OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion"

Transkript

1 OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk resurs Christina Fribrg, UR 1

2 Hur hade du själv reagerat? Och varför? I åtta så kallade dramastarters, krtfilmer sm kan användas för att sätta igång diskussiner, lyfts frågeställningar kring värdegrund ch etiska dilemman. Ämnen sm berörs är grupptryck, ansvar ch könsrller. Filmerna är gjrda av studenter vid Stckhlms dramatiska högskla. Elever på högstadiet tycker fta att frågr kring rätt ch fel ch gtt ch nt är jätteviktiga. Samtidigt har tidigare undersökningar visat att religinsämnet inte intresserar eleverna i så hög utsträckning fastän det egentligen handlar m just etiska frågr. I Lgr11 finns ett helt nytt fkus på livsfrågr ch etik för att denna kppling ska bli tydligare. Så här står det i det centrala innehållet, dvs. det sm alla elever ska ta del av i åk 7-9. Etik Vardagliga mraliska dilemman. Analys ch argumentatin utifrån etiska mdeller, till exempel knsekvens-ch pliktetik. Föreställningar m det gda livet ch den gda människan kpplat till lika etiska resnemang, till exempel dygdetik. Etiska frågr samt människsynen i några religiner ch andra livsåskådningar. Etiska begrepp sm kan kpplas till frågr m hållbar utveckling, mänskliga rättigheter ch demkratiska värderingar, till exempel frihet ch ansvar. UR ch studenterna på STDH har därför prducerat krtfilmer m lika dilemman sm vill visa sambanden mellan etik, religin ch elevernas egen verklighet. Filmerna vill ligga nära elevernas vardag, vara sannlika ch skapa känslr. Etik, människsyn, livsåskådning, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, frihet, ansvar, nt/gtt, lögn, att skvallra, grupptryck, martyrskap, makt, nrm, könsrller, jämställt, jämlikt, ränta, kvinnsyn, munkväsendet, civilkurage, respekt, människvärde, djurhållning. De här filmerna är tänkta sm diskussinsunderlag i religinsundervisningen. De fungerar ckså bra i andra ämnen, t ex samhällskunskap, svenska ch livskunskap. Dessa krta dramatiseringar, så kallade drama starters, vill inspirera till diskussiner kring värdegrundsfrågr i klassrummet ch ge engagemang ch närhet till de dilemman sm religinerna fta brttas med. Genm sådana diskussiner övar eleverna sin förmåga till prblemlösning ch analys.

3 Förslag på övningar ch diskussinsuppgifter: Filmerna fungerar bra för att sätta igång en diskussin ch illustrera ett dilemma. Antingen kan ni titta på filmen utan att berätta någt m den innan, eller så kan ni titta utifrån ett antal frågeställningar sm givits i förväg. Försök finna kpplingar till religin ch värdegrundsfrågr. Fyra-hörnövningar. Rummets fyra hörn representerar fyra lika svarsalternativ på en fråga. Alla ställer sig i det hörn sm passar dem. Sedan diskuterar alla varför man står där man står. Det är k att byta åsikt ch det finns inget rätt eller fel. Frågr kan handla m vem sm gjrde mest rätt/fel, hur man själv skulle agerat i just den situatinen eller vilka persner i filmerna sm har högst respektive lägst status. Heta stlen. Sätt er på stlar i en ring. En stl ska vara tm. En persn läser upp lika påståenden, håller man med byter man plats. Håller man inte med eller är tveksam sitter man kvar. Det finns inget rätt eller fel ch man kan ckså byta åsikt. Påståenden kan vara: Jag spelar dataspel varje dag. Jag tycker det är skönt att vara ensam. Jag har sett/varit med ett brtt. Jag äter inte kött. Jag har varit med m att någn har tjallat på mig. Våldsamma spel ch filmer påverkar inte mig alls. Jag har lånat pengar sm jag inte betalat tillbaka. Titta på en eller flera av filmerna hemma ch diskutera dem sedan tillsammans i klassrummet ch försök kppla dem till viktiga frågr i religinsämnet. Det kan ibland vara värdefullt att pausa filmen innan den slutar ch fundera på vad man trr ska hända sen, ch vad sm vre det bästa/värst scenarit. Titta därefter färdigt hur blev det? Var det ett bra slut? Varför då? Varför inte? Gör egna filmer eller pjäser utifrån viktiga frågr inm religinen, t ex levnadsregler, människvärde, vad sm händer efter döden ch gudssyn. Använd filmerna sm utgångspunkt för ett fördjupningsarbete i etik sm undersöker pliktetik, dygdeetik ch knsekvensetik. Filmerna lämpar sig även utmärkt att använda i svenska. En lättare övning är att återberätta filmen skriftligt, lite mer utmanande kan det vara att skriva alternativa slut eller en frtsättning på filmen. Man kan ckså analysera handlingen utifrån de lika persnernas perspektiv. Nedan följer prducenternas egna texter m sina filmer

