Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen.

Transkript

1 Malmö Högskla Lärarutbildningen SÄL III:2 Skillnad i synsätt hs flickr ch pjkar en studie m könsmönster i restaurangundervisningen. Differences in Outlk Between Girls and Bys- A Study f Gender Patterns in Restaurant Teaching. Författare Handledare Katja Olssn Nils Anderssn 2010 Examinatr Anders Lindh

2 1. Sammanfattning. Jag valde att göra en studie m jämlikhet ch jämställdhet ch elevers ch krögares syn på detta. Jag ville ta reda på m de gamla restaurangtraditinerna frtfarande levde kvar i sin starkt könsbundna rll eller m det är på väg att suddas ut. Syftet med undersökningen är att vi inm sklan ch våra elever ska vara med ch påverka restaurangvärlden till att få en bättre jämställdhet ch att vi i sklan ska verka för att alla elever avsett kön ska vara starka i sig själva ch känna att de kan jbba med vad sm helst inm restaurang. Metden jag använde mig av var dels en enkät sm ställdes till elever sm går Htell ch restaurangprgrammet på Falkenbergs gymnasieskla. Jag gjrde även två djupintervjuer med krögare på lika typer av restaurang. Resultatet sm jag kmmit fram till är att eleverna tycker att vi jbbar relativt jämställt i sklan ch de har en bild av hur det ser ut på restaurangerna sm stämmer med den traditin sm varit. Vid intervjun så framkm det att krögarna idag inte alls berende på m de anställer en pjke eller flicka utan de vill ha kmpetent, samarbetsvillig persnal sm kan arbeta gränsöverskridande ch i team. Krögarna ser gärna att det är blandade arbetsgrupper. Nyckelrd: Flickr, pjkar, könsrller, jämställdhet, restaurang. 2

3 2. Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 2 2. Innehållsförteckning 3 3. Förrd 5 4. Inledning 6 5. Syfte 6 6. Frågeställningar 7 7. Kunskapsbakgrund Frskningsläge Kvinnr i en föränderlig tid Histrik ch traditin Från köns- ch klassupdelad skla till sklan sm en Mötesplats för alla Bakgrund Vad säger styrdkumenten Prgrammål FN:s Knventin m mänskliga rättigheter Knventinen m barnens rättigheter Falkenbergs gymnasiesklas jämställdhetsplan Lpf Skllagen Salamancadeklaratinen Sammanfattning Teri/Metd Definitiner Frskningsetiska regler 18 3

4 13. Genmförande Studie ett: Elevenkät Vad säger branschflket Intervju ett Intervju två Resultatsammanställning Diskussin Referenser Bilaga Bilaga

5 3. Förrd Jag hppas att mitt examensarbete ska var intressant att läsa ch ge en insikt i både hur elever inm Htell ch restaurangprgrammet uppfattar sig själva ch m kmmande yrkesinriktning berende på vilket kön de tillhör. Sm pedagg arbetar jag aktivt för att stärka elevernas tr på sig själva ch få dem att känna en säkerhet att jbba inm restaurangbranschen eller inm de ffentliga köken avsett m man är flicka eller pjke. Enligt min mening så kan vi sm pedagger i sklan hjälpa till att ändra på syn ch traditiner på mgivningen i skla ch samhälle m vi jbbar aktivt ch medvetet för allas lika rätt, därför tycker jag att det här citatet passar bra in. Framgångens hemlighet är att aldrig släppa målet ur sikte Benjamin Disraeli ( ) I deras kmmande yrkesliv avsett m de kmmer att jbba sm varmkökskck, kallskänka eller i de ffentliga köken hppas jag att de genm ss kmmer att ha med sig en säkerhet, styrka ch tr på sig själva från sklan så att de känner att de kan jbba inm vilket kök ch göra karriär inm yrket när sm helst berende vilket kön de tillhör. Jag vill ckså rikta ett tack till alla de elever på Falkenbergs gymnasieskla sm har varit med ch svarat på mina frågr, tackar även medverkande lärare för att jag har fått stjäla en del av deras lektinstid. Jag vill även ge ett tack till Nils Anderssn, min handledare på Malmö högskla, sm stöttat mig i mitt skrivande ch gett mig kmmentarer på vägen. Jag vill även tacka alla kllegr inm de restauranger Elite Htell Strandbaden ch Restaurang Gustaf Bratt sm ställt upp på mina intervjuer ch delat med sig av sina uppfattningar ch mångåriga erfarenhet m hur det ser ut i restaurangköket i dagsläget ch hur det såg ut förr. Ytterligare tack på vägen till mina kllegr, vänner ch rektr på Falkenbergs Gymnasieskla sm reflekterat över mitt arbete ch gett mig stöttande rd på vägen. 5

6 4. Inledning. Sklan skall aktivt ch medvetet främja kvinnrs ch mäns lika rätt ch möjligheter. Det sätt sm flickr ch pjkar bemöts ch bedöms i sklan, ch de krav ch förväntningar sm ställs på dem, bidrar till att frma deras uppfattningar m vad sm är kvinnligt ch manligt. Sklan har ett ansvar för att mtverka traditinella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva ch utveckla sin förmåga ch sina intressen berende av könstillhörighet ( Lpf94) I sklan skall man ständigt arbeta för att mtverka traditinella könsmönster. Styrdkumenten är tydliga vad det gäller vårt uppdrag att arbeta för jämställdhet mellan könen, där blir frågan m elevers uppfattning m sin syn på jämställdhet ch kön intressant för mig, tycker de att det spelar någn rll m vilka arbetsuppgifter man gör i köket berende på m man är flicka eller pjke? Restaurangbranschen har varit ganska traditinsstyrd vad det gäller manligt ch kvinnligt i köket. Blir våra elever styrda av traditinen eller håller det på att ändra sig i takt med att samhället har utvecklat sig? Jag kmmer i mitt arbete att försöka ta reda på det ch visa resultatet i mina undersökningar. Jag anser att arbetet i sklan kring jämställdhet är viktigt för att det i förlängningen blir ett arbete för jämställdhet i ett framtida kmmande yrkesliv. Vi sm pedagger i sklan ska jbba för att stärka elevernas tr på sig själva ch allt de kan göra avsett vad de har för kön, scial eller kulturell bakgrund. 5. Syfte. Syftet med den här studien är att se m flickr ch pjkar uppfattar ch ser sina restaurangstudier på lika vis för att de är flickr respektive pjkar. Jag vill undersöka hur eleverna på htell ch restaurangprgrammet uttrycker sig kring könsrller ch hur dessa tar sig uttryck i restaurangundervisningen ch i deras praktik. Jag har ckså för avsikt att ta reda på hur arbetsgivaren ser på elever när de kmmer ut på praktik ch inför en kmmande anställning ch i arbetslivet. 6

