Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag? Over the years I ve found that a surefooted and confident mapmaker does not a swift traveler make.

Transkript

1 Over the years I ve fund that a surefted and cnfident mapmaker des nt a swift traveler make. Brené Brwn Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm Nvember Dag 1 Dag 2 Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag? 4 Varför är flk inte på jbbet? Av de sm ändå infinner sig: Varför ställer så många in djrna men inte mycket mer? 6 7 1

2 Några möjliga insatser för att hålla flk på banan Varför är flk inte på jbbet, några förslag 1. Medarbetaren är sjuk. 2. MA söker inte, eller tar inte emt, vård. 3. MA får vård, sm inte har effekt. 4. MA har en persnlighetsstörning. 5. MA dricker. 6. MA trivs inte med medarbetarna, mbbing, utfrysning, knflikter. 7. MA hinner inte jbba - mfattande privatliv, sjuka barn sv. 8. MA saknar nödvändig kmpetens. 9. Usel arbetsplats stress, rimliga krav, integritetsknflikter, ingen arbetsglädje sv. 10. Tråkiga ch meningslösa arbetsuppgifter. 11. Usel chef. 12. Bra chef, rimliga krav på hnm, dvs usel rganisatin. Rekrytera rätt medarbetare ch chefer vill, kan, rkar, passar in, ansvarstagande, stabil, självgående Gör det möjligt att trivas kultur, arbetsglädje, mening, gemenskap, stöd Rätt chef kunskap, tydlig, gtt hjärta, lämplig persnlighet, rätt mtiv Chefens ges rimliga förutsättningar stöd uppifrån, vettig egen chef, rimlig eknmisk situatin, utrymme för gd persnalvård, kunna styra belastningen Rimliga rganisatriska förutsättningar arbetsbörda, chef med befgenheter, integritet Kllektiv preventin rimlig stressnivå, balans krav/kntrll, balans ansträngning/belöning, scialt stöd, Maslach, KASAM, persn-envirnment fit, samtalsgrupper, mentrsprgram Individuell preventiv anpassning (utvecklingssamtal) vad behöver just Kalle för att trivas? Aktiv mnitrering (tät kntakt) hur mår Kalle, vad behöver han? Kllektiv mnitrering (enkäter, APT) hur mår gruppen i strt? Enkäter/besvärsskattningar: LUQSUS-K (LUCIE, QPS-Mismatch, S-UMS, KEDS) Identifiera de i riskznen för hälsa kunskap, känna till ch reagera på varningssignaler ch tidiga tecken, tid, intresse, rutiner, enkäter/skattningar Kriskmpetens veta hur man stöttar människr vid trauma, srg ch livskris Stöd till de sm behöver det från chef, mentr, företagshälsvård, psykiatri Förstå ch stötta de med kmplicerad persnlighet 8 Rehabiliteringsinsatser för drabbade kntakt med chef ch arbetsplats, ADA, företagshälsvård, samtalsgrupp, 9 psykterapi i grupp Lästips för psykterapiintresserade 5n%20Terapins%20g%C3%A5va%20av%20Irvin%20Yalm.pdf Michael Rangne Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm 1. Vad får medarbetare att prestera sitt yttersta? 2. Varför bryr sig de flesta medarbetare vanligen inte ett dugg m företagets mål ch visiner? 3. Och varför fungerar inte beröm ch mutr? 4. Hur undviker jag att min chefspsitin gör mig till en självgd, uppblåst ch narcissistisk fjant? 5. Hur kan jag själv förhålla mig för att undvika att mitt chefskap leder till cynism, utmattning, utbrändhet ch sjukdm? 6. Varför vill jag alls vara chef, med tanke på allt jbb, behag, missnöje ch risk för defrmering av min karaktär sm chefskapet medför? 7. Hur skapar jag gda relatiner till medarbetarna, ch varför är detta en förutsättning för ett fungerande ledarskap? 8. Hur man kan göra för att hantera de besvärliga medarbetarna ch t m ha rligt under tiden? 9. Hur vet jag förresten att det inte är jag själv sm är besvärlig? 10. Är det sant att arbetsglädje är bästa sättet att mtverka negativ stress på arbetsplatsen? 11. Hur gör jag katedralbyggare av stenhuggarna? 12. Likheterna mellan ett bra företag ch en indianstam, ch hur fungerar en sådan egentligen?

3 Förslag till agenda Idag Kartr ch integritet två mdeller för att förstå, hantera, mtivera ch flytta andra Om knsten att ge råd Hjälpa en medmänniska i kris Allmänt m psykisk hälsa De vanligaste psykiska störningarna Stress ch stressrelaterad hälsa Nästa gång Litet till m psykiska störningar Några vanliga persnlighetsavvikelser Samtalsknst När det inte går så bra m svåra möten ch besvärliga människr Ta hand m dig själv Fråga gärna! Prtestera gärna! Egna fall välkmna! 16 Några anledningar till att en människa är besvärlig Vi vill veta hur vi ska göra, gärna i frm av metder ch verktyg. Receptet: Att se ch förstå den ch det vi möter, vilket förutsätter gda kunskaper att förstå med. Då får man hjälp med hur man kan tänka. 1. Du själv Uppfattar inte den andre krrekt Prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag Orimliga förväntningar Du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt Du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr. Några anledningar till att en människa är besvärlig 4. Den andre Krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke). Missbruk, abstinens Psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm). Någn frm av kris. Kverulansparania/rättshaverism. Uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt. Orimliga förväntningar på livet ch andra människr, dömer därmed sig själv till lycka. Perfektinism är ingen framkmlig väg mt lycka, sinnesfrid ch gda relatiner. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl). Neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning). Brister i uppfstran - persnen är på ren svenska faktiskt hyfsad ch trevlig? Bästa bten mt besvärliga medarbetare: Anställ dem inte! Frågr: Vilka av vanstående rsaker är den besvärliges eget fel? Vad ska åtgärdas med kritik? Pedaggik? Autentisk feedback?

4 Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men frdrar fta anpassning Depressin x x Biplär sjukdm x x Scial fbi x x Tvångssyndrm x x Generaliserat ångestsyndrm x Paniksyndrm x x Psttraumatiskt stressyndrm x x Specifik fbi x Ätstörning x x Schizfreni xx x Vanföreställningssyndrm x x Missbruk ch berende x xx ADHD x x x Autistisk störning x x Svag begåvning x x Ofta bekymmer Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men frdrar fta anpassning Utbrändhet x x x Utmattningssyndrm x x x Utmattningsdepressin x x x Paranida persnlighetsdrag Kverulansparanja Schizida drag x x Schiztypa drag x x Histriniska drag x x Instabila drag ( brderline ) x xx Narcissistiska drag Antisciala drag Passivt aggressiva drag Fbiska drag x x Osjälvständiga drag x x Tvångsmässiga drag x x Ofta bekymmer xxx xxxx xxx xxx xx Hur identifierar jag tillstånden? Hur identifierar jag tillstånden? Observatiner Uppgifter från den berörde Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Observatiner Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Ätstörning Schizfreni Ev mager eller överviktig. Ibland tecken på annan psykisk hälsa. Vanligen udda eller svag emtinell kntakt, egna idéer, frånvarande, ibland tankestörningar ch märkliga vanföreställningar. Knstig i kntakten. Inte sannlikt Inte sannlikt. Saknar vanligen sjukdmsinsikt. Trligt, m lett till prblem Högst sannlikt Depressin Biplär sjukdm Ev nedstämd, nedstämd, pessimistisk, svarta glasögn betr både förr, nu ch framåt. Smittar. Ev nedstämd, eller upprymd ch distanslös. Ofta scial ch trevlig i frisk fas. Ibland Ibland Trligt Mkt trligt Vanföreställ ningssyndr m Kverulanspar ania Missbruk ch berende ADHD Vanföreställningar m sådant sm principiellt skulle kunna inträffa. Övertygad m att det stämmer, kan försöka övertyga dig. Vanligen nrmal kntakt i övrigt. Prjicering på andra. Fel, rättvisr, kränkningar, missförhållanden, missnöje med fta många instanser. Berättar ev m förätter. Vid svårare tillstånd ibland rödbrusig, nedgången, kgnitiv nedsättning, flack eller inadekvat kntakt. Ofta syns inget i nykter ch icke abstinent fas. Narkmaner kan ha stickmärken men klär över dessa. Ev strukturerad i samtalet, svårt lyssna, pratar på, medelbar i kntakten, intensiv, svårt fkusera, hppar från tuva till tuva, distanslös. Ibland syns inget. Inte sannlikt. Saknar vanligen sjukdmsinsikt. Endast indirekt, enligt föregående klumn. Pratar m andra. Osannlikt Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Högst sannlikt Högst sannlikt, särskilt m varit indragen i föreställningarna Mkt trligt vid allvarligare tillstånd Trligt Scial fbi Osäker i kntakten, blyg, Ovanligt Mkt trligt tillagsinställd, övertrevlig Tvångssyndrm Ev mständlig i kntakten, måste Ovanligt Trligt säga allt, nervöst intryck, ritualer Generaliserat Ev rligt intryck, många frågr ch Ovanligt Trligt ångestsyndrm farhågr, vill veta att hamnar rätt Paniksyndrm Möjligen rligt ch säkert Ibland Trligt intryck, men märks vanligen inte Psttraumatiskt Ibland tecken till att inte må bra, Ibland Trligt stressyndrm rlig, nedstämd, svårt fkusera, tunn ch reserverad kntakt, tillitsbrist Specifik fbi Märks inte Sällan Tveksamt Autistisk störning Se separat bild. Ibland sm vid ADHD. Ibland udda ch knstig i kntakten. Bristande ömsesidighet ch turtagning i samtalet, kör sin stil. Lyssnar ev dåligt, pratar hellre själv. Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Mycket trligt Svag begåvning Ibland svårt att förstå mer astrakta resnemang ch att hänga med. Knkret framtning. Kan ha svårt att förstå humr. Ibland indirekt, m de svårigheter han upplevt. Ibland sekundär psykisk hälsa. Trligt Hur identifierar jag tillstånden? Hur identifierar jag tillstånden? Utbrändhet Utmattningssyn drm Utmattningsdep ressin Paranida drag ch kverulansparan ia Schizida drag Schiztypa drag Observatiner Ev uppgifter m tidigare svårigheter, rimliga krav, integritetsknflikter, förstående arbetsplatser, att ha kmmit i kläm, trötthet, bitterhet ch negativism Ev uppgifter enl van, samt m trötthet, sömnsvårigheter, krppsliga bekymmer Ev sm van, + nedstämdhet, svartsyn, resignatin. Pratar m förätter, andras vilja ch elakhet, missförstådd ch försmådd, tillitsbrist. Fel på allt ch alla. Ibland garderad ch reserverad. Sällan öppen ch glad kntakt. Svag känslmässig kntakt, udda, flack, självtillräcklig, verkar inte riktigt engagerad i samtalet, verkar inte behöva andra. Ofta ensam ch enstöring. Kan te sig ungefär sm vid autisitiska tillstånd. Kan både se, låta ch tänka märkligt. Udda ideer, tankeflykt, astrlgi, klärvyance sv. Ofta ckså flack kntakt enl van. Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Enligt rutan till vänster. Ger vanligen ingen direkt infrmatin m att ha varit utbränd eller ss. Sm van Sm van Nej. Saknar insikt m prblematiken ch sin del i det hela. Men många indirekta uppgifter enligt rutan till vänster. Knappast. Upplever inte sin läggning sm ett prblem. Nej. Men ev indirekta uppgifter. Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Trligt Trligt Trligt Mycket sannlikt Trligt. Udda, enstöring, inte bra på eller intresserad av samarbete. Trligt. Udda, knstiga idéer, svår. Histriniska drag Instabila drag ( brderline ) Narcissistiska drag Antisciala drag Observatiner Uppmärksamhetssökande, dramatisk, förförisk, inadekvat intim, för nära i kntakten, saknar grund för sina översvallande mdömen, gränslös, självupptagen. Självförhävande, överdrivet självförtrende. Men flack i den djupare kntakten, mer beteende än äkta känsla. Kan vara labil i humör ch kntakt, växla snabbt, reagera kraftigt på vad du säger. Många är varma ch charmiga, andra kan vara flacka i den känslmässiga kntakten ch svåra att nå. En del ungefär sm vid ADHD (se det tillståndet). Ibland intensiv ch tröttande. Ibland märks ingenting i kntakten. Mest intresserad av sig själv. Självupptagen ch självförhävande. På ytan överdrivet självförtrende. Nedvärderar andra. Söker bekräftelse. Se separat bild. Sm van, samt mer uttalat förakt för andra, fkuserad på egna intressen. Bryr sig inte m mral, rättvisa, regler, nrmer. Kan ibland visa detta öppet, men många kan vara charmiga ch trevliga i kntakten. Se separat bild. Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Nej. Har ingen insikt m hur hn uppfattas. Ger ibland en del uppgifter m sina svårigheter, ibland inte. Nej. Saknar insikt. Endast indirekta ledtrådar. NEJ Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Högst sannlikt Högst sannlikt Högst sannlikt JA 4

5 Hur identifierar jag tillstånden? Observatiner Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Fbiska drag Osjälvständiga drag Tvångsmässiga drag Inte säkert att någt märks under intervjun. Osäker, rädd att inte duga ch räcka till. Låg självkänsla ch lågt självförtrende. Ofta pessimistiskt lagd, depressiv framtning, ser det mesta från den negativa sidan. Orsbenägen. Inte säkert att någt märks under intervjun. Svag självkänsla ch självförtrende. Söker försäkringar m att få stöd ch hjälp, att inte få för mycket ansvar, att inte bli dumpad med för svåra uppgifter. Söker bekräftelse även för uppenbart lysande insatser. Inte säkert att någt märks under intervjun. Perfektinism, överdriven nggrannhet, kan inte avgöra vad sm är tillräckligt bra, svårt att välja, svra ch priritera. Kan vara bra i lagm mått på vissa psitiner, men vanligen ett betydande hinder för effektivt arbete. Ofta rigid i tanke ch handling, måste ha det på sitt sätt. Kan framkmma en hel del, har fta viss insikt i sina svårigheter. Men kan dölja dem hn m vill det. Sm van Saknar vanligen insikt. Kan ev berätta m förstående ch tacksamma chefer, slarviga medarbetare, är själv den enda sm arbetar tillräckligt nggrant, får inte den uppskattning hn förtjänar. Högst sannlikt. Osäker, men klarar mer än hn trr. Behöver mycket stöd ch uppmuntran. Kan prestera väl i rätt miljö. Ofta genererat viss trötthet hs överrdnade, besvärande uppmärksamhets- ch stödbehövande, kan ej arbeta tillräckligt självständigt. Mycket trligt. Ofta svår medarbetare i längden. Men m man lyckats hitta uppgifter sm drar nytta av persnens nggrannhet kan det ha fungerat bra. Vi har alla en uppgift att utföra, en plats att fylla, ch ju bättre vi lyckas härmed, dest bättre trivs vi med vår tillvar [ ] Många nervösa svårigheter har sin grund i att man inte passar för eller trivs med sitt arbete. Hälslära, Arbetsmiljöutbildning i sammanfattning Hur är vi mt varandra här? Välj kllegr Må bra på jbbet i sammanfattning Välj chef 40 5

6 Akta dig för förnöjsamhetsfanatism - vi SKA inte trivas överallt Om du trivs överallt, med allt ch alla, är det förmdligen någt fel på dig. Brist på integritet, egna övertygelser ch värderingar, överjag, samvete STRESS Dåliga chefer Integritetsknflikter Mbbning Orättvisr Besvärliga medarbetare Överdriven stress The cult f verwrk Knflikter Byråkrati Negativa människr Tråkiga arbetsuppgifter Rädsla för att förlra jbbet Brist på Happy actins Värstingarna? Icke knstruktivt 1. Okritiskt peka finger. 2. Klaga till vem sm helst. 3. Klaga när du känner dig mest besvärad. 4. Klaga på det sm stör dig mest just nu. 5. Sträva efter att fördela skulden ch få andra att medge att det är deras fel. 6. Bara klaga. 7. Vidmakthåller status qu ch dränerar medarbetarna på energi, arbetslust, ptimism ch tr på att förändring är möjlig. Knstruktivt 1. Titta först på dig själv ch din rll i det hela. Är du den enda sm är missnöjd? Till vilken del är du en del av prblemet? Hur bidrar du till prblemets lösning? 2. Klaga till någn sm kan göra någt åt prblemet. 3. Klaga vid rätt tillfälle. 4. Klaga på det verkliga prblemet, inte bara symtmen. Is the prblem really the prblem? 5. Sträva efter att finna varaktiga lösningar ch gå vidare. 6. Klaga, men uppskatta ckså det sm är bra. 7. Leder till förändring. Får medarbetarna entusiastiska över förbättringsmöjligheten Att välja arbetsplats Naturligtvis är det trevligt med en arbetsplats där du får ägna dig åt det du brinner för, men i fel miljö bränns du ändå ut. Leta arbetsplats 1. vars värderingar överensstämmer med dina 2. med kllegr sm du tycker m ch trivs med, ch sm tycker m dig 3. med en riktigt bra chef Behandla dina medarbetare väl!

7 16-åringen på villvägar 1. Behandla alla väl 2. Aldrig ljuga för er 3. Göra mitt allra bästa för att rdna allas önskade ledigheter Varför skulle hn lyssna på dig? Jag vill ha mer frihet. = Jag vill ta mer ansvar Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Trivs med sig själv, andra ch livet. Kmmer väl överens med andra. Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv. Smidig ch flexibel. Har humr ch perspektiv. Tar ansvar för sig själv ch sin inverkan på andra. Har ni sådana här hs er? Skjuter upp arbetsuppgifter. Mtsätter sig uppgifter sm han eller hn inte vill utföra. Arbetar ineffektivt med sådana uppgifter. Klagar resnligt på krav. Glömmer åtaganden ch skyldigheter. Trr sig göra ett mycket bättre jbb än vad andra anser. Tar inte emt förslag från andra på ett knstruktivt sätt. Gör inte sin del av jbbet. Kritiserar chefer på ett skäligt ch mtiverat sätt. Sm synes starkt narcissistiska ch antisciala drag. 54 7

8 Passiv aggressin är ett syndrm sm består av Vad menas med att ta ansvar? Undvikande. Försenade eller inte alls utförda arbetsuppgifter. Bristande ljalitet. Hyperkritisk men dld inställning till chefer. Irriterbarhet. Missnöje med den egna persnen. Sciala anpassningsprblem. Scialt ansvar - ansvar för andras väl ch ve, för sådant de inte själva klarar ch behöver hjälp med, för att ingå avtal, för samhället. Persnligt ansvar - att ta ansvar för mig själv mitt eget liv mina handlingar mina känslr mina tankar mina värderingar min integritet vem är jag i världen min inverkan på andra Persnligt ansvar - att ta ansvar för mig själv Vad jag säger Hur jag säger det Vilka signaler jag sänder ut Hur det känns för andra att vara med mig Hur jag påverkar andra Vem jag är i världen Snack - du måste nästan ingenting. Du väljer det! Vi är fria att välja, men Gör vad du vill, sa Gud, ch betala för det Spanskt rdspråk Vi kan välja våra handlingar, men inte dess knsekvenser. Lagspelare. Kan kavla upp ärmarna när det behövs. Uppskattar schyssta puckar ch raka rör. Vill jbba hs ss. Förmåga till perspektiv ch humr. Strt hjärta. Förnuft ch mdöme. Flexibilitet. Tar ansvar för sig själv. En lyckad anställning handlar m att matcha arbetsgivarens ch arbetstagarens förväntningar. 60 8

9 Vem bestämmer över mina känslr? Skulle ni kunna tänka er att vara där jämt? Ibland lider man helt frivilligt flera dagar i sträck! Kan jag välja litet ftare? 61 Tack till Kay Pllak! Händelse Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Känsla Beteende/handling styrd av känslan Diskutera Underbart måndag igen! 66 9

10 Nrmal day, let me be aware f the treasure yu are. Let me learn frm yu, lve yu, savur yu, bless yu, befre yu depart. Let me nt pass yu by in quest f sme rare and perfect tmrrw. Let me hld yu while I may, fr it will nt always be s. One day I shall dig my fingers int the earth, r bury my face in the pillw, r stretch myself taut, r raise my hands t the sky, and want mre than all the wrld: yur return. Mary Jean Irin: Yes, Wrld: A Msaic f Meditatin Vår hjärna har ett prblem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? 68 Vi försöker alltid förstå även där inget finns att förstå Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen, förväntningarna - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara 70 Vanligen välmående ch välfungerande människa Ofta mindre välmående ch mer prblematisk persn Världen Kartan Visinen Kartan Världen Kartan Visinen 10

11 Depressin Mani Ångestsjukdm Psyks Autismspektrum ADHD Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Överptimism, snabbtänkthet, kreativitet, mdömeslöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter Taskiga kartr är ett svikligt recept för ett taskigt liv Yu are entitled t yur wn pinins, but nt t yur wn facts. Daniel Patrick Mynihan Nytt rd i SAO 2015: Faktaresistens Det är skillnad på att: Hur kmmer detta att gå? Tänka psitivt i bemärkelsen vägra ta in fakta (min häst har inga prblem, han bits inte alls dessutm, fy vad flk överdriver). Se klart, se saker sm de faktiskt är (min häst bits ibland). Fkusera på det gda (tänk på allt sm är bra med min häst; hans enda prblem är att han bits ibland, men i övrigt är han en väldigt fin häst). Vara hppfull ch ptimistisk (med litet bra träning ska han ng kunna lära sig att inte bitas). Chef sm är psykpat Han är ju så trevlig ibland??? Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Krnlgiskt 17 år Mentalt 12 år 17 år 12 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Lagm krav, bättre relatin 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete 78 11

12 Narcissistens tragik När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får är bland annat ett resultat av icke uppfyllda förväntningar. Det går inte att göra några insättningar Skapa rimliga förväntningar på vad arbetet innebär. 80 Vill du hjälpa/påverka människr med psykisk sjukdm eller persnlighetsprblematik - börja här! Världen Är The deepest hunger f the human sul is t be understd. Kartan Trr Visinen Vill Stephen R Cvey Habit 5 Seek first t understand, then t be understd Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut 84 12

13 Det handlar m att man kmmer med lika bakgrunder ch lika förväntningar till mötet mellan patient ch läkare på akuten. Om man envisas med att behålla sin egen syn på saker, då blir mötet ju jättedåligt. Ni deltar inte i samma samtal Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Var litet NYFIKEN! Den andres beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen. Det ligger någt i det du säger. 88 Hur ser VÅRA kartr ut? Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt. Jbbiga människr en möjlig utgångspunkt? Den andre gör så gtt hen kan. Hen har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hen, med hjälp av litet autentisk återkppling?

