Varför är folk inte på jobbet, några förslag. Vi vill veta hur vi ska göra, gärna i form av metoder och verktyg.

Transkript

1 Varför är flk inte på jbbet, några förslag Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm Nvember Medarbetaren är sjuk. 2. MA söker inte, eller tar inte emt, vård. 3. MA får vård, sm inte har effekt. 4. MA har en persnlighetsstörning. 5. MA dricker. 6. MA trivs inte med medarbetarna, mbbing, utfrysning, knflikter. 7. MA hinner inte jbba - mfattande privatliv, sjuka barn sv. 8. MA saknar nödvändig kmpetens. 9. Usel arbetsplats stress, rimliga krav, integritetsknflikter, ingen arbetsglädje sv. 10. Tråkiga ch meningslösa arbetsuppgifter. 11. Usel chef. 12. Bra chef, rimliga krav på hnm, dvs usel rganisatin. 8 Några möjliga insatser för att hålla flk på banan Rekrytera rätt medarbetare ch chefer vill, kan, rkar, passar in, ansvarstagande, stabil, självgående Gör det möjligt att trivas kultur, arbetsglädje, mening, gemenskap, stöd Rätt chef kunskap, tydlig, gtt hjärta, lämplig persnlighet, rätt mtiv Chefens ges rimliga förutsättningar stöd uppifrån, vettig egen chef, rimlig eknmisk situatin, utrymme för gd persnalvård, kunna styra belastningen Vi vill veta hur vi ska göra, gärna i frm av metder ch verktyg. Rimliga rganisatriska förutsättningar arbetsbörda, chef med befgenheter, integritet Kllektiv preventin rimlig stressnivå, balans krav/kntrll, balans ansträngning/belöning, scialt stöd, Maslach, KASAM, persn-envirnment fit, samtalsgrupper, mentrsprgram Individuell preventiv anpassning (utvecklingssamtal) vad behöver just Kalle för att trivas? Aktiv mnitrering (tät kntakt) hur mår Kalle, vad behöver han? Kllektiv mnitrering (enkäter, APT) hur mår gruppen i strt? Enkäter/besvärsskattningar: LUQSUS-K (LUCIE, QPS-Mismatch, S-UMS, KEDS) Identifiera de i riskznen för hälsa kunskap, känna till ch reagera på varningssignaler ch tidiga tecken, tid, intresse, rutiner, enkäter/skattningar Receptet: Att se ch förstå den ch det vi möter, vilket förutsätter gda kunskaper att förstå med. Då får man hjälp med hur man kan tänka. Kriskmpetens veta hur man stöttar människr vid trauma, srg ch livskris Stöd till de sm behöver det från chef, mentr, företagshälsvård, psykiatri Förstå ch stötta de med kmplicerad persnlighet Rehabiliteringsinsatser för drabbade kntakt med chef ch arbetsplats, ADA, företagshälsvård, samtalsgrupp, 9 psykterapi i grupp Några anledningar till att en människa är besvärlig Några anledningar till att en människa är besvärlig 1. Du själv Uppfattar inte den andre krrekt Prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag Orimliga förväntningar Du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt Du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati. 3. Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr. 4. Den andre Krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke). Missbruk, abstinens Psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm). Någn frm av kris. Kverulansparania/rättshaverism. Uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt. Orimliga förväntningar på livet ch andra människr, dömer därmed sig själv till lycka. Perfektinism är ingen framkmlig väg mt lycka, sinnesfrid ch gda relatiner. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl). Neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning). Brister i uppfstran - persnen är på ren svenska faktiskt hyfsad ch trevlig? Frågr: Vilka av vanstående rsaker är den besvärliges eget fel? Vad ska åtgärdas med kritik? Pedaggik? Autentisk feedback?

2 Arbetsmiljöutbildning i sammanfattning Hur är vi mt varandra här? Välj kllegr Må bra på jbbet i sammanfattning Akta dig för förnöjsamhetsfanatism - vi SKA inte trivas överallt Välj chef Om du trivs överallt, med allt ch alla, är det förmdligen någt fel på dig. Brist på integritet, egna övertygelser ch värderingar, överjag, samvete Att välja arbetsplats Dåliga chefer STRESS Integritetsknflikter Mbbning Orättvisr Besvärliga medarbetare Överdriven stress The cult f verwrk Knflikter Byråkrati Negativa människr Tråkiga arbetsuppgifter Rädsla för att förlra jbbet Brist på Happy actins Värstingarna? Naturligtvis är det trevligt med en arbetsplats där du får ägna dig åt det du brinner för, men i fel miljö bränns du ändå ut. Leta arbetsplats 1. vars värderingar överensstämmer med dina 2. med kllegr sm du tycker m ch trivs med, ch sm tycker m dig 3. med en riktigt bra chef

3 Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Behandla dina medarbetare väl! Trivs med sig själv, andra ch livet. Kmmer väl överens med andra. Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv. Smidig ch flexibel. Har humr ch perspektiv. Tar ansvar för sig själv ch sin inverkan på andra. 48 Har ni sådana här hs er? Skjuter upp arbetsuppgifter. Mtsätter sig uppgifter sm han eller hn inte vill utföra. Arbetar ineffektivt med sådana uppgifter. Klagar resnligt på krav. Glömmer åtaganden ch skyldigheter. Trr sig göra ett mycket bättre jbb än vad andra anser. Tar inte emt förslag från andra på ett knstruktivt sätt. Gör inte sin del av jbbet. Kritiserar chefer på ett skäligt ch mtiverat sätt. Passiv aggressin är ett syndrm sm består av Undvikande. Försenade eller inte alls utförda arbetsuppgifter. Bristande ljalitet. Hyperkritisk men dld inställning till chefer. Irriterbarhet. Missnöje med den egna persnen. Sciala anpassningsprblem. Sm synes starkt narcissistiska ch antisciala drag Vad menas med att ta ansvar? Scialt ansvar - ansvar för andras väl ch ve, för sådant de inte själva klarar ch behöver hjälp med, för att ingå avtal, för samhället. Persnligt ansvar - att ta ansvar för mig själv mitt eget liv mina handlingar mina känslr mina tankar mina värderingar min integritet vem är jag i världen min inverkan på andra Lagspelare. Kan kavla upp ärmarna när det behövs. Uppskattar schyssta puckar ch raka rör. Vill jbba hs ss. Förmåga till perspektiv ch humr. Strt hjärta. Förnuft ch mdöme. Flexibilitet. Tar ansvar för sig själv. En lyckad anställning handlar m att matcha arbetsgivarens ch arbetstagarens förväntningar

4 Händelse Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Känsla Beteende/handling styrd av känslan Vår hjärna har ett prblem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen, förväntningarna - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Hur kmmer detta att gå? Depressin Mani Ångestsjukdm Psyks Autismspektrum Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Överptimism, snabbtänkthet, kreativitet, mdömeslöshet Ängslan, r, uppförstring Vanföreställningar Svårigheter att ta andras perspektiv Chef sm är psykpat Han är ju så trevlig ibland ADHD Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter??? 73 4

5 Narcissistens tragik 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får Det går inte att göra några insättningar 78 Vill du hjälpa/påverka människr med psykisk sjukdm eller persnlighetsprblematik - börja här! är bland annat ett resultat av icke uppfyllda förväntningar. Världen Är Kartan Trr Skapa rimliga förväntningar på vad arbetet innebär. Visinen Vill 80 Hur ser VÅRA kartr ut? Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Jbbiga människr en möjlig utgångspunkt? Den andre gör så gtt hen kan. Hen har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hen, med hjälp av litet autentisk återkppling?

6 Målet Hört det förut? Den andre ska inte bara göra någt hen ska vilja göra det hen gör! Mtivatin är grunden Hjälp den andre hitta ett varför - ett eget varför - för de önskade förändringarna. 97 Vill du hjälpa någn att förändra någt? Att förändra sitt liv är nästan möjligt. Möjligen kan någt av detta fungera: 1. Frälsning. 2. Nästan dö (lycka, cancer). 3. Fatta ett beslut, på allvar, på förbaskat gd grund, påminn dig m mtivet ch beslutet var dag, förkunna det för andra, be alla m hjälp. Försök inte klara det själv, i smyg! Mtivatin Erfarenhet Slutsats Beslut Plan Förankring ch stöd 99 Handling 101 Jag har minsann redan pratat med hnm, ch inte hjälpte det! När då? Hur många gånger? På vilket sätt? Li Chengping Det är inte bara Ya Jiaxin. Vi är allihpa sjuka. Vi måste inse att bästa uppfstran är att lära barnen älska sina medmänniskr. Körde du svenskt, eller talade du klarspråk?

7 I stället för metder ch tekniker Möt den andre på ett existentiellt plan Odla en relatin att bygga på Kntakt, samtal ch dialg Km från kärlek ch välvilja, bry dig på riktigt Respekt, ta på allvar Var äkta ch autentisk, spela inte en rll Likvärdighet ch medkännande det kunde lika gärna varit jag själv Närvar, följ ch uppmärksamma vad sm händer Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Red ut ch gå vidare när det går snett Ge ärlig återkppling, skapa trygghet 108 Vad menas med att Kalle är besvärlig? Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Han gör inte sm jag vill?! Vill inte Kan inte Hur fri är den fria viljan? Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. 121 Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm. Vill persnen inte, eller kan hn inte? 122 7

8 Integritet ch samarbete Integritet Knflikt Samarbete Earn thy neighbr s lve. Individ Grupp/samhälle Originalitet Smärta Knfrmitet Hans Selye Signal/symtm 123 Vad kstar det att vara med här? Vad menas med att leva med integritet? Hur mycket behöver jag anpassa mig, hur mycket våld måste jag göra på mig själv ch mina värderingar, för att få vara med? Kngruens mellan dina högsta värden ch ditt sätt att leva. Glädje, lycka ch självkänsla följer av kngruensen. Persnligt ansvar Uttrycka sig Öppenhet Integritet Persnligt språk Jag vill Jag vill inte Tydlighet Självkärlek, självrespekt Behv, värderingar, gränser Persnlig auktritet Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Jag hinner inte Självkännedm 136 8

