Välkommen till Psykiatri för icke-psykiatriker. Vad gör egentligen en psykiater när det känns jobbigt? Men jag fattar inte varför dom inte

Transkript

1 Välkmmen till Psykiatri för icke-psykiatriker 5-6 december 2017 Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm Nv 2017 Vad gör egentligen en psykiater när det känns jbbigt? 1. Försöker tänka på någt annat Men jag fattar inte varför dm inte 2. Biter ihp ch står ut tills det går över 5 9 Några samtalsaspekter jag gärna tar upp Kunskaper i psykiatri. Förstå patienten. Förstå mig själv. Mina känslr för patienten. Ingredienser i ett gtt samtal. Du kan bara göra ditt bästa. Missnöjda patienter. Htfulla patienter. 1

2 Att möta ch stödja en människa sm mår dåligt Hur jag vill bemötas: Hur jag inte vill bemötas: Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag? 26 Det viktigaste Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch gda kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Fråga gärna! Prtestera gärna! Egna fall välkmna! Saknas Övrig ångest (GAD, PTSD) Kris ch anpassningsstörning Stressrelaterad sjuklighet (utbrändhet, utmattningssyndrm) Neurpsykiatri (autismspektrum, Asperger, ADHD, Turette, lågbegåvning) Missbruk (?) Övr persnlighetsstörning (psykpati, narcissism sv) 30 Michael Rangne

3 Lästips för psykterapiintresserade 5n%20Terapins%20g%C3%A5va%20av%20Irvin%20Yalm.pdf 32 Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Vad har dessa här att göra? Vi kan SKAPA besvärliga människr 1. I vårt huvud 2. Med vårt beteende 3. Genm vår rganisatin Några anledningar till att en människa är besvärlig 1. Du själv uppfattar inte den andre krrekt prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag rimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati. 3. Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr

4 Några anledningar till att en människa är besvärlig Några möjliga insatser för att hålla flk på banan Rekrytera rätt vill, kan, rkar, passar in, ansvarstagande, stabil, självgående 4. Sjukdm Krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke) Missbruk, berende, abstinens Psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm ) Neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning) 5. Persnligheten/karaktären Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl) Kverulansparania, rättshaverism 6. Livet - livskris/utvecklingskris/trauma 7. Taskiga kartr, rimliga förväntningar ch integritetsprblem Uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt Orimliga förväntningar på livet ch andra människr. Bristande balans mellan integritet ch samarbete. 8. Brister i uppfstran (persnen är helt enkelt hyfsad ch trevlig)? Gör det möjligt att trivas kultur, arbetsglädje, mening, gemenskap, stöd Rätt chef kunskap, tydlig, gtt hjärta, lämplig persnlighet, rätt mtiv Chefens ges rimliga förutsättningar stöd uppifrån, vettig chef, rimlig eknmisk situatin, utrymme för gd persnalvård, kunna styra belastningen Rimliga rganisatriska förutsättningar arbetsbörda, chef med befgenheter, integritet Kllektiv preventin rimlig stressnivå, balans krav/kntrll, ansträngning/belöning, scialt stöd, Maslach, KASAM, persn-envirnment fit, samtalsgrupper, mentrsprgram Individuell preventiv anpassning (utvecklingssamtal) vad behöver just Kalle för att trivas? Aktiv mnitrering (tät kntakt) hur mår Kalle, vad behöver han? Kllektiv mnitrering (enkäter, APT) hur mår gruppen i strt? Enkäter/besvärsskattningar: LUQSUS-K (LUCIE, QPS-Mismatch, S-UMS, KEDS). Identifiera de i riskznen för hälsa kunskap, känna till ch reagera på varningssignaler ch tidiga tecken, tid, intresse, rutiner, enkäter/skattningar(?) Kriskmpetens veta hur man stöttar människr vid trauma, srg ch livskris Stöd till de sm behöver det från chef, mentr, företagshälsvård, psykiatri Förstå ch stötta de med kmplicerad persnlighet 41 Rehabiliteringsinsatser för drabbade kntakt med chef ch arbetsplats, ADA, företagshälsvård, samtalsgrupp, psykterapi i grupp 42 Psykiatrins svårigheter - varför får jag ingen hjälp? Stra ch ökande behv ch förväntningar. Resursbrist sm leder till str tidsåtgång för priritering av resurserna, tär på persnalen ch bryter ned patienterna. Ofta trånga ch överbelagda avdelningar. Bristande medverkan från många patienter, särskilt de svårast sjuka. Många behandlingar har halvdan effekt. Smliga hjälpare är mer lämpade än andra. Ingen draghjälp. Orimliga förväntningar på vården ch livet? 45 Glada medarbetare Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Kultur Tack till Maria Larssn!

