Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för?

Transkript

1 Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm 22 ktber 2014 Vilka är ni, ch vad ska det här vara bra för? Lästips för psykterapiintresserade Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Föreläsningen i ett nötskal Det finns inga metder, inga recept, inga sjupunktslistr, för hur man hanterar besvärliga människr. 9 1

2 Kunskap ger makt Människr är lika Den besvärlige har fta ingen aning m vad han håller på med Medvetet Förmedvetet Undermedvetet var ch en är krånglig på sitt eget persnliga vis! 13 Självkännedm - en bristvara Vad har dessa här att göra? Det tycks sm att självkännedm är svår att uppnå, ch ju mindre man har av den dest större prblem har man. [ ] Men hur ska man öka självkännedmen? Kanske genm att försöka se ss själva utifrån, med andras ögn, eller genm att reflektera över sitt eget beteende. Det är ganska klart hur långt man kan kmma på den vägen. Fråga andra rent ut? Kanske, men människr är benägna att ge andra feedback av den här typen. Vi är alla mgivna av en mur av tystnad

3 Prestatin Jbbig människr - förslag till utgångspunkt Andel av de anställda Går att få att få rdning på! Den andre gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? 16 Grad av besvärlighet brist på vilja ch/eller förmåga Stress- ch sårbarhetsmdell Bi-psyk-sci-kulturell mdell Sårbarhet Stress Bilgi Psyklgi Scialt Kultur Psykisk hälsa Var vänder persnens prestatinskurva? 2. Hur bred är kmfrtznen? Hur blir vi av för mycket stress? Trötthet Utmattning Ohälsa Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårig Aggressiva heter Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär 20 Kmfrtzn Belastning/stress 21 3

4 Stress ch sårbarhet NU klarar sig nästan alla! Grad av sårbarhet Sårbarhet Hög x x x Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Låg Låg Hög Grad av påfrestning 22 Fantastiska mständigheter Påfrestning 23 Att leva är en påfrestning När påfrestningarna ökar Sårbarhet Sårbarhet Blir sjuka bara av att leva x Alla dessa blir nu sjuka x Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x Klarar sig, än så länge x x Påfrestning Påfrestning Att leva ett vanligt liv! 24 Vanligt liv + dum chef 25 När påfrestningarna ökar ännu mer Sköra människrs liv ser fta ut så här Sårbarhet Ännu fler blir nu sjuka x x Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk! Only the strng survives x Påfrestning Tid Vanligt liv + dum chef + dum fru

5 Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk! Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Tid Vill inte Kan inte Vad menas med att Kalle är besvärlig? Han gör inte sm jag vill? 30 Vill persnen inte, eller kan hn inte? 31 Knflikt Vad händer m jag lyckas Kalle gör allt jag vill? Prblem Utbränd!

6 När den andre inte samarbetar : Är det han sm är besvärlig? eller Lev med integegritet! Har han gda skäl att inte vilja samarbeta med ss? 34 Michael Rangne 35 Vad menas med att leva med integritet? Vi måste själva må bra ch känna självrespekt för att ha någt att ge andra Kngruens mellan dina högsta värden ch ditt sätt att leva. För detta krävs att vi lever ch arbetar i enlighet med våra egna värderingar ch övertygelser. Glädje, lycka ch självkänsla följer av kngruensen. Därför blir det svårt för ss att må bra i en rganisatin vars värderingar ch människsyn vi inte delar Michael Rangne Integritet ch samarbete Integritet Knflikt Samarbete Överjaget Individ Originalitet Smärta Grupp/samhälle Knfrmitet Jaget Omvärldens krav Detet Signal/symtm 40 6

7 En sund persnlighet har rimliga behv ch gränser ch förmår hävda dem på ett sätt sm gruppen accepterar Persnligt ansvar Scialt ansvar Integritet Vet vem hn är ch vad hn behöver. Rimliga behv ch gränser. Hävdar dessa på ett effektivt sätt. Knflikt Smärta Signal/symtm Samarbete Förstår värdet av scial acceptans. Samarbetar m rimliga saker på ett vettigt sätt. Samarbetar inte m sådant sm kmprmetterar integriteten. 42 Integritet Självkärlek självrespekt Självkännedm Knflikt Smärta Signal/symtm Samarbete Vara viktig för andra Höra till 43 Integritet ch samarbete 1. När någn inte samarbetar fråga först dig själv ch eventuellt den andre m det handlar m en integritetsknflikt. 2. De flesta nrmalfuntade samarbetar gärna, så länge sm det begärda inte står i knflikt med deras kärnvärderingar, samvete ch integritetskänsla. 3. Men den sm har prblem här klarar kanske inte att säga nej, översamarbetar då istället ch mår dåligt av det. 4. Hjälp henne då att säga nej, ch begär inte samarbete med hänvisning till att persnen får ta ansvar för sig själv det är ju det hn inte klarar. 5. Begär inte att människr samarbetar m sådant sm inte är bra för dem! Du får missnöjda medarbetare, dålig stämning ch bristande ljalitet. 6. Men m du hjälper människr att leva utifrån sina djupaste övertygelser kmmer du att kunna skörda lyckliga medarbetare, tacksamhet, ansvarstagande ch ljalitet. Vilken psitin du intar avgör vilken srts prblem du kmmer att ha i ditt liv. Integritet Utanförskap, önskad, älskad, ensam Samarbete Överanpassad, utnyttjad, slutkörd, utbränd Utbrändhet Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Prcess relaterad till arbetssituatinen i relatinsyrken/kntaktyrken, the cst f caring Generellt i arbetslivet Utmattningssyndrm Tack till Maria Larssn!

8 Var har du din adept? Högutbildade, överbelastad hjärna. Ljala, engagerade ch hårt arbetande höga krav på sig själv perfektinism strt kntrllbehv Ofta hög belastning även hemma. Förnekar ch kämpar envist emt krppens ch själens varningssignaler. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet. Upptäcker att de brunnit förgäves. Bygger sin självkänsla på förmågan att prestera gda arbetsresultat! Samarbetar han för mycket eller för lite? Samarbetar han på ett sätt sm är bra eller dåligt för hnm? Integritet Samarbetar han m rätt saker? Samarbete Adeptens psitin är avgörande för cachens insatser! 49 Michael Rangne Vad händer vid psykisk sjukdm ch utvecklingsrelaterad prblematik? Persnlighetsstörning medför svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete Antiscial Depressin Aspergers syndrm ADHD Brderline Integritet Mani Narcissist Paranid p-störning Scial fbi Samarbete Osjälvständig persnlighetsstörning Fbisk p-störning Integritet Ofta inte blivit sedd ch bekräftad. Ofta fått sina gränser kränkta. Känner inte sig själv ch sina behv. Har nu knstiga ch rimliga gränser sm hn hävdar på ett dysfunktinellt sätt. Knflikt Smärta Samarbete Ota samarbetat för mycket, med sådant sm inte varit bra för henne. Frtsätter nu med det, eller gör upprr på ett sätt sm inte accepteras. I båda fallen skadas självkänslan ytterligare. Signal/symtm Rättshaverist 51 Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! Bristande överensstämmelse med de förväntningar man har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Vilka av dessa prblem riskerar den sm arbetar med människr? 55 8

9 Stress Dåligt ledarskap Integritetsknflikter Bristande arbetsglädje 57 Vad gäller saken? Dåliga kartr Dåliga kartr Orimliga förväntningar Svårt finna bra balans mellan integritet ch samarbete Hög sårbarhet Ofta persnlighets relaterat Stress Svårigheter hitta bra balans mellan samarbete ch integritet Orimliga förväntningar 58 Ännu sämre kartr Tilltagande besvärlighet, samarbetssvårigheter 59 Några anledningar till att en människa är besvärlig Några anledningar till att en människa är besvärlig 1. Du själv uppfattar inte den andre krrekt prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag rimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati. 3. Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr. 4. Sjukdm Krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke) Missbruk, berende, abstinens Psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm ) Neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning) 5. Persnligheten/karaktären Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl) Kverulansparania, rättshaverism 6. Livet - livskris/utvecklingskris/trauma 7. Taskiga kartr, rimliga förväntningar ch integritetsprblem Uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt Orimliga förväntningar på livet ch andra människr, ch dömer därmed sig själv till lycka. Perfektinism är ingen framkmlig väg mt lycka, sinnesfrid ch gda relatiner. Bristande balans mellan integritet ch samarbete 8. Brister i uppfstran (persnen är helt enkelt hyfsad ch trevlig)?

10 Besvärliga människr eller När det inte går så bra? 1. Persnlighetsprblematik Bristande persnligt ansvarstagande Emtinellt instabila Histriniska Narcissism Antisciala/psykpatiska Paranida Rättshaveristiska Negativistiska ch svartsynta Passivt aggressiva Osjälvständiga Fbiska Tvångsmässiga Svåra människr ch tillstånd 2. Psykisk sjukdm Depressin Biplär sjukdm Ångestsjukdm 3. Neurpsykiatriska funktinsnedsättningar ADHD Autistiska tillstånd Svagbegåvning 62 Händelse Vem bestämmer över mina känslr? Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Känsla Beteende/handling styrd av känslan Vår hjärna har ett prblem Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter fin - men är den SANN?

11 Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Några centrala kartr Det förflutna Andra Bilden av Mig vad själv sm hänt Världen i strt Kntrll Framtiden 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete 71 (Maslach ch Leiter) 72 Vill andra mig väl? Är världen en trygg plats? Krishändelse Andra människr - gda, nda, pålitliga, vill mig illa eller väl? Inte våga lita på någn? Krishändelse Kntrll, egenmakt, kan påverka? Världen trygg, förutsägbar, farlig?

12 Hur blir det framöver? Vem är jag egentligen? Krishändelse Krishändelse Framtiden utstakad ch kay Självbilden så det är sådan jag är! Ett annat liv än det jag tänkt mig! Leva med skuld, skam, brist på självrespekt, andras förakt? Vad menar vi med att förstå? Depressin Ångestsjukdm Psyks Autismspektrum ADHD Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter Vår bild av världen Världen sm vi vill att den ska se ut Världen sm den faktiskt ser ut Patientens bild av världen Världen sm patienten vill att den ska se ut 77 Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar! Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Diskrepansen mellan rsa ch lila är prvcerande Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut

13 Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? Den andres bild av världen Terrängen Världen sm den andre vill att den ska se ut Kränkningen ligger här Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Stressr i vid bemärkelse = skillnaden mellan hur jag uppfattar att det är ch hur jag vill att det ska vara. Vanligen välmående ch välfungerande människa Världen Kartan Visinen Kartan Visinen - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara I medicinsk mening är stress rganismens reaktin på påfrestningar. 83 Ofta mindre välmående ch mer prblematisk persn Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Världen 17 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Kartan Krnlgiskt 17 år Mentalt 12 år Visinen 12 år Lagm krav, bättre relatin 13

14 Hur uppstår diskrepansen? dåliga kartr sm inte avspeglar terrängen udda värderingar ch rimliga förväntningar Situatinsrelaterat, t ex vid stress, ht mt självbilden Terrängen Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Sjukdmsrelaterat, t ex vid depressin, psyks Kartan Visiner ch värderingar Persnlighetsrelaterat, försvarsmekanismer Uppväxtrelaterat, dåliga förebilder Den nda cirkeln Dysfunktinella autmatiska tankar ch tlkningar Kgnitiva scheman ch grundantaganden Villkrliga antaganden Händelse Kgnitiva förvrängningar Grundantaganden Autmatisk (ev dysfunktinell) tlkning/tanke 89 Negativ sinnesstämning 90 Hur märker jag att någt inte stämmer? Terrängen Visinen Kartan Accepterar ej diskrepansen Terrängen Visinen Förstår ej världen Kan ej hantera världen ptimalt Jbbiga känslr, knflikter, lidande! Kartan

15 Vill jag hjälpa eller påverka måste jag vanligen arbeta här! Hur kan vi reducera dissnansen? Världen Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Kartan Visinen Gda förebilder Gda samtal människr emellan Reducera stress Infrmatin ch utbildning Behandling av psykisk sjukdm Psykterapi 94 Nötskalet, del 2 Kunskap m vad sm finns + Förståelse av den enskilde Försök förstå 1. Varför är Kalle besvärlig? 2. Hur ser besvärligheten ut? 3. Vad vill han själv? Prata med Kalle! Först därefter är det meningsfullt att göra någt! Hört det förut? SNACKA med besvärligt flk Snacka mer ch ÄNNU mer. Lyssna, spegla, fråga m du förstått. Mtivatin är grunden Påvisa ch ifrågasätt taskiga kartr ch rimliga förväntningar. Lyssna, ifrågasätt, säg vad du själv tycker ch vill, ge dig inte! Hjälp den andre hitta ett varför - ett eget varför - för de önskade förändringarna. 97 JOBBA litet! 98 15

16 Vad menas med terapeutisk allians? En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. 99 Om att skapa en allians en början Alla människr har behv, alla vill någt Identifiera ch tillfredsställ människrs behv! Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. 101 Om att skapa en allians Önskan eller behv? Men det är inte säkert att detta är tillräckligt eller ens det rätta för patienten, för det är skillnad på vad vi vill ch vad vi behöver. Å andra sidan: Du kan inte uppnå en allians med patienten m någt sm endast du anser att han behöver. 103 Vad medarbetaren vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad medarbetaren behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över medarbetaren eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv 16

17 Anknytningsstörningar ch tillitsbrist Störd anknytning till vårdnadsgivaren Stört samspel med vårdnadsgivaren Maladaptiva förhållningssätt ch strategier hs barnet 1. Hjälp dem åtgärda faktiska prblem ch missförhållanden. 2. Hjälp dem nyansera sina kartr 3. Hjälp dem till rimliga ch realistiska förväntningar 4. Hjälp dem hitta en lagm avvägning mellan samarbete ch integritet 5. Hjälp dem se fördelarna för dem själva med att samarbeta m rimliga saker på ett bra sätt 6. Hjälp dem att ta hand m sin egen integritet Bristande förmåga att hitta ändamålsenliga sätt att relatera till andra människr Kartan Terrängen Integritet Samarbete Visinen Malena Malena Världen : Kartan : Visinen : 109 Krisen = HOT (självbild, världsbild, framtid ch drömmar, scial acceptans) Vad behöver Malena för att må bättre just nu? Vad behöver hn för att må bättre på längre sikt? Vad kan vi göra, var ska vi gripa in, var ska vi börja? Världen : Gränslös Dålig självinsikt Inte så bra med patienterna Inte så uppskattad av kllegrna Olämplig Kartan : Kmpetent Uppskattad av patienterna Felaktiga ch rättvisa bedömningar Lurad på lvat arbete Visinen : Psykiatriker Välbetalt arbete Gd eknmi Uppskattning från patienter ch kllegr Status Kartan är htad! Visinen htas! Samtidigt ger det en möjlighet att ändra på världen (sig själv). Världen : Gränslös Dålig självinsikt Inte så bra med patienterna Inte så uppskattad av kllegrna Olämplig Kartan : Kmpetent Uppskattad av patienterna Felaktiga ch rättvisa bedömningar Lurad på lvat arbete Visinen : Psykiatriker Välbetalt arbete Gd eknmi Status Uppskattning från patienter ch kllegr 17

18 Malenas dilemma Integritet: Vill bli accepterad sm hn är, överväger inte m hennes gränser är rimliga. Så bristfällig självinsikt att hn knappt kan hävda sina egentliga, djupare behv. Primitiv integritet vill bara få vara sm hn alltid varit. Knflikt Smärta Signal/symtm Samarbete: Kan inte samarbeta eftersm hn inte förstår vad de andra vill ha (vad innebär det att vara gränslös?). Blir därför inte accepterad. 113 Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? 115 Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Missbruk? Psyks?? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Skenet bedrar? Några av de vanligaste tillstånden Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hyptyres Stressrelaterat kris, anpassningsstörning, utmattningssyndrm Depressin ch dystymi Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Narcissism Psykpati Brderline ADHD Aspergers syndrm Scial ångest Paniksyndrm Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Psttraumatiskt stressyndrm