9 Visa mig själv att jag duger Visa chefen att jag duger Visa mamma att jag duger Få beröm Vi måste själva må bra ch känna självrespekt för att ha någt att ge andra Stärka min självkänsla Har inget annat för mig Ingen aning Varför går jag till jbbet? Mening Inre tillfredsställ else För detta krävs att vi lever ch arbetar i enlighet med våra egna värderingar ch övertygelser. Varför inte? Pengar Materiell tillfredsställ else Karriär Försörja min familj Rligt Kall, bidra till en bättre värld 150 Därför blir det svårt för ss att må bra i en rganisatin vars värderingar ch människsyn vi inte delar. 151 Persnligt ansvar Integritet Självkärlek självrespekt Självkännedm Knflikt Smärta Signal/symtm Scialt ansvar Samarbete Vara viktig för andra Höra till 152 Scial ångest, fbisk persnlighetsstörning Skuld, skam, ånger ch ångest Mening Samarbete, anpassning Acceptans, gemenskap, tillhörighet Självkänsla, självkärlek, självrespekt Vara viktig för andra Reprduktin! 154 Vilken psitin du intar avgör vilken srts prblem du kmmer att ha i ditt liv. Vad händer m jag lyckas Kalle gör allt jag vill? Integritet Samarbete Utbränd Utanförskap, önskad, älskad, ensam Överanpassad, utnyttjad, slutkörd, utbränd 159 9

10 När den andre inte samarbetar : Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism martyrskap Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Byråkrati Är det han sm är besvärlig? eller Har han gda skäl att inte vilja samarbeta med ss? Tack till Maria Larssn Var har du din medarbetare? Falsk diktmi? Samarbetar hen för mycket eller för lite? Samarbetar hen på ett sätt sm är bra eller dåligt för hen? Samarbetar hen m rätt saker? x x Integritet Samarbete Hög integritet ch hägt självintresse helt kay OM det kmbineras med hög msrg m den andre! Medarbetarens psitin är avgörande för chefens insatser 164 Vi är BÅDA viktiga! Det ska bli bra för mig OCH den andre. Win-win, sund narcissism 171 Privat förälder Vi kan SKAPA besvärliga klienter Privat make Egna behv värderingar Egna behv intressen 1. I vårt huvud 2. Med vårt beteende 3. Genm vår rganisatin Privat vän Jbbet kllega Egna behv hälsa Människr sm behandlas respektlöst, inte får sina djupare behv tillfredsställda, inte blir tagna i anspråk sv BLIR besvärliga! Michael Rangne

11 Stress Dåligt ledarskap Integritetsknflikter Bristande arbetsglädje 185 En sund persnlighet har rimliga behv ch gränser ch förmår hävda dem på ett sätt sm gruppen accepterar Dåliga kartr Hög sårbarhet Integritet Vet vem hn är ch vad hn behöver. Rimliga behv ch gränser. Knflikt Smärta Samarbete Förstår värdet av scial acceptans. Samarbetar m rimliga saker på ett vettigt sätt. Svårigheter hitta bra balans mellan samarbete ch integritet Orimliga förväntningar 187 Hävdar dessa på ett effektivt sätt. Signal/symtm Samarbetar inte m sådant sm kmprmetterar integriteten. 189 Vad händer vid psykisk sjukdm ch persnlighetsrelaterad prblematik? Persnlighetsstörning medför svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete Antiscial Depressin Aspergers syndrm ADHD Brderline Integritet Mani Narcissism Paranid p-störning Samarbete Scial fbi Osjälvständig persnlighetsstörning Fbisk p-störning Integritet Ofta inte blivit sedd ch bekräftad. Ofta fått sina gränser kränkta. Känner inte sig själv ch sina behv. Har nu knstiga ch rimliga gränser sm hn hävdar på ett dysfunktinellt sätt. Knflikt Smärta Samarbete Ofta samarbetat för mycket, med sådant sm inte varit bra för henne. Frtsätter nu med det, eller gör upprr på ett sätt sm inte accepteras. I båda fallen skadas självkänslan ytterligare. Signal/symtm Rättshaverism

12 Prblemen förstärker varandra 1. Få jbbet gjrt. 2. Få jbbet gjrt i tid. 3. Få jbbet gjrt i tid med ett leende Stötta din chef. 7. Se den stra bilden Ofta persnlighets relaterat Dåliga kartr Orimliga förväntningar Stress Ännu sämre kartr Tilltagande besvärlighet, samarbetssvårigheter Svårt finna bra balans mellan integritet ch samarbete Hjälp dem åtgärda faktiska prblem ch missförhållanden. 2. Hjälp dem nyansera sina kartr 3. Hjälp dem till rimliga ch realistiska förväntningar 4. Hjälp dem hitta en lagm avvägning mellan samarbete ch integritet 5. Hjälp dem se fördelarna för dem själva med att samarbeta m rimliga saker på ett bra sätt 6. Hjälp dem att ta hand m sin egen integritet Kartan Terrängen Integritet Samarbete Visinen 198 Vilken prfil har krisen? Lena Själv drabbad Allvarligt ht mt livet Multipla trauman Bevittnat andras trauma Ej fruktat för sitt liv Enstaka Händelse Fått mindre lönepåslag än hn anser sig värd Fel ch rättvis lön! Dminerande reaktiner Kränkt Upprörd, ilsken Besviken Långdraget förlpp Många drabbade Krtvarigt Den enda drabbade Sjukskrivning Sprider dålig stämning ch förtalar Depressinsutveckling tänkbar Människrs ndska Skuld Skam Naturens nyck Ingen egen skuld Ingen skam Är kränkning en kris? Om så: under vilka mständigheter? 12

13 Din första uppgift i den akuta situatinen Det är verkligheten ch framtiden sm är prblemen vid en kris! Vi vill instinktivt ta brt den andres smärta. Världen Kartan Framtiden Men det kan vi inte. Försök istället hjälpa den andre att stå ut. Förlust Inte huvudprblemet här. Men måste ritas m. Kas, i spillrr Att hjälpa någn i kris Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Frågan han ställer sig är: hur blir det nu? Vilka förväntningar har gått i kras? Den centrala uppgiften vid en kris: Dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Din andra uppgift: Hjälpa den drabbade att dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Vad är det allra värsta med det sm hänt? Vad betyder det sm hänt för dig? Vad tänker du m det sm hänt för framtiden? Hur ser du på dig själv, andra människr, framtiden nu? Går det att leva vidare trts allt sm hänt? Hur blir ditt liv framöver, trr du? 13

14 Några vanliga följder av stra påfrestningar Acceptans, utveckling, ökad tålighet Händelse Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm Vanlig krisreaktin Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Funktinsnedsättning Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Ökad sårbarhet för nya påfrestningar 230 Symtmen överlappar Din tredje uppgift Följ krisens förlpp Nedstämdhet Pessimism Skuldkänslr Likgiltighet Ångest Or Sömnstörning Kncentratinsprblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet Överspändhet Grad av psykiska reaktiner Tid Depressin (förlust) PTSD (trauma) Händelse Undvik tillfälliga lättnader Att hjälpa någn i kris, medellång versin Alkhl ch psykfarmaka Mat Arbete ch träning Shpping Sex Ilska 1. Var medmänniska - gör inte ingenting! 2. Var inte rädd för att prata. 3. Observans på den andres reaktiner hjälper dig att göra rätt. 4. Rekrytera flcken. 5. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 6. Hjälp den drabbade att uthärda. 7. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 8. Hjälp att landa på fötterna; dra rimliga slutsatser ch rita rätt kartr. 9. Rädda självkänslan. 10. Hjälp till en fungerande vardag. 11. Följ genm krisen, watchful eye. 12. Var bservant på tecken till uthärdligt lidande, psykisk sjukdm, destruktivt leverne. 14

15 Fega inte ur - ett gtt råd kan betyda mycket för patienten! Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Skilj på råd ch gda råd SNACKA med besvärligt flk Snacka mer ch ÄNNU mer. Lyssna, spegla, fråga m du förstått. Påvisa ch ifrågasätt taskiga kartr ch rimliga förväntningar. Lyssna, ifrågasätt, säg vad du själv tycker ch vill, ge dig inte! Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav. 249 JOBBA litet! Michael Rangne 253 Skaffa dig en invitatin Var ett bllplank Jag hör att du har det svårt, ch jag skulle gärna prata med dig m det. Skulle du vilja det? Ge inte råd, men dela med dig av dina egna upplevelser ch erfarenheter. Jag kan inte säga hur du ska göra, för det vet jag inte, men jag berättar gärna hur jag själv tänker m detta. Vill du det?

16 Km med ett erbjudande Ge ett erbjudande Skulle jag kunna vara till hjälp för dig på någt sätt? Du vet att jag alltid har tyckt mycket m dig, ch jag vill gärna hjälpa dig m jag bara kan. Jag är säker på vad jag kan göra för att hjälpa dig utan att du känner dig invaderad kan du berätta hur jag bäst kan stötta dig? Hör gärna av dig framöver m jag kan bidra med någt jag gör det gärna! men fatta inte beslut åt den andre! Hur vet jag vad den andre behöver? Det är ingen match mellan er Fråga den andre hur du bäst hjälper henne! 259 Ta inte över ansvaret srtera det Råd till rådgivare Patientens ansvar Läkarens ansvar Någn annans ansvar Skaffa dig en invitatin. Var ett bllplank. Har den andre någt eget förslag? Skilj på råd ch gda råd. Km med ett erbjudande. Fatta inte beslut åt den andre. Ta inte över ansvaret

17 Intrduktin till psykiatrin Resultat (PART) Skenet bedrar? Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hypthyres 268 Om vår verklighetsuppfattning Hela beflkningen Neurs Några av de vanligaste tillstånden Utbrändhet ADHD Utmattningssyndrm Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Depressin Biplär sjukdm Scial ångest Paniksyndrm Vanföreställningssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Schizfreni Specifik fbi Psyks Narcissism Psykpati Brderline Tvångssyndrm Krppsyndrm Samlarsyndrm Substansbruksyndrm Ätstörningar Trtssyndrm ch uppförandestörning Anpassningsstörning Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm 17

18 Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? 287 Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det nytt? Tppen på isberget Frisk eller sjukt? Obesitas AN BN Ätstörning UNS Hetsätn. Störda ätbeteenden Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 307 Ppulatinen Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? Man kan i princip ha ett h-e utan att ha en enda diagns! En helt vanlig dag på mttagningen Depressin 308 ADHD DAMP Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. 18

19 Kriterier för egentlig depressin Brderline persnlighetsstörning Minst fem av följande, minst två veckr Nedstämdhet eller irritabilitet Minskad förmåga att känna glädje ch intresse Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd 312 Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder 313 Persnlighet ch persnlighetsstörning Persnlighetsstörning i DSM-IV 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. En helt vanlig dag på Serafen Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök Ätstörning 1. Anrexia nervsa (0,3-1%) 2. Bulimia nervsa (1-2% av kvinnr) 3. Hetsätningsstörning 4. Ätstörning UNS Ti gånger vanligare hs kvinnr än hs män. 10% av kvinnr har ätstörningssymtm vid en viss tidpunkt. Andra tillstånd med krppsfixering Anrexia light Övervikt/fetma Exccessiv mtin Krppsbyggande

20 En helt vanlig dag på Serafen Scial fbi Mia, 29 år Urusel självkänsla Skäms för sin persn ch sitt utseende Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner. 320 En helt vanlig dag på Serafen Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv Psttraumatiskt stressyndrm Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. 322 Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Vad är en vanföreställning? Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr. 323 En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå

21 En helt vanlig dag på Serafen Impulsivt självskadande Lisa, 19 år Uppväxten skit Nedstämd Ångestfylld Livet meningslöst Festar på kvällarna Orkar inte söka arbete Hatar mig själv Skär sig fta för att döva ångesten Men jag stannar inte vid att skada mig själv med rakblad, knivar ch vassa glasbitar. Jag bränner mig med cigaretter, slår mig med en hammare sm ger stra älskade blåmärken, jag sticker nålar i krppen, biter i mina händer ch dunkar huvudet i väggen. 327 Benny Pålssn Olika typer av självskadande Varför skada sig själv? Oberende självskadande, främst hs unga sm ett sätt att reglera jbbiga känslr ch knflikter Impulsivt självskadande (brderline) Steretypt självskadande (utvecklingsstörning, autism) Grvt självskadande (psykser) Tvångsmässigt självskadande (trichtillmani) Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten Diagns? Drabbad av jästsvamp Jästsvampinfektin? Hypkndri? Tvångssyndrm? Smatiseringssyndrm? Vanföreställningssyndrm? Schizfreni? Depressin?