5 Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande? Må bra själv på NÅGOT vis - DITT vis! Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! Arbetsmiljöutbildning i sammanfattning Bristande överensstämmelse med de förväntningar man själv har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Hur är vi mt varandra här? Vilka av dessa prblem riskerar du?

6 inte bara chef, förresten Må bra på jbbet i sammanfattning Välj kllegr Välj chef Den trötta patienten Ett vanligt scenari Trötthet Trötthet Spänning Smärtr i rörelserganen Sjukskrivning Sömnstörning Bröstsmärtr, tryck över bröstet, yrsel Tilltagande fysisk ch psykisk utmattning Nedstämdhet, ångest Akut försämring, jag har gått i väggen Minnes- ch kncentratinssvårigheter Expneringstid för stress Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns) 65 6

7 Utmattningssyndrm en balansmdell Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla 67 Utmattning Anpassning 68 VÄLJ SJÄLV Jag är viktig ch värd att ha det bra! Annars väljer någn ANNAN åt dig! 74 Michael Rangne Vill du få Gud att skratta? Vem trr att man kan leva sitt liv utan en eller annan brttningsmatch? Berätta m dina framtidsplaner!

8 77 Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Michael Rangne Öva! Det handlar m att man kmmer med lika bakgrunder ch lika förväntningar till mötet mellan patient ch läkare på akuten. Om man envisas med att behålla sin egen syn på saker, då blir mötet ju jättedåligt. Säg vad du tycker ch vill, säg ja eller nej, på rätt ställe, på rätt sätt, av rätt anledning. Jag vill Jag vill inte Jag hinner inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att 8

9 Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa Sömnrubbningar Insmningssvårigheter, för tidigt uppvaknande, strt sömnbehv, trött trts mycket sömn 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr Känslpåverkan Olust, ångest, nedstämdhet 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka Interpersnellt Irriterad, sur, arg, missnöjd, tycker sämre m andra, knflikter, cynism, arrgans 4. Ät: Sunda kstvanr Energiprblem Överaktivering, trötthet, allt tar emt 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker Kgnitiva symtm Krppsliga besvär Minne, kncentratin, handlingskraft, känslighet för ljud Värk, trötthet, yrsel, illamående, magbesvär Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet 7. KASAM: Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet (eget tillägg) Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, Om du ska göra en enda sak? Maxa ditt sciala stöd! En genväg till gda beslut ch effektivt effektuerande Prata med dina vänner, på riktigt. Be m hjälp med allt svårt ch viktigt. Starta en livskvalitetsgrupp. Skaffa dig en mentr. SÖMN! 89 Värderingar, rller, visiner ch mål - ett exempel Vem jag vill vara? Göra skillnad för mina medmänniskr Kan det vara så att Rll: Förälder Make Vän Arbetskamrat Chef Visin/ missin Knkreta mål: Långsiktiga handlingar: Fantastisk pappa Min sn ska känna att jag älskar hnm Min sn ska vara flygfärdig när han lämnar bet Umgås på tu man hand minst tjug minuter var dag Tala i en kärleksfull tn när vi umgås Stödja hans integritet ch självkänsla, ta på allvar, möta med respekt Varje möte med en annan människa är en möjlighet för mig själv? Varje möte är ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Jag har någt att lära av varje människa jag möter? Göra i veckan: Tennis måndag, läsa tisdag, läxhjälp nsdag, eget val trsdag 92 9

10 Skydda dig själv Hur känns det för den andre m han känner att han tillför mig någt värdefullt, att jag blir glad av att vara med hnm? Få ut någt för egen del, låt dig berikas. Upplevelse av mening med det sm sker. Känsla av att du ger någt, uppleva att du gör skillnad för någn annan, utan egen vinning. Fkusera på det psitiva, på glädjen, på det sm faktiskt sker inte det sm ännu inte skett. Tacksamhet för det sm sker ch det du får. Rimliga krav på dig själv det krävs två för en tang. Acceptans - behandla det sm går ch lär dig leva med resten (båda parter). Stötta varandra i arbetsgruppen. Regelbundna möten i gruppen m stress ch hur ni har det, gärna ledda av utbildad samtalsledare. Stöd utanför arbetet. Ha ett liv Vem bestämmer över mina känslr? Hur uppfattar jag världen? 2. Hur förhåller jag mig till det jag uppfattar? Skulle ni kunna tänka er att vara där jämt? Ibland lider man helt frivilligt flera dagar i sträck! Kan jag välja litet ftare? 98 Tack till Kay Pllak! 10

11 Lycka önskar jag dig icke, ty den finns icke, men kraft att bära ditt öde, önskar jag dig. 103 Våra negativa känslr är fta friska budskap till ss själva, från ss själva, m ss själva. Det är klkt att lyssna till vår smärta innan den går över i utbrändhet ch depressin. Michael Rangne Händelse Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Känsla Beteende/handling styrd av känslan