14 Besvärlig typ? Där står ju ett stackars ledset ch övergivet barn ch bönar m bekräftelse! Kan det vara JAG sm är besvärlig? 92 Vad är kärlek? Man kan inte ändra en annan människa Målet Hört det förut? Den andre ska inte bara göra någt hen ska vilja göra det hen gör! Mtivatin är grunden Hjälp den andre hitta ett varför - ett eget varför - för de önskade förändringarna

15 Att förändra sitt liv är nästan möjligt. Möjligen kan någt av detta fungera: 1. Frälsning. 2. Nästan dö (lycka, cancer). 3. Fatta ett beslut, på allvar, på förbaskat gd grund, påminn dig m mtivet ch beslutet var dag, förkunna det för andra, be alla m hjälp. Försök inte klara det själv, i smyg! Det är BESLUTEN sm förändrar världen! Vill du hjälpa någn att förändra någt? Erfarenhet Mtivatin Slutsats Beslut Plan Förankring ch stöd Jag har minsann redan pratat med hnm, ch inte hjälpte det! När då? Hur många gånger? På vilket sätt? Körde du svenskt, eller talade du klarspråk? Handling Li Chengping Chefen ska inte gå på kurs för att lära sig manipulera sina medarbetare. Det är inte bara Ya Jiaxin. Vi är allihpa sjuka. Vi måste inse att bästa uppfstran är att lära barnen älska sina medmänniskr. Hen ska lära sig att älska sina medarbetare, ch lära sig hur hen gör det på ett sätt sm de känner ch mår bra av. Då får hen ch företaget någt tillbaks av dem tacksamhet, ljalitet, arbetsglädje, ansvarstagande ch gda insatser

16 Om jag behandlar barnet likvärdigt (dess tankar, känslr, önskningar ch behv är lika viktiga sm mina egna) respekterar barnets integritet stöttar barnets persnliga ansvarstagande ch utvecklingen av dess självkänsla själv är äkta ch autentisk i vår relatin Då älskar jag barnet på ett sätt sm är bra för det, ch sm barnet upplever sm kärleksfullt. Om jag behandlar medarbetaren likvärdigt (hens tankar, känslr, önskningar ch behv är lika viktiga sm mina egna) respekterar medarbetarens integritet stöttar medarbetarens persnliga ansvarstagande ch utvecklingen av hens självkänsla själv är äkta ch autentisk i vår relatin Då älskar jag medarbetaren på ett sätt sm är bra för henne, ch sm hen upplever sm kärleksfullt. I stället för metder ch tekniker Möt den andre på ett existentiellt plan Odla en relatin att bygga på Kntakt, samtal ch dialg Km från kärlek ch välvilja, bry dig på riktigt Respekt, ta på allvar Var äkta ch autentisk, spela inte en rll Likvärdighet ch medkännande det kunde lika gärna varit jag själv Närvar, följ ch uppmärksamma vad sm händer Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Red ut ch gå vidare när det går snett Ge ärlig återkppling, skapa trygghet 108 Prblem? Vad hade du väntat dig? Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang

17 Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. 113 Vad menas med att Kalle är besvärlig? Tvångssyndrm Tvångstankar = återkmmande påträngande tankar, fantasier ch impulser. Handlar fta m r för att själv göra fel, skada andra, vara en dålig människa. Det kan gälla att skada andra, smutsa ned sig, sprida smitta, tvivel m att ha utfört rutinhandlingar krrekt eller r för att man överträtt sciala nrmer. Han gör inte sm jag vill?! För att hantera den ångest sm dessa tankar väcker uppstår tvångshandlingar, neutralisering : rituella handlingar såsm handtvätt ch kntrll av lås ch elapparater. mentala ritualer såsm återkmmande ramsr eller räkning. m man hindras från dessa ökar rn. 115 Alltid tvångstankar, vanligen tvångshandlingar. 117 Skärpa sig? Självdisciplin? Disciplineras? Mtivatin? Cachning? Mentr/handledare? Stöd ch förståelse Medmänsklighet Infrmatin, psykpedaggik Läkemedelsbehandling Psykterapi (KBT) Sjukskrivning/sjukpensin

18 Vill inte Kan inte Hur fri är den fria viljan? Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. 121 Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm. Vill persnen inte, eller kan hn inte? 122 Integritet ch samarbete Vad saken gäller Integritet Individ Originalitet Knflikt Smärta Samarbete Grupp/samhälle Knfrmitet Vem ska jag egentligen samarbeta med, m vad, när, hur ch varför? Signal/symtm 123 Allt människr ber m är att få lv att bidra. Det brde inte vara för mycket begärt. Vi behöver bli behövda! Ingebright Steen Jensen, Ona Fyr Ska vi satsa på ss själva, ska vi satsa på vår nästa

19 Vi är gjrda för att utöva detta skapande i en grupp, för en grupp. Isleras vi från vårt sammanhang ch berövas chansen att göra andra människr glada, ja då kan vi av kpplingsschemat i vår hjärna drivas att söka döden. Lasse Berg Intresse, välvilja Empatisk förmåga Spegelneurn Reciprk altruism Massa behv The wrld wn t care abut yur selfesteem. The wrld will expect yu t accmplish smething BEFORE yu feel gd abut yurself. Värdefull för andra -> välmående, självkänsla Värdefull för andra -> välmående, självkänsla Trygghet Tillhörighet Uppskattning Kärlek Bill Gates Vad kstar det att vara med här? Earn thy neighbr s lve. Hans Selye Hur mycket behöver jag anpassa mig, hur mycket våld måste jag göra på mig själv ch mina värderingar, för att få vara med? 19

20 Vad menas med att leva med integritet? Vad menar vi med integritet? Kngruens mellan dina högsta värden ch ditt sätt att leva. Glädje, lycka ch självkänsla följer av kngruensen. Helhet, delbarhet, kränkbarhet. Det värde ch den respekt vi tillmäter ss själva. En av grundbultarna i vår karaktär. Kngruens, överensstämmelse, mellan inre värld (tankar, känslr, värderingar) ch yttre beteende. Att låta sig styras av sina djupaste värderingar inte av tillfälliga tankar, känslr, reaktiner ch impulser. Att leva med självdisciplin. Vår förmåga att ge ch hålla löften till ss själva ch andra. It is nt the critic wh cunts; nt the man wh pints ut hw the strng man stumbles, r where the der f deeds culd have dne them better. Persnligt ansvar Uttrycka sig The credit belngs t the man wh is actually in the arena, whse face is marred by dust and sweat and bld; wh strives valiantly; wh errs, wh cmes shrt again and again, because there is n effrt withut errr and shrtcming; but wh des actually strive t d the deeds; wh knws great enthusiasms, the great devtins; wh spends himself in a wrthy cause; wh at the best knws in the end the triumph f high achievement, and wh at the wrst, if he fails, at least fails while daring greatly, s that his place shall never be with thse cld and timid suls wh neither knw victry nr defeat. Öppenhet Tydlighet Självkärlek, självrespekt Integritet Behv, värderingar, gränser Persnligt språk Persnlig auktritet Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende Thedre Rsevelt, Citizenship In A Republic 135 Självkännedm 136 Jag vet vem jag är. Jag vet vad jag behöver. Jag vet vad jag vill. Jag vet vad jag inte vill. Jag är värd att respekteras ch lyssnas till. Mina behv är legitima ch viktiga. Jag vill Jag vill inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Jag hinner inte 20

21 Vad kstar det att inte vara med här? Kmmer inte att hända Utanförskap, ensamhet, mbbning, brist på erkänsla, utebliven lön- ch karriärutveckling, hälsa? Lever jag rätt liv? Lever jag rätt liv? 1. Hur känns det, känner jag mig nöjd? 2. Upplever jag mening ch glädje? 3. Lever jag i samklang med mina viktigaste värderingar? 4. Har jag gda ch tillfredsställande relatiner? 5. Umgås jag med rätt människr, människr sm jag tycker m, ch sm visar att de tycker m mig? 6. Har jag ett arbete jag trivs med, sm är stimulerande ch låter mig växa, utvecklas ch bli tagen i anspråk? 7. Känner jag att jag bidrar, att jag gör en skillnad för andra? 8. Har jag tid för mina relatiner, min familj, mina intressen ch mitt jbb? Eller är jag ständigt stressad ch slutkörd? Om jag ska hinna göra det sm är viktigast för mig måste jag först sluta göra mycket sm inte är lika viktigt. (Men det gör jag inte jag vill hinna allt!)

22 Visa mig själv att jag duger Visa chefen att jag duger Visa mamma att jag duger Få beröm Vi måste själva må bra ch känna självrespekt för att ha någt att ge andra Stärka min självkänsla Har inget annat för mig Ingen aning Varför går jag till jbbet? Mening Inre tillfredsställ else För detta krävs att vi lever ch arbetar i enlighet med våra egna värderingar ch övertygelser. Varför inte? Pengar Materiell tillfredsställ else Karriär Försörja min familj Rligt Kall, bidra till en bättre värld 150 Därför blir det svårt för ss att må bra i en rganisatin vars värderingar ch människsyn vi inte delar. 151 Persnligt ansvar Scialt ansvar Den nda cirkeln Integritet Självkärlek självrespekt Knflikt Smärta Samarbete Vara viktig för andra Höra till Att betyda någt för andra är ett grundläggande mänskligt behv. En människa sm inte förmår/tillåts bidra till andras väl ch välmående får ingen bekräftelse i retur. Tappar därmed självkänslan ännu mer; reagerar med irritatin, aggressivitet eller nedstämdhet. Blir lätt mycket besvärlig ch upplever sig då vara av än mindre värde för andra. Självkännedm Signal/symtm 152 Låt andra vara viktiga för dig, ch visa dem att de är det! 153 Scial ångest, fbisk persnlighetsstörning Mening Samarbete, anpassning Självkänsla, självkärlek, självrespekt Vara viktig för andra Psykdynamisk mdell Överjaget Jaget Omvärldens krav Skuld, skam, ånger ch ångest Acceptans, gemenskap, tillhörighet Reprduktin! 154 Detet 22

23 Narcissim ch psykpati Scial ångest, fbisk ps, självständig ps Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet Vilken psitin du intar avgör vilken srts prblem du kmmer att ha i ditt liv. Vad händer m jag lyckas Kalle gör allt jag vill? Integritet Samarbete Utbränd Utanförskap, önskad, älskad, ensam Överanpassad, utnyttjad, slutkörd, utbränd 159 När den andre inte samarbetar : Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism martyrskap Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Byråkrati Är det han sm är besvärlig? eller Har han gda skäl att inte vilja samarbeta med ss? Tack till Maria Larssn

24 Integritet ch samarbete Vi är alla besvärliga det berr på vem man frågar! När någn inte samarbetar fråga först dig själv, ch eventuellt även den andre, m det handlar m en integritetsknflikt. De flesta nrmalfuntade samarbetar gärna, så länge sm det begärda inte står i knflikt med deras kärnvärderingar, samvete ch integritetskänsla. Men den sm har prblem här klarar kanske inte att säga nej, översamarbetar då istället ch mår dåligt av det. Hjälp henne då att säga nej, ch begär inte samarbete med hänvisning till att persnen får ta ansvar för sig själv det är ju det hn inte klarar. Begär inte att människr samarbetar m sådant sm inte är bra för dem. Du får missnöjda medarbetare, dålig stämning ch bristande ljalitet. Men m du hjälper människr att leva utifrån sina djupaste övertygelser kmmer du att kunna skörda lyckliga medarbetare, tacksamhet, ansvarstagande ch ljalitet. 163 Var har du din medarbetare? Samarbetar hen för mycket eller för lite? Samarbetar hen på ett sätt sm är bra eller dåligt för hen? Samarbetar hen m rätt saker? Andel av de anställda Går att få att få rdning på Integritet Samarbete Medarbetarens psitin är avgörande för chefens insatser 164 Grad av besvärlighet brist på vilja ch/eller förmåga Går det att flytta den andre mt mitten? Alla människr hatar att ta rder Integritet Samarbete Insikt Förstår hen var hen befinner sig? Kan hen annars förmås förstå? Mtivatin Vill hen byta psitin, dvs förändra sig? Vad skulle vinsten vara för hen själv? N invlvement, n cmittment Förmåga Kan hen förflytta sig?

25 Falsk diktmi? G d t g r e a t Tala inte m för den andre vad han ska göra m du inte blir mbedd. Fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. x Hög integritet ch hägt självintresse helt kay OM det kmbineras med hög msrg m den andre! Vi är BÅDA viktiga! Det ska bli bra för mig OCH den andre. x Win-win, sund narcissism Privat förälder Egna behv värderingar Värderingar, rller, visiner ch mål - ett exempel Vem jag vill vara? Göra skillnad för mina medmänniskr Rll: Förälder Make Vän Arbetskamrat Chef Privat make Visin/ missin Fantastisk pappa Egna behv intressen Knkreta mål: Min sn ska känna att jag älskar hnm Min sn ska vara flygfärdig när han lämnar bet Privat vän Långsiktiga handlingar: Umgås på tu man hand minst tjug minuter var dag Tala i en kärleksfull tn när vi umgås Stödja hans integritet ch självkänsla, ta på allvar, möta med respekt Jbbet kllega Egna behv hälsa Göra i veckan: Tennis måndag, läsa tisdag, läxhjälp nsdag, eget val trsdag Michael Rangne 172 Hur kan jag stärka min självkänsla? Dålig självkänsla? Självförtrende Träna, förbättra kunskaper ch prestatiner. Ta till mig andras psitiva värderingar ch beröm. Realistiska mål ch ambitiner. Självinsikt Ödmjukhet ch nyfikenhet. Ökad bservans på andras reaktiner, reflektera mera. Skaffa mig multipla system för regelbunden ch tillförlitlig feedback. Ta emt återkppling, inte gå i försvar. Självrespekt Leva med integritet, utifrån mina djupaste värderingar. Vara autentisk, visa vem jag är. Göra gtt för andra. Umgås med människr sm visar att jag är viktig för dem. 1. Lev med integritet vet ch visa vem du är, ch låt dina djupaste värderingar styra ditt liv. 2. Lev så att du blir tagen i anspråk, helt ch fullt, för ett syfte större än du själv. 3. Ge frikstigt av dig själv till andra. Alla har någt att ge, ch alla du möter har en mängd tillfredsställda behv. Bara att börja fylla på! 4. Umgås med människr sm visar att de tycker m dig sm du är, att du är värdefull för dem ch att du berikar deras liv. Lyckan följer med självkänslan på köpet

26 Hur kan jag stärka min egen självkänsla? Vad har dessa här att göra? Att inse att den sviktar ch vilken inverkan det har på andra är en bra början. Vår självkänsla utvecklas genm dialg ch relatin till andra. Skaffa dig autentisk återkppling från många lika håll (fråga)... men umgås med människr sm verkligen bryr sig m dig. Var öppen ch ärlig med dig själv, både när du är själv ch tillsammans med andra. Visa vem du är; vad du tycker, vill ch drömmer m. Lev efter dina egna nrmer ch värderingar, handla med integritet, gör det sm är jag. Gör sådant sm du tycker m ch mår bra av. Våga vara sårbar, ta risker, lev mdigt. Värdera dig själv utifrån din egen uppfattning m hur väl du försöker (inte hur väl du lyckas) vara den människa du vill vara, ch leva det liv du vill leva - inte utifrån andras uppfattning m dig. 177 Vi kan SKAPA besvärliga klienter 1. I vårt huvud 2. Med vårt beteende 3. Genm vår rganisatin Ju bättre man är på att möta ch tala med människr i största allmänhet, dest färre besvärliga människr kmmer man att behöva hantera. Människr sm behandlas respektlöst, inte får sina djupare behv tillfredsställda, inte blir tagna i anspråk sv BLIR besvärliga! 178 Några anledningar till att en människa är besvärlig Några anledningar till att en människa är besvärlig Du själv uppfattar inte den andre krrekt prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag rimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati. 3. Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr Den andre krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke) missbruk, abstinens) psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm). någn frm av kris. lider av kverulansparania eller rättshaverism. uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt. har rimliga förväntningar på livet ch andra människr, ch dömer därmed sig själv till lycka. Perfektinism är ingen framkmlig väg mt lycka, sinnesfrid ch gda relatiner. persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl). neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning). brister i uppfstran. Persnen är på ren svenska faktiskt hyfsad ch trevlig. Frågr: Vilka av vanstående rsaker är den besvärliges eget fel? Vad ska åtgärdas med kritik? Pedaggik? Autentisk feedback? 26

27 Några anledningar till att en människa är besvärlig 1. Livet/jbbet/andra mständigheter 2. Systemet - du själv, hens fru/chef/annan gör hen besvärlig 2. Relatinen/interaktinen funkar inte, ev p g a dysfunktinellt system 3. Sjukdm 4. Persnligheten/karaktären 5. Taskiga kartr ch rimliga förväntningar 6. Svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete 7. Brister i uppfstran? 183 Visst, det finns rätt hpplösa medarbetare ckså. Stress Dåligt ledarskap Det finns människr sm ingen vill se [ ] det finns människr sm bara Gud rkar med. Integritetsknflikter Bristande arbetsglädje Hur gör man då för att hantera rimligt låga prestatiner ch andra prblematiska medarbetarbeteenden? Se separat avsnitt. 185 En sund persnlighet har rimliga behv ch gränser ch förmår hävda dem på ett sätt sm gruppen accepterar Dåliga kartr Hög sårbarhet Integritet Vet vem hn är ch vad hn behöver. Rimliga behv ch gränser. Knflikt Smärta Samarbete Förstår värdet av scial acceptans. Samarbetar m rimliga saker på ett vettigt sätt. Svårigheter hitta bra balans mellan samarbete ch integritet Orimliga förväntningar 187 Hävdar dessa på ett effektivt sätt. Signal/symtm Samarbetar inte m sådant sm kmprmetterar integriteten

28 Vad händer vid psykisk sjukdm ch persnlighetsrelaterad prblematik? Persnlighetsstörning medför svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete Antiscial Depressin Aspergers syndrm ADHD Brderline Integritet Mani Narcissism Paranid p-störning Samarbete Scial fbi Osjälvständig persnlighetsstörning Fbisk p-störning Integritet Ofta inte blivit sedd ch bekräftad. Ofta fått sina gränser kränkta. Känner inte sig själv ch sina behv. Har nu knstiga ch rimliga gränser sm hn hävdar på ett dysfunktinellt sätt. Knflikt Smärta Samarbete Ofta samarbetat för mycket, med sådant sm inte varit bra för henne. Frtsätter nu med det, eller gör upprr på ett sätt sm inte accepteras. I båda fallen skadas självkänslan ytterligare. Signal/symtm Rättshaverism 191 Passiv aggressin enligt DSM-III-R Skjuter upp arbetsuppgifter Mtsätter sig uppgifter sm han eller hn inte vill utföra Arbetar ineffektivt med sådana uppgifter Klagar resnligt på krav Glömmer åtaganden ch skyldigheter Trr sig göra ett mycket bättre jbb än vad andra anser Tar inte emt förslag från andra på ett knstruktivt sätt Gör inte sin del av jbbet Kritiserar chefer på ett skäligt ch mtiverat sätt Du ch din chef är inte med i lika lag - ni sitter i samma båt! Sm synes starka narcissistiska ch antisciala drag hs persnen (min anm)! Hitta ett jbb du tycker m. Gör det bra. Och gå hem. 1. Få jbbet gjrt. 2. Få jbbet gjrt i tid. 3. Få jbbet gjrt i tid med ett leende Stötta din chef. 7. Se den stra bilden

29 Prblemen förstärker varandra Se till vad rganisatinen behöver Satsa på samarbete. Försök se saker ur andras synvinkel även din chefs. Vad behöver de av dig? Begär klara besked från din chef m vilka förväntningar han har på dig. Begär regelbunden, spntan återkppling vad gör du bra, vad kan du göra bättre ch HUR? OCH till dina egna behv! Du är på jbbet en str del av ditt liv. Se till att få ut mer än lönen för alla timmarna. Både mening ch glädje! Du är en prduktinsresurs. Utveckla dig själv ch ditt kunnande kntinuerligt. Insikten att livet är mycket mer än arbetet kan göra dig till en bättre medarbetare. Ansvaret för allt detta ligger på dig själv. Michael Rangne 196 Ofta persnlighets relaterat Dåliga kartr Orimliga förväntningar Stress Ännu sämre kartr Tilltagande besvärlighet, samarbetssvårigheter Svårt finna bra balans mellan integritet ch samarbete Hjälp dem åtgärda faktiska prblem ch missförhållanden. 2. Hjälp dem nyansera sina kartr 3. Hjälp dem till rimliga ch realistiska förväntningar 4. Hjälp dem hitta en lagm avvägning mellan samarbete ch integritet 5. Hjälp dem se fördelarna för dem själva med att samarbeta m rimliga saker på ett bra sätt 6. Hjälp dem att ta hand m sin egen integritet Terrängen Integritet Samarbete Kartan Visinen 198 Övning Vad menar vi med kris? Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Utvecklingskris Ställföreträdande traumatisering Traumatisk kris Livskris Srg

30 Exempel på svåra händelser Skilj på Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin 204 Avsiktliga katastrfer Bmbning Skttlssning Krig Gisslantagning Misshandel Våldtäkt Sexuella övergrepp mt barn Trtyr Flyktingskap Rån Oavsiktliga katastrfer Naturkatastrfer Trafiklyckr Bränder Olyckr Samt på m det är en krtvarig eller utdragen företeelse 205 Vilken prfil har krisen? Krisens faser Själv drabbad Allvarligt ht mt livet Multipla trauman Långdraget förlpp Många drabbade Människrs ndska Bevittnat andras trauma Ej fruktat för sitt liv Enstaka Krtvarigt Den enda drabbade Naturens nyck Chck Reaktin Bearbetning Chck, sedan reaktin, det centrala. Men alla reagerar inte på detta vis. Man rör sig fram ch tillbaka, in ch ur faserna. Skuld Ingen egen skuld Skam Ingen skam Nyrientering Går det att föreställa sig någt jävligare än att ens barn blivit ihjälkört av ett fyll? Jag vill ha högre lön!

31 Lena Händelse Fått mindre lönepåslag än hn anser sig värd Fel ch rättvis lön! Dminerande reaktiner Kränkt Upprörd, ilsken Besviken Sjukskrivning Sprider dålig stämning ch förtalar Depressinsutveckling tänkbar Överdeterminerad krisreaktin Reaktinen blir starkare än förväntat p g a vad den drabbade har med sig i bagaget sedan tidigare. Är kränkning en kris? Om så: under vilka mständigheter? Smliga reaktiner kan vara mer prblematiska än andra. Din första uppgift i den akuta situatinen Hjälp den drabbade lindra sin meta-r rn för sina reaktiner ch för sin r genm att infrmera, förklara ch nrmalisera upplevelserna. Vi vill instinktivt ta brt den andres smärta. Men det kan vi inte. Försök istället hjälpa den andre att stå ut. Det är verkligheten ch framtiden sm är prblemen vid en kris! Att hjälpa någn i kris Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Världen Kartan Framtiden Förlust Inte huvudprblemet här. Men måste ritas m. Kas, i spillrr Frågan han ställer sig är: hur blir det nu? 31

32 Samt Vilka förväntningar har gått i kras? Varför just jag? Bearbetningen Vill andra mig väl? Krishändelse Bilden av vad sm hänt Hur blir det nu?!? Krishändelse Andra människr - gda, nda, pålitliga, vill mig illa eller väl? Inte våga lita på någn? Är världen en trygg plats? Hur blir det framöver? Krishändelse Krishändelse Kntrll, egenmakt, kan påverka? Framtiden utstakad ch kay Världen trygg, förutsägbar, farlig? Ett annat liv än det jag tänkt mig!

