Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?

Transkript

1 Vilka är ni? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm Maj 2015 Vad vill ni uppnå idag? 1. Psykisk sjukdm Vad innebär det? Var går gränsen mt nrmalt/friskt? Varför utvecklas den? Hur känner man igen den hs de drabbade? 2. Få kunskap m de vanligaste psykiska sjukdmarna. 3. Hur bemöter man den drabbade? Det gda mötet Kmmunikatin med psykiskt instabila Gränssättning för båda parter Balans mellan prfessinalitet ch medmänsklighet Hur skydda sig själv? Hur hantera dina egna reaktiner? 4. Psykisk livräddning hur bemöter man människr med självmrdstankar? Michael Rangne Michael Rangne 6 Saknas Övrig ångest (GAD, PTSD) Kris ch anpassningsstörning Stressrelaterad sjuklighet (utbrändhet, utmattningssyndrm) Neurpsykiatri (autismspektrum, Asperger, ADHD, Turette, lågbegåvning) Missbruk (?) Övr persnlighetsstörning (psykpati, narcissism sv) Dag 1 - kmmunikatin ch möten Det gda mötet - gda relatiner är ingen slump Att möta en människa sm är i kris eller av annan anledning mår psykiskt dåligt När det inte går så bra Missnöje, ilska ch aggressivitet Hur tar jag hand m mig själv? Att själv få näring av mötet Vad gör jag med mina jbbiga känslr? Gränser Balansen mellan prfessinalitet ch medmänsklighet Intrduktin till psykisk hälsa Läget 2015 Hur känner man igen psykisk sjukdm? Varför blir man psykiskt sjuk? Dag 2 hälsan Hur känner du igen de vanligaste psykiska sjukdmarna, ch hur kan du möta de drabbade? Depressin ch biplär sjukdm Ångestsjukdm (panik, tvång, fbier) Självmrdstankar ch självskadebeteende Psyks Persnlighetsstörning Psyksmatik Michael Rangne Michael Rangne 8 1

2 Det finns inga metder, inga recept, inga sjupunktlistr, för hur man hanterar besvärliga människr - man måste förstå! Människr är lika 9 var ch en är krånglig på sitt eget persnliga vis! Kunskap är makt Michael Rangne 15 2

3 Officiella internetsidr för vårdgivare ch patienter Övriga föreningar/sidr sm vänder sig främst till patienter ch anhöriga (Natinell samverkan för psykisk hälsa) /Lakemedelsbken/ (ätstörningar) (förstämningssjukdm) (tvångssyndrm) (brderline persnlighetsstörning) (ångestsjukdmar) Föreningar/sidr sm vänder sig främst till patienter ch anhöriga, neurpsykiatri Träning, självhjälpsprgram ch psykterapi för patienter (psykterapeuter med kgnitiv inriktning) (kgnitiv terapi via internet) (Riksförbundet Attentin) (Janssen) (Lilly) Tips ch tankemdeller sm 1. Ni förhppningsvis kan använda i arbetet med klienterna. 2. Klienterna kan använda sm hjälpmedel för att bättre förstå ch hjälpa sig själva. Michael Rangne Michael Rangne 21 3

4 Övning Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: 22 Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Michael Rangne Prjektin Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? Istället för att se sig själv skyller man fta på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar

5 När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande? Situatinen i ett nötskal Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Inse att det INTE handlar m: Att vara anhörig eller hjälpare Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Trligen är inget av allt detta ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Men är det bara patientens fel? Vilka fallgrpar kan du kmma på i bemötandet/relatinen? Försök kmma på några säkra sätt sm vi i vården kan ta till för att skapa missnöjda patienter. Reducera patienten till bjekt. Förälder-barn-relatin. Tala ned till. Inte lyssna ch ta in förutsättningslöst innan jag bemöter. Inte se det friska hs patienten. Tr att patienten är/vill sm man själv. Förvänta/begära respekt, likvärdighet, gillande ch beröm av patienten. Jag förstår. Ta över/styra/kntrllera samtalet ch patienten. Inte ge återkppling, inte visa att man hört ch förstått

6 Fler lämpliga tillvägagångssätt Vad menas med att Kalle är besvärlig? Respektlöst bemötande. Ljuga / lva saker man inte säkert vet att man kan hålla. Höga hästar, maktspråk. Insistera på rutiner för rutinernas skull. Han gör inte sm jag vill?! Vill inte Kan inte När den andre inte samarbetar : Är det han sm är besvärlig? eller Har han gda skäl att inte vilja samarbeta med ss? 46 Vill persnen inte, eller kan hn inte? 47 Vad händer m jag lyckas Kalle gör allt jag vill? Vide Gunilla Utbränd!

7 Integritet ch samarbete Disciplin? Mtivatin? Integritet Knflikt Samarbete Pedaggik? Cachning? Mentr/handledare? Individ Originalitet Smärta Grupp/samhälle Knfrmitet Signal/symtm Hjärnan + Empati Sympati Känsla för rättvisa ch rättvisa Upprätt gång Väskan Bära hem födan, ta med barnet Äta gemensamt Alla barn hela flckens Överlägsen scial- ch samarbetsförmåga När relatinen går snett Det du kmmer att få ut av ditt liv står i direkt prprtin till Men det är aldrig kärleksfullt mt dig själv eller någn annan att vara någn annans dörrmatta eller låta sig utnyttjas! din förmåga att ge andra människr det de vill få ut av sina liv! Michael Rangne 55 Tack till Kay Pllak 7

8 Vad menas med att leva med integritet? Persnligt ansvar Scialt ansvar Kngruens mellan dina högsta värden ch ditt sätt att leva. Integritet Knflikt Samarbete Glädje, lycka ch självkänsla följer av kngruensen. Självkärlek självrespekt Smärta Vara viktig för andra Höra till Självkännedm Signal/symtm 59 Öppenhet Tydlighet Självkärlek, självrespekt Persnligt ansvar Integritet Behv, gränser Självkännedm Uttrycka sig Persnligt språk Persnlig auktritet Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende Scial ångest, fbisk persnlighetsstörning Skuld, skam, ånger ch ångest Mening Samarbete, anpassning Acceptans, gemenskap, tillhörighet Självkänsla, självkärlek, självrespekt Vara viktig för andra Reprduktin! En sund persnlighet har rimliga behv ch gränser ch förmår hävda dem på ett sätt sm gruppen accepterar Integritet Vet vem hn är ch vad hn behöver. Rimliga behv ch gränser. Knflikt Smärta Samarbete Förstår värdet av scial acceptans. Samarbetar m rimliga saker på ett vettigt sätt. Vilken psitin du intar avgör vilken srts prblem du kmmer att ha i ditt liv. Integritet Samarbete Hävdar dessa på ett effektivt sätt. Signal/symtm Samarbetar inte m sådant sm kmprmetterar integriteten. 62 Utanförskap, önskad, älskad, ensam Överanpassad, utnyttjad, slutkörd, utbränd 8

9 x Falsk diktmi? x Privat förälder Egna behv värderingar Hög integritet ch självintresse helt kay OM det kmbineras med hög msrg m den andre! Vi är BÅDA viktiga! Det ska bli bra för mig OCH den andre. Privat make Privat vän Egna behv intressen Win-win, sund narcissism Jbbet kllega Egna behv hälsa 64 Michael Rangne 66 Fritid ch arbete balans i livet Psykdynamisk mdell Fritid Knflikt Arbetet Överjaget Familj Hälsa Vänner Intressen Smärta Prestera Arbetskamrat Utveckla ch utvecklas Jaget Omvärldens krav Detet Signal/symtm 67 Narcissim ch psykpati Scial ångest, fbisk ps, självständig ps Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet 9

10 Händelse Vem bestämmer över mina känslr? Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Känsla Beteende/handling styrd av känslan Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Jag steg upp på mrgnen, ch så var den dagen förstörd. 73 Michael Rangne Vår hjärna har ett prblem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Världen sm vi vill att den ska se ut 76 10

11 Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Vanligen välmående ch välfungerande människa 17 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Världen Kartan Krnlgiskt 17 år Mentalt 12 år Visinen Kartan 12 år Lagm krav, bättre relatin Ofta mindre välmående ch mer prblematisk persn Depressin Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Världen Ångestsjukdm Ängslan, r, uppförstring Kartan Psyks Vanföreställningar Visinen Autismspektrum ADHD Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter 82 Visinen Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Terrängen Förstår ej världen Kartan Kan ej hantera världen ptimalt Accepterar ej diskrepansen Jbbiga känslr, knflikter, lidande!

12 Terrängen Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Kränkningen ligger här Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? Vill jag hjälpa eller påverka måste jag vanligen arbeta här! Terrängen Visinen Världen Kartan Kartan Visinen 87 Dysfunktinella autmatiska tankar ch tlkningar Villkrliga antaganden Den nda cirkeln Händelse Kgnitiva scheman ch grundantaganden Kgnitiva förvrängningar Grundantaganden Autmatisk (ev dysfunktinell) tlkning/tanke 89 Negativ sinnesstämning 90 12

13 Hur kan vi reducera dissnansen? Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Gda förebilder Gda samtal människr emellan Reducera stress Infrmatin ch utbildning Behandling av psykisk sjukdm Psykterapi 91 Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? 92 En fruktbar utgångspunkt? Det ligger någt i det du säger Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt. 94 Den besvärlige har fta ingen aning m vad han håller på med Medvetet Förmedvetet Undermedvetet Självkännedm - en bristvara Det tycks sm att självkännedm är svår att uppnå, ch ju mindre man har av den dest större prblem har man. [ ] Men hur ska man öka självkännedmen? Kanske genm att försöka se ss själva utifrån, med andras ögn, eller genm att reflektera över sitt eget beteende. Det är ganska klart hur långt man kan kmma på den vägen. Fråga andra rent ut? Kanske, men människr är benägna att ge andra feedback av den här typen. Vi är alla mgivna av en mur av tystnad

14 Vad är kärlek? Riktig kärlek! Man kan inte ändra en annan människa Man kan inte ändra en annan människa Men man kan erbjuda den andre den självinsikt sm kan få denne att själv vilja ändra sig Andel av de anställda Skilj på råd ch gda råd Går att få att få rdning på! Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav. Grad av besvärlighet brist på vilja ch/eller förmåga Michael Rangne

15 Ge ett erbjudande men fatta inte beslut åt den andre. Ta inte över ansvaret srtera det Patientens ansvar Läkarens ansvar Någn annans ansvar Gda relatiner är resultatet av ett antal väl definierbara persnliga egenskaper ch beteenden En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat Vad menas med terapeutisk allians? Alla människr hatar att ta rder Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. N invlvement, n cmittment

16 Alla människr hatar att ta rder Om att skapa en allians en början Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. N invlvement, n cmittment (den sm inte är med kmmer att vara emt). 109 Önskan eller behv? Målet Vad den andre vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad medarbetaren behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över medarbetaren eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv Den andre ska inte bara göra någt Han ska vilja göra det han gör! Vad utmärker en bra psykterapi? Alla människr har behv, alla vill någt Identifiera ch tillfredsställ människrs behv Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) 16

17 Psykterapi Det viktigaste Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. 116 Bemötande av patienter med psykiska besvär Frskning visar att Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet 119 Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås För att hamna i rätt utgångsläge Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del. Har du prövat med att försöka???? TYCKA OM din patient?!!!!!

18 Li Chengping Det är inte bara Ya Jiaxin. Vi är allihpa sjuka. Vi måste inse att bästa uppfstran är att lära barnen älska sina medmänniskr. Du behöver inte tycka m hela patienten ch allt han gör men försök hitta någt du uppskattar, ch fkusera på det! Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre Vilka verktyg har vi? Barn sm har det bra behöver mycket litet uppfstran De behöver däremt vuxna sm tar dem på allvar bemöter dem med respekt, sm likvärdiga medmänniskr sätter gränser för sig själva tar ansvar för stämningen i hemmet stöttar utvecklingen av barnets självkänsla, integritet ch persnliga ansvar inte gör barnen till sitt livsprjekt Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn 127 Michael Rangne

19 Den likvärdiga relatinen Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Subjekt Subjekt Förälder Förälder I den likvärdiga relatinen utgör patientens tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Patienten ch hans inre värld behandlas med samma allvar sm min egen. Vuxen Barn Vuxen Barn Empati i praktisk handling Vi vill varken ha beröm eller metder Vi vill ha äkta kntakt ch närande relatiner Vad behöver denna människa just nu? Hur kan jag hjälpa henne med det? The deepest hunger f the human sul is t be understd. Stephen R Cvey 19

20 Stötta på rätt sätt Fråga patienten hur du bäst hjälper henne. Stöd din anhörige att göra sådant hn tycker m ch mår bra av prmenad fika prata träffa någn vän i vars sällskap hn brukar må bra 135 Lathund för fungerande kmmunikatin 16-åringen på villvägar Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. Varför skulle hn lyssna på dig? Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet

21 Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. I stället för metder ch tekniker Min partner? Min fru? Mina barn? Mina vänner? Mina medarbetare? Min chef? Kntakt ch relatin Närvar Dialg Lyssna - på det sm sägs, ch det sm inte sägs Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Möt den andre på ett existentiellt plan Respekt ch likvärdighet Medkännande det kunde lika gärna varit jag själv 141 Slutsats? Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga 143 Patientens kntaktförmåga Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 144 Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu!

22 Vården är det sm sker mellan mig ch patienten Prcessens kvalitet avgör samtalets kvalitet Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. 147 Hur känns det för den andre - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? Kahlil Gibran, Prfeten 148 Michael Rangne Den stra hemligheten Förresten är?????? löjligt enkel, egentligen försök med litet vanlig enkel vänlighet! 150 en sak till!!!!!! ha litet KUL!! 22

23 Svårt med sympatin? Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv! Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism 152 Tack till Maria Larssn! 153 Upplevelse av mening med det sm sker. Känsla av att man ger någt, uppleva att man gör skillnad för någn annan, utan egen vinning. Få ut någt för egen del, berikas. Fkusera på glädjen, det psitiva, det sm faktiskt sker inte det sm ännu inte skett. Tacksamhet för det sm sker ch det man får. Rimliga krav på sig själv det krävs två för en tang. Behandla det sm går ch lära sig leva med resten (båda parter). Stötta varandra i arbetsgruppen. Regelbundna möten i gruppen m stress ch hur ni har det, gärna ledda av utbildad samtalsledare. Stöd utanför arbetet. Ha ett liv! Hur är vi mt varandra här hs ss? Michael Rangne Sv Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt Knyt band Till familj, vänner, medmänniskr Jag Relatinen Du Ät Sunda kstvanr Frtsätt lära Behåll nyfikenheten, testa nya saker Ge Tid, kärlek, uppmärksamhet Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, 2008 Michael Rangne Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt)

24 Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Vad kan vi lära av Buddha? Ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Jag har någt att lära av varje människa jag möter? Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. 158 Sökaren nr 1/ Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Skulle ni kunna tänka er att vara där jämt? Ibland lider man helt frivilligt flera dagar i sträck! Alltid ch i varje stund. Vartenda ett. Kan jag välja litet ftare? Michael Rangne Tack till Kay Pllak! Hur skulle det kännas för den andre m han upplever att han har betydelse för ss, att han ger även ss någt värdefullt för vår egen del? När det inte går så bra

25 Vad hade du väntat dig? Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang. 165 Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Andras aggressin Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Utbrttets faser Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Ånglås/hjärnlås/krtslutning Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Vägkrsningen Lugnar sig, förhindrar utbrttet Men det är DU sm måste välja vilket. Härdsmälta Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 25

26 Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga människr är ännu viktigare här! Vilken zn kmmunicerar vi i just nu? Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta den andres känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig människr! Rädda människr slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Grön zn Låt ss undersöka det Det fixar vi! Jag har varit klar Jag kan ha gjrt fel Vi uppfattar ng detta lika Jag är k men kan bli bättre Det finns trligen ett bättre sätt Låt ss vara flexibla Det är en spännande idé Röd zn Ingen vet någt m detta Hur trr du jag ska hinna det? Du har inte förstått Det är inte mitt fel Där har du fel Jag är inte sämre än andra Så har vi alltid gjrt Bestämmelserna säger Så har vi aldrig gjrt förut Tack till Lennart Lindén, Ugil Knsult Gränser Gränser Tips för att hantera människr i röd zn Var närvarande, se (uppfatta) vad sm händer. Håll dig själv lugn. Lgik ch vädjan till det vuxna i den andre fungerar vanligen inte Ta ansvar för klimatet Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme Km från rätt plats: Medmänsklighet, vilja väl, bry dig på riktigt Empati, förmedla vad du ser: Begripliggör Nrmalisera Sympati. Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl Be den andre m råd Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras

27 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Arga, missnöjda ch htfulla människr 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa den andre med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 177 Skenet bedrar? Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hyptyres 178 Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Svar: det märker man fta inte alls! 27

28 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 184 Att förstå psykisk sjukdm DSM diagnstisk ch statistisk manual Axel I: Axel II: Axel III: Axel IV: Axel V: Kliniska syndrm Persnlighetsstörningar, mental retardatin Krppslig sjukdm/skada sm bidrar till symtmbilden Psyksciala prblem ch övriga prblem relaterade till livsmständigheter Glbal funktinsförmåga (GAF) Vad vill vi veta? 1. Har hn kntakt med vården nu, någn att vända sig till? 2. Tidigare sjukhistria? Har hn fått någn diagns? 3. Hur mår hn just nu? 4. Vad är det sm gör att hn tar kntakt just nu? Har någt hänt? 5. Vad är det värsta sm skulle kunna hända nu? Vilken är hennes största rädsla/farhåga? 6. Vad har hn själv försökt göra för att må bättre? 185 Vad vill vi veta? 7. Vad vill hn själv ha nu? Förståelse ch tröst, någn att samtala med, gda råd, hembesök, kntakt med akutmttagning eller öppenvård, inläggning? 8. Vilket stöd har hn runt mkring sig? Anhöriga, vänner, nätverk? 9. Finns det en suicidrisk? Hur str? 10. Anhöriga/närståendes uppfattning m situatinen. 11. Är patienten psitiv till tidigare vård ch det du föreslår? Det viktigaste 1. Samtalet är fta patientens första kntakt med psykiatrin ch frmar hennes bild av psykiatrin. 2. Samtalet är en del av behandlingen. 3. Play it safe! Vi ska inte gissa vad patienten trligast lider av utan se till att patienten får rätt mhändertagande utan risk. Låt inte uttalade eller uttalade förväntningar påverka dig (många samtal, snabba samtal, effektivitet, avhålla patienterna från att besöka vården). Glöm aldrig att värdera suicidrisken (även m patienten inget säger). 4. Får du inte hyggligt gd kntakt med patienten faller hela bedömningen. En patient sm inte upplever att du bryr dig på riktigt kmmer inte att få ut eller göra någt av samtalet. Ilskna ch trevliga patienter har högre självmrdsrisk. 28