19 Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Maladaptiva stressreaktiner Dissciativa syndrm Förstämningssyndrm Smatfrma syndrm Persnlighetsstörningar Sexuella störningar ch könsidentitetsstörningar Klassifikatin av förstämningssyndrm Biplära syndrm Förstämningssyndrm n Uniplära syndrm Sömnstörningar Ångestsyndrm Ätstörningar Schizfreni ch andra psyktiska störningar Substansrelaterade störningar Knfusin Demens 119 Biplär I Biplär II Cykltymi 120 Egentlig depressin, enstaka episd Dystymi Egentlig depressin, recidiverande Störningar sm vanligen diagnsticeras i barndmen Mental retardatin Inlärningsstörningar Lässvårigheter Räknesvårigheter Skrivsvårigheter Mtrisk störning Störd utveckling av krdinatinsförmågan Genmgripande störningar i utvecklingen Autistiskt syndrm Aspergers syndrm Störningar sm dmineras av bristande uppmärksamhet ch stört beteende Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADD/ADHD) Uppförandestörning Trtssyndrm Tics (t ex Turettes syndrm) 121 Separatinsångest Störningar sm vanligen diagnsticeras först hs vuxna Maladaptiva stressreaktiner (med nedstämdhet, ångest ch/eller stört beteende) Stressjukdmar Utmattningssyndrm Utbrändhet Förstämningssjukdm Depressin Dystymi Biplär sjukdm Ångestsyndrm Scial ångest Paniksyndrm Agrafbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Smatfrma syndrm Smatiseringssyndrm Knversinssyndrm Smatfrmt smärtsyndrm Hypkndri Dysmrffbi Odifferentierat smatfrmt syndrm Dissciativa syndrm Psyks Vanföreställningssyndrm Schizfreni Primära sömnstörningar Ätstörningar Anrexia nervsa Bulimia nervsa Ätstörning UNS Persnlighetsstörning cluster A Schizid Schiztyp Paranid Persnlighetsstörning cluster B Narcissism Psykpati Brderline Histrinisk Persnlighetsstörning cluster C Fbisk Osjälvständig Tvångsmässig Impulskntrllstörningar sm inte klassificeras i andra sammanhang Intermittent explsivitet Kleptmani Pyrmani Spelmani Kgnitiva, rganiskt betingade störningar Knfusin Demens Substansbetingade psykiska störningar (alkhl, narktika, lösningsmedel, läkemedel, kffein) Intxikatin Knfusin Abstinens Missbruk Berende Demens Psyks Förstämningssyndrm Ångestsyndrm Sömnstörning Störningar avseende ätande ch vikt Depressin Ätstörning UNS AN BN Obesitas Hets ADHD DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Störda ätbeteenden Tvångssyndrm Ppulatinen

20 Nya sjukdmar? Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck 125 En helt vanlig dag på Serafen Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. En helt vanlig dag på Serafen Resultat (PART) Mia, 29 år Urusel självkänsla Skäms för sin persn ch sitt utseende Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa sm har Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv Knsekvenser av att inte bli återställd Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Svar: det märker man fta inte alls! 20

21 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 131 Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdm eller persnlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jbbet 2. Kan inte berätta Ingen sjukdmsinsikt Förstår inte sina persnlighetssvårigheter, trr att det är fel på andra eller att han har haft tur 3. Många tillstånd har inga säkra symtm sm alltid syns när man är sjuk 4. Sjuk i skv, frisk vid intervun 5. Många tillstånd visar sig f f a vid stress ch mtgångar 6. Intervjuaren kan för lite m psykisk sjukdm Vet inte vad han ska fråga m ch titta efter Förstår inte vad han ser 132 Tråkigt men sant Många sm lider av psykisk hälsa kan lura även en erfaren psykiatriker m de vill det i frisk fas finns inget att bservera i beteendet i sjuk fas går vissa symtm att dölja, andra inte Smliga sm lider av psykisk hälsa blir inte rätt förstådda ch diagnsticerade av läkare trts att de försöker beskriva sina svårigheter efter bästa förmåga. Att ställa en krrekt diagns kräver vanligen gd förmåga att skapa kntakt med patienten gda kunskaper m psykiatri mycket tid åtskilliga möten skattningsinstrument intervjuer med anhöriga Diagnstiskt test: Hur mår du idag? Ja Nej Vet ej S 1. S 2. S 3. T 1. T 2. T 3. G 1. G 2. G 3. Pa 1. A/Sp 1. P 1. D 1. D 2. Su 1. B 1. Att göra brt sig eller verka dum, hör det till Dina värsta rädslr? Undviker Du aktiviteter eller andra sammanhang m Du riskerar att hamna i centrum för uppmärksamheten? Är Din rädsla att göra brt Dig så str att Du undviker att prata med andra eller delta i sciala aktiviteter? Tvättar Du Dig mycket fastän Du egentligen är ren, eller har det varit så tidigare? Kntrllerar Du upprepat spisen eller att Du har låst dörren, eller har det varit så tidigare? Måste Du göra saker m ch m igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Orar Du Dig nödigt mycket för bagateller? Är Du ständigt rlig? Är Du krppsligt spänd nästan varje dag? Har Du upplevt avgränsade perider, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla ch sm åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Finns det någn speciell plats, sak eller situatin sm ger Dig ångest, ch sm Du därför helst undviker? Har Du varit med m någn svår ch behaglig händelse, sm frtfarande stör Dig eller påverkar Ditt liv? Har Du under de senaste två veckrna känt Dig ledsen ch nere? Har Du under de senaste två veckrna tappat intresset för Dina dagliga sysslr? Har Du under de senaste två veckrna haft tankar på självmrd sm en möjlig utväg? Har det under det senaste året hänt att Du eller någn annan tyckt att Du dricker mer alkhl än vad sm kanske är lämpligt? Frågr m Ditt välbefinnande Frågr m Ditt välbefinnande (psykiatrin) Det är vanligt att våra patienter har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. För att minska risken för att missa viktiga besvär sm kanske plågar Dig - med risk för att Du inte får bästa möjliga behandling - ber vi Dig att fylla detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Frågr m Ditt välbefinnande (vårdcentral) Det är vanligt att människr sm besöker vårdcentralen har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. Vanligen handlar det m ångest ch nedstämdhet. För att lättare upptäcka m Du är en av många sm är drabbad av dessa mycket vanliga besvär ber vi Dig att fylla i detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Nyckel till frågrna (ja-svar) S 1 3 Misstänk scial fbi T 1 3 tvångssyndrm G 1-2 generaliserat ångestsyndrm Pa 1 paniksyndrm (med / utan agrafbi) A/Sp 1 agrafbi (med / utanpaniksyndrm), specifik fbi eller scial fbi P 1 maladaptiv stressreaktin, akut eller psttramatiskt stressyndrm D 1 2 depressin / dystymi Su 1 suicidrisk. Diskutera mgående med läkare! B 1 alkhlprblem Ä 1 ätstörning M1 hypmani/mani/biplär sjukdm Ä 1. M 1. Tycker Du att Du har så mycket tankar kring mat ch Ditt ätande att det ibland kan kännas jbbigt för Dig? Har Du någn gång haft en perid m minst två dagar då Du känt Dig så bra eller uppåt att till mds att andra tyckt att Du inte varit Dig själv, eller att Du varit så uppskruvad eller energisk att Du kmmit i svårigheter på någt sätt? Namn: Datum: Tack för Din medverkan! 21

22 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling Det viktigaste 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl 4. Tänkandet Kst Kärlek Jbbet 137 Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Diagnsförslag? Drabbad av jästsvamp Jästsvampinfektin Vanföreställningssyndrm Schizfreni Smatfrmt syndrm Hypkndri Tvångssyndrm Depressin Träning, självhjälpsprgram ch psykterapi för patienter Officiella internetsidr för vårdgivare ch patienter (psykterapeuter med kgnitiv inriktning) (kgnitiv terapi via internet) (Riksförbundet Attentin) (Janssen) (Lilly) (Natinell samverkan för psykisk hälsa) /Lakemedelsbken/

23 Övriga föreningar/sidr sm vänder sig främst till patienter ch anhöriga Föreningar/sidr sm vänder sig främst till patienter ch anhöriga, neurpsykiatri (ätstörningar) (förstämningssjukdm) (tvångssyndrm) (brderline persnlighetsstörning) (ångestsjukdmar) Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men frdrar fta anpassning Depressin x x Biplär sjukdm x x Scial fbi x x Tvångssyndrm x x Generaliserat ångestsyndrm x Paniksyndrm x x Psttraumatiskt stressyndrm x x Specifik fbi x Ätstörning x x Schizfreni xx x Vanföreställningssyndrm x x Missbruk ch berende x xx ADHD x x x Autistisk störning x x Svag begåvning x x Ofta bekymmer Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men frdrar fta anpassning Utbrändhet x x x Utmattningssyndrm x x x Utmattningsdepressin x x x Paranida persnlighetsdrag Kverulansparanja Schizida drag x x Schiztypa drag x x Histriniska drag x x Instabila drag ( brderline ) x xx Narcissistiska drag Antisciala drag Passivt aggressiva drag Fbiska drag x x Osjälvständiga drag x x Tvångsmässiga drag x x Ofta bekymmer xxx xxxx xxx xxx xx Hur identifierar jag tillstånden? Hur identifierar jag tillstånden? Observatiner Uppgifter från den berörde Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Observatiner Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Ätstörning Schizfreni Ev mager eller överviktig. Ibland tecken på annan psykisk hälsa. Vanligen udda eller svag emtinell kntakt, egna idéer, frånvarande, ibland tankestörningar ch märkliga vanföreställningar. Knstig i kntakten. Inte sannlikt Inte sannlikt. Saknar vanligen sjukdmsinsikt. Trligt, m lett till prblem Högst sannlikt Depressin Biplär sjukdm Ev nedstämd, nedstämd, pessimistisk, svarta glasögn betr både förr, nu ch framåt. Smittar. Ev nedstämd, eller upprymd ch distanslös. Ofta scial ch trevlig i frisk fas. Ibland Ibland Trligt Mkt trligt Vanföreställ ningssyndr m Kverulanspar ania Missbruk ch berende ADHD Vanföreställningar m sådant sm principiellt skulle kunna inträffa. Övertygad m att det stämmer, kan försöka övertyga dig. Vanligen nrmal kntakt i övrigt. Prjicering på andra. Fel, rättvisr, kränkningar, missförhållanden, missnöje med fta många instanser. Berättar ev m förätter. Vid svårare tillstånd ibland rödbrusig, nedgången, kgnitiv nedsättning, flack eller inadekvat kntakt. Ofta syns inget i nykter ch icke abstinent fas. Narkmaner kan ha stickmärken men klär över dessa. Ev strukturerad i samtalet, svårt lyssna, pratar på, medelbar i kntakten, intensiv, svårt fkusera, hppar från tuva till tuva, distanslös. Ibland syns inget. Inte sannlikt. Saknar vanligen sjukdmsinsikt. Endast indirekt, enligt föregående klumn. Pratar m andra. Osannlikt Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Högst sannlikt Högst sannlikt, särskilt m varit indragen i föreställningarna Mkt trligt vid allvarligare tillstånd Trligt Scial fbi Osäker i kntakten, blyg, Ovanligt Mkt trligt tillagsinställd, övertrevlig Tvångssyndrm Ev mständlig i kntakten, måste Ovanligt Trligt säga allt, nervöst intryck, ritualer Generaliserat Ev rligt intryck, många frågr ch Ovanligt Trligt ångestsyndrm farhågr, vill veta att hamnar rätt Paniksyndrm Möjligen rligt ch säkert Ibland Trligt intryck, men märks vanligen inte Psttraumatiskt Ibland tecken till att inte må bra, Ibland Trligt stressyndrm rlig, nedstämd, svårt fkusera, tunn ch reserverad kntakt, tillitsbrist Specifik fbi Märks inte Sällan Tveksamt Autistisk störning Se separat bild. Ibland sm vid ADHD. Ibland udda ch knstig i kntakten. Bristande ömsesidighet ch turtagning i samtalet, kör sin stil. Lyssnar ev dåligt, pratar hellre själv. Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Mycket trligt Svag begåvning Ibland svårt att förstå mer astrakta resnemang ch att hänga med. Knkret framtning. Kan ha svårt att förstå humr. Ibland indirekt, m de svårigheter han upplevt. Ibland sekundär psykisk hälsa. Trligt 23

24 Hur identifierar jag tillstånden? Hur identifierar jag tillstånden? Utbrändhet Utmattningssyn drm Utmattningsdep ressin Paranida drag ch kverulansparan ia Schizida drag Schiztypa drag Observatiner Ev uppgifter m tidigare svårigheter, rimliga krav, integritetsknflikter, förstående arbetsplatser, att ha kmmit i kläm, trötthet, bitterhet ch negativism Ev uppgifter enl van, samt m trötthet, sömnsvårigheter, krppsliga bekymmer Ev sm van, + nedstämdhet, svartsyn, resignatin. Pratar m förätter, andras vilja ch elakhet, missförstådd ch försmådd, tillitsbrist. Fel på allt ch alla. Ibland garderad ch reserverad. Sällan öppen ch glad kntakt. Svag känslmässig kntakt, udda, flack, självtillräcklig, verkar inte riktigt engagerad i samtalet, verkar inte behöva andra. Ofta ensam ch enstöring. Kan te sig ungefär sm vid autisitiska tillstånd. Kan både se, låta ch tänka märkligt. Udda ideer, tankeflykt, astrlgi, klärvyance sv. Ofta ckså flack kntakt enl van. Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Enligt rutan till vänster. Ger vanligen ingen direkt infrmatin m att ha varit utbränd eller ss. Sm van Sm van Nej. Saknar insikt m prblematiken ch sin del i det hela. Men många indirekta uppgifter enligt rutan till vänster. Knappast. Upplever inte sin läggning sm ett prblem. Nej. Men ev indirekta uppgifter. Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Trligt Trligt Trligt Mycket sannlikt Trligt. Udda, enstöring, inte bra på eller intresserad av samarbete. Trligt. Udda, knstiga idéer, svår. Histriniska drag Instabila drag ( brderline ) Narcissistiska drag Antisciala drag Observatiner Uppmärksamhetssökande, dramatisk, förförisk, inadekvat intim, för nära i kntakten, saknar grund för sina översvallande mdömen, gränslös, självupptagen. Självförhävande, överdrivet självförtrende. Men flack i den djupare kntakten, mer beteende än äkta känsla. Kan vara labil i humör ch kntakt, växla snabbt, reagera kraftigt på vad du säger. Många är varma ch charmiga, andra kan vara flacka i den känslmässiga kntakten ch svåra att nå. En del ungefär sm vid ADHD (se det tillståndet). Ibland intensiv ch tröttande. Ibland märks ingenting i kntakten. Mest intresserad av sig själv. Självupptagen ch självförhävande. På ytan överdrivet självförtrende. Nedvärderar andra. Söker bekräftelse. Se separat bild. Sm van, samt mer uttalat förakt för andra, fkuserad på egna intressen. Bryr sig inte m mral, rättvisa, regler, nrmer. Kan ibland visa detta öppet, men många kan vara charmiga ch trevliga i kntakten. Se separat bild. Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Nej. Har ingen insikt m hur hn uppfattas. Ger ibland en del uppgifter m sina svårigheter, ibland inte. Nej. Saknar insikt. Endast indirekta ledtrådar. NEJ Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Högst sannlikt Högst sannlikt Högst sannlikt JA Hur identifierar jag tillstånden? Observatiner Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Hur blir vi av för mycket stress? Fbiska drag Osjälvständiga drag Tvångsmässiga drag Inte säkert att någt märks under intervjun. Osäker, rädd att inte duga ch räcka till. Låg självkänsla ch lågt självförtrende. Ofta pessimistiskt lagd, depressiv framtning, ser det mesta från den negativa sidan. Orsbenägen. Inte säkert att någt märks under intervjun. Svag självkänsla ch självförtrende. Söker försäkringar m att få stöd ch hjälp, att inte få för mycket ansvar, att inte bli dumpad med för svåra uppgifter. Söker bekräftelse även för uppenbart lysande insatser. Inte säkert att någt märks under intervjun. Perfektinism, överdriven nggrannhet, kan inte avgöra vad sm är tillräckligt bra, svårt att välja, svra ch priritera. Kan vara bra i lagm mått på vissa psitiner, men vanligen ett betydande hinder för effektivt arbete. Ofta rigid i tanke ch handling, måste ha det på sitt sätt. Kan framkmma en hel del, har fta viss insikt i sina svårigheter. Men kan dölja dem hn m vill det. Sm van Saknar vanligen insikt. Kan ev berätta m förstående ch tacksamma chefer, slarviga medarbetare, är själv den enda sm arbetar tillräckligt nggrant, får inte den uppskattning hn förtjänar. Högst sannlikt. Osäker, men klarar mer än hn trr. Behöver mycket stöd ch uppmuntran. Kan prestera väl i rätt miljö. Ofta genererat viss trötthet hs överrdnade, besvärande uppmärksamhets- ch stödbehövande, kan ej arbeta tillräckligt självständigt. Mycket trligt. Ofta svår medarbetare i längden. Men m man lyckats hitta uppgifter sm drar nytta av persnens nggrannhet kan det ha fungerat bra. Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårig Aggressiva heter Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär 152 Stresströskeln Persnlighet ch stress Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. De kgnitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende

25 Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död 155 Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! Jag känner mig tidspressad 2. Jag rör mig snabbt sm m jag hade bråttm 3. Jag tycker mycket illa m att stå i kö 4. Jag blir irriterad på andra bilister 5. Jag går på högt varv ch driver på mig själv 6. Jag blir lätt tålig på människr sm gör saker ch ting långsamt 7. Jag tävlar med mig själv ch andra 8. Jag gör två eller flera saker samtidigt 9. Jag känner mig irriterad eller upprörd inmbrds 10. Jag pratar frt ch med starkt eftertryck 11. Jag kmmer på mig själv med att skynda mig även när jag egentligen har gtt m tid 12. Jag blir irriterad på människr sm är fumliga eller slarviga 13. Jag äter frt ch är den sm är färdig först 14. När jag talar med andra vill jag gärna få sista rdet ch övertyga de andra m att jag har rätt 15. Jag får utbrtt av ilska ch irritatin 16. När jag talar med andra tänker jag på annat än det vi talar m 17. Jag har svårt att göra ingenting 18. Jag faller andra i talet 19. Jag blir irriterad över de fel sm andra begår 20. Flk i min mgivning säger åt mig att varva ner ch ta det lugnare 1. Jag känner mig tidspressad 2. Jag rör mig snabbt sm m jag hade bråttm 3. Jag tycker mycket illa m att stå i kö 4. Jag blir irriterad på andra bilister 5. Jag går på högt varv ch driver på mig själv 6. Jag blir lätt tålig på människr sm gör saker ch ting långsamt 7. Jag tävlar med mig själv ch andra 8. Jag gör två eller flera saker samtidigt 9. Jag känner mig irriterad eller upprörd inmbrds 10. Jag pratar frt ch med starkt eftertryck 11. Jag kmmer på mig själv med att skynda mig även när jag egentligen har gtt m tid 12. Jag blir irriterad på människr sm är fumliga eller slarviga 13. Jag äter frt ch är den sm är färdig först 14. När jag talar med andra vill jag gärna få sista rdet ch övertyga de andra m att jag har rätt 15. Jag får utbrtt av ilska ch irritatin 16. När jag talar med andra tänker jag på annat än det vi talar m 17. Jag har svårt att göra ingenting 18. Jag faller andra i talet 19. Jag blir irriterad över de fel sm andra begår 20. Flk i min mgivning säger åt mig att varva ner ch ta det lugnare Typer av beteende Tips för att hantera människr i röd zn Typ A-beteende Har alltid bråttm, verkar stå under ständig tidspress, tåliga Prestatinsinriktade, drivs av tävlingsinstinkt Blir irriterade över påverkbara småsaker Antagnistisk ch fientlig beredskap mt andra, aggressivitet vid mtgång Stressreaktinen fight r flight Typ D-beteende Känner r, nedstämdhet ch irritatin, ibland fientlighet Svårt visa känslr, har fta svårt att söka scialt stöd i sin mgivning Stressreaktinen spela död Typ B-beteende Befinner sig i balans Kan mycket väl bli arga, men kanaliserar ilskan till knstruktiv handling utan aggressivitet Var närvarande, se (uppfatta) vad sm händer. Håll dig själv lugn. Lgik ch vädjan till det vuxna i den andre fungerar vanligen inte Ta ansvar för klimatet Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme Km från rätt plats: Medmänsklighet, vilja väl, bry dig på riktigt Empati, förmedla vad du ser: Begripliggör Nrmalisera Sympati. Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl Be den andre m råd

26 Tips för att hantera människr i röd zn Några vanliga följder av stra påfrestningar Var närvarande, se (uppfatta) vad sm händer, inse att är i röd zn Håll dig själv lugn, stanna i grön zn Lgik ch vädjan till det vuxna i den andre fungerar vanligen inte Ta ansvar för klimatet : Vänlighet ch mjukt tnfall erhört viktigt Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme Km från rätt plats: Medmänsklighet, vilja väl, bry dig på riktigt Empati, förmedla vad du ser: Ser att du är upprörd just nu Begripliggör: Klart du blir upprörd när du råkar ut för detta Nrmalisera: Inte underligt med tanke på allt sm hänt, Jag skulle säkert bli lika upprörd Sympati. Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl: Jag ska försöka hjälpa dig, Låt ss se vad vi kan göra för att det ska bli så bra sm möjligt för dig, Be den andre m råd: Hur kan jag bäst hjälpa dig just nu?, Jag ser att du har det j-t. Är det någt jag skulle kunna göra för att hjälpa dig just nu? Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla) 163 Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) Läkartidningen nr Anpassningsstörning (F43.2) Akut stressyndrm (F43.0) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Ett akut livshtande trauma. Starka, snabbt växlande, inadekvata affekter, skräck, förtvivlan, ångest, aggressivitet. Tendens till dissciatin, med förmåga att tlka verkligheten krrekt vilket kan leda till irratinellt beteende. Isleringskänsla. Sömnstörning. Kan ibland gå över i ett psttraumatiskt stressyndrm, PTSD. Läkartidningen nr Läkartidningen nr

27 Utbrändhet (Z73.0) 1. Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet Symtmtriad: 1. Känslmässig utmattning. 2. Avståndstagande från arbetet (cyniskt, distanserande förhållningssätt). 3. Minskad effektivitet i arbetet. Kan mätas med Maslach burnut inventry eller Oldenburg burnut inventry. Ev inte alltid arbetsrelaterad (Hallsten). Kan handla m att persnen misslyckats med sina viktigaste rllfunktiner. Prestatinsbaserad självkänsla ökar risken, liksm svaga cpingförmågr. Om utbrändheten är en reaktin på ett långvarigt stresstillstånd kan den leda till utmattningssyndrm. Särskilt hög emtinell utmattning ökar risken. 167 Läkartidningen nr A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns) Utmattningssyndrm Orsakas av långvarig överbelastning på arbetet Ofta även belastning privat Utmattningssymtm Fysisk trötthet Psykisk trötthet Kgnitiva symtm Störd sömn Labilitet, irritabilitet Krppsliga symtm Går ibland akut in i väggen Utmattningsdepressin Långvarig stress Ofta utlösande förlust eller persnlig kränkning Utmattningssymtm Tydligare depressiva symtm Nedstämdhet Självanklagelser, skuldkänslr Dyster framtidssyn Aptitförlust Döds- ch självmrdstankar 170 Utmattningssyndrm en balansmdell Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) O s v 171 Utmattning Anpassning 27

28 Fråga först varför du gör så mt dig själv! Jag är viktig ch värd att ha det bra! Öva! Acceptans, utveckling, ökad tålighet Händelse Säg vad du tycker ch vill, säg ja eller nej, på rätt ställe, på rätt sätt, av rätt anledning. Jag vill Jag vill inte Jag hinner inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Vanlig krisreaktin Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Funktinsnedsättning Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Ökad sårbarhet för nya påfrestningar Reaktinsmönster vid förlust ch trauma Den subjektiva balansen styr reaktinen Reaktinen inbegriper vanligen fyra faser Chckfas Reaktinsfas Bearbetningsfas Nyrientering Oskarpa övergångar. Kan gå fram ch tillbaka mellan faserna. Påfrestning Ht Rädsla Hjälplöshet Resurser Cpingförmåga Tidigare erfarenheter Persnlighet Sårbarhet Nätverk Övrigt stöd

29 Vilken prfil har krisen? Symtmen överlappar Själv drabbad Bevittnat andras trauma Allvarligt ht mt livet Ej fruktat för sitt liv Multipla trauman Långdraget förlpp Många drabbade Människrs ndska Enstaka Krtvarigt Den enda drabbade Naturens nyck Nedstämdhet Pessimism Skuldkänslr Likgiltighet Ångest Or Sömnstörning Kncentratinsprblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet Överspändhet Skuld Ingen egen skuld Skam Ingen skam Depressin (förlust) PTSD (trauma) Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr Hur märker man att någn är deprimerad? Hur blir man av att ha en depressin? Nedstämd Likgiltig Pessimistiskt tänkande Meningslöshets- ch hpplöshetskänslr Grinig Krt stubin Orkeslös Nedsatt mtrik ch mimik Långsamt tankeförlpp Idéfattig i tanke ch tal Irritabel, taggig, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp

30 Kartr, visiner ch drömmar vid depressin Terräng: Nedstämd Sur, grinig Trött, företagsam Ångestfylld Sver sämre Minns inte Visiner: Slippa lida Inte vara en belastning Sluta göra andra besvikna Dö, ta livet av mig Kartr: Värdelös Ingen tycker m mig Misslyckad, kan inget Dum ch ful Meningslöst Hpplöst Manlig depressin Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier Hur ställer man diagnsen egentlig depressin? De vanligaste symtmen vid depressin nedstämdhet minskat intresse eller minskad glädje aptit- eller viktpåverkan sömnstörning agitatin eller hämning brist på energi känslr av värdelöshet nedsatt kncentratin eller beslutsamhet tankar på död ch självmrd Hur mycket besvär? minst 5 av 9 symtm varav minst ett av symtmen måste antingen vara nedstämdhet eller brist på intresse eller glädje symtmen förekmmer dagligen, eller så gtt sm dagligen symtmen har förelegat under minst två veckr Hustrun till en 39-årig jrdbrukare med fyra barn har ringt plisen då hn känner sig htad. Maken har tidigare varit intagen för nerverna på psykiatrisk klinik ett flertal gånger, för samma besvär sm nu. Han har den senaste tiden blivit alltmer dyster ch grubblande, talat m att allt är slut ch att varken han, hustrun eller barnen är värda att vandra på jrden. Han har förbjudit familjen att lämna huset ch idag har han börjat barrikadera sig på gården ch antytt att stunden snart är kmmen. Samt: Symtmen förrsakar ett kliniskt signifikant lidande för patienten eller en nedsättning av den sciala eller yrkesmässiga funktinsförmågan eller inm någt annat viktigt funktinsmråde Att förstå depressin Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit Att reglera sitt humör Omständigheter / händelser Gda Neutrala Dåliga

31 Att reglera sitt humör det nrmala Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den depressinsbenägne Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den deprimerade Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den melankliske Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 194 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 195 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den bipläre Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den känslrika /cykltyma Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 196 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 197 Röd kurva = humör, sinnesstämning 31

32 Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 198 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 199 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör vem klarar detta? Att inte ta in realiteterna kan stå en dyrt! Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning A sunny dispsitin / den hypertyme A sunny dispsitin / den hypertyme Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning

33 Svårigheter ch risker Situatinen i ett nötskal Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet 205 Vad fungerar verkligen? Hur kan man tackla detta? 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna. Lära sig känna igen sina negativa tankar. Reagera på ch ifrågasätta tankarna. Krrigera dem ( svara på tankarna ) ch ersätta dem med mer realistiska/adekvata tlkningar ch tankar Biplärt syndrm Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / expansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med

34 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Varje psykiatrisk patient En patient med självmrdsrisk skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! Självmrdsrisk vid depressin Våga fråga De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar. Patienten vill ftast skna ss från att höra. Gör det möjligt för patienten att svara ärligt. Fråga alltid!

35 Ökad risk Patienten sm suicidhtar Hn är bara ensam är kanske suicidal! Att patienten har misslyckats med ett antal suicidförsök tidigare är inte anledning att ta dagens suicidtankar på mindre allvar. Det är ju tänkbart att patienten kmmit fram till att självmrdsht är enda gångbara valutan i vissa vårdkntakter men du är inte Gud ch kan inte läsa andras tankar! Om patienten säger sig ha suicidavsikter så utgå från att det stämmer, m du inte på mycket gda grunder är övertygad m att patienten inte är suicidnära. Handlägg därför patienten efter den högsta suicidrisken sm synes kunna föreligga. I dessa situatiner får patienten stå sitt kast. 216 Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den. 217 En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Några varningssignaler för hög suicidrisk Tidigare suicidförsök Svår ångest, nedstämdhet, förtvivlan ch hpplöshet, sömnstörning, islering, berusning, skam, skuldkänslr Dålig kntakt under samtalet Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Några varningssignaler för ökad suicidrisk Tung hpplöshetskänsla ch förtvivlan - även m dödsönskan/suicidtankar negeras Pågående berusning Oavledbart ältande Svårt smatiserande Suicid i släkten Hög ångestnivå Några varningssignaler för ökad suicidrisk Allvarligt persnlighetsstörd patient med nedsatt impulskntrll Bristande verklighetsförankring - svåra skuldkänslr, depressiva vanföreställningar Klassiska riskfaktrer - ensambende, frånskild, arbetslös, alkhliserad äldre man med smatisk sjuklighet, dåligt scialt nätverk ch tidigare suicidförsök

36 Några varningssignaler för ökad suicidrisk Situatin sm innebär förlust eller ht m förlust - separatin, knkurs Situatin där man känner sig kränkt eller vanärad - avsked, knkurs, körkrtsindragning Suicidrisken kan öka initialt under behandlingen - hämningen släpper innan humöret stiger, alternativt ångestförstärkning första vecka Dålig kntakt under samtalet - möjliggör en tillförlitlig suicidriskbedömning Att hjälpa den självmrdsnära patienten En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Det suicidala rummet Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med). Oöverlagt trts känd bakgrund Når inte andra Vill leva, men inte så här kas hpplöshet islering ångest ambivalens Svartsyn ch tunnelseende Driver handlandet, påskyndar Tack till B Runesn för bilden! Hjälp patienten ut! Hur bråttm är det? Prbleminventering, ge struktur Invlvera närstående, var tillgänglig Ta över ansvar, hjälp patienten se skälen för att leva kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Vikariera sm hpp, aktualisera tidigare krislösning Omsrg, medmänsklighet, läkemedel 226 Akut inläggning vid Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det)

37 Hur vanligt är ångeststörning? Testfråga: Vad är flygrädsla? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r 4 % (män) eller ångest (Fhi ) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% Symtm Kan man se att patienten har ångest? 1. Ångestkänslr - ängslan, r, rädsla, fruktan, panikattacker, tvångstankar, fbier. 2. Autnm överaktivitet - andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående. 3. Muskulär anspänning - tremr, rastlöshet, värk, nrmal trötthet. Ibland: Spänd Stel Kncentratinssvårigheter Rastlös, uppskruvad, på helspänn Psykmtrisk r Irritabel Skakningar Svettningar Scial fbi Vide Lena Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner

38 Några vanliga svåra situatiner Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand Vide Gunilla Tvångssyndrm Tvångstankar = återkmmande påträngande tankar, fantasier ch impulser. Handlar fta m r för att själv göra fel, skada andra, vara en dålig människa. Det kan gälla att skada andra, smutsa ned sig, sprida smitta, tvivel m att ha utfört rutinhandlingar krrekt eller r för att man överträtt sciala nrmer. För att hantera den ångest sm dessa tankar väcker uppstår tvångshandlingar, neutralisering : rituella handlingar såsm handtvätt ch kntrll av lås ch elapparater. mentala ritualer såsm återkmmande ramsr eller räkning. m man hindras från dessa ökar rn. Alltid tvångstankar, vanligen tvångshandlingar. 236 Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering. 237 Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter. 238 Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen

39 Från panikattacker till agrafbi Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi Flygrädsla kan vara uttryck för: Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? Smatfrma syndrm (DSM IV) Smatiseringssyndrm Smatfrmt syndrm Knversinssyndrm Smatfrmt smärtsyndrm Hypkndri Dysmrffbi Hypkndri Psyksmatik: krppens ch själens dialg Persnen är fixerad vid sin rädsla för att drabbas eller vara drabbad av allvarlig sjukdm. Idéerna grundas på feltlkningar av krppsliga symptm. Övertygelsen består trts adekvat medicinsk utredning ch lugnande försäkringar. Övertygelsen har inte vanföreställningskaraktär. Cirka 40% av medicinska öppenvårdspatienter har fysiska symptm utan underliggande rganisk sjukdm. 50% av patienter med psykisk sjukdm (ftast depressin eller ångest) hs allmänläkare söker för fysiska symptm. 39

40 DEPRESSION Kmrbiditet SOMATISKT Sömnrubbning Smärta Aptitförlust Viktnedgång Förstppning Libidförlust PSYKISKT Nedstämdhet Minskat intresse Skuldkänslr Självförebråelser Hpplöshet Lustlöshet Krppsliga symptm fta bimedicinsk förklaringsmdell. Psykiska symptm fta psyklgiska eller humanvetenskapliga förklaringsmdeller. Funktinellt? Psyksmatisk reaktin Tillfällig fysilgisk förändring i samband med en sinnesrörelse eller påfrestande upplevelse, t ex rdna, svettas, diarré, hjärtklappning. Psyksmatisk sjukdm Sjukdmen har uppstått i samband med händelse sm patienten reagerar känslmässigt inför ch har påvisbara patlgiska rganiska förändringar, t ex magsår, astma, ulcerös clit, migrän. Smatiska sjukdmar med psykiska symptm Den smatiska sjukdmen har påvisbara patlgiska rganiska förändringar. Exempel på psyksmatiska sjukdmstillstånd: astma, magsår, ulcerös clit, kärlkramp, hypertni, migrän, diabetes, hudsjukdmar, cancer, MS, Parkinsn. Smatisering Smatiskt svar på psykscial belastning, förkrppsligande av prblem. Allmänmänskligt fenmen. Ökad sårbarhet för fysisk ch emtinell påfrestning. Den smatiserande patienten plågas av sjukdmsupplevelser ( illness ) utan underliggande sjukdm ( disease ). Prblematisk smatisering vid ensidig fkusering på krppsliga symptm. 40

41 Prblematisk smatisering Psykdynamisk tlkning Stressreaktiner, tex huvudvärk, magnt, trötthet. Patienten medveten m samband. Krppsliga symptm sekundärt till psykisk sjukdm, tex depressin eller panikångest. Patienten fta ej medveten m samband. Smatfrma syndrm. Patienten aldrig medveten m samband. Krppsliga vanföreställningar. Patienten aldrig medveten m samband. Förbjudna ch medvetna önskningar ch behv måste kmma till någt uttryck. Förändras därför till krppsliga symptm. Sjukdm fungerar sm avledning av den ångest sm en inre medveten knflikt skapar (primärvinst). Genm sjukdm erhålles uppmärksamhet ch känslmässig kmpensatin från mgivningen (sekundärvinst). För samtliga syndrm gäller att symtmen: Smatiseringssyndrm inte kan förklaras av smatisk sjukdm eller skada, eller av medicinering. har samband med psyklgiska faktrer (???) inte är viljemässigt framkallade. rsakar signifikant lidande eller försämrad scial funktin. Ett flertal smatiska besvär tex. smärta, magbesvär, sexuella eller neurlgiska symptm. Debut före 30 års ålder under en perid av flera år ch lett till att persnen efterfrågat behandling. Ofta unga kvinnr med extremt hög sjukvårdsknsumtin. Smatfrmt syndrm Minst ett smatiskt symptm tex. trötthet, aptitförlust, besvär från urinvägar eller mage. Störningen har varat i minst sex månader. Knversinssyndrm Symtm eller funktinsbrtfall sm rör viljestyrda mtriska eller sensriska funktiner ch sm antyder neurlgisk eller annan smatisk sjukdm. T ex förlamning, försämrad balans, sväljningssvårigheter, krampanfall. Symtmen eller funktinsbrtfallen bedöms ha samband med psyklgiska faktrer ch har föregåtts av knflikter eller andra stressfaktrer. 41

42 Smatfrmt smärtsyndrm Dysmrffbi Smärta inm minst ett anatmiskt mråde dminerar symptmbilden ch är av en svårighetsgrad sm mtiverar klinisk utredning. Finns i akut (mindre än sex månader) ch krnisk frm (mer än sex månader). Fixering vid en inbillad defekt i utseendet. Om någn smärre fysisk avvikelse föreligger så är fixeringen vid denna påtagligt överdriven. Nya syndrm Fibrmyalgi Krniskt trötthetssyndrm Amalgamsjuka El-överkänslighet Grundregler inför smatiserande patienter Uteslut att behandlingsbar psykisk eller fysik sjukdm rsakar besvären (tex. depressin) men undvik irreversibla behandlingar. Ifrågasätt inte, förmedla att patientens upplevelse tas på allvar. Sätt upp realistiska mål, tex minskad sjukvårdsknsumtin. Hjälp patienten att se samband mellan psykisk påfrestning ch smatiska reaktiner. Ge tydliga ramar för besöket, skifta fkus till aktuell livssituatin. Grundregler inför smatiserande patienter Undvik läkemedel Ordinera gärna fysisk terapi Uppmuntra till livsstilsförändring Ha fasta glesa besökstider

43 Påverkad av grannen Psyks En gift kvinna i 70-årsåldern inkmmer till psykiatriska akutmttagningen. Tidigare frisk. Sedan ett drygt halvår sämre aptit, dålig kncentratin, r, rastlöshet ch dålig sömn. Trr att grannen vanför påverkar henne med hjälp av ett fläktsystem sm surrar avbrutet. Han riktar fläkten mt patienten vilket ibland ger henne smärtr i krppen. Hn anser även att grannen brrar i hennes glv för att jävlas med henne. P g a denna påverkan har patienten inte kunnat sva i sin säng, flyttar runt i lägenheten för att kmma undan ch har även försökt fly sin lägenhet. I status nteras sänkt sinnesstämning, tankeinnehåll av depressiv valör, nedsatt mimik. Föreställningar m att grannen påverkar henne så att hn har svårt att sitta still. Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende Vad är en vanföreställning? Typer av vanföreställningssyndrm En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ertmani Ansgnsi Pseudgraviditet Parasitsparania Sjukdmsparania Är patienten psyktisk? Vanföreställningssyndrm Obeslutsamhet Inadekvata affekter Självförsjunkenhet Minskat talflöde Minskad mtrisk aktivitet Upplevelse av kntrll ch styrning Störningar i tankeförlppet Förföljelseidéer Hörselhallucinatiner Tankeflykt Vanföreställningar (rimliga ch icke krrigerbara föreställningar) Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen

44 Karaktäristiska symptm vid schizfreni Vanföreställningar vid schizfreni 1) Vanföreställningar 2) Hallucinatiner 3) Desrganiserat tal (t ex uppluckrade assciatiner, splittring) 4) Påtagligt desrganiserat eller katatnt beteende 5) Negativa symptm, dvs affektiv avflackning, utarmat tankeliv eller viljelöshet Bisarra Kntrll, styrning ch påverkan Tankedetraktin Tankepåsättning Tankeutsändning/bradcasting Magiskt tänkande Krppsliga Icke bisarra Hänsyftning Förföljelse Grandisitet Självförringelse Religin Svartsjuka Smatiska Dysmrfparania Hallucinatiner vid schizfreni Hörsel Hörbara tankar Argumenterande Kmmenterande Imperativa/befallande Musik Övriga Syn Lukt Känsel Smak Smatisk Bemötande av psyktisk patient Hyfs ch respekt Gtt allmänmänskligt bemötande. Patienten är mer än sina åsikter ch sin diagns. Vårda relatinen. Integritet Likvärdighet Samarbete Skapa ett rum mellan er där ni har det ni pratar m. Ni sitter i var sitt utsiktstrn. Tänk på att patientens utsikt är lika verklig för hnm sm din är för dig. Be patienten berätta m sin utsikt. Prata m hur det ser ut från ditt trn. 275 Båda har rätt till sina uppfattningar Var ärlig, autentisk, äkta. Det är k att försiktigt ifrågasätta patientens upplevelser, men gör det med respekt för patientens integritet. Om patienten skulle ändra sina vanföreställningar utifrån din lgiska argumentatin så vre det inte några vanföreställningar. Utgå från din egen upplevelse. Jag har jättesvårt att förstå hur det skulle kunna vara på det viset. Skulle du vilja förklara för mig? Skulle det kunna finnas någn annan förklaring?

45 Krångla inte till det Känner du igen dig? Försök, så gtt det går, stå för verklighetsförankringen. Patienten behöver höra din uppriktiga uppfattning, men på ett icke kränkande vis. Någn gång kan det vara till viss hjälp att föra ett mer abstrakt/filsfiskt resnemang m basen för vårt vetande ch huruvida vi egentligen någnsin kan lita på våra sinnen ch åsikter etc. 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv? 277 Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Exekutiva förmågr Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. 280 Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Utvecklingsstörning / mental retardatin Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. 45

46 Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. Tve, diagns? Brderline/EIPS? Recidiverande depressiner? Biplärt syndrm? Autismspektrumstörning? Alkhlberende? Tvångssyndrm? Generaliserat ångestsyndrm? ADHD? Tve, insatser? Autistiska symtm Wings triad Specialiserad mttagning? ADHD-center? Infrmatin, utbildning? Stödkntakt? KBT för ADHD? Psykterapi mt svartsjuka? Centralstimulantia? SSRI? Melatnin? Berendemttagning? BUP? Scialtjänsten? Anmälan 14? Bendestöd? Hjälp med studier? Nytt arbete? AF? Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden 46

47 Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) 47

48 7. Sharpen the saw 7. Sharpen the saw Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Autistiska svårigheter Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Integritet Gör på sitt sätt, följer sina intressen, väljer vänner med samma intressen. Egna integriteten dminerar. Integritet ö h t mycket viktigt. Har fta svårt att alls kmprmissa med sin egen. Samarbete Nedsatt förmåga till ömsesidig scial interaktin kärnan i Autismstörningstillstånd. Gtt samarbete frdrar empatisk förmåga. Vill accepteras, men inte till vilket pris sm helst. Nrmal kapacitet för samvete, skuld ch ånger. Bryr sig m andra. Men förstår inte hur andra människr tänker, fungerar eller vad de behöver! Måste få hjälp med detta. I praktiken fta förstående, förstådda, samarbetssvårigheter, ensamma, utstötta ch mbbade Be practive (freedm t chse) Du kan ha ett värdesystem 1. Be practive (freedm t chse) 2. Begin with the end in mind (chice) Ditt valda värdesystem Ge ch håll löften 2. Begin with the end in mind (chice) Prblem vid ADHD 3. Put first things first (actin) Lev dina värderingar 3. Put first things first (actin) 4. Think win-win (respect) 4. Think win-win (respect) 5. Seek first t understand, then t be understd (understanding) Invlvera andra ch arbeta fram lösningar 5. Seek first t understand, then t be understd (understanding) Prblem vid Aspergers syndrm 6. Synergize (creatin) 6. Synergize (creatin) Vide från akuten 1. Vad känner du inför patienten? 2. Varför? 3. Beskriv persnens utmärkande drag! 4. Hur skulle läkaren ha kunnat agera istället? Nivåer ch frmer av knsumtin Bruk Riskabelt bruk Skadligt bruk Missbruk Berende Intxikatin Abstinens 312 Samt psykiska, krppsliga ch sciala skadr

49 Persnlighetsstörning 1. Vad är det? 2. Hur vet man m patienten har en sådan? 3. Spelar det någn rll? 4. Hur uppkmmer den? 5. Vad är det för skillnad på persnlighet 6. ch persnlighetsstörning? 7. Går det att behandla? 8. Hur kan man bemöta patienten? Att känna igen ch bemöta persner med narcissistiska, antisciala/psykpatiska ch brderline persnlighetsdrag Persnlighet ch persnlighetsstörningar Hur är du = hur är din persnlighet? Extrvert ch scial eller intrvert ch tillbakadragen? Lätt eller svårt få kntakt med andra? Trivs med, skyr eller rent av behöver uppmärksamhet? Spntan ch impulsiv eller blyg ch försiktig? Säker eller säker i framträdandet? Vänlig eller lättstött? Kritisk eller gdmdig? Pedantisk eller slarvig? Energisk eller astenisk? Ett relativt stabilt mönster av karaktärsdrag, temperament ch emtinella drag Vad menas med persnlighet? rd sm kunde beskriva människan -> rd -> trettital egenskaper (Grdn Allprt, 1930-talet) 16 persnlighetsfaktrer (Raymnd Catell, 1946) The big five (Digman m fl 1999) 1. Känslmässig stabilitet (neurticism) 2. Utåtvändhet (extraversin) 3. Vänlighet (agreeableness) 4. Samvetsgrannhet (cnscientiusness) 5. Intellektuell nyfikenhet (penness t experience) Två dimensiner (Hans Eysenck) 1. Intrversin extraversin 2. Stabilitet - instabilitet Från Kmpetensvaserad persnalstrategi av Malin Lindelöw 317 Five Factr Mdel, Big Five 1. Utåtvändhet (extraversin) 2. Emtinell stabilitet (neurticism) 3. Öppenhet, intellektuell nyfikenhet (penness t experience) 4. Följsamhet/vänlighet (agreeableness) 5. Nggrannhet/samvetsgrannhet (cnscientiusness) Möjlig persnlighetsprbl ematik (DSM-IV) Histrinisk Antiscial Brderline Histrinisk Brderline Hög grad Scial, söker stimulans från andra, pratsam, energisk, psitiv, entusiastisk, handlingskraftig, gillar att stå i centrum Öppen för nya upplevelser, nyfiken, kreativ, fantasifull Känslmässigt stabil, lugn, reagerar inte så kraftigt på påfrestningar, gd impulskntrll, ringa negativa känslr, avspänd Faktr Utåtvändhet (extraversin) Öppenhet, intellektuell nyfikenhet (penness t experience) Emtinell stabilitet (neurticism) Låg grad Inbunden, lågmäld, självtillräcklig, söker inte stimulans utifrån, mindre scialt aktiv, trivs med sitt eget sällskap Rutinbunden, försiktig, undviker förändring Instabil, lättväckta negativa känslr (ångest, nedstämdhet, ilska), sårbar, stresskänslig, emtinellt sårbar, överreagerar på påfrestningar, fta på dåligt humör, pessimism, blir lätt upprörd Möjlig persnlighetsprbl ematik (DSM-IV) Fbisk Schizid Schiztyp Asperger Tvångsmässig Tvångsmässig Fbisk Asperger Osjälvständig Brderline Histrinisk Narcissism Antiscial Paranid Fbisk Osjälvständig Medkänsla, generös, varm, vänlig, Följsamhet/ Misstänksam, reserverad, Paranid intresserad av andra, vänlighet vänlig, antagnistisk, Narcissistisk samarbetsinställd, kmprmissvillig, (agreeableness) självcentrerad, bryr sig mer m Antiscial mtänksam, tillitsfull ch hjälpsam, sig själv än m andra, Brderline trr människr m gtt, kmmer misstänksam mt andras mtiv, Histrinisk bra överens med andra vänlig, inte samarbetsvillig Schizid Schiztyp Tvångsmässig Effektiv, rganiserad, Nggrannhet, Spntan, slarvig, tar lätt på Brderline Asperger självdisciplinerad, målinriktad, samvetsgrannhet plikter, stökar till Narcissistisk pålitlig, plikttrgen, planerad hellre (cnscientiusness) Antiscial Tack till Lennart Sjöberg! 318 än spntan aktivitet Histrinisk

