Justitieminister Beatrice Ask i Socialpolitik nr 2, juni 2007:

Transkript

1 Neurpsykiatri Tack till Susanne Bejert, Elenre Rydén ch Kjell Mdigh för en del tankar ch bilder! 1 Justitieminister Beatrice Ask i Scialplitik nr 2, juni 2007: Att känna igen ch bemöta persner med neurpsykiatriska svårigheter Trligen har vi väl någn frm av bkstavskmbinatin hela högen. Jag är livrädd för att små barn skall få en stämpel i pannan tidigt m att här finns en risk. Tack till dcent Kjell Mdigh! En diagns Människan betvingar naturen, inte med kraft utan genm förståelse Jacb Brnwski Det finns en förklaring Ett namn ch en kntext Respekt för sina egna upplevelser Självkänsla (inte en mralisk defekt) Acceptans från anhöriga Kunskapsinhämtning Kntakt med andra, t ex patient- eller anhörigförening Ett avstamp Praktiskt stöd enligt LSS Ev. läkemedelsbehandling eller psykterapi 7 mrangne@gmail.cm 1

2 Psykiatrins svårigheter - varför får man ingen hjälp? Enrma ch ökande behv ch förväntningar. Resursbrist, inte idelgi, är största prblemet idag. Resursbristen leder till str tidsåtgång för priritering av resurserna, tär på persnalen ch bryter ned patienterna. Ofta trånga ch överbelagda avdelningar. Bristande medverkan från många patienter, särskilt de svårast sjuka. Många behandlingar har halvdan effekt. Inte ens när vi har resurserna ch gör allt rätt lyckas vi alltid hjälpa våra patienter må bra. Smliga hjälpare är mer lämpade än andra. Ingen draghjälp. Våra patienter får välja vänner sist, m alls. Orimliga förväntningar på vården ch livet? 11 Funktinsnedsättning? I en miljö sm inte tar hänsyn till persnens funktinsnedsättning/förmåga blir denne funktinsnedsatt. Detta leder till str stress sm ger symptm ch beteendestörningar. Andel av beflkningen Fråga: När har man ADHD? Svar: När kraven på reglering överskrider ens förmåga. Vill inte Kan inte Sämre lämpad skla -> fler har ADHD Bra skla, anpassad till ens svårigheter -> färre sm har ADHD Förmåga att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå ch impulser Vill persnen inte, eller kan hn inte? 14 Skärpa sig? Stöd ch förståelse Självdisciplin? Medmänsklighet Mtiveras? Infrmatin, psykpedaggik Cachning? Hjälp att ta tillvara sina rättigheter Mentr/handledare? Ev läkemedelsbehandling Ev psykterapi (vanligen KBT) Sjukskrivning/sjukpensin mrangne@gmail.cm 2

3 ADHD: Why wrry - nu kör vi, tänka kan vi göra senare! Deprimerad: Vi klarar det inte, ligg lågt, vi drar ss tillbaka! Samlarsyndrm: Materiella ting kan ha ett överlevnadsvärde! Mani: Vi vill, vi kan, vi törs! Tvångsmässig: Vi kllar elden en gång till! Paranid: De kanske vill ss illa, så vi behöver vakta hela natten! Narcissist eller psykpat: Allt är tillåtet i kampen för överlevnad! Generaliserat ångestsyndrm: Vänta litet nu, det här kan faktiskt gå illa! Ormfbi: Blir jag biten så dör jag! Drganvändare: Livet är eländigt, vi behöver hjälp att stå ut! Panikattack: Helt adekvat fight r flight -respns vid möte med en björn. AD/HD, fördelar Många briljanta idéer Kreativitet Uppfinningsrikedm Snabbhet Oknventinella lösningar Entusiasm Djärvhet Gränsöverskridande Förekmst Några av de vanligaste tillstånden Anpassningsstörning ADHD Intellektuell funktinsnedsättning 1% ADHD 5 % av barn, 2-4 % av vuxna Autismspektrumstörning knappt 0,9% Turette - 0,5% Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Utmattningssyndrm Utbrändhet Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Scial ångest Paniksyndrm Generaliserat ångestsyndrm Depressin Specifik fbi Biplär sjukdm Tvångssyndrm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Krppsyndrm Samlarsyndrm Substansbruksyndrm Ätstörningar Narcissism Psykpati Brderline Trtssyndrm ch uppförandestörning Man kan i princip ha ett h-e utan att ha en enda diagns! Några tillstånd med debut under barndm ch tnår sm kan medföra ilska, utbrtt ch knflikter Depressin 26 ADHD DAMP Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Mani Depressin Autismspektrumstörning ADHD Intellektuell funktinsnedsättning Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Trtssyndrm Uppförandestörning/antiscial persnlighetsstörning Intermittent explsivitet PTSD Missbruk Separatinsångest Brderline persnlighetsstörning 32 mrangne@gmail.cm 3

