Bli. Förbli återställd - behandla och förebygga. behandla. Lästips om affektiv sjukdom VÄLKOMNA TILL

Transkript

1 Bli återställd - behandla Förbli återställd - behandla ch förebygga 1. Kunskap Lär Dig så mycket sm möjligt m sjukdmen 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl Kst Kärlek Jbbet Infrmatinsbrschyrer för patienter Ppulärvetenskapliga böcker Självbigrafiska böcker Internet Föreningen Balans Patient- ch anhörigutbildningar 3 4. Effektivt tänkande 4 Lästips m affektiv sjukdm Miki Agerberg Ut ur mörkret - en bk m depressiner Föreningen Balans Balansgång Peter D. Kramer Listening t Przac Martha Manning Underströmmar Åsa Mberg/ Adams bk Adam Inczedy-Gmb Kay Redfield Jamisn En rlig själ Danielle Steel En stråle av ljus William Styrn Synligt mörker Elizabeth Wurtzel Przac, min generatins tröst VÄLKOMNA TILL Patient ch anhörig/närståendeutbildning av biplär sjukdm Affektivt Centrum Nrra Stckhlms Psykiatri 5 1

2 Prjekt inm NSP Saker flk försöker med för att övervinna sin nedstämdhet Reginala vårdprgram Systematisk diagnstik ch symtmskattning Brchyr Infrmatin till patienter ch närstående Patient- ch anhörigutbildning Vårdplan ch krisplan Tidiga tecken på återfall Barnstöd Brukarråd Patienter sm knsulter i vården Cachingprjektet Nätverkskntrakt Persnligt mbud Föreningen Balans Mtin mt depressin Kvalitetsindikatrer Islerar sig Umgås med andra Grubblar över vad sm rsakat depressinen Läser, ser på TV, går på bi, spelar videspel, lägger pussel Äter Dricker Sver Mtinerar Shppar Diane Tice Saker flk försöker med för att övervinna sin nedstämdhet Lyssnar på musik Tar itu med någn enkel uppgift sm man försummat Förbättrar sin självkänsla Kgnitiv mstrukturering Hjälper andra sm har det svårt Ideellt arbete Vänder sig till en högre makt Det allra viktigaste du kan göra själv är att ta emt ch fullfölja föreslagen, vetenskapligt dkumenterad, behandling Psykterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling Diane Tice Varför slutar man ta sin medicin? Alla patienter glömmer ibland - hur är det för dig? - börjar ta sin medicin nga först efter några återfall - tar tabletter nga bara före serumbestämning Rädsla för biverkningar. Faktiska biverkningar. Trr inte att medicinen ska hjälpa. Alla slutar vid hypmani - man slutar ju då man är i gd balans/frisk Omvänd lgik 1: Jag medicinerar; alltså är jag sjuk. Omvänd lgik 2: Jag medicinerar; därför är jag sjuk. Jag medicinerade när jag var sjuk - men nu är jag frisk! Jag gör upprr mt vården (eller mt mina föräldrar); därför struntar jag i medicinen dm tjatar m. Jag är livrädd för bldprv. Allt bra jag gjrt kallas för att jag var sjuk- min identitet försvann. Jag vill ha min kreativitet kvar. Hur är resultaten av läkemedelsbehandling? 40 % svarar inte alls eller blir inte helt bra på behandling enligt Läkemedelskmmittéernas rekmmendatiner. 75 % av dessa får ett tidigt återfall, där symtmbilden fta är svårare ch djupare, med risk för krnifiering. Var tredje patient utvecklar terapirefraktäritet. För de sm inte btas helt ökar risken för hjärt/kärlsjukdm, diabetes ch självmrd. 2

3 Varför blir inte alla friska? Varför blir inte alla friska? Egentlig depressin är en paraplydiagns. 44 % av patienterna har själva satt ut sin medicin inm tre månader Biverkningar Dålig effekt. Bra effekt (känner sig frisk) Annan diagns, t ex ADHD Persnlighetsstörning Biplär I en studie var 55 % av patienter med terapirefraktär depressin misstänkt biplära typ II. I en annan studie var 62 % av patienter med recidiverande depressin (2 depr de senaste 5 åren alt 3 depressiner under livet) misstänkt biplära typ II. Patienter med symtm sm vid atypisk depressin är biplära i 75 % av fallen. Atypisk symtmbild är vanligt även vid utmattningssyndrm, utmattningsdepressin, SAD ch depressin vid fullständigt behandlingssvar. Varför blir jag inte bra? Vad behöver vi för att må bra? Slarvar med medicinen? Illa! Dåligt fungerande kntakt med vården? Rätta till eller byt! Dricker? Sluta! Svåra levnadsvillkr, hållbart leverne? Åtgärda, sök stöd! Ständiga knflikter? Knepig läggning? Psykterapi? Annan diagns, t ex biplär sjd eller Ta upp till diskussin ADHD? med läkaren. Fler diagnser samtidigt? Ta upp till diskussin med läkaren. Svårbehandlad depressin? Pängtera att du inte är fullt återställd ännu. Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslr sm fungerar. Gd självkänsla. Gda relatiner. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem. 16 Liten lathund Må bra själv på NÅGOT vis - DITT vis! 18 Ta rdinerad medicin Sköt kntakterna med vården Lär dig så mycket sm möjligt m depressin Var uppmärksam på tecken på försämring Lev klkt undvik situatiner sm kan göra Dig sårbar för nya depressiner håll rytmen stressa lagm slarva inte med sömnen var försiktig med alkhl rör på Dig gör saker Du tycker m umgås med människr Du mår bra av Tänk på hur Du tänker 3