7 6. Frågeställningar. Vilken uppfattning har flickr ch pjkar m jämställdhet i köksundervisningen? Vilken syn har flickr, respektive pjkar på vem sm gör vad i restaurangundervisningen? Hur utrycker sig flickr respektive pjkar m kmmande yrkesval? Har arbetsgivaren lika sätt att se på flickr ch pjkar ch deras psitin i köket? Är det någn skillnad i tankesätt hs arbetsgivaren vid en anställning? 7. Kunskapsbakgrund. 7.1 Frskningsläge. Genusprblematik för kvinnr ch män i restaurangbranschen fanns det st restauranger i riket ch branschen msatte Mkr.(statistiska centralbyrån) Inm restaurangbranschen har det funnits en lång traditin att kvinnr har jbbat sm kallskänkr ch männen jbbat sm kckar under en lång perid, någt sm frtfarande till viss del lever kvar, men sm långsamt är på väg att luckras upp. Det börjar bli mer jämnt fördelat ch kvinnr ch män jbbar numera till viss del i båda köken, men frtfarande är det en majritet av kvinnr sm jbbar sm kallskänkr ch män sm kckar. Enligt Ekström stödjer sig restaurangbranschen på ett antal prfiler i frm av välmeriterade kckar där männen står för uppvisningen på restaurang ch männen dminerar även i tävlingssammanhang, Ekström kallar detta för exhibitinistisk matlagning med avsikt att synas så mycket sm möjligt i lika mediasammanhang. Kvinnrna står däremt för matlagningsknsten i de ffentliga köken, majriteten av dem sm är anställda inm de kmmunala köken såsm sklr äldrebenden m.m. är till största delen kvinnr.(ekström 2004) 7

8 Även Wd talar m detta fenmen även m det till viss del har vänt där även kvinnr har börjat ta mark inm kckyrket i restaurang så är det frtfarande männen sm är nrmen. (Wd 2004). Detta påstående styrks även utav facktidningen Restauratören från På deras första sida kunde man läsa med rubrik: Nrdiskt kcksympsium utan en enda kvinna. Jämställdhet på undantag. I artikeln kan man sedan läsa att av de åtta nrdiska kckar sm var inbjudna fanns det ingen kvinna med.(restauratören, Daniel Hirsch, 2004) Initiativtagaren till träffen hävdar att det blev så för att de tyngsta ch ledande köken i Nrden styrs av män. Arrangemanget fick en hätsk jämställdshetsdebatt att blssa upp sm även nådde in i det danska flketinget. Varför det är så berr säkert på många saker ch jag kmmer inte att gå in på det djupare här, men det bekräftar hur det har sett ut tidigare ch att jämställdheten har en bit kvar att gå inm restaurangköken. I sklan verkar vi för att både flickr ch pjkar ska lära sig att jbba mer gränsöverskridande ch att våra elever, utan hänsyn till kön ska ge sig ut i ett kmmande yrkesliv där de ska känna att de behärskar att jbba både i det varma ch kalla köket ch att kön inte ska spela någn rll. Inm restaurangbranschen finns det nästan ingen frskning alls m hur det ser ut mellan kvinnr ch män. Frskning sm rör det allmänna mrådet restaurang är mest inriktat på måltiden, genm att belysa råvarrna, mat ch dryck, men inget m arbetssätt ch förhållanden ch m människrna sm utför arbetet inm kök ch matsal. Jag kmmer här genm djupintervjuer med människr sm jbbat inm restaurangbranschen under många år se hur deras syn ser ut i nutid ch m de upplever att arbetet i köket har ändrat sig över tid ch m de uppfattar att det frtfarande är indelat i manligt ch kvinnligt. 7.2 Kvinnr i en föränderlig tid. Jag vill här ge en krt histriebild m hur det har sett ut för kvinnrna på arbetsmarknaden, det har hänt mycket genm århundraden ch jag ger främst en bild av hur 1900-talet har sett ut. tiden får enligt vår mening i hög grad sin prägel av det faktum att den ena hälften av mänskligheten befinner sig utanför ledningen, upptagen med att frma m sig efter radikalt förändrade förhållanden ch viss m sin egen livsstil, sina egna önskningar ch sin målsättning. Men kvinnans ställning i 8

9 samhället är sådan icke på grund av någn naturens rdning utan genm en mänsklig ch därför fullkmlig rdning Citatet är hämtat från bken Kvinnhistria (2004) ch året var 1938 ch std i en statlig utredning sm kallades kvinnrnas kris. Skriften visade svart på vitt att kvinnrna hade en underrdnad plats i samhället. Den första genusknflikten hade här kmmit i skrift ch den uppstd i egentligen redan långt tidigare sm en följd av den nya tiden, industrialismen, 1800-talet. Kvinnr började rganisera sig i förbund m sin rätt sm medbrgare i samhället. Fredrika Bremer förbundet bildades 1884 ch de stred för sin rätt sm kvinnr i samhället. Denna knflikt följde sedan kvinnrna in i den frmella demkratin ch i Sverige valdes fem kvinnr in i riksdagen 1921, även det år då den allmänna rösträtten tillämpades. Kvinnrna hamnade i ett årtinde där det egentligen var meningen att de skulle samverka mellan könen, men det blev snarare en segregering under det årtindet, kvinnr slgs för sina rättigheter men de gjrde det mer i sin värld. På talet så km det någn frm av ändring på genusknflikten, författaren kallar det för husmderskntraktet, flkhemmet började sin uppbyggnad. Härefter så gick det lite fram ch tillbaka med kvinnr i arbetslivet, mycket berende på m man var gift eller inte. Det var många sm frtfarande ansåg att den gifta kvinnan skulle stå för den sciala msrgen hemma samtidigt sm en del kvinnr började förvärvsjbba. Det här pågick fram till 1971 då sambeskattningen avskaffades ch kvinnrs rätt till lönearbete slgs fast. Samhället gick in i ett tillväxtsamhälle ch 1970 talet blev en mvälvande perid där kvinnr fick tillträde till arbetsmarknaden ch plitiken ch genusknflikten fick luft ännu en gång. Författaren säger ckså att utan kvinnrs önskan m arbete ch förändring hade det aldrig gått. 7.3 Histrik ch traditin. I lärarförbundets skrift (2004) skriver Sandberg m att vi tillsammans inm sklans värld måste verka för att vi ska uppnå en jämställdhet i sklan för att på så vis kmmer vi att höja kvaliteten i sklans verksamhet ch i förlängningen bidrar vi till ett mer jämställt samhälle. Vi ska ge flickr ch pjkar samma förutsättningar till att utvecklas ch nå sin fulla ptential sm människr. Genm åren har det varit livliga diskussiner m huruvida flickr ch pjkar ska undervisas tillsammans eller inte ch förr mtiverades den typen av undervisning med att flickr ch pjkar hade lika behv, men allt eftersm samhället har förändrats har ckså synsättet på undervisningen i sklan ändrat sig ch i lärplanen från 1994( Lpf 94) är jämställdhet en del av sklans 9