12 Diskutera Jag steg upp på mrgnen, ch så var den dagen förstörd Underbart måndag igen! 109 Vår hjärna har ett prblem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? 114 Vad fungerar verkligen? 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna

13 Hur kmmer det här att sluta? Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Chef sm är Han är ju psykpat så trevlig? ibland! Visinen, förväntningarna - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara 143 Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Vanligen välmående ch välfungerande människa 17 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Världen Kartan Krnlgiskt 17 år Mentalt 12 år Visinen Kartan 12 år Lagm krav, bättre relatin Ofta mindre välmående ch mer prblematisk persn Depressin Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Världen Ångestsjukdm Ängslan, r, uppförstring Kartan Psyks Vanföreställningar Visinen Autismspektrum ADHD Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter

14 Världen sm vi trr att den är Den andres bild av världen Ni deltar inte i samma samtal Verkligheten Världen sm vi vill att den ska se ut Världen sm den andre vill att den ska se ut 153 Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Vad menar vi med empati? Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) Terrängen Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Kränkningen ligger här Ett test på en människas persnlighet Hur reagerar persnen när hn inte får sm hn vill? 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete 162 Maslach ch Leiter

15 Vill jag hjälpa eller påverka måste jag vanligen arbeta här! Hur uppstår diskrepansen? Världen Situatinsrelaterat, t ex vid stress, knflikter, ht mt självbilden Kartan Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Sjukdmsrelaterat, t ex vid depressin, psyks Visinen Persnlighetsrelaterat, försvarsmekanismer Uppväxtrelaterat, dåliga förebilder 172 Hur kan vi reducera dissnansen? Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Dysfunktinella autmatiska tankar ch tlkningar Villkrliga antaganden Gda förebilder Gda samtal människr emellan Reducera stress Infrmatin ch utbildning Behandling av psykisk sjukdm Psykterapi Grundantaganden Den nda cirkeln Kgnitiva scheman ch grundantaganden Hur ser VÅRA kartr ut? Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt Händelse Autmatisk (ev dysfunktinell) tlkning/tanke Kgnitiva förvrängningar Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? 175 Negativ sinnesstämning

16 Tlkning Besvärlig Viljestark Enveten Manipulativ Omedgörlig Trtsig Krävande Uppmärksamhetssökande Ouppfstrad Brtskämd Förhållningssätt Kräva medgörlighet Sätta gränser Visa vem sm bestämmer Straff Knsekvenser Min tlkning vägleder min interventin En fruktbar utgångspunkt? Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen! 177 Besvärlig typ? Där står ju ett stackars ledset ch övergivet barn ch bönar m bekräftelse! Suicidal, men inte allvarligt psykiskt sjuk, så hn får ta ansvar själv. Hur fri är den fria viljan? Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. Det är sjukvården sm misslyckats inte patienten. Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm

17 Vår egen frustratin Prjektin Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Istället för att se sig själv skyller man på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar Prblemet med prjektiner Det ansvar jag inte tar hamnar hs den andre sm skuld. Själv lär jag mig inget ch utvecklas inte. Nästa patient riskerar därför att råka lika illa ut. En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Michael Rangne Det är ingen match Den patient sm från början inte var överhängande självmrdsnära kan vara det efter ett samtal med någn i vården!

18 Sitt på samma sida av brdet 199 Vad menas med att Kalle är besvärlig? Han gör inte sm jag vill?! Vad kan hända m Kalle faktiskt GÖR sm jag vill? Integritet ch samarbete Integritet Självhävdelse Knflikt Samarbete Anpassning Utbränd! Individ Originalitet Smärta Grupp/samhälle Knfrmitet 205 Signal/symtm

19 Vad kstar det att vara med här? Hur mycket behöver jag anpassa mig, hur mycket våld måste jag göra på mig själv ch mina värderingar, för att få vara med? Jag vill Jag vill inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Jag hinner inte Kmmer inte att hända När jag skulle göra lumpen Alla människr hatar att ta rder Målet Den andre ska inte bara göra någt Han ska vilja göra det han gör! N invlvement, n cmittment

20 Vad händer vid psykisk sjukdm ch persnlighetsrelaterad prblematik? Psykdynamisk mdell Antiscial Aspergers syndrm ADHD Brderline Depressin Överjaget Integritet Mani Samarbete Scial fbi Jaget Omvärldens krav Narcissism Osjälvständig persnlighetsstörning Detet Paranid p-störning Fbisk p-störning Rättshaverism Narcissim ch psykpati Scial ångest, fbisk ps, självständig ps Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet Skärpa sig? Självdisciplin? Mtiveras? Cachning? Mentr/handledare?