4 I Tjalla får vi följa en tjej sm av en slump blir vittne till en misshandel ch ställs inför dilemmat m hn ska tjalla eller inte. Jag vill med filmen TJALLA uppmärksamma dilemmat över att hamna på fel plats vid fel tillfälle, ch vilka knsekvenser det kan innebära. När man i livet hamnar i situatiner sm rsakar samvetskval behöver det inte alltid vara en själv sm har rsakat händelsen, utan det är i många fall någt man bara hamnar i. Vad man gör ifall man råkar se någt man inte brde ha sett? Hur handlar man under ht? Är det rätt att inte vittna m man är rädd för sitt liv? Eller är man bara en större hjälte ifall man vittnar under dödsht? Vilken skyldighet har man gentemt ett ffer, ch blir skyldigheten större m det är någn man känner? Eller m man känner till förövarna? Vad säger lagen m att vittna? Vad händer sen? Springer hn där ifrån? Går hn fram till killen sm ligger på marken? Lever han? Ringer hn ambulans? Berättar hn för någn? Vad hade du gjrt? Varför? Ska man alltid vittna/tjalla, ch på vilken bekstnad? Blir det en bättre handling m man gör större uppffring? T ex vittnar trts ht. Vad innebär det att vara en gd människa? Att inte berätta sanningen, är det en lögn? Grupptryck är alla med på misshandeln? Är det någnsin rätt att bruka våld? Hta med våld? Vad sm gör en människa gd är en frågeställning i alla religiner. Lögn är ett vanligt religiöst tema. I den kristna trn återfinns även lögn sm frågeställning i de ti budrden; Du skall icke bära falsk vittnesbörd mt din nästa (åttnde budet). Då kmmer vi tillbaka till det etiska dilemmat huruvida att undanhålla sanningen är samma sak sm att ljuga. Man kan även kppla till bibliska ch andra religiösa berättelser, där vittnesmålet har en central rll.

5 Jnas är 16 år ch älskar Tv-spel. Hans föräldrar är dck inte lika förtjusta i snens intresse ch trr att spelen kan påverka hnm negativt. Mina intentiner med filmen är att underhålla ch engagera målgruppen men samtidigt väcka frågeställningar. Vad kmmer Jnas göra nästa gång han går ut efter att spelat ett annat spel innan? Om någn påstår att man påverkas negativt av att se exempelvis våld, hur reagerade persnen på våldsscenen i filmen? Kan man reagera annrlunda berende på känslan i det man ser (humr, verklighetsgrad sv)? Är det farligare att spela Tv-spel än att exempelvis se på TV? Påverkas vi av det vi knsumerar? Vad i samhället skall censureras ch varför? Varför spelar vi Tv-spel? (Karaktärer i spel har fta superkrafter. Vill man leka Gud?) Påverkas vi av det vi knsumerar? Hur mycket? Censur Förutfattade meningar Avtrubbning Förtrende för ungdmar Avreagera sig på spel bra eller dåligt? Är spel utbildande? Offerriter kan vara våldsamma även m avsikten är gd. Är det då rätt eller fel? Vad eller vilka kan man ffra? Är det befgat att ffra i dagens samhälle? Självuppffring. Att vara martyr. Jesus dg för våra synder, men är det verkligen rätt att ffra sig själv? Förståelse för Gud. I spel är man fta begåvad med övernaturliga/gudmliga krafter. Kan detta lära spelarna vad det innebär att axla dessa krafter?