29 Det viktigaste 5. Vid säkerhet fråga m det finns någn mer du kan få prata med. 6. Invlvera patienten! Summera det sm framkmmit ch förmedla din bedömning till patienten. Fråga m du förstått rätt. Fråga vad patienten själv tycker vre det bästa att göra nu. 7. Föreslå, utifrån utfallet av punkt 6, vad du tycker vre den bästa hanteringen ch fråga patienten vad hn tycker m detta förslag. 8. Om inte, fråga åny vad patienten föreslår ch försök hitta den bästa möjliga kmprmiss sm patienten samtycker till. 9. Gör en överenskmmelse med patienten! 10. Tacka för samtalet ch hälsa välkmmen åter. Frisk eller sjukt? Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? Några sökvägar ch infrmatinskällr vid psykiska besvär Diagnstiskt test: Hur mår du idag? Ja Nej Vet ej S 1. S 2. S 3. T 1. T 2. T 3. G 1. G 2. G 3. Pa 1. A/Sp 1. P 1. D 1. D 2. Su 1. B 1. Att göra brt sig eller verka dum, hör det till Dina värsta rädslr? Undviker Du aktiviteter eller andra sammanhang m Du riskerar att hamna i centrum för uppmärksamheten? Är Din rädsla att göra brt Dig så str att Du undviker att prata med andra eller delta i sciala aktiviteter? Tvättar Du Dig mycket fastän Du egentligen är ren, eller har det varit så tidigare? Kntrllerar Du upprepat spisen eller att Du har låst dörren, eller har det varit så tidigare? Måste Du göra saker m ch m igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Orar Du Dig nödigt mycket för bagateller? Är Du ständigt rlig? Är Du krppsligt spänd nästan varje dag? Har Du upplevt avgränsade perider, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla ch sm åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Finns det någn speciell plats, sak eller situatin sm ger Dig ångest, ch sm Du därför helst undviker? Har Du varit med m någn svår ch behaglig händelse, sm frtfarande stör Dig eller påverkar Ditt liv? Har Du under de senaste två veckrna känt Dig ledsen ch nere? Har Du under de senaste två veckrna tappat intresset för Dina dagliga sysslr? Har Du under de senaste två veckrna haft tankar på självmrd sm en möjlig utväg? Har det under det senaste året hänt att Du eller någn annan tyckt att Du dricker mer alkhl än vad sm kanske är lämpligt? Frågr m Ditt välbefinnande Frågr m Ditt välbefinnande (psykiatrin) Det är vanligt att våra patienter har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. För att minska risken för att missa viktiga besvär sm kanske plågar Dig - med risk för att Du inte får bästa möjliga behandling - ber vi Dig att fylla detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Frågr m Ditt välbefinnande (vårdcentral) Det är vanligt att människr sm besöker vårdcentralen har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. Vanligen handlar det m ångest ch nedstämdhet. För att lättare upptäcka m Du är en av många sm är drabbad av dessa mycket vanliga besvär ber vi Dig att fylla i detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Nyckel till frågrna (ja-svar) S 1 3 Misstänk scial fbi T 1 3 tvångssyndrm G 1-2 generaliserat ångestsyndrm Pa 1 paniksyndrm (med / utan agrafbi) A/Sp 1 agrafbi (med / utanpaniksyndrm), specifik fbi eller scial fbi P 1 maladaptiv stressreaktin, akut eller psttramatiskt stressyndrm D 1 2 depressin / dystymi Su 1 suicidrisk. Diskutera mgående med läkare! B 1 alkhlprblem Ä 1 ätstörning M1 hypmani/mani/biplär sjukdm Ä 1. M 1. Tycker Du att Du har så mycket tankar kring mat ch Ditt ätande att det ibland kan kännas jbbigt för Dig? Har Du någn gång haft en perid m minst två dagar då Du känt Dig så bra eller uppåt att till mds att andra tyckt att Du inte varit Dig själv, eller att Du varit så uppskruvad eller energisk att Du kmmit i svårigheter på någt sätt? Namn: Datum: Tack för Din medverkan! 29

30 Paniksyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Separatinsångest (barn) Realångest Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Om vår verklighetsuppfattning Hela beflkningen Neurs Generaliserat ångestsyndrm Missbruk Psyks Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 195 Störningar sm vanligen diagnsticeras i barndmen Mental retardatin Inlärningsstörningar Lässvårigheter Räknesvårigheter Skrivsvårigheter Mtrisk störning Störd utveckling av krdinatinsförmågan Genmgripande störningar i utvecklingen Autistiskt syndrm Aspergers syndrm Störningar sm dmineras av bristande uppmärksamhet ch stört beteende Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADD/ADHD) Uppförandestörning Trtssyndrm Tics (t ex Turettes syndrm) 197 Separatinsångest Störningar sm vanligen diagnsticeras först hs vuxna Maladaptiva stressreaktiner (med nedstämdhet, ångest ch/eller stört beteende) Stressjukdmar Utmattningssyndrm Utbrändhet Förstämningssjukdm Depressin Dystymi Biplär sjukdm Ångestsyndrm Scial ångest Paniksyndrm Agrafbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Smatfrma syndrm Smatiseringssyndrm Knversinssyndrm Smatfrmt smärtsyndrm Hypkndri Dysmrffbi Odifferentierat smatfrmt syndrm Dissciativa syndrm Psyks Vanföreställningssyndrm Schizfreni Primära sömnstörningar Ätstörningar Anrexia nervsa Bulimia nervsa Ätstörning UNS Persnlighetsstörning cluster A Schizid Schiztyp Paranid Persnlighetsstörning cluster B Narcissism Psykpati Brderline Histrinisk Persnlighetsstörning cluster C Fbisk Osjälvständig Tvångsmässig Impulskntrllstörningar sm inte klassificeras i andra sammanhang Intermittent explsivitet Kleptmani Pyrmani Spelmani Kgnitiva, rganiskt betingade störningar Knfusin Demens Substansbetingade psykiska störningar (alkhl, narktika, lösningsmedel, läkemedel, kffein) Intxikatin Knfusin Abstinens Missbruk Berende Demens Psyks Förstämningssyndrm Ångestsyndrm Sömnstörning Några av de vanligaste tillstånden Stressrelaterat kris, anpassningsstörning, utmattningssyndrm Depressin ch dystymi Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Narcissism Psykpati Brderline 199 ADHD Aspergers syndrm Scial ångest Paniksyndrm Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Psttraumatiskt stressyndrm Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Maladaptiva stressreaktiner Sexuella störningar ch könsidentitetsstörningar Sömnstörningar Dissciativa syndrm Ätstörningar Smatfrma syndrm Schizfreni ch andra psyktiska störningar Förstämningssyndrm Ångestsyndrm Persnlighetsstörningar Substansrelaterade störningar Knfusin Demens

31 Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Maladaptiva stressreaktiner Dissciativa syndrm Förstämningssyndrm Smatfrma syndrm Persnlighetsstörningar Sexuella störningar ch könsidentitetsstörningar Klassifikatin av förstämningssyndrm Biplära syndrm Förstämningssyndrm n Uniplära syndrm Sömnstörningar Ångestsyndrm Ätstörningar Schizfreni ch andra psyktiska störningar Substansrelaterade störningar Knfusin Demens 201 Biplär I Biplär II Cykltymi 202 Egentlig depressin, enstaka episd Dystymi Egentlig depressin, recidiverande Störningar avseende ätande ch vikt Depressin Ätstörning UNS AN BN Obesitas Hets ADHD DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Störda ätbeteenden Tvångssyndrm Ppulatinen Vill inte Kan inte Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Vill persnen inte, eller kan hn inte? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det nytt?

32 Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? Psykiatri eller primärvård? Hur brukar det vara, hur brukar patienten må? Om patienten i vanliga fall brukar må bra ch vara nöjd med livet ch sig själv kan hn i nrmalfallet mhändertas i primärvården. Förutsatt att det inte föreligger suicidrisk eller annan inläggningsindikatin. Skulle du vara nöjd m du kunde må sm du brukar må igen? En patient sm säger att det har aldrig varit bra, hn vet inte vem hn är, hela livet har varit ett h-e, hn måste få psykterapi etc behöver förmdligen psykiatrisk specialisthjälp. Har du alltid haft det så här svårt? Diagns? Drabbad av jästsvamp Jästsvampinfektin Hypkndri Tvångssyndrm Smatiseringssyndrm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Depressin En helt vanlig dag på Serafen En helt vanlig dag på Serafen Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. Mia, 29 år Urusel självkänsla Skäms för sin persn ch sitt utseende Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut 32

33 En helt vanlig dag på Serafen Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv En helt vanlig dag på Serafen Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök En helt vanlig dag på Serafen Lisa, 24 år Uppväxten kay Nedstämd Ångestfylld Livet meningslöst Festar på kvällarna Orkar inte söka arbete Hatar mig själv Skär sig ibland för att döva ångesten Nya sjukdmar? Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck 216 Har vi ett prblem? Resultat (PART) Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa sm har 3.8 % av beflkningen (20-65 år) i Stckhlm bedöms uppfylla kriterierna enligt DSM-IV för ett psykiatriskt syndrm 4-5 % vårdas inm psykiatrin i Stckhlm under ett år 20% får ångestsjukdm 45% av kvinnrna får depressin 5-7% har depressin just nu 18% av männen missbrukar alkhl 6% av kvinnrna missbrukar alkhl 1% får psyktisk sjukdm Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv 33

34 Knsekvenser av att inte bli återställd 1. Kunskap Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl 4. Tänkandet Kst Kärlek Jbbet 220 Varför inte? Otur Varför blir man sjuk? Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Misslyckanden Srg Sjukdm Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek 223 Psykisk hälsa hs unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste åren Många barn är i praktiken föräldralösa barn har missbrukande föräldrar barn blir vittne till våld i hemmet barn misshandlas själva i hemmet barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar barn utsätts för sexuella övergrepp barn har föräldrar i fängelse. Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD Två huvudförklaringar: 1. Svårare att kmma in på arbetsmarknaden. 2. Den ökade individualismen ch valfriheten upplevs stressande (försörjning, partner, vänner, religin, kön). Sven Bremberg, statens utredare, dcent vid Statens flkhälsinstitut

35 Stress- ch sårbarhetsmdell Bi-psyk-sci-kulturell mdell Hur blir vi av för mycket stress? Sårbarhet Stress Bilgi Psyklgi Scialt Kultur Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårigheter Aggressiva Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär Psykisk hälsa Sårbarhet för psykisk sjukdm alstras tidigt Många faktrer kan både bygga upp en långsiktigt ökad sårbarhet ch generera stress i nuet Ärftlighet Bilgiska faktrer före/efter födelsen Barndm/uppväxt separatiner förluster Persnlighetsavvikelse missbruk psykisk sjukdm emtinell försummelse Friktin, knflikter, utanförskap Psykisk sjukdm Persnlighetsavvikelse Krppslig sjukdm Missbruk Sciala/existentiella prblem Ensamhet Förluster (materiellt, scialt, psyklgiskt) Skilsmässa Knflikter Eknmiska prblem Arbetslöshet För mkt arbete För höga krav scialt eller på arbetet Understimulering Summan av stressnivå ch sårbarhet Sköra människrs liv ser fta ut så här Sårbarhet + en smula stress Mer än så här så blir persnen sjuk Grad av sårbarhet Hög x Stress ch sårbarhet x x Tid Låg Låg Hög Grad av påfrestning

36 Här klarar sig nästan alla Att leva är en påfrestning Sårbarhet Sårbarhet Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Blir sjuka bara av att leva Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x x Påfrestning Påfrestning Fantastiska mständigheter 233 Att leva ett vanligt liv! 234 När påfrestningarna ökar När påfrestningarna ökar ännu mer Sårbarhet Sårbarhet Alla dessa blir nu sjuka x x Ännu fler blir nu sjuka x x Klarar sig, än så länge x Påfrestning Only the strng survives x Påfrestning Vanligt liv + dum chef 235 Vanligt liv + dum chef + dum fru 236 Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Tid

37 Hur blir vi av för mycket stress? Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla) 239 Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intleranta Trötta Cyniska Uppgivna Sömnprblem Ökad ljudkänslighet Minnesprblem Kncentratinssvårig heter Nedstämdhet Ångest Krppsliga besvär Värk Tryck över bröstet Orlig mage/tarm Yrsel 240 Stressreaktiner 1. Krppsliga (värk, illamående, magbesvär, trötthet, sömn, sexlust, infektiner) 2. Tankemässiga (svårt tänka klart, nedsatt kncentratin ch minne, svårigheter med kmplexa uppgifter, negativa tankar) 3. Känslmässiga (irritabilitet, lynnighet, utbrtt, knflikter, nedstämdhet, ångest, gråtmildhet, utmattning, lust, känslkyla, empatibrist) 4. Beteendemässiga (splittrad ch fkuserad, impulsiv, skjuter upp saker, ändrade matvanr, drger ch stimulantia, rökning, överger fridtidssysslr ch umgänge, tänker krtsiktigt, dåliga beslut, inga beslut) Cynism Martyrskap Byråkrati Sjukdm Utmattning, utbrändhet eller depressin Tack till Maria Larssn! 242 Från stressad till sjuk direkta ch indirekta effekter Stress Dåliga levnadsvanr Ensam, skild, dålig eknmi, låg scial status, vantrivsel på jbbet Några närliggande begrepp Utbrändhet Burn-ut Urladdad Utmattningssyndrm Maladaptiv stressreaktin Utmattningsdepressin Använd gärna någn av dessa! Egentlig depressin med utmattningssyndrm Sjuk Reaktiv depressin

38 Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) Den trötta patienten 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) Trötthet Expneringstid för stress Läkartidningen nr Anpassningsstörning (F43.2) Akut stressyndrm (F43.0) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Ett akut livshtande trauma. Starka, snabbt växlande, inadekvata affekter, skräck, förtvivlan, ångest, aggressivitet. Tendens till dissciatin, med förmåga att tlka verkligheten krrekt vilket kan leda till irratinellt beteende. Isleringskänsla. Sömnstörning. Kan ibland gå över i ett psttraumatiskt stressyndrm, PTSD. Läkartidningen nr Läkartidningen nr För att kunna ge andra vad de behöver måste jag: Förstå dem Vilja dem väl För att rka behöver jag ckså: Själv må bra! Utbrändhet Prcess relaterad till arbetssituatinen i relatinsyrken/kntaktyrken, the cst f caring Generellt i arbetslivet Utmattningssyndrm

39 Utbrändhet (Z73.0) 1. Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet Symtmtriad: 1. Känslmässig utmattning. 2. Avståndstagande från arbetet (cyniskt, distanserande förhållningssätt). 3. Minskad effektivitet i arbetet. Kan mätas med Maslach burnut inventry eller Oldenburg burnut inventry. Ev inte alltid arbetsrelaterad (Hallsten). Kan handla m att persnen misslyckats med sina viktigaste rllfunktiner. Prestatinsbaserad självkänsla ökar risken, liksm svaga cpingförmågr. Om utbrändheten är en reaktin på ett långvarigt stresstillstånd kan den leda till utmattningssyndrm. Särskilt hög emtinell utmattning ökar risken. 251 Läkartidningen nr Utbrändhet (Z73.0) Arbetspsyklgiskt begrepp, ingen sjukdm. Förrsakas liksm utmattningssyndrmet av överbelastning. Psyklgisk reaktin på frustratin i arbetet tillräckliga resurser, övermäktig belastning eller frånvar av stöd. En reaktin på arbetet hs engagerade individer inm klientarbetet (Maslach 1981). Drabbar alltså engagerade människr sm prfessinellt hjälper eller arbetar med andra människr. Efter en lång tids hårt arbete ch upprepade misslyckanden att hjälpa tappar persnen efter hand sitt engagemang, utför arbetet mekaniskt ch utan glädje. Ett tillstånd av fysisk, emtinell ch mental utmattning sm rsakas av långvarig expnering för emtinellt krävande situatiner (Pines 1983) Är en riskfaktr för att utveckla utmattningssyndrm. Severe burnut eller clinical burnut = utmattningssyndrm. Emtinell utmattning gemensam för båda tillstånden. Kvinnr ch stress Påverkas mer av stressen hemma än män gör. Kvinnrs stress ökar på kvällen, särkilt m de har barn, mäns stress minskar. Kvinnr har fta ansvar för för dagliga sysslr, män för engångssaker. Kvinna sm känner sig stressad i familjen eller relatinen löper tre gånger så hög risk att få återfall efter en hjärtinfarkt. Träning i att reducera stress minskar dödligheten efter en infarkt. Kvinna sm lever i destruktiv relatin ch upplever negativ stress på arbetet har trefaldigt ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd. Läkartidningen nr Kvinnr ch stress några råd Tänk feministiskt prblemet är strukturellt, inte individuellt Kräv att din man tar halva ansvaret även kvällstid Träna på självtillit Se till att återhämta dig var dag Ifrågasätt kraven ch din idealbild Tr inte att alla andra är så fantastiska. Är det rimligt att vara en klippa på jbbet, en fantastisk förälder, en attraktiv älskarinna, ha ett vackert hem, en supereffektiv vardag, baka bröd, laga eklgisk mat samtidigt? Du kan välja någt bättre, att prestera litet mer eller vara mer scial men du kan ckså välja att låta bli Ingen annan kmmer att sätta gränser för din räkning, vare sig på jbbet eller hemma Lägg inte för mycket kraft på att vara tillags Var inte för nggrann, chansa ftare Träna på att stå ut med känslan av dåligt samvete (den är vanligen inte befgad) Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! SvD 7 dec

40 Bristande överensstämmelse med de förväntningar man själv har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. När det inte är rligt. Vid bristande återhämtning. Vid förmåga att kppla brt de känslmässiga påfrestningarna på fritiden. När arbetet kräver att man förställer sig. Vid bristande överensstämmelse mellan arbetstagarens ch arbetsplatsens förväntningar. När uppgifterna kmmer i knflikt med ens persnliga integritet. Vilka av dessa prblem riskerar du? Michael Rangne Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete Maslach ch Leiter Krppsliga behv Uppskattning Trygghetsbehv Gemenskapsch tillgivenhetsbehv Självförverkligande A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns)

41 Utmattningssyndrm en balansmdell Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla Utmattningsdepressin Utmattningssyndrm Orsakas av långvarig överbelastning på arbetet Ofta även belastning privat Utmattningssymtm Fysisk trötthet Psykisk trötthet Kgnitiva symtm Störd sömn Labilitet, irritabilitet Krppsliga symtm Går ibland akut in i väggen Långvarig stress Ofta utlösande förlust eller persnlig kränkning Utmattningssymtm Tydligare depressiva symtm Nedstämdhet Självanklagelser, skuldkänslr Dyster framtidssyn Aptitförlust Döds- ch självmrdstankar 263 Utmattning Anpassning 264 Sömnrubbningar Känslpåverkan Energiprblem Kgnitiva symtm Krppsliga besvär Insmningssvårigheter För tidiga uppvaknanden Strt sömnbehv Olust Ångest Nedstämdhet Överaktivering Trötthet Minne Kncentratin Värk Hjärtklappning Illamående Högutbildade, överbelastad hjärna. Ljala, engagerade ch hårt arbetande höga krav på sig själv perfektinism strt kntrllbehv Ofta hög belastning även hemma. Förnekar ch kämpar envist emt krppens ch själens varningssignaler. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet. Upptäcker att de brunnit förgäves. Bygger sin självkänsla på förmågan att prestera gda arbetsresultat! 265 Michael Rangne en övervikt av unga till medelålders kvinnr, ambitiösa, välbegåvade ch framgångsrika, sm under en längre tid envist förnekat ch kämpat emt krppens ch själens varningssignaler innan de brutit samman. Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet Lars Tauvn, Läkartidningen nr

42 Stresströskeln Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. När stresströskeln överskrids ökar de kgnitiva förvrängningarna kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Dessa försvarssystem är dck inte alltid så funktinella i vårt nuvarande samhälle. 269 Neurnal kidnappning Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 270 Röd ch grön zn Vilken zn kmmunicerar vi i just nu? Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslrna står till vår tjänst Måttlig stress Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Vuxen chimpansnivå Hög stress Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta Grön zn Låt ss undersöka det Det fixar vi! Jag har varit klar Jag kan ha gjrt fel Vi uppfattar ng detta lika Jag är k men kan bli bättre Det finns trligen ett bättre sätt Låt ss vara flexibla Det är en spännande idé Röd zn Ingen vet någt m detta Hur trr du jag ska hinna det? Du har inte förstått Det är inte mitt fel Där har du fel Jag är inte sämre än andra Så har vi alltid gjrt Bestämmelserna säger Så har vi aldrig gjrt förut Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 271 Tack till Lennart Lindén, Ugil Knsult Vad kan man själv göra för att mtverka skadlig stress? Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) O s v 42

43 Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) O s v Fråga först varför du gör så mt dig själv! Sund självkänsla När man har en nykter, nyanserad ch accepterande syn på sig själv. Självkänsla handlar inte m att prestera Självtillit/självförtrende Självkänsla handlar m mitt VÄRDE i mina egna ögn. Vad flk än säger ch tycker m mig så vet jag att jag är kay ch värd att älska! Det jag kan Det jag är duktig på Det jag kan prestera En människas självförtrende står i prprtin till kvaliteten i hennes prestatiner

44 Att ha prblem är inget prblem Det viktigaste för självkänslan är Välbefinnande ch trygghet har inget med ett prblemfritt liv att göra. Inre trygghet ch självförtrende kmmer av att veta att vad livet än bjuder på så kan jag hantera det! min upplevelse av att vara värdefull för de människr jag bryr mig m, att jag berikar deras liv. Denna upplevelse förutsätter vanligen att dessa människr lyckas förmedla sin kärlek ch sin upplevelse av att jag berikar deras liv Jag är viktig ch värd att ha det bra! Odla din självkänsla. Värna din integritet. Välj själv ditt liv. Persnligt ansvar Uttrycka sig Lev med integegritet! Öppenhet Tydlighet Integritet Persnligt språk Persnlig auktritet Självkärlek, självrespekt Behv, gränser Självkännedm Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende Michael Rangne

45 Öva! Säg vad du tycker ch vill, säg ja eller nej, på rätt ställe, på rätt sätt, av rätt anledning. Jag vill Jag vill inte Jag hinner inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Du kan slarva ch missköta dig litet grand då ch då, men försök inte göra dygd av nödvändigheten eller livsstil av undantaget. Michael Rangne Behandling av utmattningssyndrm Lyssna på dina inre signaler. Bry dig m dig själv ch hur du mår. Umgås mycket med människr sm du tycker m, ch sm bryr sig m dig. Lägg inte alla ägg i samma krg. Slarva inte med sömnen. Rör på dig. Ta pauser ch låt hjärnan vila ibland. Slappna av ch ha litet kul! 1. Back t basics! Lära sig leva ett nrmalt liv igen Sömn Mtin Mat Vila, pauser Variatin Fritid Familj Struktur Regelbundenhet 2. Scialt stöd 3. Samtalsbehandling 4. Avspänningsmetder 5. Arbetsinriktad rehabilitering 6. Läkemedel Snar kntakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkntakt är ineffektivt. 4. Krismhändertagande, ta hand m ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituatinen ut i detalj? Stressrer? Cpingmekanismer? Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48, Lära ut effektiva cpingstrategier Våga säga nej. Sätta gränser. Vara tydlig. Lära sig känna igen tidiga tecken på utmattning/stress. Lära sig bry sig m sina signaler! 7. Spara energi. 8. Gruppbehandling. 9. Medicinering. 10. Livsstil vila, prmenader, frisk luft, avslappning, lugn, egen tid. 11. Arbetsmiljö. 12. Sjukskrivning ch arbetsträning. Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48,

46 Vad menar vi med kris? Ställföreträdande Utvecklingskris traumatisering Traumatisk kris Livskris Srg 294 Exempel på svåra händelser Skilj på Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin 296 Avsiktliga katastrfer Bmbning Skttlssning Krig Gisslantagning Misshandel Våldtäkt Sexuella övergrepp mt barn Trtyr Flyktingskap Rån Oavsiktliga katastrfer Naturkatastrfer Trafiklyckr Bränder Olyckr Samt på m det är en krtvarig eller utdragen företeelse 297 Krisens faser Vilken prfil har krisen? Chck Reaktin Bearbetning Chck, sedan reaktin, det centrala. Men alla reagerar inte på detta vis. Man rör sig fram ch tillbaka, in ch ur faserna. Själv drabbad Allvarligt ht mt livet Multipla trauman Långdraget förlpp Många drabbade Människrs ndska Bevittnat andras trauma Ej fruktat för sitt liv Enstaka Krtvarigt Den enda drabbade Naturens nyck Skuld Ingen egen skuld Nyrientering Skam Ingen skam 46

47 Överdeterminerad krisreaktin Det är verkligheten ch framtiden sm är prblemen vid en kris! Reaktinen blir starkare än förväntat p g a vad den drabbade har med sig i bagaget sedan tidigare. Världen Kartan Framtiden Förlust Inte huvudprblemet här. Men måste ritas m. Kas, i spillrr Att hjälpa någn i kris Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Frågan han ställer sig är: hur blir det nu? Varför just jag? Bearbetningen Vill andra mig väl? Krishändelse Bilden av vad sm hänt Krishändelse Andra människr - gda, nda, pålitliga, vill mig illa eller väl? Hur blir det nu?!? Inte våga lita på någn?