10 värdegrund ch sklan har en skyldighet att aktivt ch med en medvetenhet främja både flickrs ch pjkars lika möjligheter att utveckla sig. 7.4 Från köns- ch klassuppdelad skla till sklan sm en Mötesplats för alla slgs sklrefrmerna samman till en gemensam grundskla med sammanhållen utbildning för flickr ch pjkar. I de utredningar sm föregicks 1962 års lärplan tg diskussinen m könsskillnadernas betydelse i sklan ch i utbildning ny fart. Det ansågs att könsskillnaderna inte var så stra, att de mtiverade särskilda undervisningsfrmer anpassade för flickr. Principen att könen ska samutbildas ch samundervisas slgs fast Lärverken försvann från det svenska utbildningssystemet 1966 ch från ch med år 1971 mfattade gymnasiesklan ckså fackskla ch yrkesskla. (Tallberg Brman, Pedaggiskt arbete ch kön 2002) Genusmönster utvecklas i relatin till traditin ch samhällsbetingelser Bken tar upp mycket histria m hur sklan ch lärverken har sett ut från början, första lärverken sm bara var för pjkar sm km i huvudsak från de brgerliga skikten, söner till män sm var akademiker ch egna företagare. De skulle bli de nya maktherrarna sm styrde landet ch att få utbilda sig var hög status för dem. Mycket har hänt sen dess i både i skla ch samhälle, ch idag är det viktigt att sklan är öppen ch tillgänglig för alla. Vi har flera av våra styrdkument sm påtalar vikten av att vi ger alla lika rätt till lika utbildning. Alla sm jbbar i sklan idag bör vara medvetna m genus ch kön. I samhället i dag pratas det mycket m jämställdhet ch vi jbbar mt att vi ska arbeta. I sklan idag har vi många elever sm är från andra kulturer ch där kan man ibland känna att det finns många mtsägelsefulla genusförväntningar. Hs ss skulle det inte förekmma att någn exempelvis väljer att avstå från städning av kök för att man anser att städning är kvinnligt ch att man kmmer från en annan kultur. Vi jbbar för en jämlikhet i sklan. I frskningen finns fta förekmmande påståenden m att pjkarna är mer högljudda ch dminerar klassrummen (pedaggiskt arbete ch kön, 2002) men jag tycker inte att jag upplever det på det sättet. Flickr kan vara rätt högljudda de med, precis sm att det finns många pjkar sm är tysta. Ungdmar över lag i dag tar för sig av det sm skla ch samhället erbjuder avsett m man är flicka eller pjke. Inm restaurang branschen idag håller könsrllerna ckså på att 10

11 luckras upp, även m det ännu frtfarande är mer vanligt att tjejerna håller till i kallskänken ch killarna i varmköket. Genus ch genusmönstren är starkt föränderliga ch i takt med att samhället förändras, förändras ckså rllerna. I sklan idag så försöker vi aktivt jbba mt ett jämställt samhälle ch arbetsklimat. Jag sm pedagg inm Hr prgrammet ska se till att alla avsett kön verkligen får göra allt sm förekmmer inm ett kök ch servering avsett m det anses vara kvinnlig eller manligt. Vi måste hjälpas åt både i skla ch yrkesliv att sudda ut gränserna för vad sm anses vara manligt ch kvinnligt. Det är inte bara inm restaurang sm det har varit mycket kvinnligt manligt utan även i många andra yrkesgrupper ch Tallberg Brman tar även upp att inm pedaggyrkena har det gått från manlig till kvinnlig dminans ch det är först på gymnasiesklan sm det börjar jämna ut sig, i försklan ch tidigare år i sklan är det till str del kvinnr sm arbetar. Enligt författaren Tallberg, Brman (2002) kan man läsa m att eleverna själva inte tycker att det spelar så str rll m de har manliga eller kvinnliga lärare, det är mer de persnliga egenskaperna enligt eleven sm gör att man tycker läraren är bra eller ej. Jag anser själv att det är viktigt att man får fram sitt budskap till eleverna på ett sätt sm de förstår, sen vilken väg man får gå är en del av vårt pedaggiska tänkande men m man är tjej eller kille ska inte ha någn betydelse. Det är viktigt att vi i sklan försöker att tänka på ett medvetet ch öppet sätt ch att vi ser till att alla får lika mycket uppmärksamhet vad vi än har för kön. 8. Bakgrund. Jag redgör här för hur undervisningen i karaktärsämnena är upplagd under de tre åren sm våra elever går på Htell ch restaurangprgrammet i Falkenberg. Min enkätundersökning har genmförts med elever sm valt restaurang, men jag redgör ändå här för hur elevernas sklgång ser ut i helhet inm prgrammet. Köks ch servisarbetet inm restaurang ch sklan är indelat i två kategrier, kallkök, där arbetar man sm kallskänka med förrätter, salladsberedning, brödbak, desserter, sillinläggningar m.m. Traditin är/har varit att det ftast är kvinnr sm jbbar i denna avdelning i restaurangbranschen. Varmkök, där arbetar man med att laga all varm mat till luncher ch À la carte mat, traditin är/har varit att det är männen sm jbbar med detta inm restaurangbranschen. I servering lär de sig m uppdukning, tallrik ch fatservering m.m. 11

12 I restaurangundervisningen i sklan ska alla ha lika str undervisning både i det varma, kalla köket ch servering. Eleverna i sklan följer ett köksschema sm ger dem lika mycket undervisning i alla tre avdelningarna men kan även ändras någt under tiden berende på m alla elever är på plats ch utifrån hur mycket vi har att göra i våra två restauranger. Inm htell ch restaurangprgrammet är undervisningen upplagd på följande vis vad det gäller deras karaktärsämnen. Under de tre åren sm eleven går på sklan har de minst 15 veckrs praktik, dels förlagt på våra egna restauranger ch dels utlagt lika htell ch restauranger i landet. I årskurs ett jbbar de praktiskt i kök ch servering en dag i veckan där de får lära sig grunderna i matlagning ch i servering, men ckså att servera riktiga gäster utifrån i vår lilla restaurang sm har ca 30 sittplatser. I åk ett läser även alla eleverna htellkunskap. I åk två gör eleverna ett val m de ska frtsätta inm htell eller restaurang, de har då två heldagar med restaurang, servering på vår andra restaurang, denna är betydligt större ch trycket ökar därmed, här har vi plats för ca 70 ätande gäster. Även här är det gäster utifrån sm kmmer ch äter ch vi har även en bra samverkan med krögarna sm besöker ss regelbundet sm ätande gäster. Vi jbbar för att eleven ska få en så lik miljö sm med det verkliga arbetslivet sm möjligt. I åk två får även restaurangeleverna möjlighet att pröva på en första praktik på ett ffentligt kök ch ett restaurangkök under de två terminernas gång under sammanlagt fem skldagar. De eleverna sm väljer htell har praktik två dagar i veckan under hela åk två på någt utav våra htell i staden. I åk tre gör eleverna ytterligare ett val, restaurang eller servering då är eleverna ute på praktik även kallad Apu i fyra veckrs perider, varvat med inneveckr på sklan. Eleverna har under sina tre år på sklan möjlighet att välja till karaktärsämnen i sina individuella val sm gastrnmi, barkunskap, dryckeskunskap, blmmr ch dekratiner.m.m. Vi jbbar aktivt för att alla ska tillgdgöra sig lika mycket kunskap inm alla mrådena. Vårt mål ch syfte inm sklan ch prgrammet är att ge eleven en styrka, säkerhet ch självförtrende så att de sedan kan gå ut i ett kmmande yrkesliv inm privata restauranger eller ffentliga kök ch jbba både sm kck ch kallskänka eller servis avsett vilket kön man tillhör. Ingen elev ska behöva lämna ss med en r för att man inte kan utföra vilket jbb sm helst berende på vilket kön man tillhör. 12