6 En rättegång utan dmare eller advkater äger rum i en liten stuga i en skg. Brttet är klart, men straffet självklart. Skuld ch sex ch ungdm. Visa på slumpens rll i kränkandet av en annan människa. Mral ch bristen på densamma uppstår i stundens gränsförflyttningar. Vem kan stppa den med makt utm den själv? Grupptryck. Någn blir ledaren vem? Vem bestämmer ch varför får han eller hn göra det? Vad är det att vara gd? Vad är det att vara nd? Hur ska man behandla sin nästa? Könsrller ch religiösa, patriarkala strukturer sm dlats i tusentals år. Att mannen bestämmer. Sekterismen. När någt blir nrm.

7 David tar ett SMS-lån för att kunna gå ch se en knsert med Cldplay tillsammans med en tjej han tycker m. Han ska ändå börja jbba snart. Vi lever i en verklighet där stra majriteten av beflkningen är berende av lån för att leva ett "nrmalt" liv. Det har blivit en nrm att leva på pengar man inte ännu har i fickan. Det är lätt ch tillgängligt för alla att låna pengar ch man väljer ftast att inte tänka på knsekvenserna. I filmen LÅNET vill jag visa hur lätt det kan vara att hamna i en situatin där man lånar pengar ch hur kmplicerat det kan bli när saker inte går sm man har tänkt sig. I Davids fall kan man diskutera frågan "när är det kej att låna pengar?", men jag vill även leda diskussinen till m det överhuvudtaget är kej att vi lever i ett samhälle sm är berende av lån. Är det kej att de sm har pengar lånar ut till de sm har mindre för at tjäna ännu mer? Girighet - att utnyttja andras eknmiska situatin för att tjäna pengar å ena sidan, ch att köpa saker man inte har råd med å den andra sidan. Är det kej att låna ut pengar till ränta? Ska det vara så lätt att ta lån? Vi lever i ett samhälle där nästan alla är tvungna att ta lån, är det rätt? Kan marknaden överleva utan ränta? I Islam är det förbjudet med ränta. Bibeln förbjuder ckså ränta. Lånar du pengar åt någn fattig hs dig bland mitt flk, så skall du inte handla mt hnm sm en ckrare. Ni skall inte lägga på hnm någn ränta (Bibeln Andra Msebken 22:25) Du ska inte ta någn ränta av din brder, varken på pengar eller på livsmedel eller på någt annat sm man kan ta ränta på (Bibeln Femte Msebken 23:19). Även i Nya Testamentet står det m lån, Och skall ni ha tack för att ni lånar åt dem sm ni trr kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt syndare för att få samma belpp tillbaka. Bibeln (Lukas 6:34) Varför är ränta ch lån så religiöst laddat?

8 Nils vill helst klla klart på Titanic, men Jhanna vill bara ligga. Sm de flesta tjejer... En film m sex, könsrller ch Lenard Dicapri. I filmen är könsrllerna mbytta vilket belyser de skillnader sm görs mellan tjejer ch killar på grund av deras kön ch hur det påverkar våra scikulturella yttringar. Att agera på ett visst sätt för en kille kan vara helt accepterat, men m en tjej gör samma sak hajar flk till. Och vice versa. Jag har valt att fkusera på sexualitet ch utifrån den aspekten kan man bredda diskussinen till andra mråden. Hur sitter tnåringarna i sffan? (Pjkarna har fysisk kntakt men det har inte tjejerna.) Är man bög m man sm kille har fysisk kntakt med andra killar? Tjejerna sitter bredbent ch tar plats - vad signalerar det ch varför? Finns det någn skillnad mellan hur tjejerna ch killarna kmmunicerar ch beter sig? Finns det manliga ch kvinnliga sätt att kmmunicera ch bete sig? I filmen så är tjejen sexuellt aggressiv, hur reagerar eleverna på det? Om de reagerar, varför? Killen vill inte ha sex med tjejen, hur uppfattas han då? Varför ska killar alltid vilja ha sex? Tjejen använder en manlig retrik för att få sin vilja fram. Om tjejer inte får ligga så får de nt i fittan, kan du inte ta på den lite grann? Hur ser man på en tjej sm ber m sex? Vilka känslr dyker upp hs eleverna? Diskutera. Vänd på saken ch klla ifall eleverna tycker annrlunda m rllerna hade varit mbytta. Finns det andra tillfällen ch situatiner där det är k för en persn av ett kön att göra en sak men fel för en persn av det andra könet? - Könsrller, hur påverkar de ss? - Varför är kvinnr med manligt beteende prvkativt? Och män med kvinnligt? - Är saker jämställt bara för att det är jämlikt? - Kvinnsynen inm religinen - ett beteende/handling är k för en man men inte för en kvinna. Hur har religinernas kvinnsyn påverkat synen på kvinnr idag?