22 Stress- ch sårbarhetsmdell Bi-psyk-sci-kulturell mdell Sårbarhet Stress Bilgi Psyklgi Scialt Kultur Psykisk hälsa 337 Hur blir vi av för mycket stress? Rigiditet ch tunnelseende Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intleranta Trötta Uppgivna Cyniska Sömnprblem Ökad ljudkänslighet Minnesprblem Kncentratinssvårigheter Nedstämdhet Ångest Krppsliga besvär Brist på humr ch empati Stress Ht ch våld Missnöje Ilska Stress ch sårbarhet Här klarar sig nästan alla Grad av sårbarhet Sårbarhet Hög x x x Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Låg Låg Hög Grad av påfrestning 346 Fantastiska mständigheter Påfrestning

23 Att leva är en påfrestning När påfrestningarna ökar Sårbarhet Sårbarhet Blir sjuka bara av att leva x Alla dessa blir nu sjuka x Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x Klarar sig, än så länge x x Påfrestning Påfrestning Att leva ett vanligt liv! 348 Vanligt liv + dum chef 349 När påfrestningarna ökar ännu mer Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Ännu fler blir nu sjuka Sårbarhet x x Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Only the strng survives x Påfrestning Tid Vanligt liv + dum chef + dum fru Sköra människrs liv ser fta ut så här Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet + en smula stress Mer än så här så blir persnen sjuk Tid

24 Psykiatrins svårigheter - varför får man ingen hjälp? Knsekvenser av att inte bli återställd Enrma ch ökande behv ch förväntningar. Resursbrist, inte idelgi, är största prblemet idag. Resursbristen leder till str tidsåtgång för priritering av resurserna, tär på persnalen ch bryter ned patienterna. Ofta trånga ch överbelagda avdelningar. Bristande medverkan från många patienter, särskilt de svårast sjuka. Många behandlingar har halvdan effekt. Inte ens när vi har resurserna ch gör allt rätt lyckas vi alltid hjälpa våra patienter må bra. Smliga hjälpare är mer lämpade än andra. Orimliga förväntningar på vården ch livet? 354 Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Paniksyndrm Realångest Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Separatinsångest (barn) Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Tvångssyndrm Persnlighetsstörning Generaliserat ångestsyndrm Missbruk Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 358 Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Svar: det märker man fta inte alls! 24

25 Låt inte någn lura dig Bra psykiatri tar TID! 367 Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdm eller persnlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jbbet 2. Kan inte berätta Ingen sjukdmsinsikt Förstår inte sina persnlighetssvårigheter, trr att det är fel på andra eller att han har haft tur 3. Många tillstånd har inga säkra symtm sm alltid syns när man är sjuk 4. Sjuk i skv, frisk vid intervjun 5. Många tillstånd visar sig f f a vid stress ch mtgångar 6. Intervjuaren kan för lite m psykisk sjukdm Vet inte vad han ska fråga m ch titta efter Förstår inte vad han ser 375 Tråkigt men sant Många sm lider av psykisk hälsa kan lura även en erfaren psykiatriker m de vill det i frisk fas finns inget att bservera i beteendet i sjuk fas går vissa symtm att dölja, andra inte Smliga sm lider av psykisk hälsa blir inte rätt förstådda ch diagnsticerade av läkare trts att de försöker beskriva sina svårigheter efter bästa förmåga. Att ställa en krrekt diagns kräver vanligen gd förmåga att skapa kntakt med patienten gda kunskaper m psykiatri mycket tid åtskilliga möten skattningsinstrument intervjuer med anhöriga 376 S 1. S 2. S 3. T 1. T 2. T 3. G 1. G 2. G 3. Pa 1. A/Sp 1. P 1. D 1. D 2. Su 1. B 1. Ja Nej Vet ej Att göra brt sig eller verka dum, hör det till Dina värsta rädslr? Undviker Du aktiviteter eller andra sammanhang m Du riskerar att hamna i centrum för uppmärksamheten? Är Din rädsla att göra brt Dig så str att Du undviker att prata med andra eller delta i sciala aktiviteter? Tvättar Du Dig mycket fastän Du egentligen är ren, eller har det varit så tidigare? Kntrllerar Du upprepat spisen eller att Du har låst dörren, eller har det varit så tidigare? Måste Du göra saker m ch m igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Orar Du Dig nödigt mycket för bagateller? Är Du ständigt rlig? Är Du krppsligt spänd nästan varje dag? Har Du upplevt avgränsade perider, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla ch sm åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Finns det någn speciell plats, sak eller situatin sm ger Dig ångest, ch sm Du därför helst undviker? Har Du varit med m någn svår ch behaglig händelse, sm frtfarande stör Dig eller påverkar Ditt liv? Har Du under de senaste två veckrna känt Dig ledsen ch nere? Har Du under de senaste två veckrna tappat intresset för Dina dagliga sysslr? Har Du under de senaste två veckrna haft tankar på självmrd sm en möjlig utväg? Har det under det senaste året hänt att Du eller någn annan tyckt att Du dricker mer alkhl än vad sm kanske är lämpligt? Frågr m ditt välbefinnande Frågr m Ditt välbefinnande (psykiatrin) Det är vanligt att våra patienter har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. För att minska risken för att missa viktiga besvär sm kanske plågar Dig - med risk för att Du inte får bästa möjliga behandling - ber vi Dig att fylla detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Frågr m Ditt välbefinnande (vårdcentral) Det är vanligt att människr sm besöker vårdcentralen har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. Vanligen handlar det m ångest ch nedstämdhet. För att lättare upptäcka m Du är en av många sm är drabbad av dessa mycket vanliga besvär ber vi Dig att fylla i detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Nyckel till frågrna (ja-svar) S 1 3 Misstänk scial fbi T 1 3 tvångssyndrm G 1-2 generaliserat ångestsyndrm Pa 1 paniksyndrm (med / utan agrafbi) A/Sp 1 agrafbi (med / utanpaniksyndrm), specifik fbi eller scial fbi P 1 maladaptiv stressreaktin, akut eller psttramatiskt stressyndrm D 1 2 depressin / dystymi Su 1 suicidrisk. Diskutera mgående med läkare! B 1 alkhlprblem Ä 1 ätstörning M1 hypmani/mani/biplär sjukdm Ä 1. M 1. Tycker Du att Du har så mycket tankar kring mat ch Ditt ätande att det ibland kan kännas jbbigt för Dig? Har Du någn gång haft en perid m minst två dagar då Du känt Dig så bra eller uppåt att till mds att andra tyckt att Du inte varit Dig själv, eller att Du varit så uppskruvad eller energisk att Du kmmit i svårigheter på någt sätt? Namn: Datum: Tack för Din medverkan! 25

26 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Humr 4. Effektivt tänkande Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker Några sökvägar ch infrmatinskällr vid psykiska besvär Se kurspärmen! 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet 7. KASAM: Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet (eget tillägg) Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, Akut inläggning Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det)

27 Förutsättningar för tvångsvård (3 ) Tvångsvård får ges endast m patienten lider av en allvarlig psykisk störning ch på grund av sitt psykiska tillstånd ch sina persnliga förhållanden i övrigt 1. har ett undgängligt behv av psykiatrisk vård, sm inte kan tillgdses på annat sätt än genm att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2. behöver iaktta särskilda villkr för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård). En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten mtsätter sig sådan vård sm sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. Allvarlig psykisk störning, exempel: Psyks, avsett rsak (förvirring, tankestörning, hallucinatiner eller vanföreställningar) Alkhlpsyks Drgpsyks Svårartade abstinenstillstånd Demens med påtagligt stört beteende Ätstörning? Mani Depressin med självmrdsrisk Allvarlig persnlighetsstörning med impulsgenmbrtt av psyktisk karaktär Starka krisreaktiner Utvecklingsstörning eller annan hjärnskada med svåra rsutbrtt Hur gör man praktiskt? Vidtalar mgående läkare på arbetsplatsen m du arbetar i sjukvården ch det gäller en patient. Tar patienten i hampan ch uppsöker närmaste akutmttagning. Ringer läkare på patientens vårdcentral ch beskriver läget. Ringer lkala jurverksamheten ch beskriver läget. Ringer SLL s vuxenpsykiatriska akutmttagning vid St Göran ch beskriver läget. Vid fara för patienten eller någn annan: aldrig fel att ringa 112 direkt ch be att få bli kpplad till plisen. Sjukdmar ch persnlighetsavvikelser 27

28 Kriterier för egentlig depressin Hur blir man av att ha en depressin? Minst fem av följande, minst två veckr Nedstämdhet eller irritabilitet Minskad förmåga att känna glädje ch intresse Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp. Maskerad depressin Manlig depressin Pseudsmatisk depressin Pseudneurtisk depressin Pseuddemens hs äldre Beteendestörning hs yngre Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier Att förstå depressin Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit En dag bjuder han hela avdelningen på helstekt xfilé sm vi inhandlar tillsammans. Han lagar middan själv, hans avdelningsläkare dktr G är inbjuden ch nterar händelsen med str respekt i jurnalen Att få bjuda andra är den största glädjen, det är därför den här sjukdmen blir så dyr Jag visades in till x. Han var glad, men klart sjuk. Jag är jättespeedad inuti huvudet, men här märker dm ingenting var hans första kmmentar. Citat från Adams bk av Åsa Mberg ch Adam Inczédy- Gmbs