21 Hur fri är den fria viljan? Vill inte Kan inte Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. 220 Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm. Vill persnen inte, eller kan hn inte? 222 Receptinist i nåd Stöd ch förståelse Medmänsklighet Infrmatin, psykpedaggik Hjälp att ta tillvara sina rättigheter Läkemedelsbehandling Psykterapi (KBT) Sjukskrivning/sjukpensin Are yu an aspie? Mst peple with Asperger s will answer yes t all f these questins: I find scial situatins cnfusing. I find it hard t make small talk. I tend t turn any cnversatin back nt myself r my wn interests. I excel at picking up details and facts. I find it hard t wrk ut what ther peple are thinking and feeling. I can fcus n certain things fr very lng perids. Peple ften say I was rude, even when this was unintentinal. I have very strng, narrw interests. I d things in a very inflexible, repetitive way. I have difficulty making friends. Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Källa: Cambridge Lifespan Asperger s Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det någt nytt?

22 Bemötande Samtalsknst 278 Minns ni denna? Bemötande first things first! Hur jag vill bemötas: Hur jag inte vill bemötas: Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Att möta människr 280 Diskutera Tycker du att alla patienter ska bemötas ch behandlas lika? Varför, eller varför inte? Patienter är lika

23 var ch en är krånglig på sitt eget persnliga vis! ch var ch en vill därför få vara litet speciell, någn särskild, få ett individuellt bemötande. Patienten uppskattar att man går utöver rutinerna, gör någt extra. Du kan insistera på rutiner för rutinernas skull, men det är inte gratis Människr vill inte bli behandlade sm bjekt, sm en del i ett kllektiv. De förväntar sig persnliga gränser ch förhållningsrder. De har rätt till en persnlig förklaring till varför det måste vara si eller så. 1. Vad är syftet med mötet, vad vill du åstadkmma? 2. Vilken är situatinen/kntexten? Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? Är ambitinen att Diskutera Ge klienten insikt i sitt beteende? Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Du har en rigid, flexibel ch explsiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metden för att åstadkmma en rejäl urladdning? Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? 293 Undvika att själv bli slagen eller förföljd?

24 Några lämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas rigid - följer inte avdelningens rutiner vem är det egentligen sm är mest rigid? Respektlöst bemötande. Ljuga / lva saker man inte säkert vet att man kan hålla. Höga hästar, maktspråk. Insistera på rutiner för rutinernas skull Fler fallgrpar Slutsats? Reducera patienten till bjekt. Förälder/barn-relatin. Tala ned till. Inte lyssna ch ta in förutsättningslöst innan jag bemöter. Inte se det friska hs patienten. Tr att patienten är/vill sm man själv. Förvänta eller begära respekt, gillande ch beröm. Jag förstår. Ta över, styra ch kntrllera samtalet ch patienten. Inte ge återkppling, inte visa att man hört ch förstått. Varje människa är unik ch behöver bemötas individuellt, vare sig hn är frisk eller sjuk. Viktigast är alltid vår förmåga till ett gtt allmänmänskligt bemötande. Gda kunskaper m psykiska störningar kan hjälpa ss att bemöta den med psykisk hälsa ptimalt. Eventuella metder ch råd ska användas med mdöme ch sunt förnuft. 299 I stället för metder ch tekniker: Samtalsknst! Möt den andre på ett existentiellt plan. Odla en relatin att bygga på. Kntakt, samtal ch dialg. Km från kärlek ch välvilja, bry dig på riktigt. Respekt, ta på allvar. Var äkta ch autentisk, spela inte en rll. Likvärdighet ch medkännande det kunde lika gärna varit jag själv. Närvar - uppmärksamma ch följ vad sm händer i samtalet. Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Red ut ch gå vidare när det går snett Ge ärlig återkppling, skapa trygghet. 301 Håll ena ögat på samtalets innehåll ch det andra på dess prcess Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm 24

25 Vilka verktyg har vi? Att möta andra kräver md! Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn Kan inte du prata med henne själv, hn vill ng bara ha några tabletter? 311 Ett par rd m att måla Prfessinell, medmänniska eller både ch? Vårdgivare Patient Prfessinell Prfessinell Persnlig Persnlig Privat Privat 313 Svårt med sympatin? Privat, persnlig eller prfessinell? Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv!!! 318 Falsk diktmi - man kan växla mellan rllerna. Utnyttja inte den andre för dina egna behv. Hur blir det för den andre? Viktigast för den andre är tillförlitlig återkppling. Endast så kan den andre få den självinsikt sm är nödvändig för att kunna välja förändring. Äkthet är därför det viktigaste för ett meningsfullt samtal. Visa vad du tycker ch känner, bjud på dig själv. Prfessinell är fta en mask för att slippa visa sig. Prffsigt är att våga se de missar man gör, be m ursäkt för dem ch gå vidare