9 Någn eller någnting har lämnat allting, ch flyttat ut i skgen. En film m frihet, ch ansvar. Jag vill med filmen skapa ett habilt underlag för en diskussin m frihet, i förlängningen ckså en diskussin m ansvar. Vilka får längta efter den ttala jag-skiter-i-allt-friheten? Vilka får välja den ttala jag-skiter-i-allt-friheten? I ett underliggande lager handlar även min film m kön ch föräldraskap. Är det försvarbart att lämna allting? För vem är det försvarbart att bara lämna allting? Vilka skäl är etiskt gdtagbara för att bara lämna allting? * Vad hade varit skillnaden m människan i björndräkten varit ett 16-årigt barn, ch brevskrivaren varit en förälder? * Vad hade varit skillnaden m människan i björndräkten varit ett 21-årigt barn (myndigt), ch brevskrivaren varit en förälder? * Vad hade varit skillnaden m människan i björndräkten varit en pappa? Hade det varit skillnad? Munkväsendet. Är det k att välja brt samhälle, vänner, familj etc. för ett religiöst kall?

10 Av ren tristess prvcerar ett ungt tjejgäng en kvinna på en busshållplats - genm att berömma hennes klädsel. Vad jag vill belysa med Tristess är hur man kan manipulera. Själva rden behöver inte alls vara fel, utan det kan vara sättet de sägs på. T ex: Säg att du älskar mig med en kniv mt strupen. Hur lyckas tjejerna få kvinnan att säga förlåt ch ckså att göra någt så fel sm att slå ett barn. - Fysisk misshandel - misshandel eller bara en örfil är inte tillåtet, men var drar man gränsen vid psykisk misshandel? - Vad tycker ni anses m kvinnans handlande utifrån att hn blev prvcerad? Hur skulle det vara m det var någn i deras egen ålder sm satt på busshållplatsen? - Vem bär ansvaret för ungdmarnas beteende i filmen? - Civilkurage - vad är det? Visade någn civilkurage i filmen? - Luften är fri -mentalitet. Idag kan alla filma vad sm helst ch lägga ut det på nätet. Var går gränsen för vad man får ta sig friheten till att filma? Respekt mt sina lärare ch föräldrar handlar flera religiners levnadsregler m. Du skall respektera din fader ch din mder är ett av de ti budrden i kristendmen. Fall i Sverige då lärare har anmälts för att ha slagit elever handlar fta m framprvcerat våld.

11 En helt vanlig vardag i några grisars liv. De gör rliga ch göttiga saker precis sm alla andra; de äter, skiter, umgås, leker, älskar ch gör sånt sm alla andra ckså gör. Sm t.ex. du. Med skillnaden att det enda syftet med hela deras existens är att de ska bli mat. Jag vill att filmen ska väcka diskussin m djurens status kntra människan. Diskutera m det är rätt att slakta djur. Diskutera eklgisk djurslakt. Djurens status ur ett religiöst perspektiv. * Är det rätt att slakta djur? * Hur behandlas djur i samband med slakt? * Hur lever djur sm ska slaktas? * Djur kntra människr ur ett religiöst perspektiv. * Religinens syn på djurslakt. * Är griskött rent? Varför betraktas grisen sm ren än idag? * Vissa religiner stipulerar människans överhöghet över djuren ch naturen, är detta rätt? * Är människliv mer värda än djurliv? Varför/varför inte?

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara?

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara? Christian Mölks Bibelkmmentarer Psalm 4 Psaltaren har ända sedan dess psalmer skrevs fungerat sm en mycket ppulär bönebk! Tack vare dess fta väldigt allmänt skrivna böner ch sånger har trende genm alla

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Vi har en Herre som gett sitt liv för att vi ska få vara hans, för att vi ska få ha del i hans liv, hans kärlek, hans glädje och kraft.