13 8.1 Vad säger styrdkumenten? Jag redgör här för vad sm står i Styrdkumenten, de sm avser prgrammålen för Htell ch Restaurangprgrammet, FN:s knventin m mänskliga rättigheter, Fn:s knventin m barnets rättigheter, Jämställdhetsplanen för Falkenbergs gymnasieskla, Lpf 94, Skllagen samt Salamancadeklaratinen. 8.2 Prgrammål. Skriften från sklverket belyser i prgrammålet m att restaurangbranschen är under förändring ch att gränserna mellan de traditinella yrkesmrådena är på väg att luckras upp. De sm jbbar i yrket behöver ha kmpetens för vidgade arbetsmråden. Oavsett vilken yrkesfunktin man har, ställs krav på förmåga att arbeta i lag, planera arbetet, ansvara för en gd kvalité ch eknmi, samt att ha ett öppet sinne ch vara serviceminded ch flexibel. Utbildningen ska verka för att utveckla initiativförmåga, servicekänsla ch förmåga att möta gäster med lika bakgrund, behv ch krav. Htell ch restaurangnäringen är ständigt under uppbyggnad ch förändring ch inm näringen ch turistsektrn skapas många nya arbetstillfällen. Utbildningen ska verka för att ge grundläggande kunskap för arbete inm lika typer av restauranger, strhushåll ch htell. Svensk restaurangtraditin är en bärande del i utbildningen. (sklverket.se) 8.3 FN:s knventin m mänskliga rättigheter. Knventinen är ett universellt ramverk för alla de världens länder sm har anslutit sig till de lika knventinerna ch jbbar för arbetet med de mänskliga rättigheterna. Alla människr är födda fria ch lika i värde ch rättigheter. De har utrustats med förnuft ch samvete ch bör handla gentemt varandra i en anda av gemenskap. Var ch en är berättigad till alla de rättigheter ch friheter sm uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av någt slag, såsm på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religin, plitisk eller annan uppfattning, natinellt eller scialt ursprung, egendm, börd eller ställning i övrigt. (Artikel 2) mdule_instance=6 13

14 8.4 FN:s knventin m barnens rättigheter. Knventinsstaterna är överens m att barnets utbildning skall syfta till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna ch grundläggande frihet, förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tlerans, jämlikhet mellan könen ch vänskap mellan alla flk. ( Barnknventinens grundtankar är att barn ska ha fullt ch lika människvärde. Knventinen innehåller 54 artiklar ch alla utgår m principer för barnets bästa. År 1989 antgs barnknventinen efter flera års diskussiner ch tack vare knventinen så har barn idag rätt att få sina basbehv tillgdsedda, rätt till skydd mt utnyttjande ch rätt till att påverka ch utrycka sin åsikt ch att få den respekterad. Jag har även titta på ytterligare ett styrdkument m vad min skla säger i vår jämställdhetsplan. 8.5Falkenbergs gymnasiesklas jämställdhetsplan. Planen för jämställdhet på Falkenbergs gymnasieskla är ett levande ch aktivt dkument. Varje år genmförs en enkät i sklan med eleverna i åk två där lika jämställdhetsfrågr tas upp ch behandlas därefter utav en sammansatt jämställdhetsgrupp på sklan för att på så sätt se till att vi har en jämlik skla där alla känner att de har samma rättigheter. Planen säger att handledare ska jbba förebyggande ch diskutera jämställdhet med våra elever under de tre åren sm de går i sklan, i planen finns diskussinsfrågr för läraren att ta upp med klassen. Varje lärare har en skyldighet att se till att ge flickr ch pjkar lika mycket plats ch tillgång i sklans lika miljöer. Varje lärare ska även se till att eleverna arbetar könsblandat. Är det en enkönad klass ska läraren se till att samverka med andra grupper på sklan av mtsatt kön. Vi har bra exempel på sklan där teknikeleverna (killar) samverkade med estetelever (tjejer) ch resultatet blev vacker glasknst i alla frmer, idrttslärarna rdnar även dans varje år där de ser till att blanda lika grupper med varandra. 14

15 Det är inte bara lärare ch rektrer sm ser till att vi ska ha en jämlik skla, utan även eleverna har skyldighet att ta upp rättvisr i dessa frågr med handledare eller rektr ch resultatet av dessa diskussiner ska dkumenteras. Jämställdhetsplanen är en del av sklans värdegrund. Varje år har sklan ett tema att jbba efter ch förra årets tema var genus där vi inm htell ch restaurangprgrammet tg fasta på det ch rdnade en temadag med samtliga våra elever i åk ett, två ch tre ch samverkade med livsmedelsprgrammet. Vi genmförde lika aktiviteter sm bxning, föreläsning, ch htellfrukst där alla elever ch lärare sm tillhörde prgrammen var aktiva under hela dagen. 8.6 Lpf94. I Lpf 94 står det att läsa följande, Precis sm prgrammålen för htell ch restaurangutbildningen tar även lpf 94 upp att utvecklingen i yrkeslivet innefattar att gränsöverskridanden mellan lika yrkesmråden ch krav ställs på att man har en egen medvetenhet ch ödmjukhet även för andras kmpetens. Sklan ska verka för att elever uppmuntras att utveckla sin förmåga ch sina intressen utan några fördmar på vad sm är kvinnligt ch manligt ch jbba för en jämställdhet mellan könen. Vi sm pedagger i sklan ska ge eleverna en insikt i de värden sm samhället grundar sig på ch jbba aktivt så att ingen utsätts för diskriminering på grund av kön. Sklan ska skapa de bästa samlade betingelserna för elevers bildning, tänkande ch kunskapsutveckling Sklan ska aktivt ch medvetet främja kvinnrs ch mäns lika rätt ch möjligheter. (Lpf94) 8.7 Skllagen. Jag citerar ett utdrag ur skllagen då jag tycker att det är viktigt att belysa att vi faktiskt har en lagstiftning sm klart ch tydligt talar m vad sm gäller för våra elever i vårt svenska samhälle. Alla barn ch ungdmar skall, berende av kön, gegrafisk hemvist samt sciala ch eknmiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det ffentliga sklväsendet för barn ch ungdm. Utbildningen skall inm varje sklfrm vara likvärdig varhelst den anrdnas i landet. (skllagens första kapitel 2 ) 15

