vad menas med att Kalle är besvärlig? Han gör inte sm jag vill?! Oflexibla Explsiva Lättfrustrerade Häftiga vredesutbrtt Olydnad Impulsivitet Instabilt humör Aggressivitet Tlkning Besvärlig Viljestark Enveten Manipulativ Omedgörlig Trtsig Krävande Uppmärksamhetssökande Ouppfstrad Brtskämd Förhållningssätt Kräva medgörlighet Sätta gränser Visa vem sm bestämmer Straff Knsekvenser Min tlkning vägleder min interventin Alternativt synsätt Patientens explsiva beteende är Oplanerat. Oavsiktligt. Speglar en utvecklingsförsening i förmågan till flexibilitet ch frustratinstlerans Utbrttets faser Ånglås/hjärnlås/krtslutning Vägkrsningen Lugnar sig, förhindrar utbrttet När du möter en narcissistisk, histrinisk ch allmänt besvärlig persn: Där står ju ett stackars ledset ch övergivet barn ch bönar m bekräftelse! Härdsmälta 21

22 Välj vad du bråkar m Krgmdellen 1. Behvsknflikt - våra behv krckar. 2. Värderingsknflikt - vi tycker lika m någt. A. Beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för. B. Viktiga, men inte värda ett utbrtt. Här man lär barnet flexibilitet ch frustratinstlerans. Här finns de kgnitiva kartrna. C. Oviktiga beteenden. Ej värda mer uppmärksamhet. 180 Diskutera Du har en rigid, flexibel ch explsiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metden för att åstadkmma en rejäl urladdning? När patienten uppfattas rigid - följer inte avdelningens rutiner vem är det egentligen sm är mest rigid? En fråga Har alla de utbrtt du ch ditt barn genmlevt haft någn sm helst psitiv effekt, eller på någt vis lärt ditt barn någt värdefullt? 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? 2. Vilken är situatinen/kntexten?

23 Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? Är ambitinen att Ge klienten insikt i sitt beteende? Vid prblematiskt beteende Enskilt beteende eller uttryck för underliggande persnlighet? Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Många kan se ch be m hjälp med ett beteende utan att se mönstret av underliggande dysfunktinella persnlighetsdrag. Vad är ett realistiskt mål, dvs vilken nivå ska vi lägga interventinen på? Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? Börja utifrån ch inåt, eller tvärtm? Undvika att själv bli slagen eller förföljd? Att fråga varför fungerar sällan. Pröva i stället: Den besvärlige har fta ingen aning m vad han håller på med Medvetet Förmedvetet Hur tänker du nu? Hur tänkte du då? Undermedvetet Manlig depressin Aprna Elefanterna Gurka ch druvr Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier

24 Litet Kay Pllak till hjälp? Det ligger någt i det du säger Den där har jag fått för att öva på man får aldrig värre än man klarar av! Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt Diskrepansen mellan rsa ch lila är prvcerande Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? Brist på humr ch empati Rigiditet ch tunnelseende Stress Ht ch våld Missnöje Ilska Hur blir vi av för mycket stress? Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårig Aggressiva heter Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär

25 Stresströskeln Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. De kgnitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet Vilken del av hjärnan är för tillfället inkpplad? Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslrna står till vår tjänst Fäkta eller fly efter ratinellt övervägande Måttlig stress Vuxen chimpansnivå Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Tunnelseende Hög stress Reptilhjärnan tar över Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 200 Persnlighet ch stress Priritera - ta hand m den mest laddade patienten först I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. En patient med aggressinsrisk utgör en medicinsk högrisksituatin ch en fara för sig själv, medpatienterna ch persnalen. Låt inte denna patient vänta utan avbryt vad du håller på med ch ta hand m hnm NU

26 Varningssignaler för risk för aggressin Kliniska faktrer sm ökar risken för kriminalitet ch våld Patienten Spänd Orlig Stressad Högljudd Upprörd Kränkt Missnöjd Rädd! Osv Du själv Rädsla/behag Lyssna på din intuitin ch inre röst! Främst missbruk ch antiscial persnlighetsstörning, särskilt i kmbinatin! Persnlighetsstörning kluster A eller B Impulsivitet ch instabilitet Missbruk Vanföreställningar med specifik parania Imperativa htande hallucinatiner Bristfällig sjukdmsinsikt Bristfällig behandlingsföljsamhet Dessa samverkar med krimingena faktrer (fattigdm, bstadsrt, uppväxt, attityd, expnering för våld) En våldsriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av aggressivitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan i VILKEN RIKTNING! Persnlighet ch persnlighetsstörning 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. 208 Persnlighetsstörning i DSM-IV Hur vet jag m någn har en persnlighetsstörning? Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. Vanligt -> tänk tanken tidigt Det känns fta i kntakten, anspänning, väcker starka känslr Sciala funktinssvårigheter arbete, studier, relatiner Persnen verkar ha en prblematisk relatin till många människr Missnöje, klagar på allt ch alla, besviken, bitter, avvisad Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen ch samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktiner ch handlingar Bristfällig självinsikt, förstår inte sin egen del i de svårigheter sm uppstår Ta uppgifter från patient, anhöriga, arbetsgivare Barndmsanamnes

27 B: Narcissistisk persnlighetsstörning Narcissistens psyklgiska predikament Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. Gd självkänsla Behöver måttligt med bekräftelse för att känna sig frtsatt värdefull för andra. 213 Svag självkänsla / känsla av värde Behöver ständigt stra dser bekräftelse ch uppskattning för att inte känna sig värdelös. Blir därför lycklig vid minsta brist på uppskattning. Brist på uppskattning upplevs sm en attack. Reagerar med ilska. Måste därför ha ständig bekräftelser ch tål inte kritik. Psykpaten i ett nötskal: Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad Hares psykpatichecklista, HPC: Psykpati har genmgripande effekter 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll 11. Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet 1. Känslr (ytlig, ingen ånger, ingen ängslan) 2. Interpersnell interaktin (charmig, grandis, manipulativ) 3. Livsstil (ansvarig, realistisk planering, impulsiv, dålig kntrll över beteendet) 4. Antiscialt beteende (stört beteende redan i barndmen, ungdmsbrttslighet, mångsidig kriminalitet) En psykpat har alltid starka narcissistiska drag ch vanligen även mfattande brderlinedrag