4 Några enkla råd till dig sm är deprimerad Skyddsfaktrer här ch nu Gå med i en patientförening. Acceptera dig själv sm du är. Var öppen med hur du mår ch dina begränsningar. Minska vardagsstressen. Ta regelbundna pauser. Sänk kraven. Slarva inte med sömnen. Rubba inte dygnsrytmen. Rör på dig. Skäm brt dig ch försök njuta av livet. Gd mat Varma bad Prmenader Sällskap Du tycker m Bi ch teater Böcker Vid prblem: tänk prblemlösande. Gda kunskaper m sjukdmen ch dess behandling. Anhöriga utbildade m sjukdmen ch hur de kan hjälpa till. Invlverade anhöriga ch gtt nätverk. Gtt samarbete med vården. Tar rdinerad medicinering. Kännedm m egen stresskänslighet. Kunskap m hur man hanterar sina stressfaktrer Lagm stra krav. Regelbunden livsföring. Gd livssituatin. Uppmärksamhet på tidiga tecken till försämring. Ta itu med eventuell försämring tidigt ch ratinellt. Handlingsplan/krisplan Några saker du helst bör undvika Vad kan man själv göra vid försämring? Stra ch viktiga beslut. Påtagliga förändringar. Flytta Byta arbete Starta skilsmässprcesser Stra eknmiska transaktiner. Långa ch dyra resr. Större sällskap. Gräl ch hårda argument. Krav på att rycka upp sig. Att ge upp. Stig upp ch lägg dig på bestämda tider, var särskilt nga med att ej ligga kvar i sängen på förmiddagen. För ett så regelbundet dagligt liv sm möjligt, planera dagen. Regelbundna måltider. Var nga med medicineringen. Utnyttja dagsljuset, ta en prmenad eller gör någn aktivitet var dag. Undvik alkhl. Försök att ha kntakt med någn persn varje dag. Okänd källa, Affektivt Centrum, St Göran/NSP Vägar att förebygga nya depressiner Vägar att förebygga nya depressiner Kunskap m depressin Aktiv delaktighet i behandlingen Frtsatt läkemedelsbehandling Underhållsbehandling med ECT Psykterapi (särskilt kgnitiv) Deltaga i stöd- ch undervisningsprgram Förebyggande livsstil Dygnsrytm Fasta rutiner Gda relatiner ch gtt scialt stöd Lärdm från tidigare depressiner Identifiera ch förebygga sårbarhetsfaktrer Uppmärksamhet på situatiner sm kan utlösa nya episder Uppmärksamhet på återkmst av tidiga sjukdmstecken Rutiner för snabba mtåtgärder när dessa bserveras Rutiner för att minska knsekvenserna

5 Att förebygga mani A. Känn igen dina varningssignaler 1. Man saknar ftast både sjukdmskänsla ch sjukdmsinsikt 2. Skyller allt på andra persner ch yttre faktrer 3. Lista tidiga symtm på mani ch depressin 4. Förebygg suicidbeteende B. Behåll en gd rytm Sömn, arbete, stress ch engagemang C. Ta din medicin Ha extra sömnmedicin hemma D. Undvik alkhl ch andra bruk/missbruk E. Ring mttagningen vid misstanke m begynnande försämring F. Lär känna anhöriga, skriv in att dm ska larma vb Stresströskeln Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. När stresströskeln överskrids ökar de kgnitiva förvrängningarna kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Dessa försvarssystem är dck inte alltid så funktinella i vårt nuvarande samhälle. 26 Stresströskeln varierar med mständigheterna Vilka är dina svaga punkter? Sårbarhetsfaktrer sänker stresströskeln! Hunger Ilska (anger) Ensam (lnely) HALT Trött (tired) Sömnbrist Smärta ch värk Drger Förluster Förändrad livssituatin Knflikter För att i görligaste mån behålla kntrllen över dina tankar, känslr ch handlingar är det viktigt att du minimerar dina sårbarhetsfaktrer Mina sårbarhetsfaktrer saker jag mår sämre av eller riskerar bli sjuk av igen Uppmärksamhet på återkmst av tidiga sjukdmstecken, tidiga varningstecken Identifiera allt Du kmmer på. Stress Ensamhet Människr Knflikter Situatiner Händelser Livsstil Dygnsrytm Arbetsmiljön Alkhl/drger Undvik/åtgärda dem 29 Mina tidigare depressiner har börjat med följande symtm: Om jag eller mina anhöriga märker någt av dessa symtm ska vi vidtaga följande åtgärder: 1. (Kntakta min läkare) 2. (Ta kntakt med ) 3. ( ) 30 5

