KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN

Transkript

1 Bilaga 3 handläggning inm äldremsrgen BILAGA 3 KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN Knsten att möta en hel människa DEL I - Handledning 1

2 handläggning inm äldremsrgen Stckhlm stads kartläggningsinstrument Det finns ett antal förhållningssätt ch utgångspunkter sm präglar genmförandet av vår kartläggning av äldres behv. Dessa finns bl.a. beskrivna i Scialtjänstlagen, Stckhlms stads äldreplan , Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SL ch LSS inm äldremsrg samt Scialstyrelsens föreskrifter. Det handlar m att se den enskilde sm en människa med en unik persnlighet ch unika behv ch känslr. Det handlar m att se den samlade situatinen ch inte bara enskilda delar ch avgränsade behv sm finns i den enskildes vardag. Genm att föra samtal kring sciala, bilgiska, psyklgiska, kulturella ch medicinska frågr får vi möjlighet att ta del av hela människans situatin ch det sammanhang hn lever i. De insatser Stckhlms stad ger ska stärka den enskildes möjlighet att leva ett bra, tryggt ch meningsfullt liv. Det handlar m att stärka livskvaliteten, m att stödja utan att överta den enskildes egna krafter ch funktiner samt m att stärka den enskildes möjligheter att frtsätta leva ett självständigt liv. Förhållningssätt ch grundsyn se hela människan Vi utgår från: hela människan ch hennes samlade situatin individen ch hennes unika behv den enskildes delaktighet ch inflytande den enskildes livskvalitet ch hennes möjlighet att b ch leva under trygga ch meningsfulla villkr att stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv 2

3 handläggning inm äldremsrgen Varför ett kartläggningsinstrument? Detta instrument är tänkt att vara ett hjälpmedel för dig sm möter en människa sm behöver scialtjänstens bistånd. Det tar på ett lättillgängligt sätt upp alla de mråden sm kan vara aktuella i en människas liv. Livsmrådena är beskrivna genm exempel på frågemråden ch handläggaren måste planera sitt möte med den enskilde utifrån vad ansökan gäller. I de flesta fallen, ch särskilt när ansökan är tydlig, kan det vara av str vikt att göra en hel kartläggning. Till exempel m persnen befinner sig i ett tidigare stadium av demens. Infrmatin sm är mycket viktig att ha när han/hn inte själv kan berätta. Utgångspunkten är att se en hel människa. En människa för vilken bilgiska, psyklgiska, sciala ch kulturella aspekter samverkar ch skapar den livskvalitet ch hälsa sm hn eller han upplever. Sm man frågar får man svar Det är ett påstående sm i allt väsentligt stämmer alldeles utmärkt. Det man kan tillägga är ckså att man hör det man vill höra/förväntar sig att höra. Därför är det viktigt att man funderar över vilka utgångspunkter man valt för mötet. För att se en hel människa måste vi sm sagt lyfta in bilgiska, sciala, kulturella ch psyklgiska aspekter. Därför behöver vi veta hur det varit, hur det är nu ch hur persnen vill att det ska vara. På så sätt kan vi träffa rätt när vi sätter ett mål för biståndet. Exempel: MAT kan ha många dimensiner. Att bli mätt Hälsperspektiv Gemenskap Identitet Intresse Kulturell ch religiös dimensin Träning Begränsning Osv. Målet med kartläggningen Målet med kartläggningen är att tillsammans med den enskilde frmulera ett mål för biståndet. Ett mål sm tar sin utgångspunkt i det salutgena synsättet ch ger handläggare ch verksamhet en tydlig bild av vad biståndet ska leda till. Kartläggningsinstrumentet ska hjälpa till att flytta fkus från 3