50 Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Trivs med sig själv ch livet Kmmer väl överens med andra Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv Flexibilitet Humr Tar ansvar för sig ch sitt Vad menas med att ta ansvar? Scialt ansvar - ansvar för andras väl ch ve, för sådant de inte själva klarar ch behöver hjälp med, för att ingå avtal, för samhället. Persnligt ansvar - att ta ansvar för mig själv mitt eget liv mina handlingar mina känslr mina tankar mina värderingar min integritet vem är jag i världen min inverkan på andra! 321 Prjektin Den viktigaste frågan Istället för att se sig själv skyller man fta på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar. Fungerar mitt sätt att vara? Tycker jag m de flesta människr jag har kntakt med? Tycker jag m mig själv? Har jag de relatiner jag vill ha? Är mina relatiner trivsamma ch närande eller knfliktfyllda ch destruktiva? Kan ch vågar jag göra det jag verkligen vill i livet? Är jag på det hela taget nöjd med livet jag lever? Mina svar berr huvudsakligen på min persnlighet! Dvs på mina övergripande mönster för känslr, tankar, reaktiner, beteenden, impulskntrll ch relatiner Vad behöver vi för att må bra? Vid prblematiskt beteende Enskilt beteende eller uttryck för underliggande persnlighet? Många kan se ch be m hjälp med ett beteende utan att se mönstret av underliggande dysfunktinella persnlighetsdrag. Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslr sm fungerar. Gd självkänsla. Gda relatiner. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem Vad är ett realistiskt mål, dvs vilken nivå ska vi lägga interventinen på? Börja utifrån ch inåt, eller tvärtm? 50

51 Persnlighet ch persnlighetsstörning Hur vet jag m någn har en persnlighetsstörning? 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Vanligt -> tänk tanken tidigt Det känns fta i kntakten, anspänning, väcker starka känslr Sciala funktinssvårigheter arbete, studier, relatiner Persnen verkar ha en prblematisk relatin till många människr Missnöje, klagar på allt ch alla, besviken, bitter, avvisad Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen ch samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktiner ch handlingar Bristfällig självinsikt, förstår inte sin egen del i de svårigheter sm uppstår Ta uppgifter från patient, anhöriga, arbetsgivare Barndmsanamnes 327 Att växa = att utöka det medvetna fältet Terrängen Kartan Visiner ch värderingar Str fasad = ensam Strt medvetet fält = persnlighetsprblematik 328 Michael Rangne Vad händer vid psykisk sjukdm ch persnlighetsrelaterad prblematik? Persnlighetsstörning medför svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete Antiscial Depressin Aspergers syndrm ADHD Brderline Integritet Mani Narcissist Paranid p-störning Rättshaverist Scial fbi Samarbete Osjälvständig persnlighetsstörning Fbisk p-störning Integritet Ofta inte blivit sedd ch bekräftad. Ofta fått sina gränser kränkta. Känner inte sig själv ch sina behv. Har nu knstiga ch rimliga gränser sm hn hävdar på ett dysfunktinellt sätt. Knflikt Smärta Signal/symtm Samarbete Ota samarbetat för mycket, med sådant sm inte varit bra för henne. Frtsätter nu med det, eller gör upprr på ett sätt sm inte accepteras ch därmed inte stärker utan snarare skadar självkänslan ytterligare

52 Den persnlighetsstördes dilemma Att möta en patient med persnlighetsstörning Taskiga kartr, allra mest vad gäller självbilden. Förstår inte hur hn upplevs av andra (t ex hn sm ställt puckade frågr till föreläsare hela livet). Plågad ch en plåga, men ingen har försökt förmedla hur persnen uppfattas, dvs persnen får ingen autentisk återkppling på sitt beteende. Prata med persnen, utgå från att alla VILL fungera med andra ch få deras uppskattning. GE CHANSEN till självinsikt, mgnad ch förändring! Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. Persnlighetsstörning i DSM-IV En helt vanlig dag på Serafen Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig själv ch sitt liv 335 A: Paranid persnlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet Vågar inte visa andra förtrende Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden Ältar gamla förrätter Upplever angrepp mt sig från andra Misstänker partner för att vara trgen Några rd m kverulansparania ch rättshaverister Några lika varianter: Rättskverulant Karriärkverulant Räntekverulant Kllektivkverulant Det är sättet att argumentera sm avgör m en reaktin/klagare ska betraktas sm paranisk. Bemöt med respekt

53 Rättshaveristens persnlighetsstruktur Utlösande ch vidmakthållande Persnligheten präglas av aggressiv självhävdelse, parad med misstr mt auktriteter ch samhällets administratin. Håller på sin rätt, överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstrn ch kverulansen. Gd men smal intelligens, gd förmåga att uttrycka sig. I btten låg självkänsla ch känsla av maktlöshet sm föder agg ch bitterhet. Kverulansen kan ses sm ett försvar mt dessa känslr. Den inre knflikten (säkerheten han känner inför sig själv) förflyttas, prjiceras, på mgivningen ch han slipper se ch plågas av denna misshagliga sida hs sig själv. Det är de andra sm är dumma! Nyckelupplevelsen, det sm utlöser beteendet, kan vara en reell rättvisa eller ett bakslag sm han själv framprvcerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda förrätten mt allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden Behandlingen är vansklig Den basala misstrn kmmer att gälla även läkaren, vården ch behandlaren. Den sm inte är för är emt! Behandlingsmtivatin saknas nästan alltid. Möjligen kan man få persnen att reflektera litet över vem han vill ska ha makten över hans tankar ch handlingar, m han vill låta sig styras av andra. Å andra sidan har rättshaveristen efter många års kamp inte mycket annat kvar att leva för ch det skulle kanske bli tmt ch resultera i en depressin m kampen brtföll. Även en kamp sm andra uppfattar sm meningslös kan ge den kämpande mål ch mening för sin tillvar. Ibland tvångsintagning m han uppfattas farlig. Neurleptikaeffekten högst säker ch persnen är dessutm inte behandlingsmtiverad. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till smligas ökade känslighet för förmenta kränkningar. Å andra sidan är många benägna att ge särskilda favörer till särskilt besvärliga ch självupptagna människr. B: Histrinisk persnlighetstörning Illa till mds m ej i centrum Förförisk eller prvcerande Visar snabbt skiftande ch ytliga känslr Använder sitt yttre för att få uppmärksamhet Impressinistiskt ch vagt uttryckssätt Dramatisk ch teatralisk Lättpåverkad av andra Uppfattar relatiner mer intima än de är Försök att inte låta dig prvceras eller förföras 340 B: Brderline persnlighetsstörning Mer m brderline Instabilitet gällande affekter, självbild ch relatiner, samt impulsivitet 1. Skräckslagen inför separatiner 2. Idealiserar ch nedvärderar 3. Störning i identitet ch självbild 4. Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) 5. Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) 6. Affektiv labilitet 7. Krnisk tmhetskänsla 8. Aggressivitetsprblem (inadekvat/intensiv vrede, temperamentsutbrtt, slagsmål) 9. Krtvariga gränspsyktiska episder Bli inte arg eller prvcerad 343 Instabila Stra ch snabba humörsvängningar Instabil ch snabbt växlande självbild (värdelös -> fantastisk) Svartvitt tänkande Idealisering ch nedvärdering Impulsiva Ibland explsiva Skapar fta kas mkring sig Kriser vanliga 53

54 Mer m brderline Brderlinebegreppet Har svårt att lita både på sig själva ch andra vilket gör relatiner mycket besvärliga ch instabila. Skrämda av separatiner men beter sig så att de fta blir avvisade Brderline persnlighetsrganisatin (BPO) Blir lätt uttråkade Tmhetskänsla Brderline persnlighetsstörning (BPD) Deras persnliga gränser har fta ignrerats eller trampats på. Oftare än andra varit utsatta för incest, våld eller känslmässig försummelse sm barn. Strt lidande (jfr psykpater ch narcissister) 344 Tips för att hantera persner med brderlinepersnlighet: B: Narcissistisk persnlighetsstörning 346 Sätt upp tydliga ch knsekventa gränser. Tydliga villkr för er relatin Visa att du värdesätter relatinen men att du inte uppskattar destruktiva beteenden. Stanna kvar, stå för trygghet ch kntinuitet. Tack till Göran Rydén! Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet 54

55 Narcissism Narcissistens tragik Integritet Saknar självkännedm. Felaktig grandis självbild. Överkänsliga för andras åsikter, klarar inte kritik. Ointresserad av andras integritet. Den egna integriteten helt dminerande. Samarbete Svag sympati, bryr sig inte andras behv. Utnyttjar andra för att nå egna mål. Behöver inte bry sig m andras förväntningar. Förtjänar andras respekt ch gillande, ensidig beundran ch särbehandling, eftersm han är speciell ch förmer. När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får Det går inte att göra några insättningar! 352 Mer m narcissism Mer m narcissism Det finns både en sund ch en sjuklig narcissism Fåfänga, självbelåtenhet ch inbilskhet Upptagen av utseende, makt ch framgång Vill bli uppmärksammad ch beundrad Berende av beundran, andras gillande är det enda sm får dem att må bra Använder andra människr sm en spegel för att läsa av sitt eget värde, ch ens självkänsla styrs av det man tycker sig se Klarar inte kritik, ser den sm ett angrepp ch sm bristande ljalitet Kritik eller avsaknad på beundran kan framkalla starka negativa känslr ch beteenden En aggressivt laddad narcissist kan bli ilsken ch farlig vid kritik eller mtgångar Framhäver sig själva med sitt utseende, sina ägdelar ch sina förmenta talanger Trr sig ibland vara intellektuellt överlägsen Oförmögen ch villig att bry sig m andra. Allt kretsar kring dem själva Mer m narcissism Narcissistens psyklgiska predikament Liksm vid psykpati så finns inte andra människr, dessa är bara en förlängning av dem själva Andra persner är huvudsakligen instrument för att uppnå beundran ch makt Arrganta Tar gärna kmmandt, styr ch ställer Förväntar sig perfektin från alla Vanliga regler gäller inte dem, de kan tillåta sig mer än andra Deras skrytsamma sätt kan fta ses sm ett slags kmpensatin för bristande självkänsla ch självförtrende Gd självkänsla Behöver måttligt med bekräftelse för att känna sig frtsatt värdefull för andra. Svag självkänsla / känsla av värde Behöver ständigt stra dser bekräftelse ch uppskattning för att inte känna sig värdelös. Blir därför lycklig vid minsta brist på uppskattning. Brist på uppskattning upplevs sm en attack. Reagerar med ilska. Måste därför ha ständig bekräftelser ch tål inte kritik. En del blir Casanvr i sin jakt på bekräftelse

56 Cre features De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad. Grandis Manipulativ Kylig brist på medkänsla Hal, pålitlig charm B: Antiscial persnlighetsstörning, psykpat Före 15 års ålder aggressivt beteende mt människr ch djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga nrm- ch regelbrtt Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till nrmer, upprepat brttslig bedrägligt beteende impulsiv eller förmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas Hares psykpatichecklista, HPC: 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet Psykpati har genmgripande effekter 1. Känslr (ytlig, ingen ånger, ingen ängslan) 2. Interpersnell interaktin (charmig, grandis, manipulativ) 3. Livsstil (ansvarig, realistisk planering, impulsiv, dålig kntrll över beteendet) 4. Antiscialt beteende (stört beteende redan i barndmen, ungdmsbrttslighet, mångsidig kriminalitet) Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Svar: Det vet du inte

57 Två aspekter av psykpati Att behandla psykpater 1.Persnlighetsstruktur/karaktär Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv 2. Beteende När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre 1. Försök inte utveckla deras empatiförmåga eller samvete 2. Försök istället övertyga dem m att deras nuvarande inställning ch beteende inte tjänar deras egna intressen Scial ångest, fbisk ps, självständig ps C: Fbisk persnlighetsstörning Överjaget Detet Jaget Omvärldens krav Scial hämning, känslr av tillräcklighet ch överkänslighet för kritik Upptagen av rädsla för att bli illa mtyckt eller avvisad i sciala situatiner Undviker kntakt m ej säker på att bli mtyckt Känner sig lätt förlöjligad Undviker aktiviteter där man kan bli kritiserad eller avvisad Hämmad i nya sciala situatiner p g a känslr av tillräcklighet Låg självkänsla, mindervärdeskänslr Ser sig sm scialt duglig ch underlägsen 367 C: Osjälvständig persnlighetsstörning C: Tvångsmässig persnlighetsstörning Berende, behv av att bli mhändertagen, klängig Svårt ta vardagliga beslut Vill att andra ska ta ansvar i hennes liv Svårt uttrycka avvikande åsikt Vågar inte ta initiativ Mån m att vara till lags Obekväm ch hjälplös på egen hand Söker genast en ny relatin när en upphör Orimligt upptagen av rädsla för övergivenhet Tänk på att patienten vill vara till lags mt dig Upptagen av rdning, perfektinism ch kntrll Upptagen av detaljer Svårt genmföra uppgifter Fixerad vid arbete i st f fritid ch vänner Oflexibel i värderingar Kan inte göra sig av med skräp Ovillig att delegera Snål mt sig själv ch andra Stelbent ch envis Ge patienten tid ch tålamd 57

58 Passiv aggressin enligt DSM-III-R Skjuter upp arbetsuppgifter Mtsätter sig uppgifter sm han eller hn inte vill utföra Arbetar ineffektivt med sådana uppgifter Klagar resnligt på krav Glömmer åtaganden ch skyldigheter Trr sig göra ett mycket bättre jbb än vad andra anser Tar inte emt förslag från andra på ett knstruktivt sätt Gör inte sin del av jbbet Kritiserar chefer på ett skäligt ch mtiverat sätt Sm synes starka narcissistiska ch antisciala drag hs persnen (min anm)! 370 Hur blir vi av för mycket stress? Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårig Aggressiva heter Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär 375 Utbrändhet Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Prcess relaterad till arbetssituatinen i relatinsyrken/kntaktyrken, the cst f caring Generellt i arbetslivet Utmattningssyndrm Tack till Maria Larssn!

59 1. Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet Högutbildade, överbelastad hjärna. Ljala, engagerade ch hårt arbetande höga krav på sig själv perfektinism strt kntrllbehv Ofta hög belastning även hemma. Förnekar ch kämpar envist emt krppens ch själens varningssignaler. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet. Upptäcker att de brunnit förgäves. Bygger sin självkänsla på förmågan att prestera gda arbetsresultat! 378 Michael Rangne Vad kan man själv göra för att mtverka skadlig stress? Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) O s v? Faktiskt möjligt, t ex eknmiskt berende av jbbet/chefspsten eller vad det nu gäller? Svag självkänsla, bekräftelsebehv? Ond cirkel för stressade för att rka ta itu med vår stress? Mår för dåligt, jbbigt att ta itu med någnting alls i livet? Begränsad förmåga till självdisciplin, den vi har går åt på jbbet? Det rliga kmmer utöver, sker till priset av stress eftersm det inte ryms inm den vanliga tiden? Jag vill intae dumpa min stress på andra genm att priritera eller delegera?

