Må bra själv på något vis - DITT vis! Vad behöver vi för att må bra?

Transkript

1 Vad behöver vi för att må bra? Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslr sm fungerar. Gd självkänsla. Gda relatiner. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem. 1 Må bra själv på någt vis - DITT vis! Hur ska man leva, frågade mig i ett brev en sm jag tänkt ställa samma fråga. Nu ch sm alltid förr, vilket framgår van, är inga frågr av sådan vikt sm de naiva. Wislawa Symbrska Det mänskliga dramat handlar m att försöka kmma underfund med vad sm är ch vad sm inte är av betydelse i ett ändligt liv. Jseph Epstein, Friendship: An Expsé 3 4 Saker flk försöker med för att övervinna sin nedstämdhet Islerar sig Umgås med andra Grubblar över vad sm rsakat depressinen Läser, ser på TV, går på bi, spelar videspel, lägger pussel Äter Dricker Sver Mtinerar Shppar Saker flk försöker med för att övervinna sin nedstämdhet Lyssnar på musik Tar itu med någn enkel uppgift sm man försummat Förbättrar sin självkänsla Kgnitiv mstrukturering Hjälper andra sm har det svårt Ideellt arbete Vänder sig till en högre makt Diane Tice 1993 Diane Tice

2 Det allra viktigaste du kan göra själv är att ta emt ch fullfölja föreslagen, vetenskapligt dkumenterad, behandling Lär Dig så mycket sm möjligt m sjukdmen Psykterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling Infrmatinsbrschyrer för patienter Ppulärvetenskapliga böcker Självbigrafiska böcker Internet Föreningen Balans Patient- ch anhörigutbildningar 7 8 Frågr kring depressinstillståndet Frågr kring depressinstillståndet På vilket sätt inverkar depressinen negativt i ditt liv? Hur försämrar den dina relatiner? Vilka nyttiga saker låter du bli att göra på grund av den? Vill du låta den behärska ditt liv eller vill du själv behärska ditt liv? Hur vill depressinen att du ska tänka m lika saker? Hur skulle du själv vilja tänka m dem? När har du lyckats förhindra depressinen från att behärska dina tankar eller handlingar? Hur har du betett dig när den inte har lyckats inverka på dina tankar ch handlingar? Hur kan du på förhand förbereda dig mt depressinens försök att behärska ditt liv? 9 Okänd källa, Affektivt Centrum, St Göran 10 Okänd källa, Affektivt Centrum, St Göran Frågr kring depressinstillståndet Liten lathund 11 Om du skulle skriva ett brev till depressinen vad skulle du då vilja säga? Kanske har du ckså haft någn nytta av den? Nämn någt värdefullt sm den har lärt dig. Vad behöver du göra för att depressinens makt över ditt liv ska minska ch din egen makt över ditt liv öka? Okänd källa, Affektivt Centrum, St Göran 12 Ta rdinerad medicin Sköt kntakterna med vården Lär dig så mycket sm möjligt m depressin Var uppmärksam på tecken på försämring Lev klkt undvik situatiner sm kan göra Dig sårbar för nya depressiner håll rytmen stressa lagm slarva inte med sömnen var försiktig med alkhl rör på Dig gör saker Du tycker m umgås med människr Du mår bra av Tänk på hur Du tänker 2