28 Psykdynamisk mdell Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet Scial ångest, fbisk ps, självständig ps Två aspekter av psykpati 1.Persnlighetsstruktur/karaktär 2. Beteende Överjaget Detet Jaget Omvärldens krav Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre 221 Dilemmat: Några tankar m att bemöta en psykpat Varför ska man låta sig behandlas när man inte har prblem? Det är de andra människrna, samhället ch samhällets nrmer sm är prblemet! Psykpaten är vanligen nöjd med sig själv ch inser inte sin känslmässiga trftighet ch allt elände han ställer till med. Psykpatens persnlighet är i allmänhet mycket stabil ch resistent mt påverkan. Kunskap m tillståndet dessa människr finns! Kunskap m skillnaden mellan charmig yta ch skrupellöst inre Känner du igen tillståndet hs någn så klarar du dig vanligen från allvarlig skada Utgå från att infrmatinen du får är felaktig/förvriden Utgå från att persnen försöker manipulera dig Terapeutisk allians uppstår sent, m alls, i terapiförlppet Tr inte att du kan ändra persnens persnlighet Om du lyckas ändra beteendet en smula tr inte att det är för din skull eller för att persnen ändrat sig på djupet Psykpater använder andra sm ett sätt att nå sina egna mål vad försöker persnen just nu få av dig? Undvik dem m alls möjligt

29 Några råd för att undvika våld Några råd för att undvika våld Förutse. Förebygg. Lyssna på dina inre varningsklckr. Lyssna på andra sm känner patienten. Sitt inte ensam med htfull eller ptentiellt farlig patient. Sitt närmast dörren. Tillgång till larm. Väktare eller plis i beredskap vid allvarlig våldsrisk. Tänk på hur du bemöter patienten. Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Vänlighet, varsamhet. Empati. Bekräfta patientens känslr. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst Undvik När relatinen går snett Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra Det är aldrig kärleksfullt mt dig själv eller någn annan att vara någn annans dörrmatta eller låta sig utnyttjas. men i det akuta läget kan det vara livräddande! 226 Tack till Kay Pllak Gränser Åtta råd enligt Bergenprjektet (nr 4+9 egna tillägg) Visa psitiv respekt, patienten ska känna att du är där för att hjälpa till. 2. Lyssna! 3. Var närvarande, kncentrerad ch visa intresse. Försök förstå varför patienten är upprörd ch vad hn vill. 4. Bekräfta patientens känslr. De är förståeliga utifrån mständigheterna ch hur patienten upplever situatinen. Du verkar upprörd. Inte knstigt när du förts hit mt din vilja. 5. Ge patienten tid att prata ch ställa frågr. Prata med patienten flera gånger innan beslut fattas. Berätta för patienten vad sm händer. 6. Tala lugnt, med mild röst. 7. Tänk på ditt krppsspråk, håll avstånd ch ögnkntakt. 8. Ge patienten förslag, i stället för att kritisera. 9. Fråga vad du kan göra för att hjälpa patienten med upprördheten. Kaffe? Prmenad? Samtal? 10. Samarbeta i arbetsgruppen, tala med varandra, låt alla veta vad du gör

30 Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Andras aggressin Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Lathund för fungerande kmmunikatin Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket. Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga patienter är ännu viktigare här! Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta patientens känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig patienten! Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Tips för att hantera människr i röd zn Håll dig själv lugn, höj inte rösten. Var närvarande, uppfatta vad sm händer. Ta ansvar för klimatet. Vänlighet ch mjukt tnfall. Förmedla empati, att du ser hans smärta. Km från rätt plats: Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl. Lgik, vädjan till det vuxna i den andre ch humr fungerar vanligen inte. Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme. Begripliggör ch nrmalisera. Be den andre m råd

31 Arga, missnöjda ch htfulla patienter 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa patienten med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 237 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Handläggning av akut agitatin Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras. 1. Preliminär diagns Bedöm art ch grad av agitatin. Uteslut intxikatin ch annan smatisk genes. Samla infrmatin- jurnal, missbruksanamnes, u-txscreening 1. Bedöm allvarlighetsgrad ch våldsrisk 2. Lugna, mtverka eskalering Omvårdnadsåtgärder, dialg, stimulireduktin, samarbeta med persnal, tät tillsyn av patienten 3. Frivillig medicinering: perralt, ev intramuskulär injektin 4. Tvångsmedicinering: intramuskulär injektin Receptinist i nåd Are yu an aspie? Mst peple with Asperger s will answer yes t all f these questins: I find scial situatins cnfusing. I find it hard t make small talk. I tend t turn any cnversatin back nt myself r my wn interests. I excel at picking up details and facts. I find it hard t wrk ut what ther peple are thinking and feeling. I can fcus n certain things fr very lng perids. Peple ften say I was rude, even when this was unintentinal. I have very strng, narrw interests. I d things in a very inflexible, repetitive way. I have difficulty making friends. Källa: Cambridge Lifespan Asperger s

32 Integritet ch samarbete Vilken psitin du intar avgör vilken srts prblem du kmmer att ha i ditt liv. Integritet Självhävdelse Knflikt Samarbete Anpassning Individ Originalitet Smärta Grupp/samhälle Knfrmitet Integritet Samarbete Signal/symtm 244 Utanförskap, önskad, älskad, ensam Överanpassad, utnyttjad, slutkörd, utbränd Vad kstar det att vara med här? Hur mycket behöver jag anpassa mig, hur mycket våld måste jag göra på mig själv ch mina värderingar, för att få vara med? Vad kan hända m Kalle faktiskt GÖR sm jag vill? 248 Vad händer m jag lyckas Kalle gör allt jag vill? En sund persnlighet har rimliga behv ch gränser ch förmår hävda dem på ett sätt sm gruppen accepterar Utbränd! Integritet Vet vem hn är ch vad hn behöver. Rimliga behv ch gränser. Hävdar dessa på ett effektivt sätt. Knflikt Smärta Signal/symtm Samarbete Förstår värdet av scial acceptans. Samarbetar m rimliga saker på ett vettigt sätt. Samarbetar inte m sådant sm kmprmetterar integriteten

33 Persnligt ansvar Uttrycka sig Öppenhet Integritet Persnligt språk Jag vill Jag vill inte Tydlighet Självkärlek, självrespekt Behv, värderingar, gränser Persnlig auktritet Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Jag hinner inte Självkännedm 252 Vad händer vid psykisk sjukdm ch utvecklingsrelaterad prblematik? Kmmer inte att hända Antiscial Aspergers syndrm ADHD Depressin Brderline Scial fbi Integritet Samarbete Mani Narcissist Paranid p-störning Rättshaverist Osjälvständig persnlighetsstörning Fbisk p-störning Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Trivs med sig själv ch livet Kmmer väl överens med andra Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv Flexibilitet Humr Tar ansvar för sig ch sin rll i världen Vad menas med att ta ansvar? Scialt ansvar - ansvar för andras väl ch ve, för sådant de inte själva klarar ch behöver hjälp med, för att ingå avtal, för samhället. Persnligt ansvar - att ta ansvar för mig själv mitt eget liv mina handlingar mina känslr mina tankar mina värderingar min integritet vem är jag i världen min inverkan på andra!