4 Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Tppen på isberget ADHD Trtssyndrm ch uppförandestörning Antiscialt persnlighetssyndrm Brderline ch narcissistiskt persnlighetssyndrm Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Hjärnskada Missbruk Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning, PTSD Stressrelaterade tillstånd, t ex utmattningssyndrm Obesitas BN Hetsätning Ätstörning UNS AN Störda ätbeteenden Ppulatinen Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Autismspektrum? Intellektuell funktinsnedsättning? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Persnlighetsavvikelse? Narcissism? Brderline? Antiscial? 35 Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det någt nytt? Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Emtinell intelligens, EQ Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Reglera uppmärksamheten Kncentratin Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati Förmåga att förstå ch reglera våra egna känslr. Förmåga att förstå ch hantera andras känslr. Viss likhet med frna tiders karaktär - den psykiska muskel sm krävs för mraliskt beteende. Metafunktin sm avgör hur väl vi kan utnyttja våra övriga mentala förmågr. Känslans intelligens, Daniel Gleman mrangne@gmail.cm 4

5 7. Sharpen the saw 7. Sharpen the saw Känslr sm fungerar Exekutiva förmågr Ett sunt känslliv kännetecknas av känslr ch affekter sm, utifrån situatinen ch den kulturella kntexten, är rimliga ch adekvata samt lagm lättväckta, starka ch långvariga. Till detta kmmer en förmåga att uppfatta ch tlka sina känslr samt kunna dra slutsatser av dessa (sammanfattas ibland sm självkännedm), ch att kunna reglera ch uttrycka känslrna på ett funktinellt sätt. Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner The seven habits f highly effective peple Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig - restring the character ethic Att leva ch verka till 100 % Berende 1. Be practive (freedm t chse) 1. Be practive 2. Begin with the end in mind 3. Put first things first Oberende Karaktär, persnlig effektivitet 2. Begin with the end in mind (chice) 3. Put first things first (actin) Ge ch håll löften 4. Think win-win 5. Seek first t understand, then t be understd 6. Synergize Interdependence, ömsesidigt berende Att skapa gda relatiner ch kmma överens med andra, effektivitet med andra 4. Think win-win (respect) 5. Seek first t understand, then t be understd (understanding) 6. Synergize (creatin) Invlvera andra ch arbeta fram lösningar mrangne@gmail.cm 5

6 7. Sharpen the saw 1. Be practive (freedm t chse) Intellektuell funktinsnedsättning 2. Begin with the end in mind (chice) 3. Put first things first (actin) Prblem vid ADHD Generellt nedsatta funktiner/förmågr. Diagns genm neurpsyklgisk testning. IQ <70 samt nedsatt adaptiv förmåga. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. 4. Think win-win (respect) 5. Seek first t understand, then t be understd (understanding) Prblem vid Aspergers syndrm Patienter med ADHD har sm grupp lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. 6. Synergize (creatin) Lästips Lästips, självupplevda SLL Reginalt vårdprgram 2010 Scialstyrelsen ADHD hs barn ch vuxna Christffer Gillberg Autism ch autismliknande tillstånd hs barn, ungdmar ch vuxna Barn, ungdmar ch vuxna med Asperger syndrm - nrmala, geniala, nördar? Ett barn i varje klass - m DAMP, MBD ch ADHD Vanna Beckman Vuxna med DAMP/ADHD Uta Frith Autism ch Aspergers syndrm Kathleen Nadeau Flickr med AD/HD Malin Nrdgren Jag avskyr rdet nrmal Rss W. Green Explsiva barn Tny Attwd Om Aspergers syndrm Trkel Klingberg Den översvämmade hjärnan Den lärande hjärnan Daniel Gleman Känslans intelligens Jesper Juul Ditt kmpetenta barn Judith Rich Harris Myten m föräldrars makt Lara Hns-Webb Så lyfter du fram styrkrna hs barn med ADHD Gunnel Nrrö Luke Jacksn Daniel Tammet Gunilla Gerland Marc Segar Susanne Schäfer Aspergers syndrm har jag verkligen det? Miffn, nördar ch Aspergers syndrm Född en blå dag Det är bra att fråga... På förekmmen anledning En riktig människa En överlevnadsguide för persner med Asperger syndrm Stjärnr, äpplen ch linser Träning, självhjälpsprgram ch psykterapi för patienter (psykterapeuter med kgnitiv inriktning) (kgnitiv terapi via internet) (Riksförbundet Attentin) (Janssen) (Lilly) mrangne@gmail.cm 6

7 Fråga: vad ska man behandla? Svar: funktinsnedsättningen! Målsättning med behandlingen 1. Kunskap Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Humr 4. Effektivt tänkande Psykpedaggik Hjälpa en patient ch dennes närstående att förstå vad diagnsen innebär ch hur svårigheterna påverkar vederbörande i lika vardagssituatiner ch livsskeden. Utifrån sådan kunskap ge knkreta råd m kgnitivt stöd, hur man kan hantera ch lösa praktiska vardagsprblem. Infrmera m möjligheter till behandling ch lika frmer av samhällsstöd. Förmedla relevant infrmatinsmaterial såsm litteratur, brschyrer, internetlänkar ch infrmatin m intresseföreningar. Behandling ch hjälp vid ADHD/DAMP Infrmatin Pedaggiskt stöd Gruppbehandling Patient- ch anhörigförening (Attentin) Hjälpmedel Bendestöd Beteendeterapi Medicinering Centralstimulantia, amfetaminliknande Strattera Omega-3 fettsyrr? Arbetsminnesträning ( Rb-mem ) mrangne@gmail.cm 7

8 Bemötande av patienter med ADHD ch Asperger Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans ADHD/Asperger sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra ( n invlvement, n cmittment ) Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Insatser vid ASD Insatser vid autismspektrumstörning LSS Individuell plan Daglig sysselsättning Bende med särskilt stöd Tandvård Stöd vid studier Stöd i arbete Försörjningsstöd Stöd till närstående Gruppverksamhet? Bendestödjare Scial kntaktpersn Symptmlindrande läkemedel (vid samsjuklighet) Individualisera insatserna. Beakta begåvningsnivå, mfattning av autistiska svårigheter ch allmän funktinsnivå. Ta hänsyn till grundläggande svårigheter sm förmågan till funktinell kmmunikatin, scial funktin, steretypa ch ritualistiska tendenser. Strukturera miljön så att den blir förutsägbar ch förståelig för patienten. Visuellt stöd underlättar fta. Förebygg prblembeteenden genm att öka förmågr främst till fungerande kmmunikatin. Rikta insatserna till hela nätverket. Psykiatrisk samsjuklighet ska behandlas sm sådan, se respektive vårdprgram. Särskild hänsyn till autismspektrumtillståndet behöver tas vid såväl läkemedelsbehandling sm psyklgisk behandling. mrangne@gmail.cm 8