3 Några enkla råd till dig sm är deprimerad Skyddsfaktrer här ch nu Gå med i en patientförening. Acceptera dig själv sm du är. Var öppen med hur du mår ch dina begränsningar. Minska vardagsstressen. Ta regelbundna pauser. Sänk kraven. Slarva inte med sömnen. Rubba inte dygnsrytmen. Rör på dig. Skäm brt dig ch försök njuta av livet. Gd mat Varma bad Prmenader Sällskap Du tycker m Bi ch teater Böcker Vid prblem: tänk prblemlösande. Gda kunskaper m sjukdmen ch dess behandling. Anhöriga utbildade m sjukdmen ch hur de kan hjälpa till. Invlverade anhöriga ch gtt nätverk. Gtt samarbete med vården. Tar rdinerad medicinering. Kännedm m egen stresskänslighet. Kunskap m hur man hanterar sina stressfaktrer Lagm stra krav. Regelbunden livsföring. Gd livssituatin. Uppmärksamhet på tidiga tecken till försämring. Ta itu med eventuell försämring tidigt ch ratinellt. Handlingsplan/krisplan Några saker du helst bör undvika Vad kan man själv göra vid försämring? Stra ch viktiga beslut. Påtagliga förändringar. Flytta Byta arbete Starta skilsmässprcesser Stra eknmiska transaktiner. Långa ch dyra resr. Större sällskap. Gräl ch hårda argument. Krav på att rycka upp sig. Att ge upp. Stig upp ch lägg dig på bestämda tider, var särskilt nga med att ej ligga kvar i sängen på förmiddagen. För ett så regelbundet dagligt liv sm möjligt, planera dagen. Regelbundna måltider. Var nga med medicineringen. Utnyttja dagsljuset, ta en prmenad eller gör någn aktivitet var dag. Undvik alkhl. Försök att ha kntakt med någn persn varje dag. Okänd källa, Affektivt Centrum, St Göran/NSP Vägar att förebygga nya depressiner Vägar att förebygga nya depressiner Kunskap m depressin Aktiv delaktighet i behandlingen Frtsatt läkemedelsbehandling Underhållsbehandling med ECT Psykterapi (särskilt kgnitiv) Deltaga i stöd- ch undervisningsprgram Förebyggande livsstil Dygnsrytm Fasta rutiner Gda relatiner ch gtt scialt stöd Lärdm från tidigare depressiner Identifiera ch förebygga sårbarhetsfaktrer Uppmärksamhet på situatiner sm kan utlösa nya episder Uppmärksamhet på återkmst av tidiga sjukdmstecken Rutiner för snabba mtåtgärder när dessa bserveras Rutiner för att minska knsekvenserna

4 Att förebygga mani A. Känn igen dina varningssignaler 1. Man saknar ftast både sjukdmskänsla ch sjukdmsinsikt 2. Skyller allt på andra persner ch yttre faktrer 3. Lista tidiga symtm på mani ch depressin 4. Förebygg suicidbeteende B. Behåll en gd rytm Sömn, arbete, stress ch engagemang C. Ta din medicin Ha extra sömnmedicin hemma D. Undvik alkhl ch andra bruk/missbruk E. Ring mttagningen vid misstanke m begynnande försämring F. Lär känna anhöriga, skriv in att dm ska larma vb Var sm ett barn 20 Vila ch filsfera Växla mellan aktivitet ch vila Energi min 20 min 90 min 20 min Vilperider Tid Beröring Djur

5 Natur Sl, vind ch vatten Himmel ch hav En liten stuga på landet Ormar Mtin Kvinnr sm inte är utbrända trts hög stress Balans i livet - mellan jbb, hushållsarbete, sciala relatiner, fritidsaktiviteter, sömn. Vågar säga nej m de känner dig jäktade eller trötta. Reserverar tid för lustfyllda aktiviteter, saker sm ger energi. Pririterar ömsesidiga relatiner, avvecklar de sm tar mer energi än de ger. Gör meningsfulla saker. Vardagen upplevs meningsfull på alla mråden. Tillvarn upplevs hanterbar, läget under kntrll (bl a tack vare realistisk tidsuppfattning). 29 Carita Håkanssn: Engagement in in ccupatins amng wmen f wrking age. Indicatrs f health and stress,

6 Till detta kan lämpligen fgas De flesta kmplexa mänskliga prblem är lösbara. Aarn Antnvskys begrepp KASAM. För att vi ska må bra behöver vi en Känsla Av SAMmanhang: Begriplighet Meningsfullhet Hanterbarhet (Aarn Antnvsky, Hälsans mysterium) Saker händer hela tiden. Hur jag FÖRHÅLLER MIG till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Förväntan på ett smärtfritt liv skapar prblem ch ytterligare lidande. Släpa sten eller bygga katedral? 31 Vad VILL JAG GÖRA MED MITT LIV, trts mitt lidande ch mina prblem? 32 Stresströskeln Vi förrenar vårt närvarande med minnen från det förflutna ch r för framtiden. Om vi låter bli ruminerandet försvinner behaget. Det händer saker hela tiden, förr eller senare. Jag är inte kregrafen i mitt liv, utan saker händer. Förväntan på ett smärtfritt liv skapar prblem ch ytterligare lidande. De flesta kmplexa mänskliga prblem är lösbara. Hur förhåller jag mig till det sm händer mig i livet är den viktigaste frågan. Defusin tr inte på allt du trr! Hjälp den andre ch dig själv - hitta sina värdegrunder. Genmskåda livsfällrna ch inse att shpping, utseendefkusering ch jakt på lycka inte gör dig lyckligare. 33 Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. När stresströskeln överskrids ökar de kgnitiva förvrängningarna kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Dessa försvarssystem är dck inte alltid så funktinella i vårt nuvarande samhälle. 34 Stresströskeln varierar med mständigheterna Vilka är dina svaga punkter? Sårbarhetsfaktrer sänker stresströskeln! Hunger Ilska (anger) Ensam (lnely) HALT Trött (tired) Sömnbrist Smärta ch värk Drger Förluster Förändrad livssituatin Knflikter För att i görligaste mån behålla kntrllen över dina tankar, känslr ch handlingar är det viktigt att du minimerar dina sårbarhetsfaktrer