16 8.8 Salamancadeklaratinen. Salamancadeklaratinen antgs i Spanien 1994 ch den handlar m hur man på bästa sätt ska ge undervisning till barn i behv av särskilt stöd. Varje barn har rätt till undervisning ch måste få möjlighet att uppnå en acceptabel utbildningsnivå. Varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter ch inlärningsbehv.(s 9) Salamanca uppmanar ch anmdar regeringen att priritera förbättringar av utbildning så att sklan kan ta emt alla barn avsett individuella skillnader eller svårigheter (s 9) Uppmuntra ch underlätta medverkan från föräldrarna i planeringsarbetet. Den vägledande principen sm ligger till grund för Salamancas handlingsram är att sklrna skall ge plats för alla barn, utan hänsyn till deras fysiska, intellektuella, sciala, emtinella, språkliga eller andra förutsättningar. Sklrna måste finna vägar för att när det gäller att med lycka resultat ge undervisning åt alla barn.(s 14) 9. Sammanfattning. Jag har funnit att den röda tråden genm samtliga dkument är att varje individ i samhället/sklan har samma rättigheter avsett hur elevens bakgrund ser ut. Sklan ska vila på en demkratisk grund med grundläggande principer, där jag sm lärare i samverkan med kllegr ch elever måste arbeta för att sklan ska vara till för alla ch där jag kan se alla individers likheter sm en värdefull tillgång avsett vad eleven har för bakgrund vad det gäller kön, scialt eller kulturellt arv. Samtliga dkument talar även m att alla individer är lika, vilket innebär att jag sm lärare måste anpassa min undervisning efter varje klass/elev för att denna ska få ut maximal kunskap ch glädje i sklan ch utvecklas efter sina bästa förutsättningar. För mig innebär det att jag måste vara flexibel i mitt sätt att arbeta ch tänka ch möta varje elev ch utveckla just deras egna unika egenskaper ch tr på sig själva. FN-dkumenten ch Salamanca-deklaratinen är knventiner ch rekmmendatiner, men är inte rättsligt bindande ch målet med Salamancadeklaratinen är att utbildningen ska vara för alla. 16

17 10. Teri/Metd. Jag kmmer att använda mig utav psitivistisk undersökning genm elevenkät sm kmmer att genmföras med elever i åk ett, två ch tre där de ska få svara på lika frågr m de upplever någn skillnad mellan flicka ch pjke i restaurangundervisningen ch m det är generellt sm traditinen säger att flickr hellre väljer kallköksarbete ch pjkarna varmköksarbete. Jag har valt att bara inrikta mig på flickr ch pjkar inm restaurang/kök ch har inte för avsikt att undersöka m hur elever inm htell upplever jämlikhet. Frågrna i enkäten är inte byggda på någn särskild teri utan frågrna är ställda utav eget intresse för att jag i min undersökning ville få fram svar på hur eleverna upplevde sklan ch praktik ch m de hade någn förutfattad mening m hur kmmande yrkesliv ser ut berende på m man var flicka eller pjke. Jag kmmer även att göra en hermeneutisk undersökning, genm djupintervjuer med anställda sm har flerårig ch bred erfarenhet inm lika restauranger. Här kmmer en jämförelse att göras på lika typer av restauranger, dels den lilla A la carte restaurangen ch dels ett större knferenshtell, båda ligger i Falkenberg. 11. Definitiner. Thurén (2007) menar att när man inte är överens m någt, kan det ber på att man ser lika betydelser på lika sätt av ett ch samma begrepp, med hänsyn till det tar jag därför upp ch definierar lika begrepp sm jag anser kan vara av vikt för min studie. Med rdet könsrller menar jag de scialt ch kulturellt betingade skillnaderna mellan könen, exempelvis skillnader i beteende, nrmer, resurser, värderingar ch status. Könsrllen mfattar ckså föreställningar m hurrelatinen mellan man ch kvinna ska bete sig i samhället (Bnniers svenska rdbk, 2002) Kessler ch Mcenna (1978 m.fl. i Paetcher, 2005) beskriver rdet könsrller sm förväntningar på hur man skall bete sig berende på vilket kön man har. I min studie undersöker jag m det finns traditinella könsrller hs mina elever i deras restaurangundervisning. Med rdet Jämställdhet innefattas mäns ch kvinnrs lika rättigheter. (Bnniers svenska rdbk, 2002) För mig sm pedagg innebär det att kön inte skall vara ett mtiverat hinder för persnlig utveckling. Det inkluderar därmed 17

18 bland annat att avsett m man är man eller kvinna ska man ha samma möjligheter till utveckling i sklan sm i kmmande yrkesliv. Enligt min egen uppfattning är det att ge flickr ch pjkar ett val att arbeta könsövergripande, att det inte ska spela någn rll vem sm gör vad i en restaurangmiljö eller ffentligt kök. Sm pedagg får därför inte heller mina eventuella förväntningar styra verksamheten i vad jag anser vara kvinnligt ch manligt. Sklan i dag har tagit en klar ställning till jämställdhet, det finns tydliga krav på undervisningen. Läraren skall verka för att flickr ch pjkar får lika strt inflytande över ch utrymme i undervisningen ( Lpf94) I bken Kvinnhistria skriver Yvnne Hirdman (2004) m jämställdhet. I vår tid talar man inte längre m jämlikhet mellan man ch kvinna, 1976 började man i stället använda rdet jämställdhet ch det blev ett samlingsrd för mäns ch kvinnrs relatin i samhället. Ordet jämlik ansågs bli för strt medan rdet jämställd handlade mer m att ställas jämte, bredvid. 12. Frskningsetiska regler. Jag redgör här för vilka regler sm finns för att frskningen kmmer att vara etiskt riktig ch hur jag sedan följer dessa. I en frskning så finns det fyra regler att följa. Den första regeln sm kallas för infrmatinskravet innebär att man infrmerar persnerna sm medverkar i arbetet, varför de är med ch att det är en frivillig medverkan. Man ska även uppfylla det sm kallas för samtyckeskravet vilket innebär att den medverkande ska gdkänna deltagandet i undersökningen. Där finns även ett krav på knfidentialitet vilket innebär att jag talar m för de medverkande att de är annyma. Den sista regeln är att man endast använder sig av de införskaffade uppgifterna i sin undersökning ch detta krav kallas för nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2008) Jag redvisar i mitt genmförande hur jag uppfyllde dessa regler. 18