48 Är världen en trygg plats? Hur blir det framöver? Krishändelse Krishändelse Kntrll, egenmakt, kan påverka? Framtiden utstakad ch kay Världen trygg, förutsägbar, farlig? Ett annat liv än det jag tänkt mig! Vem är jag egentligen? Den centrala uppgiften vid en kris Dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Krishändelse Självbilden så det är sådan jag är! Leva med skuld, skam, brist på självrespekt, andras förakt? Vad tänker du m det sm hänt för framtiden? Hur ser du på dig själv, andra människr, framtiden nu? Går det att leva vidare trts allt sm hänt? Hur blir ditt liv framöver, trr du? 308 Tillfälliga lättnader Några vanliga följder av stra påfrestningar Alkhl ch psykfarmaka Mat Arbete ch träning Shpping Sex Ilska Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm

49 Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) Acceptans, utveckling, ökad tålighet Vanlig krisreaktin Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Händelse Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Funktinsnedsättning Ökad sårbarhet för nya påfrestningar Läkartidningen nr Följ krisens förlpp Symtmen överlappar Grad av psykiska reaktiner Nedstämdhet Pessimism Skuldkänslr Likgiltighet Ångest Or Sömnstörning Kncentratinsprblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet Överspändhet Händelse Tid Depressin (förlust) PTSD (trauma) Att hjälpa någn i kris, krt versin 1. Gör inte ingenting! 2. Var medmänniska 3. Rekrytera flcken. 4. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 5. Hjälp den drabbade att stå ut. 6. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 7. Hjälp att landa på fötterna; dra rätt slutsatser ch rita rätt kartr. 8. Rädda självkänslan. 9. Följ genm krisen, watchful eye. 10. Hjälp till en fungerande vardag. 11. Var bservant på tecken till uthärdligt lidande, psykisk sjukdm, destruktivt leverne. 1. Gör inte ingenting! 2. Rekrytera flcken. Att hjälpa någn i kris, lång versin 3. Medmänsklighet var närvarande, prata, mtänksamhet, km med ett erbjudande. 4. Visa att du bryr dig, erbjud din hjälp, fråga hur du kan hjälpa. 5. Försök inte förhindra den nrmala krisreaktinen. 6. Försök inte ändra eller få brt de svåra känslrna. Bekräfta ch nrmalisera dem istället. Hjälp att stå ut med smärtan, utan att fly eller bli självdestruktiv. 7. Hjälp att ta in, i sin egen takt, vad sm hänt. 8. Hjälp att förstå reaktinen i ljuset av sitt bagage. 9. Hjälp att landa på fötterna - dra rimliga slutsatser, rita nya ch krrekta kartr. Vilken betydelse har det inträffade? Vilken är innebörden för mig? Hur blir det nu? Rädda självkänslan, dämpa skam- ch skuldkänslr så gtt det går. Förhindra tillitsförlust ch islering. 10. Följ den drabbade genm krisen ch dess knsekvenser, ch försök ingripa m det ser ut att gå åt fel håll. Var bservant på tecken till utveckling av psykisk sjukdm. 11. Hjälp till en fungerande vardag. 12. Stötta sunda bemästringsstrategier. 13. Mtverka negativa bemästringsstrategier ch självdestruktiva vanr. 49

50 Mycket individuellt. Resultat av både den aktuella händelsen, tidigare händelser, den aktuella händelsens persnliga innebörd ch den drabbades persnlighet. Nästan alla reaktiner är kay i det krta perspektivet. Undvik mekanistiskt tårtvång. En del reaktinsmönster kan bli prblematiska på sikt. Vi reagerar sällan sm vi trr. Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Vår självbild är vår mest centrala psyklgiska funktin. Smliga dör hellre än ruckar på sin självbild. Om händelsen, eller vår reaktin på händelsen, kmmer i knflikt med vår självbild eller med någt av våra centrala grundantaganden kan det bli mycket besvärligt. Försvaren aktiveras i dessa situatiner, men inte alltid lagm mycket utan ibland för mycket ch ibland för litet Reaktinen inbegriper vanligen fyra faser Chckfas Reaktinsfas Bearbetningsfas Nyrientering Oskarpa övergångar. Kan gå fram ch tillbaka mellan faserna. Adaptiv mekanism för att möjliggöra en gradvis anpassning till en ny verklighet. Nedsatt förmåga att ta till sig ch bearbeta ny infrmatin. Förnekande, brtträngning ch islering. Kan krtvarigt ha psyktisk valör Man reagerar känslmässigt på förlusten. Initialt mest ångest med successiv övergång i nedstämdhet. Separatinsångest (längtan, saknad, prtest, smärta) Känslrna kmmer i vågr ch går i viss mån att lindra med empatiskt bemötande. Hälften uppfyller någn gång under det första året kriterierna för en depressiv episd. Hälften av de med nrmal srgereaktin har enbart sänkt grundstämning. Nedstämdhet

51 Förlusten inses alltmer. Vad innebär detta egentligen för mig ch mitt liv? Srgarbete - både emtinellt ch intellektuellt arbete. Man vänjer sig vid, ch anpassar sig till, den nya situatinen. Man måste inte alls gråta, men däremt bra att erkänna ch tillåta de känslr man har. Varar livet ut. Tiden läker inte alla sår. Men livet går vidare, trts allt. Kan leda till både ökad ch minskad sårbarhet för kmmande förluster. I gynnsamma fall ökad lyhördhet för andras lidanden Inm tre månader efter påfrestningens debut. Högst sex månaders varaktighet efter det att påfrestningen upphört. Ger funktinsnedsättning med avseende på arbete/ skla, vanliga sciala aktiviteter eller relatiner till andra människr. ch/ eller Symtm sm överstiger vad man vanligen kan förvänta sig sm en nrmal reaktin på påfrestningen ifråga. Ångest Nedstämdhet Hpplöshetskänslr Stört beteende Små barn kan regrediera Krppsliga symtm Scial tillbakadragenhet Arbets- eller studiesvårigheter Debuterar i direkt anslutning till belastningen. Börjar avta inm 8-48 timmar. Ångest dminerande symtm. Kan ha inslag av: Fruktan Frustratin Separatinskänsla Skuldkänslr Psyktiska stressreaktiner

52 Övning Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Ge den drabbade tröst ch stöd just nu. Hjälpa den drabbade att hantera krisen så bra sm möjligt. Minska risken för försämring eller övergång i annat tillstånd av patlgisk valör, t ex djup depressin Det finns ingen metd. Det handlar m vem du är (att lära sig måla ). Srg ch srgens synbara uttryck är lika saker. Den drabbade kmmer inte undan, ch behöver hjälp att helt enkelt stå ut. Srgen ändrar en för alltid. Srgens yttringar är individuella Man måste inte gråta Srgens faser är en tankehjälp, ingen sanning Två månader är ingen tid Lämna ensam Överge Försumma övriga inblandade Jag förstår Att få tröst upplevs fta sm förståelse ch ibland rent kränkande Det går över Tiden läker alla sår Krav på uppryckning Förmedla att känslan är felaktig eller överdriven Närvar Lyssna på smärtan Dela hjälplösheten Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Vilka förväntningar har gått i kras? Bekräfta - argumentera inte - betydelsen, ensamheten, smärtan, hjälplösheten, maktösheten, insikten m att inte längre ha kntrll Hpp är viktigt, men är inte alltid möjligt just nu Srg är en del av livet ch ingen sjukdm. Åtgärda m möjligt den situatin sm rsakar symtmen. Den drabbade behöver en medmänniska sm bryr sig på riktigt. Låt den drabbade bestämma takten. Respektera försvaren de finns där för att de behövs

53 Uppmuntra den drabbade att uttrycka alla sina tankar ch känslr. Så gtt sm alla känslr ch de allra flesta känslyttringar är nrmala ch måste accepteras. Avsaknad av känslyttringar behöver inte vara liktydigt med avsaknad av känslr. Kräv inga tårar. Alla har sitt unika sätt att reagera på. Följ mjukt ch försiktigt den drabbade genm de lika faserna. Uppmuntra både avreageringen ch genmarbetningen. Låt inte den drabbades beteenden skrämma brt dig. De är uttryck för hans srg ch gäller inte dig persnligen Engagera de människr sm är viktiga för den drabbade Anhöriga, vänner ch arbetskamrater Hjälp den drabbade med de vardagliga sakerna Mat Dryck Sällskap Låt inte den drabbade vara ensam. Uppmuntra på sikt till aktivitet ch scialt umgänge för att undvika islering. Vid fördröjd srg Fkusera på det inträffade ch låt patienten berätta. Då når man fta ett återupplevande sm kan övergå i avreagering ch följas av bearbetning Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk

54 Kriterier för egentlig depressin Minst fem av följande, minst två veckr: Nedstämdhet eller irritabilitet Anhedni förmåga att känna glädje Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Vad är egentligen en depressin för någt? Hur blir man av att ha en depressin? En sjuklig sänkning av stämningsläget med nedsatt förmåga att känna lust ch intresse Kmmer fta - men inte alltid - i avgränsade skv Ofta livslång sjukdm med återkmmande episder Är ibland en del av biplär sjukdm Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp Maskerad depressin Manlig depressin Pseudsmatisk depressin Pseudneurtisk depressin Pseuddemens hs äldre Beteendestörning hs yngre Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier

55 Att förstå depressin Hustrun till en 39-årig jrdbrukare med fyra barn har ringt plisen då hn känner sig htad. Maken har tidigare varit intagen för nerverna på psykiatrisk klinik ett flertal gånger, för samma besvär sm nu. Han har den senaste tiden blivit alltmer dyster ch grubblande, talat m att allt är slut ch att varken han, hustrun eller barnen är värda att vandra på jrden. Han har förbjudit familjen att lämna huset ch idag har han börjat barrikadera sig på gården ch antytt att stunden snart är kmmen. Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit Hur vanligt är depressin? Punktprev. Livstidsprev. Svår depressin män 2-4 % 20 % 11 % kvinnr 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell a 1990) Många återinsjuknar! % recidiv efter första skvet år Bild av prfessr B Runessn, NSP/KI En dag bjuder han hela avdelningen på helstekt xfilé sm vi inhandlar tillsammans. Han lagar middan själv, hans avdelningsläkare dktr G är inbjuden ch nterar händelsen med str respekt i jurnalen Att få bjuda andra är den största glädjen, det är därför den här sjukdmen blir så dyr Jag visades in till x. Han var glad, men klart sjuk. Jag är jättespeedad inuti huvudet, men här märker dm ingenting var hans första kmmentar. Citat från Adams bk av Åsa Mberg ch Adam Inczédy- Gmbs

56 Biplärt syndrm 359 Mitt liv rusade fram i alltmer vildsinta banr, liksm mina tankar. Långsamt började ett mörker sänka sig över mitt medvetande, ch det dröjde inte länge förrän jag helt förlrade kntrllen. Jag kunde inte följa mina tankar längre. Meningarna flög kring i huvudet på mig, splittrades sönder, först i längre fragment, sedan i lösryckta rd Det var sm en drg, intensiteten, eufrin, den betvingliga självtilliten Kai Jamisn Redfield, En rlig själ 360 Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / expansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med. Recidiverande egentlig depressin = Uniplär affektiv sjukdm Biplär sjukdm typ I inkl mani Biplär sjukdm typ II inkl hypmani Mani ch besvärlighet Självcentrerad, lågempatisk Förhöjd självkänsla, grandis Bristfällig självinsikt Vet bäst själv Lyssnar inte Irritabel, ibland aggressiv ch farlig Omdömeslös, ställer till det Gränslös Opålitlig 361 Bild av dc B Runessn, NSP/KI 362 Glöm inte att Att reglera sitt humör en del av de uniplära depressinerna i själva verket är biplära ch kräver annan behandling än de får idag! Omständigheter / händelser Gda Neutrala Dåliga

57 Att reglera sitt humör det nrmala Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den depressinsbenägne Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den deprimerade Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den melankliske Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 367 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 368 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den bipläre Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den känslrika /cykltyma Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 369 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 370 Röd kurva = humör, sinnesstämning 57

58 Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 371 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 372 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör vem klarar detta? Att inte ta in realiteterna kan stå en dyrt! Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning A sunny dispsitin / den hypertyme A sunny dispsitin / den hypertyme Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning

59 Hur behandlas depressin idag? Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Fysisk aktivitet Målsättning med behandlingen skall vara fullständigt tillfrisknande! frihet från depressinssymtm återvunnen arbetsförmåga återvunnen scial funktin Detta mål kan uppnås för det stra flertalet patienter m tillgängliga behandlingsmöjligheter utnyttjas knsekvent (SBU) Kunskap 2. Prfessinell behandling Depressinsbehandling (SBU) ECT 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Gd effekt psykterapi placeb läkemedel??? (ej prövat) Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl 4. Effektivt tänkande Kärlek Jbbet 379 Dålig effekt 380 Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS Sammanfattande mdell för depressinsbehandling Situatinen i ett nötskal Alltid: Vanligen: Därtill: Ibland: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Psykterapi Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet

60 Inse att det inte handlar m Att vara anhörig eller hjälpare Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Handlingsvägar vid depressin Vad fungerar verkligen? Liten kntrll Viss kntrll Str kntrll Känslr Tankar Handlingar 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna Stötta på rätt sätt Det gäller att hitta rätt balans mellan kraven på den drabbade ch dennes faktiska förmåga För låga krav innebär att din anhörige inte får ptimal hjälp att använda sin egen förmåga att arbeta sig ur depressinen. För höga krav medför att din anhörige känner sig missförstådd ch kan även medföra att hn försämras i sin depressin pga upplevelsen av övermäktiga krav. Stötta på rätt sätt Uppmuntra din anhöriges kntakt med sjukvården Följ gärna med vid besöken Hjälp henne att memrera det sm sägs vid besöket Hjälp henne att följa rdinatinerna Hjälp henne att fullfölja ev psykterapi Om din anhörige försämras se till att behandlaren snabbt infrmeras

61 Ökad risk! Det allra viktigaste du kan göra själv är att ta emt ch fullfölja föreslagen, vetenskapligt dkumenterad, behandling Om patienten har självmrdstankar se till att han får snar/medelbar läkarbedömning Psykterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling Suicidförsök Suicidplaner/ suicidavsikter/ suicidmeddelanden Suicidönskan Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Några saker patienten helst bör undvika Kgnitiv terapi vid depressin Stra ch viktiga beslut. Påtagliga förändringar. Flytta Byta arbete Starta skilsmässprcesser Stra eknmiska transaktiner. Långa ch dyra resr. Större sällskap. Gräl ch hårda argument. Krav på att rycka upp sig. Att ge upp. Förstå ch mfrmulera dysfunktinella grundantaganden Förstå ch lösa/hantera prblem sm bidrar till depressin Lära sig färdigheter för att reglera/styra stressupplevelser, känslr ch tankar Börja återuppta aktiviteter ch relatiner sm man tycker m ch mår bra av Några vanliga förvrängningar hs den deprimerade Kännetecken för deprimerade/negativa tankar Svarta glasögn på många mråden. Negativa tlkningar av händelser. Tappar självkänslan; känsla av att inte duga. Trr att ingen tycker m hnm/henne. Tappar självförtrendet; känsla av att inget klara. Trr att han/hn inte klarar jbbet. Trr att han/hn inte är till glädje för familjen ch vännerna. Tappar hppet m framtiden. Ser det förflutna i mörka färger. Kmmer autmatiskt. Orimliga, men uppfattas sm rimliga ch sanna. Fyller ingen meningsfull uppgift. Resulterar i att den deprimerade känner sig sämre. Förhindrar att man når det man vill i livet

62 Hur kan man tackla detta? Vad du kan göra själv - handling Lära sig känna igen sina negativa tankar. Reagera på ch ifrågasätta tankarna. Krrigera dem ( svara på tankarna ) ch ersätta dem med mer realistiska/adekvata tlkningar ch tankar. Planera ditt dagliga schema. Gärna lista med dagliga aktiviteter. Ta itu med svårare uppgifter genm att skriva ned de lika delmmenten ch genmför sedan ett steg i taget. Skriv ned vad Du faktiskt gjrt ch klarat av Varför blir jag inte bra? Slarvar med medicinen? Illa! Dåligt fungerande kntakt med vården? Rätta till eller byt! Dricker? Sluta! Svåra levnadsvillkr, hållbart leverne? Åtgärda, sök stöd! Ständiga knflikter? Knepig läggning? Psykterapi? Annan diagns, t ex biplär sjd eller Ta upp till diskussin ADHD? med läkaren. Fler diagnser samtidigt? Ta upp till diskussin med läkaren. Svårbehandlad depressin? Pängtera att du inte är fullt återställd ännu! 397 Varje psykiatrisk patient skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett!