29 Biplärt syndrm Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / expansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Gda Neutrala Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med. Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den instabile Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Omständigheter / händelser Gda Neutrala Dåliga 451 Missbruk Affektiv förskjutning Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD ADHD Autismspektrumstörning Hjärnskada Intellektuell funktinsnedsättning Persnlighetssyndrm Brderline Antiscial Narcissism Röd kurva = humör, Trtssyndrm ch uppförandestörning sinnesstämning Intermittent explsivitet 452 Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Infört i DSM-5 för att undvika överdiagnstik av biplaritet. Räknas till de affektiva störningarna, inte till de utagerande störningarna. Utmärks av Återkmmande häftiga vredesutbrtt, verbala eller i handling Utbrtten är rimliga utifrån situatinen ch förenliga med utvecklingsnivån Sinnesstämningen mellan utbrtten är genmgående irritabel eller argsint ch är märkbar för andra Märks i mer än ett sammanhang (skla, hem, kamrater) Symtmen förklaras inte bättre av någn annan psykisk störning Hur behandlas depressin idag? Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Fysisk aktivitet

30 Depressinsbehandling (SBU) Sammanfattande mdell för depressinsbehandling ECT Gd effekt psykterapi placeb läkemedel??? (ej prövat) Alltid: Vanligen: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Därtill: Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Dålig effekt Ibland: Psykterapi Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS Situatinen i ett nötskal Inse att det inte handlar m Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Att vara anhörig eller hjälpare Vad fungerar verkligen? Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Trligen är inget av allt detta ditt fel, eller har med dig att göra över huvud taget! 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna

31 Stötta på rätt sätt Stötta på rätt sätt Det gäller att hitta rätt balans mellan kraven på den drabbade ch dennes faktiska förmåga För låga krav innebär att patienten inte får ptimal hjälp att använda sin egen förmåga att arbeta sig ur depressinen. För höga krav medför att patienten känner sig missförstådd ch kan även medföra att hen försämras i sin depressin pga upplevelsen av övermäktiga krav. Uppmuntra den drabbades kntakt med sjukvården Följ gärna med vid besöken Hjälp henne att memrera det sm sägs vid besöket Hjälp henne att följa rdinatinerna Hjälp henne att fullfölja ev psykterapi Om persnen försämras se till att behandlaren snabbt infrmeras Varför blir jag inte bra? Slarvar med medicinen? Illa! Dåligt fungerande kntakt med vården? Rätta till eller byt! Dricker? Sluta! Svåra levnadsvillkr, hållbart leverne? Åtgärda, sök stöd! Ständiga knflikter? Knepig läggning? Psykterapi? Annan diagns, t ex biplär sjd eller Ta upp till diskussin ADHD? med läkaren. Fler diagnser samtidigt? Ta upp till diskussin med läkaren. Svårbehandlad depressin? Pängtera att du inte är fullt återställd ännu! 479 Varje psykiatrisk patient Självmrdsrisk vid depressin skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Fråga alltid!

32 Våga fråga En patient med självmrdsrisk Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! Att patienten har misslyckats med ett antal suicidförsök tidigare är inte anledning att ta dagens suicidtankar på mindre allvar. Det är ju tänkbart att patienten kmmit fram till att självmrdsht är enda gångbara valutan i vissa vårdkntakter men du är inte Gud ch kan inte läsa andras tankar! Om patienten säger sig ha suicidavsikter så utgå från att det stämmer, m du inte på mycket gda grunder är övertygad m att patienten inte är suicidnära. Handlägg därför patienten efter den högsta suicidrisken sm synes kunna föreligga. I dessa situatiner får patienten stå sitt kast. 489 Hn är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den. 491 Grad av suicidal intentin 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö

33 Ökad risk En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Några varningssignaler för hög suicidrisk Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Några varningssignaler för hög suicidrisk Fler varningssignaler för ökad suicidrisk Tidigare suicidförsök Suicid i släkten Dålig kntakt under samtalet (möjliggör adekvat bedömning) Svår ångest Svår nedstämdhet Tung hpplöshetskänsla ch förtvivlan (även m dödsönskan/suicidtankar negeras) Sömnstörning Islering Berusning Skam- ch skuldkänslr Oavledbart ältande Svårt smatiserande 497 Allvarligt persnlighetsstörd patient med nedsatt impulskntrll. Bristande verklighetsförankring - svåra skuldkänslr, depressiva vanföreställningar. Klassiska riskfaktrer - ensambende, frånskild, arbetslös, alkhliserad äldre man med smatisk sjuklighet, dåligt scialt nätverk ch tidigare suicidförsök. Situatin sm innebär förlust eller ht m förlust - separatin, knkurs. Situatin där man känner sig kränkt eller vanärad - avsked, knkurs, körkrtsindragning. Suicidrisken kan öka initialt under behandlingen - hämningen släpper innan humöret stiger, alternativt ångestförstärkning första vecka. 498 En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Det suicidala rummet Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med). Oöverlagt trts känd bakgrund Når inte andra Vill leva, men inte så här kas hpplöshet islering ångest ambivalens Svartsyn ch tunnelseende Driver handlandet, påskyndar Tack till B Runesn för bilden! 33

34 Hjälp patienten ut! Prbleminventering, ge struktur Invlvera närstående, var tillgänglig Ta över ansvar, hjälp patienten se skälen för att leva kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Vikariera sm hpp, aktualisera tidigare krislösning Omsrg, medmänsklighet, läkemedel 502 Psyks Vad är en vanföreställning? Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende 509 En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå 510 Är patienten psyktisk? Vanföreställningssyndrm Obeslutsamhet Inadekvata affekter Självförsjunkenhet Minskat talflöde Minskad mtrisk aktivitet 511 Upplevelse av kntrll ch styrning Störningar i tankeförlppet Förföljelseidéer Hörselhallucinatiner Tankeflykt Vanföreställningar Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm sm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen

35 Typer av vanföreställningssyndrm Karaktäristiska symptm vid schizfreni Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Ertmani Parasitsparania Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ansgnsi Pseudgraviditet Sjukdmsparania 1. Vanföreställningar 2. Hallucinatiner 3. Desrganiserat tal (t ex uppluckrade assciatiner, splittring) 4. Påtagligt desrganiserat eller katatnt beteende 5. Negativa symptm, dvs affektiv avflackning, utarmat tankeliv eller viljelöshet Vanföreställningar vid schizfreni Hallucinatiner vid schizfreni Bisarra Kntrll, styrning ch påverkan Tankedetraktin Tankepåsättning Tankeutsändning/bradcasting Magiskt tänkande Krppsliga Icke bisarra Hänsyftning Förföljelse Grandisitet Självföringelse Religin Svartsjuka Smatiska Dysmrfparania Hörsel Hörbara tankar Argumenterande Kmmenterande Imperativa/befallande Musik Övriga Syn Lukt Känsel Smak Smatisk Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla)

36 Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) Trauma- ch stressrelaterade störningar i DSM-5 PTSD Akut stressyndrm Anpassningsstörningar Samt hs barn ch unga även: Anknytningsstörning med scial hämning Anknytningsstörning med scial distanslöshet Läkartidningen nr Anpassningsstörning (F43.2) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Den sm är i kris kan behöva prfessinell hjälp vid Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning Läkartidningen nr Akut stressyndrm (F43.0) Ett akut livshtande trauma. Starka, snabbt växlande, inadekvata affekter, skräck, förtvivlan, ångest, aggressivitet. Tendens till dissciatin, med förmåga att tlka verkligheten krrekt vilket kan leda till irratinellt beteende. Isleringskänsla. Sömnstörning. Kan ibland gå över i ett psttraumatiskt stressyndrm, PTSD. Psttraumatiskt stressyndrm Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Läkartidningen nr

37 Psttraumatiskt stressyndrm Hur vanligt är det? Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks % efter starka traumatiska händelser. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr. 544 Livstidsförekmst 3-6 %. Flyktingar i Sverige %. Studie av 148 asylsökande i Sverige från Mellanöstern, Latinamerika, Afrika, Balkan, Östeurpa ch Asien: 117 PTSD - 79%! - varav 67 haft s-tankar/s-försök 24 annan psykisk sjukdm 7 psykiskt friska Marcell Ferrada-Nli Akut stressreaktin ch PTSD Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med expnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD! Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma! 550 Stresstimuli/stressbelastning (specifikt, kgnitinen avgör i viss mån)? Stressupplevelse (subjektivt, filtrerat genm individens cping-förmåga )? Stressreaktin? Stressbeteende? Stressrelaterad hälsa?

38 Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Stressr i vid bemärkelse = skillnaden mellan hur jag uppfattar att det är ch hur jag vill att det ska vara. I medicinsk mening är stress rganismens reaktin på påfrestningar. Att vara stressad Låg faktisk belastning Hög upplevd belastning Låg upplevd belastning Hög faktisk belastning Hur blir vi av för mycket stress? Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intleranta Trötta Uppgivna Cyniska Sömnprblem Ökad ljudkänslighet Minnesprblem Kncentratinssvårigheter Nedstämdhet Ångest Krppsliga besvär Sömnrubbningar Känslpåverkan Interpersnellt Energiprblem Kgnitiva symtm Krppsliga besvär Insmningssvårigheter, för tidigt uppvaknande, strt sömnbehv, trött trts mycket sömn Olust, ångest, nedstämdhet Irriterad, sur, arg, missnöjd, tycker sämre m andra, knflikter, cynism, arrgans Överaktivering, trötthet, allt tar emt Minne, kncentratin, handlingskraft, känslighet för ljud Värk, trötthet, yrsel, illamående, magbesvär 558 En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet

39 Vilken del av hjärnan är för tillfället inkpplad? Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Röd ch grön zn Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslr ch tankar står till vår tjänst Fäkta eller fly efter ratinellt övervägande Måttlig stress Vuxen chimpansnivå Tunnelseende Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Hög stress Reptilhjärnan tar över. Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 567 Stresströskeln Persnlighet ch stress Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. De kgnitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende Den trötta patienten Ett vanligt scenari Trötthet Trötthet Spänning Smärtr i rörelserganen Sjukskrivning Sömnstörning Bröstsmärtr, tryck över bröstet, yrsel Tilltagande fysisk ch psykisk utmattning Nedstämdhet, ångest Akut försämring, jag har gått i väggen Minnes- ch kncentratinssvårigheter Expneringstid för stress

40 Utbrändhet Prcess relaterad till arbetssituatinen i relatinsyrken/kntaktyrken, the cst f caring Generellt i arbetslivet Utmattningssyndrm 1. Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns) Högutbildade, överbelastad hjärna. Ljala, engagerade ch hårt arbetande höga krav på sig själv perfektinism strt kntrllbehv Ofta hög belastning även hemma. Förnekar ch kämpar envist emt krppens ch själens varningssignaler. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet. Upptäcker att de brunnit förgäves. Bygger sin självkänsla på förmågan att prestera gda arbetsresultat. 580 Utmattningssyndrm en balansmdell Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt. 581 Utmattning Anpassning 40