26 Var inte för prfessinell Autenticitet ch persnliga reaktiner är kanske den största gåva vi kan ge en annan människa. Vi behöver andras äkta känslr, tankar ch reaktiner på ss för att kunna rientera ss i våra sciala sammanhang. Denna genuina återkppling gör det möjligt för ss att nyansera vår självbild ch bättre förstå hur andra reagerar på vårt beteende. Därmed får vi möjlighet att ändra ss så att vi bättre uppfyller gruppens önskemål ch därmed kmmer i åtnjutande av gruppens acceptans, gillande ch gentjänster. Ge dina besvärliga medmänniskr CHANSEN att hyfsa sitt beteende! Terapeutens ansvar Inser vilken makt hn har över patienten, ch därmed vilket ansvar hn har. Har gd självinsikt, förstår hur hn uppfattas av andra. Letar efter sina blinda fläckar. Tillstår spntant ch medelbart sina egna misstag. Söker aktivt efter feedback på sina samtalsinsatser. Frågar patienten m råd ch hjälp. Ger ibland råd, men fattar inte beslut åt patienten. Söker hjälp när kntakten inte går bra. Tar hand m sig själv. 320 Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Hur vet jag m jag gör rätt? Känns det rätt? Var bservant på dina egna känslr ch reaktiner. Var bservant på resultatet - patientens reaktiner! Vilken återkppling/respns får jag av patienterna? Fråga patienten hur han har upplevt samtalet, säg att du vill utveckla din samtalsförmåga ch att du är tacksam för allt han vill bidra med. Be en värderad kllega vara med vid samtal någn gång ibland. Sitt själv med vid någn respekterad kllegas samtal ibland. Spela in på vide ch titta. En terapeutisk allians är vanligen en förutsättning för ett gtt behandlingsresultat Vad menas med terapeutisk allians? Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del

27 Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet Hinder för alliansen 1. Sjukdmen 2. Patientens persnlighet 3. Omgivningen 4. Behandlaren ch behandlingsförutsättningarna Bristande tid Bristande intresse Bristande kunskap Ensidig teretisk referensram 336 En bra behandlare bör kunna se patienten i ett bilgiskt, medicinskt, psyklgiskt ch scialt perspektiv samtidigt Välja rätt terapifrm eller rätt terapeut? Vad utmärker en bra psykterapi? Terapimetd A Genmsnittlig effekt Metd A, bra terapeut Metd A, sämre terapeut Terapimetd B Metd B, bra terapeut Metd B, sämre terapeut Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin 345Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) Psykterapi 16-åringen på villvägar Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna Varför skulle hn lyssna på dig?

28 Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet 355 Narcissistens tragik Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. Min patient? När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får Min partner? Mina barn? Mina vänner? Det går inte att göra några insättningar! Mina medarbetare? Min chef? Varje prblem i relatinen är en möjlighet! En möjlighet att bygga upp det emtinella bankkntt i denna relatin. Vi försöker lösa prblemet ch förbättra vår relatin samtidigt. Den andre ska inte bara göra någt - hen ska vilja göra det hen gör! Vi hjälper patienten ch dlar vår relatin. 28

29 Om att skapa en allians en början Alla människr har behv, alla vill någt Identifiera ch tillfredsställ människrs behv! Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. 366 Önskan eller behv? Önskningar Både vill ch behöver Behv När jag behövde en ny tandläkare 29

30 Att fråga varför fungerar sällan. Pröva i stället: Empati i praktisk handling Hur tänker du nu? Hur tänkte du då? Vad behöver denna människa just nu? Hur kan jag hjälpa henne med det? 383 Lathund för fungerande kmmunikatin Situatinen i ett nötskal Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. 395 Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Inse att det INTE handlar m: Att vara anhörig eller hjälpare Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta behöver vara ditt fel eller ha med dig att göra över huvud taget!

31 Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Patientens kntaktförmåga Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 398 Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning 402 Suicidant utan bstad Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Att persnen är jbbig är en åsikt inse att det är DIN upplevelse ch ta ansvar för den. Jag upplever att kan vi prata m det? 406 Den likvärdiga relatinen Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Subjekt Subjekt Förälder Förälder I den likvärdiga relatinen utgör den andres tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Den andre ch dennes inre värld behandlas med samma allvar sm min egen. Den andre har samma rätt till sina känslr, tankar ch önskemål sm jag har till mina. Vuxen Barn Vuxen Barn 31

32 Vi vill varken ha beröm eller metder Vi vill ha äkta kntakt ch närande relatiner Alternativ till beröm: TACK! Prcessens kvalitet avgör vårdens kvalitet Hur känns det för patienten - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? Den stra hemligheten allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. är?????? löjligt enkel, egentligen försök med Kahlil Gibran, Prfeten Michael Rangne litet vanlig enkel vänlighet!