9 Histrik ADHD Mraliskt defekta barn (1902) Hyperkinetic disrder (1932) MBD = Minimal Brain Damage MBD = Minimal Brain Dysfunctin (1960-talet) DAMP (1980,Sverige) Attentin Deficit Hyperactivity Disrder (1987, DSM-III R) Hyperkinetic Disrder (1992, ICD-10) AD/HD - diagnstik Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Debut före 12 års ålder Leder till kliniskt signifikant funktinsnedsättning inm minst två mråden; sklan, arbetet eller hemmet Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin AD/HD lika typer ADHD, huvudsakligen uppmärksamhetsstörning (dvs inte så mycket hyperaktivitet) AD/HD kmbinerad typ AD/D uppmärksamhetsstörning HD/D - framför allt hyperaktivitet anses vara sällan förekmmande, men vanligare hs flickr. Uteslut nga annan psykiatrisk störning ch learning disrder. mrangne@gmail.cm 9

10 Symtm vid ADHD Bristande uppmärksamhet: Svårigheter att upprätthålla kncentratinen, att planera, rganisera ch fullfölja en aktivitet. Ökad distraherbarhet. Kan ge sken av att man är slarvig, pålitlig eller uppe i sina egna tankar. Hyperaktivitet: Högre frekvens ch intensitet av aktivitet än andra. Det kan handla m att man har svårt att sitta still, hålla händer ch fötter stilla eller pratar mycket. Kan i vuxen ålder ersättas av inre rastlöshet. Impulsivitet: Svårigheter att brmsa reaktiner ch impulser till beteenden. Kan ge intryck av att man är tålig, inte kan vänta på sin tur, ch innebär att man ftare än andra ger sig in i överlagda, ibland farliga situatiner. Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Minst 6 symtm på uppmärksamhet föreligger: Ouppmärksam på detaljer, gör slarvfel Svårt att hålla kvar uppmärksamheten Verkar inte lyssna på direkt tilltal Följer fta inte givna instruktiner Svårt att rganisera sina hemsysslr Undviker sådant sm kräver mental uthållighet Tappar brt saker Lätt distraherbar Glömsk i vardagslivet Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Minst 6 symtm på hyperaktivitet ch impulsivitet föreligger. Hyperaktivitet: Svårt att sitta stilla med händer eller fötter Lämnar fta sin plats i klassrummet eller andra platser. Springer fta mkring, klänger eller klättrar, hs äldre subjektiv känsla av rastlöshet Svårt att utöva fritidsintressen lugnt ch stilla Verkar fta vara på språng eller gå på högvarv. Pratar fta överdrivet mycket Impulsivitet Kastar fta ur sig svar innan frågeställaren har pratat färdigt Har fta svårt att vänta på sin tur Avbryter eller inkräktar fta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal) Att reglera sitt humör den instabile Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Omständigheter / händelser Gda Gda Neutrala Neutrala Dåliga 84 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 85 Röd kurva = humör, sinnesstämning mrangne@gmail.cm 10

11 Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Några tillstånd med debut under barndm ch tnår sm kan medföra ilska, utbrtt ch knflikter ADHD Trtssyndrm ch uppförandestörning Antiscialt persnlighetssyndrm Brderline ch narcissistiskt persnlighetssyndrm Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Hjärnskada Missbruk Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning, PTSD Stressrelaterade tillstånd, t ex utmattningssyndrm 86 Mani Depressin Autismspektrumstörning ADHD Intellektuell funktinsnedsättning Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Trtssyndrm Uppförandestörning/antiscial persnlighetsstörning Intermittent explsivitet PTSD Missbruk Separatinsångest Brderline persnlighetsstörning 87 Brderline persnlighetsstörning Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder Känner du igen dig? 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv? 88 En 24-årig man söker sin husläkare för sina prblem. Det visar sig att han har haft svårigheter så länge han minns. Redan på dagis var han hpplös med rastlöshet, svårigheter att sitta still ch benägenhet att hamna i knflikter. I sklan var det svårt med läsförmågan. Han kunde inte fkusera på vad han skulle läsa ch har aldrig klarat att göra en läxa i hela mitt liv. Han blev lätt störd när flera pratade samtidigt ch fick därför fta sitta för sig själv. Vidare var han mycket impulsiv ch gjrde fta överlagda saker sm han sedan ångrade. Det blev mycket klagmål från föräldrar, lärare ch kamrater sm inte kunde förstå varför han aldrig kunde skärpa sig. Patienten hade hppats att svårigheterna skulle växa brt, men så har inte blivit fallet ch han har nu stra svårigheter att passa tider, att strukturera sin dag ch att alls få sin tillvar att fungera. Läsa en bk klarar han inte, videfilmer får han se i krtare sekvenser med pauser emellan. Det är sm en inre mtr sm han inte kan få stpp på. Han börjar känna sig desperat över sitt förklarliga tillstånd ch vädjar m hjälp. mrangne@gmail.cm 11