41 Bristande överensstämmelse med de förväntningar man har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Diskutera: Vilka av dessa prblem har vi hs ss? 1. Försök kmma på några saker sm du själv skulle kunna göra för att ha det rligare på din arbetsplats, dvs saker sm du själv kan påverka. 2. Vad kan vi tillsammans göra för att trivas bättre på jbbet? 3. Vilka nödvändiga förändringar kan bara ske med ledningens hjälp? 606 Vad kan man själv göra för att mtverka skadlig stress? Djupanding Ygaövningar Massage Skäm brt dig med Sluta röka (!) Lathund i stresshantering Jag är viktig ch värd att ha det bra! V Ä L J (själv)!!! Annars väljer någn annan åt dig! 41

42 Persnligt ansvar Uttrycka sig Hur är din arbetsplats? Öppenhet Tydlighet Integritet Persnligt språk Persnlig auktritet Skadlig? Ofarlig? Hälssam? Självkärlek, självrespekt Behv, gränser Självkännedm Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende Hälsfrämjande? Hälsskapande? 614 Förebygg i st f att rehabilitera! Rehabilitering av den sm blivit allvarligt sjuk av stress är fta utmrdentligt svår, kmplicerad ch långdragen, ch effekten är fta långt ifrån tillfredsställande. Satsa därför maximalt på preventin ch på tidig upptäckt av stress hs medarbetarna. Arbeta både med kllektiva insatser för hela arbetsplatsen ch med individuella insatser. 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete Maslach ch Leiter 623 Arbetsgivarnas handlingsmöjligheter utifrån mdellerna 1. Persn-Envirnment Fit Omsrgsfull rekrytering ch insklning 2. Krav/kntrllmdellen Rimliga krav Tillräckligt antal medarbetare Infrmatin m vad sm händer Delaktig i beslutsprcesserna Kunskapsutveckling Tydliga mål ch ramar 3. Krav/kntrll/stödmdellen Människr, inte bara medarbetare Gemensam målsättning 4. Ansträngnings/belöningsmdellen Rättvisa (lön, befrdran) Bekräftelse, sedd ch uppskattad Scial status Ökad självkänsla 5. KASAM Mening Begriplighet Hanterbarhet 6. Maslach ch Leitner Rimlig arbetsbelastning Gd kntrll över arbetssituatinen Adekvat belöning Bra arbetsgemenskap Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete Nöjda medarbetare bryr sig m resultatet. Unhappy peple dn t give a damn. Happy emplyees vastly utperfrm unhappy nes

43 En hel massa grejer med samma syfte - En anställning = TVÅ kntrakt 1. Det uttalade 2. Det underförstådda - medarbetare sm trivs ch upplever arbetsglädje Optimalt resultat Vi vill inte ha: meningslösa sammanträden strategiplaner rganisatinsplaner mrganisatiner byråkrati implementeringar budgetmnmani enfaldighet hyckleri Vi vill inte ha tråkigt! Vi vill ha några få, tydligt definierade uppgifter ch en massa rliga upplevelser sm belöning! Vi vill ge någt, ch vi vill få någt kärlek, glädje, mening ch gemenskap. vi vill ha en färgstark, livsbejakande stam att vara del av Vi vill ha kul på jbbet! 633 Paniksyndrm Realångest Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Separatinsångest (barn) Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Missbruk Testfråga: Vad är flygrädsla? Akut stressyndrm Läkemedel Psttraumatiskt stressyndrm Smatisk sjukdm

44 Flygrädsla kan vara uttryck för: Diagnstik Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? Om primärt ångestsyndrm, differentiera vidare: Hur tar sig ångesten uttryck? När kmmer ångesten? Vad utlöser ångesten, vilka situatiner är svåra? Vad tänker patienten när han har ångest? Str samsjuklighet Andra ångestsyndrm Depressin ch dystymi Missbruk Persnlighetsstörning Smatiska sjukdmar Scial fbi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner Symtm vid scial fbi Några vanliga svåra situatiner Rädd för att stamma, tappa tråden, sätta i halsen, säga någt lämpligt, spilla ut kaffet Bltta tanken på bjudning, måltid på restaurang, grupparbete -> panikkänsla, hjärtklappning, svettning, svaghetskänsla, rlig mage. Svårt ringa känd persn/myndighet, gå på psten, äta inför andra sv. Uppfattas sm blyg, säker, inåtvänd, blir ev mbbad i sklan. Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand

45 Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering. 672 Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter. 674 Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen 676 Bryt de nda cirklarna! Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi 677 I vilken situatin utlöses attackerna? Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid expsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis)

46 Svårigheter att ta andras perspektiv (bearbetning C Gillberg, 1995) Exekutiva förmågr ADHD DAMP Autism- Asperger Tics Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. Tack till Susanne Bejert! Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig Utvecklingsstörning / mental retardatin Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. 46

47 Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Depressin Mani Biplärt syndrm Depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser ADHD Brderline persnlighetssyndrm Antiscialt persnlighetssyndrm Trtssyndrm ch uppförandestörning Hjärnskada 734 Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! AD/HD samsjuklighet ch följder ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem 47

48 ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Autistiska symtm Wings triad Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet) Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Aspergers syndrm Aspergers syndrm (frts) Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Persnlighetsstörning 1. Vad är det? 2. Hur vet man m patienten har en sådan? 3. Spelar det någn rll? 4. Hur uppkmmer den? 5. Vad är det för skillnad på persnlighet 6. ch persnlighetsstörning? 7. Går det att behandla? 8. Hur kan man bemöta patienten? 48

49 Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Trivs med sig själv ch livet Kmmer väl överens med andra Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv Humr Flexibilitet Tar ansvar för sig ch sitt Den viktigaste frågan Fungerar mitt sätt att vara? Tycker jag m de flesta människr jag har kntakt med? Tycker jag m mig själv? Har jag de relatiner jag vill ha? Är mina relatiner trivsamma ch närande eller knfliktfyllda ch destruktiva? Kan ch vågar jag göra det jag verkligen vill i livet? Är jag på det hela taget nöjd med livet jag lever? Mina svar berr huvudsakligen på min persnlighet! Dvs på mina övergripande mönster för känslr, tankar, reaktiner, beteenden, impulskntrll ch relatiner. 813 Vid prblematiskt beteende Persnlighet ch persnlighetsstörning Enskilt beteende eller uttryck för underliggande persnlighet? Många kan se ch be m hjälp med ett beteende utan att se mönstret av underliggande dysfunktinella persnlighetsdrag. Vad är ett realistiskt mål, dvs vilken nivå ska vi lägga interventinen på? 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Börja utifrån ch inåt, eller tvärtm? 815 Hur vanliga är persnlighetsstörningar? Hur vet jag m patienten har en persnlighetsstörning? Nrmalbeflkning: 9-13 % ttalt Specifika ps: 1 3 % Brderline: 1-2 % Primärvård: % Inm psykiatrin: % KS öppenvård 1999: nära 50 % KS slutenvård 1999: drygt 25 % (BPD största gruppen) OBS: Varierande svårighetsgrad! Tänk tanken tidigt Skilj på state ch trait Det känns fta i kntakten, väcker starka känslr, anspänning Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen ch samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktiner ch handlingar Patienten verkar ha en prblematisk relatin till många andra människr Missnöje, klagar på allt ch alla, besviken, bitter, avvisad Sciala funktinssvårigheter arbete, studier, relatiner Anamnes från patient, anhörig, persnal Barndmsanamnes Scial utredning

50 Att möta en patient med persnlighetsstörning Persnlighetsstörning i DSM-IV Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. A: Paranid persnlighetsstörning B: Narcissistisk persnlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet Vågar inte visa andra förtrende Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden Ältar gamla förrätter Upplever angrepp mt sig från andra Misstänker partner för att vara trgen Bemöt med respekt Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. B: Brderline persnlighetsstörning Känslr sm fungerar Instabilitet gällande affekter, självbild ch relatiner, samt impulsivitet 1. Skräckslagen inför separatiner 2. Idealiserar ch nedvärderar 3. Störning i identitet ch självbild 4. Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) 5. Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) 6. Affektiv labilitet 7. Krnisk tmhetskänsla 8. Aggressivitetsprblem (inadekvat/intensiv vrede, temperamentsutbrtt, slagsmål) 9. Krtvariga gränspsyktiska episder Bli inte arg eller prvcerad 843 Ett sunt känslliv kännetecknas av känslr ch affekter sm, utifrån situatinen ch den kulturella kntexten, är rimliga ch adekvata samt lagm lättväckta, starka ch långvariga. Till detta kmmer en förmåga att uppfatta ch tlka sina känslr samt kunna dra slutsatser av dessa (sammanfattas ibland sm självkännedm), ch att kunna reglera ch uttrycka känslrna på ett funktinellt sätt. 50

51 B: Antiscial persnlighetsstörning, psykpat Psykpaten i ett nötskal: Före 15 års ålder aggressivt beteende mt människr ch djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga nrm- ch regelbrtt Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till nrmer, upprepat brttslig bedrägligt beteende impulsiv eller förmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas 858 De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad. Cre features Grandis Manipulativ Kylig brist på medkänsla Hal, pålitlig charm Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Svar: Det vet du inte Hares psykpatichecklista, HPC: 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet 862 Psykpati har genmgripande effekter 1. Känslr (ytlig, ingen ånger, ingen ängslan) 2. Interpersnell interaktin (charmig, grandis, manipulativ) 3. Livsstil (ansvarig, realistisk planering, impulsiv, dålig kntrll över beteendet) 4. Antiscialt beteende (stört beteende redan i barndmen, ungdmsbrttslighet, mångsidig kriminalitet) En psykpat har alltid starka narcissistiska drag ch vanligen även mfattande brderlinedrag 51

52 Psykdynamisk mdell Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet Två aspekter av psykpati 1.Persnlighetsstruktur/karaktär Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv 2. Beteende När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre 866 Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Några tillstånd med debut under barndm ch tnår sm kan medföra ilska, utbrtt ch knflikter Missbruk Affektiv förskjutning Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD ADHD Autismspektrumstörning Hjärnskada Intellektuell funktinsnedsättning Persnlighetssyndrm Brderline Antiscial Narcissism Trtssyndrm ch uppförandestörning Intermittent explsivitet 873 Mani Depressin Autismspektrumstörning ADHD Intellektuell funktinsnedsättning Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Trtssyndrm Uppförandestörning/antiscial persnlighetsstörning Intermittent explsivitet PTSD Missbruk Separatinsångest Brderline persnlighetsstörning

53 Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Intermittent explsivitet Infört i DSM-5 för att undvika överdiagnstik av biplaritet. Räknas till de affektiva störningarna, inte till de utagerande störningarna. Utmärks av Återkmmande häftiga vredesutbrtt, verbala eller i handling Utbrtten är rimliga utifrån situatinen ch förenliga med utvecklingsnivån Sinnesstämningen mellan utbrtten är genmgående irritabel eller argsint ch är märkbar för andra Märks i mer än ett sammanhang (skla, hem, kamrater) Symtmen förklaras inte bättre av någn annan psykisk störning 875 A. Återkmmande vredesutbrtt, sm återspeglar en förmåga att kntrllera aggressiva impulser ch visar sig i verbal eller fysisk aggressin sm eventuellt ibland leder till skada eller förstörelse på djur, persner eller egendm. B. Graden av aggressivitet är helt prprtinerlig i förhållande till den utlösande prvkatinen eller till utlösande psyksciala faktrer. C. Utbrtten är överlagda ch syftar inte till att nå någt mål (pengar, makt, skrämsel). D. Utbrtten förklaras inte bättre av någn annan psykisk störning. 876 Trtssyndrm ch uppförandestörning Kännetecknas av nrmbrytande beteende. Vid nrmbrytande beteende av mer allvarlig karaktär används begreppet antiscialt beteende. Yngre barns trtsbeteende övergår med stigande ålder ibland till uppförandestörning, antiscial persnlighetsstörning ch psykpati. Trtssyndrm Ihållande negativt ch fientligt beteende mt föräldrar eller andra viktiga vuxna. Relatinen mellan barnet ch dennes mgivning präglas av en negativ trtsspiral där barnets aggressiva beteende förstärks. Ibland fysiskt aggressiva hemma ch i skla/förskla. Ofta knflikter med andra barn. Återkmmande knflikter kring rutiner ch gränssättningssituatiner. Äldre barn utvecklar ibland en uppförandestörning med ett antiscialt nrmbrytande beteende sm kränker andra fysiskt eller verbalt mbbning, fysiskt våld, stöld, kltter, ht, trakasserier ch lögner Uppförandestörning i DSM 5 Upprepat ch varaktigt mönster av beteenden sm innefattar kränkning av andras grundläggande rättigheter eller för åldern grundläggande sciala nrmer ch regler: 1. Aggressivt beteende mt människr eller djur. 2. Skadegörelse. 3. Bedrägligt beteende eller stöld. 4. Allvarliga nrm- ch regelbrtt

54 Nivåer ch frmer av knsumtin Medicinska knsekvenser av högt alkhlintag Bruk Riskabelt bruk Skadligt bruk Missbruk Berende Intxikatin Abstinens Samt psykiska, krppsliga ch sciala skadr 892 Intxikatin Missbruk Berende Abstinens, DT, kramper, epanfall Wernicke-Krsakffs syndrm Hjärnskadr, demens, frntal persnlighet Fetalt alkhlsyndrm Övervikt Imptens, infertilitet Hypertni Diabetes Levercirrhs, skrumplever Cerebellär ataxi, balans- ch krdinatinssvårigheter Blödningar (mage, hjärna) Neurpati, nervskadr, fallskadr Pankreatit, bukspttskörtelinflammatin Bristsjukdmmar Muskelsjukdm Benskörhet Hjärtsjukdm Cancer 896 Psykiska ch sciala knsekvenser av alkhlöverknsumtin Självförakt Depressin Ångest Självmrd Scial ch eknmisk utförslöpa Ensamhet, arbetslöshet, skilsmässa, förlrar barnen Förstörda liv eget ch andras Tvångsvård skall beslutas m 1. någn till följd av ett frtgående missbruk av alkhl, narktika eller flyktiga lösningsmedel är i behv av vård för att kmma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehvet inte kan tillgdses enligt scialtjänstlagen eller på någt annat sätt, ch 3. han eller hn till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara b) eller löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv c) eller kan befaras kmma att allvarligt skada sig själv eller någn närstående Psykisk hälsa hs unga Om någn för krtare tid ges vård med stöd av lagen m psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut m tvångsvård enligt denna lag. 54

55 I detta avsnitt Några lästips ch internetsidr. Hur mår dagens unga? Övergripande m psykisk hälsa hs barn ch unga. Orsaker till ungas hälsa. Viktiga symtm att vara bservant på. Vad utmärker ungas psykiska hälsa? Vad skiljer mt vuxnas hälsa? När ska specialistinsatser/bup kpplas in? Vanliga ångestsyndrm hs unga, samt screeningfrågr. Separatinsångest. Självskadebeteende. Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår. Några tips för föräldrar. Rss W. Greene m att hantera svåra barn. SOL 14 kapitlet 1. LVU. Psykisk sjukdm hs unga Lästips www1.psykiatristd.se/psykiatristd/ bup.sidvisning.se/bupriktlinjer2015/ gillbergcentre.gu.se/frskningsmraden/diagnsgrupper,+metd er+ch+vissa+p%c3%a5g%c3%a5ende+studier+vid+gnc 1/ pdf natinellasjalvskadeprjektet.se ADHD/DAMP 4-5 % Depressin 5-15 % Stressrelaterade besvär % Suicidförsök 5 % Film gillbergcentre.gu.se/frskningsmraden/diagnsgrupper,+metd er+ch+vissa+p%c3%a5g%c3%a5ende+studier+vid+gnc/anrexi a-nervsa 947 Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Beteendestörning hs yngre ökar Gå från A till B planera, rganisera, genmföra Kncentratin, reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Känna ch förmedla sympati Sklvägran Utagerande Ascialitet Självdestruktivitet

56 Att förebygga eller behandla depressin hs barn ch ungdmar Lära dem ifrågasätta depressiva tankegångar Lära dem skaffa sig vänner. Lära dem kmma bättre överens med sina föräldrar. Engagera sig mer i aktiviteter de tycker m. Lära dem grundläggande emtinella färdigheter. Hantera knflikter Tänka innan de handlar Ifrågasätta pessimistiska tankar 994 Viktiga symtm att lägga märke till: Skrikig Står still eller går tillbaka i sin psykmtriska utveckling Tystlåten Ledsen Energilös Arg, utagerande Spänd i krppen Undviker aktiviteter, skla, vänner, familj Undviker sådant sm barnet vanligtvis brukar uppskatta Orlig Har minskad eller ökad aptit Svårt att sva Ihållande/återkmmande nt i magen Ihållande/återkmmande nt i huvudet Inte tycks förstå instruktiner hemma ch i sklan Inte tycks förstå eller uppskatta scialt samspel 1007 Vilka är de vanligaste störningarna hs unga? De flesta tillstånden finns även hs vuxna ch har bakats in i föregående avsnitt. Vuxnas psykiska hälsa debuterar mycket fta i barn- ch ungdmsåren (men det är inte alltid någn förstår vad sm pågår). I detta avsnitt tar jag upp separatinsångest, trtssyndrm, uppförandestörning, självskadebeteende ch anknytningsstörning. Små barn ch spädbarn tas inte upp specifikt här

57 Några vanliga psykiska störningar sm fta eller alltid visar sig eller debuterar under uppväxten ch sm tas upp i tidigare avsnitt Några nyheter i DSM-5 sm berör unga Intellektuell funktinsnedsättning Autismspektrum ADHD Depressin ch biplär sjukdm Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Ångeststörning Tvångssyndrm Traumarelaterade störningar Ätstörningar Persnlighetssyndrm (men diagns först i vuxen ålder) Substansbruksyndrm Schizfreni Kapitlet Störningar sm vanligen diagnsticeras hs spädbarn, barn ch ungdmar har delats upp under andra rubriker. Aspergers syndrm m fl tillstånd bildar ett gemensamt spektrum, autism/autismspektrumstörningar. Mental retardatin kallas numera intellectual disability, intellektuell funktinsnedsättning. Disruptive md dysregulatin disrder (DMDD) intrduceras. På svenska dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår. Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Infört i DSM-5 för att undvika överdiagnstik av biplaritet. Räknas till de affektiva störningarna, inte till de utagerande störningarna. Utmärks av Återkmmande häftiga vredesutbrtt, verbala eller i handling Utbrtten är rimliga utifrån situatinen ch förenliga med utvecklingsnivån Sinnesstämningen mellan utbrtten är genmgående irritabel eller argsint ch är märkbar för andra Märks i mer än ett sammanhang (skla, hem, kamrater) Symtmen förklaras inte bättre av någn annan psykisk störning 1016 Trauma- ch stressrelaterade störningar i DSM-5 Anknytningsstörning med scial hämning Anknytningsstörning med scial distanslöshet PTSD Akut stressyndrm Anpassningsstörningar 1017 Anknytningsstörningar ch tillitsbrist Anknytningsstörning med scial hämning Störd anknytning till vårdnadsgivaren Stört samspel med vårdnadsgivaren Maladaptiva förhållningssätt ch strategier hs barnet Bristande förmåga att hitta ändamålsenliga sätt att relatera till andra människr A. Ett mönster av hämmat ch emtinellt tillbakadraget beteende mt vuxna vårdnadshavare. Varken söker eller tar emt tröst trts att barnet har behv av det. B. En varaktig scial ch emtinell störning sm utmärks av minst två av: 1. Minimalt scialt ch emtinellt gensvar 2. Begränsade psitiva affekter 3. Episder med förklarlig irritabilitet, ledsenhet eller rädsla vilket även visar sig under htande samvar med vuxna vårdnadshavare C. Barnet har erfarit ett mönster av extremt tillräcklig mvårdnad (grav försummelse, upprepade byten av primär vårdnadshavare, uppväxt på trftig institutin). D. Uppfyller ej kriterier för autismspektrumstörning

58 Anknytningsstörning med scial distanslöshet A. Ett beteendemönster där barnet aktivt närmar sig ch samspelar med bekanta vuxna, vilket visar sig i bl a Brist på återhållsamhet i närmande ch samspel med bekanta vuxna Alltför familjärt verbalt ch krppsligt beteende Bristande återkppling till vuxna vid upptäcktsfärd B. Berr inte enbart på impulsivitet (sm vid ADHD) utan inkluderar scial distanslöshet C. Barnet har erfarit ett mönster av extremt tillräcklig mvårdnad (grav försummelse, upprepade byten av primär vårdnadshavare, uppväxt på trftig institutin). Riskfaktrer för depressin hs unga, i turrdning 1. Knflikter med kamrater 2. Knflikter mellan föräldrar 3. Knflikter med föräldrar 4. Föräldrars bristande närvar 5. Egen krppslig sjukdm Vanliga ångestsyndrm hs unga 1. Generaliserat ångestsyndrm, GAD. Orar du dig fta över saker? Att någt dåligt ska hända dig eller dina föräldrar? 2. Separatinsångest, SAD. Blir du rlig m du måste vara utan dina föräldrar? Är det svårt att sva brta eller i din egen säng? 3. Paniksyndrm. Händer det att du plötsligt blir väldigt rädd ch då får hjärtklappning, svårt att andas eller darrar utan anledning? 4. Paniksyndrm med agrafbi. Undviker du ställen där du haft panikattacker eller där du är rädd för att få sådana, till exempel bigrafer, tunnelbanan eller öppna platser? 1027 Separatinsångest, SAD Blir du rlig m du måste vara utan dina föräldrar? Är det svårt att sva brta eller i din egen säng? Överdriven, icke åldersadekvat rädsla för att vara ifrån sina anknytningspersner eller hemmet. Närhet till katastrftankar. Orn kan visa sig före separatinstillfället eller när separatinen ska äga rum. Orar sig fta för både sin egen ch sina föräldrars säkerhet ch hälsa, när de är åtskilda. Svårt sva ensam. Mardrömmar med separatinstema. Klagar över krppsliga besvär. Kan vägra gå till sklan eller delta i fritidsaktiviteter Självskadebeteende Nn Suicidal Self Injury (NSSI) Skära, bränna, rispa, slå sig på huden. Lika vanligt hs båda könen. 36% av åringar det senaste året. Den drabbade skäms ch döljer skadade mråden. Vanligen ett sätt att hantera ångest ch starka känslr, egna eller från någn yttre händelse. Kan ckså vara ett försök att bryta en känsla av verklighet ch avstängdhet. Ibland ett sätt hantera smärtan vid relatinsprblem. Självskadehandlingen ger en medelbar men tillfällig lättnadskänsla. Delkriterium vid brderline persnlighetsstörning, men de flesta sm skadar sig har inte denna störning. Kan även vara en del av symtmbilden vid annan persnlighetsstörning, depressin, ångestprblematik, ätstörning, trauma, dissciatin, ADHD, autismspektrumstörning, missbruk eller biplär sjukdm. Ofta trauma i bakgrunden, se nästa bild!

59 Impulsivt självskadande Kmmunikatinsförsök när ingen hör? Men jag stannar inte vid att skada mig själv med rakblad, knivar ch vassa glasbitar. Jag bränner mig med cigaretter, slår mig med en hammare sm ger stra älskade blåmärken, jag sticker nålar i krppen, biter i mina händer ch dunkar huvudet i väggen. Pjkar misshandlar andra. Flickr skadar sig själva genm att skära sig ch på andra vis. Tillitsbrist-sjukdmar? Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns sm m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig Benny Pålssn 1032 Bakgrund till självskadebeteende Varför skada sig själv? Svårigheter att hantera negativa känslr. Tendens att tappa verklighetsuppfattningen vid press (dissciera). Svårigheter att sätta rd på ch beskriva känslr. Negativ självbild. Scial inlärning. Scial signalering. Självbestraffning. Smärta/smärtlindring. Identifikatin. Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten Riskfaktrer för självskadebeteende Trauma. Av flickr år sm självskadar har 24% utsatts för fysisk misshandel, 27% för sexuella övergrepp, 33% för psykisk misshandel ch 37% för mbbing. Tidig försummelse. Låg scieknmiskt status. Svåra livshändelser. Krppslig ch psykisk sjukdm. Hjälp vid självskadebeteende Hög risk för frtsatt självskadebeteende, annan psykisk hälsa ch suicid m persnen inte får hjälp. Identifiera risk- ch skyddsfaktrer. Träna på analys ch händelsekedja. Scialt stöd. Möjlighet att ringa behandlingspersnal vid behv. Lära sig att hantera negativa känslr. Behandla psykiatrisk samsjuklighet. DBT, KBT, MBT mm vid brderlinestörning

60 Scialtjänstlagen 14 kapitlet, 1 1 Följande myndigheter ch yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till scialnämnden m de i sin verksamhet får kännedm m eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn ch unga, 2. andra myndigheter inm häls- ch sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, scialtjänsten, Kriminalvården, Plismyndigheten ch Säkerhetsplisen, 3. anställda hs sådana myndigheter sm avses i 1 ch 2, ch 4. de sm är verksamma inm yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet ch fullgör uppgifter sm berör barn ch unga eller inm annan sådan verksamhet inm häls- ch sjukvården eller på scialtjänstens mråde. De sm är verksamma inm familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till scialnämnden m de i sin verksamhet får kännedm m att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare ch yrkesverksamma sm anges i första stycket är skyldiga att lämna scialnämnden alla uppgifter sm kan vara av betydelse för utredning av ett barns behv av stöd ch skydd. Om anmälan från Barnmbudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) m Barnmbudsman. Lag (2015:982). Vad innebär LVU? Om ett barn far illa kan vårdnaden av barnet begränsas genm ett särskilt ingripande från samhällets sida. Vårdnadshavare förlrar då inte vårdnaden av barnet utan det handlar m en tvångsmässig begränsning av vårdnaden. Tvångsåtgärder får tillgripas endast m man inte lyckas nå en samförståndslösning mellan vårdnadshavare ch sciala myndigheter. När är LVU aktuellt? Förutsättningarna för ett tvångsingripande är av två slag, dels barn sm på lika sätt far illa i sin levnadsmiljö (miljöfallen), dels barnets eget beteende (beteendefallen). Miljöfallen rör fall då vårdnadshavare, ch i vissa fall andra i barnets bendemiljö, utsätter barnet för misshandel, sexuellt utnyttjande, skadligt krppsarbete, vanvård eller liknande skada. I miljöfall kan ingripande ske beträffande den sm inte fyllt 18 år. Beteendefallen rör fall då barnet själv utsätter sig för skada genm drgmissbruk, brttslig verksamhet eller annat scialt nedbrytande beteende, sm t ex prstitutin. I beteendefallen kan ingripande ske beträffande den sm inte fyllt 20 år. Möten ch samtalsknst 60

61 Övning Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: 1190 Bemötande first things first! Slutsats? Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Att möta människr Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? 2. Vilken är situatinen/kntexten? All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient!

62 Frskning visar att Det viktigaste avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås För att hamna i rätt utgångsläge Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del. Har du prövat med att försöka???? TYCKA OM din patient?!!!!! Vilka verktyg har vi? Våra relatiners kvalitet uppstår inte av en slump De är resultatet av ett antal väl definierbara persnliga egenskaper ch beteenden. Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn

63 Psykterapi Du måste vilja persnen väl för att kunna hjälpa! Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna 1243 Vad menas med terapeutisk allians? En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel Vad utmärker en bra psykterapi? Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin Alla människr har behv, alla vill någt Identifiera ch tillfredsställ människrs behv 1247 Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist)

64 Om att skapa en allians en början Önskan eller behv? Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. Vad den andre vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad medarbetaren behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över medarbetaren eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv Hur kan vi reducera dissnansen? Vill jag hjälpa eller påverka måste jag vanligen arbeta här! Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Världen Kartan Gda förebilder Gda samtal människr emellan Reducera stress Infrmatin ch utbildning Behandling av psykisk sjukdm Psykterapi Visinen 1275 Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut

65 Att fråga varför fungerar sällan. Pröva i stället: Hur tänker du nu? Hur tänkte du då? 1302 En fruktbar utgångspunkt? Empati i praktisk handling Patientens beteende är alltid meningsfullt Vad behöver denna människa just nu? även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! Hur kan jag hjälpa henne med det? Mer m empati i praktisk handling Hur känns det jag just nu säger eller gör för den andre? Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig

66 Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? 1311 Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Vad vill jag uppnå med samtalet? För patientens del: Kntakt? Infrmera, förmedla någt? Förmedla förståelse, bekräftelse ch acceptans? Ge kärlek? Trösta, lindra, bta? Rådgivning? Ändra/ flytta patienten? För min egen del: Kntakt? Förstå? Beröras/bli förstådd/påverkas/ ändras? Hjälpa? Få kärlek? Bstra mitt eg? 1312 Patientens kntaktförmåga Privat, persnlig eller prfessinell? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt Falsk diktmi. Man kan växla mellan rllerna. Utnyttja inte den andre för dina egna behv. Hur blir det för den andre? Viktigast för den andre är tillförlitlig återkppling. Äkthet därför det viktigaste för ett meningsfullt samtal. Visa vad du tycker ch känner, bjud på dig själv. Prfessinell är fta en mask. Prffsigt är att våga se de missar man gör, be m ursäkt för dem ch gå vidare Vården är det sm sker mellan mig ch patienten Hur känns det för den andre - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Innehåll Prcess Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll?

67 Den stra hemligheten Förresten är?????? löjligt enkel, egentligen försök med litet vanlig enkel vänlighet! 1328 en sak till!!!!!! ha litet KUL!! Svårt med empatin sympatin? 16-åringen på villvägar Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv! Varför skulle hn lyssna på dig? 1330 Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet

68 Vilken är valutan, dvs vad är det vi ska sätta in? Att ge den andre vad han behöver, ch hjälpa hnm se att det är det han får. Vilken är valutan, dvs vad är det vi ska sätta in? Vänlighet Omtanke Omsrg Respekt Ärlighet Hålla mina löften Att ge den andre vad han behöver ch att hjälpa hnm att se att det är det han får! Lyssna förutsättningslöst ch verkligen försöka förstå Acceptans Uppskattning av persnen ch dennes åsikter Och en hel del annat Jesper Juuls böcker m vad kärlek egentligen innebär rekmmenderas varmt. Hur älskar jag en människa så att denne känner det ch har nytta av kärleken? Om den andre är viktig för dig - visa det Du måste låta det sm är viktigt för den andre vara lika viktigt för dig sm persnen är viktig för dig. Varje prblem i relatinen är en möjlighet! En möjlighet att bygga upp det emtinella bankkntt i denna relatin. Vi försöker lösa prblemet ch förbättra vår relatin samtidigt. Vi hjälper patienten ch dlar vår relatin. Vilken srts ledarskap utövar du? Hur relaterar du till dina patienter/kunder/barn? Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. Transaktinellt Fkus på överenskmmelsen ch utfallet. Samma utgångsläge vid nästa förhandling. Transfrmerande/förvandlande Påverkar den andra persnen ch er relatin. Bygger upp ett förtrendekapital ch relatinen. Nytt ch förbättrat utgångsläge vid varje ny förhandling. Min patient? Min fru? Mina barn? Mina vänner? Mina medarbetare? Min chef? 68

69 Men är det bara patientens fel? Försök kmma på några säkra sätt sm vi i vården kan ta till för att skapa missnöjda patienter Några lämpliga tillvägagångssätt Vilka fallgrpar kan du kmma på i bemötandet/relatinen? Respektlöst bemötande. Ljuga eller lva saker man inte säkert vet att man kan hålla. Höga hästar, maktspråk. Insistera på rutiner för rutinernas skull. Reducera patienten till bjekt. Förälder-barn-relatin. Tala ned till. Inte lyssna ch ta in förutsättningslöst innan jag bemöter. Inte se det friska hs patienten. Tr att patienten är/vill sm man själv. Förvänta/begära respekt, likvärdighet, gillande ch beröm av patienten. Jag förstår. Ta över/styra/kntrllera samtalet ch patienten. Inte ge återkppling, inte visa att man hört ch förstått Är det verkligen beröm ch belöning vi vill ha? 69