33 Vad kan vi lära av Buddha? en sak till!!!!!! ha litet Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. KUL!! 436 Sökaren nr 1/1986 Vad är kärlek? Man kan inte ändra en annan människa 455 Ge råd? I dn t really have advice för peple,except ne thing: dn t take any advice. Fega inte ur - ett gtt råd kan betyda mycket för patienten! Werner Erhard, Relatinships making them wrk. Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm 33

34 Riktig kärlek! Den besvärlige har fta ingen aning m vad han håller på med Man kan inte ändra en annan människa Men man kan erbjuda den andre den självinsikt sm kan få denne att själv vilja ändra sig. Medvetet Förmedvetet Undermedvetet Hört det förut? Mtivatin är grunden Hjälp den andre hitta ett varför - ett eget varför - för de önskade förändringarna. Min mtinscykel ch jag Alla människr har behv, alla vill någt Identifiera ch tillfredsställ människrs behv! SNACKA med besvärligt flk Snacka mer ch ÄNNU mer. Lyssna, spegla, fråga m du förstått. Påvisa ch ifrågasätt taskiga kartr ch rimliga förväntningar. Lyssna, ifrågasätt, säg vad du själv tycker ch vill, ge dig inte! JOBBA litet! 34

35 Råd till rådgivare Skilj på råd ch gda råd Skaffa dig en invitatin. Var ett bllplank. Har den andre någt eget förslag? Skilj på råd ch gda råd. Km med ett erbjudande. Fatta inte beslut åt den andre. Ta inte över ansvaret. Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav Michael Rangne Michael Rangne 489 Ta inte över ansvaret srtera det Patientens ansvar Läkarens ansvar Någn annans ansvar När det inte går så bra vad hade du väntat dig?

36 Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang. Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin När hade du senast kll på livet? Otrevligaste patienten någnsin? När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst Michael Rangne

37 Vide från akuten 1. Vad känner du inför patienten? 2. Varför? 3. Beskriv persnens utmärkande drag! 4. Hur skulle läkaren ha kunnat agera istället? 510 Några perspektiv på detta fall 1. Patientens agenda. 2. Stress, kntrll ch vanmakt hur klarar patienten att inte få sm han vill? 3. Hur klarar vi att inte få sm vi vill? 4. Hur vi ser på patienten påverkar utfallet. 5. Läkarens mål med mötet vad är ett bra resultat? 6. Risk för våld? 7. Hur kan läkaren minska våldsrisken? Utbrttets faser Ånglås/hjärnlås/krtslutning Vägkrsningen Lugnar sig, förhindrar utbrttet Härdsmälta 511 Priritera - ta hand m den mest laddade patienten först En patient med aggressinsrisk utgör en medicinsk högrisksituatin ch en fara för sig själv, medpatienterna ch persnalen. Låt inte denna patient vänta utan avbryt vad du håller på med ch ta hand m hnm NU. En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan i VILKEN RIKTNING!

38 En våldsriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Undvik Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av aggressivitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan i VILKEN RIKTNING! Maktspråk Arrgans Integritetskränkning Prvkatin Ifrågasättande Allmän vänlighet ch trevlighet Att höja rösten Nu får du lugna ner dig! Att stirra Gränser Åtta råd enligt Bergenprjektet (nr 4+9 egna tillägg) 1. Visa psitiv respekt, patienten ska känna att du är där för att hjälpa till. 2. Lyssna! 3. Var närvarande, kncentrerad ch visa intresse. Försök förstå varför patienten är upprörd ch vad hn vill. 4. Bekräfta patientens känslr. De är förståeliga utifrån mständigheterna ch hur patienten upplever situatinen. Du verkar upprörd. Inte knstigt när du förts hit mt din vilja. 5. Ge patienten tid att prata ch ställa frågr. Prata med patienten flera gånger innan beslut fattas. Berätta för patienten vad sm händer. 6. Tala lugnt, med mild röst. 7. Tänk på ditt krppsspråk, håll avstånd ch ögnkntakt. 8. Ge patienten förslag, i stället för att kritisera. 9. Fråga vad du kan göra för att hjälpa patienten med upprördheten. Kaffe? Prmenad? Samtal? 10. Samarbeta i arbetsgruppen, tala med varandra, låt alla veta vad du gör Välj vad du bråkar m Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Inte alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. 1. Behvsknflikt - våra behv krckar. 2. Värderingsknflikt - vi tycker lika m någt. Men det är DU sm måste välja vilket. Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 38

39 Krgmdellen Patienter med ökad risk för våld A. Beteenden värda att sätta igång ch uthärda ett utbrtt för. B. Viktiga, men inte värda ett utbrtt. Här man lär barnet flexibilitet ch frustratinstlerans. Här finns de kgnitiva kartrna. C. Oviktiga beteenden. Ej värda mer uppmärksamhet. Demens ch annan kgnitiv nedsättning. Berusning ch annan drgpåverkan. Abstinens. Mani. Psyks. Imperativ hörselhallucins. Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, histrinisk, antiscial). Depressin (män). ADHD. Autismspektrumstörning. Utvecklingsstörning Stresströskeln Hur blir vi av för mycket stress? Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. De kgnitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårig Aggressiva heter Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär Rigiditet ch tunnelseende Brist på humr ch empati Stress Ht ch våld Missnöje Ilska Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet

40 Vilken del av hjärnan är för tillfället inkpplad? Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Röd ch grön zn Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 539 Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslrna står till vår tjänst Måttlig stress Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Vuxen chimpansnivå Hög stress Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 540 Persnlighet ch stress Litet Kay Pllak till hjälp? I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat Den där har jag fått för att öva på man får aldrig värre än man klarar av! förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende Det ligger någt i det du säger Andras aggressin Den nyttigaste läxan livet lärt mig är att iditerna fta har rätt. Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig?

41 Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga patienter är ännu viktigare här! Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta patientens känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig patienten! Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Arga, missnöjda ch htfulla patienter 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa patienten med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 570 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Tips för att hantera människr i röd zn Håll dig själv lugn, höj inte rösten. Var närvarande, uppfatta vad sm händer. Ta ansvar för klimatet. Vänlighet ch mjukt tnfall. Förmedla empati, att du ser hans smärta. Km från rätt plats: Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl. Lgik, vädjan till det vuxna i den andre ch humr fungerar vanligen inte. Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme. Begripliggör ch nrmalisera. Be den andre m råd. 573 Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras

42 Skenet bedrar? Resultat (PART) Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hypthyres Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv 625 Knsekvenser av att inte bli återställd Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Svårigheter ch risker Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra 42

43 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? Paniksyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Separatinsångest (barn) Realångest Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Missbruk 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, Akut stressyndrm Läkemedel självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? Psttraumatiskt 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin stressyndrm Smatisk sjukdm Anpassningsstörning Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Substansbruksyndrm Ätstörningar Några av de vanligaste tillstånden ADHD Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Scial ångest Paniksyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Tvångssyndrm Krppsyndrm Samlarsyndrm Narcissism Psykpati Brderline Trtssyndrm ch uppförandestörning ADHD: Why wrry - nu kör vi, tänka kan vi göra senare! Deprimerad: Vi klarar det inte, ligg lågt, vi drar ss tillbaka! Samlarsyndrm: Materiella ting kan ha ett överlevnadsvärde! Mani: Vi vill, vi kan, vi törs! Tvångsmässig: Vi kllar elden en gång till! Paranid: De kanske vill ss illa, så vi behöver vakta hela natten! Narcissist eller psykpat: Allt är tillåtet i kampen för överlevnad! Generaliserat ångestsyndrm: Vänta litet nu, det här kan faktiskt gå illa! Ormfbi: Blir jag biten så dör jag! Drganvändare: Livet är eländigt, vi behöver hjälp att stå ut! Panikattack: Helt adekvat fight r flight -respns vid möte med en björn. Diagns Drabbad av jästsvamp 642 Jästsvampinfektin? Hypkndri? Tvångssyndrm? Smatiseringssyndrm? Hn är psyktisk! Vanföreställningssyndrm? Schizfreni? Depressin? Psyktisk depressin!

44 Psyks Vad är en vanföreställning? Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå Tppen på isberget Frisk eller sjukt? Obesitas BN Hetsätning Ätstörning UNS AN Störda ätbeteenden Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 656 Ppulatinen Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? 658 Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det nytt?

45 Man kan i princip ha ett h-e utan att ha en enda diagns! Lina, 21 år 661 ADHD DAMP Depressin Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. 664 Hur blir man av att ha en depressin? Beteendestörning hs yngre ökar Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp. Sklvägran Utagerande Ascialitet Självdestruktivitet Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 670 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 671 Röd kurva = humör, sinnesstämning 45

46 Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Brderline ch narcissistiskt persnlighetssyndrm ADHD Trtssyndrm ch uppförandestörning Antiscialt persnlighetssyndrm Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Hjärnskada Missbruk Depressin, mani, biplärt syndrm, depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning, PTSD Stressrelaterade tillstånd, t ex utmattningssyndrm Brderline persnlighetsstörning Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder Persnlighet ch persnlighetsstörning Persnlighetsstörning i DSM-IV 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. När brukar patienter med brderline bli suicidala? Bemötande av patienter med EIPS Verkligt eller upplevt övergivande/avvisande Känslmässig överbelastning eller känslmässig avstängning Ohanterliga känslstrmar Dissciatin (kan uppstå inför övergivande eller någt annat sm upplevs htande) Vid förbättring (htar självbild) Bemötandet avgörande. Fel bemötande försämrar patienten. Utbildning specifikt m självskadebeteende ger ett bättre mhändertagande, men inte lång erfarenhet ch frmell utbildning. Bemötande sm hjälper: bli lyssnad på, bli förstådd, att behandlaren uppfattas sm engagerad. Patienten manipulerar inte - riktig manipulatin märks inte! Patienten gör så gtt hen kan, men har ett uthärdligt liv. Behöver ibland lära sig nya beteenden