33 Vem är jag egentligen? Den centrala uppgiften vid en kris: Dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Krishändelse Självbilden så det är sådan jag är! Leva med skuld, skam, brist på självrespekt, andras förakt? 226 Din andra uppgift: Några vanliga följder av stra påfrestningar Hjälpa den drabbade att dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Vad är det allra värsta med det sm hänt? Vad betyder det sm hänt för dig? Vad tänker du m det sm hänt för framtiden? Hur ser du på dig själv, andra människr, framtiden nu? Går det att leva vidare trts allt sm hänt? Hur blir ditt liv framöver, trr du? Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm 230 Acceptans, utveckling, ökad tålighet Händelse Symtmen överlappar Vanlig krisreaktin Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Nedstämdhet Pessimism Skuldkänslr Likgiltighet Ångest Or Sömnstörning Kncentratinsprblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet Överspändhet Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Funktinsnedsättning Ökad sårbarhet för nya påfrestningar Depressin (förlust) PTSD (trauma) 33

34 Din tredje uppgift Undvik tillfälliga lättnader Grad av psykiska reaktiner Följ krisens förlpp Alkhl ch psykfarmaka Mat Arbete ch träning Shpping Sex Ilska Händelse Tid Den sm är i kris kan behöva prfessinell hjälp vid Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning 235 Att hjälpa någn i kris, krt versin 1. Gör inte ingenting! 2. Var medmänniska 3. Rekrytera flcken. 4. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 5. Hjälp den drabbade att stå ut. 6. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 7. Hjälp att landa på fötterna; dra rätt slutsatser ch rita rätt kartr. 8. Rädda självkänslan. 9. Följ genm krisen, watchful eye. 10. Hjälp till en fungerande vardag. 11. Var bservant på tecken till uthärdligt lidande, psykisk sjukdm, destruktivt leverne. Att hjälpa någn i kris, medellång versin 1. Var medmänniska - gör inte ingenting! 2. Var inte rädd för att prata. 3. Observans på den andres reaktiner hjälper dig att göra rätt. 4. Rekrytera flcken. 5. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 6. Hjälp den drabbade att uthärda. 7. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 8. Hjälp att landa på fötterna; dra rimliga slutsatser ch rita rätt kartr. 9. Rädda självkänslan. 10. Hjälp till en fungerande vardag. 11. Följ genm krisen, watchful eye. 12. Var bservant på tecken till uthärdligt lidande, psykisk sjukdm, destruktivt leverne. 1. Gör inte ingenting! 2. Rekrytera flcken. Att hjälpa någn i kris, lång versin 3. Medmänsklighet var närvarande, prata, mtänksamhet, km med ett erbjudande. 4. Visa att du bryr dig, erbjud din hjälp, fråga hur du kan hjälpa. 5. Försök inte förhindra den nrmala krisreaktinen. 6. Försök inte ändra eller få brt de svåra känslrna. Bekräfta ch nrmalisera dem istället. Hjälp att stå ut med smärtan, utan att fly eller bli självdestruktiv. 7. Hjälp att ta in, i sin egen takt, vad sm hänt. 8. Hjälp att förstå reaktinen i ljuset av sitt bagage. 9. Hjälp att landa på fötterna - dra rimliga slutsatser, rita nya ch krrekta kartr. Vilken betydelse har det inträffade? Vilken är innebörden för mig? Hur blir det nu? Rädda självkänslan, dämpa skam- ch skuldkänslr så gtt det går. Förhindra tillitsförlust ch islering. 10. Följ den drabbade genm krisen ch dess knsekvenser, ch försök ingripa m det ser ut att gå åt fel håll. Var bservant på tecken till utveckling av psykisk sjukdm. 11. Hjälp till en fungerande vardag. 12. Stötta sunda bemästringsstrategier. 13. Mtverka negativa bemästringsstrategier ch självdestruktiva vanr. 34

35 Malena Malena Kartan Världen Visinen 239 Krisen = HOT (självbild, världsbild, framtid ch drömmar, scial acceptans) Integritet: Malenas dilemma Kartan: Kmpetent Uppskattad av patienterna Felaktiga ch rättvisa bedömningar Lurad på lvat arbete Världen: Gränslös Dålig självinsikt Inte så bra med patienterna Inte så uppskattad av kllegrna Gränslös Olämplig Visinen: Psykiatriker Välbetalt arbete Gd eknmi Uppskattning från patienter ch kllegr Status Kartan är htad Visinen htas Samtidigt ger det en möjlighet att ändra på världen (sig själv). Vill bli accepterad sm hn är, överväger inte m hennes gränser är rimliga. Så bristfällig självinsikt att hn knappt kan hävda sina egentliga, djupare behv. Primitiv integritet vill bara få vara sm hn alltid varit. Knflikt Smärta Signal/symtm Samarbete: Kan inte samarbeta eftersm hn inte förstår vad de andra vill ha (vad innebär det att vara gränslös?). Blir därför inte accepterad. 242 Vad behöver Malena för att må bättre just nu? Vad behöver hn för att må bättre på längre sikt? Vad kan vi göra, var ska vi gripa in, var ska vi börja? Persnlighetsstörning medför svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete Världen: Gränslös Dålig självinsikt Inte så bra med patienterna Inte så uppskattad av kllegrna Olämplig Gränslös Kartan: Kmpetent Uppskattad av patienterna Felaktiga ch rättvisa bedömningar Lurad på lvat arbete Visinen: Psykiatriker Välbetalt arbete Gd eknmi Status Uppskattning från patienter ch kllegr Integritet Ofta inte blivit sedd ch bekräftad. Ofta fått sina gränser kränkta. Känner inte sig själv ch sina behv. Har nu knstiga ch rimliga gränser sm hn hävdar på ett dysfunktinellt sätt. Knflikt Smärta Samarbete Ofta samarbetat för mycket, med sådant sm inte varit bra för henne. Frtsätter nu med det, eller gör upprr på ett sätt sm inte accepteras. I båda fallen skadas självkänslan ytterligare. Signal/symtm

36 Ge råd? I dn t really have advice för peple,except ne thing: dn t take any advice. Werner Erhard, Relatinships making them wrk. Fega inte ur - ett gtt råd kan betyda mycket för patienten! Jag har minsann redan pratat med hnm, ch inte hjälpte det! Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm 248 Var inte för prfessinell 249 SNACKA med besvärligt flk Snacka mer ch ÄNNU mer. Lyssna, spegla, fråga m du förstått. Påvisa ch ifrågasätt taskiga kartr ch rimliga förväntningar. Lyssna, ifrågasätt, säg vad du själv tycker ch vill, ge dig inte! JOBBA litet! Autenticitet ch persnliga reaktiner är kanske den största gåva vi kan ge en annan människa. Vi behöver andras äkta känslr, tankar ch reaktiner på ss för att kunna rientera ss i våra sciala sammanhang. Denna genuina återkppling gör det möjligt för ss att nyansera vår självbild ch bättre förstå hur andra reagerar på vårt beteende. Därmed får vi möjlighet att ändra ss så att vi bättre uppfyller gruppens önskemål ch därmed kmmer i åtnjutande av gruppens acceptans, gillande ch gentjänster. Ge dina besvärliga medmänniskr CHANSEN att hyfsa sitt beteende!

37 Det handlar m hur man gör Skilj på råd ch gda råd Det finns sannlikt inte någt råd sm inte kan vara till skada m det ges på fel sätt eller vid fel tillfälle. Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav Michael Rangne Michael Rangne 253 Hur gör Allan Linnér? Skaffa dig en invitatin Jag hör att du har det svårt, ch jag skulle gärna prata med dig m det. Skulle du vilja det? 255 Var ett bllplank Km med ett erbjudande Ge inte råd, men dela med dig av dina egna upplevelser ch erfarenheter. Jag kan inte säga hur du ska göra, för det vet jag inte, men jag berättar gärna hur jag själv tänker m detta. Vill du det? Skulle jag kunna vara till hjälp för dig på någt sätt? Du vet att jag alltid har tyckt mycket m dig, ch jag vill gärna hjälpa dig m jag bara kan. Jag är säker på vad jag kan göra för att hjälpa dig utan att du känner dig invaderad kan du berätta hur jag bäst kan stötta dig? Hör gärna av dig framöver m jag kan bidra med någt jag gör det gärna! 37

38 Ge ett erbjudande men fatta inte beslut åt den andre! Hur vet jag vad den andre behöver? Fråga den andre hur du bäst hjälper henne! 259 Det är ingen match mellan er Ta inte över ansvaret srtera det Patientens ansvar Läkarens ansvar Någn annans ansvar Råd till rådgivare Skaffa dig en invitatin. Var ett bllplank. Har den andre någt eget förslag? Skilj på råd ch gda råd. Km med ett erbjudande. Fatta inte beslut åt den andre. Ta inte över ansvaret. Intrduktin till psykiatrin

39 Varannan persn behöver psykiatrisk hjälp någn gång 3.8 % av beflkningen (20-65 år) i Stckhlm bedöms uppfylla kriterierna enligt DSM-IV för ett psykiatriskt syndrm 4-5 % vårdas inm psykiatrin i Stckhlm under ett år 20% får ångestsjukdm 45% av kvinnrna får depressin 5-7% har depressin just nu 18% av männen missbrukar alkhl 6% av kvinnrna missbrukar alkhl 1% får psyktisk sjukdm Tack till prfessr B Runesn, NSP/KI 266 Resultat (PART) Skenet bedrar? Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hypthyres 268 Skenet bedrar? Skenet bedrar? Medarbetaren i kris efter en skilsmässa kanske inte alls är i kris längre han kanske har utvecklat en allvarlig depressin i abslut behv av prfessinell behandling m han alls ska bli bättre. Den dementa äldre medarbetaren kanske inte alls är dement hn kanske har en depressin, eller en hjärntumör

40 Skenet bedrar? Skenet bedrar? Den för tillfället jätteglada, energiska ch överentusiastiska kllegan kanske inte alls lärt sig att tänka psitivt han kanske har utvecklat en mani, där han inm krt kmmer att ha åsamkat företaget stra kstnader. Den mdömeslösa kllegan kanske är på väg att utveckla demens trts att han bara är 44 år, eller så är han kanske manisk eller drgpåverkad Skenet bedrar? Skenet bedrar? Den sm htar att ta livet av sig, men sm ingen tar på allvar eftersm den sm vill ta livet av sig talar inte m det kanske inm krt gör just det, m ingen rådig persn inser att suicidal kmmunikatin talar för inte emt - hög självmrdsrisk, ch för persnen till en psykiatrisk akutmttagning för mgående bedömning - m så behövs med ambulans eller plis. Den välklädde ch charmige persnen sm vältaligt försöker övertyga dig m att göra en iditsäker affär kanske inte är ett dugg trevlig innerst inne, utan istället skicklig sl-chvårare ch fullbldspsykpat Skenet bedrar? Skenet bedrar? En strulig eller missbrukande tnåring sm faller av i sklarbetet kanske inte alls ger uttryck för nrmalt tnårstrts utan istället har en allvarlig ch behandlingskrävande depressin. Den nyanställde ynglingen med litet underliga idéer ch scialt avvikande beteenden kanske inte alls ger uttryck för hög integritet han kanske är på väg att utveckla schizfreni

41 Skenet bedrar? Skenet bedrar? Medarbetaren sm ställt till det för sig genm att skälla ut en kllega kanske brister i vanligt hyfs eller så har han en impulskntrllstörning i frm av ADHD eller brderline persnlighetsstörning, kanske i kmbinatin med bristande empatisk förmåga sm vid Aspergers syndrm. Medarbetaren sm utfört en scialt sett mycket stötande handling kanske inte alls är ett mraliskt mnster han kanske lider av Aspergers syndrm, en lättare frm av autism sm utmärks av stra svårigheter med att förstå ch leva sig in i en annan människas föreställningsvärld Vill inte? Kan inte? Lär dig de vanliga psykiska sjukdmarna Vilka de är, hur man känner igen dem ch hur de påverkar en människas sätt att fungera Om vår verklighetsuppfattning Hela beflkningen Neurs Några av de vanligaste tillstånden Utbrändhet ADHD Utmattningssyndrm Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Depressin Biplär sjukdm Scial ångest Paniksyndrm Vanföreställningssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Schizfreni Specifik fbi Narcissism Tvångssyndrm Psyks Psykpati Brderline Krppsyndrm Samlarsyndrm Substansbruksyndrm Ätstörningar Trtssyndrm ch uppförandestörning Anpassningsstörning Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm 41

42 Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det nytt? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? 288 Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Maladaptiva stressreaktiner Dissciativa syndrm Förstämningssyndrm Smatfrma syndrm Persnlighetsstörningar Sexuella störningar ch könsidentitetsstörningar Klassifikatin av förstämningssyndrm Förstämningssyndrm n Uniplära syndrm Biplära syndrm 291 Sömnstörningar Ångestsyndrm Ätstörningar Schizfreni ch andra psyktiska störningar Substansrelaterade störningar Knfusin Demens Biplär I Biplär II Cykltymi 292 Egentlig depressin, enstaka episd Dystymi Egentlig depressin, recidiverande Tppen på isberget Frisk eller sjukt? Obesitas AN BN Ätstörning UNS Hetsätn. Störda ätbeteenden Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 307 Ppulatinen Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning?

43 Man kan i princip ha ett h-e utan att ha en enda diagns! Depressin Nya sjukdmar? Spelberende Utbrändhet ADHD DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Tics Tvångssyndrm Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck En helt vanlig dag på mttagningen Kriterier för egentlig depressin Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. Minst fem av följande, minst två veckr Nedstämdhet eller irritabilitet Minskad förmåga att känna glädje ch intresse Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd 312 Brderline persnlighetsstörning Persnlighet ch persnlighetsstörning Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin

44 Persnlighetsstörning i DSM-IV En helt vanlig dag på Serafen Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök Ätstörning 1. Anrexia nervsa (0,3-1%) 2. Bulimia nervsa (1-2% av kvinnr) 3. Hetsätningsstörning 4. Ätstörning UNS Ti gånger vanligare hs kvinnr än hs män. 10% av kvinnr har ätstörningssymtm vid en viss tidpunkt. Andra tillstånd med krppsfixering Anrexia light Övervikt/fetma Exccessiv mtin Krppsbyggande En helt vanlig dag på Serafen Mia, 29 år Urusel självkänsla Skäms för sin persn ch sitt utseende Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut 317 Scial fbi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner. 320 En helt vanlig dag på Serafen Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv 44

45 Psttraumatiskt stressyndrm Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr Vad är en vanföreställning? En helt vanlig dag på Serafen En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå Lisa, 19 år Uppväxten skit Nedstämd Ångestfylld Livet meningslöst Festar på kvällarna Orkar inte söka arbete Hatar mig själv Skär sig fta för att döva ångesten 325 Impulsivt självskadande Olika typer av självskadande Oberende självskadande, främst hs unga sm ett sätt att reglera jbbiga känslr ch knflikter Men jag stannar inte vid att skada mig själv med rakblad, knivar ch vassa glasbitar. Jag bränner mig med cigaretter, slår mig med en hammare sm ger stra älskade blåmärken, jag sticker nålar i krppen, biter i mina händer ch dunkar huvudet i väggen. Impulsivt självskadande (brderline) Steretypt självskadande (utvecklingsstörning, autism) Grvt självskadande (psykser) Tvångsmässigt självskadande (trichtillmani) 327 Benny Pålssn

46 Varför skada sig själv? Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten Drabbad av jästsvamp Diagns? Jästsvampinfektin? Hypkndri? Tvångssyndrm? Smatiseringssyndrm? Vanföreställningssyndrm? Schizfreni? Depressin? 331 Varför inte? Otur Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Misslyckanden Srg Sjukdm Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek Många barn är i praktiken föräldralösa barn har missbrukande föräldrar barn blir vittne till våld i hemmet barn misshandlas själva i hemmet barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar barn utsätts för sexuella övergrepp barn har föräldrar i fängelse. Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD

47 Stress- ch sårbarhetsmdell Sårbarhet Stress Bi-psyk-sci-kulturell mdell Bilgi Psyklgi Scialt Kultur Sårbarhet för psykisk sjukdm alstras tidigt Ärftlighet Bilgiska faktrer före/efter födelsen Barndm/uppväxt separatiner förluster missbruk psykisk sjukdm emtinell försummelse Persnlighetsavvikelse Friktin, knflikter, utanförskap Psykisk hälsa Många faktrer kan både bygga upp en långsiktigt ökad sårbarhet ch generera stress i nuet Psykisk sjukdm Persnlighetsavvikelse Krppslig sjukdm Missbruk Sciala/existentiella prblem Ensamhet Förluster (materiellt, scialt, psyklgiskt) Skilsmässa Knflikter Eknmiska prblem Arbetslöshet För mkt arbete För höga krav scialt eller på arbetet Understimulering Psykisk hälsa hs unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste åren Två huvudförklaringar: 1. Svårare att kmma in på arbetsmarknaden. 2. Den ökade individualismen ch valfriheten upplevs stressande (försörjning, partner, vänner, religin, kön). Sven Bremberg, statens utredare, dcent vid Statens flkhälsinstitut Hur blir vi av för mycket stress? Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intleranta Trötta Uppgivna Cyniska Sömnprblem Ökad ljudkänslighet Minnesprblem Kncentratinssvårigheter Nedstämdhet Ångest Krppsliga besvär Brist på humr ch empati Rigiditet ch tunnelseende Stress Ht ch våld Missnöje Ilska

48 Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Från stressad till sjuk direkta ch indirekta effekter Stress Ensam, skild, dålig eknmi, låg scial status, vantrivsel på jbbet Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Dåliga levnadsvanr Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet Sjuk 344 Stress ch sårbarhet Här klarar sig nästan alla Grad av sårbarhet Sårbarhet Hög x x x Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Låg Låg Hög Grad av påfrestning 346 Fantastiska mständigheter Påfrestning 347 Att leva är en påfrestning När påfrestningarna ökar Sårbarhet Sårbarhet Blir sjuka bara av att leva x Alla dessa blir nu sjuka x Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x Klarar sig, än så länge x x Påfrestning Påfrestning Att leva ett vanligt liv! 348 Vanligt liv + dum chef

49 När påfrestningarna ökar ännu mer Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Ännu fler blir nu sjuka Sårbarhet x x Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Only the strng survives x Påfrestning Tid Vanligt liv + dum chef + dum fru Sköra människrs liv ser fta ut så här Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet + en smula stress Mer än så här så blir persnen sjuk Tid 352 Psykiatrins svårigheter - varför får man ingen hjälp? Knsekvenser av att inte bli återställd Enrma ch ökande behv ch förväntningar. Resursbrist, inte idelgi, är största prblemet idag. Resursbristen leder till str tidsåtgång för priritering av resurserna, tär på persnalen ch bryter ned patienterna. Ofta trånga ch överbelagda avdelningar. Bristande medverkan från många patienter, särskilt de svårast sjuka. Många behandlingar har halvdan effekt. Inte ens när vi har resurserna ch gör allt rätt lyckas vi alltid hjälpa våra patienter må bra. Smliga hjälpare är mer lämpade än andra. Orimliga förväntningar på vården ch livet? 354 Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning 49

50 Paniksyndrm Realångest Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Separatinsångest (barn) Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Tvångssyndrm Persnlighetsstörning Generaliserat ångestsyndrm Missbruk Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 358 Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Svårigheter ch risker Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Svar: det märker man fta inte alls! Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Symtm Anamnes Psykiskt status Intervjufrmulär ch skattningsinstrument Syndrm Sjukdm 50

51 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 365 Låt inte någn lura dig Bra psykiatri tar TID! 367 Och En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Läs jurnalen! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdm eller persnlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jbbet 2. Kan inte berätta Ingen sjukdmsinsikt Förstår inte sina persnlighetssvårigheter, trr att det är fel på andra eller att han har haft tur 3. Många tillstånd har inga säkra symtm sm alltid syns när man är sjuk 4. Sjuk i skv, frisk vid intervjun 5. Många tillstånd visar sig f f a vid stress ch mtgångar 6. Intervjuaren kan för lite m psykisk sjukdm Vet inte vad han ska fråga m ch titta efter Förstår inte vad han ser 375 Tråkigt men sant Många sm lider av psykisk hälsa kan lura även en erfaren psykiatriker m de vill det i frisk fas finns inget att bservera i beteendet i sjuk fas går vissa symtm att dölja, andra inte Smliga sm lider av psykisk hälsa blir inte rätt förstådda ch diagnsticerade av läkare trts att de försöker beskriva sina svårigheter efter bästa förmåga. Att ställa en krrekt diagns kräver vanligen gd förmåga att skapa kntakt med patienten gda kunskaper m psykiatri mycket tid åtskilliga möten skattningsinstrument intervjuer med anhöriga

52 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Humr 4. Effektivt tänkande 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet 7. KASAM: Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet (eget tillägg) Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselvesin the 21st century, Några sökvägar ch infrmatinskällr vid psykiska besvär Se kurspärmen!

53 Psykiatri eller primärvård? Akut inläggning Hur brukar det vara, hur brukar patienten må? Om patienten i vanliga fall brukar må bra ch vara nöjd med livet ch sig själv kan hn i nrmalfallet mhändertas i primärvården. Förutsatt att det inte föreligger suicidrisk eller annan inläggningsindikatin. Skulle du vara nöjd m du kunde må sm du brukar må igen? En patient sm säger att det har aldrig varit bra, hn vet inte vem hn är, hela livet har varit ett h-e, hn måste få psykterapi etc behöver förmdligen psykiatrisk specialisthjälp. Har du alltid haft det så här svårt? Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det) In akut? Några frågr: In akut? Några frågr: 1. Vilken hjälp behöver du just nu? 2. Skulle du behöva träffa en läkare ch eventuellt läggas in på sjukhus just nu? 3. Vilken hjälp behöver du på litet sikt? 4. Om du väljer att försöka klara dig hemma ikväll, vad är det värsta sm skulle kunna hända m det inte går bra? 5. Har du människr hemma sm du kan få hjälp av m det blir jbbigt för dig? 6. Nu vill jag ställa min kanske allra viktigaste fråga, ch det är jätteviktigt att du verkligen svarar mig precis sm du känner det: Trr du själv att det finns någn risk för att du försöker ta ditt liv m du stannar kvar hemma just nu? 7. Nu har vi gjrt en liten handlingsplan tillsammans, du ch jag. Känns den helt kay med dig? 8. Jag skulle vilja att du lvar mig att ringa igen eller åka in akut m det blir sämre eller du får mer påträngande självmrdstankar. Kan du lva det? Undersökning för vårdintyg Får företas av legitimerad läkare m det finns skälig anledning (4 ). Plishandräckning kan ibland behöva tillgripas för att kunna bedöma patienten. Får endast beställas av leg läkare i allmän tjänst (47 ). OBS: vårdens initiativ här. 53

54 Förutsättningar för tvångsvård (3 ) Allvarlig psykisk störning, exempel: Tvångsvård får ges endast m patienten lider av en allvarlig psykisk störning ch på grund av sitt psykiska tillstånd ch sina persnliga förhållanden i övrigt 1. har ett undgängligt behv av psykiatrisk vård, sm inte kan tillgdses på annat sätt än genm att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2. behöver iaktta särskilda villkr för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård). En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten mtsätter sig sådan vård sm sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. Psyks, avsett rsak (förvirring, tankestörning, hallucinatiner eller vanföreställningar) Alkhlpsyks Drgpsyks Svårartade abstinenstillstånd Demens med påtagligt stört beteende Ätstörning? Mani Depressin med självmrdsrisk Allvarlig persnlighetsstörning med impulsgenmbrtt av psyktisk karaktär Starka krisreaktiner Utvecklingsstörning eller annan hjärnskada med svåra rsutbrtt Hur gör man praktiskt? Vid allvarlig fara för patienten eller annan persn Vidtalar mgående läkare på arbetsplatsen m du arbetar i sjukvården ch det gäller en patient. Tar patienten i hampan ch uppsöker närmaste akutmttagning. Ringer läkare på patientens vårdcentral ch beskriver läget. Har man alltid rätt att använda nödvändigt våld enligt Brttsbalkens regler för nödvärn ch nödrätt. Tar samvetet överhanden över juridiska spetsfundigheter (tycker jag). Ringer lkala jurverksamheten ch beskriver läget. Ringer SLL s vuxenpsykiatriska akutmttagning vid St Göran ch beskriver läget. Vid fara för patienten eller någn annan: aldrig fel att ringa 112 direkt ch be att få bli kpplad till plisen. Sjukdmar ch persnlighetsavvikelser 54

55 Kriterier för egentlig depressin Vad är egentligen en depressin för någt? Minst fem av följande, minst två veckr Nedstämdhet eller irritabilitet Minskad förmåga att känna glädje ch intresse Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd En sjuklig sänkning av stämningsläget med nedsatt förmåga att känna lust ch intresse Kmmer fta - men inte alltid - i avgränsade skv Ofta livslång sjukdm med återkmmande episder Är ibland en del av biplär sjukdm Hur blir man av att ha en depressin? Maskerad depressin Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp. Pseudsmatisk depressin Pseudneurtisk depressin Pseuddemens hs äldre Beteendestörning hs yngre Manlig depressin Att förstå depressin Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit

56 Biplärt syndrm En dag bjuder han hela avdelningen på helstekt xfilé sm vi inhandlar tillsammans. Han lagar middan själv, hans avdelningsläkare dktr G är inbjuden ch nterar händelsen med str respekt i jurnalen Att få bjuda andra är den största glädjen, det är därför den här sjukdmen blir så dyr Jag visades in till x. Han var glad, men klart sjuk. Jag är jättespeedad inuti huvudet, men här märker dm ingenting var hans första kmmentar. Citat från Adams bk av Åsa Mberg ch Adam Inczédy- Gmbs Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / expansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med Recidiverande egentlig depressin = Uniplär affektiv sjukdm Biplär sjukdm typ I inkl mani Att reglera sitt humör Omständigheter / händelser Gda Biplär sjukdm typ II inkl hypmani Neutrala 441 Bild av dc B Runessn, NSP/KI Dåliga 443 Att reglera sitt humör det nrmala Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den depressinsbenägne Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 444 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 445 Röd kurva = humör, sinnesstämning 56

57 Att reglera sitt humör den deprimerade Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den melankliske Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 446 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 447 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den bipläre Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den känslrika /cykltyma Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 448 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 449 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 450 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 451 Röd kurva = humör, sinnesstämning 57

58 Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Hur behandlas depressin idag? Missbruk Affektiv förskjutning Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD ADHD Autismspektrumstörning Hjärnskada Intellektuell funktinsnedsättning Persnlighetssyndrm Brderline Antiscial Narcissism Trtssyndrm ch uppförandestörning Intermittent explsivitet 452 Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Fysisk aktivitet 458 Depressinsbehandling (SBU) Sammanfattande mdell för depressinsbehandling ECT Gd effekt psykterapi placeb läkemedel??? (ej prövat) Alltid: Vanligen: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Därtill: Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Dålig effekt Ibland: Psykterapi Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS Situatinen i ett nötskal Inse att det inte handlar m Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm!