Vi har en Herre som gett sitt liv för att vi ska få vara hans, för att vi ska få ha del i hans liv, hans kärlek, hans glädje och kraft. Nyårsdagen 2013 Vi får en chans till. Det är slutsatsen jag drar av evangelietexten vi läste. Jag får en chans till. Du får en chans till. Brålanda församling får en chans till. Sverige får en chans till.

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014 Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

STRÖMNINGAR I VÅR TIDS KRISTENHET

STRÖMNINGAR I VÅR TIDS KRISTENHET STRÖMNINGAR I VÅR TIDS KRISTENHET Temadagen 20150124 Temadagen Mölndal Anders Pihl 20150124 1 Vilken tid lever vi i? Luk 12:56-57 Att tyda denna tiden.. Jh 14:6 Jag är vägen, sanningen ch livet Matt 7:13-17

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Policy Wastetofuel på Facebook

Policy Wastetofuel på Facebook Helsingbrg 2012-03-15 Plicy Wastetfuel på Facebk Facebk Facebk är ett scialt nätverk, sm i dagsläget är det mest använda i Sverige. Syfte med Facebk: Föra dialg med målgrupper Starta diskussiner Skapa

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz

Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående infrmatins- ch kunskapsbristen för KRAV-märkt knsumtin. Författare: Handledare: Elin Frs Elin Fritz Anna-Carin Nrdvall Student Handelshögsklan Vårterminen

Läs mer

' för döva öron? I Kärlek, kossor. Talar du också. utvecklin. personlig. Al lt orn. ' och öppna landskap - därför älskar.

' för döva öron? I Kärlek, kossor. Talar du också. utvecklin. personlig. Al lt orn. ' och öppna landskap - därför älskar. Al lt rn persnlig utvecklin I Kärlek, kssr ' ch öppna landskap - därför älskar vi tv-bönderna!ee' Men lyssna då!!! Talar du ckså ' för döva örn? Välkmmen till d van dgt du trillc s å, sa han ch vände sig

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk.

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk. Föreningsplicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Versin: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Trkelssn E-mail: rikard.trkelssn@varlaibk.nu Innehållsförteckning Varla IBK Ledrd... 3 Mål med Barnverksamhet... 3 Mål

Läs mer

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen.

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen. Malmö Högskla Lärarutbildningen SÄL III:2 Skillnad i synsätt hs flickr ch pjkar en studie m könsmönster i restaurangundervisningen. Differences in Outlk Between Girls and Bys- A Study f Gender Patterns

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Norr

Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Norr Helande & Själavård Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Nrr Vi har sett att de andliga ch själsliga behven i samhället ch i hela vår regin växer. Därför vill vi tydligare synligöra de möjligheter sm

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN - Eklgiskt Värna m väl fungerande eksystemet med bilgisk mångfald, i försklan kan det vara att ge första hands upplevelser av natur ch friluftsliv Eknmiskt -

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från fokusgruppsintervjuer, oktober 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från fokusgruppsintervjuer, oktober 2004 Rapprt från fkusgruppsintervjuer, ktber 2004 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Urval ch metd 3 4. Slutsatser 4 5. Resultatsammanställning 5 För frågr angående rapprtens innehåll, vänligen

Läs mer

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion Generaldirektratet för kmmunikatin Direktrat C Kntakter med allmänheten Enheten för övervakning ch uppföljning av den allmänna pininen Bryssel den 5 mars 2010 Seminarium den 2 mars 2010 Inför 2014: Vad

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN Den interkulturella handledningsmdellen har inm ramen för Lenard da Vinci Transfer f Innvatin utvecklats i samarbetsprjektet CIVET en förkrtning

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

Protokoll. Studentrådet ISD. DATUM: TID: kl PLATS: Blå rummet (nr 139), Studenthuset

Protokoll. Studentrådet ISD. DATUM: TID: kl PLATS: Blå rummet (nr 139), Studenthuset Prtkll Studentrådet ISD DATUM: 2013-10-22 TID: kl. 9.00 11.00 PLATS: Blå rummet (nr 139), Studenthuset Närvarande: Lena-Britt Brlin Lisa Hedblm Janneke Meedendrp Emelie Vargård 1. Mötet öppnades av: Emelie

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer