o Svårt att planera, organisera, sortera o Svårt att sortera sinnesintryck, klara av

Transkript

1 Utvecklingsstörning / mental retardatin Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati Exekutiva förmågr Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig 15 1

2 7. Sharpen the saw 7. Sharpen the saw Be practive (freedm t chse) Du kan ha ett värdesystem Faser i vårt förhållande till andra människr 2. Begin with the end in mind (chice) Ditt valda värdesystem Ge ch håll löften Berende Vår kultur hyllar berende ch självständighet. 3. Put first things first (actin) Lev dina värderingar 4. Think win-win (respect) Oberende Framgång ch ett lyckligt liv bygger emellertid på vår förmåga till effektivt samarbete med andra människr, ömsesidigt berende. 5. Seek first t understand, then t be understd (understanding) Invlvera andra ch arbeta fram lösningar Ömsesidigt berende Men bara människr sm utvecklat en hög förmåga till berende klarar detta! 6. Synergize (creatin) 1. Be practive (freedm t chse) Känner du igen dig? 2. Begin with the end in mind (chice) 3. Put first things first (actin) 4. Think win-win (respect) 5. Seek first t understand, then t be understd (understanding) Prblem vid ADHD Prblem vid Aspergers syndrm 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv? 6. Synergize (creatin) Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin 2

3 Symtm vid ADHD Bristande uppmärksamhet: Svårigheter att upprätthålla kncentratinen, att planera, rganisera ch fullfölja en aktivitet. Ökad distraherbarhet. Kan ge sken av att man är slarvig, pålitlig eller uppe i sina egna tankar. Hyperaktivitet: Högre frekvens ch intensitet av aktivitet än andra. Det kan handla m att man har svårt att sitta still, hålla händer ch fötter stilla eller pratar mycket. Kan i vuxen ålder ersättas av inre rastlöshet. Impulsivitet: Svårigheter att brmsa reaktiner ch impulser till beteenden. Kan ge intryck av att man är tålig, inte kan vänta på sin tur, ch innebär att man ftare än andra ger sig in i överlagda, ibland farliga situatiner. Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. Könsskillnader vid ADHD Flicksymtm vid ADHD Män Utagerande beteende Störande beteende Aggressivitet Kriminalitet Kvinnr Depressin Ångest Känslmässig instabilitet Arg för småsaker Humörsvängningar Lätt att ta till tårar Glömmer snabbt efteråt Liten grupp har städmani 3

4 Knsekvenser av ADHD/DAMP Uselt självförtrende Påtagliga kamratprblem Om scial beteendestörning vid 10 å.å. är risken str för psykscial missanpassning med missbruk Kriminalitet Ca 25% av de i häktet har ADHD 25-40% av intagna i kriminalvården har ADHD Scial fbi eller scialt negativa; 40% i tnåren Många blir passiva ch överviktiga sm vuxna 1/3 acceptabel prgns, 1/3 måttlig-dålig, 1/3 mycket dålig Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Varningssignaler för möjlig ADHD Prblem i studier eller yrke Hemmet rörigt, svårt hålla rdning Erfarenhet av drger Kriminalitet Ärftlighet Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) 4

5 AD/HD samsjuklighet ch följder AD/HD samsjuklighet ch följder Utvecklingsstörning Aspergers syndrm Tics/Turettes syndrm Specifika inlärningsstörningar (dyslexi, dyskalkuli) Depressin, dystymi Biplär sjukdm Ångestsjukdmar (PTSD, scial fbi, OCD, GAD) Stressrelaterade sjukdmar utmattningssyndrm, utbrändhet Missbruk/berende Persnlighetsstörning Ätstörningar Smatisk sjuklighet (lycksfall, övervikt) Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) Allt hänger ihp ADHD vanligare i vissa grupper Trtssyndrm ADHD Uppförandestörning Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % Missbruk/berende Antiscial persnlighetsstörning Målsättning med behandlingen Behandling ch hjälp vid ADHD/DAMP Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk Infrmatin Pedaggiskt stöd Gruppbehandling Patient- ch anhörigförening (Attentin) Hjälpmedel Bendestöd Beteendeterapi Medicinering Centralstimulantia, amfetaminliknande Strattera Omega-3 fettsyrr? Arbetsminnesträning ( Rb-mem ) 5

6 Bemötande av patienter med ADHD ch Asperger Autistiska symtm Wings triad Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans ADHD/Asperger sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra ( n invlvement, n cmittment ) Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Are yu an aspie? Att förstå den med autistiska drag Mst peple with Asperger s will answer yes t all f these questins: I find scial situatins cnfusing. I find it hard t make small talk. I tend t turn any cnversatin back nt myself r my wn interests. I excel at picking up details and facts. I find it hard t wrk ut what ther peple are thinking and feeling. I can fcus n certain things fr very lng perids. Peple ften say I was rude, even when this was unintentinal. I have very strng, narrw interests. I d things in a very inflexible, repetitive way. I have difficulty making friends. Hn har svårigheter med kgnitiv empati - att förstå din inre värld, hur du tänker ch vad du vill. Du har samma prblem visavis henne, du förstår inte heller ett dyft! Dvs ni är båda knstiga för varandra. Seek first t understand, then t be understd. Försök förstå hur den andre tänker ch försök lära henne hur du tänker (mentalisering) Källa: Cambridge Lifespan Asperger s Aspergers syndrm Aspergers syndrm (frts) Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten 6

7 Svårigheter med krpps-språket i det sciala samspelet Persner med ASD har fta avvikelser inm: Ögnkntakt Ansiktsuttryck Gester Röstläget Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Central kherens. Exekutiva funktiner Autmatisering Generalisering Scial stil 1. Klassiskt avskärmat, drar sig undan från scial kntakt 2. Passiv men inte undandragande 3. Aktiv men udda 4. Rigid, överfrmell scial stil När kan man misstänka att en persn har AS? När kan man misstänka att en persn har AS? Yttre/beteende Ofta rutinbundenhet. Beteendet kan ibland inge misstanke m svårt tvångssyndrm, psykssjukdm eller utvecklingsstörning. Frmell kntakt Mer eller mindre tydliga avvikelser i kmmunikatin ch scialt samspel. En del är tysta ch tillbakadragna, i sällsynta fall mutistiska, andra är mycket verbala. Mnlg kan föredras framför dialg. Bristfällig icke-verbal kmmunikatin är vanlig, inkluderade avvikande användning ch timing av exempelvis ögnkntakt, gester ch ansiktsuttryck. Språkbruk ch röstläge kan ibland vara mntnt, repetitivt ch steretypt. Samtalen utgår fta från patientens egna intressen. Nyanser i språket ch abstrakta resnemang kan vara svåra att förstå för patienten. Uttryck ch liknelser kan tlkas knkret, bkstavligt. Ibland finns andra språkavvikelser, såsm eklali eller att tala högt för sig själv. När kan man misstänka att en persn har AS? När kan man misstänka att en persn har AS? Emtinell kntakt Kan ibland vara reserverad, avståndstagande eller påträngande, distanslös. Varierande grad av svårigheter att tlka emtinella stimuli kan finnas, liksm svårigheter med inlevelseförmågan i andras tankar, känslr ch avsikter. Psykmtrik Steretypt, repetitivt rörelsemönster kan förekmma liksm hämmad, agiterad eller på annat sätt avvikande mimik ch mtrik. Affekter Kan ibland uttryckas mindre tydligt. Tankeförlpp/kgnitin Ofta avvikande, tendens att fkusera mer på detaljer än på helheten. Svårigheter att manipulera ch integrera abstrakt infrmatin, särskilt sådant sm rör scialt samspel. Särskilda dmäner kan finnas med exceptinell kgnitiv kapacitet. Psykstecken Ibland auditiva, visuella eller sensriska perceptinsstörningar, men ej regelrätta hallucinatiner eller vanföreställningar. 7

8 Autistiska svårigheter Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Integritet Gör på sitt sätt, följer sina intressen, väljer vänner med samma intressen. Egna integriteten dminerar. Integritet ö h t mycket viktigt. Har fta svårt att alls kmprmissa med sin egen. Samarbete Nedsatt förmåga till ömsesidig scial interaktin kärnan i Autismstörningstillstånd. Gtt samarbete frdrar empatisk förmåga. Vill accepteras, men inte till vilket pris sm helst. Nrmal kapacitet för samvete, skuld ch ånger. Bryr sig m andra. Men förstår inte hur andra människr tänker, fungerar eller vad de behöver! Måste få hjälp med detta. I praktiken fta förstående, förstådda, samarbetssvårigheter, ensamma, utstötta ch mbbade. 77 Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Förklaringsmdeller för autismspektrumstörning Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Förmåga att förstå att andra persner har tankar, känslr, avsikter ch önskningar ch vad dessa kan röra sig m. Mentalisering, eller kgnitiv empati, är en förutsättning för affektiv empati, medkänsla, ch för hänsynsfullt beteende. Central kherens. De flesta människr utgår från helheten ch sammanhanget, men persner med AST ser detaljerna först ch försöker bygga upp en helhetsbild av dessa. Exekutiva funktiner. De delfunktiner sm behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt, kunna möta ch hantera nya situatiner, fatta beslut ch lösa prblem.. 8