59 Ökad risk! Att vara anhörig eller hjälpare Vad fungerar verkligen? Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Trligen är inget av allt detta ditt fel, eller har med dig att göra över huvud taget! 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna Stötta på rätt sätt Stötta på rätt sätt Det gäller att hitta rätt balans mellan kraven på den drabbade ch dennes faktiska förmåga För låga krav innebär att patienten inte får ptimal hjälp att använda sin egen förmåga att arbeta sig ur depressinen. För höga krav medför att patienten känner sig missförstådd ch kan även medföra att hen försämras i sin depressin pga upplevelsen av övermäktiga krav. Uppmuntra den drabbades kntakt med sjukvården Följ gärna med vid besöken Hjälp henne att memrera det sm sägs vid besöket Hjälp henne att följa rdinatinerna Hjälp henne att fullfölja ev psykterapi Om persnen försämras se till att behandlaren snabbt infrmeras Det allra viktigaste du kan göra själv är att ta emt ch fullfölja föreslagen, vetenskapligt dkumenterad, behandling Om patienten har självmrdstankar se till att han får snar/medelbar läkarbedömning Psykterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling Suicidförsök Suicidplaner/ suicidavsikter/ suicidmeddelanden Suicidönskan Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet

60 Några saker patienten helst bör undvika Kgnitiv terapi vid depressin Stra ch viktiga beslut. Påtagliga förändringar. Flytta Byta arbete Starta skilsmässprcesser Stra eknmiska transaktiner. Långa ch dyra resr. Större sällskap. Gräl ch hårda argument. Krav på att rycka upp sig. Att ge upp. Förstå ch mfrmulera dysfunktinella grundantaganden Förstå ch lösa/hantera prblem sm bidrar till depressin Lära sig färdigheter för att reglera/styra stressupplevelser, känslr ch tankar Börja återuppta aktiviteter ch relatiner sm man tycker m ch mår bra av Några vanliga förvrängningar hs den deprimerade Kännetecken för deprimerade/negativa tankar Svarta glasögn på många mråden. Negativa tlkningar av händelser. Tappar självkänslan; känsla av att inte duga. Trr att ingen tycker m hnm/henne. Tappar självförtrendet; känsla av att inget klara. Trr att han/hn inte klarar jbbet. Trr att han/hn inte är till glädje för familjen ch vännerna. Tappar hppet m framtiden. Ser det förflutna i mörka färger. Kmmer autmatiskt. Orimliga, men uppfattas sm rimliga ch sanna. Fyller ingen meningsfull uppgift. Resulterar i att den deprimerade känner sig sämre. Förhindrar att man når det man vill i livet Hur kan man tackla detta? Vad du kan göra själv - handling Lära sig känna igen sina negativa tankar. Reagera på ch ifrågasätta tankarna. Krrigera dem ( svara på tankarna ) ch ersätta dem med mer realistiska/adekvata tlkningar ch tankar. Planera ditt dagliga schema. Gärna lista med dagliga aktiviteter. Ta itu med svårare uppgifter genm att skriva ned de lika delmmenten ch genmför sedan ett steg i taget. Skriv ned vad Du faktiskt gjrt ch klarat av

61 Liten lathund Varför blir jag inte bra? 478 Ta rdinerad medicin Sköt kntakterna med vården Lär dig så mycket sm möjligt m depressin Var uppmärksam på tecken på försämring Lev klkt undvik situatiner sm kan göra Dig sårbar för nya depressiner håll rytmen stressa lagm slarva inte med sömnen var försiktig med alkhl rör på Dig gör saker Du tycker m umgås med människr Du mår bra av Tänk på hur Du tänker Slarvar med medicinen? Illa! Dåligt fungerande kntakt med vården? Rätta till eller byt! Dricker? Sluta! Svåra levnadsvillkr, hållbart leverne? Åtgärda, sök stöd! Ständiga knflikter? Knepig läggning? Psykterapi? Annan diagns, t ex biplär sjd eller Ta upp till diskussin ADHD? med läkaren. Fler diagnser samtidigt? Ta upp till diskussin med läkaren. Svårbehandlad depressin? Pängtera att du inte är fullt återställd ännu! 479 Varje psykiatrisk patient skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! 483 Självmrdsrisk vid depressin Våga fråga De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! Fråga alltid!

62 The deepest hunger f the human sul is t be understd. En patient med självmrdsrisk skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! Stephen R Cvey 487 Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! 488 Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! Att patienten har misslyckats med ett antal suicidförsök tidigare är inte anledning att ta dagens suicidtankar på mindre allvar. Det är ju tänkbart att patienten kmmit fram till att självmrdsht är enda gångbara valutan i vissa vårdkntakter men du är inte Gud ch kan inte läsa andras tankar! Om patienten säger sig ha suicidavsikter så utgå från att det stämmer, m du inte på mycket gda grunder är övertygad m att patienten inte är suicidnära. Handlägg därför patienten efter den högsta suicidrisken sm synes kunna föreligga. I dessa situatiner får patienten stå sitt kast. 489 Hn är bara ensam Hn är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. 490 Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den

63 Ökad risk Grad av suicidal intentin 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Den patient sm från början inte var överhängande självmrdsnära kan mycket väl vara det efter ett samtal med någn i vården! Några varningssignaler för hög suicidrisk Några varningssignaler för hög suicidrisk Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Tidigare suicidförsök Suicid i släkten Dålig kntakt under samtalet (möjliggör adekvat bedömning) Svår ångest Svår nedstämdhet Tung hpplöshetskänsla ch förtvivlan (även m dödsönskan/suicidtankar negeras) Sömnstörning Islering Berusning Skam- ch skuldkänslr Oavledbart ältande Svårt smatiserande

64 Fler varningssignaler för ökad suicidrisk Allvarligt persnlighetsstörd patient med nedsatt impulskntrll. Bristande verklighetsförankring - svåra skuldkänslr, depressiva vanföreställningar. Klassiska riskfaktrer - ensambende, frånskild, arbetslös, alkhliserad äldre man med smatisk sjuklighet, dåligt scialt nätverk ch tidigare suicidförsök. Situatin sm innebär förlust eller ht m förlust - separatin, knkurs. Situatin där man känner sig kränkt eller vanärad - avsked, knkurs, körkrtsindragning. Suicidrisken kan öka initialt under behandlingen - hämningen släpper innan humöret stiger, alternativt ångestförstärkning första vecka. 498 Att hjälpa den självmrdsnära patienten 499 En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Det suicidala rummet Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med). Oöverlagt trts känd bakgrund Når inte andra Vill leva, men inte så här kas hpplöshet islering ångest ambivalens Svartsyn ch tunnelseende Driver handlandet, påskyndar Tack till B Runesn för bilden! Hjälp patienten ut! Hur bråttm är det? Prbleminventering, ge struktur Invlvera närstående, var tillgänglig Ta över ansvar, hjälp patienten se skälen för att leva kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Vikariera sm hpp, aktualisera tidigare krislösning Omsrg, medmänsklighet, läkemedel 502 Akut inläggning vid Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det)

65 Psyks Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende 509 Vad är en vanföreställning? Är patienten psyktisk? En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå Obeslutsamhet Inadekvata affekter Självförsjunkenhet Minskat talflöde Minskad mtrisk aktivitet Upplevelse av kntrll ch styrning Störningar i tankeförlppet Förföljelseidéer Hörselhallucinatiner Tankeflykt Vanföreställningssyndrm Typer av vanföreställningssyndrm Vanföreställningar Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm sm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Ertmani Parasitsparania Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ansgnsi Pseudgraviditet Sjukdmsparania

66 Påverkad av grannen Karaktäristiska symptm vid schizfreni En gift kvinna i 70-årsåldern inkmmer till psykiatriska akutmttagningen. Tidigare frisk. Sedan ett drygt halvår sämre aptit, dålig kncentratin, r, rastlöshet ch dålig sömn. Trr att grannen vanför påverkar henne med hjälp av ett fläktsystem sm surrar avbrutet. Han riktar fläkten mt patienten vilket ibland ger henne smärtr i krppen. Hn anser även att grannen brrar i hennes glv för att jävlas med henne. P g a denna påverkan har patienten inte kunnat sva i sin säng, flyttar runt i lägenheten för att kmma undan ch har även försökt fly sin lägenhet. I status nteras sänkt sinnesstämning, tankeinnehåll av depressiv valör, nedsatt mimik. Föreställningar m att grannen påverkar henne så att hn har svårt att sitta still Vanföreställningar 2. Hallucinatiner 3. Desrganiserat tal (t ex uppluckrade assciatiner, splittring) 4. Påtagligt desrganiserat eller katatnt beteende 5. Negativa symptm, dvs affektiv avflackning, utarmat tankeliv eller viljelöshet 522 Vanföreställningar vid schizfreni Hallucinatiner vid schizfreni Bisarra Kntrll, styrning ch påverkan Tankedetraktin Tankepåsättning Tankeutsändning/bradcasting Magiskt tänkande Krppsliga Icke bisarra Hänsyftning Förföljelse Grandisitet Självföringelse Religin Svartsjuka Smatiska Dysmrfparania Hörsel Hörbara tankar Argumenterande Kmmenterande Imperativa/befallande Musik Övriga Syn Lukt Känsel Smak Smatisk Exempel på svåra händelser Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin

67 Skilj på Några vanliga följder av stra påfrestningar Avsiktliga katastrfer Bmbning Skttlssning Krig Gisslantagning Misshandel Våldtäkt Sexuella övergrepp mt barn Trtyr Flyktingskap Rån Oavsiktliga katastrfer Naturkatastrfer Trafiklyckr Bränder Olyckr Samt på m det är en krtvarig eller utdragen företeelse 531 Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm 532 Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla) 533 Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) Läkartidningen nr Anpassningsstörning (F43.2) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Den sm är i kris kan behöva prfessinell hjälp vid Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning Läkartidningen nr

68 Akut stressyndrm (F43.0) Psttraumatiskt stressyndrm Ett akut livshtande trauma. Starka, snabbt växlande, inadekvata affekter, skräck, förtvivlan, ångest, aggressivitet. Tendens till dissciatin, med förmåga att tlka verkligheten krrekt vilket kan leda till irratinellt beteende. Isleringskänsla. Sömnstörning. Kan ibland gå över i ett psttraumatiskt stressyndrm, PTSD. Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Läkartidningen nr Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr. 544 Psttraumatiskt stressyndrm Andra vanliga yttringar är Fbiskt beteende ch psyklgisk insnävning Negativa självbilder skyddslöshet, skuld, förmåga Störningar i emtinell anknytning Tillbakadragande från relatiner Rubbat förtrende till medmänniskr ch sciala spelregler Ibland krniskt slutstadium med lika inslag av agrafbi, specifika fbier, depressin, missbruk, scial islering, känsla av meningslöshet ch likgiltighet inför relatiner. 545 Svår diagns att ställa Hur vanligt är det? Diffus, brkig symtmbild. Partiellt syndrm vanligt. Vanligen samtidig depressin ch ångest. Ofta tidigare psykisk hälsa. Tlkbehv vanligt. Ibland bristande tillit till vården ch till andra människr ö h t. Resignatin ch uppgivenhet, varför tala med någn? Ibland fkus på annat, sm bstad ch uppehållstillstånd % efter starka traumatiska händelser. Livstidsförekmst 3-6 %. Flyktingar i Sverige %. Studie av 148 asylsökande i Sverige från Mellanöstern, Latinamerika, Afrika, Balkan, Östeurpa ch Asien: 117 PTSD - 79%! - varav 67 haft s-tankar/s-försök 24 annan psykisk sjukdm 7 psykiskt friska 546 Marcell Ferrada-Nli

69 Behandling av PTSS Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Expnering EMDR i kmbinatin med expnering SSRI Stressinkulering (efter sexuella övergrepp) Internetbaserad KBT Såväl sertralin sm krtvarig kgnitiv terapi givet tidigt i förlppet synes minska risken för att utveckla PTSD 548 Akut stressreaktin ch PTSD Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med expnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD! Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma! 550 Stresstimuli/stressbelastning (specifikt, kgnitinen avgör i viss mån)? Stressupplevelse (subjektivt, filtrerat genm individens cping-förmåga )? Stressreaktin? Stressbeteende? Stressrelaterad hälsa? Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Stressr i vid bemärkelse = skillnaden mellan hur jag uppfattar att det är ch hur jag vill att det ska vara. I medicinsk mening är stress rganismens reaktin på påfrestningar

70 Att vara stressad Hur blir vi av för mycket stress? Låg faktisk belastning Hög upplevd belastning Låg upplevd belastning Hög faktisk belastning Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intleranta Trötta Uppgivna Cyniska Sömnprblem Ökad ljudkänslighet Minnesprblem Kncentratinssvårigheter Nedstämdhet Ångest Krppsliga besvär 554 Stressreaktiner 1. Krppsliga (värk, illamående, magbesvär, trötthet, sömn, sexlust, infektiner) 2. Tankemässiga (svårt tänka klart, nedsatt kncentratin ch minne, svårigheter med kmplexa uppgifter, negativa tankar) 3. Känslmässiga (irritabilitet, lynnighet, utbrtt, knflikter, nedstämdhet, ångest, gråtmildhet, utmattning, lust, känslkyla, empatibrist) 4. Beteendemässiga (splittrad ch fkuserad, impulsiv, skjuter upp saker, ändrade matvanr, drger ch stimulantia, rökning, överger fridtidssysslr ch umgänge, tänker krtsiktigt, dåliga beslut, inga beslut) Sömnrubbningar Känslpåverkan Interpersnellt Energiprblem Kgnitiva symtm Krppsliga besvär Insmningssvårigheter, för tidigt uppvaknande, strt sömnbehv, trött trts mycket sömn Olust, ångest, nedstämdhet Irriterad, sur, arg, missnöjd, tycker sämre m andra, knflikter, cynism, arrgans Överaktivering, trötthet, allt tar emt Minne, kncentratin, handlingskraft, känslighet för ljud Värk, trötthet, yrsel, illamående, magbesvär 558 En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin När hade du senast kll på livet? 70

71 När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst! 562 Förändring ch acceptans Lrd grant me the serenity t accept the things I cannt change, the curage t change the things I can, and the wisdm t knw the difference. St Francesc av Assisi ( ) 563 Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Vilken del av hjärnan är för tillfället inkpplad? Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet 565 Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken 71

72 Röd ch grön zn Stresströskeln Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslr ch tankar står till vår tjänst Fäkta eller fly efter ratinellt övervägande Måttlig stress Vuxen chimpansnivå Tunnelseende Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Hög stress Reptilhjärnan tar över. Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. De kgnitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! Persnlighet ch stress I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. Vilka är dina svaga punkter? För att i görligaste mån behålla kntrllen över dina tankar, känslr ch handlingar är det viktigt att du minimerar dina sårbarhetsfaktrer Stresströskeln varierar med mständigheterna Sårbarhetsfaktrer sänker stresströskeln Hunger Ilska (anger) Ensamhet (lnely) HALT Trötthet (tired) Sömnbrist Smärta ch värk Drger Förluster Förändrad livssituatin Knflikter 571 Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än 1 månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla)

73 Den trötta patienten Ett vanligt scenari Trötthet Trötthet Spänning Smärtr i rörelserganen Sjukskrivning Sömnstörning Bröstsmärtr, tryck över bröstet, yrsel Tilltagande fysisk ch psykisk utmattning Nedstämdhet, ångest Akut försämring, jag har gått i väggen Minnes- ch kncentratinssvårigheter Expneringstid för stress 574 Utbrändhet Prcess relaterad till arbetssituatinen i relatinsyrken/kntaktyrken, the cst f caring Generellt i arbetslivet Utmattningssyndrm 1. Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns) Högutbildade, överbelastad hjärna. Ljala, engagerade ch hårt arbetande höga krav på sig själv perfektinism strt kntrllbehv Ofta hög belastning även hemma. Förnekar ch kämpar envist emt krppens ch själens varningssignaler. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet. Upptäcker att de brunnit förgäves. Bygger sin självkänsla på förmågan att prestera gda arbetsresultat

74 Utmattningssyndrm en balansmdell Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla Utmattningsdepressin Utmattningssyndrm Orsakas av långvarig överbelastning på arbetet Ofta även belastning privat Utmattningssymtm Fysisk trötthet Psykisk trötthet Kgnitiva symtm Störd sömn Labilitet, irritabilitet Krppsliga symtm Går ibland akut in i väggen Långvarig stress Ofta utlösande förlust eller persnlig kränkning Utmattningssymtm Tydligare depressiva symtm Nedstämdhet Självanklagelser, skuldkänslr Dyster framtidssyn Aptitförlust Döds- ch självmrdstankar 581 Utmattning Anpassning 582 Behandling av utmattningssyndrm Varför är det svårt att arbeta vid UMS? 1. Back t basics! Lära sig leva ett nrmalt liv igen Sömn Mtin Mat Vila, pauser Variatin Fritid Familj Struktur Regelbundenhet 2. Scialt stöd 3. Samtalsbehandling 4. Avspänningsmetder 5. Arbetsinriktad rehabilitering 6. Läkemedel 1. Stresskänslig Fungerar fta väl under lugna förhållanden, men vid belastning framträder förmågan. Kan inte lägga in en högre växel vid ökade krav. 2. Svåra kgnitiva störningar, nedsatt arbetsminne, nedsatt exekutiv funktin Svårt förstå kmplexa situatiner ch finna adekvata handlingssätt. 3. Energibrist, uttröttbar redan vid låg belastning Förlamande trötthet. Kan inte sva, inte vila, inte återhämta sig. 583 This is the true jy in life, the being used fr a purpse recgnized by yurself as a mighty ne; the being a frce f nature instead f a feverish, selfish little cld f ailments and grievances cmplaining that the wrld will nt devte itself t making yu happy. I am f the pinin that my life belngs t the whle cmmunity, and as lng as I live it is my privilege t d fr it whatever I can. I want t be thrughly used up when I die, fr the harder I wrk the mre I live. I rejice in life fr its wn sake. Life is n "brief candle" fr me. It is a srt f splendid trch which I have gt hld f fr the mment, and I want t make it burn as brightly as pssible befre handing it n t future generatins. Gerg Bernhard Shaw Det har varit för mycket mtstånd, för många beräkneliga, fientliga, gemena ch hpplösa människr; för mycket arbete, för mycket lidande ch besvikelser. Men trr du inte att det var just detta alldeles för mycket sm fyllt ditt liv med mening? Känner du inte att du har haft en uppgift, ett persnligt åtagande? Vad kan du vara annat än trött? Din uppgift var just detta: att leva ch att bli trött

75 Svårighetsgrad / krav Arbetsglädje ett annat rd för energi ch effektivitet Varför är inte arbetsglädje en fast punkt på dagrdningen? Det härligaste ödet, den mest underbara gåva en människa kan få av försynen, är att få betalt för att göra någt sm hn innerligt älskar att göra. Abraham Maslw Tack till Christer Olssn eller Arbete är en möjlighet till glädje, mening, lycka, utveckling, närande relatiner ch ett bra liv möda ch slit kan t m göra ss lyckliga!? De bästa stunderna är när ens krppsliga eller mentala förmågr tänjs ut maximalt i ett frivilligt försök att klara någt svårt ch meningsfullt. Mihalyi Csikszentmihalyi Lägg dig i flwkanalen ch begär chefens hjälp m det behövs Ångest ch ängslan Du förändras smygande ch utan att du märker det. Du är bara en skugga av vad du kan vara. Du använder bara en liten del av din ptential. Uttråkning Du sprider inte energi ch glädje till människr mkring dig varken på jbbet eller privat. Skicklighetsnivå / kmpetens / kntrll

76 Bra för jbbet ch karriären. Bra för dig rent privat. Du mår bättre. Mindre risk för stressrelaterad hälsa. Om du har tråkigt blir du tråkig! 595 Du har mycket rligare på alla plan, du har mer att ge andra ch du blir en rligare människa En lycklig medarbetare kan entusiasmera en hel avdelning en enda surskånk kan å andra sidan ttalförstöra stämingen. 1. Jag ska se till att trivas på jbbet, så snart någn avlägsnat alla krkade kllegr överbetalda chefer sm bara bryr sig m sig själva meningslösa fylleriblanketter förskämda kunder eller 2. Visst, världen är full av iditer men jag tänker ha kul i alla fall!

77 trivas på jbbet ändå. Trts vår chef, trts smliga medarbetare, trts smliga kunder, trts lönen, trts trts allt! Jag kan inte vara på jbbet åtta timmar m dagen utan att ha kul. Så jag ska se till att det inte blir så! För vår egen skull Fkusera på allt sm är bra, rligt, psitivt, meningsfullt ch stimulerande hellre än att försöka undvika allt det tråkiga! Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt. 603 Bristande överensstämmelse med de förväntningar man har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Diskutera: Vilka av dessa prblem har vi hs ss? 1. Försök kmma på några saker sm du själv skulle kunna göra för att ha det rligare på din arbetsplats, dvs saker sm du själv kan påverka. 2. Vad kan vi tillsammans göra för att trivas bättre på jbbet? 3. Vilka nödvändiga förändringar kan bara ske med ledningens hjälp?

78 Vad kan man själv göra för att mtverka skadlig stress?? 608 Faktiskt möjligt, t ex eknmiskt berende av jbbet/chefspsten, köpt för dyrt hus? Svag självkänsla, bekräftelsebehv, har inte råd att riskera ett avvisande? Ond cirkel för stressade för att rka ta itu med vår stress? Mår för dåligt, för jbbigt att ta itu med någnting alls i livet? Begränsad förmåga till självdisciplin, den vi har går åt på jbbet? Det rliga kmmer utöver, sker till priset av stress eftersm det inte ryms inm den vanliga tiden? Jag vill inte dumpa min stress på andra genm att priritera eller delegera? Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) 609 Lathund i stresshantering Jag är viktig ch värd att ha det bra! V Ä L J (själv)!!! Annars väljer någn annan åt dig! 78

79 Öva! Säg vad du tycker ch vill, säg ja eller nej, på rätt ställe, på rätt sätt, av rätt anledning. Man kmmer kanske på det senare i livet ch ångrar sig. Det är jag nästan säker på att man gör. Jag vill Jag vill inte Jag hinner inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Trsten Janssn, överviktig kncernchef för New Wave, m att han med öppna ögn arbetar timmar i veckan, reser 240 dagar m året ch försakar barn ch familj. Till detta kan lämpligen fgas Antingen skttar du på ett tag till, tar vara på glädjeämnena ch ser glad ut. Eller så ser du till att din överbelastning märks ch får knsekvenser för arbetsplatsens resultat, så att din chef blir så illa tvungen att göra någt åt situatinen. Aarn Antnvskys begrepp KASAM. För att vi ska må bra behöver vi en Känsla Av SAMmanhang: Begriplighet Meningsfullhet Hanterbarhet Aarn Antnvsky, Hälsans mysterium 617 Släpa sten eller bygga katedral? 618 Hur är din arbetsplats? Skadlig? Ledarens överrdnade ansvar är att hjälpa alla medarbetare bli katedralbyggare ch inte stenhuggare. Ofarlig? Hälssam? Hälsfrämjande? Hälsskapande?

80 Förebygg i st f att rehabilitera! Rehabilitering av den sm blivit allvarligt sjuk av stress är fta utmrdentligt svår, kmplicerad ch långdragen, ch effekten är fta långt ifrån tillfredsställande. Satsa därför maximalt på preventin ch på tidig upptäckt av stress hs medarbetarna. Arbeta både med kllektiva insatser för hela arbetsplatsen ch med individuella insatser. 622 Arbetsgivarnas handlingsmöjligheter utifrån mdellerna 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete 1. Persn-Envirnment Fit Omsrgsfull rekrytering ch insklning 2. Krav/kntrllmdellen Rimliga krav Tillräckligt antal medarbetare Infrmatin m vad sm händer Delaktig i beslutsprcesserna Kunskapsutveckling Tydliga mål ch ramar 3. Krav/kntrll/stödmdellen Människr, inte bara medarbetare Gemensam målsättning 4. Ansträngnings/belöningsmdellen Rättvisa (lön, befrdran) Bekräftelse, sedd ch uppskattad Scial status Ökad självkänsla 5. KASAM Mening Begriplighet Hanterbarhet 6. Maslach ch Leitner Rimlig arbetsbelastning Gd kntrll över arbetssituatinen Adekvat belöning Bra arbetsgemenskap Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete Maslach ch Leiter 623 Nöjda medarbetare bryr sig m resultatet. Företagets medvetna satsning på medarbetarnas trivsel avgör vilka medarbetare man lyckas attrahera ch behålla. Unhappy peple dn t give a damn. Happy emplyees vastly utperfrm unhappy nes

81 En hel massa grejer med samma syfte - - medarbetare sm trivs ch upplever arbetsglädje Optimalt resultat Skapa en gd stämning ch atmsfär i gruppen Hur känns det att vara en del av denna gemenskap? Hur är det känslmässiga klimatet? Hur har vi det tillsammans? Hur pratar vi med varandra? Hur bryr vi ss m varandra? 627 Behandla dina medarbetare väl Den andre ska inte bara göra någt Hen ska vilja göra det hen gör! En anställning = TVÅ kntrakt Aprna Elefanterna Gurka ch druvr 1. Det uttalade 2. Det underförstådda

82 Vi vill inte ha: meningslösa sammanträden strategiplaner rganisatinsplaner mrganisatiner byråkrati implementeringar budgetmnmani enfaldighet hyckleri Vi vill inte ha tråkigt! Vi vill ha några få, tydligt definierade uppgifter ch en massa rliga upplevelser sm belöning! Vi vill ge någt, ch vi vill få någt kärlek, glädje, mening ch gemenskap. vi vill ha en färgstark, livsbejakande stam att vara del av Vi vill ha kul på jbbet! 633 Stressreduktin ch arbetsåtergång - vad fungerar? 1. ArbetsplatsDialg för Arbetsåtergång (ADA). 2. Om LUCIE påvisar tidiga tecken på begynnande utmattning kan ADA även användas preventivt för att förebygga sjukskrivning. 3. KBT given av arbetslivsexperter, labur experts (krt utbildning i kgnitiva principer). 4. Kllegiala samtalsgrupper. 5. Individuell stresshantering? 6. Vardagsrevidering i grupp? 7. Arbetsledarutbildning? Metden förefaller behöva ta upp ch åstadkmma en förändring av den arbetssituatin sm lett till sjukdm för att ha effekt. Arbete ch risk för hälsa, sammanfattning 1. Det finns anledning att anta att en arbetssituatin sm man finner meningsfull ch sm innebär ett tydligt uppdrag minskar risken för hälsa. 2. Hur arbetet utfrmas är en fråga för ledningen, sm ckså kan vara en utsatt psitin. Sm chef eller arbetsledare kan man behöva stöd inte bara i svåra persnalärenden i samband med sjukskrivning utan ckså för att hantera den kmplexa chefsrllen över huvud taget. 3. Hur chefer utövar sitt ledarskap har sannlikt större betydelse för medarbetarnas hälsa än vad tidigare frskning visat ch är därmed ytterligare en viktig arbetsmiljöfaktr. 4. I ett heltäckande system för interventiner på arbetsplatsen bör man även se till att den högsta ledningen är invlverad ch, inte minst, att den får ta del av systematiska utvärderingar sm innefattar såväl hälsaspekter sm eknmiska investeringskalkyler. 5. Arbetsmiljö- ch hälsenkäter har använts med framgång för att identifiera ch ge stöd till persner sm befinner sig i riskznen för stressrelaterad hälsa. 6. I samband med sjukskrivning finns det frskningsstöd för att göra tidiga insatser. De bör innefatta såväl behandling (gärna i grupp) sm åtgärder på arbetsplatsen för att underlätta återgången till arbetet. Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Några saker man kan göra för att öka medarbetarnas hälsa ch öka chansen att de kmmer tillbaka vid sjukskrivning 1. Skapa förutsättningar för nrmalt flk att trivas. Beakta Maslachs slutsatser, krav-kntrll-stödmdellen samt ansträngnings/belöningsmdellen. 2. Rekrytera chefer medvetet. 3. Lär upp cheferna inm hälsfrämjande ledarbeteenden ch arbetsförhållanden. 4. Skapa förutsättningar för chefen att vårda sin persnal annars är det ju meningslöst att lära upp cheferna (min anmärkning). 5. Reflekterande kllegiala samtalsgrupper med strukturerat arbetssätt. 6. Arbetsmiljö- ch hälsenkäter, t ex AHA-metdiken. Riktade insatser sm engagerar de anställda genm feedback ch individuellt anpassade förslag ger störst kstnadseffektivitet. Erbjud de i riskznen feedback ch adekvata hjälpinsatser (FHV, kurser). Förutsätter chefernas engagemang ch medverkan. LUQSUS-K-paketet (LUCIE, QPS-Mismatch, S-UMS, KEDS) 7. Emplyee assistance prgram (ringa en rådgivare dygnet runt, året m). 8. Chefen håller kntakten med ch engagerar sig i de sm är sjukskrivna. 9. Gruppterapi för sjukskrivna (evidensbaserat ch kstnadseffektivt). 10. Adekvata förändringar i den sjukskrivnes arbetssituatin. 11. Gradvis arbetsåtergång. Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Vad kan chefen göra för att vända hälsa tidigt? Vad kan chefen göra för att förebygga hälsa? (Förebygg!) Vet hur dina medarbetare mår Regelbundna samtal, samt vid behv. Enkäter/besvärsskattningar: LUQSUS-K (LUCIE, QPS- Mismatch, S-UMS, KEDS). Håll kntakt med den sm inte mår bra. Åtgärda snarast missförhållanden. Kllegiala samtalsgrupper. Frikstigt med företagshälsvård. Initiera ADA. Gör redan när medarbetaren börjar klart att du är angelägen m att hen ska må bra ch att du vill bli kntaktad så snart hen inte gör det. Förklara gärna att det är din både viktigaste ch mest meningsfulla arbetsuppgift. Men lita inte på att alla förmår signalera, utan träffa regelbundet ch bligatriskt samtliga. Stress ch arbetstrivsel ska alltid vara ett fkusmråde vid medarbetarsamtalen. Infrmella möten kan naturligtvis ckså användas för att få en bild av hur persnen mår. Ha stress ch arbetstrivsel sm en fast punkt på APT. När individuella behv framkmmer, gör någt. När brister på arbetsplatsen framkmmer, åtgärda dem

83 Hur chefen kan förebygga psykisk hälsa 1. Utveckla en värdegrund där alla behandlas med respekt ch värdighet. 2. Ledarskap där alla känner sig delaktiga i beslutsprcessen. 3. Alla ska ha kntrll över sin arbetssituatin ch sina arbetsuppgifter. 4. Alla ska ha rätt kvalifikatiner för sina arbetsuppgifter. 5. Medarbetarnas arbetsbörda ska vara hanterbar. 6. Flexibla arbetstider för att underlätta jämvikt mellan familjeliv ch arbetsliv. 7. Gd fysisk arbetsmiljö. 8. Utveckla en kultur där öppen ch ärlig kmmunikatin uppmuntras, ch där stöd ch ömsesidig tillit är nrmen. Från Hjärnkll Vad kan rganisatinen göra för att förebygga hälsa? Det finns många hundra förslag bara i detta bildmaterial (men betydligt färre saker man kan göra när någn redan blivit sjuk). Man kan möjligt kmma ihåg dem alla. Högsta ledningen måste medverka genm att ge gda förutsättningar för att skapa en bra arbetsplats. Man behöver krt ch gtt skapa en arbetsplats där nrmalt flk kan trivas, känna glädje ch mening sv. Vilket man bara kan göra m man vet vad människr verkligen behöver. Vilket i sin tur förutsätter chefer sm kan, vill ch har mandat för detta. Utbilda, stötta ch ge dem utrymme för att ta väl hand m sin persnal. Förutsättningarna på smliga arbetsplatser möjliggör effektivt arbetstrivsel ch kmmer därför undvikligen att alstra höga nivåer av hälsa. 640 Vad kan chefen göra för att förebygga hälsa? Reflekterande kllegiala samtalsgrupper Du behöver besluta dig för att dina medarbetare ska må bra, veta hur det går till, förmedla föresatsen till medarbetarna, se till att du har mandat ch förutsättningar uppifrån samt följa hur dina medarbetare mår. Viktigast: mnitrera frtlöpande samtliga dina medarbetare! Du måste helt enkelt veta hur de mår. Metd: gda samtal, sm bttnar i din medmänsklighet ch din kmpetens i hur man hjälper människr att må bra. Det är inte så svårt de allra flesta medarbetare kan mycket väl beskriva vad de behöver, ch de flesta har ckså rimliga krav. Om du inte tycker att denna bit är genuint rlig ch stimulerande, eller m du tycker att det inte är ditt jbb att hålla på med detta har du hamnat på fel pst. Scialt stöd har psitiva effekter på såväl fysisk sm psykisk hälsa. Särskilt när man både får ch ger scialt stöd. Studie: 5-8 deltagare, 2 h/vecka i ti veckr, utbildad handledare. Deltagarna valdes ut p g a hög päng på OLBI. 23% tackade ja, varav 96% kvinnr, de med hög grad av utbrändhet/utmattning tackade nej i högre grad. Deltagarna valde själva tema för träffarna. Deltagarna valde ett krtsiktigt förändringsmål efter varje träff. Resulterar i upplevelse av lägre krav på arbetet, bättre hälsa, lägre grad av utbrändhet ch utmattning, samt mer delaktighet i arbetet än en kntrllgrupp. 641 Gruppsamtal på arbetsplatsen kan mtverka utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Syftet med de reflekterande kllegiala grupperna Sex ledarskapstips från friska rganisatiner Ge tid ch möjlighet till reflektin ch diskussin tillsammans med kllegr med fkus på stress ch med utgångspunkt i sin egen situatin ch sina egna erfarenheter. Ge möjlighet till utbyte av erfarenheter mellan kllegr från lika arbetsplatser. Ge möjlighet till att både ge ch ta emt stöd från kllegr. Ge möjlighet att genm att arbeta med individuella förändringsmål kunna finna nya cpingstrategier för de situatiner sm upplevs stressande. Deltagarna skulle ge förslag på rganisatriska förändringar sm skulle kunna bidra till att minska stressen i arbete. 1. De har en uttalad ledarskapsfilsfi, man vet vilken srts ledare man vill ha. 2. Arbetsplatser med många friska medarbetare stöttar ch månar m sina chefer. 3. De skapar förutsättningar för sina chefer att hinna göra ett bra jbb. I friska företag har cheferna i snitt 16 persner under sig, medan mindre hälssamma företag låter cheferna hantera upp emt 40 medarbetare. 4. Friska företag har scialt kmpetenta chefer. 5. De har närvarande ch tillgängliga chefer sm rör sig ute i verksamheten. De hinner fånga upp ch hjälpa trötta medarbetare att priritera. 6. Cheferna lyssnar på sina medarbetare ch följer upp att arbetet blir gjrt. Gruppsamtal på arbetsplatsen kan mtverka utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Åsa Stöllman 83

84 Paniksyndrm Realångest Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Separatinsångest (barn) Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Tvångssyndrm Persnlighetsstörning Generaliserat ångestsyndrm Missbruk Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 647 Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi ) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% 648 Testfråga: Vad är flygrädsla? 649 Flygrädsla kan vara uttryck för: Diagnstik Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? Om primärt ångestsyndrm, differentiera vidare: Hur tar sig ångesten uttryck? När kmmer ångesten? Vad utlöser ångesten, vilka situatiner är svåra? Vad tänker patienten när han har ångest?

85 Symtm Kan man se att patienten har ångest? 1. Ångestkänslr - ängslan, r, rädsla, fruktan, panikattacker, tvångstankar, fbier. 2. Autnm överaktivitet - andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående. 3. Muskulär anspänning - tremr, rastlöshet, värk, nrmal trötthet. Ibland: Spänd Stel Kncentratinssvårigheter Rastlös, uppskruvad, på helspänn Psykmtrisk r Irritabel Skakningar Svettningar Str samsjuklighet Scial fbi Andra ångestsyndrm Depressin ch dystymi Missbruk Persnlighetsstörning Smatiska sjukdmar Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner Symtm vid scial fbi Några vanliga svåra situatiner Rädd för att stamma, tappa tråden, sätta i halsen, säga någt lämpligt, spilla ut kaffet Bltta tanken på bjudning, måltid på restaurang, grupparbete -> panikkänsla, hjärtklappning, svettning, svaghetskänsla, rlig mage. Svårt ringa känd persn/myndighet, gå på psten, äta inför andra sv. Uppfattas sm blyg, säker, inåtvänd, blir ev mbbad i sklan. Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand

86 Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering. 672 Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter. 674 Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen 676 Bryt de nda cirklarna! Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi 677 I vilken situatin utlöses attackerna? Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid expsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis) 678 Diagnskriterier för paniksyndrm med agrafbi Sm föregående, men med agrafbi Agrafbi innebär att man undviker vissa platser ch situatiner pga att man är rädd för att få panikattacker där ch att man är rädd för att inte kunna hantera en eventuell attack inte kunna fly från platsen vid en attack inte kunna få hjälp vid en attack Till exempel öppna platser, platser med flkträngsel, butik, strmarknad, frisör, köer, tunnelbana, hiss, br, hög höjd. Undviker alltmer de svåra platserna, islerar sig, blir bunden vid sin partner, kmmer kanske ej ur bstaden

87 Krppssyndrm Sjukdmsångest A. Ett eller flera plågsamma krppsliga symtm sm är plågsamma eller leder till signifikanta störningar i den vardagliga tillvarn. B. Ett övermått av tankar, känslr eller beteenden relaterade till de krppsliga symtmen eller den påföljande upptagenheten av den egna hälsan, vilket visar sig i minst ett av följande: 1. Orimliga ch ihållande tankar kring allvaret i symtmen 2. Ihållande hög ångestnivå kring den egna hälsan eller symtmen 3. Ett övermått av tid ch energi ägnas åt symtmen eller upptagenheten av den egna hälsan C. Förekmsten av krppslig symtmatlgi är ihållande (mer än 6 månader), men inget enskild symtm behöver föreligga kntinuerligt. 691 A. Fixerad vid tanken att ha, eller riskera drabbas av, en allvarlig sjukdm B. Krppsliga symtm saknas eller är lindriga. Om någt medicinskt tillstånd föreligger är upptagenheten klart överdriven. C. Ångestnivån över den egna hälsan är hög, ch persnen blir lätt rad över sitt hälstillstånd. D. Persnen ägnar sig åt ett övermått av hälsrelaterat beteende, t ex upprepade krppsundersökningar eller maladaptivt undvikande. E. Tillståndet har förelegat i minst sex månader. F. Förklaras inte bättre av någn annan frm av psykisk hälsa, sm t ex krppsyndrm, depressin, vanföreställningssyndrm, tvångssyndrm, dysmrffbi eller generaliserat ångestsyndrm. 693 Justitieminister Beatrice Ask i Scialplitik nr 2, juni 2007: Trligen har vi väl någn frm av bkstavskmbinatin hela högen. Jag är livrädd för att små barn skall få en stämpel i pannan tidigt m att här finns en risk. Tack till dcent Kjell Mdigh! 87

88 Lästips, självupplevda Gunnel Nrrö Luke Jacksn Daniel Tammet Gunilla Gerland Marc Segar Susanne Schäfer Aspergers syndrm har jag verkligen det? Miffn, nördar ch Aspergers syndrm Född en blå dag Det är bra att fråga... På förekmmen anledning En riktig människa En överlevnadsguide för persner med Asperger syndrm Stjärnr, äpplen ch linser ADHD Svårigheter att ta andras perspektiv (bearbetning C Gillberg, 1995) DAMP Autism- Asperger Tics Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tack till Susanne Bejert! 717 Exekutiva förmågr Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati 718 Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Utvecklingsstörning / mental retardatin Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. 88

89 Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Minst 6 symtm på uppmärksamhet föreligger: Ouppmärksam på detaljer, gör slarvfel Svårt att hålla kvar uppmärksamheten Verkar inte lyssna på direkt tilltal Följer fta inte givna instruktiner Svårt att rganisera sina hemsysslr Undviker sådant sm kräver mental uthållighet Tappar brt saker Lätt distraherbar Glömsk i vardagslivet Minst 6 symtm på hyperaktivitet ch impulsivitet föreligger. Hyperaktivitet: Svårt att sitta stilla med händer eller fötter Lämnar fta sin plats i klassrummet eller andra platser. Springer fta mkring, klänger eller klättrar, hs äldre subjektiv känsla av rastlöshet Svårt att utöva fritidsintressen lugnt ch stilla Verkar fta vara på språng eller gå på högvarv. Pratar fta överdrivet mycket 89

90 Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Impulsivitet Kastar fta ur sig svar innan frågeställaren har pratat färdigt Har fta svårt att vänta på sin tur Avbryter eller inkräktar fta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal) Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Flicksymtm vid ADHD Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster Arg för småsaker Humörsvängningar Lätt att ta till tårar Glömmer snabbt efteråt Liten grupp har städmani Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser ADHD vanligare i vissa grupper Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! 90

91 AD/HD samsjuklighet ch följder ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) Målsättning med behandlingen Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk Autistiska symtm Wings triad Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Stra svårigheter ifråga m ömsesidig scial interaktin ch kmmunikatin (verbal ch icke-verbal). Tal- ch språkprblem. Nedsatt föreställningsförmåga. Begränsade, repetitiva beteenden, intressen ch aktiviteter. Tvingande behv av att införa rutiner ch intressen. Mtrisk klumpighet. 91

92 Aspergers syndrm Aspergers syndrm (frts) Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner 92

93 Förklaringsmdeller för autismspektrumstörning Symptm sm fta följer Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Förmåga att förstå att andra persner har tankar, känslr, avsikter ch önskningar ch vad dessa kan röra sig m. Mentalisering, eller kgnitiv empati, är en förutsättning för affektiv empati, medkänsla, ch för hänsynsfullt beteende. Depressin Självskadande beteende Aggressivitet Annrlunda ätbeteenden Sömnstörning Specifika rädslr Central kherens. De flesta människr utgår från helheten ch sammanhanget, men persner med AST ser detaljerna först ch försöker bygga upp en helhetsbild av dessa. Exekutiva funktiner. De delfunktiner sm behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt, kunna möta ch hantera nya situatiner, fatta beslut ch lösa prblem.. Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet 93

94 Persnlighetsstörning 1. Vad är det? 2. Hur vet man m patienten har en sådan? 3. Spelar det någn rll? 4. Hur uppkmmer den? 5. Vad är det för skillnad på persnlighet 6. ch persnlighetsstörning? 7. Går det att behandla? 8. Hur kan man bemöta patienten? Några anledningar till att en människa är besvärlig 4. Den andre Krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke). Missbruk, abstinens Psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm). Någn frm av kris. Kverulansparania/rättshaverism. Uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt. Orimliga förväntningar på livet ch andra människr, dömer därmed sig själv till lycka. Perfektinism är ingen framkmlig väg mt lycka, sinnesfrid ch gda relatiner. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl). Neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning). Brister i uppfstran - persnen är på ren svenska faktiskt hyfsad ch trevlig? Frågr: Vilka av vanstående rsaker är den besvärliges eget fel? Vad ska åtgärdas med kritik? Pedaggik? Autentisk feedback? Persnlighet ch persnlighetsstörningar Hur är du = hur är din persnlighet? Extrvert ch scial eller intrvert ch tillbakadragen? Lätt eller svårt få kntakt med andra? Trivs med, skyr eller rent av behöver uppmärksamhet? Spntan ch impulsiv eller blyg ch försiktig? Säker eller säker i framträdandet? Vänlig eller lättstött? Kritisk eller gdmdig? Pedantisk eller slarvig? Energisk eller astenisk? Ett relativt stabilt mönster av karaktärsdrag, temperament ch emtinella drag 805 Inre förutsättningar för ett gtt liv Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslr sm fungerar. Gd självkänsla. Gda relatiner. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem. Trivs med sig själv ch livet Kmmer väl överens med andra Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv Humr Flexibilitet Tar ansvar för sig ch sitt 94

95 Ett test på en människas persnlighet Persnlighetselementa Hur reagerar persnen när han inte får sm han vill? Persnlighetsdragen är dimensinella, inte kategriska. På någt sätt måste man faktiskt vara; man kan inte vara utan egenskaper ch persnlighetsdrag. Både för mycket ch för litet av ett visst persnlighetsdrag kan ställa till bekymmer eller rsaka lidande. Många är anmärkningsvärt medvetna m sina dminerande respektive underutvecklade egenskaper, vilket gör att det lättare uppstår prblem än när man har bättre självkännedm. Smliga persnlighetsdrag har en tendens att samvariera, cluster Är du medveten m Den viktigaste frågan Hur din prfil ser ut? Hur andra uppfattar dig? Detta är en viktig del av självkännedm, att känna sig själv. Fungerar mitt sätt att vara? Tycker jag m de flesta människr jag har kntakt med? Tycker jag m mig själv? Har jag de relatiner jag vill ha? Är mina relatiner trivsamma ch närande eller knfliktfyllda ch destruktiva? Kan ch vågar jag göra det jag verkligen vill i livet? Är jag på det hela taget nöjd med livet jag lever? Mina svar berr huvudsakligen på min persnlighet! Dvs på mina övergripande mönster för känslr, tankar, reaktiner, beteenden, impulskntrll ch relatiner Persnlighet ch stress Vid prblematiskt beteende I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex i sjukvården ch i kriminalvården förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. Enskilt beteende eller uttryck för underliggande persnlighet? Många kan se ch be m hjälp med ett beteende utan att se mönstret av underliggande dysfunktinella persnlighetsdrag. Vad är ett realistiskt mål, dvs vilken nivå ska vi lägga interventinen på? Börja utifrån ch inåt, eller tvärtm?