4 handläggning inm äldremsrgen kan/kan inte till ett plan där den enskildes mål blir tydliga utifrån vad han eller hn upplever sm gd livskvalitet ch gd hälsa. Handläggarens rll Instrumentet tar inte över din prfessin i själva mötet utan ska fungera sm ett redskap för ett gtt möte. Handledningen ska ge dig grundläggande kunskaper för att öka kvaliteten i detta möte. Avgörande för hur du lyckas använda instrumentet är att du utgår från det salutgena synsättet. Målet är att öka livskvalitet ch bidra till en ökad känsla av gd hälsa. Där är KASAM ett viktigt begrepp. Känner den du möter att hn/han har sådant sm skapar mtivatin ch engagemang i livet. Förstår man vad sm krävs för att klara sin livsföring ch nå sina mål ch har man tillgång till det sm krävs? Först kmmer en krt beskrivning av nämnda begrepp, sedan följer grundläggande teri, tips ch annat sm ett stöd för dig att utveckla dina färdigheter i att använda instrumentet. Det är alltså du sm handläggare sm utvecklar dina färdigheter att använda detta instrument. Du måste liksm den enskilde vara bekväm i situatinen. Då blir resultatet bäst. Vad får denne man hjälp med? Förflytta sig eftersm han inte kan gå själv? Se på slutspelet i hckey? Odla en spirande rmans? Vad är i så fall målet? 4

5 handläggning inm äldremsrgen Bilgisk varelse Krpp funktiner, skadr, sjukdmar, ålder, styrkr sv. Scial varelse Var ch en är ingen någn är man bara med andra. Min relatin till andra människr ch betydelsen av den kultur (civilisatin) jag lever i. Psyklgisk varelse Persnlighet Vem är jag? Hur skiljer jag mig från andra? Mitt unika jag. Kgnitin Tankar, planer ch förväntningar. Hur bearbetar jag infrmatin. Scialt Hur mina tankar, beteenden ch känslr påverkas av andra människr. Utveckling Hur förändras jag genm livet? Genm scial, kulturell ch fysisk inverkan förändras jag genm barn-, ungdms-, vuxen- ch åldrandestadierna. Klinisk mentala störningar, riskbeteende, utvecklingsstörning. 5

6 handläggning inm äldremsrgen Salutgent synsätt Individen sedd ur ett hälsperspektiv. Kan vara mer eller mindre sjuk men ändå uppleva att hälsan är gd. Vad gör hälsan gd? Friskfaktrer se hela människan, bilgiskt, scialt, kulturellt ch psyklgiskt. De består av hälsfrämjande faktrer ch mvärldsfaktrer. KASAM känsla av sammanhang påverkar starkt en människas förmåga till cping, förmågan att hantera stress (se nästa sida), sm i sin tur är en avgörande byggsten för upplevelsen av gd hälsa. Hälsfrämjande faktrer gd scial kapacitet, psitivt självförtrende, självständighet, framgångsrik cping, intelligens, kreativitet, utveckling av speciella intressen ch hbbies, impulskntrll, hög aktivitet ch energi, att se egna lösningar på prblem. Omvärldsfaktrer bra familjeförhållanden, andra stödjande vuxna, nätverk, att hjälpa andra, göra meningsfulla ch betydelsefulla saker. Målen frmuleras utifrån ett hälsperspektiv. Klkt reflekterat m mtivatin: Omtiverad är den sm inte vill det jag vill att den ska vilja. PATOGENT SYNSÄTT Individen ur ett sjukdms/skadeperspektiv. Hälsa sm frånvar av sjukdm/skada. Fkus på att minimera brister. Kan inte till kan. Målen frmuleras utifrån ett funktinsperspektiv 6

7 handläggning inm äldremsrgen KASAM känslan av sammanhang Meningsfullhet mtivatin I vilken utsträckning känner man att livet är värt att leva. (Min mening med livet. Varför gör jag saker sm att kliva upp på mrgnen, duscha varje dag, se på 22-nyheterna, sitter timmar i telefn med bästa vännen, träna, vara barnvakt åt barnbarnen, flyttar ihp med någn ch så vidare?) Delaktighet, mtivatin, engagemang, mening, hpp, gemenskap ch tillhörighet. Begriplighet kll på läget Att stimuli/krav upplevs sm förutsägbara ch tydliga i stället för katiska ch förklarliga. (Jag vet vad sm krävs i respektive situatin. Hungrig = behöver äta) Förutsägbarhet, kunskap, infrmatin, struktur ch regelbundenhet. Hanterbarhet att ha tillgång Beskriver vilka resurser man har till sitt förfgande för att möta de krav man utsätts för. Jag har/har inte tillgång till det sm krävs i respektive situatin. (Jag kan själv planera, laga mat ch äta eller jag får bra hjälp av hemtjänsten för detta.) Resurser, tillgångar, rimlig belastning ch möjlighet att påverka. 7