6 KRISPLAN Tidiga varningstecken vid depressin Tidiga tecken vid uppvarvning -Drar sig undan sciala sammanhang -Ökat sömnbehv -Ökat gdissug -Pessimistisk -Idéer m nya prjekt -Säljer in idéer till mgivningen -Stark köplust -Irritatin Handlingsvägar vid depressin Vad ska patienten göra -Mnitrera sitt stämningsläge med hjälp av stämningsdagbk -Använda tekniker att hantera knflikter enligt mdell -Upprätthålla rutiner -Ta sina mediciner ch äta regelbundet -Ta kntakt med sin vårdgivare -Upprätthålla tider med sjukvården Liten kntrll Viss kntrll Str kntrll Vem ska kntaktas Vad närstående ska göra Familjen får ta kntakt med Affektivt centrum vid tidiga tecken eller r över att x börjar må dåligt. -Stöd att upprätthålla vardagsrutiner. -Påminna m medicinering -Ta kntakt med behandlare vid Affektivt centrum i ett tidigt läge Känslr Handlingar Tankar Vad psykiatrin ska göra -Erbjuda bedömning -Ställningstagande till ev medicinändring -Stödsamtal med fkus att hantera vardagen -Kntinuitet, erbjuda telefntillgänglighet -Prblemlösning Psykiatrins åtgärder i en akutsituatin -Bedömning ch ställningstagande till inläggning -Erbjuda uppföljning ch utvärdera stämningsläget 32 Handlingsalternativ vid bekymmer ch psykisk hälsa Depressinens nda cirkel Göra Avlägsna sig Fly eller få ur sig Ta itu med prblemen Närma sig Gör sådant du mår bra av! Den sm mår dåligt slutar göra just det sm han/hn mår bra av Mår ännu sämre Förlita sig på andra Ta emt hjälp Du vänder utvecklingen 33 Ta emt 34 Vad fungerar verkligen? 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna. Vilka människr mår jag bra av att vara tillsammans med? Vilka mår jag bara sämre av? Vad gör mig glad ch får mig att må bra? Varför?

7 Ett gtt liv, minikursen: vad får mig att må bra? Kgnitiv terapi vid depressin Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr Förstå ch mfrmulera dysfunktinella grundantaganden Förstå ch lösa/hantera prblem sm bidrar till depressin Lära sig färdigheter för att reglera/styra stressupplevelser, känslr ch tankar Börja återuppta aktiviteter ch relatiner sm man tycker m ch mår bra av 38 Några vanliga förvrängningar hs den deprimerade Kännetecken för deprimerade/negativa tankar Svarta glasögn på många mråden. Negativa tlkningar av händelser. Tappar självkänslan; känsla av att inte duga. Trr att ingen tycker m hnm/henne. Tappar självförtrendet; känsla av att inget klara. Trr att han/hn inte klarar jbbet. Trr att han/hn inte är till glädje för familjen ch vännerna. Tappar hppet m framtiden. Ser det förflutna i mörka färger. Kmmer autmatiskt. Orimliga, men uppfattas sm rimliga ch sanna. Fyller ingen meningsfull uppgift. Resulterar i att den deprimerade känner sig sämre. Förhindrar att man når det man vill i livet Hur kan man tackla detta? Vad du kan göra själv - handling Lära sig känna igen sina negativa tankar. Reagera på ch ifrågasätta tankarna. Krrigera dem ( svara på tankarna ) ch ersätta dem med mer realistiska/adekvata tlkningar ch tankar. Planera ditt dagliga schema. Gärna lista med dagliga aktiviteter. Ta itu med svårare uppgifter genm att skriva ned de lika delmmenten ch genmför sedan ett steg i taget. Skriv ned vad Du faktiskt gjrt ch klarat av