96 Persnlighet ch persnlighetsstörning Hur vanliga är persnlighetsstörningar? 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Nrmalbeflkning: 9-13 % ttalt Specifika ps: 1 3 % Brderline: 1-2 % Primärvård: % Inm psykiatrin: % KS öppenvård 1999: nära 50 % KS slutenvård 1999: drygt 25 % (BPD största gruppen) OBS: Varierande svårighetsgrad! Hur vet jag m patienten har en persnlighetsstörning? Att möta en patient med persnlighetsstörning Tänk tanken tidigt Skilj på state ch trait Det känns fta i kntakten, väcker starka känslr, anspänning Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen ch samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktiner ch handlingar Patienten verkar ha en prblematisk relatin till många andra människr Missnöje, klagar på allt ch alla, besviken, bitter, avvisad Sciala funktinssvårigheter arbete, studier, relatiner Anamnes från patient, anhörig, persnal Barndmsanamnes Scial utredning Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. 819 Persnlighetsstörning i DSM-IV A: Paranid persnlighetsstörning Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet Vågar inte visa andra förtrende Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden Ältar gamla förrätter Upplever angrepp mt sig från andra Misstänker partner för att vara trgen Bemöt med respekt 96

97 Några rd m kverulansparania ch rättshaverister Rättshaveristens persnlighetsstruktur Några lika varianter: Rättskverulant Karriärkverulant Räntekverulant Kllektivkverulant Det är sättet att argumentera sm avgör m en reaktin/klagare ska betraktas sm paranisk. Persnligheten präglas av aggressiv självhävdelse, parad med misstr mt auktriteter ch samhällets administratin. Håller på sin rätt, överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstrn ch kverulansen. Gd men smal intelligens, gd förmåga att uttrycka sig. I btten låg självkänsla ch känsla av maktlöshet sm föder agg ch bitterhet. Kverulansen kan ses sm ett försvar mt dessa känslr. Den inre knflikten (säkerheten han känner inför sig själv) förflyttas, prjiceras, på mgivningen ch han slipper se ch plågas av denna misshagliga sida hs sig själv. Det är de andra sm är dumma! Utlösande ch vidmakthållande Behandlingen är vansklig Nyckelupplevelsen, det sm utlöser beteendet, kan vara en reell rättvisa eller ett bakslag sm han själv framprvcerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda förrätten mt allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden. Den basala misstrn kmmer att gälla även läkaren, vården ch behandlaren. Den sm inte är för är emt! Behandlingsmtivatin saknas nästan alltid. Möjligen kan man få persnen att reflektera litet över vem han vill ska ha makten över hans tankar ch handlingar, m han vill låta sig styras av andra. Å andra sidan har rättshaveristen efter många års kamp inte mycket annat kvar att leva för ch det skulle kanske bli tmt ch resultera i en depressin m kampen brtföll. Även en kamp sm andra uppfattar sm meningslös kan ge den kämpande mål ch mening för sin tillvar. Ibland tvångsintagning m han uppfattas farlig. Neurleptikaeffekten högst säker ch persnen är dessutm inte behandlingsmtiverad. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till smligas ökade känslighet för förmenta kränkningar. Å andra sidan är många benägna att ge särskilda favörer till särskilt besvärliga ch självupptagna människr B: Narcissistisk persnlighetsstörning Vad menar vi med empati? Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. 831 Skilj på att Förstå att en annan har det svårt (empati) Förstå hur det känns (empati) Känna samma känsla sm denne (inkännande) Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) Empatisvårigheter ses vid bland annat Autistiska tillstånd Narcissism ch psykpati (men f f a brist på sympati) 97

98 Mer m narcissism Mer m narcissism Det finns både en sund ch en sjuklig narcissism Fåfänga, självbelåtenhet ch inbilskhet Upptagen av utseende, makt ch framgång Vill bli uppmärksammad ch beundrad Berende av beundran, andras gillande är det enda sm får dem att må bra Använder andra människr sm en spegel för att läsa av sitt eget värde, ch ens självkänsla styrs av det man tycker sig se Klarar inte kritik, ser den sm ett angrepp ch sm bristande ljalitet Kritik eller avsaknad på beundran kan framkalla starka negativa känslr ch beteenden En aggressivt laddad narcissist kan bli ilsken ch farlig vid kritik eller mtgångar Framhäver sig själva med sitt utseende, sina ägdelar ch sina förmenta talanger Trr sig ibland vara intellektuellt överlägsen Oförmögen ch villig att bry sig m andra. Allt kretsar kring dem själva Mer m narcissism Narcissistens nda cirkel Liksm vid psykpati så finns inte andra människr, dessa är bara en förlängning av dem själva Andra persner är huvudsakligen instrument för att uppnå beundran ch makt Arrganta Tar gärna kmmandt, styr ch ställer Man finner dem fta i psitiner sm innebär status ch makt, t ex i plitiken, företagsledningar ch i media. Överallt där man kan synas ch märkas. Förväntar sig perfektin från alla Vanliga regler gäller inte dem, de kan tillåta sig mer än andra Deras skrytsamma sätt kan fta ses sm ett slags kmpensatin för bristande självkänsla ch självförtrende En del blir Casanvr i sin jakt på bekräftelse Psitinen ch upphöjelsen göder i sin tur lätt den narcissistiska självbilden så att persnen blir ännu mer uppblåst ch självupptagen Men vad är prblemet med att vara narcissist? The bttm line vad gäller narcissism Att man måste få all denna uppmärksamhet ch beundran för att må bra. Utan den mår man dåligt. En narcissist utan tillräckliga talanger för att ta sig fram ch bli någn blir vanligen bitter ch lycklig (typexemplet den fallne narcissisten ch den svårbtade depressinen). En människa för vilken allt är en rättighet känner ingen glädje eller tacksamhet för någt av det livet ger - allt tillkmmer en ju - ch är därför i psyklgisk mening en fattig människa sm inte kan bli annat än lycklig i längden

99 Hur uppstår narcissism? B: Brderline persnlighetsstörning 839 Dåligt känt, men några tänkbara mekanismer är Barnet haussas för mycket eller för litet Curling Fkus på självförverkligande, egfixering Barnet behöver hjälp med att finna balansen mellan att bry sig m sig själv ch andra. Lära sig samarbeta sv. Instabilitet gällande affekter, självbild ch relatiner, samt impulsivitet 1. Skräckslagen inför separatiner 2. Idealiserar ch nedvärderar 3. Störning i identitet ch självbild 4. Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) 5. Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) 6. Affektiv labilitet 7. Krnisk tmhetskänsla 8. Aggressivitetsprblem (inadekvat/intensiv vrede, temperamentsutbrtt, slagsmål) 9. Krtvariga gränspsyktiska episder Bli inte arg eller prvcerad Känslr sm fungerar Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Ett sunt känslliv kännetecknas av känslr ch affekter sm, utifrån situatinen ch den kulturella kntexten, är rimliga ch adekvata samt lagm lättväckta, starka ch långvariga. Till detta kmmer en förmåga att uppfatta ch tlka sina känslr samt kunna dra slutsatser av dessa (sammanfattas ibland sm självkännedm), ch att kunna reglera ch uttrycka känslrna på ett funktinellt sätt. Gda Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala För mig är i strt sett allt antingen svart eller vitt! Jag är antingen gd eller nd, duktig eller duktig, hemsk eller bra. Antingen är livet bra eller så finns bara döden sm kan ta brt smärtan det innebär att leva. För det mesta kan jag inte ens finna en gd anledning att leva, men jag är för feg för att avsluta det! Dåliga 845 Röd kurva = humör, sinnesstämning 99

100 Mer m brderline Mer m brderline Instabila Stra ch snabba humörsvängningar Instabil ch snabbt växlande självbild (värdelös -> fantastisk) Svartvitt tänkande Idealisering ch nedvärdering Impulsiva Ibland explsiva Skapar fta kas mkring sig Kriser vanliga Har svårt att lita både på sig själva ch andra vilket gör relatiner mycket besvärliga ch instabila. Skrämda av separatiner men beter sig så att de fta blir avvisade Blir lätt uttråkade Tmhetskänsla Deras persnliga gränser har fta ignrerats eller trampats på. Oftare än andra varit utsatta för incest, våld eller känslmässig försummelse sm barn. Strt lidande (jfr psykpater ch narcissister) Brderlinebegreppet Hur vanligt är det? Brderline persnlighetsrganisatin (BPO) Brderline persnlighetsstörning (BPD) 1-2 % av nrmalbeflkning har BPS 11% av öppenvårdspatienter har BPS 19% av slutenvårdspatienter har BPS 2/3-delar förbättras i 30-års åldern 10% dör i suicid Ofta missbruk ch depressin samtidigt När brukar patienter med brderline bli suicidala? Hur behandlar man brderline? Verkligt eller upplevt övergivande/avvisande Känslmässig överbelastning eller känslmässig avstängning Ohanterliga känslstrmar Dissciatin (kan uppstå inför övergivande eller någt annat sm upplevs htande) Vid förbättring (htar självbild) Ofta dålig behandlingsmtivatin beträffande persnlighetsstörningen, söker för sekundära prblem Stabilitet ch kntinuitet i kntakten Gemensamt förhållningssätt m flera deltar i behandlingen Fkus på självdestruktiva handlingar Fkus på ev missbruk Behandla ev depressin Scial färdighetsträning Vid psykterapi Avgränsat fkus Realistisk målsättning Prblemrienterat

101 Bemötande av patienter med EIPS Bemötande av patienter med EIPS Bemötandet avgörande. Fel bemötande försämrar patienten. Utbildning specifikt m självskadebeteende ger ett bättre mhändertagande, men inte lång erfarenhet ch frmell utbildning. Bemötande sm hjälper: bli lyssnad på, bli förstådd, att behandlaren uppfattas sm engagerad. Patienten manipulerar inte. Riktig manipulatin märks inte! Patienten gör så gtt hen kan, men har ett uthärdligt liv. Behöver ibland lära sig nya beteenden. Empatiskt lyssnande ch undersökande förhållningssätt. Fkus på ökad emtinell medvetenhet ch förbättrad emtinsreglering. Vilken funktin har självskadebeteendet? Vad skulle kunna få ditt beteende/mående att vända? Våga fråga! Öppet ch nyfiket, inte dömande, inte ställa till svars. Uppmärksamhet, mtanke ch intresse för hela människan ch inte bara för självskadebeteendet. Hur mår du, du sm skadat dig? Kntrll av patientens beteende minskar dennes autnmi ch egenmakt, blir till en nd cirkel Bemötande av patienter med EIPS B: Antiscial persnlighetsstörning, psykpat Patienten har fta prblem med emtinell förståelse ch känslreglering. Stäm av att patienten uppfattat rätt vad du sagt ch vad ni ska göra. Lyssna ch återkppla avbrutet. Har jag förstått dig rätt? Vårdgivaren blir själv känslmässigt dysreglerad vid självskadebeteende. Vi behöver kunna lugna ss själva. Lyssna till dina känslr av att det inte går helt bra, använd dina känslr sm det redskap de är. 856 Före 15 års ålder aggressivt beteende mt människr ch djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga nrm- ch regelbrtt Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till nrmer, upprepat brttslig bedrägligt beteende impulsiv eller förmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas Psykpaten i ett nötskal: Cre features De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad. Grandis Manipulativ Kylig brist på medkänsla Hal, pålitlig charm

102 Hares psykpatichecklista, HPC: Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Svar: Det vet du inte 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll 11. Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet Psykpati har genmgripande effekter Freuds mdeller 1. Känslr (ytlig, ingen ånger, ingen ängslan) 2. Interpersnell interaktin (charmig, grandis, manipulativ) 3. Livsstil (ansvarig, realistisk planering, impulsiv, dålig kntrll över beteendet) 4. Antiscialt beteende (stört beteende redan i barndmen, ungdmsbrttslighet, mångsidig kriminalitet) Medvetet Förmedvetet Undermedvetet En psykpat har alltid starka narcissistiska drag ch vanligen även mfattande brderlinedrag Psykdynamisk mdell Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet 102

103 Två aspekter av psykpati Dilemmat: 1.Persnlighetsstruktur/karaktär Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv 2. Beteende När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre Varför ska man låta sig behandlas när man inte har prblem? Det är de andra människrna, samhället ch samhällets nrmer sm är prblemet! Psykpaten är vanligen nöjd med sig själv ch inser inte sin känslmässiga trftighet ch allt elände han ställer till med. Psykpatens persnlighet är i allmänhet mycket stabil ch resistent mt påverkan Några tankar m att bemöta en psykpat C: Fbisk persnlighetsstörning Kunskap m tillståndet dessa människr finns! Kunskap m skillnaden mellan charmig yta ch skrupellöst inre Känner du igen tillståndet hs någn så klarar du dig vanligen från allvarlig skada Utgå från att infrmatinen du får är felaktig/förvriden Utgå från att persnen försöker manipulera dig Terapeutisk allians uppstår sent, m alls, i terapiförlppet Tr inte att du kan ändra persnens persnlighet Om du lyckas ändra beteendet en smula tr inte att det är för din skull eller för att persnen ändrat sig på djupet Psykpater använder andra sm ett sätt att nå sina egna mål vad försöker persnen just nu få av dig? Undvik dem m alls möjligt Scial hämning, känslr av tillräcklighet ch överkänslighet för kritik Upptagen av rädsla för att bli illa mtyckt eller avvisad i sciala situatiner Undviker kntakt m ej säker på att bli mtyckt Känner sig lätt förlöjligad Undviker aktiviteter där man kan bli kritiserad eller avvisad Hämmad i nya sciala situatiner p g a känslr av tillräcklighet Låg självkänsla, mindervärdeskänslr Ser sig sm scialt duglig ch underlägsen C: Tvångsmässig persnlighetsstörning C: Osjälvständig persnlighetsstörning Upptagen av rdning, perfektinism ch kntrll Upptagen av detaljer Svårt genmföra uppgifter Fixerad vid arbete i st f fritid ch vänner Oflexibel i värderingar Kan inte göra sig av med skräp Ovillig att delegera Snål mt sig själv ch andra Stelbent ch envis Berende, behv av att bli mhändertagen, klängig Svårt ta vardagliga beslut Vill att andra ska ta ansvar i hennes liv Svårt uttrycka avvikande åsikt Vågar inte ta initiativ Mån m att vara till lags Obekväm ch hjälplös på egen hand Söker genast en ny relatin när en upphör Orimligt upptagen av rädsla för övergivenhet Ge patienten tid ch tålamd Tänk på att patienten vill vara till lags mt dig 103

104 Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Missbruk Affektiv förskjutning Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD ADHD Autismspektrumstörning Hjärnskada Intellektuell funktinsnedsättning Persnlighetssyndrm Brderline Antiscial Narcissism Trtssyndrm ch uppförandestörning Intermittent explsivitet 873 Några tillstånd med debut under barndm ch tnår sm kan medföra ilska, utbrtt ch knflikter Mani Depressin Autismspektrumstörning ADHD Intellektuell funktinsnedsättning Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Trtssyndrm Uppförandestörning/antiscial persnlighetsstörning Intermittent explsivitet PTSD Missbruk Separatinsångest Brderline persnlighetsstörning årig man (1) En 60 årig man kmmer till medicinakuten efter intxikatin i självmrdssyfte. Det framkmmer att patienten har en rdnad scial situatin. Arbetar sm tandläkare. Gift i gtt äktenskap sedan 30 år tillbaka. Har två vuxna söner från ett tidigare förhållande, gd kntakt med dessa. Det framkmmer alkhlöverknsumtin sedan kanske sex månader tillbaka, vilket hustrun uppfattar sm ett prblem. Patienten dricker kanske ½ flaska vin 4 5 dagar/vecka men negerar medicinska kmplikatiner, abstinens, merbegär ch kntrllförlust. För två månader sedan ertappades patienten med snatteri på ett varuhus, trts gd eknmi. Han har skämts för det inträffade sedan dess ch känt tilltagande nedstämdhet ch haft svårt att riktigt glädjas. Han har grubblat ch ältat, svit rligt, upplevt sänkt självkänsla men intakt aptit årig man (2) Dagen före inkmsten till medicinakuten blev patienten åter ertappad med snatteri, denna gång på Systemblaget i alkhlpåverkat tillstånd. Han hade dessutm bserverats köra bil till Systemblaget varför han nu trr att han har rättegång att vänta både för snatteri ch för rattfylleri. Pat berättar att denna nesa var mer än vad han std ut med varför han beslöt att ta sitt liv. Han hade dessförinnan inte haft några mer påtagliga självmrdstankar. Han skrev ett avskedsbrev ch tg sedan ett större antal värktabletter varefter han smnade. Hustrun upptäckte emellertid att han sv längre än han brukar på mrgnen, skakade liv i hnm, fick veta vad sm hade hänt ch tg hnm till medicinakuten. Psykiskt status: Ger mycket fin kntakt. Kanske någt sänkt grundstämning. Nedsatt mimik. Depressivt präglat tankeinnehåll med mycket skamkänslr. Villfrtfarande dö. Ambivalent till psykiatrisk vård på sjukhus, accepterar däremt öppenvårdskntakt

105 Nivåer ch frmer av knsumtin Medicinska knsekvenser av högt alkhlintag Bruk Riskabelt bruk Skadligt bruk Missbruk Berende Intxikatin Abstinens Samt psykiska, krppsliga ch sciala skadr 892 Intxikatin Missbruk Berende Abstinens, DT, kramper, epanfall Wernicke-Krsakffs syndrm Hjärnskadr, demens, frntal persnlighet Fetalt alkhlsyndrm Övervikt Imptens, infertilitet Hypertni Diabetes Levercirrhs, skrumplever Cerebellär ataxi, balans- ch krdinatinssvårigheter Blödningar (mage, hjärna) Neurpati, nervskadr, fallskadr Pankreatit, bukspttskörtelinflammatin Bristsjukdmmar Muskelsjukdm Benskörhet Hjärtsjukdm Cancer 896 Psykiska ch sciala knsekvenser av alkhlöverknsumtin Självförakt Depressin Ångest Självmrd Scial ch eknmisk utförslöpa Ensamhet, arbetslöshet, skilsmässa, förlrar barnen Förstörda liv eget ch andras 897 Lindrig/måttlig Or Sömnstörning Darrningar ch skakningar Svettning Ökad puls ch bldtryck Hjärtklappning Alkhlabstinens Svår = delirium tremens Svår r ch rastlöshet Illamående Desrientering - förvirring Desrganiserat beteende Syn- ch hörselhallucinatiner Takykardi Str bldtrycksstegring Kramper Ep-anfall Livshtande! Pågående DT indikatin för LPT Str risk för DT hs känd missbrukare kan vara fall för akut LVM 901 Missbruk Berende Upprepad användning av alkhl eller narktika sm leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i sklan eller hemmet. Upprepad användning av alkhl eller narktika i riskfyllda situatiner, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. Upprepade kntakter med rättsväsendet till följd av missbruket. Frtsatt användning trts återkmmande prblem. Tlerans: behv av allt större ds för att nå ruseffekt Återställarbehv: abstinensbesvär när bruket upphör Minnesluckr efteråt Misslyckade försök att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, knsumera ch hämta sig från bruket av alkhl ch narktika Viktiga sciala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas Frtsatt användning trts krppsliga eller psykiska skadr

106 Alkhlcentrering knsumtin ch knsekvenser Anamnes Dricker du? Hur fta? Hur mycket varje gång? (Mängd) AUDIT (mängd ch knsekvenser) Alknacka (mängd) CAGE (knsekvenser) Cut dwn: Har du någn gång försökt skära ner din alkhlknsumtin? Annyed: Är du besvärad av att andra klagar på din alkhlknsumtin? Guilt: Har du haft skuldkänslr p g a din alkhlknsyumtin? Eye pener: Har du tagit en återställare dagen efter att du druckit? 905 Tlkning av AUDIT 8 p: fångar alla med siskfyllda/skadliga vanr, men får med några utan alkhlprblem. 10 p: missar några sm faktiskt har prblem. 19 p eller mer: sannlikt alkhlberende 906 Dkumenterade behandlingsvägar Scialtjänsten Sjukvården LPT /LVM? Riskabelt alkhlintag: rådgivning, mtivatinsskapande samtal ch uppföljning i primärvården Behandla samsjuklighet (depressin, ångest, krppslig sjukdm) Förebyggande läkemedel: Antabus, Campral, Revia Behandla abstinens: bensdiazepiner, ibland sjukhusvård KBT Tlvstegsprgrammet (Minnesta) Lästips: Läkartidningen nr ! 907 I detta avsnitt Psykisk hälsa hs unga Några lästips ch internetsidr. Hur mår dagens unga? Övergripande m psykisk hälsa hs barn ch unga. Orsaker till ungas hälsa. Viktiga symtm att vara bservant på. Vad utmärker ungas psykiska hälsa? Vad skiljer mt vuxnas hälsa? När ska specialistinsatser/bup kpplas in? Vanliga ångestsyndrm hs unga, samt screeningfrågr. Separatinsångest. Självskadebeteende. Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår. Några tips för föräldrar. Rss W. Greene m att hantera svåra barn. SOL 14 kapitlet 1. LVU. 106

107 Psykisk sjukdm hs unga Lästips www1.psykiatristd.se/psykiatristd/ bup.sidvisning.se/bupriktlinjer2015/ gillbergcentre.gu.se/frskningsmraden/diagnsgrupper,+metd er+ch+vissa+p%c3%a5g%c3%a5ende+studier+vid+gnc 1/ pdf natinellasjalvskadeprjektet.se Film gillbergcentre.gu.se/frskningsmraden/diagnsgrupper,+metd er+ch+vissa+p%c3%a5g%c3%a5ende+studier+vid+gnc/anrexi a-nervsa 947 Utmärkande för ungas psykiska hälsa Sämre förmåga att verbalt förmedla sitt tillstånd. Tar sig fta beteendemässiga uttryck istället. Sämre cpingförmågr. Nedsatt mdöme ch förmåga att förutse effekterna av sina handlingar. Nedsatt frntallbskapacitet ända till 25 års ålder, behöver vuxna sm ställföreträdande frntallb. Psykfarmaka mindre utvärderat än hs vuxna, ch ibland sämre effekt. Den sciala situatinen är ftare än hs vuxna en bidragande rsak till hälsan. Detta medför å andra sidan risk för att man tlkar även allvarlig sjukdm sm en nrmal reaktin på livssituatinen ch missar att ge nödvändig behandling. Familj ch skla behöver invlveras i behandlingen. Barn- ch ungdmspsykiatrin har länge brttats med mycket lika ch ibland inte särskilt fruktbara mdeller för vad sm rsakar psykisk hälsa ch hur den ska hanteras. Så t ex har många med ADHD ch autismspektrumstörning inte alltid blivit rätt förstådda Beteendestörning hs yngre ökar Maskerad depressin Sklvägran Utagerande Ascialitet Självdestruktivitet Pseudsmatisk depressin Pseudneurtisk depressin Pseuddemens hs äldre Beteendestörning hs yngre

108 Viktiga symtm att lägga märke till: Skrikig Står still eller går tillbaka i sin psykmtriska utveckling Tystlåten Ledsen Energilös Arg, utagerande Spänd i krppen Undviker aktiviteter, skla, vänner, familj Undviker sådant sm barnet vanligtvis brukar uppskatta Orlig Har minskad eller ökad aptit Svårt att sva Ihållande/återkmmande nt i magen Ihållande/återkmmande nt i huvudet Inte tycks förstå instruktiner hemma ch i sklan Inte tycks förstå eller uppskatta scialt samspel 1007 Vilka är de vanligaste störningarna hs unga? De flesta tillstånden finns även hs vuxna ch har bakats in i föregående avsnitt. Vuxnas psykiska hälsa debuterar mycket fta i barn- ch ungdmsåren (men det är inte alltid någn förstår vad sm pågår). I detta avsnitt tar jag upp separatinsångest, trtssyndrm, uppförandestörning, självskadebeteende ch anknytningsstörning. Små barn ch spädbarn tas inte upp specifikt här. Några vanliga psykiska störningar sm fta eller alltid visar sig eller debuterar under uppväxten ch sm tas upp i tidigare avsnitt Intellektuell funktinsnedsättning Autismspektrum ADHD Depressin ch biplär sjukdm Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Ångeststörning Tvångssyndrm Traumarelaterade störningar Ätstörningar Persnlighetssyndrm (men diagns först i vuxen ålder) Substansbruksyndrm Schizfreni 108

109 Scialtjänstlagen 14 kapitlet, 1 1 Följande myndigheter ch yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till scialnämnden m de i sin verksamhet får kännedm m eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn ch unga, 2. andra myndigheter inm häls- ch sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, scialtjänsten, Kriminalvården, Plismyndigheten ch Säkerhetsplisen, 3. anställda hs sådana myndigheter sm avses i 1 ch 2, ch 4. de sm är verksamma inm yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ch fullgör uppgifter sm berör barn ch unga eller inm annan sådan verksamhet inm häls- ch sjukvården eller på scialtjänstens mråde. De sm är verksamma inm familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till scialnämnden m de i sin verksamhet får kännedm m att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare ch yrkesverksamma sm anges i första stycket är skyldiga att lämna scialnämnden alla uppgifter sm kan vara av betydelse för utredning av ett barns behv av stöd ch skydd. Om anmälan från Barnmbudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) m Barnmbudsman. Lag (2015:982). Svåra barn vuxnas tlkningar Tlkning Besvärlig Viljestark Enveten Manipulativ Omedgörlig Trtsig Krävande Uppmärksamhetskrävande Olämplig uppfstran Brtskämd Förhållningssätt Uppmuntra medgörlighet Sätta gränser Lära barnet vem sm bestämmer Din tlkning vägleder din interventin!