19 13. Genmförande. Jag har valt att dela ut en enkät till elever i åk ett, två ch tre sm går på Falkenbergs gymnasieskla, Htell ch restaurangprgrammet. Jag har infrmerat varje klass var för sig vad syftet med min enkät kmmer att vara, både muntligt ch även i inledande skrift i enkäten, ch att jag kmmer att använda mig utav deras svar enbart för mitt arbete. Jag har även talat m att enkäten är helt annym, jag kmmer att spara enkäterna några månader för att examinatrn ska kunna se att den är gjrd i verkligheten ch sedan kmmer enkäterna att förstöras. Enkäten kmmer att ske på undervisningstid i de lika klasserna med tillstånd från deras lärare ch handledare ch rektr. Enkäten är frivillig att svara på. Jag sammanställer enkätsvaren genm ett webb baserat prgram. Enkäten lägger jag sm en bilaga ch även svaren i sin helhet. Jag kmmer att göra en sammanställning av enkäten där jag kpplar samman de lika frågrna med min frågeställning. Jag har även gjrt infrmella intervjuer med människr sm har jbbat många år inm restaurangbranschen, där har jag valt ett större knferenshtell, Elite Htell Strandbaden ch en mindre A la carte restaurang, Gustaf Bratt. Båda restaurangerna ligger i Falkenberg. Jag infrmerade restaurangerna vad mitt syfte var med frågrna ch att jag kmmer att använda mig utav deras svar i mitt arbete. Samtalen skedde på de respektive restaurangerna i avskild miljö. Jag avtalade tid med dem jag skulle intervjua ch jag ställde frågr både till män ch till kvinnr. De persner sm har medverkat kmmer att förbli annyma i mitt arbete ch jag benämner dem sm mannen ch kvinnan i min skrift. De jag har intervjuat har fått skriva på att de medverkat ch gdkänt att ställa upp med svar på mina frågr, jag gick även igenm de svar sm de lämnat till mig med dem innan jag skrev ner dem i mitt arbete ch de ska även få ta del av skriften i arbetet. Vid intervjuerna användes papper ch penna ch jag förde anteckningar under samtalets gång. Samtalet fick flyta fritt ch jag ställde samma frågr till båda restaurangerna. Jag redvisar svaren i sin helhet i arbetet. 19

20 13.1 Studie ett: Elevenkät I en utav mina studier valde jag att göra en enkät, den delades ut till åk ett, två ch tre i htell ch restaurangprgrammet, ttalt går det 65 elever på prgrammet ch jag har fått in 60 enkäter. Det är 30 flickr ch 30 pjkar sm svarat fördelat på tre årskurser. Jag kmmer att bearbeta ch reflektera över svaren här ch även redvisa enkäten i sin helhet. Jag redvisar inte svaren här i den rdningsföljd sm de har i enkäten. Jag kmmer även att redvisa hur många flickr ch pjkar sm svarat på de lika frågrna i anknytning till diagrammen. Upplever du sm elev att vi jbbar jämställd i köket. I min frågeställning ställer jag mig frågan m vilken uppfattning flickr respektive pjkar har m jämställdhet i köksundervisningen ch enligt min enkät, så svarade 55 elever ja, att de tycker att vi jbbar jämställt ch 5 elever svarade nej de tycker inte att vi jbbar jämställt på frågan, resultatet är relativt tillfredsställande men målet är självklart att 100% av våra elever ska känna att vi jbbar jämställt. Av dessa 55 elever sm svarade ja på frågan var 27 stycken pjkar ch 28 stycken flickr, det var alltså relativt likt svarat. Av de 5 sm svarade nej så var det 3 pjkar ch 2 flickr % 8.3 % 1 2 (55) (5) Ja Nej 20

21 Eleverna fick även svara på m de tyckte att vi jbbade sm ett team, dvs. att alla hjälps åt avsett m man är flicka eller pjke med alla förekmmande uppgifter i köket. Här ser svaret lite annrlunda ut 43 elever svarar ja på frågan ch upplever därmed att vi hjälps åt avsett m man är pjke eller flicka, 17 elever svarade däremt nej ch upplevde att alla inte hjälptes åt, jag ser en skillnad i årskurs 3, majriteten av våra elever svarade att vi jbbar jämställt, men det var betydligt fler svaranden i årskurs 3 sm upplevde att de inte jbbade sm ett team. Jag vet inte vad det kan ber på, men kanske är det lika klimat ch stämning i de lika klasserna sm gör att de uppfattar teamkänslan likt. Fördelningen på flickr pjkar var jämt svarat. Upplever du att vi jbbar sm ett team, dvs, att alla hjälps åt avsett m man är flicka eller pjke med alla förekmmande uppgifter i köket? 71.7 % 28.3 % 1 2 (43) (17) Ja Nej I min enkät så ville jag även ta reda på m eleverna upplevde det sm lättare att jbba med någn utav samma kön. Där är det endast 11 elever av 60 sm tyckte att det faktiskt var lättare att jbba med någn utav samma kön, men i det stra hela så verkar kön inte ha så str betydelse eller vikt för dem. Det var betydligt viktigare för dem vem man jbbade med tillsammans i klassen, speciellt i åk ett var det mer viktigt att man jbbade med någn man kände eller tyckte bra m. Det kan ju kanske vara så att i åk ett söker man trygghet hs varandra m man känner sig lite säker. De elever sm går i åk två svarar endast 2 stycken att det tycker att det är viktigt vem man jbba med, övriga i åk två tycker inte att det spelar någn rll alls. I åk tre var det lite mer blandat resultat, kanske man kan kppla det till att det var många i åk tre sm inte heller tyckte att de jbbade sm ett team. Ttalt var de 22 elever av 60 sm tyckte att det var viktigt vem man jbbade med ch för de övriga 38 hade det ingen betydelse alls vem de jbbade med. Jag har även talat med de eleverna jag har, åk två, deras uppfattning är att vi jbbar tillsammans lärare ch elever allt ska göras ch vi gör det ihp. 21

22 Hur uttrycker sig flickr respektive pjkar inför kmmande yrkesval. De fick frågan av mig m de i framtiden trr sig kmmer att jbba sm varmkökskck, kallskänka eller inget av alternativen. 27 av eleverna trr att de kmmer att jbba sm varmkökskckar, av de 27 eleverna var 20 stycken pjkar ch 7 stycken flickr. 19 elever svarade att de trr att de kmmer att jbba sm kallskänkr ch av de 19 eleverna var 14 stycken flickr ch 5 stycken pjkar. 16 elever svarar att de inte trr sig kmmer att jbba alls sm varm eller kallköks kck. Här ser man att precis sm traditinen visar är det en majritet av pjkar sm trr sig kmmer att jbba sm varmkökskckar ch en majritet av flickr sm kallskänkr, men enkäten visade även, glädjande ng att det faktiskt var 5 stycken pjkar sm trdde att de skulle jbba sm kallskänka i framtiden. Trr du att du i framtiden kmmer att jbba sm 43.5 % 25.8 % 30.6 % (16) (19) (27) Inget av alt Kallskänka Varmkck 22