12 Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Patienten tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Över ch under ytan Symtm ch beteenden Funktinshinder Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. Tack till Ylva Ginsberg! Symtmbild Könsskillnader vid ADHD Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) Män Utagerande beteende Störande beteende Aggressivitet Kriminalitet Kvinnr Depressin Ångest Känslmässig instabilitet % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Flicksymtm vid ADHD Flickrna? (Svenny Kpps flickprjekt ) Arg för småsaker Humörsvängningar Lätt att ta till tårar Glömmer snabbt efteråt Liten grupp har städmani Mer prblem med uppmärksamhet än med hyperaktivitet. Sitter kvar på sin plats Skapar strategier så att det inte märks Låg energinivå; rkar inte, nickar till Lata ADL 2/3 av krnlgisk ålder Av ca 40 flickr med ADHD hade hälften ckså mtriska svårigheter mrangne@gmail.cm 12

13 Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Krnlgiskt 17 år 17 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Visinen, förväntningarna - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Mentalt 12 år 12 år Lagm krav, bättre relatin 107 Symtmen ch funktinsinskränkningen bör kunna dkumenteras med hjälp av andras uppgifter, sklbetyg ch andra papper. Tag med föräldrar, äkta make/maka, nära vänner, arbetsledare vid ett intervjutillfälle. Några exempel Spara-knappen Hn sm försvann på café vid läkarbesöken Hårförlängerskan Amfetaministen Skrna på sffan på avd 1 Mannen i bälte på avd 52 Försumma inte att gå igenm patientens nuvarande funktinsnivå på arbetet. mrangne@gmail.cm 13

14 Knsekvenser av ADHD/DAMP Uselt självförtrende Påtagliga kamratprblem Om scial beteendestörning vid 10 å.å. är risken str för psykscial missanpassning med missbruk Kriminalitet Ca 25% av de i häktet har ADHD 25-40% av intagna i kriminalvården har ADHD Scial fbi eller scialt negativa; 40% i tnåren Många blir passiva ch överviktiga sm vuxna 1/3 acceptabel prgns, 1/3 måttlig-dålig, 1/3 mycket dålig AD/HD samsjuklighet ch följder Utvecklingsstörning Aspergers syndrm Tics/Turettes syndrm Specifika inlärningsstörningar (dyslexi, dyskalkuli) Depressin, dystymi Biplär sjukdm Ångestsjukdmar (PTSD, scial fbi, OCD, GAD) Stressrelaterade sjukdmar utmattningssyndrm, utbrändhet Missbruk/berende Persnlighetsstörning Ätstörningar Smatisk sjuklighet (lycksfall, övervikt) ADHD tidigare diagnser Specificerad psykiatrisk diagns 67%! Biplär sjukdm 5% Egentlig depressin 48% Psyks 3% Scial fbi 8% OCD 6.5% Paniksyndrm 11% GAD 2% PTSD 0% Ätstörning, inkl anrexia 13% Anrexia nervsa 2% Brderline 8% ADHD vanligare i vissa grupper Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % Susanne Bejert 2009 AD/HD samsjuklighet ch följder Allt hänger ihp Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) Trtssyndrm Uppförandestörning (Kriminalitet ej någn sjukdm) ADHD Missbruk/berende Antiscial persnlighetsstörning mrangne@gmail.cm 14