7 Mina sårbarhetsfaktrer saker jag mår sämre av eller riskerar bli sjuk av igen Uppmärksamhet på återkmst av tidiga sjukdmstecken, tidiga varningstecken Identifiera allt Du kmmer på. Stress Ensamhet Människr Knflikter Situatiner Händelser Livsstil Dygnsrytm Arbetsmiljön Alkhl/drger Undvik/åtgärda dem Mina tidigare depressiner har börjat med följande symtm: Om jag eller mina anhöriga märker någt av dessa symtm ska vi vidtaga följande åtgärder: 1. (Kntakta min läkare) 2. (Ta kntakt med ) 3. ( ) KRISPLAN Tidiga varningstecken vid depressin Tidiga tecken vid uppvarvning Vad ska patienten göra Vem ska kntaktas Vad närstående ska göra Vad psykiatrin ska göra -Drar sig undan sciala sammanhang -Ökat sömnbehv -Ökat gdissug -Pessimistisk -Idéer m nya prjekt -Säljer in idéer till mgivningen -Stark köplust -Irritatin -Mnitrera sitt stämningsläge med hjälp av stämningsdagbk -Använda tekniker att hantera knflikter enligt mdell -Upprätthålla rutiner -Ta sina mediciner ch äta regelbundet -Ta kntakt med sin vårdgivare -Upprätthålla tider med sjukvården Familjen får ta kntakt med Affektivt centrum vid tidiga tecken eller r över att x börjar må dåligt. -Stöd att upprätthålla vardagsrutiner. -Påminna m medicinering -Ta kntakt med behandlare vid Affektivt centrum i ett tidigt läge -Erbjuda bedömning -Ställningstagande till ev medicinändring -Stödsamtal med fkus att hantera vardagen -Kntinuitet, erbjuda telefntillgänglighet -Prblemlösning Ökad återfallsrisk 1. Antal tidigare episder 2. Tidig första episd 3. Depressinssjukdm i släkten 4. Betydelsefulla förluster 5. Cgnitive reactivity t sad mds what sad mds d t yur way f thinking 1-4 är brtm vår kntrll Psykiatrins åtgärder i en akutsituatin -Bedömning ch ställningstagande till inläggning -Erbjuda uppföljning ch utvärdera stämningsläget 40 Kgnitiv mdell för återfallsrisk Slutsatser Depressinsepisd Negativt tänkande Tillfrisknad Icke-negativt tänkande Inget återfall Neg thinking nipped in the bud Neg thinking reestablished Återfall Depressinen efterlämnar ett ärr. En assciatinstendens mellan de psykiska prcesserna (tänkande, kännande, minne, hpplöshet, sv) är upparbetad ch aktiveras vid påfrestningar. Samma sak med de suicidala tankarna sm prmt reaktiveras vid humörssvängningar eller nya depressinsepisder

8 Effect f md challenge Differential activatin Depressed md, never depressed Depressed md, recvered depressed Depressed md Negative Selfreferent thinking Hpelessness Memry bias Aktiverar inte de kgnitiva depressinsprcesserna Aktiverar de dysfunktinella kgnitiva strukturerna / prcesserna Deprimerad patient Dysfunctinal attitudes Fatigue Differential activatin Mindfulness Nndepressed Self-referent thinking nrmal Hpelessness reduced Memry unbiased Mindfullness-baserad kgnitiv terapi för att förebygga återfall /nya depressiner Halverar återfallsrisken för dem sm haft tre eller fler skv Ingen effekt vid färre skv Attitudes nrmal Fatigue nrmal Tillfrisknad patient Mindfulness (medveten närvar, sinnesnärvar, intentinal awareness) Stressr SOAL (SOARL) Mindfulness is the awareness that emerges frm paying attentin n purpse in the present mment nn-judgementally t things as they are Jn Kabat-Zinn Stanna upp Observera Acceptera Respndera Låt gå Kntrll över stressrn Insikt, avslappning, stressreducerande beteende på sikt

9 Lådan Centrering Centrering Centrering