23 Är det mest kvinnr eller män sm jbbar i det varma köket på restaurang? Elevernas uppfattning m hur det ser ut i våra restaurangkök visade sig vara följande. 43 av 60 trdde att det var mest män sm jbbade på den varma sidan i restaurangköket. Resterande 17 trdde inte att det var någn skillnad alls inm köket på restaurang. Traditin ch histriskt sätt så är det frtfarande en majritet av män sm dminerar i det varma köket på restaurang. Inm de ffentliga sektrernas kök är det däremt frtfarande en majritet av kvinnr sm jbbar. Svaret sm eleverna gav visar att de uppfattar restaurangbranschen sm mansdminerad, vilket även stämmer med hur verkligheten ser ut. Trr du att det är mest män eller kvinnr sm jbbar i det varma köket på restaurang? 71.7 % 28.3 % 0 % (0) (43) (17) Mest kvinnr Mest män Ingen skillnad 23

24 Intresserar sig eleven mer för det kalla eller varma köket? 33 elever svarar att de intresserar sig mer för det kalla köket, av de 33 eleverna är det en majritet av flickr, 22 stycken flickr ch 11 stycken pjkar. Av dem sm svarade att de är mer intresserade av det varma köket, ttalt 27 svarande, majriteten här är pjkar, 22 pjkar ch 5stycken flickr. Allt eftersm deras utbildning frtskridit så har eleverna ändrat sin syn på de respektive köken ch det svaret redvisas nedan % Intresserar du dig mer för det? 44.4 % Kalla köket varma köket Har eleven ändrat sin syn på de respektive köken från åk ett till tre? Om du går i åk 2 eller 3, tycker du att du ändrat din syn på kallköket respektive varmköket från åk 1, allt eftersm du skaffat dig mer kunskap? 82.5 % 2.5 % 15 % (33) (1) (6) Ja ändrad syn Nej inte ändrat syn ingen skillnad Jag tlkar deras svar sm att eleven har fått med sig en större säkerhet ch tyst kunskap ch att de utvecklat sig ch är mer trygga med att vara i båda avdelningarna ch kanske även mer trygga i sig själva ch med varandra. 24

25 Upplever du att det är enklare att jbba i? 63.9 % 36.1 % 1 2 (38) (22) Kallkök Varmkök 38 elever upplever att det är enklare att jbba i kallköket, av de 38 så är det en större andel av flickr sm går i åk ett sm intresserar sig för det kalla köket. De var 12 flickr ch 5 pjkar i åk ett sm upplevde det enklare att vara i kallköket. I åk två så ser det lite annrlunda ut, här är det 6 flickr ch 2 pjkar sm intresserar sig mer för det kalla köket ch slutligen i åk tre är det 7 flickr ch 6 pjkar sm intresserar sig mer åt det kalla köket. Min egen reflektin av detta är att eleverna kanske tycker att det är någt lättare att jbba i kallköket i åk ett därför att det finns mer recept att följa än vad man gör i det varma köket. Båda köken jbbar mycket med tyst kunskap eleverna ska lära sig att känna smak ch knsistens ch kunna bearbeta råvaran därefter till ett kmmande bra slutresultat. Men i exempelvis bakning av kakr ch desserter finns det i regel alltid ett recept att följa ch de kan mer förlita sig på receptet än sin tysta kunskap. När de sen har gått ut sklan så har de förhppningsvis fått med sig så mycket kunskap på vägen att de känner sig säkra på sig själv ch sin kunskap, att de kan jbba i vilket avdelning sm helst inm köket. 25

26 I vilken avdelning har eleverna varit i när det varit ute på praktik? Under sitt första år i gymnasiesklan har inte eleverna någn praktik. De elever sm går i åk ett mtsvarar den första klumnen ch de är 46.7%. Jag får därför inget 100% svar på frågan. Eleverna i åk två ch tre har varit ute på praktik ch frågan är därför riktad till dem. Eleverna i åk två ch tre har svarat ch av dem är det 33,3% av eleverna sm varit lika mycket i båda avdelningarna i köket, 10% av eleverna har varit mest i varmköket ch 10% av eleverna har varit mest i kallköket. Vid intervjun med krögarna så sade de att de försökte se till att eleven fick vara i båda avdelningarna men att det hade även med att göra m eleven var mer intresserad av den ena avdelningen eller den andra. Krögarna uppmuntrar till att eleven avsett flicka eller pjke ska vara i båda avdelningarna. Åk % 33.3 % 10 % 10 % (28) (6) (20) (6) Ej varit ute på praktik Kallkök Lika mycket Varmkök 26

27 Om eleven själv får välja inför kmmande praktik eller när de varit ute på praktik, vilken avdelning hamnar de i?. Frågan är även ställd till åk ett inför deras kmmande praktik. Om du själv får välja när du varit ute på praktik eller inför kmmande praktik, vill du då helst vara i? 71.7 % 18.3 % 10 % (11) (6) (43) Kallköket varmköket vill vara i båda köken Av svaren att döma så vill majriteten av eleverna vara lika mycket i båda avdelningarna inför ch på sin praktik. Jag tycker persnligen att det är glädjande siffrr eftersm vi jbbar för att de ska tycka lika mycket m att vara i båda avdelningarna ch ha med sig en säkerhet avsett m man är flicka eller pjke Kanske kan vi vara ännu ett steg på väg att sudda ut könsgränserna här, då det visar sig att majriteten av eleverna faktiskt vill vara i båda köken. Det blir dck lite mtsägelsefullt när jag frågade vad de trr sig kmma att jbba med i framtiden. Det visade sig att frtfarande är det traditinen sm styr ch det var en majritet av pjkar sm sade sig vilja jbba i varmkök respektive majritet av flickr sm ville jbba i kallköket, men även där hade jag ett resultat sm visade att det även var ett antal pjkar (5 stycken) sm trdde sig i framtiden att de skulle jbba sm kallskänka ch att det var ett antal flickr (7 stycken) sm trdde att de skulle jbba i varmköket så jag väljer att tr på den frtsatta trenden att vi är på väg att sudda ut gränserna. 27

28 14. Vad säger branschflket. Jag har även gjrt infrmella intervjuer med människr sm jbbat länge inm restaurangbranschen för att se hur de har sett/ser på synen på flickr ch pjkar över tid. I min frågeställning så vill jag ta reda på hur arbetsgivaren ser på flickr ch pjkar ch dess psitin i köket ch även hur arbetsgivaren ser på flickr ch pjkar vid en eventuell kmmande anställning. Jag ställde samma frågr till båda restaurangerna. Hur såg det ut i restaurangköken när du började jbba en gång i tiden? Anser du att ni jbbar jämställt på restaurangen? Vid en eventuell nyanställning, spelar kön någn rll då? Hur gör ni när det kmmer en elev från restaurangsklan till er på praktik, gör ni någn skillnad på m det kmmer en kille eller en tjej? Vilken avdelning hamnar eleven i först, kallkök eller varmkök? 14.1 Intervju ett. Den första restaurangen jag var på är en lite mindre A la carte restaurang. De sysslar både med lunchservering ch på kvällarna har de en A la carte matsal, msätter ca 11 M SEK. Mannen jag talar med har jbbat där sedan många år tillbaka ch kan därför ge sin versin av en histrisk bild av hur han har upplevt skillnaden på flickr ch pjkar från förr till nu. Jag ber hnm berätta hur det såg ut på restaurangen när han en gång började jbba. Han berättar att för ca 20 år sedan när han började jbba på restaurangen så var det enbart män sm jbbade i det varma köket ch de hade en kvinna sm jbbade sm kallskänka, de gånger hn var ledig så förberedde hn de uppgifter sm skulle göras i kallskänken ch sedan så gick någn utav männen in ch rdnade till det sista ch skickade fram det sm skulle serveras från kallskänkssidan. Kvinnan sm jbbade på restaurangen gick däremt aldrig över i varmköket ch arbetade där, utan var hn på jbbet så var hn i kallskänken ch någt annat var helt tänkbart. Mannen jag talar med berättar att förr så höll man mer på sina psitiner, det fanns en slags rangrdning, detta gällde även bland männen, man var anställd sm köksmästare, första eller andra kck, 28