63 Våga fråga Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! The deepest hunger f the human sul is t be understd. Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! 401 Stephen R Cvey Självmrdsrisk vid depressin De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Fråga alltid! Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! Att patienten har misslyckats med ett antal suicidförsök tidigare är inte anledning att ta dagens suicidtankar på mindre allvar. Det är ju tänkbart att patienten kmmit fram till att självmrdsht är enda gångbara valutan i vissa vårdkntakter men du är inte Gud ch kan inte läsa andras tankar! Om patienten säger sig ha suicidavsikter så utgå från att det stämmer, m du inte på mycket gda grunder är övertygad m att patienten inte är suicidnära. Handlägg därför patienten efter den högsta suicidrisken sm synes kunna föreligga. I dessa situatiner får patienten En patient med självmrdsrisk skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! stå sitt kast

64 Ökad risk Hn är bara ensam Hn är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. 407 Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den. 408 Grad av suicidal intentin 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Några varningssignaler för hög suicidrisk Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet

65 Några varningssignaler för hög suicidrisk Några varningssignaler för ökad suicidrisk Tidigare suicidförsök Suicid i släkten Dålig kntakt under samtalet (möjliggör adekvat bedömning) Svår ångest Svår nedstämdhet Tung hpplöshetskänsla ch förtvivlan (även m dödsönskan/suicidtankar negeras) Sömnstörning Islering Berusning Skam- ch skuldkänslr Berusning Oavledbart ältande Svårt smatiserande 413 Allvarligt persnlighetsstörd patient med nedsatt impulskntrll. Bristande verklighetsförankring - svåra skuldkänslr, depressiva vanföreställningar. Klassiska riskfaktrer - ensambende, frånskild, arbetslös, alkhliserad äldre man med smatisk sjuklighet, dåligt scialt nätverk ch tidigare suicidförsök. Situatin sm innebär förlust eller ht m förlust - separatin, knkurs. Situatin där man känner sig kränkt eller vanärad - avsked, knkurs, körkrtsindragning. Suicidrisken kan öka initialt under behandlingen - hämningen släpper innan humöret stiger, alternativt ångestförstärkning första vecka. 414 Att hjälpa den självmrdsnära patienten En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med) Det suicidala rummet Hjälp patienten ut! Oöverlagt trts känd bakgrund Når inte andra Vill leva, men inte så här kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Svartsyn ch tunnelseende Driver handlandet, påskyndar 417 Prbleminventering, ge struktur Invlvera närstående, var tillgänglig Ta över ansvar, hjälp patienten se skälen för att leva kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Vikariera sm hpp, aktualisera tidigare krislösning Omsrg, medmänsklighet, läkemedel

66 Hur bråttm är det? Akut inläggning vid Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det). 419 När behöver patienten läggas in? 1. Svårt lidande, mänsklig situatin att befinna sig i. 2. Hög självmrdsrisk (hur hög?). 3. Svårbedömd självmrdsrisk? 4. Risk för våld mt annan, dvs farlighet. 5. Funktinssvikt, klarar sig inte i bendet. Får ställas i relatin till det stöd patienten har från familj, anhöriga, psykiatrin, hemtjänsten ch scialtjänsten. Får inte i sig mat. Sver knappt på nätterna. Klarar inte att sköta sin hygien. Klarar inte skötseln av hemmet, betala räkningar etc. Kmmer inte ut från bstaden. Super ner sig. 420 När behöver patienten läggas in? När behöver patienten läggas in? 6. Beter sig scialt lämpligt, terrriserar grannar, riskerar vräkning. 7. Utmattade anhöriga. 8. Svåra knflikter med anhöriga. 9. Uppenbart behv av vård sm inte kan ges i hemmet (ECT, medicinering sm patienten vägrar ta etc). 10. Depressin Med depressiva vanföreställningar eller andra psyktiska inslag. Pstpartum. Blandepisd (mixed state). Hpplöshetskänslr. Suicidrisk. 11. Vissa allvarliga tillstånd mani, pstpartumpsyks, allvarlig psyks. 421 Man behöver alltså vid telefnknsultatinen klarlägga såväl symtm ch lidande sm patientens funktinsnivå ch tillgång till stöd ch hjälp. Hur går det för dig hemma nu när du har det så svårt? Finns det någn sm bryr sig m dig när du mår så här? Har du någn sm hjälper dig? Är det någn sm ringer dig ibland? Någn du kan ringa? Blir dina räkningar betalda? Sver du på nätterna? Får du i dig mat på dagarna? 422 In akut? Några frågr: In akut? Några frågr: 1. Vilken hjälp behöver du just nu? 2. Skulle du behöva träffa en läkare ch eventuellt läggas in på sjukhus just nu? 3. Vilken hjälp behöver du på litet sikt? 4. Om du väljer att försöka klara dig hemma ikväll, vad är det värsta sm skulle kunna hända m det inte går bra? 5. Har du människr hemma sm du kan få hjälp av m det blir jbbigt för dig? 6. Nu vill jag ställa min kanske allra viktigaste fråga, ch det är jätteviktigt att du verkligen svarar mig precis sm du känner det: Trr du själv att det finns någn risk för att du försöker ta ditt liv m du stannar kvar hemma just nu? 7. Nu har vi gjrt en liten handlingsplan tillsammans, du ch jag. Känns den helt kay med dig? 8. Jag skulle vilja att du lvar mig att ringa igen eller åka in akut m det blir sämre eller du får mer påträngande självmrdstankar. Kan du lva det?

67 Paniksyndrm Realångest Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Separatinsångest (barn) Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Tvångssyndrm Persnlighetsstörning Generaliserat ångestsyndrm Missbruk Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 427 Diagnstik Om primärt ångestsyndrm, differentiera vidare: Hur tar sig ångesten uttryck? När kmmer ångesten? Vad utlöser ångesten, vilka situatiner är svåra? Vad tänker patienten när han har ångest? 428 Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi ) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% 429 Symtm Kan man se att patienten har ångest? 1. Ångestkänslr - ängslan, r, rädsla, fruktan, panikattacker, tvångstankar, fbier. 2. Autnm överaktivitet - andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående. 3. Muskulär anspänning - tremr, rastlöshet, värk, nrmal trötthet. Ibland: Spänd Stel Kncentratinssvårigheter Rastlös, uppskruvad, på helspänn Psykmtrisk r Irritabel Skakningar Svettningar

68 Svårigheter ch risker Underdiagnstik ch underbehandling Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Endast en minritet söker prfessinell hjälp. Dessa söker då vanligen sent i förlppet. 75 % av de sm har en ångestsjukdm saknar, eller får uppenbart tillräcklig, behandling (enligt PARTstudien) 433 Behandlingsfördröjningen illa ty Str samsjuklighet Drabbar unga i känslig ålder. Ångesttillstånden är uttalat krniska. Ger försämrad livskvalitet. Sciala knsekvenser (ensamhet, förtidspensin, eknmi). Hög risk för smatiska ch psykiatriska kmplikatiner samt missbruk. Ökad knsumtin av smatisk vård. Överdödlighet. Ökad självmrdsrisk (paniksyndrm: 7-8 ggr ökad risk) Stra kstnader för samhället. 434 Andra ångestsyndrm Depressin ch dystymi Missbruk Persnlighetsstörning Smatiska sjukdmar 435 Behandlingsmetder vid ångestsyndrm Förklaring ch infrmatin till patient ch gärna anhörig brschyrer ch lästips patientförening internet målsättning att dämpa symtm ch återta förlrade funktiner Läkemedel, ffa SSRI, SNRI, bensdiazepiner ch vid GAD även pregabalin Psykterapi individuell grupp internetterapi bibliterapi Avspänningsträning Sjukgymnastik

69 Exempel på samtalshjälp vid ångestsyndrm Scial fbi Stödjande/jagstärkande Psykpedaggik Kgnitiv terapi Beteendeterapi, bl a expnering ch respnspreventin Kgnitiv beteendeterapi Traumafkuserad KBT EMDR Terapi i grupp (Psykdynamisk terapi? Mkt begränsat vetenskapligt stöd vid behandling av ångestsyndrm) (Psykanalys?? Obefintligt vetenskapligt stöd) Fkuserade ch krta psykterapier med kgnitiva ch beteendemdifierande inslag har bäst dkumentatin Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner Symtm vid scial fbi Några vanliga svåra situatiner Rädd för att stamma, tappa tråden, sätta i halsen, säga någt lämpligt, spilla ut kaffet Bltta tanken på bjudning, måltid på restaurang, grupparbete -> panikkänsla, hjärtklappning, svettning, svaghetskänsla, rlig mage. Svårt ringa känd persn/myndighet, gå på psten, äta inför andra sv. Uppfattas sm blyg, säker, inåtvänd, blir ev mbbad i sklan. Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand Svårighetsgrad av scial fbi Specifik scial fbi (en tredjedel) Rädsla för enstaka sciala situatiner Generaliserad scial fbi (två tredjedelar) Rädsla i många situatiner Större påverkan på scial funktin Oftare arbetslösa eller ensamstående Vanligare med andra psykiatriska prblem 444 Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering

70 Tvångssyndrm Tvångstankar = återkmmande påträngande tankar, fantasier ch impulser. Handlar fta m r för att själv göra fel, skada andra, vara en dålig människa. Det kan gälla att skada andra, smutsa ned sig, sprida smitta, tvivel m att ha utfört rutinhandlingar krrekt eller r för att man överträtt sciala nrmer. För att hantera den ångest sm dessa tankar väcker uppstår tvångshandlingar, neutralisering : rituella handlingar såsm handtvätt ch kntrll av lås ch elapparater. mentala ritualer såsm återkmmande ramsr eller räkning. m man hindras från dessa ökar rn. Alltid tvångstankar, vanligen tvångshandlingar. 449 Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter. 451 Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen 453 Bryt de nda cirklarna! Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi 454 I vilken situatin utlöses attackerna? Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid expsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis) 455 Diagnskriterier för paniksyndrm med agrafbi Sm föregående, men med agrafbi Agrafbi innebär att man undviker vissa platser ch situatiner pga att man är rädd för att få panikattacker där ch att man är rädd för att inte kunna hantera en eventuell attack inte kunna fly från platsen vid en attack inte kunna få hjälp vid en attack Till exempel öppna platser, platser med flkträngsel, butik, strmarknad, frisör, köer, tunnelbana, hiss, br, hög höjd. Undviker alltmer de svåra platserna, islerar sig, blir bunden vid sin partner, kmmer kanske ej ur bstaden

71 Exempel på svåra händelser Skilj på Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin 459 Avsiktliga katastrfer Bmbning Skttlssning Krig Gisslantagning Misshandel Våldtäkt Sexuella övergrepp mt barn Trtyr Flyktingskap Rån Oavsiktliga katastrfer Naturkatastrfer Trafiklyckr Bränder Olyckr Samt på m det är en krtvarig eller utdragen företeelse 460 Några vanliga följder av stra påfrestningar Den sm är i kris kan behöva prfessinell hjälp vid Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning Psttraumatiskt stressyndrm Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr

72 Psttraumatiskt stressyndrm Svår diagns att ställa Andra vanliga yttringar är Fbiskt beteende ch psyklgisk insnävning Negativa självbilder skyddslöshet, skuld, förmåga Störningar i emtinell anknytning Tillbakadragande från relatiner Rubbat förtrende till medmänniskr ch sciala spelregler Ibland krniskt slutstadium med lika inslag av agrafbi, specifika fbier, depressin, missbruk, scial islering, känsla av meningslöshet ch likgiltighet inför relatiner. Diffus, brkig symtmbild. Partiellt syndrm vanligt. Vanligen samtidig depressin ch ångest. Ofta tidigare psykisk hälsa. Tlkbehv vanligt. Ibland bristande tillit till vården ch till andra människr ö h t. Resignatin ch uppgivenhet, varför tala med någn? Ibland fkus på annat, sm bstad ch uppehållstillstånd Hur vanligt är det? % efter starka traumatiska händelser. Livstidsförekmst 3-6 %. Flyktingar i Sverige %. Behandling av PTSS Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Expnering EMDR i kmbinatin med expnering SSRI Stressinkulering (efter sexuella övergrepp) Internetbaserad KBT Studie av 148 asylsökande i Sverige från Mellanöstern, Latinamerika, Afrika, Balkan, Östeurpa ch Asien: 117 PTSD - 79%! - varav 67 haft s-tankar/s-försök 24 annan psykisk sjukdm 7 psykiskt friska Såväl sertralin sm krtvarig kgnitiv terapi givet tidigt i förlppet synes minska risken för att utveckla PTSD Marcell Ferrada-Nli Akut stressreaktin ch PTSD Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med expnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD! Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma!

73 Flygrädsla kan vara uttryck för: Testfråga: Vad är flygrädsla? Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? Psyks Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende Vad är en vanföreställning? Är patienten psyktisk? En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå Obeslutsamhet Inadekvata affekter Självförsjunkenhet Minskat talflöde Minskad mtrisk aktivitet Upplevelse av kntrll ch styrning Störningar i tankeförlppet Förföljelseidéer Hörselhallucinatiner Tankeflykt

74 Vanföreställningssyndrm Typer av vanföreställningssyndrm Vanföreställningar (rimliga ch icke krrigerbara föreställningar) Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ertmani Ansgnsi Pseudgraviditet Parasitsparania Sjukdmsparania Påverkad av grannen En gift kvinna i 70-årsåldern inkmmer till psykiatriska akutmttagningen. Tidigare frisk. Sedan ett drygt halvår sämre aptit, dålig kncentratin, r, rastlöshet ch dålig sömn. Trr att grannen vanför påverkar henne med hjälp av ett fläktsystem sm surrar avbrutet. Han riktar fläkten mt patienten vilket ibland ger henne smärtr i krppen. Hn anser även att grannen brrar i hennes glv för att jävlas med henne. P g a denna påverkan har patienten inte kunnat sva i sin säng, flyttar runt i lägenheten för att kmma undan ch har även försökt fly sin lägenhet. I status nteras sänkt sinnesstämning, tankeinnehåll av depressiv valör, nedsatt mimik. Föreställningar m att grannen påverkar henne så att hn har svårt att sitta still. Schizfreni 500 A. Karaktäristiska symptm Vanföreställningar vid schizfreni 1) Vanföreställningar 2) Hallucinatiner 3) Desrganiserat tal (t ex uppluckrade assciatiner, splittring) 4) Påtagligt desrganiserat eller katatnt beteende 5) Negativa symptm, dvs affektiv avflackning, utarmat tankeliv eller viljelöshet Bisarra Kntrll, styrning ch påverkan Tankedetraktin Tankepåsättning Tankeutsändning/bradcasting Magiskt tänkande Krppsliga Icke bisarra Hänsyftning Förföljelse Grandisitet Självförringelse Religin Svartsjuka Smatiska Dysmrfparania

75 Hallucinatiner vid schizfreni Prdrmalsymtm ch residualsymtm Hörsel Hörbara tankar Argumenterande Kmmenterande Imperativa/befallande Musik Övriga Syn Lukt Känsel Smak Smatisk Or Nedstämdhet Sömnsvårigheter Märkliga tankar Udda beteende Scial tillbakadragenhet Självförsjunkenhet Aptitnedsättning Betygen sjunker Ouppmärksamhet Kncentratinssvårigheter Metafysiskt intresse, religiösa grubblerier Astrlgi Kedjerökning Förgiftningsideer, svält Kverulansparania ch rättshaverister Friskt eller sjukt? Rättskverulant Karriärkverulant Räntekverulant Kllektivkverulant Det är sättet att argumentera sm avgör m en reaktin/klagare ska betraktas sm paranisk Persnlighet ch sjukdmsutveckling hs kverulansparaniker Persnlighet ch sjukdmsutveckling hs kverulansparaniker Aggressiv självhävdelse, håller på sin rätt. Misstr mt auktriteter ch samhällets administratin. Nyckelupplevelsen, det sm utlöser beteendet, kan vara en reell rättvisa eller ett bakslag sm han själv framprvcerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda förrätten mt allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden. Överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstrn ch kverulansen. 508 Ofta gd men smal intelligens Ofta gd förmåga att uttrycka sig I btten låg självkänsla ch känsla av maktlöshet sm föder agg ch bitterhet. Kverulansen kan ses sm ett försvar mt dessa känslr. Den inre knflikten (säkerheten han känner inför sig själv) förflyttas, prjiceras, på mgivningen ch han slipper se ch plågas av denna misshagliga sida hs sig själv. Det är de andra sm är dumma!

76 Behandlingen är vansklig Den basala misstrn kmmer att gälla även läkaren, vården ch behandlaren. Behandlingsmtivatin saknas nästan alltid. Ibland tvångsintagning m han uppfattas farlig. Neurleptikaeffekten högst säker ch persnen är dessutm inte behandlingsmtiverad. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till smligas ökade känslighet för förmenta kränkningar. Å andra sidan är många benägna att ge särskilda favörer till särskilt besvärliga ch självupptagna människr. 510 Bemötande av psyktisk patient 511 Hyfs ch respekt Gtt allmänmänskligt bemötande. Patienten är mer än sina åsikter ch sin diagns. Vårda relatinen. Integritet Likvärdighet Samarbete Skapa ett rum mellan er där ni har det ni pratar m. Ni sitter i var sitt utsiktstrn. Tänk på att patientens utsikt är lika verklig för hnm sm din är för dig. Be patienten berätta m sin utsikt. Prata m hur det ser ut från ditt trn. 512 Båda har rätt till sina uppfattningar Var ärlig, autentisk, äkta. Det är k att försiktigt ifrågasätta patientens upplevelser, men gör det med respekt för patientens integritet. Om patienten skulle ändra sina vanföreställningar utifrån din lgiska argumentatin så vre det inte några vanföreställningar. Utgå från din egen upplevelse. Jag har jättesvårt att förstå hur det skulle kunna vara på det viset. Skulle du vilja förklara för mig? Skulle det kunna finnas någn annan förklaring? 513 Krångla inte till det Neurpsykiatri Försök, så gtt det går, stå för verklighetsförankringen. Patienten behöver höra din uppriktiga uppfattning, men på ett icke kränkande vis. Någn gång kan det vara till viss hjälp att föra ett mer abstrakt/filsfiskt resnemang m basen för vårt vetande ch huruvida vi egentligen någnsin kan lita på våra sinnen ch åsikter etc. Tack till Susanne Bejert, Elenre Rydén ch Kjell Mdigh för en del tankar ch bilder!

77 Justitieminister Beatrice Ask i Scialplitik nr 2, juni 2007: Trligen har vi väl någn frm av bkstavskmbinatin hela högen. Jag är livrädd för att små barn skall få en stämpel i pannan tidigt m att här finns en risk. Lästips, självupplevda Gunnel Nrrö Luke Jacksn Daniel Tammet Gunilla Gerland Marc Segar Susanne Schäfer Aspergers syndrm har jag verkligen det? Miffn, nördar ch Aspergers syndrm Född en blå dag Det är bra att fråga... På förekmmen anledning En riktig människa En överlevnadsguide för persner med Asperger syndrm Stjärnr, äpplen ch linser Tack till dcent Kjell Mdigh! Lästips, prfessinella författare SLL Reginalt vårdprgram 2010 Scialstyrelsen ADHD hs barn ch vuxna Christffer Gillberg Autism ch autismliknande tillstånd hs barn, ungdmar ch vuxna Barn, ungdmar ch vuxna med Asperger syndrm - nrmala, geniala, nördar? Ett barn i varje klass - m DAMP, MBD ch ADHD Vanna Beckman Vuxna med DAMP/ADHD Uta Frith Autism ch Aspergers syndrm Kathleen Nadeau Flickr med AD/HD Malin Nrdgren Jag avskyr rdet nrmal Rss W Green Explsiva barn Tny Attwd Om Aspergers syndrm Daniel Gleman Känslans intelligens Jesper Juul Ditt kmpetenta barn Trkel Klingberg Den översvämmade hjärnan Den lärande hjärnan Judith Rich Harris Myten m föräldrars makt Lara Hns-Webb Så lyfter du fram styrkrna hs barn med ADHD Träning, självhjälpsprgram ch psykterapi för patienter (psykterapeuter med kgnitiv inriktning) (kgnitiv terapi via internet) (Riksförbundet Attentin) (Janssen) (Lilly) Förekmst Svårigheter att ta andras perspektiv (bearbetning C Gillberg, 1995) Mental retardatin 1% ADHD 4-7% (kvarstår i ca 50%) Aspergers syndrm knappt 1% (kvarstår i 90%) Turette - 0,5% ADHD DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Tvångssyndrm Tack till Susanne Bejert!