34 Malena Malena Världen : Kartan : Visinen : 259 Krisen = HOT (självbild, världsbild, framtid ch drömmar, scial acceptans) Vad behöver Malena för att må bättre just nu? Vad behöver hn för att må bättre på längre sikt? Vad kan vi göra, var ska vi gripa in, var ska vi börja? Kartan: Kmpetent Uppskattad av patienterna Felaktiga ch rättvisa bedömningar Lurad på lvat arbete Världen: Gränslös Dålig självinsikt Inte så bra med patienterna Inte så uppskattad av kllegrna Gränslös Olämplig Visinen: Psykiatriker Välbetalt arbete Gd eknmi Uppskattning från patienter ch kllegr Status Kartan är htad Visinen htas Samtidigt ger det en möjlighet att ändra på världen (sig själv). Världen: Gränslös Dålig självinsikt Inte så bra med patienterna Inte så uppskattad av kllegrna Olämplig Gränslös Kartan: Kmpetent Uppskattad av patienterna Felaktiga ch rättvisa bedömningar Lurad på lvat arbete Visinen: Psykiatriker Välbetalt arbete Gd eknmi Status Uppskattning från patienter ch kllegr Prblemen förstärker varandra Dåliga kartr Dåliga kartr Orimliga förväntningar Svårt finna bra balans mellan integritet ch samarbete Hög sårbarhet Ofta persnlighets relaterat Stress Svårigheter hitta bra balans mellan samarbete ch integritet Orimliga förväntningar Ännu sämre kartr Tilltagande besvärlighet, samarbetssvårigheter

35 1. Hjälp dem åtgärda faktiska prblem ch missförhållanden. 2. Hjälp dem nyansera sina kartr 3. Hjälp dem till rimliga ch realistiska förväntningar 4. Hjälp dem hitta en lagm avvägning mellan samarbete ch integritet 5. Hjälp dem se fördelarna för dem själva med att samarbeta m rimliga saker på ett bra sätt 6. Hjälp dem att ta hand m sin egen integritet Integritet Samarbete Kartan Terrängen Visinen 268 Vill du få Gud att skratta? Din första uppgift i den akuta situatinen Vi vill instinktivt ta brt den andres smärta. Men det kan vi inte. Försök istället hjälpa den andre att stå ut. Berätta m dina framtidsplaner! 270 Att hjälpa någn i kris Hjälp patienten rekrytera stöd ch hjälp från sin egen flck Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Frågan hen ställer sig är: hur blir det nu? Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm 35

36 Det är verkligheten ch framtiden sm är prblemen vid en kris Vilka förväntningar har gått i kras? Världen Förlust Kartan Inte huvudprblemet här. Men måste ritas m. Framtiden Kas, i spillrr Den centrala uppgiften vid en kris: Dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Din andra uppgift: Hjälpa den drabbade att dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Vad är det allra värsta med det sm hänt? Vad betyder det sm hänt för dig? Vad tänker du m det sm hänt för framtiden? Hur ser du på dig själv, andra människr, framtiden nu? Går det att leva vidare trts allt sm hänt? Hur blir ditt liv framöver, trr du? Acceptans, utveckling, ökad tålighet Händelse Din tredje uppgift Följ krisens förlpp Vanlig krisreaktin Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Grad av psykiska reaktiner Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Funktinsnedsättning Ökad sårbarhet för nya påfrestningar Händelse Tid 36

37 Undvik tillfälliga lättnader Att hjälpa någn i kris, krt versin Alkhl ch psykfarmaka Mat Arbete ch träning Shpping Sex Ilska 1. Var medmänniska. 2. Rekrytera flcken. 3. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 4. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 5. Hjälp att dra rätt slutsatser. 6. Stöd till en fungerande vardag. 7. Följ genm krisen, watchful eye. Att hjälpa någn i kris, medellång versin 1. Gör inte ingenting. 2. Var medmänniska. 3. Var inte rädd för att prata. 4. Observans på den andres reaktiner hjälper dig att göra rätt. 5. Rekrytera flcken. 6. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 7. Hjälp den drabbade att uthärda. 8. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 9. Hjälp att landa på fötterna; dra rimliga slutsatser ch rita rätt kartr. 10. Rädda självkänslan. 11. Hjälp till en fungerande vardag. 12. Följ genm krisen, watchful eye. 13. Var bservant på tecken till uthärdligt lidande, psykisk sjukdm, destruktivt leverne. The deepest hunger f the human sul is t be understd. Stephen R Cvey 37

38 Vad menar vi med empati? Att fråga varför fungerar sällan. Pröva i stället: Hur tänker du nu? Hur tänkte du då? Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) Psykiatrin en del av kulturen Empati i praktisk handling Vad behöver denna människa just nu? Alla har en uppfattning m psykiatrin - hur den är, ch hur den brde vara Hur kan jag hjälpa henne med det? 308 Mer m empati i praktisk handling Hur känns det jag just nu säger eller gör för den andre? All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient!