60 Upplever kraven högre än de är. Upplever vår förmåga att hantera kraven sm lägre än den är. Skiljer inte på bråttm ch viktigt. Jämförelsehelvetet - låter andra vara nrmen ch jämför ss med dem. Additinsstress vi försöker nå upp till summan av alla våra bekantas gda egenskaper ch prestatiner. The impster syndrme. Överkmpenserar för att mtverka våra svaga sidr. Dålig självkänsla underlättar allt detta! Förnöjsamhet. Ifrågasätt kraven vems är de egentligen? Själv välja våra värderingar ch leva efter dem. Lära ss priritera, ch schemalägga våra pririteringar. Gör en Sluta göra-lista. Vi har ingen aning m hur andra mår ch har det bakm fasaden, så varför jämföra ss med dem? Vi kan mer än vi trr m vi försöker! Skriva dagbk ch reflektera över vår tillvar. 1. Åtgärda vår svaga självkänsla ch inte symtmen på den! 2. VÄLJA - tankar, känslr, handlingar ch vårt liv! Sluta med snarast: Sluta med på litet sikt: En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin 386 När hade du senast kll på livet? 60

61 När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst Michael Rangne 390 Varifrån hämtar jag min känsla av värde? Inre referensram: Min känsla av värde kmmer från min egen värdering av mig själv inte från vad andra tycker. Min måttstck är hur väl jag lyckas leva i enlighet med mina djupaste värderingar ch min visin m vad jag vill med mitt liv, ch vad jag lyckas tillföra andra människr. Eftersm jag kan välja hur jag lever kan jag styra min syn på mig själv ch min känsla av värde. Att göra sitt bästa är gtt ng Förändring ch acceptans! Sm överkurs (min anmärkning, inte författarens) ska sägas att det för gd självkänsla egentligen bör räcka med att jag gör mitt bästa för att leva det liv jag väljer. Det är detta förhållningssätt till livet, ch inte hur väl jag lyckas, sm bör resultera i stlthet ch självkänsla. Slutresultatet råder ingen över, ty det berr vanligen även på många faktrer brtm vår kntrll. Jag gör mitt bästa ch det är gtt ng. Lrd grant me the serenity t accept the things I cannt change, the curage t change the things I can, and the wisdm t knw the difference. St Francesc av Assisi ( )

62 Här? Det mesta sm handlar m ANDRA människr ch deras beteenden Knsekvenserna av mina val ch handlingar Mitt förflutna ch mina tidigare misstag Mig själv - välja, ta ansvar ch förändra Mina vanr Vässa sågen Mina känslr Mina kartr Min karaktär Hur jag är mt andra Ge löften till mig själv ch andra Välja mitt liv Eller här? Det är sressande att ägna sig åt sådant man inte kan påverka! Lathund i stresshantering för dig sm vill skippa detaljerna V Ä L J (själv)!!! Michael Rangne Annars väljer någn annan åt dig! Fråga först varför du gör så mt dig själv! Jag är viktig ch värd att ha det bra! Odla din självkänsla. Värna din integritet. Välj själv ditt liv. 62

63 Lev med integegritet! Bestäm vad sm är mest värdefullt hs dig ch kmprmissa inte brt det. Öva! Säg vad du tycker ch vill, säg ja eller nej, på rätt ställe, på rätt sätt, av rätt anledning. Jag vill Jag vill inte Jag hinner inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Michael Rangne 402 Fritid ch arbete balans i livet Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Fritid Knflikt Arbetet Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! Familj Hälsa Vänner Intressen Smärta Prestera Arbetskamrat Utveckla ch utvecklas Signal/symtm 405 Till detta kan lämpligen fgas Ta inte över ansvaret Patientens ansvar Läkarens ansvar Någn annans ansvar Aarn Antnvskys begrepp KASAM. För att vi ska må bra behöver vi en Känsla Av SAMmanhang: Begriplighet Meningsfullhet Hanterbarhet (Aarn Antnvsky, Hälsans mysterium) Släpa sten eller bygga katedral? 406 Fyra frågr: 1. Vart? 2. Varför? 3. Hur? 4. Vem? 63

64 Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Ge ett erbjudande Förälder Förälder Vuxen Vuxen Barn Barn Skilj på råd ch gda råd Lathund för fungerande kmmunikatin Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav. Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta den andre, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap Michael Rangne 410 Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Patientens kntaktförmåga Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 412 Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning

65 Svårt med empatin sympatin? Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv!!! Vad utmärker en bra psykterapi? Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) Hur vet jag m jag gör rätt? Var bservant på dina egna känslr ch reaktiner. Känns det rätt? Var bservant på resultatet (patientens reaktiner). Vilken återkppling/respns får jag av patienterna? Fråga patienten hur han har upplevt samtalet, säg att du vill utveckla din samtalsförmåga ch att du är tacksam för allt han vill bidra med. Be en värderad kllega vara med vid samtal någn gång ibland. Sitt själv med vid någn respekterad kllegas samtal ibland. Spela in på vide ch titta. 416 Jag Relatinen Du Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt) 417 Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Jag har någt att lära av varje människa jag möter? Alltid ch i varje stund. Vartenda ett. 419 Michael Rangne

66 Kan det vara så att? Litet Kay Pllak till hjälp? 1. I varje möte med en annan människa finns en möjlighet att få veta någt m mig själv. 2. I de tankar sm dyker upp i mitt huvud finns ett budskap till mig m mig själv. 3. Ingen människa kan störa mig utan mitt eget medgivande. Den där har jag fått för att öva på man får aldrig värre än man klarar av! Tack till Kay Pllak 421 Hur skulle det kännas för den andre m För att hamna i rätt utgångsläge han upplever att han har betydelse för ss, att han ger även ss någt värdefullt för vår egen del? Har du prövat med att försöka???? TYCKA OM din patient? Förresten en sak till!!!!!! ha litet KUL!! 1. Jag ska se till att trivas på jbbet så snart någn avlägsnat Min chef Alla krkade kllegr ch förskämda kunder IT-skiten Alla meningslösa ch själsdödande arbetsuppgifter eller 2. Visst, världen är full av puckn men jag tänker ha kul i alla fall! Michael Rangne

67 trivas på jbbet ändå. Trts din chef, trts smliga medarbetare, trts smliga patienter, trts lönen, trts allt! För din egen skull! Michael Rangne 426 Michael Rangne Jag kan inte vara på jbbet åtta timmar m dagen utan att ha kul. Så jag ska se till att det inte blir så! Å andra sidan finns det någn vettig anledning att känna arbetsglädje på det här stället?! Vad hade du väntat dig? Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang

68 Att vara anhörig eller hjälpare Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Svar: Det vet du inte. Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig. Michael Rangne När du själv känner dig misslyckad Vår egen frustratin Även du gör ditt allra bästa, inte sant? Du kan emellertid ta ansvar för upplevelsen Rådfråga erfaren kllega Sök handledning Smliga människr passar man helt enkelt inte så bra ihp med, av lika skäl Detta är nrmalt ch helt kay Inse ch acceptera detta Ordna m möjligt så att någn annan tar över Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre

69 Prjektin Istället för att se sig själv skyller man fta på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Missnöjda, htfulla ch aggressiva patienter Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Gränssättning Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Felaktig gränssättning kan skapa knfliktsituatiner. Tala m att det är beteendet sm inte kan accepteras, inte patienten. Var tydlig med varför beteendet inte kan accepteras. Försök få patienten att själv föreslå alternativ till beteendet. Hur kan du göra istället när du är så här arg, så att ingen kmmer till skada? Gränser Gränser

70 Ge inte makt åt ilskan (eller gråten). Lär persnen att aggressivitet inte ger makt. Visa att du inte har makt att förändra människr eller deras känslr, inte ens patienter -> persnen inser sitt eget ansvar ch minskar vanligen sitt beteende. Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket. Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? Andras aggressin När du gör gtt kanske du prvcerar persnens medvetenhet ch väcker någt hn inte vill se. Hn blir då arg på dig ch mtarbetar dig sm ett sätt att försvara sig mt det i sitt inre sm hn inte vill se (helt medveten prcess). Mångas ilska mt mig berr alltså på att jag väckt någt hs dem sm de inte själva gillar ch vill se ch alltså försöker hålla ifrån medvetandet. Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 449 Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga människr är ännu viktigare här! Undvik Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta den andres känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig människr! Rädda människr slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra

71 Tips för att hantera människr i röd zn Var närvarande, se (uppfatta) vad sm händer. Håll dig själv lugn. Lgik ch vädjan till det vuxna i den andre fungerar vanligen inte Ta ansvar för klimatet Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme Km från rätt plats: Medmänsklighet, vilja väl, bry dig på riktigt Empati, förmedla vad du ser: Begripliggör Nrmalisera Sympati. Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl Be den andre m råd 452 Arga, missnöjda ch htfulla människr 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa den andre med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 453 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras. 455 Utbrttets faser Ånglås/hjärnlås/krtslutning Krgmdellen A. Beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för. Vägkrsningen Härdsmälta Lugnar sig, förhindrar utbrttet B. Viktiga, men inte värda ett utbrtt. Här man lär barnet flexibilitet ch frustratinstlerans. Här finns de kgnitiva kartrna. C. Oviktiga beteenden. Ej värda mer uppmärksamhet

72 Hur är vi mt varandra här hs ss? 461 Vad frdras för att medarbetaren ska trivas mbrd? Skapa en arbetsplats där människr trivs! Behven varierar, men så gtt sm alla vill: Ha rligt. Uppleva närande relatiner. Bli sedda ch bekräftade både sm människr ch för det de åstadkmmer. Uppleva mening med sitt arbete. Lära sig ch utvecklas. 1. En affektiv relatinell kmpnent = ett känslmässigt band (anknytning) mellan anställd ch chefen. 2. Samarbetsaspekt = man är överens m vart skutan är på väg ch hur den seglas. Michael Rangne

73 Stöd- ch samtalsmöjligheter Debriefing Avlastningssamtal. Teknisk debriefing : rendlad genmgång av händelseförlpp ch insatser. Ingen bearbetning -> ringa traumatiseringsrisk. Infrmell time-ut där persnalen träffas ch pratar m det inträffade. Individuell samtalskntakt när så behövs. Kamratstödjare. Mdifierat från Krishantering i arbetslivet av Brlin, Calleberg ch Westrell Det centrala i chefsskapet är att skapa tillit ch det bygger man genm att vara rättvis, pålitlig ch förutsägbar mt sina medarbetare. Christer Sandahl Vi vill inte ha: meningslösa sammanträden strategiplaner rganisatinsplaner mrganisatiner byråkrati implementeringar budgetmnmani enfaldighet hyckleri Vi vill inte ha tråkigt! Vi vill ha några få, tydligt definierade uppgifter ch en massa rliga upplevelser sm belöning! Vi vill ge någt, ch vi vill få någt kärlek, glädje, mening ch gemenskap vi vill ha en färgstark, livsbejakande stam att vara del av Vi vill ha kul på jbbet! Michael Rangne 467 En anställning = TVÅ kntrakt! 1. Det uttalade 2. Det underförstådda Gemenskaps- ch tillgivenhetsbehv Självförverkligande Uppskattning, självkänsla Trygghetsbehv Krppsliga behv

74 Arbetsgivarnas handlingsmöjligheter utifrån mdellerna 1. Persn-Envirnment Fit Omsrgsfull rekrytering ch insklning 2. Krav/kntrllmdellen Rimliga krav Tillräckligt antal medarbetare Infrmatin m vad sm händer Delaktig i beslutsprcesserna Kunskapsutveckling Tydliga mål ch ramar 3. Krav/kntrll/stödmdellen Människr, inte bara medarbetare Gemensam målsättning 4. Ansträngnings/belöningsmdellen Rättvisa (lön, befrdran) Bekräftelse, sedd ch uppskattad Scial status Ökad självkänsla 5. KASAM Mening Begriplighet Hanterbarhet 6. Maslach ch Leitner Rimlig arbetsbelastning Gd kntrll över arbetssituatinen Adekvat belöning Bra arbetsgemenskap Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete Skapa en rganisatin sm stödjer medarbetarnas möjligheter att hitta en bra balans mellan egna ch rganisatinens behv Integritet Knflikt Smärta Signal/symtm Samarbete Privata relatiner Make, far, sn, vän Jbbet Yrkesman, kllega Fritid ch hälsa Fysisk ch psykisk hälsa Michael Rangne 472 Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Övning Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Det viktigaste Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten

75 Bemötande av människr med psykisk hälsa Aspekter på bemötande ch hjälp Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på den andres behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra Relatin Dialg Pedaggik Stöd Beteendefkuserat 477 RELATIONSORIENTERAT - INTE BETEENDEORIENTERAT! Allt verkligt inflytande utgår från en relatin mellan människr. Vilka verktyg har vi? Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? 2. Vilken är situatinen/kntexten? Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter andra mig en hel del

76 Är ambitinen att Var inte för prfessinell! Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? Ge klienten insikt i sitt beteende? Autenticitet ch persnliga reaktiner är kanske den största gåva man kan ge en annan människa. Vi behöver andras äkta känslr, tankar ch reaktiner på ss för att kunna rientera ss i våra sciala sammanhang. Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? Undvika att själv bli slagen eller förföljd? Denna genuina återkppling gör det möjligt för ss att nyansera vår självbild ch bättre förstå hur andra reagerar på vårt beteende. Därmed får vi möjlighet att ändra ss så att vi bättre uppfyller gruppens önskemål ch därmed kmmer i åtnjutande av gruppens acceptans, gillande ch gentjänster. Ge dina besvärliga medmänniskr CHANSEN att hyfsa sitt beteende! Om att skapa en allians en början Alla människr avskyr att ta rder Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. The key t cmittment is invlvement. N invlvement, n cmittment. 485 Alla människr hatar att ta rder Den likvärdiga relatinen Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. Subjekt Subjekt I den likvärdiga relatinen utgör den andres tankar, känslr ch önskemål en likvärdig del av gemenskapen. Den andre, hans inre värld, hans vilja ch drömmar behandlas med samma allvar sm mina egna. Alla har rätt att vilja det de vill!

77 Den slutsats primatfrskare drar är att det drag i hmininernas, vår, natur sm tidigast skilde ss från de andra primaterna var vår medfödda vilja att underrdna ss. Vi har av naturen svårt med chefer. [ ] Vi är helt enkelt inte knstruerade för att lyda. Så inte undra på att det är svårt att vara bas över människr. Att man måste gå på chefskurser för att lära sig övervinna sina medmänniskrs naturliga misstänksamhet. Vi är litet speciella. Vi är inte gjrda för att leva i hierarkier. Vi mår bäst m vi får bestämma själva, men i samarbete med andra. Lasse Berg Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre Vår kärlek har bara värde för andra i den mfattning sm de kärleksfulla känslrna kan msättas i praktiken dvs till ett beteende sm andra upplever sm kärlek. Likvärdighet Autenticitet Integritet Självkänsla Persnligt ansvar Scialt ansvar Gemenskap 491 Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Ej vanifrån Ej bjekt Ej ffer Ej synd m Förälder Vuxen Förälder Vuxen Barn Barn

78 Några icke helt likvärdiga kmmunikatinsmönster Skaffa dig en invitatin 1. Pedaggen (ger råd, långa förklaringar, instruerar, föreläser, kritiserar, klandrar, etiketterar, mraliserar, predikar, tvingar). 2. Psyklgen (söker mtiv, gör bedömningar, analyserar, tlkar, frågar ut, förhör). 3. Strutsen (skyr knflikter, skämtar brt, undviker, avleder, lugnar, tröstar, stryker medhårs, berömmer). 4. Befallaren (vill ha sin egen vilja igenm, styr ch förmanar persnen, berdrar, dirigerar, varnar, förmanar, htar). Jag hör att du har det svårt, ch jag skulle gärna prata med dig m det. Skulle du vilja det? Från Mentrs föräldrakurs 496 Förutsättningar för kreativt samarbete Win/win handlar m min inställning Högt känslmässigt bankknt Tänker win/win Försöker förstå varandras behv Win/win is a frame f mind and heart that cnstantly seeks mutual benefit in all human interactins With a win/win slutin, all parties feel gd abut the decisin and feel cmmitted t the actin plan It s nt yur way r my way; it s a better way, a higher way. Synergi Stephen Cvey 16-åringen på villvägar Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet Varför skulle hn lyssna på dig? 78

79 Ett välfyllt knt leder till tillit, förtrende ch respekt ch möjliggör uttag när det behövs ch när vi klantar ss Vill du ha gda relatiner - gör insättningar! 502 Vilken är valutan, dvs vad är det vi ska sätta in? Vänlighet Omtanke Omsrg Respekt Ärlighet Hålla mina löften Att ge den andre vad han behöver ch att hjälpa hnm att se att det är det han får! Lyssna förutsättningslöst ch verkligen försöka förstå Acceptans Uppskattning av persnen ch dennes åsikter Och en hel del annat Jesper Juuls böcker m vad kärlek egentligen innebär rekmmenderas varmt. Hur älskar jag en människa så att denne känner det ch har nytta av kärleken? Vana 4-6 i praktiken Jag närmar mig varje relatin med inställningen att vi båda ska bli nöjda (vana 4). Jag ska först själv försöka förstå den andre (vana 5). När denne känner att jag förstår ska jag i min tur försöka göra mig själv förstådd (vana 5). Därefter ska jag tillsammans med den andre sträva efter kreativ prblemlösning där vi skapar bättre lösningar ch ur psyklgisk synvinkel bättre överenskmmelser än de vi ursprungligen föreslg varandra (vana 6). Vana 4-6 i praktiken 1. Låt ss finna en lösning vi båda tycker är bra. Är du med på det? (vana 4). 2. Låt mig först lyssna på dig (vana 5). 3. Kmmunicera det den andra förmedlar på ett sätt sm gör att denne känner sig sedd ch förstådd på djupet. Låt mig se m jag förstår dig rätt. Du känner dig [ ] ch vill [ ] därför att [ ] Har jag uppfattad dig rätt? (vana 5). 4. Först nu beskriver du ditt eget önskemål ch bakgrunden till det (vana 5). Vana 4-6 i praktiken 5. Försök nu tillsammans finna en lösning sm båda tycker är bättre än någn av era egna ursprungliga alternativ (vana 6). 6. I en anda av respekt ch ömsesidig förståelse satsar vi högre än win-lse ch lse-win, inte heller nöjer vi ss med en kmprmiss. I stället skapar vi genm djup ömsesidig förståelse, win-win-inställning ch kreativ samverkan nya alternativ ch möjligheter sm vi båda kan känna ss genuint nöjda med ch sm tillgdser båda parters behv ch önskemål (vana 6). 79

80 Vana 4-6 är ingen manipulatinsmetd Vad menar vi med empati? Jag kan inte skörda utan att först ha planterat ch vattnat min sådd. Det finns ingen quick fix. Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) 508 Var litet NYFIKEN! Det ligger någt i det du säger Den andres beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt. 510 Att fråga varför fungerar sällan. Pröva i stället: Empati i praktisk handling Hur tänker du nu? Hur tänkte du då? Vad behöver denna människa just nu? Hur kan jag hjälpa henne med det?