8 handläggning inm äldremsrgen Att behöva hjälp av någn annan Att vara i en situatin där man behöver hjälp på någt sätt innebär en str stress för ss människr. Att vara självständig är ett centralt behv hs ss alla. Man väljer då en strategi för att hantera stressen. COPING kallas det. Cpingstrategierna kan vara lösningsfkuserade eller känslfkuserade. KASAM ch COPING Stark KASAM ökar möjligheterna till en gd cpingförmåga genm förmågan till rdning ch mening i livet. De känslr sm väcks kan hjälpa persnen till val av handling så att tanke, känsla ch handling hänger samman. Svag KASAM ökar risken för att situatiner i högre grad upplevs katiska ch meningslösa, vilket bidrar till bristande cpingförmåga. Destruktiv cping Flykt undvikande bedövande knfrntatin rigiditet - självkritisk diskvalificering - anpassning. Framgångsrik cping Förhandla prblemlösning - scialt stöd prfessinellt stöd ptimism humr psitiv mfrmulering jämförelse - önsketänkande magiskt tänkande. Den du möter befinner sig alltså i en situatin där hn/han använder sig av någn strategi för att ta hand m den stress sm läget rsakat. 8

9 handläggning inm äldremsrgen Kvalitativa intervjuer ett gtt möte En kvalitativ intervju handlar m att ställa enkla ch raka frågr sm ger kmplexa ch innehållsrika svar. Syftet är att se mönster ch hur lika variabler påverkar varandra. Mönstret innebär att se hur bilgiska, psyklgiska, sciala ch kulturella aspekter av tillvarn samspelar ch skapar en människas upplevelse av livskvalitet. Dessutm kan du ckså värdera en människas KASAM känsla av sammanhang. Har man mening i sitt liv? Förstår man hur man hanterar kraven sm ställs för att klara livsföringen? Har man de redskap sm behövs? Detta sammantaget hjälper till att frmulera individuella mål, bedöma ch besluta m bistånd samt ge förutsättningar för gd kvalitet i utförandet av hjälpen/stödet. Det i sin tur ska bidra till persnens upplevelse av gd hälsa ch gd livskvalitet. När du intervjuar har du en intervjuguide. Den består av delmråden (livsmråden) sm är ganska stra. Varje livsmråde har exempel på frågemråden av alla de slag. Innan intervjun måste du förbereda sig. Den eller de första frågrna kan vara helt avgörande för hur resten av intervjun kmmer att flyta. Ett exempel på en öppningsfråga kan vara: Vill du beskriva anledningen till att vi träffas i dag? Intervjuguide En bra start En bra förberedelse betyder att du gjrt sig väl förtrgen med livsmrådena ch dess frågemråden. Du behöver inte kunna dem utantill men ju lättare du navigerar i materialet dest bättre blir mötet. Vad vill du att det här ska leda till? Den intervjuade berättar ch du lyssnar aktivt. Kartläggningen gör du därefter ch för anteckningar sm du brukar. 9