9 Depressin vid autismspektrumstörning Eventuellt sekundärt till sciala ch yrkesmässiga misslyckanden. Kan vara svårt att differentiera på grund av att mimikfattigdm, mntnt röstläge ch svårigheter att beskriva känslr är vanligt både vid depressin ch vid autismspektrumtillstånd. Skattningsskalr för depressin fungerar inte alltid så bra. Ofta atypiska symtm Ökad rutinbundenhet Självskadande ch/eller annat steretypt beteende vanligt Autismspektrum eller ADHD? ADHD Ibland sekundära svårigheter med scialt samspel på grund av kärnsymtmen. Ofta både-ch! Autismspektrum Kan uppfattas sm uppmärksamhetsstörda på grund av benägenhet att fastna i detaljer, rikta uppmärksamheten mt annrlunda saker ch svårigheter med att skifta fkus. Autismspektrum eller scial fbi? Autismspektrum eller tvångssyndrm? Scial fbi Gd mentaliseringsförmåga Känslig för andras mdömen Lider alltid av ensamheten Autismspektrum Uppfattar inte andras signaler eller behv Lider ibland av sin ensamhet ch utanförskap Tvångssyndrm Jagfrämmande - besväras av tvånget ch vill bli av med det Autismspektrum Upprepning ch steretypa beteenden sm upplevs sm psitiva Autistiska ritualer snarare än tvångssymtm Autismspektrum eller psykpati? Psykpati Nrmal förmåga till kgnitiv empati (förstå hur en annan människa tänker) Stra brister i affektiv empati (medkänsla, sympati, att bry sig m den andre) Skicklig manipulatör Autismspektrum Sanningsenlig Dålig förmåga att manipulera Sympati; vill väl ch bryr sig men kan behöva hjälp att förstå vad andra behöver Anamnes från andra än patienten avgörande! Autismspektrum eller schizfreni? Schizfreni Vanligen senare ch mer tydlig debut Vanligen även prduktiva symtm (hallucinatiner ch vanföreställningar) under någn del av sjukdmsförlppet Autismspektrum Symtm sedan barndmen Man kan ha båda tillstånden samtidigt. Båda utmärks av liknande kgnitiva brister, svårigheter med mentalisering ch brister i exekutiva funktiner. 9

10 Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Bemötande av patienter med ADHD ch Asperger Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans ADHD/Asperger sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra ( n invlvement, n cmittment ) Psykpedaggik Hjälpa en patient ch dennes närstående att förstå vad diagnsen innebär ch hur svårigheterna påverkar vederbörande i lika vardagssituatiner ch livsskeden. Utifrån sådan kunskap ge knkreta råd m kgnitivt stöd, hur man kan hantera ch lösa praktiska vardagsprblem. Infrmera m möjligheter till behandling ch lika frmer av samhällsstöd. Förmedla relevant infrmatinsmaterial såsm litteratur, brschyrer, internetlänkar ch infrmatin m intresseföreningar. Insatser vid ASD LSS Individuell plan Daglig sysselsättning Bende med särskilt stöd Tandvård Stöd vid studier Stöd i arbete Försörjningsstöd Stöd till närstående Gruppverksamhet? Bendestödjare Scial kntaktpersn Symptmlindrande läkemedel (vid samsjuklighet) 10

11 Insatser vid autismspektrumstörning Tack för ss! Individualisera insatserna. Beakta begåvningsnivå, mfattning av autistiska svårigheter ch allmän funktinsnivå. Ta hänsyn till grundläggande svårigheter sm förmågan till funktinell kmmunikatin, scial funktin, steretypa ch ritualistiska tendenser. Strukturera miljön så att den blir förutsägbar ch förståelig för patienten. Visuellt stöd underlättar fta. Förebygg prblembeteenden genm att öka förmågr främst till fungerande kmmunikatin. Rikta insatserna till hela nätverket. Psykiatrisk samsjuklighet ska behandlas sm sådan, se respektive vårdprgram. Särskild hänsyn till autismspektrumtillståndet behöver tas vid såväl läkemedelsbehandling sm psyklgisk behandling. Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) Januari