81 Mer m empati i praktisk handling Empatiskt lyssnande Hur känns det jag just nu säger eller gör för den andre? Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar! Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut 516 Att förstå på djupet: Att se den andres cirklar bättre än han själv, ch kunna återge dem till hnm så att han själv ser dem klarare än förut Lathund för fungerande kmmunikatin Mina kartr Min förväntan Världen sm den faktiskt är Den andres kartr Den andres förväntningar Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta den andre, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. 81

82 Den enklaste mdellen Att lyssna empatiskt 1. Jag hör att 2. Då tänker ch känner jag att 3. (eventuellt: därför att ) 4. Jag vill istället att 1. Lyssna nga på den andres berättelse. 2. Återge, spegla, vad du uppfattar att den andre sagt. Spegla då även de underliggande känslr ch farhågr sm du tycker dig uppfatta. 3. Fråga m du har uppfattat den andre rätt. 4. Försök fånga upp den andres behv ch önskemål. Förmedla vad du uppfattar att den andre behöver i den aktuella situatinen, ch vad hn vill ha från dig. 5. Fråga m du har uppfattat även detta rätt. 6. Bekräfta svaret ch berätta vad du nu skulle vilja göra. 7. Fråga m den andre är nöjd med detta, eller m hn vill att du ändrar eller lägger till någt. 8. Tacka för samtalet ch förmedla att det gett dig någt av värde för din egen del (m det är sant). 519 Validering Lyssna ch bservera. Summera, spegla, återge, förmedla krrekt förståelse. Läs av ch förmedla förståelse av det utsagda. Bekräfta ch gör begripligt utifrån histrien. Mtverka jag brde inte vara / känna / bete mig så här. Bekräfta ch gör begripligt utifrån nuvarande mständigheter. Behandla persnen sm en jämlik ch sann persn, var genuin. Vana 5 ch praktivitet Varför vänta tills någn kmmer med prblem? Använd din kmpetens inm vana 5 till att förebygga prblem. Var med dina närmaste på tu man hand, dela deras liv, lyssna på dem, förstå dem, hör vilka prblem ch svårigheter de har, lär från dem, ge dem luft, fyll på bankkntt. Se livet genm varandras ögn. Investera i dina medmänniskr! 521 Är det verkligen beröm ch belöning vi vill ha? Är det verkligen beröm ch belöning vi vill ha? Eller vill vi ha bekräftelse, uppskattning, uppmuntran, kärlek ch andra uttryck för äkta känslr? Vi vill inte vara duktiga vi vill betyda någt för en annan människa, vi vill beröra denne. Alternativ till beröm: TACK! Alternativ till beröm: TACK! 82

83 Skilj på råd ch gda råd Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav. 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. Alltid ch i varje stund. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Vartenda ett Michael Rangne 525 Michael Rangne Vad kan vi lära av Buddha? Jag Relatinen Du Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt) 527 Sökaren nr 1/1986 Kan det vara så att? Litet Kay Pllak till hjälp? 1. I varje möte med en annan människa finns en möjlighet att få veta någt m mig själv. 2. I de tankar sm dyker upp i mitt huvud finns ett budskap till mig m mig själv. 3. Ingen människa kan störa mig utan mitt eget medgivande. Den där har jag fått för att öva på man får aldrig värre än man klarar av! Tack till Kay Pllak

84 Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Hur skulle våra möten med andra bli m Ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Jag har någt att lära av varje människa jag möter? vi utgår från att vi kan lära ss någt av varje människa? vi utgår från att varje möte med en människa är en möjlighet till glädje ch mening för ss själva, ch visar denne vår uppskattning? vi utgår från att ett äkta möte med en annan alltid lämnar båda åtminstne en smula förändrade? Hur skulle det kännas för den andre m Vad har mina. (medarbetare, barn, fru, kunder) gett ch lärt mig? han upplever att han har betydelse för ss, att han ger även ss någt värdefullt för vår egen del? Några användbara inledningar Det är underbart för mig att du finns, för att Har du berättat det för dem? Nu ska jag berätta hur du berikat mitt liv, allt det här har jag fått av dig Om inte du fanns skulle jag inte få uppleva var dag! Tack vare dig har jag fått lära mig allt detta

85 Att möta människr med psykisk hälsa Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig Situatinen i ett nötskal Att vara anhörig eller hjälpare Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Patientens kntaktförmåga Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 541 Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Några rsaker (sm patienten inte kan göra någt åt!): Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning

86 Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu! Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? På gtt humör? Utvilad? I balans? Ostressad? Ordning på mitt privata liv? Mätt? Tillräckligt med tid? Tycka m patienten? När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande? Trött? Arg? Missnöjd? Prvcerad? Stressad? Hungrig? Tycker inte m patienten? Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet Hinder för alliansen kan höra ihp med En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat! 1. Sjukdmen 2. Patientens persnlighet 3. Omgivningen 4. Behandlaren ch behandlingsförutsättningarna Bristande tid Bristande intresse Bristande kunskap Ensidig teretisk referensram 547 En bra behandlare bör kunna se patienten i ett bilgiskt, medicinskt, psyklgiskt ch scialt perspektiv samtidigt 86

87 Vården är det sm sker mellan mig ch patienten Prcessens kvalitet avgör samtalets kvalitet Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. 550 Hur känns det för den andre - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Den stra hemligheten jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? är?????? löjligt enkel, egentligen försök med litet vanlig enkel vänlighet! Förresten Har du prövat med att försöka TYCKA OM den andre? en sak till!!!!!! ha litet KUL!!

88 Svårt med empatin sympatin? Prfessinell stödterapi Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv!!! Väsentligaste metden i den akuta fasen. Empati ch stöd. Härbärgera patientens plågsamma känslr. Infrmatin ch utbildning m tillståndet. Inge hpp (men undvik överdriven hurtighet). Mtivera till att ta emt behandling. Hjälp med prblemlösning ch hanterande av praktiska prblem. Hjälp patienten ta avstånd från depressiva skuldkänslr ch vanföreställningar Psykterapi Psykterapi Vem? För/mt vad? När? Vilken frm av psykterapi? Målsättning? Vilka resurser har patienten? Vilka resurser för psykterapi har kliniken? Biverkningsrisk? Skilj på psykterapi för att Lösa prblem Reducera psyklgiskt lidande (sm inte är uttryck för psykisk sjukdm) Behandla pågående sjukdmsepisd Minska risken för återfall Reducera underliggande sårbarhet Förstå sig själv bättre, persnlig utveckling Psykterapi Skilj på psykterapi för att Lösa prblem Reducera psyklgiskt lidande (sm inte är uttryck för psykisk sjukdm) Behandla pågående sjukdmsepisd Minska risken för återfall Reducera underliggande sårbarhet Förstå sig själv bättre, persnlig utveckling Några mer eller mindre vanliga - psykterapifrmer Stödterapi Jagstärkande terapi Kgnitiv terapi, KT Beteendeterapi, BT Kgnitiv beteendeterapi, KBT Internetbaserad KBT Acceptance and cmmittment therapy, ACT Dialektisk psykterapi, DBT Mindfullness based cgnitive psychtherapy, MBCT(?) Interpersnell psykterapi, IPT Psykanalys Familjeterapi ch parterapi Nätverksterapi Psykdynamisk psykterapi, PDT Psykdynamisk krttidsterapi Lösningsfkuserad psykterapi Gestaltterapi Existentialistisk terapi Transaktinsanalys Men behandlingen måste vara anpassad för behandling av depressin, ch ges av terapeut sm är förtrgen med metden!

89 Psykterapi Vad utmärker en bra psykterapi? Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) När det inte går så bra Vad hade du väntat dig? 564 Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang. Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Svar: Det vet du inte

90 När du själv känner dig misslyckad Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Även du gör ditt allra bästa, inte sant? Du kan emellertid ta ansvar för upplevelsen Rådfråga erfaren kllega Sök handledning Smliga människr passar man helt enkelt inte så bra ihp med, av lika skäl Detta är nrmalt ch helt kay Inse ch acceptera detta Ordna m möjligt så att någn annan tar över Michael Rangne Vår egen frustratin Prjektin Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre. Istället för att se sig själv skyller man fta på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar Jbbiga medarbetare - förslag till utgångspunkt Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig. Medarbetaren gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling?

91 En fruktbar utgångspunkt? Det ligger någt i det du säger Den andres beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt. 575 Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Att persnen är jbbig är, en upplevelse, en åsikt, ett värdemdöme, en relatinell aspekt. Denna upplevelse är helt kay ta emt den med öppna armar men inse att det är DIN upplevelse ch ta ansvar för upplevelsen! Vad handlar upplevelsen m egentligen? Är det jag eller den andre? Glöm inte brt överföring, mtöverföring ch prjektin. Tag eventuellt upp det du känner med patienten, eller sök handledning Att möta en patient med persnlighetsstörning Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. Missnöjda, htfulla ch aggressiva patienter

92 Kliniska faktrer sm ökar risken för kriminalitet ch våld Men är det bara patientens fel? Främst missbruk ch antiscial persnlighetsstörning, särskilt i kmbinatin! Persnlighetsstörning kluster A eller B Impulsivitet ch instabilitet Missbruk Vanföreställningar med specifik parania Imperativa htande hallucinatiner Bristfällig sjukdmsinsikt Bristfällig behandlingsföljsamhet Försök kmma på några säkra sätt sm vi i vården kan ta till för att skapa missnöjda patienter. Dessa samverkar med krimingena faktrer (fattigdm, bstadsrt, uppväxt, attityd, expnering för våld) Vilka fallgrpar kan du kmma på i bemötandet/relatinen? Fler lämpliga tillvägagångssätt Reducera patienten till bjekt. Förälder-barn-relatin. Tala ned till. Inte lyssna ch ta in förutsättningslöst innan jag bemöter. Inte se det friska hs patienten. Tr att patienten är/vill sm man själv. Förvänta/begära respekt, likvärdighet, gillande ch beröm av patienten. Jag förstår. Ta över/styra/kntrllera samtalet ch patienten. Inte ge återkppling, inte visa att man hört ch förstått. Respektlöst bemötande. Ljuga / lva saker man inte säkert vet att man kan hålla. Höga hästar, maktspråk. Insistera på rutiner för rutinernas skull Diskutera Du har en rigid, flexibel ch explsiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metden för att åstadkmma en rejäl urladdning? Behvsknflikt - våra behv krckar Har fysisk effekt på mig, påverkar de fact mig ch min situatin. Förklara denna känsla för den andre. Knfrntatin kan vara nödvändigt ch bra här. Värderingsknflikt - vi tycker lika m någt Har ej fysisk effekt på mig, stör mig bara. Acceptera att det inte rör dig! Ingen idé att knfrntera. Bäst att bara släppa. Du kan inte förvänta dig att förändra en annan människa

93 Ge inte makt åt ilskan (eller gråten). Lär persnen att aggressivitet inte ger makt. Visa att du inte har makt att förändra människr eller deras känslr, inte ens patienter -> persnen inser sitt eget ansvar ch minskar vanligen sitt beteende. Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket. Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? Lathund för fungerande kmmunikatin När du gör gtt kanske du prvcerar persnens medvetenhet ch väcker någt hn inte vill se. Hn blir då arg på dig ch mtarbetar dig sm ett sätt att försvara sig mt det i sitt inre sm hn inte vill se (helt medveten prcess). Mångas ilska mt mig berr alltså på att jag väckt någt hs dem sm de inte själva gillar ch vill se ch alltså försöker hålla ifrån medvetandet. Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? Andras aggressin Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga människr är ännu viktigare här! Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta den andres känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig människr! Rädda människr slåss för livet, kränkta slåss för hedern

94 Tips för att hantera människr i röd zn Var närvarande, se (uppfatta) vad sm händer. Håll dig själv lugn. Lgik ch vädjan till det vuxna i den andre fungerar vanligen inte Ta ansvar för klimatet Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme Km från rätt plats: Medmänsklighet, vilja väl, bry dig på riktigt Empati, förmedla vad du ser: Begripliggör Nrmalisera Sympati. Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl Be den andre m råd 592 Arga, missnöjda ch htfulla människr 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa den andre med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 593 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Gränssättning Felaktig gränssättning kan skapa knfliktsituatiner. Tala m att det är beteendet sm inte kan accepteras, inte patienten. Var tydlig med varför beteendet inte kan accepteras. Försök få patienten att själv föreslå alternativ till beteendet. Hur kan du göra istället när du är så här arg, så att ingen kmmer till skada? 595 Gränser Gränser

95 Påverkanstrappan låt samtalet ta tid Några råd för att undvika våld 1. Kntakt. Aktivt lyssnande. 2. Relatin. Visa intresse ch sympati, försök förstå. 3. Tillit. Visa respekt, möt med värdighet. 4. Påverkan. Betna det gemensamma ansvaret. Vilka alternativ ser den andre? Undersök tillsammans. 5. Lösning. Invlvera den andre i lösningen. Förutse. Förebygg. Lyssna på dina inre varningsklckr. Lyssna på andra sm känner patienten. Sitt inte ensam med htfull eller ptentiellt farlig patient. Sitt närmast dörren. 599 Några råd för att undvika våld Undvik Tillgång till larm. Väktare eller plis i beredskap vid allvarlig våldsrisk. Tänk på hur du bemöter patienten. Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Vänlighet, varsamhet. Empati. Bekräfta patientens känslr. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras

96 Hur är din arbetsplats? Skadlig? Ofarlig? Hälssam? Hälsfrämjande? Skapa en arbetsplats där människr trivs! Behven varierar, men så gtt sm alla vill: Ha rligt. Uppleva närande relatiner. Bli sedda ch bekräftade både sm människr ch för det de åstadkmmer. Uppleva mening med sitt arbete. Lära sig ch utvecklas. Hälsskapande? Michael Rangne Visa mig själv att jag duger Visa chefen att jag duger Visa mamma att jag duger Få beröm Stärka min självkänsla Har inget annat för mig Ingen aning Varför går jag till jbbet? Mening Inre tillfredsställ else Varför inte? Pengar Försörja min familj Kall, bidra till en bättre värld Materiell tillfredsställ else Karriär Rligt 608 Michael Rangne 609 Michael Rangne

97 En lycklig medarbetare kan entusiasmera en hel avdelning en enda surskånk kan å andra sidan ttalförstöra den. 1. Jag ska se till att trivas på jbbet så snart någn avlägsnat Min chef Alla krkade kllegr ch förskämda kunder IT-skiten Alla meningslösa ch själsdödande arbetsuppgifter eller 2. Visst, världen är full av puckn men jag tänker ha kul i alla fall! Michael Rangne 611 Michael Rangne 612 Jag kan inte vara på jbbet åtta timmar m dagen utan att ha kul. Så jag ska se till att det inte blir så! trivas på jbbet ändå. Trts din chef, trts smliga medarbetare, trts smliga patienter, trts lönen, trts allt! För din egen skull! 613 Michael Rangne 614 Du förändras smygande ch utan att du märker det. Du är bara en skugga av vad du kan vara. Du använder bara en liten del av din ptential. Du sprider inte energi ch glädje till människr mkring dig varken på jbbet eller privat. Michael Rangne Michael Rangne