15 Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Varningssignaler för möjlig ADHD Prblem i studier eller yrke Hemmet rörigt, svårt hålla rdning Erfarenhet av drger Kriminalitet Ärftlighet Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) Prgns Överaktivitet ch impulsivitet avtar fta med stigande ålder men bristande uppmärksamhet tenderar att kvarstå. Prgnstiskt gynnsamt är att ha svårigheter även med inlärning ch scialt beteende, särskilt att tidigt uppvisa ett antiscialt beteende präglat av trts ch uppförandestörning. mrangne@gmail.cm 15

16 Autistiska symtm Wings triad Scial funktinsinskränkning Kmmunikativ störning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Typer av autismspektrumstörning utifrån scial stil (L Wing) Autismspektrum Den avskärmade gruppen Den passiva gruppen Den aktiva men udda gruppen (vanligast?) Den överfrmella, rigida gruppen (Aspergergruppen) Ett spektrum av samma symtmbild med lika svårighetsgrad Klassisk autism Aspergers syndrm Gråzn Ej autism Infantil autism Högfungerande autism Kanners syndrm Tack till Ylva Ginsberg! Scial förmåga Kvinnr Män Autistiska drag Autismliknande tillstånd Aspergers syndrm För diagns krävs nedsatt funktin i arbetet ch scialt. Högfungerande autism, nrmal begåvning. Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Scialt samspel (nedsatt scial förmåga). Kmmunikatin (ffa icke-verbal). Nedsatt föreställningsförmåga. Begränsade sätt att reagera på. Begränsade, repetitiva beteenden, intressen ch aktiviteter. AUTISM Ofta mental retardatin. mrangne@gmail.cm 16

17 Aspergers syndrm Vill inte Kan inte Stra svårigheter ifråga m ömsesidig scial interaktin ch kmmunikatin Mnmana snäva intressen Tvingande behv av att införa rutiner ch intressen Tal- ch språkprblem Prblem ifråga m icke-verbal kmmunikatin Mtrisk klumpighet 169 Gillberg/Gillberg Vill persnen inte, eller kan hn inte? Aspergers syndrm Aspergers syndrm (frts) Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Are yu an aspie? Mst peple with Asperger s will answer yes t all f these questins: I find scial situatins cnfusing. I find it hard t make small talk. I tend t turn any cnversatin back nt myself r my wn interests. I excel at picking up details and facts. I find it hard t wrk ut what ther peple are thinking and feeling. I can fcus n certain things fr very lng perids. Peple ften say I was rude, even when this was unintentinal. I have very strng, narrw interests. I d things in a very inflexible, repetitive way. I have difficulty making friends. Integritet Självhävdelse Individ Originalitet Integritet ch samarbete Knflikt Smärta Samarbete Anpassning Grupp/samhälle Knfrmitet Källa: Cambridge Lifespan Asperger s Signal/symtm mrangne@gmail.cm 17

18 Vad kstar det att vara med här? Vi är alla besvärliga det berr på vem man frågar! Hur mycket behöver jag anpassa mig, hur mycket våld måste jag göra på mig själv ch mina värderingar, för att få vara med? 178 Å andra sidan - vad kstar det att inte vara med här? Vad saken gäller Utanförskap, ensamhet, mbbning, brist på erkänsla, utebliven lön- ch karriärutveckling, hälsa? Vem ska jag egentligen samarbeta med, m vad, när, hur ch varför? Vilken psitin du intar avgör vilken srts prblem du kmmer att ha i ditt liv. Freuds mdeller Medvetet Förmedvetet Integritet Samarbete Undermedvetet Utanförskap, önskad, älskad, ensam Överanpassad, utnyttjad, slutkörd, utbränd 184 mrangne@gmail.cm 18