110 Möten ch samtalsknst Bemötande first things first! Lästips för psykterapiintresserade 5n%20Terapins%20g%C3%A5va%20av%20Irvin%20Yalm.pdf Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Att möta människr Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Diskutera Tycker du att alla patienter ska bemötas ch behandlas lika? Varför, eller varför inte? Människr är lika

111 Psykiatrin en del av kulturen var ch en är krånglig på sitt eget persnliga vis! Alla har en uppfattning m psykiatrin - hur den är, ch hur den brde vara 1198 Vilka förväntningar, föreställningar ch farhågr har patienten? Km ihåg F-en! Patienten har med sig sina föreställningar vid mötet med vården. Vi måste förstå patientens bild av psykiatrin för att kunna möta ch bemöta patienten på bästa sätt. Nödvändigt att vi i vården är medvetna m vilka föreställningar vi själva har. Vi behöver en aktuell, adekvat ch nyanserad bild av psykiatrin ch dess möjligheter för att kunna ge patienten ptimal vård ch bemötande Föreställningar Förväntningar Farhågr Förtrende Förståelse Förändring Familjen Fantasier Du kan insistera på rutiner för rutinernas skull, men det är inte gratis ch var ch en vill därför få vara litet speciell, någn särskild, få ett individuellt bemötande. Patienten uppskattar att man går utöver rutinerna, gör någt extra. Människr vill inte bli behandlade sm bjekt, sm en del i ett kllektiv. De förväntar sig persnliga gränser ch förhållningsrder. De har rätt till en persnlig förklaring till varför det måste vara si eller så

112 Hur vill patienten bemötas? Slutsats? Den Gyllene regeln är ett ppulärt förslag, ch inget dåligt sådant. Men det blir i sammanhanget en gissning, eftersm patienter är lika både mig ch varandra, har lika behv ch vill bemötas lika. Vissa inslag är närmast universellt uppskattade - vänlighet, mtanke, respekt. Andra inslag varierar mer - närhet/distans, infrmatinsmängd, humr. Avsteg från rutinerna uppskattas extra. Använd din intuitin. Fråga patienten. Var bservant på resultatet - patientens reaktiner. Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. Är ambitinen att Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? 2. Vilken är situatinen/kntexten? Ge klienten insikt i sitt beteende? Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? Undvika att själv bli slagen eller förföljd? Aspekter på bemötande ch hjälp Relatin Dialg Pedaggik Stöd Beteendefkuserat Patientens förbättring berr av: Specifika faktrer 8-15 % Generella faktrer 70%

113 Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient! Värme Empati Äkthet På ren svenska: Om jag inte klarar att ge patienten ett gtt, varmt ch kärleksfullt bemötande får jag inte veta någt väsentligt, får ett undermåligt underlag för min bedömning, ger en dålig eller felaktig behandling ch skadar kanske patienten. Därför - arbeta med hjärta ch kärlek, eller gör någt annat! Det viktigaste Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Lär dig de vanliga psykiska sjukdmarna. Vilka de är, hur man känner igen dem ch hur de påverkar en människas sätt att fungera. Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del

114 För att hamna i rätt utgångsläge Li Chengping Har du prövat med att försöka???? Det är inte bara Ya Jiaxin. Vi är allihpa sjuka. Vi måste inse att bästa uppfstran är att lära barnen älska sina medmänniskr. TYCKA OM din patient?!!!!! Du behöver inte tycka m hela patienten ch allt han gör men försök hitta någt du uppskattar, ch fkusera på det! Vad är det sm gör att vissa når fram bättre än andra? Nu vill jag tala med den del av dig sm vill leva ett tag till. Vilja ch beslutsamhet Strt hjärta, bryr sig på riktigt Kunskaper Inger hpp m att ha någt att ge Självinsikt Här verkar finnas någt att hämta - persnen bryr sig, vill mig väl, kan någt m mitt lidande, har resurser att dispnera där det behövs. Michael Rangne

115 Bemötande av patienter med psykiska besvär Psykpedaggik Kunskap m tillståndet. Tid ch intresse. Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati). Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati). Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar. Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det. Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra. Hjälpa en patient ch dennes närstående att förstå vad diagnsen innebär ch hur svårigheterna påverkar vederbörande i lika vardagssituatiner ch livsskeden. Utifrån sådan kunskap ge knkreta råd m kgnitivt stöd, hur man kan hantera ch lösa praktiska vardagsprblem. Infrmera m möjligheter till behandling ch lika frmer av samhällsstöd. Förmedla relevant infrmatinsmaterial såsm litteratur, brschyrer, internetlänkar ch infrmatin m intresseföreningar. Stödjande ch jagstärkande förhållningssätt Delaktighet är centralt. Förutsätter att patienten får infrmatin. Delaktighetstrappan: infrmatin -> knsultatin -> dialg -> samarbete -> medbestämmande. Förklara SYFTET med vården/inläggningen, liksm med eventuella frmulär man ber att få ifyllda. Förvarna m eventuella biverkningar, för att inte äventyra förtrendet. Målet är att patienten ska få den vård hen behöver, ch att hen ser att hen får det. Vid bältesläggning: Tala till patienten hela tiden, håll kntakten levande, fråga vad sm hjälper ch känns bra. Patienten är vår medmänniska även i de allra svåraste stunderna. Väsentligaste metden i den akuta fasen. Infrmatin ch utbildning m tillståndet, gärna patientbrchyr, lästips, inf m patientföreningar. Stöd ch tröst. Förmedla förståelse ch sympati. Validera patientens reaktiner; de är begripliga ch nrmala utifrån situatinen ch histrien. Härbärgera patientens plågsamma känslr. Inge hpp. Mtivera till att ta emt behandling. Hjälp med prblemlösning ch hanterande av praktiska prblem. Finns utlösande faktrer eller försämrande mständigheter sm kan åtgärdas? Hjälp patienten ta avstånd från depressiva skuldkänslr ch vanföreställningar Validering Lyssna ch bservera. Summera, spegla, återge, förmedla krrekt förståelse. Läs av ch förmedla förståelse av det utsagda. Bekräfta ch gör begripligt utifrån histrien. Mtverka jag brde inte vara / känna / bete mig så här. Bekräfta ch gör begripligt utifrån nuvarande mständigheter. Behandla persnen sm en jämlik ch sann persn, var genuin Invalidering Göra saker sm htar tryggheten (vara aggressiv, hta, tvinga). Ignrera eller vara uppmärksam. Förminska känslr eller deras giltighet. Vara kritisk eller nedvärderande, tlka ett beteende så negativt sm möjligt. Låta bli att reda ut ett missförstånd Vara egensinnig, vilja ha rätt. Göra antaganden m den andre sm är värderande ch inte fakta. Inte bry sig m den andres smärta. Försöka kntrllera den andre. Förvirra, vara ärlig, vara överlägsen. Insistera på att den andre känner / tänker / menar någt annat än hn gör. Behandla den andre sm skör eller utan förmåga

116 Hur kan jag vässa min förmåga till gda samtal ytterligare? Förståelse ch självinsikt är grunden. Regelbunden påfyllning. Utbildning. Handledning. Spela in på vide ch analysera. Egen terapi. Be klienten m feedback på ert samtal VARJE GÅNG. Vad behöver jag för att handla rätt ch inte skada min klient i mötet? Gda kunskaper. Må bra själv. Etisk medvetenhet inse att du har makt behandla alla enligt samma uppsättning värderingar ch principer utnyttja aldrig klienten för egna behv ta hjälp när du behöver Se till att du får regelbunden handledning, inklusive närvar vid vissa samtal. Hur kan jag lära mig att agera i stället för att reagera? Vi SKA reagera på det sm sker, men på rätt sätt ch av rätt anledning. Det du är medveten m kan du hantera prfessinellt, resten reagerar du på. Förbered mötet genm gda kunskaper m både klienten ch m relevanta symtm ch svårigheter. Du måste vara i gd frm ch balans för att kunna reagera rätt ch lagm. Närvar, knstant uppmärksamhet på prcessen - ett öra mt innehållet ch det andra mt samtalsprcessen. Uppmärksamma alla känslr ch reaktiner hs dig själv ch den andre, ta upp det du ser ch fråga vad den andre tycker. Psykterapi Frskningen visar att ur klientens synvinkel är det avgörande att bli sedd, hörd ch tagen på allvar. Vi kan då börja ta ansvar för ss själva. Behandlingsplan är antiterapeutiskt. Tack till Jesper Juul Trr på samtal sm fördjupar ch skapar mening, möten sm gör ss levande ch sårbara. Inte lyckliga. Jag vill känna mig meningsfull. Lycka är skitprat. Lycka önskar jag dig icke, ty den finns inte, men kraft att bära ditt eget öde. August Strindberg, Till Damaskus Ltta Lundberg, SvD

117 Vi vill hjälpa den andre bli av med sina jbbiga känslr - men det kan vi inte Möt patienten på ett existentiellt plan. Använd det ni har gemensamt i samtalet. Dela vanmakten, försök inte ta brt den. Försök inte ändra eller ta brt några känslr - lyft fram, belys ch dela dem istället. Låt det vara just sm det är just nu. Förneka inte det jbbiga, ifrågasätt inte, avbryt inte, skuldbelägg inte. Berätta sätter igång samtalet. Hur mår du? Våga fråga m detaljerna, även det jbbiga vad hände, vad tänkte du, vad kände du, vad gjrde du, hur tänker du nu m det sm hände? Varför har patienten valt att leva fram till nu? Vad har gett livet mening ch innehåll hittills Visa på alla möjligheter till gemenskap. Om du kan hjälpa patienten se att förändring är möjlig så lever hen på ett tag till Våra relatiners kvalitet uppstår inte av en slump De är resultatet av ett antal väl definierbara persnliga egenskaper ch beteenden Vilka verktyg har vi? Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn 1238 Du måste vilja persnen väl för att kunna hjälpa! Skilj på psykterapi för att: Psykterapi Lösa prblem Reducera psyklgiskt lidande (sm inte är uttryck för psykisk sjukdm) Behandla pågående sjukdmsepisd Minska risken för återfall Reducera underliggande sårbarhet Förstå sig själv bättre, persnlig utveckling Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna

118 Diskutera Att skapa en terapeutisk allians med patienten är A & O för att kunna hjälpa denne. En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat 1. Vad är en terapeutisk allians för någt? 2. Vad tycker du är viktigast för att åstadkmma denna allians? 3. Vilka hinder för åstadkmmandet av en terapeutisk allians med en patient inm psykiatrin kan du föreställa dig? Vad menas med terapeutisk allians? Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. Vad utmärker en bra psykterapi? Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin 1247 Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) Hinder för alliansen kan höra ihp med 1. Sjukdmen 2. Patientens persnlighet 3. Omgivningen 4. Behandlaren ch behandlingsförutsättningarna Bristande tid Bristande intresse Bristande kunskap Ensidig teretisk referensram Alla människr har behv, alla vill någt Identifiera ch tillfredsställ människrs behv En bra behandlare bör kunna se patienten i ett bilgiskt, medicinskt, psyklgiskt ch scialt perspektiv samtidigt

119 Om att skapa en allians en början Önskan eller behv? Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. Vad den andre vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad medarbetaren behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över medarbetaren eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv Give a man a fish and yu feed him fr a day. Teach a man t fish and yu feed him fr a lifetime. The deepest hunger f the human sul is t be understd. Michael Rangne 1252 Stephen R Cvey Vem bestämmer över mina känslr? Skulle ni kunna tänka er att vara där jämt? Ibland lider man helt frivilligt flera dagar i sträck! Kan jag välja litet ftare? 1255 Tack till Kay Pllak! 119

120 Händelse Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Känsla Beteende/handling styrd av känslan Våra negativa känslr är fta friska budskap till ss själva, från ss själva, m ss själva. Diskutera Det är klkt att lyssna till vår smärta innan den går över i utbrändhet ch depressin. Underbart måndag igen! Jag steg upp på mrgnen, ch så var den dagen förstörd Happiness, like unhappiness, is a practive chice. Stephen Cvey

121 Vår hjärna har ett prblem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen, förväntningarna - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Det förflutna Andra Bilden av vad sm Kntrll Mig själv hänt Världen i strt Framtiden Yu are entitled t yur wn pinins, but nt t yur wn facts. Daniel Patrick Mynihan Taskiga kartr är ett svikligt recept för ett taskigt liv! Depressin Ångestsjukdm Psyks Autismspektrum ADHD Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter

122 Världen sm den faktiskt ser ut Vanligen välmående ch välfungerande människa Världen Kartan Vår bild av världen Visinen Kartan Världen sm vi vill att den ska se ut Ofta mindre välmående ch mer prblematisk persn Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Världen 17 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Kartan Krnlgiskt 17 år Mentalt 12 år Visinen 12 år Lagm krav, bättre relatin Hur uppstår diskrepansen? dåliga kartr sm inte avspeglar terrängen udda värderingar ch rimliga förväntningar Situatinsrelaterat, t ex vid stress, ht mt självbilden Terrängen Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Sjukdmsrelaterat, t ex vid depressin, psyks Kartan Visiner ch värderingar Persnlighetsrelaterat, försvarsmekanismer Uppväxtrelaterat, dåliga förebilder

123 Hur kan vi reducera dissnansen? Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Dysfunktinella autmatiska tankar ch tlkningar Villkrliga antaganden Gda förebilder Gda samtal människr emellan Reducera stress Infrmatin ch utbildning Behandling av psykisk sjukdm Psykterapi Grundantaganden Den nda cirkeln Det finns bara tre vägar Händelse Kgnitiva scheman ch grundantaganden Kgnitiva förvrängningar Mår inte bra/ har prblem Ändra vår önskan/ visin/förväntan Autmatisk (ev dysfunktinell) tlkning/tanke Ändra situatinen/världen Ändra tanken/bilden/tlkningen av situatinen/det inträffade Negativ sinnesstämning Vill jag hjälpa eller påverka måste jag vanligen arbeta här! Världen Terrängen Visinen Kartan Kartan Visinen

124 Det är skillnad på att: Tänka psitivt i bemärkelsen vägra ta in fakta (min häst har inga prblem, han bits inte alls dessutm, fy vad flk överdriver) Se klart, se saker sm de faktiskt är (min häst bits ibland) Fkusera på det gda (tänk på allt sm är bra med min häst; hans enda prblem är att han bits ibland, men i övrigt är han en väldigt fin häst) Vara hppfull ch ptimistisk (med litet bra träning ska han ng kunna lära sig att inte bitas) Michael Rangne Fkusera på allt sm är bra, rligt, psitivt, meningsfullt ch stimulerande 1. Jag ska se till att trivas på jbbet, så snart någn avlägsnat alla krkade kllegr överbetalda chefer sm bara bryr sig m sig själva meningslösa fylleriblanketter förskämda kunder eller hellre än att försöka undvika allt det tråkiga! 2. Visst, världen är full av iditer men jag tänker ha kul i alla fall! Michael Rangne 1283 Michael Rangne 1284 Relativisera Var placerar du: Kmmer en kvart för sent till jbbet Glömt anteckningarna till mötet hemma? Utskälld av chefen på mötet? Datrn pajar litet senare? Gräl med en kllega m arbetsfördelningen i ert prjekt? Inkallad till chefen, uppsagd p g a arbetsbrist? Kmmer hem, får veta att ditt barn är på sjukhus efter att ha blivit påkörd av en bil? Får veta att ditt barn dött efter påkörningen? Det var du sm körde bilen, med barnet i? Går det att föreställa sig någt jävligare än att ens barn blivit ihjälkört av ett fyll?

125 Relativisera inte alltid möjligt vid en kris Relativisera inte alltid möjligt vid en kris Det kunde alltid varit värre! Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Vad menar vi med empati? Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati)

126 Empatisvårigheter ses vid bland annat Empatins källa? 1. Narcissism ch psykpati 2. Autistiska tillstånd 1294 I dnt care hw much yu knw, until I knw hw much yu care. När jag behövde en ny tandläkare 126

127 lyssna? Om terapeuten tillåter sig att hela tiden vara nybörjare, då har han kanske en chans att lära sig det sm han trdde att han redan visste. Create in me, h Gd, a listening heart Thmas Ogden, The Primitive Edge f Experience Michael Rangne 1301 En fruktbar utgångspunkt? Att fråga varför fungerar sällan. Pröva i stället: Hur tänker du nu? Hur tänkte du då? Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! 1302 Att lyssna empatiskt 1. Lyssna nga på den andres berättelse. 2. Återge, spegla, vad du uppfattar att den andre sagt. Spegla då även de underliggande känslr ch farhågr sm du tycker dig uppfatta. 3. Fråga m du har uppfattat den andre rätt. 4. Försök fånga upp den andres behv ch önskemål. Förmedla vad du uppfattar att den andre behöver i den aktuella situatinen, ch vad hn vill ha från dig. 5. Fråga m du har uppfattat även detta rätt. 6. Bekräfta svaret ch berätta vad du nu skulle vilja göra. 7. Fråga m den andre är nöjd med detta, eller m hn vill att du ändrar eller lägger till någt. 8. Tacka för samtalet ch förmedla att det gett dig någt av värde för din egen del (m det är sant). Vill jag påverka måste jag börja med att lyssna Det är inte bara en mralisk utan även en praktisk fråga. Om jag vill påverka en annan människa är jag så illa tvungen att börja med att verkligen lyssna på ch förstå henne. Om jag inte gör det kmmer jag inte att ha tillräcklig insikt i hennes situatin ch behv för att kunna föreslå alternativ sm hn skulle ha nytta av. Hn kmmer inte heller att vara intresserad av mina förslag, m hn inte upplever att jag först sett henne ch förstått hennes behv. 127

128 Dialgkmpetens Knstruktiv kmmunikatin förutsätter att varje talare Avstår från att dminera ch ta tlkningsföreträde. Talar lagm mycket. Är nyfiken på hur andra tänker ch känner. Vill lära av de andra. Delar med sig av sina erfarenheter. Argumenterar för sin sak ch samtidigt är öppen för andras argument. Ifrågasätter sina egna ståndpunkter ch kritiskt granskar andras. Inte försöker vinna (ingen ska vinna ). Balanserar närhet ch distans både till sig själv ch övriga talare. Empati i praktisk handling Vad behöver denna människa just nu? Hur kan jag hjälpa henne med det? Mer m empati i praktisk handling Hur känns det jag just nu säger eller gör för den andre? Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig Hur vet jag m jag gör rätt? Känns det rätt? Var bservant på dina egna känslr ch reaktiner. Var bservant på resultatet (patientens reaktiner). Vilken återkppling/respns får jag av patienterna? Fråga patienten hur han har upplevt samtalet, säg att du vill utveckla din samtalsförmåga ch att du är tacksam för allt han vill bidra med. Be en värderad kllega vara med vid samtal någn gång ibland. Sitt själv med vid någn respekterad kllegas samtal ibland. Spela in på vide ch titta Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? 1311 Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga 128

129 Vad vill jag uppnå med samtalet? Patientens kntaktförmåga För patientens del: Kntakt? Infrmera, förmedla någt? Förmedla förståelse, bekräftelse ch acceptans? Ge kärlek? Trösta, lindra, bta? Rådgivning? Ändra/ flytta patienten? För min egen del: Kntakt? Förstå? Beröras/bli förstådd/påverkas/ ändras? Hjälpa? Få kärlek? Bstra mitt eg? 1312 Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt Suicidant utan bstad I stället för metder ch tekniker Möt den andre på ett existentiellt plan Odla en relatin att bygga på Kntakt, samtal ch dialg Km från kärlek ch välvilja, bry dig på riktigt Respekt, ta på allvar Var äkta ch autentisk, spela inte en rll Likvärdighet ch medkännande det kunde lika gärna varit jag själv Närvar, följ vad sm händer Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Red ut ch gå vidare när det går snett Ge ärlig återkppling, skapa trygghet 1315 Privat, persnlig eller prfessinell? Falsk diktmi. Man kan växla mellan rllerna. Utnyttja inte den andre för dina egna behv. Hur blir det för den andre? Viktigast för den andre är tillförlitlig återkppling. Äkthet därför det viktigaste för ett meningsfullt samtal. Visa vad du tycker ch känner, bjud på dig själv. Prfessinell är fta en mask. Prffsigt är att våga se de missar man gör, be m ursäkt för dem ch gå vidare Hur kan man minska risken för att samtalet ska gå snett eller försämra den andres tillstånd? Orn att ställa till det är befgad, den sm mår dåligt är känsligare än andra för mtgångar, kritik ch lyckliga frmuleringar. Men ett hyfsat samtal leder nästan alltid till att den andre mår bättre ett tag. Låt den andre visa vägen. Liten risk att skada m du varsamt följer samtalets utveckling ch den andres reaktiner. Samtalsknst hamnar m närvar inte m teknik. Var uppmärksam på såväl dina sm den andres känslr ch reaktiner. Dessa är din främsta vägvisare i samtalet. Den andre kan lära dig det mesta du behöver, m du bara lyssnar uppmärksamt. När samtalet verkar gå snett säg vad du upplever ch be m hjälp. Om du är rlig för att göra den andre illa säg det, ch be att hen säger till m du säger någt sm inte känns bra. Fråga här ch var m samtalet känns kay

130 Lathund för samtal med den sm inte verkar må bra eller redan blivit sjukskriven (del 1) Tillräckligt med tid, gda kunskaper ch gtt mdöme underlättar. Dialg, likvärdighet, äkthet, intresse ch respekt. Viktigast är att du bryr dig, vill väl ch visar det. Förmedla att du vill hjälpa. Förmedla vad du ser, fråga m du uppfattat rätt. Bekräfta, begripliggör, nrmalisera. Be MA berätta mer m hur hen mår. Fråga hur illabefinnandet påverkar funktins- ch arbetsförmågan. Vad går inte alls, vad är svårt? Försök precisera arbetshindret. Vad skulle hända m MA ändå försökte göra detta? Har hen prövat? Fråga m MA har någn tanke m varför hen mår dåligt. Har det hänt någt? Hur har MA det i sitt liv privat? Upplever MA att någt på arbetsplatsen bidrar till symtmen? Om arbetsplatsen upplevs bidra: vad skulle vi behöva ändra här? Kan vi göra någt sm skulle göra det möjligt för dig att börja arbeta igen? 1318 Lathund för samtal med den sm inte verkar må bra eller redan blivit sjukskriven (del 2) Oavsett rsaken: hur kan vi stötta dig härifrån? Är du säker på m du ska prata eller fråga m någt, säg det. Fråga m den andre vill att du tar upp det. Uppmuntra delaktighet, fråga ch föreslå, undvik maktspråk. Uppmuntra eget ansvarstagande; låt den andre äga sin prblematik. Vad skulle du själv kunna göra för att må bättre eller återgå i arbete? Har MA sökt prfessinell hjälp? Var, vad, bedömning/diagns, insats? Tar hen del av föreslagna insatser? Kntakt med försäkringskassan? Efter kartläggningen, försök kmma fram till en plan, tillsammans med MA så att hen kan förväntas medverka Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu! 1320 Vården är det sm sker mellan mig ch patienten Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessens kvalitet avgör samtalets kvalitet Hur känns det för den andre - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll?