78 Exekutiva förmågr Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati 522 Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Funktinsnedsättning? Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig I en miljö sm inte tar hänsyn till persnens funktinsnedsättning/förmåga blir denne funktinsnedsatt. Detta leder till str stress sm ger symptm ch beteendestörningar. Utvecklingsstörning / mental retardatin Känner du igen dig? Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv? 78

79 Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. AD/HD lika typer Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) AD/HD kmbinerad typ AD/D uppmärksamhetsstörning HD/D - framför allt hyperaktivitet Minst 6 symtm på uppmärksamhet föreligger: Ouppmärksam på detaljer, gör slarvfel Svårt att hålla kvar uppmärksamheten Verkar inte lyssna på direkt tilltal Följer fta inte givna instruktiner Svårt att rganisera sina hemsysslr Undviker sådant sm kräver mental uthållighet Tappar brt saker Lätt distraherbar Glömsk i vardagslivet Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Minst 6 symtm på hyperaktivitet ch impulsivitet föreligger. Hyperaktivitet: Svårt att sitta stilla med händer eller fötter Lämnar fta sin plats i klassrummet eller andra platser. Springer fta mkring, klänger eller klättrar, hs äldre subjektiv känsla av rastlöshet Svårt att utöva fritidsintressen lugnt ch stilla Verkar fta vara på språng eller gå på högvarv. Pratar fta överdrivet mycket Hyperaktivitetssyndrm (ADHD) Impulsivitet Kastar fta ur sig svar innan frågeställaren har pratat färdigt Har fta svårt att vänta på sin tur Avbryter eller inkräktar fta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal) 79

80 Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna AD/HD - diagnstik Debut före 7 års ålder Leder till kliniskt signifikant funktinsnedsättning inm minst två mråden; sklan, arbetet eller hemmet Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. Flicksymtm vid ADHD Ytterligare exempel Arg för småsaker Humörsvängningar Lätt att ta till tårar Glömmer snabbt efteråt Liten grupp har städmani Spara-knappen Hn sm försvann på café vid läkarbesöken Hårförlängerskan Amfetaministen Skrna på sffan på avd 1 Mannen i bälte på avd 52 80

81 Tve, diagns? Tve, insatser? Brderline/EIPS? Recidiverande depressiner? Biplärt syndrm? Autismspektrumstörning? Alkhlberende? Tvångssyndrm? Generaliserat ångestsyndrm? ADHD? Specialiserad mttagning? ADHD-center? Infrmatin, utbildning? Stödkntakt? KBT för ADHD? Psykterapi mt svartsjuka? Centralstimulantia? SSRI? Melatnin? Berendemttagning? BUP? Scialtjänsten? Anmälan 14? Bendestöd? Hjälp med studier? Nytt arbete? AF? Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser ADHD vanligare i vissa grupper Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! AD/HD samsjuklighet ch följder Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) AD/HD samsjuklighet ch följder Utvecklingsstörning Aspergers syndrm Tics/Turettes syndrm Specifika inlärningsstörningar (dyslexi, dyskalkuli) Depressin, dystymi Biplär sjukdm Ångestsjukdmar (PTSD, scial fbi, OCD, GAD) Stressrelaterade sjukdmar utmattningssyndrm, utbrändhet Missbruk/berende Persnlighetsstörning Ätstörningar Smatisk sjuklighet (lycksfall, övervikt) 81

82 ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) Fråga: vad ska man behandla? Målsättning med behandlingen Svar: funktinsnedsättningen! Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk Behandling ch hjälp vid ADHD/DAMP Infrmatin Pedaggiskt stöd Gruppbehandling Patient- ch anhörigförening (Attentin) Hjälpmedel Bendestöd Beteendeterapi Medicinering Centralstimulantia, amfetaminliknande Strattera Omega-3 fettsyrr? Arbetsminnesträning ( Rb-mem ) Bemötande av patienter med ADHD ch Asperger Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans ADHD/Asperger sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra ( n invlvement, n cmittment ) 82

83 Autistiska symtm Wings triad Scial funktinsinskränkning Kmmunikativ störning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Svårigheter med krpps-språket i det sciala samspelet Stra svårigheter ifråga m ömsesidig scial interaktin ch kmmunikatin (verbal ch icke-verbal). Tal- ch språkprblem. Nedsatt föreställningsförmåga. Begränsade, repetitiva beteenden, intressen ch aktiviteter. Tvingande behv av att införa rutiner ch intressen. Mtrisk klumpighet. Ögnkntakt Ansiktsuttryck Gester Röstläget Aspergers syndrm Aspergers syndrm (frts) Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten 83

84 Förklaringsmdeller för autismspektrumstörning Persner med ASD har fta avvikelser inm: Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Förmåga att förstå att andra persner har tankar, känslr, avsikter ch önskningar ch vad dessa kan röra sig m. Mentalisering, eller kgnitiv empati, är en förutsättning för affektiv empati, medkänsla, ch för hänsynsfullt beteende. Central kherens. De flesta människr utgår från helheten ch sammanhanget, men persner med AST ser detaljerna först ch försöker bygga upp en helhetsbild av dessa. Exekutiva funktiner. De delfunktiner sm behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt, kunna möta ch hantera nya situatiner, fatta beslut ch lösa prblem.. Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Central kherens. Exekutiva funktiner Autmatisering Generalisering Scial stil 1. Klassiskt avskärmat, drar sig undan från scial kntakt 2. Passiv men inte undandragande 3. Aktiv men udda 4. Rigid, överfrmell scial stil Symptm sm fta följer Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Depressin Självskadande beteende Aggressivitet Annrlunda ätbeteenden Sömnstörning Specifika rädslr Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter 84

85 Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Michael Rangne Maj 2011 Några anledningar till att en människa är besvärlig Tack till prfessr B Runesn för några av bilderna! Persnlighetsstörning 1. Vad är det? 2. Hur vet man m patienten har en sådan? 3. Spelar det någn rll? 4. Hur uppkmmer den? 5. Vad är det för skillnad på persnlighet 6. ch persnlighetsstörning? 7. Går det att behandla? 8. Hur kan man bemöta patienten? 1. Du själv uppfattar inte den andre krrekt prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag rimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati. 3. Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr

86 Några anledningar till att en människa är besvärlig 4. Den andre krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke) missbruk, abstinens) psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm). någn frm av kris. lider av kverulansparania eller rättshaverism. uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt. har rimliga förväntningar på livet ch andra människr, ch dömer därmed sig själv till lycka. Perfektinism är ingen framkmlig väg mt lycka, sinnesfrid ch gda relatiner. persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl). neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning). brister i uppfstran. Persnen är på ren svenska faktiskt hyfsad ch trevlig. Frågr: Vilka av vanstående rsaker är den besvärliges eget fel? Vad ska åtgärdas med kritik? Pedaggik? Autentisk feedback? Persnlighet ch persnlighetsstörningar Hur är du = hur är din persnlighet? Extrvert ch scial eller intrvert ch tillbakadragen? Lätt eller svårt få kntakt med andra? Trivs med, skyr eller rent av behöver uppmärksamhet? Spntan ch impulsiv eller blyg ch försiktig? Säker eller säker i framträdandet? Vänlig eller lättstött? Kritisk eller gdmdig? Pedantisk eller slarvig? Energisk eller astenisk? Ett relativt stabilt mönster av karaktärsdrag, temperament ch emtinella drag 579 Persnlighet Inre förutsättningar för ett gtt liv 581 Det inrtade mönster av tankar, känslr ch beteenden sm karaktäriserar en individs unika livsstil ch anpassning, resulterande från knstitutinella faktrer, utveckling ch sciala erfarenheter WHO 1993 Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslr sm fungerar. Gd självkänsla. Gda relatiner. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem. Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Ett test på en människas persnlighet Trivs med sig själv ch livet Kmmer väl överens med andra Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv Humr Flexibilitet Tar ansvar för sig ch sitt Hur reagerar persnen när han inte får sm han vill?

87 Persnlighetselementa Är du medveten m Persnlighetsdragen är dimensinella, inte kategriska. På någt sätt måste man faktiskt vara; man kan inte vara utan egenskaper ch persnlighetsdrag. Både för mycket ch för litet av ett visst persnlighetsdrag kan ställa till bekymmer eller rsaka lidande. Många är anmärkningsvärt medvetna m sina dminerande respektive underutvecklade egenskaper, vilket gör att det lättare uppstår prblem än när man har bättre självkännedm. Smliga persnlighetsdrag har en tendens att samvariera, cluster. Hur din prfil ser ut? Hur andra uppfattar dig? Detta är en viktig del av självkännedm, att känna sig själv Den viktigaste frågan Vid prblematiskt beteende Fungerar mitt sätt att vara? Tycker jag m de flesta människr jag har kntakt med? Tycker jag m mig själv? Har jag de relatiner jag vill ha? Är mina relatiner trivsamma ch närande eller knfliktfyllda ch destruktiva? Kan ch vågar jag göra det jag verkligen vill i livet? Är jag på det hela taget nöjd med livet jag lever? Mina svar berr huvudsakligen på min persnlighet! Dvs på mina övergripande mönster för känslr, tankar, reaktiner, beteenden, impulskntrll ch relatiner. Enskilt beteende eller uttryck för underliggande persnlighet? Många kan se ch be m hjälp med ett beteende utan att se mönstret av underliggande dysfunktinella persnlighetsdrag. Vad är ett realistiskt mål, dvs vilken nivå ska vi lägga interventinen på? Börja utifrån ch inåt, eller tvärtm? Persnlighet ch stress Persnlighet ch persnlighetsstörning I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex i sjukvården ch i kriminalvården förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin

88 Persnlighetsstörning enligt DSM-IV ch ICD 10 Hur vanliga är persnlighetsstörningar? Tar ej ställning till etilgin Kategriska mdeller Allmänna kriterier + specifika dit för störningen Kriterierna uppfyllda eller ej Man har, eller har inte, en persnlighetsstörning Nrmalbeflkning: 9-13 % ttalt Specifika ps: 1 3 % Brderline: 1-2 % Primärvård: % Inm psykiatrin: % KS öppenvård 1999: nära 50 % KS slutenvård 1999: drygt 25 % (BPD största gruppen) OBS: Varierande svårighetsgrad! Hur vet jag m patienten har en persnlighetsstörning? Att möta en patient med persnlighetsstörning Tänk tanken tidigt Skilj på state ch trait Det känns fta i kntakten, väcker starka känslr, anspänning Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen ch samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktiner ch handlingar Patienten verkar ha en prblematisk relatin till många andra människr Missnöje, klagar på allt ch alla, besviken, bitter, avvisad Sciala funktinssvårigheter arbete, studier, relatiner Anamnes från patient, anhörig, persnal Barndmsanamnes Scial utredning Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. 593 Varför behandla persnlighetsstörning? Syfte/mål med behandlingen Minska patientens lidande Minska patientens funktinsinskränkning Minska andras lidanden/prblem? Persnlighetsstörningen genererar axel 1-störning Persnlighetsstörningen interfererar med behandlingen av axel 1-störning Överlevnad Säkra behandlingskntakt Symtmkntrll Vardagsfärdigheter Relatinsfärdigheter Accepterande, självaktning Inte bli någn annan, utan lära sig vara ch hantera den man är Livskvalitet

89 Persnlighetsstörningar Cluster A: Enstöriga, avvikande, udda, excentriska, sciala kntaktsvårigheter. Kgnitiv-perceptuell struktur Schizid, schiztyp, paranid persnlighetsstörning Cluster B: Utagerande, stökiga, dramatiska, färgstarka, instabila. Impulsivitet/beteendekntrll Narcissistisk, histrinisk, brderline, antiscial persnlighetsstörning mad bad A: Paranid persnlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet Vågar inte visa andra förtrende Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden Ältar gamla förrätter Upplever angrepp mt sig från andra Misstänker partner för att vara trgen Cluster C: Ängsliga, undvikande. Ångestbenägenhet Osjälvständig, tvångsmässig, fbisk persnlighetsstörning sad Bemöt med respekt Några rd m kverulansparania ch rättshaverister Rättshaveristens persnlighetsstruktur Några lika varianter: Rättskverulant Karriärkverulant Räntekverulant Kllektivkverulant Det är sättet att argumentera sm avgör m en reaktin/klagare ska betraktas sm paranisk. Persnligheten präglas av aggressiv självhävdelse, parad med misstr mt auktriteter ch samhällets administratin. Håller på sin rätt, överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstrn ch kverulansen. Gd men smal intelligens, gd förmåga att uttrycka sig. I btten låg självkänsla ch känsla av maktlöshet sm föder agg ch bitterhet. Kverulansen kan ses sm ett försvar mt dessa känslr. Den inre knflikten (säkerheten han känner inför sig själv) förflyttas, prjiceras, på mgivningen ch han slipper se ch plågas av denna misshagliga sida hs sig själv. Det är de andra sm är dumma! Utlösande ch vidmakthållande Behandlingen är vansklig Nyckelupplevelsen, det sm utlöser beteendet, kan vara en reell rättvisa eller ett bakslag sm han själv framprvcerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda förrätten mt allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden. Den basala misstrn kmmer att gälla även läkaren, vården ch behandlaren. Den sm inte är för är emt! Behandlingsmtivatin saknas nästan alltid. Möjligen kan man få persnen att reflektera litet över vem han vill ska ha makten över hans tankar ch handlingar, m han vill låta sig styras av andra. Å andra sidan har rättshaveristen efter många års kamp inte mycket annat kvar att leva för ch det skulle kanske bli tmt ch resultera i en depressin m kampen brtföll. Även en kamp sm andra uppfattar sm meningslös kan ge den kämpande mål ch mening för sin tillvar. Ibland tvångsintagning m han uppfattas farlig. Neurleptikaeffekten högst säker ch persnen är dessutm inte behandlingsmtiverad. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till smligas ökade känslighet för förmenta kränkningar. Å andra sidan är många benägna att ge särskilda favörer till särskilt besvärliga ch självupptagna människr

90 B: Narcissistisk persnlighetsstörning Vad menar vi med empati? Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. 604 Skilj på att Förstå att en annan har det svårt (empati) Förstå hur det känns (empati) Känna samma känsla sm denne (inkännande) Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) Empatisvårigheter ses vid bland annat Autistiska tillstånd Narcissism ch psykpati (men f f a brist på sympati) Mer m narcissism Mer m narcissism Det finns både en sund ch en sjuklig narcissism Fåfänga, självbelåtenhet ch inbilskhet Upptagen av utseende, makt ch framgång Vill bli uppmärksammad ch beundrad Berende av beundran, andras gillande är det enda sm får dem att må bra Använder andra människr sm en spegel för att läsa av sitt eget värde, ch ens självkänsla styrs av det man tycker sig se Klarar inte kritik, ser den sm ett angrepp ch sm bristande ljalitet Kritik eller avsaknad på beundran kan framkalla starka negativa känslr ch beteenden En aggressivt laddad narcissist kan bli ilsken ch farlig vid kritik eller mtgångar Framhäver sig själva med sitt utseende, sina ägdelar ch sina förmenta talanger Trr sig ibland vara intellektuellt överlägsen Oförmögen ch villig att bry sig m andra. Allt kretsar kring dem själva Mer m narcissism Narcissistens nda cirkel Liksm vid psykpati så finns inte andra människr, dessa är bara en förlängning av dem själva Andra persner är huvudsakligen instrument för att uppnå beundran ch makt Arrganta Tar gärna kmmandt, styr ch ställer Man finner dem fta i psitiner sm innebär status ch makt, t ex i plitiken, företagsledningar ch i media. Överallt där man kan synas ch märkas. Förväntar sig perfektin från alla Vanliga regler gäller inte dem, de kan tillåta sig mer än andra Deras skrytsamma sätt kan fta ses sm ett slags kmpensatin för bristande självkänsla ch självförtrende En del blir Casanvr i sin jakt på bekräftelse Psitinen ch upphöjelsen göder i sin tur lätt den narcissistiska självbilden så att persnen blir ännu mer uppblåst ch självupptagen

91 Men vad är prblemet med att vara narcissist? The bttm line vad gäller narcissism Att man måste få all denna uppmärksamhet ch beundran för att må bra. Utan den mår man dåligt. En narcissist utan tillräckliga talanger för att ta sig fram ch bli någn blir vanligen bitter ch lycklig (typexemplet den fallne narcissisten ch den svårbtade depressinen). En människa för vilken allt är en rättighet känner ingen glädje eller tacksamhet för någt av det livet ger - allt tillkmmer en ju - ch är därför i psyklgisk mening en fattig människa sm inte kan bli annat än lycklig i längden Hur uppstår narcissism? Med patientens egna rd: Dåligt känt, men några tänkbara mekanismer är Barnet haussas för mycket eller för litet Curling Fkus på självförverkligande, egfixering Barnet behöver hjälp med att finna balansen mellan att bry sig m sig själv ch andra. Lära sig samarbeta sv. För mig är i strt sett allt antingen svart eller vitt! Jag är antingen gd eller nd, duktig eller duktig, hemsk eller bra. Antingen är livet bra eller så finns bara döden sm kan ta brt smärtan det innebär att leva. För det mesta kan jag inte ens finna en gd anledning att leva, men jag är för feg för att avsluta det! 611 B: Brderline persnlighetsstörning Mer m brderline Instabilitet gällande affekter, självbild ch relatiner, samt impulsivitet 1. Skräckslagen inför separatiner 2. Idealiserar ch nedvärderar 3. Störning i identitet ch självbild 4. Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) 5. Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) 6. Affektiv labilitet 7. Krnisk tmhetskänsla 8. Aggressivitetsprblem (inadekvat/intensiv vrede, temperamentsutbrtt, slagsmål) 9. Krtvariga gränspsyktiska episder Bli inte arg eller prvcerad 614 Instabila Stra ch snabba humörsvängningar Instabil ch snabbt växlande självbild (värdelös -> fantastisk) Svartvitt tänkande Idealisering ch nedvärdering Impulsiva Ibland explsiva Skapar fta kas mkring sig Kriser vanliga 91

92 Mer m brderline Känslr sm fungerar Har svårt att lita både på sig själva ch andra vilket gör relatiner mycket besvärliga ch instabila. Skrämda av separatiner men beter sig så att de fta blir avvisade Blir lätt uttråkade Tmhetskänsla Deras persnliga gränser har fta ignrerats eller trampats på. Oftare än andra varit utsatta för incest, våld eller känslmässig försummelse sm barn. Strt lidande (jfr psykpater ch narcissister) Ett sunt känslliv kännetecknas av känslr ch affekter sm, utifrån situatinen ch den kulturella kntexten, är rimliga ch adekvata samt lagm lättväckta, starka ch långvariga. Till detta kmmer en förmåga att uppfatta ch tlka sina känslr samt kunna dra slutsatser av dessa (sammanfattas ibland sm självkännedm), ch att kunna reglera ch uttrycka känslrna på ett funktinellt sätt Att reglera sitt humör den instabile Brderlinebegreppet Omständigheter / händelser Gda Brderline persnlighetsrganisatin (BPO) Neutrala Brderline persnlighetsstörning (BPD) Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning 617 Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande 1-2 % av nrmalbeflkning har BPS 11% av öppenvårdspatienter har BPS 19% av slutenvårdspatienter har BPS 2/3-delar förbättras i 30-års åldern 10% dör i suicid Ofta missbruk ch depressin samtidigt Steretypt självskadande (utvecklingsstörning, autism) Grvt självskadande (psykser) Tvångsmässigt självskadande (trichtillmani) Impulsivt självskadande (brderline)

93 Varför skada sig själv? När brukar patienter med brderline bli suicidala? Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten Verkligt eller upplevt övergivande/avvisande Känslmässig överbelastning eller känslmässig avstängning Ohanterliga känslstrmar Dissciatin (kan uppstå inför övergivande eller någt annat sm upplevs htande) Vid förbättring (htar självbild) Tips för att hantera persner med brderlinepersnlighet: Hur behandlar man brderline? Sätt upp tydliga ch knsekventa gränser. Tydliga villkr för er relatin Visa att du värdesätter relatinen men att du inte uppskattar destruktiva beteenden. Stanna kvar, stå för trygghet ch kntinuitet. Tack till Göran Rydén! Ofta dålig behandlingsmtivatin beträffande persnlighetsstörningen, söker för sekundära prblem Stabilitet ch kntinuitet i kntakten Gemensamt förhållningssätt m flera deltar i behandlingen Fkus på självdestruktiva handlingar Fkus på ev missbruk Behandla ev depressin Scial färdighetsträning Vid psykterapi Avgränsat fkus Realistisk målsättning Prblemrienterat 623 Psykpaten i ett nötskal: Cre features De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad. Grandis Manipulativ Kylig brist på medkänsla Hal, pålitlig charm

94 B: Antiscial persnlighetsstörning, psykpat 627 Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Svar: Det vet du inte Före 15 års ålder aggressivt beteende mt människr ch djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga nrm- ch regelbrtt Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till nrmer, upprepat brttslig bedrägligt beteende impulsiv eller förmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas Hares psykpatichecklista, HPC: 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll 11. Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet Psykpati har genmgripande effekter 1. Känslr (ytlig, ingen ånger, ingen ängslan) 2. Interpersnell interaktin (charmig, grandis, manipulativ) 3. Livsstil (ansvarig, realistisk planering, impulsiv, dålig kntrll över beteendet) 4. Antiscialt beteende (stört beteende redan i barndmen, ungdmsbrttslighet, mångsidig kriminalitet) En psykpat har alltid starka narcissistiska drag ch vanligen även mfattande brderlinedrag Freuds mdeller Psykdynamisk mdell Medvetet Överjaget Förmedvetet Undermedvetet Detet Jaget Omvärldens krav

95 Narcissim ch psykpati Två aspekter av psykpati 1.Persnlighetsstruktur/karaktär 2. Beteende Överjaget Detet Jaget Omvärldens krav Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre 634 Dilemmat: Några tankar m att bemöta en psykpat Varför ska man låta sig behandlas när man inte har prblem? Det är de andra människrna, samhället ch samhällets nrmer sm är prblemet! Psykpaten är vanligen nöjd med sig själv ch inser inte sin känslmässiga trftighet ch allt elände han ställer till med. Psykpatens persnlighet är i allmänhet mycket stabil ch resistent mt påverkan. Kunskap m tillståndet dessa människr finns! Kunskap m skillnaden mellan charmig yta ch skrupellöst inre Känner du igen tillståndet hs någn så klarar du dig vanligen från allvarlig skada Utgå från att infrmatinen du får är felaktig/förvriden Utgå från att persnen försöker manipulera dig Terapeutisk allians uppstår sent, m alls, i terapiförlppet Tr inte att du kan ändra persnens persnlighet Om du lyckas ändra beteendet en smula tr inte att det är för din skull eller för att persnen ändrat sig på djupet Psykpater använder andra sm ett sätt att nå sina egna mål vad försöker persnen just nu få av dig? Undvik dem m alls möjligt C: Fbisk persnlighetsstörning C: Tvångsmässig persnlighetsstörning Scial hämning, känslr av tillräcklighet ch överkänslighet för kritik Upptagen av rädsla för att bli illa mtyckt eller avvisad i sciala situatiner Undviker kntakt m ej säker på att bli mtyckt Känner sig lätt förlöjligad Undviker aktiviteter där man kan bli kritiserad eller avvisad Hämmad i nya sciala situatiner p g a känslr av tillräcklighet Låg självkänsla, mindervärdeskänslr Ser sig sm scialt duglig ch underlägsen Upptagen av rdning, perfektinism ch kntrll Upptagen av detaljer Svårt genmföra uppgifter Fixerad vid arbete i st f fritid ch vänner Oflexibel i värderingar Kan inte göra sig av med skräp Ovillig att delegera Snål mt sig själv ch andra Stelbent ch envis Ge patienten tid ch tålamd

96 C: Osjälvständig persnlighetsstörning En helt vanlig dag på Serafen Berende, behv av att bli mhändertagen, klängig Svårt ta vardagliga beslut Vill att andra ska ta ansvar i hennes liv Svårt uttrycka avvikande åsikt Vågar inte ta initiativ Mån m att vara till lags Obekväm ch hjälplös på egen hand Söker genast en ny relatin när en upphör Orimligt upptagen av rädsla för övergivenhet Tänk på att patienten vill vara till lags mt dig Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök 640 Ätstörningar ch andra tillstånd med krppsfixering Störningar avseende ätande ch vikt Anrexia nervsa Bulimia nervsa Ätstörning UNS Hetsätning Anrexia light Övervikt/fetma Excessiv mtin Krppsbyggande Ätstörning UNS AN BN Obesitas Hets Störda ätbeteenden Ppulatinen Prevalens av ätstörningar hs ungdmar år Anrexia nervsa 1 % av alla flickr (ca 5000 i Sverige) 0,1 % av alla pjkar Bulimia nervsa 3 % av alla flickr 0,3 % av alla pjkar ungdmar med svårare eller lindrigare frmer av ätstörningar 643 Risk för att dö av ätstörningar! Självmrd Krppsliga kmplikatiner Cirkulatinssvikt Hjärtrytmrubbningar Hjärtinfarkt Refeeding syndrm Hypglykemi Pneumni Alkhl- ch drgmissbruk Kffeinintxikatin

97 Anrektiskt beteende Reducerat kalriintag i smyg Rigida matvanr Tappar kntrllen över viktnedgången Excessiv mtin Laxering Diuretika ch aptitnedsättande medel - vanligt Att förebygga ätstörningar: Uppmärksamma varningssignaler! Förändrade matvanr Ökat intresse för mat ch vikt Ökad fysisk aktivitet Missnöje med utseendet Självcentrering Rastlöshet Nedstämdhet Irritabilitet Tvångsmässighet Scial islering Att förebygga ätstörningar Uppmärksamma flickr med ätstörningar i familjen Uppmärksamma menstruatinsstörningar hs unga Tandläkare bör uppmärksamma emaljskadr ch spttkörtelsvullnad Lära sklpersnal mer m ätstörningar? Avråda från bantning Stärka barns ch ungdmars självkänsla Annat krppsideal i samhället 647 Bulimia nervsa Återkmmande perider av hetsätning av stra mängder mat under krt tid alltid i avskildhet. Känsla av kntrllförlust. Återkmmande kmpensatriskt beteende för att mtverka viktuppgång Framkallande av kräkning Användande av laxermedel eller diuretika Perider av sträng diet Intensivt mtinerande 648 Bulimia nervsa Viktfbi: fixerad av vikt ch krppsutseende. Självkänslan överdrivet påverkad av detta Debutålder: år 649 Mer m bulimia nervsa Börjar fta med bantning Matbegäret kmmer ibland mycket plötsligt; impulskntrllstörning Ibland planerar patienten i flera timmar Junk fd Hetsätningen ger skamkänslr sm aktiverar de kmpensatriska åtgärderna Samma störning av nrmala hunger- ch mättnadskänslr sm vid AN Kan tappa måltidsrytmen alldeles

98 Mer m bulimia nervsa Blir islerade ch passiva Får svårt klara utbildning ch arbete Förstörd eknmi; en del stjäl ch andra får kntkrtsskulder Låg självkänsla Leder fta till sekundär depressin Många blir självmrdsbenägna Ibland utvecklas missbruk av alkhl, drger ch kffein Ibland meningslöst stjälande; kleptmani Ytterligare frmer av självdestruktivitet Anrexia nervsa: behandling Eventuellt tvångsvård Häv svälten m nödvändigt sndmatning eller drpp krrigera medicinska kmplikatiner eventuellt näringsdryck Kstprgram sm patienten ska försöka ta eget ansvar för. Nrmalisera ätbeteendet Undvik maktkamp Viktkntrll ej mer än en gång/vecka Anrexia nervsa: behandling Om föregående upplägg ej fungerar kan prövas beteendeterapi Mål för en vecka: ej mer än ett kils viktuppgång per vecka Belöningar utifrån resultatet (belöning bättre än bestraffning) Risk att patienten frcerar för att äta sig ut från sjukhuset årig man (1) En 60 årig man kmmer till medicinakuten efter intxikatin i självmrdssyfte. Det framkmmer att patienten har en rdnad scial situatin. Arbetar sm tandläkare. Gift i gtt äktenskap sedan 30 år tillbaka. Har två vuxna söner från ett tidigare förhållande, gd kntakt med dessa. Det framkmmer alkhlöverknsumtin sedan kanske sex månader tillbaka, vilket hustrun uppfattar sm ett prblem. Patienten dricker kanske ½ flaska vin 4 5 dagar/vecka men negerar medicinska kmplikatiner, abstinens, merbegär ch kntrllförlust. För två månader sedan ertappades patienten med snatteri på ett varuhus, trts gd eknmi. Han har skämts för det inträffade sedan dess ch känt tilltagande nedstämdhet ch haft svårt att riktigt glädjas. Han har grubblat ch ältat, svit rligt, upplevt sänkt självkänsla men intakt aptit årig man (2) Dagen före inkmsten till medicinakuten blev patienten åter ertappad med snatteri, denna gång på Systemblaget i alkhlpåverkat tillstånd. Han hade dessutm bserverats köra bil till Systemblaget varför han nu trr att han har rättegång att vänta både för snatteri ch för rattfylleri. Pat berättar att denna nesa var mer än vad han std ut med varför han beslöt att ta sitt liv. Han hade dessförinnan inte haft några mer påtagliga självmrdstankar. Han skrev ett avskedsbrev ch tg sedan ett större antal värktabletter varefter han smnade. Hustrun upptäckte emellertid att han sv längre än han brukar på mrgnen, skakade liv i hnm, fick veta vad sm hade hänt ch tg hnm till medicinakuten. Psykiskt status: Ger mycket fin kntakt. Kanske någt sänkt grundstämning. Nedsatt mimik. Depressivt präglat tankeinnehåll med mycket skamkänslr. Villfrtfarande dö. Ambivalent till psykiatrisk vård på sjukhus, accepterar däremt öppenvårdskntakt. 657 Nivåer ch frmer av knsumtin Bruk Riskabelt bruk Skadligt bruk Missbruk Berende Intxikatin Abstinens Samt psykiska, krppsliga ch sciala skadr

99 Riskabelt bruk, riskbruk Ett bruk av alkhl sm ökar risken för skadliga knskevenser, men där berende inte föreligger Screena (AUDIT, CDT) Förhöjd/riskabel knsumtin -> erbjuds krt rådgivning 662 Medicinska knsekvenser av högt alkhlintag Intxikatin Missbruk Berende Abstinens, DT, kramper, epanfall Wernicke-Krsakffs syndrm Hjärnskadr, demens, frntal persnlighet Fetalt alkhlsyndrm Övervikt Imptens, infertilitet Hypertni Diabetes Levercirrhs, skrumplever Cerebellär ataxi, balans- ch krdinatinssvårigheter Blödningar (mage, hjärna) Neurpati, nervskadr, fallskadr Pankreatit, bukspttskörtelinflammatin Bristsjukdmmar Muskelsjukdm Benskörhet Hjärtsjukdm Cancer 663 Psykiska ch sciala knsekvenser av alkhlöverknsumtin Självförakt Depressin Ångest Självmrd Scial ch eknmisk utförslöpa Ensamhet, arbetslöshet, skilsmässa, förlrar barnen Förstörda liv eget ch andras Vide Janne

100 Alkhlabstinens Missbruk Lindrig/måttlig Or Sömnstörning Darrningar ch skakningar Svettning Ökad puls ch bldtryck Hjärtklappning Svår = delirium tremens Svår r ch rastlöshet Illamående Desrientering - förvirring Desrganiserat beteende Syn- ch hörselhallucinatiner Takykardi Str bldtrycksstegring Kramper Ep-anfall Livshtande! Pågående DT indikatin för LPT Str risk för DT hs känd missbrukare kan vara fall för akut LVM 668 Upprepad användning av alkhl eller narktika sm leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i sklan eller hemmet. Upprepad användning av alkhl eller narktika i riskfyllda situatiner, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. Upprepade kntakter med rättsväsendet till följd av missbruket. Frtsatt användning trts återkmmande prblem. 669 Berende Alkhlcentrering knsumtin ch knsekvenser Tlerans: behv av allt större ds för att nå ruseffekt Återställarbehv: abstinensbesvär när bruket upphör Minnesluckr efteråt Misslyckade försök att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, knsumera ch hämta sig från bruket av alkhl ch narktika Viktiga sciala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas Frtsatt användning trts krppsliga eller psykiska skadr 670 Anamnes Dricker du? Hur fta? Hur mycket varje gång? (Mängd) AUDIT (mängd ch knsekvenser) Alknacka (mängd) CAGE (knsekvenser) Cut dwn: Har du någn gång försökt skära ner din alkhlknsumtin? Annyed: Är du besvärad av att andra klagar på din alkhlknsumtin? Guilt: Har du haft skuldkänslr p g a din alkhlknsyumtin? Eye pener: Har du tagit en återställare dagen efter att du druckit? 672 Tlkning av AUDIT 8 p: fångar alla med siskfyllda/skadliga vanr, men får med några utan alkhlprblem. 10 p: missar några sm faktiskt har prblem. 19 p eller mer: sannlikt alkhlberende Dkumenterade behandlingsvägar Scialtjänsten Sjukvården LPT /LVM? Riskabelt alkhlintag: rådgivning, mtivatinsskapande samtal ch uppföljning i primärvården Behandla samsjuklighet (depressin, ångest, krppslig sjukdm) Förebyggande läkemedel: Antabus, Campral, Revia Behandla abstinens: bensdiazepiner, ibland sjukhusvård KBT Tlvstegsprgrammet (Minnesta) Lästips: Läkartidningen nr !

101 4 Vad frdras för vård enligt LVM? LVM Några centrala paragrafer med fkus på vad persnal inm akutsjukvården kan behöva veta Tvångsvård ska beslutas m någn till följd av ett frtgående missbruk av alkhl, narktika eller flyktiga lösningsmedel är i behv av vård för att kmma ifrån sitt missbruk. Detta m vårdbehvet inte kan tillgdses enligt scialtjänstlagen eller på någt annat frivilligt sätt. Det krävs ckså att missbrukaren till följd av missbruket (någn av 1-3 räcker) 1. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara 2. eller löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv 3. eller kan befaras att allvarligt kmma att skada sig själv eller någn närstående Michael Rangne Specialist i psykiatri Nrra Sttckhlms Psykiatri Nvember Vem är skyldig att anmäla enligt LVM? 1. Myndigheter sm i sin verksamhet regelbundet kmmer i kntakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till scialnämnden m de får kännedm m att någn kan antas vara i behv av vård enligt denna lag. 2. En läkare skall genast göra anmälan till scialnämnden, m han eller hn i sin verksamhet kmmer i kntakt med någn sm kan antas vara i behv av medelbart mhändertagande enligt 13 eller vård enligt denna lag ch läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genm läkarens egen försrg eller i övrigt inm häls- ch sjukvården. 13 Omedelbart mhändertagande Scialnämnden får besluta att en missbrukare medelbart skall mhändertas, m 1. det är sannlikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av denna lag, ch 2. rättens beslut m vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälstillstånd allvarligt försämrat m han eller hn inte får medelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kmmer att allvarligt skada sig själv eller någn närstående. Kan scialnämndens beslut m mhändertagande inte avvaktas, får beslut m mhändertagande fattas av nämndens rdförande eller någn annan ledamt sm nämnden har förrdnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. När scialnämnden har ansökt m tvångsvård, får även rätten på någn av de grunder sm anges i första stycket besluta att missbrukaren medelbart skall mhändertas. Bemötandet en värdefull del av behandlingen Michael Rangne mrangne@gmail.cm

102 Att möta ch stödja en människa sm mår dåligt Bemötande first things first! Hur jag vill bemötas: Hur jag inte vill bemötas: Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Att möta människr 684 Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Du måste vilja persnen väl för att kunna hjälpa! Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del. 687 Alla människr hatar att ta rder Aspekter på bemötande ch hjälp Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. N invlvement, n cmittment (den sm inte är med kmmer att vara emt). Relatin Dialg Pedaggik Stöd Beteendefkuserat

103 Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet Vilka verktyg har vi? Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn Diskutera Tycker du att alla patienter ska bemötas ch behandlas lika? Varför, eller varför inte? Patienter är lika 692 Psykiatrin en del av kulturen Km ihåg F-en! Föreställningar Förväntningar Farhågr Fantasier Alla har en uppfattning m psykiatrin - hur den är, ch hur den brde vara 694 Förtrende Förståelse Förändring Familjen 103

104 Den likvärdiga relatinen Subjekt Subjekt ch var ch en vill därför få vara litet speciell, någn särskild, få ett individuellt bemötande. Patienten uppskattar att man går utöver rutinerna, gör någt extra. I den likvärdiga relatinen utgör patientens tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Patienten ch hans inre värld behandlas med samma allvar sm min egen. Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Likvärdighet Autenticitet Integritet Självkänsla Persnligt ansvar Scialt ansvar Gemenskap Förälder Vuxen Barn Förälder Vuxen Barn Är ambitinen att Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? 2. Vilken är situatinen/kntexten? Ge klienten insikt i sitt beteende? Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? Undvika att själv bli slagen eller förföljd?

105 Det viktigaste Bemötande av patienter med psykiska besvär Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra Slutsats? Psykterapi Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna 705 Stödjande ch jagstärkande förhållningssätt Prfessinell stödterapi Infrmatin, gärna patientbrchyr, lästips. Patientföreningar. Avdramatisera ch lugna. Förmedla empati. Stöd, hjälp patienten lösa prblem. Finns utlösande faktrer eller försämrande mständigheter sm kan åtgärdas? Väsentligaste metden i den akuta fasen. Empati ch stöd. Härbärgera patientens plågsamma känslr. Infrmatin ch utbildning m tillståndet. Inge hpp (men undvik överdriven hurtighet). Mtivera till att ta emt behandling. Hjälp med prblemlösning ch hanterande av praktiska prblem. Hjälp patienten ta avstånd från depressiva skuldkänslr ch vanföreställningar

106 Vad menar vi med empati? Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) The deepest hunger f the human sul is t be understd. Stephen R Cvey 708 En fruktbar utgångspunkt? Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! 711 Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Depressin Ångestsjukdm Psyks Autismspektrum ADHD Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter

107 Lathund för fungerande kmmunikatin Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. 1. Jag hör att 2. Då tänker ch känner jag att 3. (eventuellt: därför att ) 4. Jag vill istället att 715 Validering Lyssna ch bservera. Summera, spegla, återge, förmedla krrekt förståelse. Läs av ch förmedla förståelse av det utsagda. Bekräfta ch gör begripligt utifrån histrien. Mtverka jag brde inte vara / känna / bete mig så här. Bekräfta ch gör begripligt utifrån nuvarande mständigheter. Behandla persnen sm en jämlik ch sann persn, var genuin. 716 Invalidering Göra saker sm htar tryggheten (vara aggressiv, hta, tvinga). Ignrera eller vara uppmärksam. Förminska känslr eller deras giltighet. Vara kritisk eller nedvärderande, tlka ett beteende så negativt sm möjligt. Låta bli att reda ut ett missförstånd Vara egensinnig, vilja ha rätt. Göra antaganden m den andre sm är värderande ch inte fakta. Inte bry sig m den andres smärta. Försöka kntrllera den andre. Förvirra, vara ärlig, vara överlägsen. Insistera på att den andre känner / tänker / menar någt annat än hn gör. Behandla den andre sm skör eller utan förmåga. 717 Situatinen i ett nötskal Inse att det INTE handlar m: 718 Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm!