29 kallskänka ch nisse. Nissen var en alltiall sm fick rycka in ch göra enklare sysslr sm en förberedelse till kckarna, nissen var i regel en yngre pjke. Mannen berättar att det har skett förändringar över tidens gång ch att gränserna suddas ut allt mer ch i dagsläget på restaurangen så jbbar det två män ch en kvinna, men de går runt alla på de lika statinerna sm köket har ch hjälps åt med alla förekmmande uppgifter sm finns i köket. Nissen lever till viss del kvar men används mer på smmaren när det är större tryck på restaurangen ch de behöver förbereda mer, nissen kan i dag vara både en flicka eller pjke. Det viktiga idag är inte vilket kön man tillhör utan att de finns en bred kmpetens, nyfikenhet ch vilja att utvecklas ch att persnkemin fungerar. Den är särskilt viktig betnar mannen. Fungerar det inte ss i mellan skulle vi inte kunna få fram ch hålla en jämn kvalité på maten ch det är ju det vi lever på, bra rykte ger mer ätande människr på restaurangen. Vi jbbar ckså i ett relativt litet kök så då är det ännu viktigare att vi förstår varandra, men det skulle precis lika gärna kunna vara två kvinnr ch en man sm jbbade här, kön spelar sm sagt ingen rll. Att gränserna har suddats ut allt mer berr dels på att hela samhället i sig har förändrats ch har blivit mer jämställt, men det har även en eknmisk aspekt, sm arbetsgivare berättar mannen att han vill ha en bred kmpetens så att vi det inte blir så sårbart m någn är sjuk eller behöver vara ledig. Det sm krävs är att de sm jbbar hs ss måste kunna gå in i båda köken avsett vilket kön de tillhör. Jag frågar m han tycker att de jbbar jämställd på restaurangen idag? Mannen svarar att han upplever det sm att de är väldigt jämställda. Vi delar på alla förekmmande uppgifter ch sysslr ch det spelar ingen rll vem av ss sm gör vad, vi går runt här ch jbbar sm ett team ch det är aldrig någn sm tänker på m det är en man eller kvinna sm utför uppgiften. Jag ställer frågan m han skulle anställa någn idag ch det kmmer in en ansökan från en kvinna ch en från en man, de är likvärdiga i kmpetens, vem skulle han välja? Spntant svarar mannen, då skulle det vara persnkemin sm avgjrde, men vid en liten eftertanke kanske det skulle kunna spela in till viss del m kvinnan var i en ålder där det kanske var eventuella barn på gång. Det kunde det ju skapa vissa prblem för hnm sm arbetsgivare då han i så fall måste söka efter en ersättare, han ville gärna ha samma persnal anställda hs sig under en lång tid. Ja kanske ch med viss tvekan i sitt svar säger han att han skulle välja mannen då, men enbart m de var likvärdiga i kmpetens, hade kvinnan bättre kmpetens ch fungerade bra med persnkemin skulle han abslut utan tvekan anställa henne. Han talar ckså m att jargngen inm restaurang kan vara ganska rå men hjärtlig ch det allra bästa var när man jbbade i mixade arbetslag, det blir en lite mjukare tn när det är en kvinna med i arbetet eller vice versa. Mannen berättar att under några år var de enbart män sm jbbade på restaurangen ch de delade på alla sysslr men att språket blev ganska grvt. 29

30 Han har aldrig under sina år inm restaurangen enbart arbetat med kvinnr, men han skulle tycka att det hade varit trevligt ch intressant att få göra det någn gång, men det allra bästa är ändå att jbba i mixade lag. Sedan frågade jag hur de gör när det kmmer en elev från restaurangsklan ch ska praktisera hs er? Gör ni någn skillnad på m det kmmer en kille eller tjej? Vilken avdelning hamnar eleven ftast i först? Mannen säger att eleverna ftast börjar i kallskänken ch det är avsett m det är en kille eller tjej sm kmmer. I regel blir det lite lättare för både ss ch eleven att de börjar där Svensk restaurangtraditin är en bärande del i utbildningen. (sklverket.se) Det råder alltid en viss nervsitet hs eleven m det är första gången de är där på praktik ch det brukar ftast ha en lugnande inverkan på dem att börja i kallskänken, men sen får de självklart kmma in på den varma sidan med. Eleverna är viktiga för ss, de är ju våra framtida anställda ch jag vill ju sm arbetsgivare att de ska ha en bred kmpetens ch inte vara rädda för att gå in i det varma köket. Sen berr det ckså på hur framåt eleven är, vissa elever tycker att det känns tryggare att vara kvar i kallskänken ch då kan det hända att de är där större delen av sin praktik ch det är ingen skillnad på m det är en flicka eller pjke, vi har haft båda delarna här ch är eleven lite framåt ch nyfiken så försöker vi se till att de får lika str del i båda köken. Ibland händer det att eleven är ch praktiserar mer än en gång hs ss ch vid andra periden så går eleven ftast in i det varma köket direkt m han eller hn vill det, vi försöker att lyssna på vad eleven vill lära sig mer av ch försöker att ha en löpande dialg med dem Intervju två. Den skedde på ett större knferenshtell, de har en msättning på ca 55 Mkr ch de har både lunch ch kvällsservering ch har mycket knferensmiddagar såväl stra sm små sällskap. Jag talar först med en man sm jbbar sm första kck ch har jbbat många år inm restaurangen, jag talar även med en kvinna sm även hn har jbbat många år inm samma restaurang för att få höra hennes åsikt m hur hn har sett på restaurangmiljön, kvinnan har inte jbbat lika många år sm mannen men har str erfarenhet. Kvinnan är anställd sm en av två kallskänkr ch hn går även in ch jbbar på den varma sidan m det skulle behövas, men hennes huvudsakliga uppgift är att jbba sm kallsänka. Intervjun börjar på samma sätt sm den förra, jag frågar m hur han såg på köksarbetet förr fram till nu. Mannen berättar att förr så var det enbart män sm jbbade i det varma köket ch att de då hade två kallskänkr sm enbart jbbade sm kallskänkr ch de var båda två kvinnr, männen i det varma köket gick aldrig över på den kalla sidan utan det fick de två kvinnrna sköta ch de 30