98 This is the true jy in life, the being used fr a purpse recgnized by yurself as a mighty ne; the being a frce f nature instead f a feverish, selfish little cld f ailments and grievances cmplaining that the wrld will nt devte itself t making yu happy. I am f the pinin that my life belngs t the whle cmmunity, and as lng as I live it is my privilege t d fr it whatever I can. I want t be thrughly used up when I die, fr the harder I wrk the mre I live. I rejice in life fr its wn sake. Life is n "brief candle" fr me. It is a srt f splendid trch which I have gt hld f fr the mment, and I want t make it burn as brightly as pssible befre handing it n t future generatins. Å andra sidan finns det någn vettig anledning att känna arbetsglädje på det här stället?! Gerg Bernhard Shaw Det härligaste ödet, den mest underbara gåva en människa kan få av försynen, är att få betalt för att göra någt sm hn innerligt älskar att göra. Abraham Maslw 1. Ett jbb: En rad tråkiga uppgifter sm ska utföras. Arbetar för lönen ch längtar till helgen. 2. En karriär: Mtiveras främst av yttre faktrer sm pengar, avancemang, makt ch status. 3. Ett kall: Mtiveras av inre faktrer. Arbetar för att du vill arbeta. Arbetet upplevs sm givande i sig. Självöverensstämmande mål. Brinner för dina arbetsuppgifter ch utvecklas genm dem. Ser jbbet sm ett privilegium, inte sm en trist plikt Arbetsuppgifterna i sig? 2. Kunderna? 3. Arbetskamraterna? 4. Ledningen? 5. Flw, delaktighet i ett arbete där allt fungerar ptimalt? 6. Prfessinell stlthet, behärska ch utföra någt riktigt väl? 7. Mening, göra gtt för andra? 8. Humr? 9. Kmmunikatin? 10. Delaktighet? Min arbetsplats: Hitta ett jbb du tycker m. Gör det bra. Och gå hem Michael Rangne Michael Rangne

99 Vad kan man själv göra för att mtverka skadlig stress?? 625 Faktiskt möjligt, t ex eknmiskt berende av jbbet/chefspsten eller vad det nu gäller? Svag självkänsla, bekräftelsebehv? Ond cirkel för stressade för att rka ta itu med vår stress? Mår för dåligt, jbbigt att ta itu med någnting alls i livet? Begränsad förmåga till självdisciplin, den vi har går åt på jbbet? Det rliga kmmer utöver, sker till priset av stress eftersm det inte ryms inm den vanliga tiden? Jag vill intae dumpa min stress på andra genm att priritera eller delegera? Upplever kraven högre än de är. Upplever vår förmåga att hantera kraven sm lägre än den är. Skiljer inte på bråttm ch viktigt. Jämförelsehelvetet - låter andra vara nrmen ch jämför ss med dem. Additinsstress vi försöker nå upp till summan av alla våra bekantas gda egenskaper ch prestatiner. The impster syndrme. Överkmpenserar för att mtverka våra svaga sidr. Dålig självkänsla underlättar allt detta! 626 Förnöjsamhet. Ifrågasätt kraven vems är de egentligen? Själv välja våra värderingar ch leva efter dem. Lära ss priritera, ch schemalägga våra pririteringar. Gör en Sluta göra-lista. Vi har ingen aning m hur andra mår ch har det bakm fasaden, så varför jämföra ss med dem? Vi kan mer än vi trr m vi försöker! Skriva dagbk ch reflektera över vår tillvar. Sluta med snarast: Sluta med på litet sikt: 1. Åtgärda vår svaga självkänsla ch inte symtmen på den! 2. VÄLJA - tankar, känslr, handlingar ch vårt liv!

100 En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin När hade du senast kll på livet? När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst Michael Rangne

101 Varifrån hämtar jag min känsla av värde? Att göra sitt bästa är gtt ng Inre referensram: Min känsla av värde kmmer från min egen värdering av mig själv inte från vad andra tycker. Min måttstck är hur väl jag lyckas leva i enlighet med mina djupaste värderingar ch min visin m vad jag vill med mitt liv, ch vad jag lyckas tillföra andra människr. Eftersm jag kan välja hur jag lever kan jag styra min syn på mig själv ch min känsla av värde. Sm överkurs (min anmärkning, inte författarens) ska sägas att det för gd självkänsla egentligen bör räcka med att jag gör mitt bästa för att leva det liv jag väljer. Det är detta förhållningssätt till livet, ch inte hur väl jag lyckas, sm bör resultera i stlthet ch självkänsla. Slutresultatet råder ingen över, ty det berr vanligen även på många faktrer brtm vår kntrll. Jag gör mitt bästa ch det är gtt ng. Förändring ch acceptans! Här? Det mesta sm handlar m ANDRA människr ch deras beteenden Eller här? Knsekvenserna av mina val ch handlingar Lrd grant me the serenity t accept the things I cannt change, the curage t change the things I can, and the wisdm t knw the difference. St Francesc av Assisi ( ) Mitt förflutna ch mina tidigare misstag Mig själv - välja, ta ansvar ch förändra Mina vanr Vässa sågen Mina känslr Mina kartr Min karaktär Hur jag är mt andra Ge löften till mig själv ch andra Det är sressande att ägna sig åt sådant man inte kan påverka! 638 Välja mitt liv 639 Lathund i stresshantering för dig sm vill skippa detaljerna V Ä L J (själv)!!! Annars väljer någn annan åt dig! Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) O s v 640 Michael Rangne

102 Fråga först varför du gör så mt dig själv! Umgås du med rätt människr? Viktigast för min självkänsla är min upplevelse av att vara värdefull för de människr jag bryr mig m, att jag berikar deras liv. Odla din självkänsla. Värna din integritet. Välj själv ditt liv. 644 Lev med integegritet! Jag är viktig ch värd att ha det bra! Bestäm vad sm är mest värdefullt hs dig ch kmprmissa inte brt det. Michael Rangne

103 Dålig självkänsla? Öva! 1. Lev med integritet visa vem du är ch låt dina djupaste värderingar styra ditt liv 2. Umgås med människr sm visar att de tycker m dig sm du är, att du är värdefull för dem ch att du berikar deras liv Säg vad du tycker ch vill, säg ja eller nej, på rätt ställe, på rätt sätt, av rätt anledning. Jag vill Jag vill inte Jag hinner inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att 648 Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! Allt jag trr/tycker måste göras behöver i realiteten inte utföras Kartan Terrängen Visinen Faktiskt för mycket sm verkligen MÅSTE göras här -> kör på ch tar slut, säger ifrån eller låter bli -> säger ifrån, accepterar att inte göra jbbet perfekt ch en missnöjd chef/fru m nödvändigt 651 Hur är vi mt varandra här hs ss?

104 Vad frdras för att medarbetaren ska trivas mbrd? Stöd- ch samtalsmöjligheter 1. En affektiv relatinell kmpnent = ett känslmässigt band (anknytning) mellan anställd ch chefen. 2. Samarbetsaspekt = man är överens m vart skutan är på väg ch hur den seglas. Debriefing Avlastningssamtal. Teknisk debriefing : rendlad genmgång av händelseförlpp ch insatser. Ingen bearbetning -> ringa traumatiseringsrisk. Infrmell time-ut där persnalen träffas ch pratar m det inträffade. Individuell samtalskntakt när så behövs. Kamratstödjare. 654 Mdifierat från Krishantering i arbetslivet av Brlin, Calleberg ch Westrell Psyklgisk debriefing Avlastningssamtal Man går i grupp systematiskt ch strukturerat igenm deltagarnas intryck, minnesbilder, tankar, känslr ch reaktiner på en allvarlig händelse i samband med en arbetsinsats. Det är alltså bara aktuellt för hjälpare inte för direkt drabbade! Det vetenskapliga stödet för debriefing är befintligt. Syfte att ge infrmatin ch möjlighet att prata m det sm hänt, öka tilliten i gruppen ch möjligheten till kllegialt stöd. Alla bör vara med, för att inte peka ut vissa. Eventuellt differentierade grupper utifrån vad deltagarna varit med m. Fångar upp de sm behöver mer stöd. Inte bearbetning, utan genmgång av vad sm hänt ch gjrts. Ett till tre dygn efter händelsen lagm (ej i chckfasen). Krisstöd vid allvarlig händelse, Scialstyrelsen 2008 Mdifierat från Krishantering i arbetslivet av Brlin, Calleberg ch Westrell Råd för gruppsamtal med sekundärt drabbad persnal Råd för gruppsamtal med sekundärt drabbad persnal I grupp med erfaren samtalsledare. Prebriefing sm standard, dvs persnal sm är förberedd på vad sm kan hända. Endast ungefär likvärdigt drabbade i gruppen. Annars blir de mindre traumatiserade mer traumatiserade av berättelserna än av traumat. Avvakta tills chcken släppt. Bästa tiden är vanligen dag 1-3. Markera tydligt början ch slutet på det inträffade, så att det blir tydligt att själva händelsen nu är avslutad. Endast frivilliga ch mtiverade deltagare, ingen får tvingas. Syftena är att ge ökad klarhet, förstå vad sm hänt, skapa en berättelse psykedukatin: öka förståelsen för ch nrmalisera egna ch andras reaktiner förmedla bemästringsförslag stärka samhörigheten ch aktivera det sciala stödet i gruppen Inga tvingande frågr. Var ch en väljer själv hur mycket de vill prata ch vad de vill ta upp. Fkus på vad sm hände, inte på känslr ch upplevelser. Frågr kring de drabbades tankar ch känslr under händelsen undviks. Mdifierat från Krishantering i arbetslivet av Brlin, Calleberg ch Westrell Mdifierat från Krishantering i arbetslivet av Brlin, Calleberg ch Westrell 104

105 Råd för gruppsamtal med sekundärt drabbad persnal Under prcessen får samtalsledaren en viss inblick i deltagarnas individuella mående ch vem sm kanske kan behöva mer hjälp ch stöd. Man kan gärna fråga knkret m hur deltagarna mår sömn, aptit, kncentratinsförmåga, närminne. Lämpligt att följa upp samtalet med ett nytt inm en till två veckr, så att samtalsledaren kan se hur måendet utvecklas ch följa upp de sm behöver mer insatser.. Mdifierat från Krishantering i arbetslivet av Brlin, Calleberg ch Westrell Vad kstar det att jbba åt dig? Relatiner ch närhet? Vänner, föräldrar, barn, fru? Intressen, hbbies? Självkänsla, stlthet, integritet? Persnlig utveckling? Ohälsa, stressrelaterade sjukdmar? 663 Relatiner ch närhet Utlpp för mina intressen Mening Glädje Självkänsla, stlthet, integritet Persnlig utveckling Hälsa Företagets medvetna satsning på medarbetarnas trivsel avgör vilka medarbetare man lyckas attrahera ch behålla

106 Nöjda medarbetare bryr sig m resultatet. Unhappy peple dn t give a damn. Allt människr ber m är att få lv att bidra. Det brde inte vara för mycket begärt. Happy emplyees vastly utperfrm unhappy nes. Ingebright Steen Jensen, Ona Fyr Michael Rangne Michael Rangne Integritet ch samarbete De flesta någt så när nrmala människr har en stark önskan att utföra ett lysande arbete ch gör så helt av sig själva m de inte hindras Integritet Individ Originalitet Knflikt Smärta Samarbete Grupp/samhälle Knfrmitet Signal/symtm 669 Michael Rangne Vi är gjrda för att utöva detta skapande i en grupp, för en grupp. Isleras vi från vårt sammanhang ch berövas chansen att göra andra människr glada, ja då kan vi av kpplingsschemat i vår hjärna drivas att söka döden. Hjärnan + Empati Sympati Känsla för rättvisa ch rättvisa Upprätt gång Väskan Bära hem födan, ta med barnet Äta gemensamt Alla barn hela flckens Lasse Berg Överlägsen scial- ch samarbetsförmåga

107 Intresse, välvilja Empatisk förmåga Spegelneurn Reciprk altruism Massa behv! Sveriges bästa persnal- ch ledarskapsutbildning? Värdefull för andra -> välmående, självkänsla Värdefull för andra -> välmående, självkänsla Trygghet Tillhörighet Uppskattning Kärlek Vi vill inte ha: meningslösa sammanträden strategiplaner rganisatinsplaner mrganisatiner byråkrati implementeringar budgetmnmani enfaldighet hyckleri Vi vill inte ha tråkigt! Vi vill ha några få, tydligt definierade uppgifter ch en massa rliga upplevelser sm belöning! Vi vill ge någt, ch vi vill få någt kärlek, glädje, mening ch gemenskap vi vill ha en färgstark, livsbejakande stam att vara del av Vi vill ha kul på jbbet! En anställning = TVÅ kntrakt! 1. Det uttalade 2. Det underförstådda Michael Rangne 675 Uppskattning, självkänsla Gemenskaps- ch tillgivenhetsbehv Självförverkligande Det centrala i chefsskapet är att skapa tillit ch det bygger man genm att vara rättvis, pålitlig ch förutsägbar mt sina medarbetare. Trygghetsbehv Krppsliga behv Christer Sandahl

108 Svårighetsgrad / krav Arbetsgivarnas handlingsmöjligheter utifrån mdellerna 1. Persn-Envirnment Fit Omsrgsfull rekrytering ch insklning 2. Krav/kntrllmdellen Rimliga krav Tillräckligt antal medarbetare Infrmatin m vad sm händer Delaktig i beslutsprcesserna Kunskapsutveckling Tydliga mål ch ramar 3. Krav/kntrll/stödmdellen Människr, inte bara medarbetare Gemensam målsättning 4. Ansträngnings/belöningsmdellen Rättvisa (lön, befrdran) Bekräftelse, sedd ch uppskattad Scial status Ökad självkänsla 5. KASAM Mening Begriplighet Hanterbarhet 6. Maslach ch Leitner Rimlig arbetsbelastning Gd kntrll över arbetssituatinen Adekvat belöning Bra arbetsgemenskap Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete 680 Skapa en rganisatin sm stödjer medarbetarnas möjligheter att hitta en bra balans mellan egna ch rganisatinens behv Integritet Knflikt Samarbete Privata relatiner Make, far, sn, vän Jbbet Yrkesman, kllega Smärta Signal/symtm Fritid ch hälsa Fysisk ch psykisk hälsa Michael Rangne 682 Fritid ch arbete balans i livet Hjälp dina medarbetare arbeta i flw Fritid Knflikt Arbetet Ångest ch ängslan Familj Prestera Hälsa Vänner Intressen Smärta Arbetskamrat Utveckla ch utvecklas Uttråkning Signal/symtm 683 Skicklighetsnivå / kmpetens / kntrll 108

109 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete är bland annat ett resultat av icke uppfyllda förväntningar. Skapa rimliga förväntningar på vad arbetet innebär. (Maslach ch Leiter) Till detta kan lämpligen fgas Aarn Antnvskys begrepp KASAM. För att vi ska må bra behöver vi en Känsla Av SAMmanhang: Begriplighet Meningsfullhet Hanterbarhet (Aarn Antnvsky, Hälsans mysterium) Ledarens överrdnade ansvar är att hjälpa alla medarbetare bli katedralbyggare ch inte stenhuggare. Släpa sten eller bygga katedral? 687 Michael Rangne Arbetsgivaren måste förstå vad sm driver varje enskild medarbetare ch försöka tillgdse dessa behv. Ju större överensstämmelse mellan arbetstagarens ch arbetsplatsens värderingar ch förväntningar, dest bättre mår medarbetaren ch dest bättre jbb utför hn/han. Tänk dig en arbetsplats där alla ger järnet inm just det mråde de helst vill ägna sig åt ch är allra bäst på! Så vad behöver just denna medarbetare för att må bra ch prestera på tppen av sin förmåga? Sitt ner med varje medarbetare ch fråga vad han är allra bäst på vad han allra helst skulle vilja göra mer av på arbetet vad han behöver från arbetsplatsen ch chefen för att prestera på tpp Undersök sedan vilka möjligheter det kan finnas ch återkppla till medarbetaren

110 Tack för ss! Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) December