39 Vad menas med terapeutisk allians? Gda relatiner är resultatet av ett antal väl definierbara persnliga egenskaper ch beteenden Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. 315 Vi vill varken ha beröm eller metder Vi vill ha äkta kntakt ch närande relatiner Alternativ till beröm: TACK! Den likvärdiga relatinen Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Subjekt Subjekt Förälder Förälder Vuxen Vuxen I den likvärdiga relatinen utgör den andres tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Den andre ch dennes inre värld behandlas med samma allvar sm min egen. Barn Barn 39

40 Jag Relatinen Du Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt) 322 Alltid ch i varje stund. Vartenda ett. Michael Rangne Vad kan vi lära av Buddha? Alla människr hatar att ta rder Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. Sökaren nr 1/ Hinder för alliansen 1. Sjukdmen 2. Patientens persnlighet 3. Omgivningen 4. Behandlaren ch behandlingsförutsättningarna Bristande tid Bristande intresse Bristande kunskap Ensidig teretisk referensram Ge råd? I dn t really have advice för peple,except ne thing: dn t take any advice. Ge inte råd, men dela med dig av dina egna upplevelser ch erfarenheter. En bra behandlare bör kunna se patienten i ett bilgiskt, medicinskt, psyklgiskt ch scialt perspektiv samtidigt Werner Erhard, Relatinships making them wrk. 40

41 Ett gtt råd kan betyda mycket för patienten Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Man kan inte ändra en annan människa Den andre ska inte bara göra någt - hen ska vilja göra det hen gör! 334 Ska vi ge råd? Skilj på råd ch gda råd Skaffa dig en invitatin. Skilj på råd ch gda råd. Km med ett erbjudande. Fatta inte beslut åt den andre. Ta inte över ansvaret. Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav Michael Rangne Michael Rangne

42 Hört det förut? Mtivatin är grunden Alla människr har behv, alla vill någt Hjälp den andre hitta ett varför - ett eget varför - för de önskade förändringarna. Identifiera ch tillfredsställ människrs behv! Om att skapa en allians en början Önskan eller behv? Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. Önskningar Både vill ch behöver Behv 16-åringen på villvägar Du måste vilja persnen väl för att kunna hjälpa. Varför skulle hn lyssna på dig? 42

43 Vilken är valutan, dvs vad är det vi ska sätta in? Att ge den andre vad han behöver, ch hjälpa hnm se att det är det han får. 353 Narcissistens tragik När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får Varje prblem i relatinen är en möjlighet! En möjlighet att bygga upp det emtinella bankkntt i denna relatin. Vi försöker lösa prblemet ch förbättra vår relatin samtidigt. Det går inte att göra några insättningar! Vi hjälper patienten ch dlar vår relatin. Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. Min patient? Min fru? Mina barn? Mina vänner? Mina medarbetare? Min chef? Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del

44 Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet Vilka verktyg har vi? Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn Välja rätt terapifrm eller rätt terapeut? Vad utmärker en bra psykterapi? Terapimetd A Genmsnittlig effekt Metd A, bra terapeut Metd A, sämre terapeut Terapimetd B Metd B, bra terapeut Metd B, sämre terapeut Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin 365Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) Psykterapi Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna

45 Skenet bedrar? Om vår verklighetsuppfattning Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hypthyres Hela beflkningen Neurs Psyks 368 Resultat (PART) Knsekvenser av att inte bli återställd Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Behandlingsfördröjning illa Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Drabbar unga i känslig ålder. Många tillstånd är uttalat krniska. Ger försämrad livskvalitet. Sciala knsekvenser (ensamhet, förtidspensin, eknmi). Hög risk för smatiska ch psykiatriska kmplikatiner samt missbruk. Ökad knsumtin av smatisk vård. Överdödlighet. Ökad självmrdsrisk (paniksyndrm: 7-8 ggr ökad risk) Stra kstnader för samhället

46 Svårigheter ch risker Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? Paniksyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Separatinsångest (barn) Realångest Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Missbruk 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, Akut stressyndrm Läkemedel självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? Psttraumatiskt 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin stressyndrm Smatisk sjukdm Anpassningsstörning Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Substansbruksyndrm Ätstörningar Några av de vanligaste tillstånden ADHD Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Scial ångest Paniksyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Tvångssyndrm Krppsyndrm Samlarsyndrm Narcissism Psykpati Brderline Trtssyndrm ch uppförandestörning Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde?

47 Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? ADHD DAMP Depressin Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Låt inte någn lura dig Och Bra psykiatri tar TID! Läs jurnalen! Tppen på isberget Frisk eller sjukt? Obesitas BN Hetsätning Ätstörning UNS AN Störda ätbeteenden Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 388 Ppulatinen Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning?

48 Nya sjukdmar? Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck 389 Varför inte? Otur Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Misslyckanden Srg Sjukdm Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek Många barn är i praktiken föräldralösa barn har missbrukande föräldrar barn blir vittne till våld i hemmet barn misshandlas själva i hemmet barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar barn utsätts för sexuella övergrepp barn har föräldrar i fängelse. Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD 391 ADHD: Why wrry - nu kör vi, tänka kan vi göra senare! Deprimerad: Vi klarar det inte, ligg lågt, vi drar ss tillbaka! Samlarsyndrm: Materiella ting kan ha ett överlevnadsvärde! Mani: Vi vill, vi kan, vi törs! Tvångsmässig: Vi kllar elden en gång till! Paranid: De kanske vill ss illa, så vi behöver vakta hela natten! Narcissist eller psykpat: Allt är tillåtet i kampen för överlevnad! Generaliserat ångestsyndrm: Vänta litet nu, det här kan faktiskt gå illa! Ormfbi: Blir jag biten så dör jag! Drganvändare: Livet är eländigt, vi behöver hjälp att stå ut! Panikattack: Helt adekvat fight r flight -respns vid möte med en björn. Stress- ch sårbarhetsmdell Sårbarhet Stress Psykisk hälsa Bi-psyk-sci-kulturell mdell Bilgi Psyklgi Scialt Kultur

49 Stress ch sårbarhet Här klarar sig nästan alla Grad av sårbarhet Sårbarhet Hög x x x Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Låg Låg Hög Grad av påfrestning 396 Fantastiska mständigheter Påfrestning 397 Att leva är en påfrestning När påfrestningarna ökar Sårbarhet Sårbarhet Blir sjuka bara av att leva x Alla dessa blir nu sjuka x Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x Klarar sig, än så länge x x Påfrestning Påfrestning Att leva ett vanligt liv! 398 Vanligt liv + dum chef 399 När påfrestningarna ökar ännu mer Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Ännu fler blir nu sjuka Sårbarhet x x Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Only the strng survives x Påfrestning Tid Vanligt liv + dum chef + dum fru

50 Sköra människrs liv ser fta ut så här 1. Kunskap Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet + en smula stress Mer än så här så blir persnen sjuk 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Humr Tid Effektivt tänkande Undanröj - m möjligt - eventuella utlösande ch bidragande faktrer Knflikter Psyksciala prblem Missbruk Smatisk sjukdm Läkemedel Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet 7. KASAM: Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet (eget tillägg) 404 Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, Ett gtt liv, minikursen: vad får mig att må bra? Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr 50

51 Glada medarbetare Kultur 409 Hur är din arbetsplats? Skadlig? Ofarlig? Hälssam? Hälsfrämjande? Hälsskapande? Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Tack till Maria Larssn! 411 Anpassningsstörning (F43.2) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Läkartidningen nr Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla)