70 Eller vill vi ha bekräftelse, uppskattning, uppmuntran, kärlek ch andra uttryck för äkta känslr? Vi vill inte vara duktiga vi vill betyda någt för en annan människa, vi vill beröra denne. Alternativ till beröm: TACK! Saker vi EGENTLIGEN vill ha Råd för att ge knstruktiv återkppling Äkta kntakt Uppmärksamhet, bli sedd ch hörd Bekräftelse, betyda någt för någn Respekt Bli tagen på allvar Ärlighet ch sanning, hjälp att förstå Förståelse Omtanke Medkänsla Uppmuntran Tänk igenm vad du vill uppnå. Förbered dig. Om du är säker på m den andre är beredd att höra vad du har att säga fråga, erbjud möjligheten. Ge feedback vid rätt tillfälle. Ge feedback fta, helst direkt. Vänta inte till utvecklingssamtalet en gång per år. Ge inte feedback när någn av er är upprörd. Vänta tills båda är i balans. Km från rätt ställe. Särskilt vid kritik behöver du vända dig till den andre sm en persn du uppskattar ch respekterar. Om återkpplingen gäller en knflikt er emellan är det inte självklart att du ska ge återkppling; det kan lätt sluta i en upptrappning. Psitiv feedback har fta större effekt än krrigerande Råd för att ge knstruktiv återkppling Ge återkppling på handlingar ch beteenden du vill främja. Uppmuntrande feedback ger fta ringar på vattnet. Ge feedback på prestatin, inte persnliga egenskaper. Ge psitiv ch negativ feedback vid lika tillfällen. Låt utvecklingssamtalet handla m utveckling ch framtid. Var tydlig. Linda inte in krrigerande feedback ch börja prata m andra, psitiva saker för att väga upp det negativa. Använd jagspråk. "Jag upplever att ". Undvik att tala i generella termer. Visa att du bryr dig ch vill hjälpa till att lösa prblemet. Visa empati ch förståelse. Testa. Börja med att ge uppmuntrande feedback eller beröm ch se vad sm händer. Ofta mår man lika bra av att ge psitiv feedback sm av att få

71 Vide från akuten När det inte går så bra 1. Vad känner du inför patienten? 2. Varför? 3. Beskriv persnens utmärkande drag! 4. Hur skulle läkaren ha kunnat agera istället? Vad hade du väntat dig? Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang Persnlighet ch stress Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende

72 Hur ser VÅRA kartr ut? En fruktbar utgångspunkt? Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! 1391 Det handlar m att man kmmer med lika bakgrunder ch lika förväntningar till mötet mellan patient ch läkare på akuten. Om man envisas med att behålla sin egen syn på saker, då blir mötet ju jättedåligt. Besvärlig typ? Där står ju ett stackars ledset ch övergivet barn ch bönar m bekräftelse! Den besvärlige har fta ingen aning m vad han håller på med Den persnlighetsstördes dilemma Medvetet Förmedvetet Undermedvetet Taskiga kartr, allra mest vad gäller självbilden. Förstår inte hur hn upplevs av andra. Plågad ch en plåga, men ingen har försökt förmedla hur persnen uppfattas, dvs persnen får ingen autentisk återkppling på sitt beteende. Prata med persnen, utgå från att alla VILL fungera med andra ch få deras uppskattning. GE CHANSEN till självinsikt, mgnad ch förändring!

73 Vad är kärlek? Riktig kärlek! Man kan inte ändra en annan människa Man kan inte ändra en annan människa Men man kan erbjuda den andre den självinsikt sm kan få denne att själv vilja ändra sig Målet Hört det förut? Den andre ska inte bara göra någt Han ska vilja göra det han gör! Mtivatin är grunden Hjälp den andre hitta ett varför - ett eget varför - för de önskade förändringarna Patienter med ökad risk för våld Demens ch annan kgnitiv nedsättning. Berusning ch annan drgpåverkan. Abstinens. Mani. Psyks. Imperativ hörselhallucins. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, histrinisk, antiscial). Depressin (män). ADHD. Autismspektrumstörning. Utvecklingsstörning. Diskutera Du har en rigid, flexibel ch explsiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metden för att åstadkmma en rejäl urladdning?

74 Undvik När patienten uppfattas rigid - följer inte avdelningens rutiner vem är det egentligen sm är mest rigid? Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Att persnen är jbbig är en åsikt inse att det är DIN upplevelse ch ta ansvar för den. Jag upplever att kan vi prata m det? Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Andras aggressin Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 74

75 Lathund för fungerande kmmunikatin Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga människr är ännu viktigare här! Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta den andres känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig människr! Rädda människr slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Tips för att hantera människr i röd zn Åtta råd enligt Bergenprjektet (nr 4+9 egna tillägg) Håll dig själv lugn, höj inte rösten. Var närvarande, uppfatta vad sm händer. Ta ansvar för klimatet. Vänlighet ch mjukt tnfall. Lgik, vädjan till det vuxna i den andre ch humr fungerar vanligen inte. Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme. Km från rätt plats: Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl. Förmedla empati, att du ser hans smärta. Begripliggör ch nrmalisera. Be den andre m råd Visa psitiv respekt, patienten ska känna att du är där för att hjälpa till. 2. Lyssna! 3. Var närvarande, kncentrerad ch visa intresse. Försök förstå varför patienten är upprörd ch vad hn vill. 4. Bekräfta patientens känslr. De är förståeliga utifrån mständigheterna ch hur patienten upplever situatinen. Du verkar upprörd. Inte knstigt när du förts hit mt din vilja. 5. Ge patienten tid att prata ch ställa frågr. Prata med patienten flera gånger innan beslut fattas. Berätta för patienten vad sm händer. 6. Tala lugnt, med mild röst. 7. Tänk på ditt krppsspråk, håll avstånd ch ögnkntakt. 8. Ge patienten förslag, i stället för att kritisera. 9. Fråga vad du kan göra för att hjälpa patienten med upprördheten. Kaffe? Prmenad? Samtal? 10. Samarbeta i arbetsgruppen, tala med varandra, låt alla veta vad du gör Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. 75

76 Arga, missnöjda ch htfulla människr 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa den andre med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 1430 Glada medarbetare Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? Kultur När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande? Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism 1434 Tack till Maria Larssn!

77 Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör Vår egen frustratin Hur är din arbetsplats? Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre. Skadlig? Ofarlig? Hälssam? Hälsfrämjande? Hälsskapande? 1447 Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! Michael Rangne

78 Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa Ett gtt liv, minikursen: vad får mig att må bra? 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet?. KASAM (eget tillägg): Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, 2008 Skydda dig själv Upplevelse av mening med det sm sker. Känsla av att du ger någt, uppleva att du gör skillnad för någn annan, utan egen vinning. Få ut någt för egen del, låt dig berikas. Fkusera på det psitiva, på glädjen, på det sm faktiskt sker inte det sm ännu inte skett. Tacksamhet för det sm sker ch det du får. Det är en gåva att få ge! Rimliga krav på dig själv det krävs två för en tang. Acceptans - behandla det sm går ch lär dig leva med resten (båda parter). Stötta varandra i arbetsgruppen. Regelbundna möten i gruppen m stress ch hur ni har det, gärna ledda av utbildad samtalsledare. Stöd utanför arbetet. Ha ett liv. Uppskattning Betyda någt Ensamhet Kärleksbrist Besvikelse Missnöje Irritatin Var medveten m dina egna behv Dina tillfredsställda behv kan ställa till det i samtalet, m du inte är väl medveten m dem ch ser till att de inte får styra ditt tal ch handlande. Du är där för den andres bästa! Michael Rangne 1462 När relatinen går snett Vi måste själva må bra ch känna självrespekt för att ha någt att ge andra Det är aldrig kärleksfullt mt dig själv eller någn annan att vara någn annans dörrmatta eller låta sig utnyttjas! För detta krävs att vi lever ch arbetar i enlighet med våra egna värderingar ch övertygelser. Därför blir det svårt för ss att må bra i en rganisatin vars värderingar ch människsyn vi inte delar. Tack till Kay Pllak

79 Gränser Jag vill Jag vill inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Jag hinner inte 1469 Vad kan man själv göra för att mtverka skadlig stress? Vad kan vi lära av Buddha? Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Alltid ch i varje stund. Vartenda ett. Sökaren nr 1/1986 Michael Rangne

80 Litet Kay Pllak till hjälp? Det ligger någt i det du säger Den där har jag fått för att öva på man får aldrig värre än man klarar av! Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Jag Relatinen Du Ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte Jag har någt att lära av varje människa jag möter? Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt) Hur skulle våra möten med andra bli m Hur skulle det kännas för den andre m vi utgår från att vi kan lära ss någt av varje människa? vi utgår från att varje möte med en människa är en möjlighet till glädje ch mening för ss själva, ch visar denne vår uppskattning? han upplever att han har betydelse för mig, att han själv ger mig någt värdefullt genm vårt samtal? vi utgår från att ett äkta möte med en annan alltid lämnar båda åtminstne en smula förändrade?

81 Vad har mina. (medarbetare, barn, fru, kunder) gett ch lärt mig? Ett recept för givande relatiner ch ett rikt liv (1) Varje människa ch varje möte är en möjlighet för mig Att lära mig någt nytt m mig själv, den andre ch världen, ch därigenm växa ch utvecklas. Att uppleva glädje ch mening. Att uttrycka mig själv i världen. Att göra skillnad. Att ge av mig själv, att göra någt gtt för den andre. Varje människa har i varje stund behv sm jag kan försöka tillfredsställa. Att ta emt någt av den andre, ch därigenm göra det möjligt för hen att ge. Att ge till andra, att betyda någt för andra ch känna att man gör skillnad är vårt djupaste behv. Men då måste någn vara villig att ta emt! 1497 Ett recept för givande relatiner ch ett rikt liv (2) Jag behöver inte alls ge någt materiellt - våra viktigaste behv är andliga, sciala ch psyklgiska. Vad behöver denna människa just nu, ch vad av detta kan just jag ge? Det mest värdefulla jag kan ge är mig själv, att visa mig sm jag är mina sanna känslr, tankar ch reaktiner. Den andre får då hjälp att rientera sig i vår relatin, ch att se ch förstå sig själv bättre. Denna äkta återkppling ger därtill den andre en möjlighet att justera sitt beteende i mötet m hen skulle vilja det. Jag kan inte undvika att påverka en människa jag möter, jag kan bara välja vilken inverkan jag ska ha. Det valet förutsätter att jag tar ett persnligt ansvar för mig själv ch hur jag är mt andra. Hur känns det jag säger eller gör för den andre just nu? Jag behöver inte göra någt strt för att göra skillnad för andra det räcker långt att jag medvetet väljer vem jag är i mina möten. Tack för ss! Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) Nvwember