108 Att vara anhörig eller hjälpare Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Är det verkligen beröm ch belöning vi vill ha? Eller vill vi ha bekräftelse, uppskattning, uppmuntran, kärlek ch andra uttryck för äkta känslr? Vi vill inte vara duktiga vi vill betyda någt för en annan människa, vi vill beröra denne. Alternativ till beröm: TACK! 720 Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Hur skulle det kännas för patienten m att uppleva glädje ch mening? jag har någt att lära av varje människa jag möter? han/hn upplevde att mötet har betydelse för ss; att det ger även ss någt värdefullt för egen del? ett äkta möte alltid lämnar båda åtminstne en smula förändrade? Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu! En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat

109 Vad menas med terapeutisk allians? All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient. Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. 726 Empati i praktisk handling Om att skapa en allians en början 1. Vad behöver denna människa just nu? 2. Hur kan jag hjälpa hnm/henne med det? Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. Önskan eller behv? Hinder för alliansen kan höra ihp med Vad patienten vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad patienten behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över patienten eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv 1. Sjukdmen 2. Patientens persnlighet 3. Omgivningen 4. Behandlaren (!) ch behandlingsförutsättningarna Bristande tid Bristande intresse Bristande kunskap Ensidig teretisk referensram En bra behandlare bör kunna se patienten i ett bilgiskt/medicinskt, psyklgiskt ch scialt perspektiv samtidigt 109

110 Hur känns det för patienten - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Vården är det sm sker mellan mig ch patienten jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. 732 Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessens kvalitet avgör vårdens kvalitet Den stra hemligheten Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna är?????? löjligt enkel, egentligen försök med Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. litet vanlig enkel vänlighet! För att hamna i rätt utgångsläge Har du prövat med att försöka allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger.???? TYCKA OM din patient? Kahlil Gibran, Prfeten 736 Michael Rangne

111 Svårt med sympatin? Du behöver inte tycka m hela patienten ch allt han gör men försök hitta någt du uppskattar, ch fkusera på det! Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv! Förresten en sak till!!!!!! ha litet När det inte går så bra KUL!! Persnlighet ch stress I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex i sjukvården förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende

112 Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Arga, missnöjda ch htfulla patienter Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket. Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa patienten med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 747 Patienter med ökad risk för våld Htfulla, aggressiva, explsiva ch flexibla patienter Demens ch annan kgnitiv nedsättning. Berusning ch annan drgpåverkan. Abstinens. Mani. Psyks. Imperativ hörselhallucins. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, histrinisk, antiscial). Depressin (män). ADHD. Autismspektrumstörning. Utvecklingsstörning

113 Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga patienter är ännu viktigare här! Andras aggressin Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Ta på allvar ch visa respekt. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta patientens känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Kränk aldrig patienten! Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? 751 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Varningssignaler för risk för aggressin Patienten Spänd Orlig Stressad Högljudd Upprörd Kränkt Missnöjd Rädd! Osv Du själv Rädsla/behag Lyssna på din intuitin ch inre röst! 753 Några råd för att undvika våld Några råd för att undvika våld Förutse. Förebygg. Lyssna på dina inre varningsklckr. Lyssna på andra sm känner patienten. Sitt inte ensam med htfull eller ptentiellt farlig patient. Sitt närmast dörren. Tillgång till larm. Väktare eller plis i beredskap vid allvarlig våldsrisk. Tänk på hur du bemöter patienten. Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Vänlighet, varsamhet. Empati. Bekräfta patientens känslr. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst

114 Undvik Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll Förklara att ht inte accepteras Livräddaren 1. Larma. 2. Om möjligt: fly! 3. Om inte möjligt: Vänlighet. Stirra inte. Förmedla att du ser hur upprörd han är, ch att det inte är knstigt, dvs att han är kay. Alliera dig jag står på din sida ch vill hjälpa dig. 758 Bemötande first things first! Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Negativa : Jbbiga Svåra Tråkiga Tärande Destruktiva Neutrala: Ingen känslmässig inverkan Psitiva : Närande Givande Stimulerande Berikande Glädjande Att möta människr 114

115 Negativa : Jbbiga Svåra Tråkiga Tärande Destruktiva Neutrala: Ingen känslmässig inverkan Psitiva : Närande Givande Stimulerande Berikande Glädjande Negativa : Jbbiga Svåra Tråkiga Tärande Destruktiva Neutrala: Ingen känslmässig inverkan Psitiva : Närande Givande Stimulerande Berikande Glädjande Negativa : Jbbiga Svåra Tråkiga Tärande Destruktiva Neutrala: Ingen känslmässig inverkan Psitiva : Närande Givande Stimulerande Berikande Glädjande Gda relatiner är resultatet av ett antal väl definierbara persnliga egenskaper ch beteenden 765 Hur vi kmmunicerar med andra bestämmer i slutänden vår livskvalitet. Anthny Rbbins, utbildare ch cach. Lyckliga människr är sammanbundna med varandra i nätverket. Ju fler lyckliga människr man har runt sig, ju större chans att man själv är lycklig. Ju mer centralt i sitt nätverk man befinner sig, dest större chans att man är lycklig. Ju mer sammanbundna ch lyckliga ens vänner ch familj är, dest lyckligare blir man själv. Dynamic Spread f Happiness in a Large Scial Netwrk. BMJ

116 Att leva = Inter hmines esse. Ordagrant: att vara bland människr Att vara död = Inter hmines esse desinere. Ordagrant: upphöra att vara bland människr Vi kan inte ensamma bära våra öden, det är mänskligt, men det är så vi lever, sm m vi ensamma bär våra öden. Kennet Klemets, Acceleratr Tak över huvudet Mat för dagen Någt att göra Någt att se fram emt Någn att älska Självrespekt 1. Trygghet 2. Självkänsla 3. Närhet ch tillhörighet 4. Självbestämmande Intervju med Tim Kasser, SvD 17/ , sm skrivit bl a The high price f materialism 772 Vad är viktigast i mitt liv? Äkthet, uppriktighet, autenticitet? Närhet, intimitet? Integritet, resning, rak rygg? Det centrala i chefsskapet är att skapa tillit ch det bygger man genm att vara rättvis, pålitlig ch förutsägbar mt sina medarbetare. Christer Sandahl 116

117 Chefers sätt att leda har betydelse för medarbetarnas välmående Recept # 1 för ett lyckligt liv Hälsfrämjande ledarskap tycks handla m Tydlighet vad gäller uppdraget i strt, rller ch uppgifter för den enskilde medarbetaren Samtidigt sm man behöver visa mtanke ch vara lyhörd Bygg relatiner (Jämför barnuppfstran : Barn behöver två saker värme ch gränser) Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Mdell för ett givande liv: ge, men smart! 1. Testa 1. Testa 2. Utvärdera Recept # 2 för ett lyckligt liv? 1. Testa 2. Utvärdera 3. Välj! Göra gtt ch se resultatet 117

118 Recept # 3 för ett lyckligt liv Se, var tacksam för ch gläd dig åt allt bra i ditt liv Typer av beteende Typ A-beteende Har alltid bråttm, verkar stå under ständig tidspress, tåliga Prestatinsinriktade, drivs av tävlingsinstinkt Blir irriterade över påverkbara småsaker Antagnistisk ch fientlig beredskap mt andra, aggressivitet vid mtgång Stressreaktinen fight r flight Typ D-beteende Känner r, nedstämdhet ch irritatin, ibland fientlighet Svårt visa känslr, har fta svårt att söka scialt stöd i sin mgivning Stressreaktinen spela död Typ B-beteende Befinner sig i balans Kan mycket väl bli arga, men kanaliserar ilskan till knstruktiv handling utan aggressivitet Anknytning Jag hade tur: Föräldrar sm älskade varandra OCH mig! Vi behöver någn att gå till när det är svårt. Men många har inte lyckats ersätta föräldrarelatinen (m den alls funnits). Många föräldrar klarar inte att lyssna på sina barn när de har prblem. Måste rka lyssna tills barnet pratat färdigt. Rickard Wlff Tack till Björn Wrangsjö Anknytning Autnmifanatism i Väst, på bekstnad av förmågan att utveckla djupa relatiner. Ett strt träd behöver djupa rötter. Föräldrarna har så mycket annat de ska hinna med, därför uppmuntrar de barnens självständighet. Barn behöver enskild tid med vardera förälder. Relatiner är alltid en till en - inte i grupp ens m det är gd stämning i familjen. Tnåringar öppnar ibland ett fönster, ch det gäller att vara tillgänglig då. Tnåringen behöver få bekräftat att han frtfarande har möjlighet att kmma till föräldrarna. Identitetsutveckling Barn mår inte bra av att behöva ra sig för eller ta ansvar för sina föräldrar. Narcissister: Stra utanpå, små inuti. Låter inte andra bli viktiga för dem, även m de har vänner. Se deras ensamhet! Vandra med hnm en bit på vägen, visa att du ser att han har det svårt. Tack till Björn Wrangsjö Tack till Björn Wrangsjö 118

119 7. Sharpen the saw Klimatet, stämningen, den känslmässiga atmsfären är det viktigaste - inte den yttre rdningen. Hur känns det att vara med varandra i vår familj? Alla ska få vara med ch bestämma spelreglerna, vad sm ska göras ch hur. Mer kärleksfullt förhållande, trts en pressad vardag. Lättsammare ch rligare förhållande, trts samma vardag. Var ch en tar fullt ansvar för sitt humör ch för de signaler man förmedlar till andra. Barnen ska få en bra ch psitiv bild av hur det är att vara vuxen - inte en ständigt trött, pressad, härjad ch missnöjd förebild. Barnen ska få en annan bild av ett förhållande mellan man ch kvinna, med mer värme, glädje ch kärlek. Barnen ska slippa drabbas av förälderns stress. 792 The seven habits f highly effective peple Den viktigaste förutsätningen för ett gtt möte är att jag vill mötas, ch visar det! - restring the character ethic Att leva ch verka till 100 % Be practive (freedm t chse) 2. Begin with the end in mind (chice) Ge ch håll löften Vägen till win/win Integritet Förtrende, Mgnad emtinellt bankknt Överflödsmentalitet Önskade resultat Riktlinjer Resurser Redvisning Knsekvenser 3. Put first things first (actin) 1. Karaktär 2. Relatiner 3. Överenskmmelser 4. Think win-win (respect) 5. Seek first t understand, then t be understd (understanding) 6. Synergize (creatin) Invlvera andra ch arbeta fram lösningar 4. System/struktur sm stödjer win/win 5. Prcesser sm stödjer win/win 119

120 16-åringen på villvägar Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet Varför skulle hn lyssna på dig? Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. Min partner? Min fru? Mina barn? The deepest hunger f the human sul is t be understd. Mina vänner? Mina medarbetare? Stephen R Cvey Min chef? 120

121 Habit 5 Seek first t understand, then t be understd Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut 804 Depressin Ångestsjukdm Psyks Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Empati betyder att fånga upp ch förstå en annan människas känslr ch vägledas av den förståelsen i kntakten med den andra. Autismspektrum ADHD Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter Bild av känt ansikte 0,1 sekund Bestämd åsikt m huruvida persnen är: Någn att tycka m Någn att lita på Kmpetent

122 ger en spntan, medveten infrmatin m känslläget ch avsikterna sm en annan människa har genm att spegla den handlingsintentin sm denne har. 809 Lathund för fungerande kmmunikatin Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. Dialgkmpetens 1. Jag hör att 2. Då tänker ch känner jag att 3. (eventuellt: därför att ) 4. Jag vill istället att Knstruktiv kmmunikatin förutsätter att varje talare Avstår från att dminera ch ta tlkningsföreträde Talar lagm mycket Är nyfiken på hur andra tänker ch känner Vill lära av de andra Delar med sig av sina erfarenheter Argumenterar för sin sak ch samtidigt är öppen för andras argument Ifrågasätter sina egna ståndpunkter ch kritiskt granskar andras Inte försöker vinna (ingen ska vinna ) Har närhet ch distans både till sig själv ch övriga talare

123 Vilken zn kmmunicerar vi i just nu? Grön zn Låt ss undersöka det Det fixar vi! Jag har varit klar Jag kan ha gjrt fel Vi uppfattar ng detta lika Jag är k men kan bli bättre Det finns trligen ett bättre sätt Låt ss vara flexibla Det är en spännande idé Röd zn Ingen vet någt m detta Hur trr du jag ska hinna det? Du har inte förstått Det är inte mitt fel Där har du fel Jag är inte sämre än andra Så har vi alltid gjrt Bestämmelserna säger Så har vi aldrig gjrt förut Är det verkligen beröm ch belöning vi vill ha? Eller vill vi ha bekräftelse, uppskattning, uppmuntran, kärlek ch andra uttryck för äkta känslr? Vi vill inte vara duktiga vi vill betyda någt för en annan människa, vi vill beröra denne. Alternativ till beröm: TACK! Tack till Lennart Lindén, Ugil Knsult Vi vill varken ha beröm eller metder Vi vill ha äkta kntakt ch närande relatiner Likvärdighet Autenticitet Integritet Självkänsla Persnligt ansvar Scialt ansvar Gemenskap Den likvärdiga relatinen Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Subjekt Subjekt Förälder Förälder Vuxen Vuxen I den likvärdiga relatinen utgör den andres tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Den andre ch dennes inre värld behandlas med samma allvar sm min egen. Barn Barn 123

124 Vår kärlek har bara värde för andra i den mfattning sm de kärleksfulla känslrna kan msättas i praktiken dvs till ett beteende sm andra upplever sm kärlek. Om jag behandlar barnet likvärdigt (dess tankar, känslr, önskningar ch behv är lika viktiga sm mina egna) respekterar barnets integritet stöttar barnets persnliga ansvarstagande ch utvecklingen av dess självkänsla själv är äkta ch autentisk i vår relatin Då älskar jag barnet på ett sätt sm är bra för det, ch sm barnet upplever sm kärleksfullt. 821 Allt verkligt liv är möte Jag Relatinen Du Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt) Vad kan vi lära av Buddha? Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Alltid ch i varje stund. Vartenda ett. Sökaren nr 1/1986 Michael Rangne

125 Lifesaver för förhållanden Skulle ni kunna tänka er att vara där jämt? Ibland lider man helt frivilligt flera dagar i sträck! Fungerande förhållande: Stp making each ther wrng! Fantastiskt förhållande: What d yu want in life? Kan jag välja litet ftare? Tack till Kay Pllak! 829 Att känna en människa helt ch fullt, ch älska henne trts hennes brister. Sälen Sälsus Att känna en människa helt ch fullt, ch älska henne trts hennes brister. Detta kräver att vi förstår ch förlåter. Detta gäller även vårt förhållande till ss själva. Sälen Sälsus Hur skulle våra möten med andra bli m Man vill så gärna ändra på alla andra tänk m man kunde få dem precis sm man vill ha dem! vi utgår från att vi kan lära ss någt av varje människa? vi utgår från att varje möte med en människa är en möjlighet till glädje ch mening för ss själva, ch visar denne vår uppskattning? vi utgår från att ett äkta möte med en annan alltid lämnar båda åtminstne en smula förändrade? Tack till Kay Pllak!

126 Övar jag på att vara psitiv, leta efter det gda ch vackra, se möjligheterna, tala väl m, tr andra m gtt? Eller övar jag på att leta ch påtala bristerna, ana nda avsikter, tala illa m ch döma ut andra? Bidrar jag till sanningen eller lögnen m den andre? En gammal indianhövding satt ch pratade med sin snsn. Han sörjde djupt en tragedi sm inträffat i familjen. Han sa: -Jag känner att jag har två vargar sm kämpar mt varandra i mitt hjärta. En av dem är våldsam, hatisk ch hämdlysten. Den andra är kärleksfull, förlåtande ch medkännande. Snsnen frågade: - Vilken varg kmmer att vinna, farfar? Han svarade: - Den jag matar Kan det vara så att? Hur skulle det kännas för den andre m 1. I varje möte med en annan människa finns en möjlighet att få veta någt m mig själv. 2. I de tankar sm dyker upp i mitt huvud finns ett budskap till mig m mig själv. 3. Ingen människa kan störa mig utan mitt eget medgivande. han upplever att han har betydelse för ss, att han ger även ss någt värdefullt för vår egen del? Tack till Kay Pllak 838 Vad har mina. (medarbetare, barn, fru, kunder) gett ch lärt mig? Har du berättat det för dem?

127 Några användbara inledningar Det är underbart för mig att du finns, för att Nu ska jag berätta hur du berikat mitt liv, allt det här har jag fått av dig Om inte du fanns skulle jag inte få uppleva var dag! Tack vare dig har jag fått lära mig allt detta Jag lever mitt liv utifrån att jag gör skillnad. Vad jag gör, hur jag är, vem jag är gör skillnad för varje människa jag möter i mitt liv, var dag ch var stund. I varje möte med en annan människa har jag en möjlighet att göra skillnad för denne, att ge någt av mig själv till världen. Varje möte är samtidigt en möjlighet även för mig själv. En möjlighet att uppleva glädje, mening, tacksamhet, kmpetens, flw. Och en möjlighet till utveckling ch självkännedm Träna nya tankar 1. I varje möte med en annan människa finns en möjlighet att få veta någt m mig själv. 2. I de tankar sm dyker upp i mitt huvud finns ett budskap till mig m mig själv. 3. Ingen människa kan störa mig utan mitt eget medgivande. All förändring börjar med mina tankar. Börja öva på småfiender. Av de sm står en närmast får man de värdefullaste lektinerna. Min fru har jag valt för att få riktigt bra träning Så intressant! Vad kan jag göra för att hjälpa henne? Från ffer till ansvarig 1. Min uppfattning m verkligheten är inte detsamma sm verkligheten. 2. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tlka det jag ser. 3. Mina tankar är skapande Varje tanke jag har m en annan människa flyttar mig i någn riktning Skapar mina tankar rörelse brt eller emt? Tänk m det är sant att det är mina tankar sm skapar mina prblem? Oavsett situatinen kan jag alltid välja en tanke sm gör att jag mår en liten smula bättre Jag är inte upprörd av de skäl sm jag trr Kan jag välja litet ftare? Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak När relatinen går snett Jag är inte upprörd av de skäl sm jag trr Ingen annan kan störa mig utan mitt medgivande Jag har förmdligen skapat det här dramat alldeles själv Jag kan inte ändra på den andre, men jag kan ändra mina tankar m hnm Jag är fast besluten att se på denna människa på ett nytt ch annrlunda sätt Frånstötande beteende fta uttryck för rädsla Ta inte masken för sann den är ett rp på hjälp När relatinen går snett Även detta möte är en möjlighet till glädje ch mening Så intressant! Vad kan jag göra för att hjälpa henne? Även i detta möte finns en möjlighet att få veta någt m mig själv Det ligger någt i vad du säger Jag tar hnm, han är utsänd till mig för att öva på Denna persn har jag fått för att få riktigt bra träning, han är helt rätt för mig Du får inte svårare än du klarar av Berätta öppet m vad du fått ut ch lärt dig av mötet, ch tacka uppriktigt för det Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak 127

128 När relatinen går snett Men det är aldrig kärleksfullt mt dig själv eller någn annan att vara någn annans dörrmatta eller låta sig utnyttjas! Vid knstig fråga: Kan du ge mig ett exempel? Hur kan vi stärka den andres självkänsla? Var nyfiken ch intresserad. Förmedla att relatinen ger dig någt för egen del. Låt inte den andre känna sig sm en belastning. Agera inte sm m det vre ett rllspel, spela inte terapeut. Var öppen, persnlig, varm, äkta ch autentisk. Se ch bekräfta. Leta efter persnliga ch likvärdiga alternativ till beröm ch kritik. Ge en persnlig reaktin, förmedla din känsla. Säg t ex vad du tycker m insatsen, men beröm inte. Utgå från din egen upplevelse. Jag är glad för att Jag vill inte Jag tycker inte m när Det är en str hjälp för mig när Jag blir rasande när Tack till Kay Pllak 848 Jag är själv ansvarig för min värld De här tre timmarna är de första timmarna på resten av ditt liv Jag ligger bakm min upplevelse Mina trssatser avgör hur jag reagerar på det sm händer Jag kan ÄNDRA mina trssatser Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak Mina tankar avgör mitt liv Från ffer till ansvarig 1. Vilken är min djupaste tanke m mig själv? Varje val är en värdering av mig själv. När jag ändrar min syn på mig själv gör jag andra val. 2. Varje trssats man har kan man ändra. 3. Ingen annan kmmer någnsin att ändra trssatsen. 1. Min uppfattning m verkligheten är inte detsamma sm verkligheten. 2. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tlka det jag ser. 3. Mina tankar är skapande. Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak 128

129 Från ffer till ansvarig Mina tankar är skapande 1. Min uppfattning m verkligheten är inte detsamma sm verkligheten. 2. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tlka det jag ser. 3. Mina tankar är skapande. Vilka brädr har jag i mitt liv? Kan det vara så att jag valt mina brädr för att slippa ta ansvar för min glädje i livet? Happiness is a chice (Stephen R. Cvey). Jag ensam har ansvaret för m mitt liv blir eller. Jag ensam har ansvaret för m jag ska leva sm ett ffer eller bli en skapande kraft i mitt liv. Lista ti saker du retar dig på. Gå sedan igenm dem en i taget ch se m du kan se på dem på ett nytt sätt sm minskar din irritatin. Si Livet är en kamp Livet är ett helvete, ch sedan dör man Ingen kan vilja ha en sån sm mig Han har aldrig varit på mitt jbb Å nej, inte en dag till! Om tre veckr har jag varit sjuk i en månad eller så? Livet är fullt av underbara överraskningar En dag till att leva Det finns mat i kylskåpet idag ckså När det är lätt så är det rätt En människa sm mår bra har inte behv av att trakassera någn annan Tack till Kay Pllak Tack till Kay Pllak Uppfstran eller livskmpetens? Uppfstran sker mellan raderna när vi lever våra liv inte när vi uppfstrar. Subjekt <-> subjekt: Fkus på existens. Barn trivs här. Subjekt <-> bjekt: Fkus på beteende. Barn trivs inte här. Föräldrar lär egentligen ut livskmpetens. Prata m livet, inte m beteendet. Beteendeterapeutiska metder fungerar bra för de vuxna en tid, men inte för barnet. Uppfstran eller livskmpetens? Vad vill vi? Vad är syftet, målet, drömmen? Målet är maximal mental hälsa ch psykscial kmpetens. Trivas med sig själv ch andra, kunna gå in i meningsfulla relatiner i lika delar av sitt liv. Lycklig är ett destruktivt mål. Jfr Strindberg: Ja, barn! Lycka önskar jag dig icke, ty den finns icke, men kraft att bära ditt öde, önskar jag. Barns symtm är en invitatin att fundera över, se ch besöka det barnets värld skla, familj, vänner. Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul Barnuppfstran Föräldraskap handlar m ledarskap ch kräver Persnlig auktritet Autenticitet Närvar Förmåga att träffa persnliga val Förmåga att initiera dialg Autister tar bara emt äkta vara spela inte terapeut Det viktigaste en förälder kan göra är att gå i likvärdig dialg med sitt barn. Utan gränser blir barnen föräldralösa. När föräldern tar kmmandt blir barnet lugnt. Barn tål inte föräldrar sm bara ägnar sig åt dem. Dialg Det viktigaste en förälder kan göra är att gå i likvärdig dialg med sitt barn. Många föräldrar har ingen dialg. Ställer istället frågr, blir förhör. Dålig dag på dagis är kay. Lyssna ch ha en dialg! Man måste göra sig tm före mötet, så att man är förutsättningslös ch inget vet när man sitter tillsammans. Den andre känner sig då tagen på allvar. Jag vill prata med dig inte fråga m barnet vill prata med dig. Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul 129