52 Den trötta patienten Ett vanligt scenari Trötthet Trötthet Spänning Smärtr i rörelserganen Sjukskrivning Sömnstörning Bröstsmärtr, tryck över bröstet, yrsel Tilltagande fysisk ch psykisk utmattning Nedstämdhet, ångest Akut försämring, jag har gått i väggen Minnes- ch kncentratinssvårigheter Expneringstid för stress Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns) 416 Kan jag sm chef eller medarbetare identifiera anställda med risk för utmattning? Individen själv saknar fta sjukdmsinsikt ch stupar på sin pst. Någnting har ändrat sig, den anställde är sig inte lik, reagerar inte sm hen brukar. Spänd, frcerad, svår att nå, lyssnar inte, tutar ch kör. Negativa känslr, irritabilitet, reagerar på småsaker, missnöjd med andra, knflikter. Brist på glädje ch spntanitet. Ointresse ch likgiltighet, bryr sig inte. Trött efter ledighet. 418 Sömnrubbningar Känslpåverkan Interpersnellt Energiprblem Kgnitiva symtm Krppsliga besvär Insmningssvårigheter, för tidigt uppvaknande, strt sömnbehv, trött trts mycket sömn Olust, ångest, nedstämdhet Irriterad, sur, arg, missnöjd, tycker sämre m andra, knflikter, cynism, arrgans Överaktivering, trötthet, allt tar emt Minne, kncentratin, handlingskraft, känslighet för ljud Värk, trötthet, yrsel, illamående, magbesvär

53 Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr Om du ska göra en enda sak? Maxa ditt sciala stöd! 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet 7. KASAM: Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet (eget tillägg) Prata med dina vänner, på riktigt. Be m hjälp med allt svårt ch viktigt. Starta en livskvalitetsgrupp. Skaffa dig en mentr. Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, VÄLJ SJÄLV Annars väljer någn ANNAN åt dig! Kan det vara så att Varje möte med en annan människa är en möjlighet för mig själv? Varje möte är ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Jag har någt att lära av varje människa jag möter? 422 Michael Rangne Hur känns det för den andre m han känner att han tillför mig någt värdefullt, att jag blir glad av att vara med hnm?

54 Diagns Psyks Jästsvampinfektin? Hypkndri? Tvångssyndrm? Smatiseringssyndrm? Hn är psyktisk! Vanföreställningssyndrm? Schizfreni? Depressin? Psyktisk depressin! Psyks Vad är en vanföreställning? Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå Vanföreställningssyndrm Vanföreställningar Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm sm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen

55 Typer av vanföreställningssyndrm Andreas, 24 år Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Ertmani Parasitsparania Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ansgnsi Pseudgraviditet Sjukdmsparania 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv Paranid persnlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet Vågar inte visa andra förtrende Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden Ältar gamla förrätter Upplever angrepp mt sig från andra Misstänker partner för att vara trgen Bemöt med respekt Exempel på svåra händelser Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin

56 Trauma- ch stressrelaterade störningar i DSM-5 PTSD Akut stressyndrm Anpassningsstörningar I avsnittet m psykisk hälsa hs barn ch unga även: Anknytningsstörning med scial hämning Anknytningsstörning med scial distanslöshet Anpassningsstörning (F43.2) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. 469 Läkartidningen nr Akut stressyndrm (F43.0) Psttraumatiskt stressyndrm Ett akut livshtande trauma. Starka, snabbt växlande, inadekvata affekter, skräck, förtvivlan, ångest, aggressivitet. Tendens till dissciatin, med förmåga att tlka verkligheten krrekt vilket kan leda till irratinellt beteende. Isleringskänsla. Sömnstörning. Kan ibland gå över i ett psttraumatiskt stressyndrm, PTSD. Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Läkartidningen nr Psttraumatiskt stressyndrm Hur vanligt är det? Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks % efter starka traumatiska händelser. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr. 474 Livstidsförekmst 3-6 %. Flyktingar i Sverige %. Studie av 148 asylsökande i Sverige från Mellanöstern, Latinamerika, Afrika, Balkan, Östeurpa ch Asien: 117 PTSD - 79%! - varav 67 haft s-tankar/s-försök 24 annan psykisk sjukdm 7 psykiskt friska Marcell Ferrada-Nli

57 Akut stressreaktin ch PTSD Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med expnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD! Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma! 478 Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. 483 Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 485 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 486 Röd kurva = humör, sinnesstämning 57

58 Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Impulsivt självskadande Brderline ch narcissistiskt persnlighetssyndrm ADHD Trtssyndrm ch uppförandestörning Antiscialt persnlighetssyndrm Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Hjärnskada Missbruk Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning, PTSD Stressrelaterade tillstånd, t ex utmattningssyndrm Men jag stannar inte vid att skada mig själv med rakblad, knivar ch vassa glasbitar. Jag bränner mig med cigaretter, slår mig med en hammare sm ger stra älskade blåmärken, jag sticker nålar i krppen, biter i mina händer ch dunkar huvudet i väggen. Benny Pålssn Varför skada sig själv? Kriterier för egentlig depressin Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten Nedstämdhet eller irritabilitet Anhedni förmåga att känna glädje Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Hur blir man av att ha en depressin? Brderline persnlighetsstörning Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp. Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder

59 Persnlighet ch persnlighetsstörning Persnlighetsstörning i DSM-IV 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. När brukar patienter med brderline bli suicidala? Bemötande av patienter med EIPS Verkligt eller upplevt övergivande/avvisande Känslmässig överbelastning eller känslmässig avstängning Ohanterliga känslstrmar Dissciatin (kan uppstå inför övergivande eller någt annat sm upplevs htande) Vid förbättring (htar självbild)

60 Vad är egentligen en depressin för någt? Att förstå depressin En sjuklig sänkning av stämningsläget med nedsatt förmåga att känna lust ch intresse Kmmer fta - men inte alltid - i avgränsade skv Ofta livslång sjukdm med återkmmande episder Är ibland en del av biplär sjukdm Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit Biplärt syndrm Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / expansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med. 510 Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Hur behandlas depressin idag? Depressin Mani Biplärt syndrm Depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD ADHD Brderline persnlighetssyndrm Antiscialt persnlighetssyndrm Trtssyndrm ch uppförandestörning Hjärnskada 521 Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Fysisk aktivitet

61 Depressinsbehandling (SBU) Sammanfattande mdell för depressinsbehandling ECT Gd effekt psykterapi placeb läkemedel??? (ej prövat) Alltid: Vanligen: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Därtill: Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Dålig effekt Ibland: Psykterapi Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS Varje psykiatrisk patient Självmrdsrisk vid depressin skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Fråga alltid!