19 Den persnlighetsstördes dilemma Psykdynamisk mdell Taskiga kartr, allra mest vad gäller självbilden. Förstår inte hur hen upplevs av andra. Plågad ch en plåga, men ingen har försökt förmedla hur persnen uppfattas - dvs persnen får ingen autentisk återkppling på sitt beteende. Prata med persnen, utgå från att alla VILL fungera med andra ch få deras uppskattning. GE CHANSEN till självinsikt, mgnad ch förändring! Överjaget Detet Jaget Omvärldens krav Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner mrangne@gmail.cm 19

20 Fördelar med Asperger Mnmana intressen mycket kunskap! Hög mral Högre värden Pålitlighet Teknisk begåvning Specialintressen Ibland specialbegåvning avseende teckning, musik, abslut gehör Självständigt tänkande Rättframma ch uppriktiga Nggranna Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Svårt att planera, rganisera, srtera Uppleva tid Hantera nya situatiner Klara av frustratiner Klara av självklarheter Hitta Kmma ihåg Srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Stresskänslig Perceptinsstörningar Ljud distrsin Lukt överkänsliga Syn kntakt, fixering överkänslig för ljus, känslighet för mönster ch färger - föredrar svart Beröring överkänslighet Känsel stickiga kläder, skrynkliga strumpr, tvättråd i tröjr Knsistens Kött, blandning av mat Temperatur över eller underkänslighet Susanne Bejert 2009 Symptm sm fta följer Depressin Självskadande beteende Aggressivitet Annrlunda ätbeteenden Sömnstörning Specifika rädslr Samsjuklighet vid autismspektrumstörning Autismspektrumgruppen tidigare diagnser Utvecklingsstörning Krppslig sjukdm Epilepsi, allergi, GI, smärta Språkstörning Dyslexi/dyskalkuli Perceptinsavvikelser ADHD (ej enl DSM-IV) Tics/Turettes syndrm Tvångssyndrm (f f a samlande ch symmetritvång) Scial ångest Utmattningssyndrm Depressin Dystymi Biplär sjukdm Schizfreni (ej enligt DSM-IV) Övriga psykser ch psyksliknande tillstånd (fta stressinducerat) Katatni Ätstörning Persnlighetsstörning Schiztypi Emtinellt instabil persnlighetsstörning Missbruk Egentlig depressin 35% Biplär sjukdm 4% Psyks 9% Scial fbi 7% OCD 23% Panik syndrm 11% GAD 6% PTSD 2% Bulimia 0% Anrexia nervsa 13% Brderline 14% Alkhlmissbruk 5% Självmrdsförsök 17% Susanne Bejert 2009 mrangne@gmail.cm 20

21 84 persner med autismspektrumtillstånd Förklaringsmdeller för autismspektrumstörning Jämn könsfördelning 54% män Genmsnittsålder ~ 30 år (SD 10 år) 17 % hade partner 8 % hade barn 69 % av männen ch 39 % av kvinnrna hade haft barnpsykiatrisk kntakt 84 % haft psykiatrisk kntakt i vuxen år 22 % pstgymnasial utbildning 56 % sjukskrivna eller sjukbidrag 8 % i heltidsarbete Rydén & Bejert 2008 Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Förmåga att förstå att andra persner har tankar, känslr, avsikter ch önskningar ch vad dessa kan röra sig m. Mentalisering, eller kgnitiv empati, är en förutsättning för affektiv empati, medkänsla, ch för hänsynsfullt beteende. Central kherens. De flesta människr utgår från helheten ch sammanhanget, men persner med AST ser detaljerna först ch försöker bygga upp en helhetsbild av dessa. Exekutiva funktiner. De delfunktiner sm behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt, kunna möta ch hantera nya situatiner, fatta beslut ch lösa prblem. Spegelneurn Neurn sm aktiveras både när individen utför en viss handling ch vid bserverande av samma handling, utfört av en annan individ. Neurnen speglar beteendet sm m bservatören utförde det själv. Hs persner med autism aktiveras inte spegelneurnen när de bserverar andra göra samma rörelse sm de själva gjrt. Tack för ss! (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) Maj 2017 Sannlikt fungerar inte spegelneurnen på krrekt sätt. mrangne@gmail.cm 21