130 Dialgbaserat föräldraskap Kräver bara viljan ch förmågan att bemöta den andre utan plan ch strategi. Det är individen sm är arbetsgivaren, inte samhället. Brist på förtrende mellan föräldrar ch barn det största prblemet f n. Förvänta dig inget av dina barn, men säg vad du vill. Med en mening eller mindre. Vi vill att du tar över ansvaret för Visa öppet vem du är, vad du tycker ch vad du vill. Psykterapi Frskningen visar att ur klientens synvinkel är det avgörande att bli sedd, hörd ch tagen på allvar. Vi kan då börja ta ansvar för ss själva. Behandlingsplan är antiterapeutiskt. Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul Barns integritet ch gränser Tips för föräldrar Barns svåraste erfarenhet är att inte kunna säga ja ch nej på rätt sätt i rätt läge. Kan då inte ta ansvar för sig själv, klarar inte relatiner sv. Man kan inte säga ja ch vara snäll ett helt liv. Man blir då sjuk i 40-årsåldern. Vi har fått lära ss att inte säga sanningen till de vi tycker m. Lär barnen sätta ch värna sina gränser, att säga nej. Standardrådet vid prblematiskt beteende är att sätta gränser. Dumt! Föräldrar vill ha makten (men kallar det inte så). Dialg är ett bättre alternativ. Inget avtal, lyssna ch lär, utnyttja inte plitiskt. Berikar relatinen, sm är annrlunda efteråt. Hur kan jag leda min familj utan att kränka någn? Att leda handlar inte bara m att få min vilja igenm. Hur får jag en relatin till den jag leder? Det finns inget generellt svar, ingen metd. Men m vi sätter ss ner ch pratar kan vi kanske hitta ett svar sm stämmer för vår familj. Knstruktiv säkerhet -> börjar undersöka ch ta reda på vad sm behövs. Sträva inte efter knstant lycka. Nöjd med sitt liv, inklusive knflikter ch annat sm ingår, är ett klkare mål. Njut av de barn du har, sm de är. Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul Tips för föräldrar Stärk barnets självkänsla: Beröm inte självklara saker. Beröm riskerar skapa uppblåst eg. Persnligt förhållningssätt till barnen viktigt. Intressera dig för vem barnet är. Ge persnlig feedback. Låt barnet betyda någt för dig, ch visa det. Visa förtrende för barnet. Låt bli att uppfstra dygnet runt. Barnet lär sig då m sig själv. Tips för föräldrar Min relatin till mitt barn är mitt ansvar! Vad gör jag för fel är inte en rimlig utgångspunkt vid prblem i familjen. Prblem i relatinen till barnet är alltid föräldrarnas ansvar till 100 %. Den sm har makten (chef/förälder) har väldigt str makt över hur vi mår! Barn tar makten m inte föräldrarna tar den. Regler kan inte lösa knflikter ch prblem. Ömsesidigt lärande lär av vart barn hur du är förälder till just detta barn. Skräddarsy en lösning för just denna familj. Barn vill inte vara föräldrarnas prjekt. Förstör inte ungen, låt henne vara ifred (Astrid Lindgren). Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul 130

131 Tips för föräldrar Gränssättning För många val gör barnet frustrerat. Vad vill jag? inte Hur gör man? Vem är du? inte Så här gör vi. Efter 20 minuters umgänge med barnet utifrån denna fråga lugnar sig barnet. Barn sm bara får vad de har lust till får inte vad de behöver. Barn behöver se att det finns ch är nrmalt med knflikter. Men var varsam med rden, sm kan kränka ch skada. Bråka inte m barnen i deras närvar. Om vi inte kan bråka knstruktivt måste vi söka hjälp. Avgränsa dig själv, inte barnet! Det är inte egcentriskt att visa vem man är. Utan denna gränssättning förlrar föräldern all rk, samt relatinen till sin partner. Grunden för empatiutveckling, barnet lär sig då att även andra har behv. Frustratinen utvecklar utvecklar barnets empatiska förmåga ch dess sciala kmpetens. Barn samarbetar lätt m man bara säger vad man verkligen vill. De vill se sina föräldrar lyckliga ch gör lätt för mycket för att göra dem det. Tack till Jesper Juul Tack till Jesper Juul Gränssättning Barnet hela tiden i centrum: lär sig inte att man inte kan få begränsat med uppmärksamhet. Barnet behöver lära sig att tåla ett avvisande ch hantera mtgångar. Var inte rädd för starka känslr hs barnet. Barn behöver träna på lika känslr ch på hur livet är. Barnet skaffar sig härigenm livskmpetens. Även föräldern måste lära sig stå ut med att ibland göra barnet ledset. Barn kan inte bara ha psitiva känslr. Föräldrar trr lätt att de inte får ha känslr eller vara lyckliga. Blir då barnvänliga, spelar förälder, saknar autenticitet vilket gör barnen tkiga. De försöker väcka föräldrarna. Testar inte gränser utan är på jakt efter sina föräldrar vilka är de egentligen? Var därför mer sann med ditt barn (ch mt dig själv) så lugnar sig barnet. Äntligen! Vissa barn kan man inte säga du måste till. Blir nej. Erbjud istället. Tack till Jesper Juul Gränssättning Curling -> barnet får inte träna på livet. Blir ensamt, utvecklar ingen livskmpetens, lär sig inte hur viktigt det är att ta sig själv på allvar, kan då inte fungera i någn relatin, riskerar att själv bli en dålig förälder. Curling fta självupptaget, man vill inte kunna bli kritiserad sm förälder. Curlingbarn ch prjektbarn upplever sm livets mening att bekräfta föräldern. Ensamhet är ett villkr för alla människr. Frågan är bara när i livet man upptäcker att det är så. Barn sm tar mycket plats: säg ja till dig själv ch dina behv. Nu kan jag inte. Blir då inte aggressivt. Stökigt barn: Gör inget med barnet. Ta i st timeut med din partner ch diskutera hur ni kan sätta gränser för er själva i relatinen just nu. Är detta ett barn sm inte trivs i familjen? A4-familj: minst ett barn sm inte vill vara med i den. Svårt barn? Detta är det barn vi har! Tack till Jesper Juul Att möta människr med psykisk hälsa Bemötandet en värdefull del av behandlingen

132 Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Övning Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del Det viktigaste Du måste vilja persnen väl för att kunna hjälpa. Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Bemötande av patienter med psykiska besvär Slutsats? Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. 132

133 Vad menar vi med empati? Aspekter på bemötande ch hjälp Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) Relatin Dialg Pedaggik Stöd Beteendefkuserat Är ambitinen att 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? 2. Vilken är situatinen/kntexten? Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? Ge klienten insikt i sitt beteende? Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? Undvika att själv bli slagen eller förföljd? Stödjande ch jagstärkande förhållningssätt Väsentligaste metden i den akuta fasen. Infrmatin ch utbildning m tillståndet, gärna patientbrchyr, lästips, inf m patientföreningar. Stöd ch tröst. Förmedla förståelse ch sympati. Validera patientens reaktiner; de är begripliga ch nrmala utifrån situatinen ch histrien. Härbärgera patientens plågsamma känslr. Inge hpp. Mtivera till att ta emt behandling. Hjälp med prblemlösning ch hanterande av praktiska prblem. Finns utlösande faktrer eller försämrande mständigheter sm kan åtgärdas? Hjälp patienten ta avstånd från depressiva skuldkänslr ch vanföreställningar. 890 Validering Lyssna ch bservera. Summera, spegla, återge, förmedla krrekt förståelse. Läs av ch förmedla förståelse av det utsagda. Bekräfta ch gör begripligt utifrån histrien. Mtverka jag brde inte vara / känna / bete mig så här. Bekräfta ch gör begripligt utifrån nuvarande mständigheter. Behandla persnen sm en jämlik ch sann persn, var genuin

134 Invalidering Situatinen i ett nötskal Göra saker sm htar tryggheten (vara aggressiv, hta, tvinga). Ignrera eller vara uppmärksam. Förminska känslr eller deras giltighet. Vara kritisk eller nedvärderande, tlka ett beteende så negativt sm möjligt. Låta bli att reda ut ett missförstånd Vara egensinnig, vilja ha rätt. Göra antaganden m den andre sm är värderande ch inte fakta. Inte bry sig m den andres smärta. Försöka kntrllera den andre. Förvirra, vara ärlig, vara överlägsen. Insistera på att den andre känner / tänker / menar någt annat än hn gör. Behandla den andre sm skör eller utan förmåga Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Inse att det INTE handlar m: Att vara anhörig eller hjälpare Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Patientens kntaktförmåga Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 896 Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Några rsaker (sm patienten inte kan göra någt åt!): Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning

135 Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande? På gtt humör? Utvilad? I balans? Ostressad? Ordning på mitt privata liv? Mätt? Tillräckligt med tid? Tycka m patienten? Trött? Arg? Missnöjd? Prvcerad? Stressad? Hungrig? Tycker inte m patienten? Diskutera Tycker du att alla patienter ska bemötas ch behandlas lika? Varför, eller varför inte? Patienter är lika 900 Psykiatrin en del av kulturen Km ihåg F-en! Föreställningar Förväntningar Farhågr Fantasier Alla har en uppfattning m psykiatrin - hur den är, ch hur den brde vara 902 Förtrende Förståelse Förändring Familjen 135

136 Empati i praktisk handling ch var ch en vill därför få vara litet speciell, någn särskild, få ett individuellt bemötande. Patienten uppskattar att man går utöver rutinerna, gör någt extra. 1. Vad behöver denna människa just nu? 2. Hur kan jag hjälpa hnm/henne med det? Stötta på rätt sätt Psykterapi Fråga patienten hur du bäst hjälper henne. Stöd din anhörige att göra sådant hn tycker m ch mår bra av prmenad fika prata träffa någn vän i vars sällskap hn brukar må bra Vem? För/mt vad? När? Vilken frm av psykterapi? Målsättning? Vilka resurser har patienten? Vilka resurser för psykterapi har kliniken? Biverkningsrisk? Psykterapi Vad utmärker en bra psykterapi? Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) 136

137 Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet 910 Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre Vilka verktyg har vi? Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat

138 Vad menas med terapeutisk allians? Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. Alla människr hatar att ta rder Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. N invlvement, n cmittment (den sm inte är med kmmer att vara emt). 917 Om att skapa en allians en början Önskan eller behv? 1. Alla vill någt. 2. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. 3. Bekräfta önskemålet. 4. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. Vad patienten vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad patienten behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över patienten eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv Om att skapa en allians Hinder för alliansen kan höra ihp med Men det är inte säkert att detta är tillräckligt eller ens det rätta för patienten, för det är skillnad på vad vi vill ch vad vi behöver. Å andra sidan: Du kan inte uppnå en allians med patienten m någt sm endast du anser att han behöver. 1. Sjukdmen 2. Patientens persnlighet 3. Omgivningen 4. Behandlaren ch behandlingsförutsättningarna Bristande tid Bristande intresse Bristande kunskap Ensidig teretisk referensram 920 En bra behandlare bör kunna se patienten i ett bilgiskt, medicinskt, psyklgiskt ch scialt perspektiv samtidigt 138

139 Vården är det sm sker mellan mig ch patienten Prcessens kvalitet avgör vårdens kvalitet Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. 925 Hur känns det för patienten - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? Kahlil Gibran, Prfeten 926 Michael Rangne Den stra hemligheten är?????? löjligt enkel, egentligen försök med För många människr synes det tänkbart att det skulle vara möjligt att leva utan att kritisera ch dirigera alla mkring ss. litet vanlig enkel vänlighet! 928 Grdn Livingstn, Tretti tuffa sanningar innan det är för sent

140 För att hamna i rätt utgångsläge Li Chengping Har du prövat med att försöka???? Det är inte bara Ya Jiaxin. Vi är allihpa sjuka. Vi måste inse att bästa uppfstran är att lära barnen älska sina medmänniskr. TYCKA OM din patient?!!!!! Du behöver inte tycka m hela patienten ch allt han gör. Men försök hitta någt du uppskattar, ch fkusera på det. Om du kan tycka m 70 % får du kanske försöka acceptera de resterande 30 prcenten? Förresten Svårt med empatin sympatin? en sak till!!!!!! ha litet KUL!! Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv!!!

141 När det inte går så bra 937 Vad hade du väntat dig?!? Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang. 940 Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin

142 När hade du senast kll på livet? När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst Michael Rangne 944 Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Michael Rangne

143 Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu! När du själv känner dig misslyckad Även du gör ditt allra bästa, inte sant? Du kan emellertid ta ansvar för upplevelsen Rådfråga erfaren kllega Sök handledning Smliga människr passar man helt enkelt inte så bra ihp med, av lika skäl Detta är nrmalt ch helt kay Inse ch acceptera detta Ordna m möjligt så att någn annan tar över Vår egen frustratin Prjektin Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre. Istället för att se sig själv skyller man fta på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar Hur vet jag m jag gör rätt? Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig. 953 Känns det rätt? Var bservant på dina egna känslr ch reaktiner. Var bservant på resultatet (patientens reaktiner). Vilken återkppling/respns får jag av patienterna? Fråga patienten hur han har upplevt samtalet, säg att du vill utveckla din samtalsförmåga ch att du är tacksam för allt han vill bidra med. Be en värderad kllega vara med vid samtal någn gång ibland. Sitt själv med vid någn respekterad kllegas samtal ibland. Spela in på vide ch titta

144 En fruktbar utgångspunkt? Det ligger någt i det du säger Den andres beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt. 956 Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Hur blir vi av för mycket stress? Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? 957 Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intleranta Trötta Cyniska Uppgivna Sömnprblem Ökad ljudkänslighet Minnesprblem Kncentratinssvårig heter Nedstämdhet Ångest Krppsliga besvär Värk Tryck över bröstet Orlig mage/tarm Yrsel 958 Persnlighet ch stress I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. Diskrepansen mellan rsa ch lila är prvcerande Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut

145 Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! Men är det bara patientens fel? Vilka fallgrpar kan du kmma på i bemötandet/relatinen? Försök kmma på några säkra sätt sm vi i vården kan ta till för att skapa missnöjda patienter. 963 Reducera patienten till bjekt. Förälder-barn-relatin. Tala ned till. Inte lyssna ch ta in förutsättningslöst innan jag bemöter. Inte se det friska hs patienten. Tr att patienten är/vill sm man själv. Förvänta/begära respekt, likvärdighet, gillande ch beröm av patienten. Jag förstår. Ta över/styra/kntrllera samtalet ch patienten. Inte ge återkppling, inte visa att man hört ch förstått. 964 Fler lämpliga tillvägagångssätt Diskutera Respektlöst bemötande. Ljuga / lva saker man inte säkert vet att man kan hålla. Höga hästar, maktspråk. Insistera på rutiner för rutinernas skull. Du har en rigid, flexibel ch explsiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metden för att åstadkmma en rejäl urladdning?

146 Exempel på missnöjda patienter Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Att inte få sm man vill. Upplevd kränkning eller brist på respekt. Rigida, flexibla. Men när patienten ter sig rigid ( följer ej avdelningens rutiner ) vem är det egentligen sm är rigid? Alla patienter ska inte behandlas lika. Rättvisa är att var ch en får vad den behöver, ch behven kan variera. Att persnen är jbbig är, en upplevelse, en åsikt, ett värdemdöme, en relatinell aspekt. Denna upplevelse är helt kay ta emt den med öppna armar men inse att det är DIN upplevelse ch ta ansvar för upplevelsen! Vad handlar upplevelsen m egentligen? Är det jag eller den andre? Glöm inte brt överföring, mtöverföring ch prjektin. Tag eventuellt upp det du känner med patienten, eller sök handledning Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Att möta en patient med persnlighetsstörning Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. 969 Diskutera Htfulla, aggressiva, explsiva ch flexibla patienter Hur vet du när/m det är risk för våld? Vilka patientgrupper (men inte alla patienter inm en grupp!) har ökad risk för våldshandlingar? Vad kan du göra för att minimera risken? Vad kan du göra m patienten faktiskt blir våldsam?

147 Patienter med ökad risk för våld Varningssignaler för risk för aggressin Demens ch annan kgnitiv nedsättning. Berusning ch annan drgpåverkan. Abstinens. Mani. Psyks. Imperativ hörselhallucins. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, histrinisk, antiscial). Depressin (män). ADHD. Autismspektrumstörning. Utvecklingsstörning. Patienten Spänd Orlig Stressad Högljudd Upprörd Kränkt Missnöjd Rädd! Osv Du själv Rädsla/behag Lyssna på din intuitin ch inre röst! Faktrer sm ökar vår ilska ch benägenhet att hamna i knflikter Drger ch alkhl Deprimerad Svårt att sätta rd på känslr ch behv Stressad Saknar resurser att hantera prblemen i sitt liv Tänker i termer av skuld ch benägenhet att döma andra Saker sm riskerar eskalera en knflikt Handling utan rd Ansiktsförlust Ht ch ultimatum Expertattityd Värdera ch döma den andre Negatiner: Du ska inte (säg istället vad du vill att den andre gör) Långa analytiska frågr Laddade rd Tillsägelser Upprört tnläge Ledande frågr Jag förstår precis Gömma sig bakm en mask Den likvärdiga relatinen Alla människr hatar att ta rder Subjekt Subjekt Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. I den likvärdiga relatinen utgör patientens tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Patienten ch hans inre värld behandlas med samma allvar sm din egen. N invlvement, n cmittment (den sm inte är med kmmer att vara emt)

148 Andras aggressin Lathund för fungerande kmmunikatin Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. 979 Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga patienter är ännu viktigare här! 1. Jag hör att 2. Då tänker ch känner jag att 3. (eventuellt: därför att ) 4. Jag vill istället att Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta patientens känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig patienten! Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. 981 Arga, missnöjda ch htfulla patienter Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket. Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa patienten med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal?

149 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Påverkanstrappan låt samtalet ta tid 1. Kntakt: Aktivt lyssnande. 2. Relatin: Visa intresse ch sympati, försök förstå. 3. Tillit: Visa respekt, möt med värdighet. 4. Påverkan: Betna det gemensamma ansvaret. Vilka alternativ ser den andre? Undersök tillsammans. 5. Lösning: Invlvera den andre i lösningen. Tack till Alexander Tilly! Några tips Några råd för att undvika våld Vänlighet (känslr smittar). Gör det du vill att den andre ska göra. Styr samtalet utan att det märks. Förklara vad sm sker samt varför -> ger en upplevelse av kntrll. Sätt tydliga gränser. Frmulera alternativ hellre än ultimatum. Tydliggör den andres ansvar. Diskutera knsekvenser sakligt. Hänvisa till tidigare överenskmmelser. Förutse. Förebygg. Lyssna på dina inre varningsklckr. Lyssna på andra sm känner patienten. Sitt inte ensam med htfull eller ptentiellt farlig patient. Sitt närmast dörren. 988 Några råd för att undvika våld Undvik Tillgång till larm. Väktare eller plis i beredskap vid allvarlig våldsrisk. Tänk på hur du bemöter patienten. Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Vänlighet, varsamhet. Empati. Bekräfta patientens känslr. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra

150 Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras. Livräddaren 1. Larma. 2. Om möjligt: fly! 3. Om inte möjligt: Vänlighet. Stirra inte. Förmedla att du ser hur upprörd han är, ch att det inte är knstigt, dvs att han är kay. Alliera dig jag står på din sida ch vill hjälpa dig vs Tlkning Besvärlig Viljestark Enveten Manipulativ Omedgörlig Trtsig Krävande Uppmärksamhetskrävande Olämplig uppfstran Brtskämd Förhållningssätt Uppmuntra medgörlighet Sätta gränser Lära barnet vem sm bestämmer Din tlkning vägleder din interventin! Utbrttets faser Ånglås/hjärnlås/krtslutning Krgmdellen A. Beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för. Vägkrsningen Härdsmälta Lugnar sig, förhindrar utbrttet B. Viktiga, men inte värda ett utbrtt. Här man lär barnet flexibilitet ch frustratinstlerans. Här finns de kgnitiva kartrna. C. Oviktiga beteenden. Ej värda mer uppmärksamhet