131 allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. Kärleksfulla känslr Kahlil Gibran, Prfeten Handling sm upplevs kärleksfull av den andre Michael Rangne Vår kärlek har bara värde för andra i den mfattning sm de kärleksfulla känslrna kan msättas i praktiken dvs till ett beteende sm andra upplever sm kärlek. Medmänsklighet måste verkställas Den stra hemligheten Förresten är?????? löjligt enkel, egentligen försök med litet vanlig enkel vänlighet! 1328 en sak till!!!!!! ha litet KUL!! 131

132 Svårt med empatin sympatin? 16-åringen på villvägar Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv! Varför skulle hn lyssna på dig? 1330 Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet 1333 Vilken är valutan, dvs vad är det vi ska sätta in? Att ge den andre vad han behöver, ch hjälpa hnm se att det är det han får. Vilken är valutan, dvs vad är det vi ska sätta in? Vänlighet Omtanke Omsrg Respekt Ärlighet Hålla mina löften Att ge den andre vad han behöver ch att hjälpa hnm att se att det är det han får! Lyssna förutsättningslöst ch verkligen försöka förstå Acceptans Uppskattning av persnen ch dennes åsikter Och en hel del annat Jesper Juuls böcker m vad kärlek egentligen innebär rekmmenderas varmt. Hur älskar jag en människa så att denne känner det ch har nytta av kärleken? 132

133 Om den andre är viktig för dig - visa det Narcissistens tragik Du måste låta det sm är viktigt för den andre vara lika viktigt för dig sm persnen är viktig för dig. När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får Det går inte att göra några insättningar! Varje prblem i relatinen är en möjlighet! Vilken srts ledarskap utövar du? Hur relaterar du till dina patienter/kunder/barn? En möjlighet att bygga upp det emtinella bankkntt i denna relatin. Vi försöker lösa prblemet ch förbättra vår relatin samtidigt. Vi hjälper patienten ch dlar vår relatin. Transaktinellt Fkus på överenskmmelsen ch utfallet. Samma utgångsläge vid nästa förhandling. Transfrmerande/förvandlande Påverkar den andra persnen ch er relatin. Bygger upp ett förtrendekapital ch relatinen. Nytt ch förbättrat utgångsläge vid varje ny förhandling. Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. Min patient? Min fru? Mina barn? Mina vänner? Mina medarbetare? Min chef? 133

134 Situatinen i ett nötskal Inse att det INTE handlar m: 1342 Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! 1343 Att vara anhörig eller hjälpare Hur kan jag gå från ett patgent till ett salutgent bemötande? Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Trligen är inget av allt detta ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Ett gtt allmänt bemötande ÄR salutgent. Man kan öka effekten genm att fkusera på ch prata m vad klienten mår bra av, vad hen själv kan göra för sitt mående ch sin situatin, visa på möjligheter till egenmakt ch kntrll. Hjälp klienten se allt sm är bra ch fungerar trts allt. Vad vill ch kan klienten göra TROTS sin situatin, hur kan hen leva ett mer värderingsstyrt liv med mer glädje TROTS sitt lidande? (I stället för att vänta på att allt först ska bli bra för att DÅ börja leva det liv hen drömmer m). Hjälp klienten se meningen med det sm sker, ch hur hen kan öka upplevelsen av mening i livet. Vad är syftet med detta? 1344 Men är det bara patientens fel? Några lämpliga tillvägagångssätt Försök kmma på några säkra sätt sm vi i vården kan ta till för att skapa missnöjda patienter. Respektlöst bemötande. Ljuga eller lva saker man inte säkert vet att man kan hålla. Höga hästar, maktspråk. Insistera på rutiner för rutinernas skull

135 Vilka fallgrpar kan du kmma på i bemötandet/relatinen? Reducera patienten till bjekt. Förälder-barn-relatin. Tala ned till. Inte lyssna ch ta in förutsättningslöst innan jag bemöter. Inte se det friska hs patienten. Tr att patienten är/vill sm man själv. Förvänta/begära respekt, likvärdighet, gillande ch beröm av patienten. Jag förstår. Ta över/styra/kntrllera samtalet ch patienten. Inte ge återkppling, inte visa att man hört ch förstått Är det verkligen beröm ch belöning vi vill ha? 1359 Eller vill vi ha bekräftelse, uppskattning, uppmuntran, kärlek ch andra uttryck för äkta känslr? Vi vill inte vara duktiga vi vill betyda någt för en annan människa, vi vill beröra denne. Jag vill inte bli föremål för beteendemdifierande tekniker eller andra frmer av manipulativ bjektifiering. Jag vill vara en värdefull människa i en autentisk relatin. 135

136 I stället för beröm Alternativ till beröm: TACK! Genuin ch autentisk kntakt. Ta på allvar, visa respekt. Lyssna empatiskt, se ch bekräfta. Ge ch ta emt infrmatin. Ge uppmuntran. Bry dig på riktigt ch visa att du vill persnen väl. Tyck m persnen. Visa din uppskattning. Lyft fram det psitiva, ha fördragsamhet med det negativa. Visa din tacksamhet över medarbetarens insatser. Känn stlthet över att ha hen sm medarbetare. Visa tillit ch förtrende. Saker vi EGENTLIGEN vill ha Vi vill få feedback (ch gärna litet uppmuntran)! Äkta kntakt Uppmärksamhet, bli sedd ch hörd Bekräftelse, betyda någt för någn Respekt Bli tagen på allvar Ärlighet ch sanning, hjälp att förstå Förståelse Omtanke Medkänsla Uppmuntran All feedback är bättre än ingen feedback. Att inte få feedback alls är demraliserande, en signal m att ingen bryr sig. Viktigast med feedback är att den är ärlig ch sann! Att linda in den i dimridåer är att nedvärdera mttagaren. Medarbetarna kan lära ss det allra mesta vi behöver veta, m vi bara frågar samt lyssnar på svaret 1. Hur många av er ser till att det görs en exit interview när en medarbetare slutar? 2. Hur många av er håller regelbundet stay interviews? Gissa inte vad medarbetarna behöver ch vill ha fråga dem! Vad är bäst med att jbba hs ss? Får du använda dina kunskaper ch talanger fullt ut, får du den stimulans ch utveckling sm du vill ha? Vad skulle kunna få dig att lämna ss? Vad saknar du? Vad kan vi göra bättre för att hjälpa dig? Vad kan jag sm din chef göra bättre? 1. Man kan inte inte ha tid för att träffa ch prata med dem m man är chef, inte ens för att hinna göra sitt eget arbete. Det ingår i ditt jbb att ta dig tid för dina medarbetare. 2. Arbetsglädje uppstår ch utgörs i hög grad av våra dagliga interaktiner medarbetare emellan. 3. Dina medarbetare har säkerligen massr med idéer, förslag, frågr ch tvivel sm de vill ch behöver få ta upp med dig. Det är väsentligt både för dem ch för företaget att de bereds möjlighet till detta. Det är ckså bästa sättet att öka deras mtivatin, engagemang ch tillit. 4. Att ha tid för din persnal är bästa sättet att visa att du förstår, värdesätter ch uppskattar dem ch det de åstadkmmer. Tacka persnligt ch specifikt för deras insatser ch förmedla att de tillför någt, att de gör en skillnad för företaget. 5. Dessutm: hur ska du kunna veta hur dina medarbetare mår ch trivs på jbbet m du inte tillbringar tid med dem? 6.Och hur skulle du få nödvändig återkppling på dina egna insatser utan dem?

137 Prata aldrig illa m en medarbetare inför andra. Ta i stället upp prblem ch missnöje direkt med medarbetaren. Den besvärlige medarbetaren behöver du prata mer med, inte mindre. Hen har förmdligen taskiga kartr ch behöver din hjälp med att fatta hur det egentligen förhåller sig med både det ena ch det andra. Ge dig inte! I rätt tid, det vill säga snarast. Spntant ch persnligt. Äkta, ärlig ch uppriktigt menad. Relevant, det ska finnas en gd anledning. För att hjälpa den andre förfina sina kartr inte med baktanken att påverka den andres beteende i riktning mt vad du själv skulle föredra. Kritik ges alltid i enrum men beröm gärna inför andra Råd för att ge knstruktiv återkppling Tänk igenm vad du vill uppnå. Förbered dig. Om du är säker på m den andre är beredd att höra vad du har att säga fråga, erbjud möjligheten. Ge feedback vid rätt tillfälle. Ge feedback fta, helst direkt. Vänta inte till utvecklingssamtalet en gång per år. Ge inte feedback när någn av er är upprörd. Vänta tills båda är i balans. Km från rätt ställe. Särskilt vid kritik behöver du vända dig till den andre sm en persn du uppskattar ch respekterar. Om återkpplingen gäller en knflikt er emellan är det inte självklart att du ska ge återkppling; det kan lätt sluta i en upptrappning. Psitiv feedback har fta större effekt än krrigerande Råd för att ge knstruktiv återkppling Ge återkppling på handlingar ch beteenden du vill främja. Uppmuntrande feedback ger fta ringar på vattnet. Ge feedback på prestatin, inte persnliga egenskaper. Ge psitiv ch negativ feedback vid lika tillfällen. Låt utvecklingssamtalet handla m utveckling ch framtid. Var tydlig. Linda inte in krrigerande feedback ch börja prata m andra, psitiva saker för att väga upp det negativa. Använd jagspråk. "Jag upplever att ". Undvik att tala i generella termer. Visa att du bryr dig ch vill hjälpa till att lösa prblemet. Visa empati ch förståelse. Testa. Börja med att ge uppmuntrande feedback eller beröm ch se vad sm händer. Ofta mår man lika bra av att ge psitiv feedback sm av att få När det inte går så bra

138 Vide från akuten 1. Vad känner du inför patienten? 2. Varför? 3. Beskriv persnens utmärkande drag! 4. Hur skulle läkaren ha kunnat agera istället? Vad hade du väntat dig? 1378 Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang. Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? Den andres bild av världen Terrängen Världen sm den andre vill att den ska se ut Kränkningen ligger här

139 Neurnal kidnappning - vilken del av hjärnan är för tillfället inkpplad? Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 1384 Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslrna står till vår tjänst Fäkta eller fly efter ratinellt övervägande Måttlig stress Vuxen chimpansnivå Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Tunnelseende Hög stress Reptilhjärnan tar över Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 1385 Stresströskeln Persnlighet ch stress Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt De kgnitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Dessa försvarssystem är dck inte alltid så funktinella i vårt nuvarande samhälle. - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende Vilka verktyg kan jag ta till när kmmunikatinen inte går sm jag vill? Hur kan jag hantera min egen frustratin när jag inte når fram? Gda kunskaper m kmmunikatin underlättar förståelsen av vad sm går snett just här ch nu. Självinsikt gör att du kan se din del i det hela ch därmed ta ansvar för den delen. Därmed undgår den andre att belastas med skulden för det sm gått snett. Rätt genmförd gränssättning när den andre försvårar kmmunikatinen. Byt från innehåll till prcess, påpeka det du ser ch att det inte fungerar, fråga vad du/ni kan göra annrlunda. Uppmärksamhet på dina egna känslr ch reaktiner - du har fått dem av en anledning. Det du är medveten m kan du hantera prfessinellt, resten reagerar du på. Ntera frustratinen, försök förstå den ch agera utifrån din insikt. Försök förstå VARFÖR når du inte fram? Visa dina gränser vid kränkningar. Sök handledning m du inte själv förstår eller lyckas styra upp det. Smlig frustratin av existentiell karaktär måste man lära sig leva med. Man når inte alltid fram! 139

140 Hur ser VÅRA kartr ut? En fruktbar utgångspunkt? Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! 1391 Det handlar m att man kmmer med lika bakgrunder ch lika förväntningar till mötet mellan patient ch läkare på akuten. Om man envisas med att behålla sin egen syn på saker, då blir mötet ju jättedåligt. Besvärlig typ? Där står ju ett stackars ledset ch övergivet barn ch bönar m bekräftelse! Den missnöjde vill någt vad? Den sm är missnöjd vill någt, vill få någt sm hen just nu inte tycker sig få. Sitt på samma sida m brdet, lägg ut prblemet på brdet. Beskriv vad du ser, fråga m du uppfattat det rätt. Fråga vad du själv, patienten ch ni gemensamt skulle kunna göra för att kmma tillrätta med prblemet. Vid kmmunikatinssvårigheter ch missförstånd: Be den andre återge precis vad hen tyckte sig höra att du sa. Suicidal, men inte allvarligt psykiskt sjuk, så hn får ta ansvar själv

141 Hur fri är den fria viljan? Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. Det är sjukvården sm misslyckats inte patienten. Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm Andel av de anställda Går det att flytta den andre mt mitten? Går att få att få rdning på! Integritet Samarbete Insikt Förstår han var han befinner sig? Kan han annars förmås förstå? Mtivatin Vill han byta psitin, dvs förändra sig? Vad skulle vinsten vara för hnm själv? Grad av besvärlighet brist på vilja ch/eller förmåga Förmåga Kan han förflytta sig? 1400 Den besvärlige har fta ingen aning m vad han håller på med Självkännedm - en bristvara Medvetet Förmedvetet Undermedvetet Det tycks sm att självkännedm är svår att uppnå, ch ju mindre man har av den dest större prblem har man. [ ] Men hur ska man öka självkännedmen? [ ] Fråga andra rent ut? Kanske, men människr är benägna att ge andra feedback av den här typen. Vi är alla mgivna av en mur av tystnad

142 Den persnlighetsstördes dilemma Taskiga kartr, allra mest vad gäller självbilden. Förstår inte hur hn upplevs av andra. Plågad ch en plåga, men ingen har försökt förmedla hur persnen uppfattas, dvs persnen får ingen autentisk återkppling på sitt beteende. Prata med persnen, utgå från att alla VILL fungera med andra ch få deras uppskattning. GE CHANSEN till självinsikt, mgnad ch förändring! Jag har minsann redan pratat med hnm, ch inte hjälpte det! När då? Hur många gånger? På vilket sätt? Körde du svenskt, eller talade du klarspråk? 1404 Vad är kärlek? Riktig kärlek! Man kan inte ändra en annan människa Man kan inte ändra en annan människa Men man kan erbjuda den andre den självinsikt sm kan få denne att själv vilja ändra sig Riktig kärlek Målet Man kan inte ändra en annan människa Men man kan erbjuda den andre den självinsikt sm kan få denne att själv vilja ändra sig. Jag har sett saker du gör sm rar mig. Jag undrar m du inte betalar ett rätt högt pris för dem. Skulle du vilja att vi pratar m det? Den andre ska inte bara göra någt Han ska vilja göra det han gör!

143 Hört det förut? Mtivatin är grunden Hjälp den andre hitta ett varför - ett eget varför - för de önskade förändringarna. Min mtinscykel ch jag 1410 Michael Rangne Otrevligaste patienten någnsin? Patienter med ökad risk för våld Demens ch annan kgnitiv nedsättning. Berusning ch annan drgpåverkan. Abstinens. Mani. Psyks. Imperativ hörselhallucins. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, histrinisk, antiscial). Depressin (män). ADHD. Autismspektrumstörning. Utvecklingsstörning Diskutera Du har en rigid, flexibel ch explsiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metden för att åstadkmma en rejäl urladdning? När patienten uppfattas rigid - följer inte avdelningens rutiner vem är det egentligen sm är mest rigid?

144 Välj vad du bråkar m Undvik 1. Behvsknflikt - våra behv krckar. 2. Värderingsknflikt - vi tycker lika m någt. Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra 1418 Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Att persnen är jbbig är en åsikt inse att det är DIN upplevelse ch ta ansvar för den. Jag upplever att kan vi prata m det? Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Andras aggressin Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 144

145 Utbrttets faser Ånglås/hjärnlås/krtslutning Lathund för fungerande kmmunikatin Vägkrsningen Härdsmälta Lugnar sig, förhindrar utbrttet Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga människr är ännu viktigare här! Tips för att hantera människr i röd zn Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta den andres känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig människr! Rädda människr slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Håll dig själv lugn, höj inte rösten. Var närvarande, uppfatta vad sm händer. Ta ansvar för klimatet. Vänlighet ch mjukt tnfall. Lgik, vädjan till det vuxna i den andre ch humr fungerar vanligen inte. Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme. Km från rätt plats: Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl. Förmedla empati, att du ser hans smärta. Begripliggör ch nrmalisera. Be den andre m råd Åtta råd enligt Bergenprjektet (nr 4+9 egna tillägg) 1. Visa psitiv respekt, patienten ska känna att du är där för att hjälpa till. 2. Lyssna! 3. Var närvarande, kncentrerad ch visa intresse. Försök förstå varför patienten är upprörd ch vad hn vill. 4. Bekräfta patientens känslr. De är förståeliga utifrån mständigheterna ch hur patienten upplever situatinen. Du verkar upprörd. Inte knstigt när du förts hit mt din vilja. 5. Ge patienten tid att prata ch ställa frågr. Prata med patienten flera gånger innan beslut fattas. Berätta för patienten vad sm händer. 6. Tala lugnt, med mild röst. 7. Tänk på ditt krppsspråk, håll avstånd ch ögnkntakt. 8. Ge patienten förslag, i stället för att kritisera. 9. Fråga vad du kan göra för att hjälpa patienten med upprördheten. Kaffe? Prmenad? Samtal? 10. Samarbeta i arbetsgruppen, tala med varandra, låt alla veta vad du gör. Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras

146 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Arga, missnöjda ch htfulla människr 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa den andre med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 1430 Glada medarbetare Kultur 1432 Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande?

147 Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande? På gtt humör? Utvilad? I balans? Ostressad? Ordning på mitt privata liv? Mätt? Tillräckligt med tid? Tycka m patienten? Trött? Arg? Missnöjd? Prvcerad? Stressad? Hungrig? Tycker inte m patienten? Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Tack till Maria Larssn! 1437 Högutbildade, överbelastad hjärna. Ljala, engagerade ch hårt arbetande höga krav på sig själv perfektinism strt kntrllbehv Ofta hög belastning även hemma. Förnekar ch kämpar envist emt krppens ch själens varningssignaler. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet. Upptäcker att de brunnit förgäves. Bygger sin självkänsla på förmågan att prestera gda arbetsresultat! Michael Rangne En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin När hade du senast kll på livet? 147

148 När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst Michael Rangne 1443 Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör Vår egen frustratin Prjektin Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre. Istället för att se sig själv skyller man fta på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar

149 Prblemet med prjektiner Det ansvar jag inte tar hamnar hs den andre sm skuld. Wunded healers kan ställa till med mycket elände Själv lär jag mig inget ch utvecklas inte. Nästa patient kmmer därför att råka lika illa ut Michael Rangne 1449 När du själv känner dig misslyckad Även du gör ditt allra bästa, inte sant? Du kan emellertid ta ansvar för upplevelsen Rådfråga erfaren kllega Sök handledning Smliga människr passar man helt enkelt inte så bra ihp med, av lika skäl Detta är nrmalt ch helt kay Inse ch acceptera detta Ordna m möjligt så att någn annan tar över Hur är din arbetsplats? Skadlig? Ofarlig? Hälssam? Hälsfrämjande? Hälsskapande? Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! Michael Rangne

150 Bristande överensstämmelse med de förväntningar man själv har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Hur är vi mt varandra här hs ss? Vilka av dessa prblem riskerar du? SvD 21 aug 2011 Vad behöver vi för att må bra? Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr Känslr sm fungerar. Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Gda relatiner. Gd självkänsla. Balans mellan integritet ch anpassning. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet?. KASAM (eget tillägg): Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselvesin the 21st century,

151 Ett gtt liv, minikursen: vad får mig att må bra? Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr Skydda dig själv Upplevelse av mening med det sm sker. Känsla av att du ger någt, uppleva att du gör skillnad för någn annan, utan egen vinning. Få ut någt för egen del, låt dig berikas. Fkusera på det psitiva, på glädjen, på det sm faktiskt sker inte det sm ännu inte skett. Tacksamhet för det sm sker ch det du får. Det är en gåva att få ge! Rimliga krav på dig själv det krävs två för en tang. Acceptans - behandla det sm går ch lär dig leva med resten (båda parter). Stötta varandra i arbetsgruppen. Regelbundna möten i gruppen m stress ch hur ni har det, gärna ledda av utbildad samtalsledare. Stöd utanför arbetet. Ha ett liv Michael Rangne 1462 Var medveten m dina egna behv När relatinen går snett Uppskattning Betyda någt Ensamhet Kärleksbrist Besvikelse Missnöje Irritatin Dina tillfredsställda behv kan ställa till det i samtalet, m du inte är väl medveten m dem ch ser till att de inte får styra ditt tal ch handlande. Du är där för den andres bästa! Det är aldrig kärleksfullt mt dig själv eller någn annan att vara någn annans dörrmatta eller låta sig utnyttjas! Tack till Kay Pllak Vad menas med att leva med integritet? Vi måste själva må bra ch känna självrespekt för att ha någt att ge andra Kngruens mellan dina högsta värden ch ditt sätt att leva. För detta krävs att vi lever ch arbetar i enlighet med våra egna värderingar ch övertygelser. Glädje, lycka ch självkänsla följer av kngruensen. Därför blir det svårt för ss att må bra i en rganisatin vars värderingar ch människsyn vi inte delar

152 Stra eller många små kränkningar av integriteten leder till Brist på självaktning ch självrespekt Låg självkänsla Nedsatt vitalitet Aggressivitet Självdestruktivt beteende 1467 Öppenhet Tydlighet Självkärlek, självrespekt Persnligt ansvar Integritet Behv, gränser Självkännedm Uttrycka sig Persnligt språk Persnlig auktritet Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende 1468 Gränser Jag vill Jag vill inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Jag hinner inte 1469 I vilken bx lever du ditt liv? I vilken bx lever du ditt liv? Den vanligaste principen människr lever sina liv efter är andras gillande, apprval. Se till att bli gillad, att man tänker väl m dig. Låt dem inte kmma på dig dum, mjuk, sårbar. Oerhört begränsande för ens liv att alltid behöva göra det sm skänker andras gillande. Att leva för andras gillande gör det svårt för ss att BRY OSS PÅ RIKTIGT! Att leva för andras gillande gör det svårt för ss att BRY OSS PÅ RIKTIGT!

153 Förslag till styrande princip för ditt liv: Vad kan man själv göra för att mtverka skadlig stress? 1473 Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) O s v Fråga först varför du gör så mt dig själv! Jag är viktig ch värd att ha det bra! 153

154 Vad menas med att ta ansvar? Scialt ansvar - ansvar för andras väl ch ve, för sådant de inte själva klarar ch behöver hjälp med, för att ingå avtal, för samhället. Persnligt ansvar - att ta ansvar för mig själv mitt eget liv mina handlingar mina känslr mina tankar mina värderingar min integritet vem är jag i världen min inverkan på andra! 1479 Vad kan vi lära av Buddha? Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Alltid ch i varje stund. Vartenda ett. Sökaren nr 1/1986 Michael Rangne Litet Kay Pllak till hjälp? Det ligger någt i det du säger Den där har jag fått för att öva på man får aldrig värre än man klarar av! Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt

155 Jag Relatinen Du Jag Relatinen Du Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt) 1485 Det mellanmänskliga. Vad sker existentiellt i mötet mellan två människr? Skapandet av en gemensam verklighet mellan ss. Dialgen är i varje situatin närvarande sm möjlighet, ch den blir verklighet då ch då. Tillfällen kan förspillas eller tas tillvara Hur kan jag använda mina utmanande möten till att rusta mig själv för bättre kmmunikatin i framtiden? ALLA möten kan göra mig bättre i framtida möten - vi har någt att lära av varje människa vi möter. Ju stökigare möte dest större lärdm finns att dra. Den där har jag fått för att träna på. Be klienten m feedback ch på förslag på vad du kan göra bättre. Diskutera mötet med din handledare/mentr. Erfarenhet -> förståelse -> slutsats -> beslut -> handling Hur kan jag ge av mig själv utan att tömmas på energi ch välvilja? Man töms inte av att ge man fylls på! Men ge smart, inte tvångsmässigt DU måste själv välja vad, när, hur ch till vem du ger. Man töms av att inget få i retur för egen del. Se till att få någt tillbaks för egen del när du ger, få ut någt för egen del av varje samtal du har. Att INTE kunna ge till dem man vill hjälpa blir man utbränd av, liksm av brist på uppmärksamhet ch tacksamhet från mttagaren ch ens chefer. Det finns de sm förväntar sig allt ch därmed inte ser eller känner tacksamhet för någnting alls. Hjälp den andre se vad hen får. Dålig kmmunikatin Inga riktiga möten Inga riktiga relatiner Ingen riktig vänskap eller kärlek Alla relatiner blir tmma ch meningslösa Ingen självkännedm eller växt är möjlig Ensam, lever ej, livet tråkigt, söker kickar sm ersättning Jhn Pwell, Why am I afraid t tell yu wh I am? 155

156 Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Hur skulle våra möten med andra bli m Ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Jag har någt att lära av varje människa jag möter? vi utgår från att vi kan lära ss någt av varje människa? vi utgår från att varje möte med en människa är en möjlighet till glädje ch mening för ss själva, ch visar denne vår uppskattning? vi utgår från att ett äkta möte med en annan alltid lämnar båda åtminstne en smula förändrade? Hur skulle det kännas för den andre m Kan det vara så att? han upplever att han har betydelse för mig, att han själv ger mig någt värdefullt genm vårt samtal? 1. I varje möte med en annan människa finns en möjlighet att få veta någt m mig själv. 2. I de tankar sm dyker upp i mitt huvud finns ett budskap till mig m mig själv. 3. Ingen människa kan störa mig utan mitt eget medgivande Tack till Kay Pllak Vad har mina. (medarbetare, barn, fru, kunder) gett ch lärt mig? Har du berättat det för dem?

157 Några användbara inledningar Det är underbart för mig att du finns, för att Nu ska jag berätta hur du berikat mitt liv, allt det här har jag fått av dig Om inte du fanns skulle jag inte få uppleva var dag! Tack vare dig har jag fått lära mig allt detta Ett recept för givande relatiner ch ett rikt liv (1) Varje människa ch varje möte är en möjlighet för mig Att lära mig någt nytt m mig själv, den andre ch världen, ch därigenm växa ch utvecklas. Att uppleva glädje ch mening. Att uttrycka mig själv i världen. Att göra skillnad. Att ge av mig själv, att göra någt gtt för den andre. Varje människa har i varje stund behv sm jag kan försöka tillfredsställa. Att ta emt någt av den andre, ch därigenm göra det möjligt för hen att ge. Att ge till andra, att betyda någt för andra ch känna att man gör skillnad är vårt djupaste behv. Men då måste någn vara villig att ta emt! 1499 Ett recept för givande relatiner ch ett rikt liv (2) Jag behöver inte alls ge någt materiellt - våra viktigaste behv är andliga, sciala ch psyklgiska. Vad behöver denna människa just nu, ch vad av detta kan just jag ge? Det mest värdefulla jag kan ge är mig själv, att visa mig sm jag är mina sanna känslr, tankar ch reaktiner. Den andre får då hjälp att rientera sig i vår relatin, ch att se ch förstå sig själv bättre. Denna äkta återkppling ger därtill den andre en möjlighet att justera sitt beteende i mötet m hen skulle vilja det. Jag kan inte undvika att påverka en människa jag möter, jag kan bara välja vilken inverkan jag ska ha. Det valet förutsätter att jag tar ett persnligt ansvar för mig själv ch hur jag är mt andra. Hur känns det jag säger eller gör för den andre just nu? Jag behöver inte göra någt strt för att göra skillnad för andra det räcker långt att jag medvetet väljer vem jag är i mina möten. Tack för ss! Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) Nvwember