10 handläggning inm äldremsrgen Att få BERÄTTA har en viktig funktin, nämligen: Att sätta rd på Att bli hörd. Att känna att någn bryr sig. Att skapa framtiden (hpp). Att LYSSNA är A ch O för handläggaren. Lyssna efter vem ch vad sm är viktigt. Låt bli att värdera. Låt bli att lösa prblem. Ta inte ställning. Ge sällan råd. Skapa förtrende Förutsättningar Prcessen att skapa förtrende påverkas av många saker. Den är redan påverkad av persnens tidigare erfarenheter av kmmunen, handläggare, utförda insatser, andras erfarenheter, mediebevakning m.m. Att skapa förtrende i mötet när kartläggningen görs påbörjas alltså långt innan ch pågår alltjämt. Förtrendet kan ckså vara resultatet av hur det faktiskt blev. En hel människa Ett DÅ, NU ch SEDAN perspektiv är betydelsefullt i intervjun. Är nu en skillnad mt förr? Hur vill man att det ska bli sedan. Sciala, bilgiska, kulturella, medicinska ch psyklgiska aspekter av en människas liv skapar den helhet vi behöver för att ge rätt ch gd msrg. I mötet är det viktigt att se en HEL MÄNNISKA. En förflyttning man inte klarar själv är inte bara en bilgisk brist. Den kan i ännu högre grad vara förutsättningen för att fungera scialt eller ha str psyklgisk påverkan m persnen till exempel har en prgredierande sjukdm/skada. Det kan ckså ha str betydelse hur rörlig man varit tidigare, hur stark behvet av autnmi är eller vad man varit tvungen att ge upp på grund av sina svårigheter att förflytta sig. Det är alltså meningen med att förflytta sig sm är viktig. En del saker klarar den enskilde själv m han/hn får tid att frmulera sig ch fundera tillsammans med någn m vad sm skulle kunna bidra till en lösning på prblemet. En del behöver scialtjänsten hjälpa till med. 10

11 handläggning inm äldremsrgen Att tänka på Var TYDLIG var klar ch tydlig när du infrmerar m hur ch varför intervjun görs ch scialtjänstens uppgift. Den enskilde/anhörig är EXPERT på sig ch sitt. Ge intervjun den TID sm är nödvändig. ANALYSERA INTE under intervjun det är materialet du ska analysera. Knkreta frågr m handlingar, beteenden ch aktiviteter ger dig även svar på hur man känner, upplever ch tänker. EMPATI att gå i någn annans mckasiner sm indianen säger. En människas uppfattning m sin situatin ch sin mgivning påverkar hennes sätt att handla ch betrakta andra människr. Ett empatiskt förhållningssätt är nyckeln till att se hela människan ch förstå den aktuella situatinen. RESPEKT Det är bra att kunna ställa sig på samma nivå sm den intervjuade. Den enskilde är expert på sig. Intervjuaren på sin prfessin. Man får emellertid aldrig glömma att det ckså finns en str skillnad i maktförhållandet. Makten att besluta ligger hs handläggaren. TITTA PÅ den du intervjuar. Det bidrar starkt till att du visar ditt intresse ch på köpet får du mer infrmatin. SAMMANFATTA Den sammanfattning sm görs på plats är inte att göra någn tlkning eller analys av materialet. Det gör du sedan. Sammanfattningen innehåller den ansökan sm frmulerades, beskrivning av vad man vill att det ska leda till, vad du sm handläggare kmmer att göra nu. Eventuell frmell infrmatin. Du har ansökt m Du vill att det ska leda till att Vi har pratat m Finns det någt du vill tillägga? 11

12 handläggning inm äldremsrgen Sm man frågar får man svar ENKLA ch RAKA frågr. Det är lättare sagt än gjrt men man kan träna upp sig. Oj! Det blev TYST. Det är helt kej. Tystnaden är ett bra medel att låta någn tänka ch tala färdigt. Det kanske man behöver Själv ckså. Frågrna kmmer sällan sm ett rinnande vatten ch m så vre skulle det bli lite jbbigt. HYPOTETISKA frågr av arten Om så krånglar till det ch blir ledande utifrån ditt sätt att se på saker. RETROSPEKTIVA frågr - frågr m hur det var då kan vara en fälla. Det man egentligen får svar på är hur man ser nu på hur det var då. Då kan det vara bättre att fråga m eller hur man tycker att det förändrats mt förut. Varför inte VARFÖR? Sådana frågr upplevs fta sm ifrågasättande. Likaså Hur kan det kmma sig. MEN alltså, vahettere, liksm, typ, är rd sm ska undvikas. Börja inte med rdet men eftersm man då förväntar sig ett mtsatsförhållande. Det var bra. Men Fråga inte genm att PÅSTÅ eller FÖRESLÅ. Det är väl inte så att. Skulle det kännas bättre m. FORTSÄTT FRÅGA i stället för att lägga fram en egen tlkning. Är man säker på vad den intervjuade menade så bör man fråga vidare. Att presentera en egen tlkning innebär att man påstår någt ch för vissa ska det mycket till innan de uppger en avvikande mening m man förstått fel. JAG FÖRSTÅR ska användas sparsamt. Att tr sig förstå innan man verkligen gör det kan förstöra mycket. Ett jag förstår kan bli lcket på Jag förstår kan ckså på rätt ställe inbjuda till att berätta mer. AVSLUTA INTERVJUN det är inte så vanligt att viktig infrmatin kmmer från den intervjuade när skr ch jacka ska på i hallen. Då har förhållandet ändrats mellan er båda ch den intervjuade är mer avslappnad. Kartläggningen pågår fta tills man lämnat persnen. 12