62 Ökad risk Våga fråga En patient med självmrdsrisk Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! Grad av suicidal intentin 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Några varningssignaler för hög suicidrisk Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet

63 En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Det suicidala rummet Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med). Oöverlagt trts känd bakgrund Når inte andra Vill leva, men inte så här kas hpplöshet islering ångest ambivalens Svartsyn ch tunnelseende Driver handlandet, påskyndar Tack till B Runesn för bilden! Hjälp patienten ut! Hur bråttm är det? Prbleminventering, ge struktur Invlvera närstående, var tillgänglig Ta över ansvar, hjälp patienten se skälen för att leva kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Vikariera sm hpp, aktualisera tidigare krislösning Omsrg, medmänsklighet, läkemedel 548 Akut inläggning vid Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det). 549 Mia, 29 år Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Skäms för sin persn ch sitt utseende Urusel självkänsla Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut 63

64 Scial fbi Symtm vid scial fbi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner. Rädd för att stamma, tappa tråden, sätta i halsen, säga någt lämpligt, spilla ut kaffet Bltta tanken på bjudning, måltid på restaurang, grupparbete -> panikkänsla, hjärtklappning, svettning, svaghetskänsla, rlig mage. Svårt ringa känd persn/myndighet, gå på psten, äta inför andra sv. Uppfattas sm blyg, säker, inåtvänd, blir ev mbbad i sklan Några vanliga svåra situatiner Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand 555 Vad kan jag göra mt min föreläsningsångest? För att överleva: Skit i vad flk tycker, kör din grej. Om du vill göra en lysande presentatin: Skit inte i vad flk verkar tycka lyssna efter ch använd dig av reaktinerna du får. Det handlar inte m att bli av med sin nervsitet för att kunna föreläsa - det handlar m att vara nervös men föreläsa ändå. 558 Det sm gäller: Bita ihp ch stå ut! Jag måste bli av med min ångest, så att jag kan hålla mitt tal. Jag har jätteångest ch jag ska hålla mitt tal. Funktin Livskvalitet Symtm Diagns

65 Ska vi skicka Christer på bemötandekurs? Ett par rd m att måla Bemötande first things first! Slutsats? Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Att möta människr Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. Att möta andra kräver md! Prfessinell, medmänniska eller både ch? Kan inte du prata med henne själv, hn vill ng bara ha några tabletter? Vårdgivare Prfessinell Persnlig Patient Prfessinell Persnlig Privat Privat 65

66 Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Jag har någt att lära av varje människa jag möter? 570 Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre Vården är det sm sker mellan mig ch patienten Prcessens kvalitet avgör vårdens kvalitet Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. 574 Hur känns det för patienten - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Håll ena ögat på samtalets innehåll ch det andra på dess prcess jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm

67 Den stra hemligheten allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. är?????? löjligt enkel, egentligen försök med Kahlil Gibran, Prfeten Michael Rangne litet vanlig enkel vänlighet! 578 För att hamna i rätt utgångsläge Har du prövat med att försöka???? Leta efter, ch ge uttryck för, din uppskattning av det gda hs den andre TYCKA OM din patient?!!!!! 579 Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Du behöver inte tycka m hela patienten ch allt han gör. Men försök hitta någt du uppskattar, ch fkusera på det. Om du kan tycka m 70 % får du kanske försöka acceptera de resterande 30 prcenten? en sak till!!!!!! ha litet KUL!!

68 Svårt med sympatin? Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv!!! Bemötande Samtalsknst I stället för metder ch tekniker: Samtalsknst! Möt den andre på ett existentiellt plan. Odla en relatin att bygga på. Kntakt, samtal ch dialg. Km från kärlek ch välvilja, bry dig på riktigt. Respekt, ta på allvar. Var äkta ch autentisk, spela inte en rll. Likvärdighet ch medkännande det kunde lika gärna varit jag själv. Närvar - uppmärksamma ch följ vad sm händer i samtalet. Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Red ut ch gå vidare när det går snett Ge ärlig återkppling, skapa trygghet. 585 Terapeutens ansvar Inser vilken makt hn har över patienten, ch därmed vilket ansvar hn har. Har gd självinsikt, förstår hur hn uppfattas av andra. Letar efter sina blinda fläckar. Tillstår spntant ch medelbart sina egna misstag. Söker aktivt efter feedback på sina samtalsinsatser. Frågar patienten m råd ch hjälp. Ger ibland råd, men fattar inte beslut åt patienten. Söker hjälp när kntakten inte går bra. Tar hand m sig själv. Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Hur vet jag m jag gör rätt? Psykpedaggik Känns det rätt? Var bservant på dina egna känslr ch reaktiner. Var bservant på resultatet - patientens reaktiner! Vilken återkppling/respns får jag av patienterna? Fråga patienten hur han har upplevt samtalet, säg att du vill utveckla din samtalsförmåga ch att du är tacksam för allt han vill bidra med. Be en värderad kllega vara med vid samtal någn gång ibland. Sitt själv med vid någn respekterad kllegas samtal ibland. Spela in på vide ch titta. Hjälpa en patient ch dennes närstående att förstå vad diagnsen innebär ch hur svårigheterna påverkar vederbörande i lika vardagssituatiner ch livsskeden. Utifrån sådan kunskap ge knkreta råd m kgnitivt stöd, hur man kan hantera ch lösa praktiska vardagsprblem. Infrmera m möjligheter till behandling ch lika frmer av samhällsstöd. Förmedla relevant infrmatinsmaterial såsm litteratur, brschyrer, internetlänkar ch infrmatin m intresseföreningar

69 Stödjande ch jagstärkande förhållningssätt Väsentligaste metden i den akuta fasen. Infrmatin ch utbildning m tillståndet, gärna patientbrchyr, lästips, inf m patientföreningar. Stöd ch tröst. Förmedla förståelse ch sympati. Validera patientens reaktiner; de är begripliga ch nrmala utifrån situatinen ch histrien. Härbärgera patientens plågsamma känslr. Inge hpp. Mtivera till att ta emt behandling. Hjälp med prblemlösning ch hanterande av praktiska prblem. Finns utlösande faktrer eller försämrande mständigheter sm kan åtgärdas? Hjälp patienten ta avstånd från depressiva skuldkänslr ch vanföreställningar. 590 Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi ) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% 595 Symtm 1. Ångestkänslr - ängslan, r, rädsla, fruktan, panikattacker, tvångstankar, fbier. 2. Autnm överaktivitet - andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående. 3. Muskulär anspänning - tremr, rastlöshet, värk, nrmal trötthet. 596 Kan man se att patienten har ångest? Svårigheter ch risker Ibland: Spänd Stel Kncentratinssvårigheter Rastlös, uppskruvad, på helspänn Psykmtrisk r Irritabel Skakningar Svettningar Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda

70 Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter. 605 Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen 607 Bryt de nda cirklarna! I vilken situatin utlöses attackerna? Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid expsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis)

71 Flygrädsla kan vara uttryck för: Testfråga: Vad är flygrädsla? Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? Tve, diagns? Brderline/EIPS? Recidiverande depressiner? Biplärt syndrm? Autismspektrumstörning? Alkhlberende? Tvångssyndrm? Generaliserat ångestsyndrm? ADHD? Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet ADHD Trtssyndrm ch uppförandestörning Antiscialt persnlighetssyndrm Brderline ch narcissistiskt persnlighetssyndrm Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Hjärnskada Missbruk Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning, PTSD Stressrelaterade tillstånd, t ex utmattningssyndrm 627 Tve, insatser? Specialiserad mttagning? ADHD-center? Infrmatin, utbildning? Stödkntakt? KBT för ADHD? Psykterapi mt svartsjuka? Centralstimulantia? SSRI? Melatnin? Berendemttagning? BUP? Scialtjänsten? Anmälan 14? Bendestöd? Hjälp med studier? Nytt arbete? AF? 71

72 Justitieminister Beatrice Ask i Scialplitik nr 2, juni 2007: Trligen har vi väl någn frm av bkstavskmbinatin hela högen. Jag är livrädd för att små barn skall få en stämpel i pannan tidigt m att här finns en risk. Tack till dcent Kjell Mdigh! Förekmst Mental retardatin 1% ADHD 4-7% (kvarstår i ca 50%) Aspergers syndrm knappt 1% (kvarstår i 90%) Turette - 0,5% ADHD DAMP Depressin Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Tvångssyndrm 632 Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Exekutiva förmågr Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt

73 Utvecklingsstörning / mental retardatin Känner du igen dig? Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv? Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) AD/HD lika typer Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet AD/HD kmbinerad typ AD/D uppmärksamhetsstörning HD/D - framför allt hyperaktivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin AD/HD - diagnstik Debut före 7 års ålder Leder till kliniskt signifikant funktinsnedsättning inm minst två mråden; sklan, arbetet eller hemmet Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. 73

74 Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) AD/HD samsjuklighet ch följder Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) 74

75 ADHD vanligare i vissa grupper Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % AD/HD samsjuklighet ch följder Utvecklingsstörning Aspergers syndrm Tics/Turettes syndrm Specifika inlärningsstörningar (dyslexi, dyskalkuli) Depressin, dystymi Biplär sjukdm Ångestsjukdmar (PTSD, scial fbi, OCD, GAD) Stressrelaterade sjukdmar utmattningssyndrm, utbrändhet Missbruk/berende Persnlighetsstörning Ätstörningar Smatisk sjuklighet (lycksfall, övervikt) Fråga: vad ska man behandla? Målsättning med behandlingen Svar: funktinsnedsättningen! Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk Behandling ch hjälp vid ADHD/DAMP Autistiska symtm Wings triad Infrmatin Pedaggiskt stöd Gruppbehandling Patient- ch anhörigförening (Attentin) Hjälpmedel Bendestöd Beteendeterapi Medicinering Centralstimulantia, amfetaminliknande Strattera Omega-3 fettsyrr? Arbetsminnesträning ( Rb-mem ) Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden 75

76 Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) 76

77 Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Bemötande av patienter med ADHD ch Asperger Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans ADHD/Asperger sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra ( n invlvement, n cmittment ) Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök 685 Ätstörning 1. Anrexia nervsa (0,3-1%) 2. Bulimia nervsa (1-2% av kvinnr) 3. Hetsätningsstörning 4. Ätstörning UNS Ti gånger vanligare hs kvinnr än hs män. 10% av kvinnr har ätstörningssymtm vid en viss tidpunkt. Andra tillstånd med krppsfixering Anrexia light Övervikt/fetma Excessiv mtin Krppsbyggande

78 Förutsättningar för tvångsvård (3 ) Allvarlig psykisk störning, exempel: Tvångsvård får ges endast m patienten lider av en allvarlig psykisk störning ch på grund av sitt psykiska tillstånd ch sina persnliga förhållanden i övrigt 1. har ett undgängligt behv av psykiatrisk vård, sm inte kan tillgdses på annat sätt än genm att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2. behöver iaktta särskilda villkr för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård). En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten mtsätter sig sådan vård sm sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. Psyks, avsett rsak (förvirring, tankestörning, hallucinatiner eller vanföreställningar) Alkhlpsyks Drgpsyks Svårartade abstinenstillstånd Demens med påtagligt stört beteende Ätstörning? Mani Depressin med självmrdsrisk Allvarlig persnlighetsstörning med impulsgenmbrtt av psyktisk karaktär Starka krisreaktiner Utvecklingsstörning eller annan hjärnskada med svåra rsutbrtt Hur gör man praktiskt? Vid allvarlig fara för patienten eller annan persn Vidtalar mgående läkare på arbetsplatsen m du arbetar i sjukvården ch det gäller en patient. Tar patienten i hampan ch uppsöker närmaste akutmttagning. Ringer läkare på patientens vårdcentral ch beskriver läget. Har man alltid rätt att använda nödvändigt våld enligt Brttsbalkens regler för nödvärn ch nödrätt. Tar samvetet överhanden över juridiska spetsfundigheter (tycker jag). Ringer lkala jurverksamheten ch beskriver läget. Ringer SLL s vuxenpsykiatriska akutmttagning vid St Göran ch beskriver läget. Vid fara för patienten eller någn annan: aldrig fel att ringa 112 direkt ch be att få bli kpplad till plisen. 60-årig man (1) En 60 årig man kmmer till medicinakuten efter intxikatin i självmrdssyfte. Det framkmmer att patienten har en rdnad scial situatin. Arbetar sm tandläkare. Gift i gtt äktenskap sedan 30 år tillbaka. Har två vuxna söner från ett tidigare förhållande, gd kntakt med dessa. Det framkmmer alkhlöverknsumtin sedan kanske sex månader tillbaka, vilket hustrun uppfattar sm ett prblem. Patienten dricker kanske ½ flaska vin 4 5 dagar/vecka men negerar medicinska kmplikatiner, abstinens, merbegär ch kntrllförlust. För två månader sedan ertappades patienten med snatteri på ett varuhus, trts gd eknmi. Han har skämts för det inträffade sedan dess ch känt tilltagande nedstämdhet ch haft svårt att riktigt glädjas. Han har grubblat ch ältat, svit rligt, upplevt sänkt självkänsla men intakt aptit