13 handläggning inm äldremsrgen Hur ställer man de knkreta frågrna då? För att få svar sm inrymmer både bilgiska, sciala, kulturella ch psyklgiska aspekter i den enskildes liv så frågar man för att den intervjuade ska berätta. Man frågar sm sagt m handlingar, beteenden ch aktiviteter. Öppna frågr Exempel på öppna frågr är: Berätta m Hur gör du när Vad saknar du När vill/brukar du Hur fta På vilket sätt Var/vart skulle du Beskriv hur det har förändrats Hur har det varit tidigare Berätta mer m Hur menar du då Hur vill du att Om du jämför med hur det var tidigare Skalr Kan användas för att beskriva hur allvarligt ett prblem är, persnens känsla av mtivatin eller hpp. Hur angeläget någt är, framsteg eller tilliten någn känner för egna eller andras resurser. Exempel: Om 0 är när det varit sm värst ch 5 när det är riktigt bra var är du nu? Vad har du gjrt för att ta dig från 0 till 3? Vad behövs för att du ska ta dig till 4? Följdfrågr Följdfrågrna är mycket viktiga för då fångar du upp vad persnen verkligen vill ha sagt. Det kräver ckså att man lyssnar aktivt. Följdfrågrna ställer du givetvis ckså genm öppna frågr. 13

14 BEDÖMNINGSKANSLIET SID 14 (15) Stckhlm - Handledningen till intervjuguidens tillkmst Denna versin av handledning - kartläggning av behv är marbetad under våren 2009 av Äldreförvaltningens bedömningskansli samt arbetsgrupper från stadsdelsförvaltningarna Hägersten-Liljehlmen, Rinkeby-Kista, Södermalm ch Östermalm. Samtliga dkument sm kartläggningsinstrumentet, handledningen ch SLutredningsmallen har sitt ursprung i ett utvecklingsarbete av en arbetsgrupp inm Kmmunförbundet, FU Västernrrland. Utbildningar hösten 2009 för samtliga biståndshandläggare ch beställarchefer Det svåra samtalet - Trbjörn Brgegård Scialtjänstlagens intuitiner Eva Rönnbäck Samtalsmetdik - Gullers Länka: Scialtjänstlagen, Stckhlms stads äldreplan , Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SL ch LSS inm äldremsrg ch Scialstyrelsens föreskrifter Stckhlm. Swedenbrgsgatan 20 B Telefn Fax

15 SID 15 (15) FU Västernrrlands kartläggningsinstrument ch handledningens tillkmst Detta material är utfrmat hösten 2006 av en arbetsgrupp inm Kmmunförbundet, FU Västernrrland. I arbetsgruppen har sex av länets sju kmmuner varit representerade. Härnösand- Yvnne Sjölander Kramfrs Ann-Christin Westin Sllefteå Maria Jhanssn Sundsvall - Vernica Marsell Ånge Susanne Larssn Örnsköldsvik Britt Westerlund Arbetet har letts av Yvnne Löfblad, Örnsköldsviks kmmun. Materialet har granskats sm ett led i utvecklingsprjektet Kmpetensstegen av samtliga deltagande biståndshandläggare i Västernrrlands län. Referenser till handledningen. Samtal sm metd i utredning, Ingegerd Gavelin ch Ulla Rlin Utbildning i samtalsmetdik. Kvalitativa intervjuer, Jan Trst, Studentlitteratur, Antnwsky inte Maslw för en salutgen msrg ch vård, Westlund, Sjöberg, Frtbildningsförlaget Stckhlm. Swedenbrgsgatan 20 B Telefn Fax