79 60-årig man (2) Dagen före inkmsten till medicinakuten blev patienten åter ertappad med snatteri, denna gång på Systemblaget i alkhlpåverkat tillstånd. Han hade dessutm bserverats köra bil till Systemblaget varför han nu trr att han har rättegång att vänta både för snatteri ch för rattfylleri. Pat berättar att denna nesa var mer än vad han std ut med varför han beslöt att ta sitt liv. Han hade dessförinnan inte haft några mer påtagliga självmrdstankar. Han skrev ett avskedsbrev ch tg sedan ett större antal värktabletter varefter han smnade. Hustrun upptäckte emellertid att han sv längre än han brukar på mrgnen, skakade liv i hnm, fick veta vad sm hade hänt ch tg hnm till medicinakuten. Psykiskt status: Ger mycket fin kntakt. Kanske någt sänkt grundstämning. Nedsatt mimik. Depressivt präglat tankeinnehåll med mycket skamkänslr. Villfrtfarande dö. Ambivalent till psykiatrisk vård på sjukhus, accepterar däremt öppenvårdskntakt. 724 Nivåer ch frmer av knsumtin Bruk Riskabelt bruk Skadligt bruk Missbruk Berende Intxikatin Abstinens Samt psykiska, krppsliga ch sciala skadr 725 Medicinska knsekvenser av högt alkhlintag Psykiska ch sciala knsekvenser av alkhlöverknsumtin Intxikatin Missbruk Berende Abstinens, DT, kramper, epanfall Wernicke-Krsakffs syndrm Hjärnskadr, demens, frntal persnlighet Fetalt alkhlsyndrm Övervikt Imptens, infertilitet Hypertni Diabetes Levercirrhs, skrumplever Cerebellär ataxi, balans- ch krdinatinssvårigheter Blödningar (mage, hjärna) Neurpati, nervskadr, fallskadr Pankreatit, bukspttskörtelinflammatin Bristsjukdmmar Muskelsjukdm Benskörhet Hjärtsjukdm Cancer 729 Självförakt Depressin Ångest Självmrd Scial ch eknmisk utförslöpa Ensamhet, arbetslöshet, skilsmässa, förlrar barnen Förstörda liv eget ch andras 730 Alkhlabstinens Vide Janne 731 Lindrig/måttlig Or Sömnstörning Darrningar ch skakningar Svettning Ökad puls ch bldtryck Hjärtklappning Svår = delirium tremens Svår r ch rastlöshet Illamående Desrientering - förvirring Desrganiserat beteende Syn- ch hörselhallucinatiner Takykardi Str bldtrycksstegring Kramper Ep-anfall Livshtande! Pågående DT indikatin för LPT Str risk för DT hs känd missbrukare kan vara fall för akut LVM

80 Missbruk Berende Upprepad användning av alkhl eller narktika sm leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i sklan eller hemmet. Upprepad användning av alkhl eller narktika i riskfyllda situatiner, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. Upprepade kntakter med rättsväsendet till följd av missbruket. Frtsatt användning trts återkmmande prblem. Tlerans: behv av allt större ds för att nå ruseffekt Återställarbehv: abstinensbesvär när bruket upphör Minnesluckr efteråt Misslyckade försök att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, knsumera ch hämta sig från bruket av alkhl ch narktika Viktiga sciala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas Frtsatt användning trts krppsliga eller psykiska skadr Alkhlcentrering knsumtin ch knsekvenser Anamnes Dricker du? Hur fta? Hur mycket varje gång? (Mängd) AUDIT (mängd ch knsekvenser) Alknacka (mängd) CAGE (knsekvenser) Cut dwn: Har du någn gång försökt skära ner din alkhlknsumtin? Annyed: Är du besvärad av att andra klagar på din alkhlknsumtin? Guilt: Har du haft skuldkänslr p g a din alkhlknsyumtin? Eye pener: Har du tagit en återställare dagen efter att du druckit? 735 Dkumenterade behandlingsvägar Scialtjänsten Sjukvården LPT /LVM? Riskabelt alkhlintag: rådgivning, mtivatinsskapande samtal ch uppföljning i primärvården Behandla samsjuklighet (depressin, ångest, krppslig sjukdm) Förebyggande läkemedel: Antabus, Campral, Revia Behandla abstinens: bensdiazepiner, ibland sjukhusvård KBT Tlvstegsprgrammet (Minnesta) Lästips: Läkartidningen nr ! Tvångsvård skall beslutas m LVM Några centrala paragrafer med fkus på vad persnal inm akutsjukvården kan behöva veta Michael Rangne Specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri Nvember någn till följd av ett frtgående missbruk av alkhl, narktika eller flyktiga lösningsmedel är i behv av vård för att kmma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehvet inte kan tillgdses enligt scialtjänstlagen eller på någt annat sätt, ch 3. han eller hn till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara b) eller löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv c) eller kan befaras kmma att allvarligt skada sig själv eller någn närstående Om någn för krtare tid ges vård med stöd av lagen m psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut m tvångsvård enligt denna lag. 80

81 6 Vem är skyldig att anmäla enligt LVM? 1. Myndigheter sm i sin verksamhet regelbundet kmmer i kntakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till scialnämnden m de får kännedm m att någn kan antas vara i behv av vård enligt denna lag. 2. En läkare skall genast göra anmälan till scialnämnden, m han eller hn i sin verksamhet kmmer i kntakt med någn sm kan antas vara i behv av medelbart mhändertagande enligt 13 eller vård enligt denna lag ch läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genm läkarens egen försrg eller i övrigt inm häls- ch sjukvården. Anpassningsstörning Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Substansbruksyndrm Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Scial ångest Paniksyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Tvångssyndrm Krppssyndrm Samlarsyndrm Narcissism Psykpati Brderline Trtssyndrm ch uppförandestörning Tack för ss! Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) September