47 Bemötande av patienter med EIPS Bemötande av patienter med EIPS Empatiskt lyssnande ch undersökande förhållningssätt. Våga fråga! Öppet ch nyfiket, inte dömande, inte ställa till svars. Vilken funktin har självskadebeteendet? Fkus på ökad emtinell medvetenhet ch förbättrad emtinsreglering. Vad skulle kunna få ditt beteende/mående att vända? Uppmärksamhet, mtanke ch intresse för hela människan ch inte bara för självskadebeteendet. Hur mår du, du sm skadat dig? Kntrll av patientens beteende minskar dennes autnmi ch egenmakt, blir till en nd cirkel. Patienten har fta prblem med emtinell förståelse ch känslreglering. Stäm av att patienten uppfattat rätt vad du sagt ch vad ni ska göra. Lyssna ch återkppla avbrutet. Har jag förstått dig rätt? Vårdgivaren blir själv känslmässigt dysreglerad vid självskadebeteende. Vi behöver kunna lugna ss själva. Lyssna till dina känslr av att det inte går helt bra, använd dina känslr sm det redskap de är Impulsivt självskadande Varför skada sig själv? Men jag stannar inte vid att skada mig själv med rakblad, knivar ch vassa glasbitar. Jag bränner mig med cigaretter, slår mig med en hammare sm ger stra älskade blåmärken, jag sticker nålar i krppen, biter i mina händer ch dunkar huvudet i väggen. Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten 687 Benny Pålssn 689 Mia, 29 år Det sm gäller: Bita ihp ch stå ut! Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Skäms för sin persn ch sitt utseende Urusel självkänsla Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut Jag måste bli av med min ångest, så att jag kan hålla mitt tal. Jag har jätteångest ch jag ska hålla mitt tal

48 Vad kan jag göra mt min föreläsningsångest? För att överleva: Skit i vad flk tycker, kör din grej. Om du vill göra en lysande presentatin: Skit inte i vad flk verkar tycka lyssna efter ch använd dig av reaktinerna du får. Det handlar inte m att bli av med sin nervsitet för att kunna föreläsa - det handlar m att vara nervös men föreläsa ändå. Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök Ätstörning 1. Anrexia nervsa (0,3-1%) 2. Bulimia nervsa (1-2% av kvinnr) 3. Hetsätningsstörning 4. Ätstörning UNS Ti gånger vanligare hs kvinnr än hs män. 10% av kvinnr har ätstörningssymtm vid en viss tidpunkt. Andra tillstånd med krppsfixering Anrexia light Övervikt/fetma Excessiv mtin Krppsbyggande 699 ch sluta så illa? Hur kan det börja så bra Michael Rangne Michael Rangne

49 Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Varför inte? Misslyckanden Srg Sjukdm Otur Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek Stress- ch sårbarhetsmdell Sårbarhet Stress Psykisk hälsa Bi-psyk-sci-kulturell mdell Bilgi Psyklgi Scialt Kultur Anknytningsstörningar ch tillitsbrist Många barn är i praktiken föräldralösa barn har missbrukande föräldrar barn blir vittne till våld i hemmet barn misshandlas själva i hemmet barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar barn utsätts för sexuella övergrepp barn har föräldrar i fängelse. Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD Störd anknytning till vårdnadsgivaren Stört samspel med vårdnadsgivaren Maladaptiva förhållningssätt ch strategier hs barnet Bristande förmåga att hitta ändamålsenliga sätt att relatera till andra människr 710 Stress ch sårbarhet Här klarar sig nästan alla Grad av sårbarhet Sårbarhet Hög x x x Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Låg Låg Hög Grad av påfrestning Påfrestning 718 Fantastiska mständigheter

50 Att leva är en påfrestning När påfrestningarna ökar Sårbarhet Sårbarhet Blir sjuka bara av att leva x Alla dessa blir nu sjuka x Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x Klarar sig, än så länge x x Påfrestning Påfrestning Att leva ett vanligt liv! 720 Vanligt liv + dum chef 721 När påfrestningarna ökar ännu mer Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Ännu fler blir nu sjuka Sårbarhet x x Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Only the strng survives x Påfrestning Tid Vanligt liv + dum chef + dum fru Sköra människrs liv ser fta ut så här Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet + en smula stress Mer än så här så blir persnen sjuk Tid

51 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Undanröj - m möjligt - eventuella utlösande ch bidragande faktrer Knflikter Psyksciala prblem Missbruk Smatisk sjukdm Läkemedel Humr 4. Effektivt tänkande 729 Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa Ett gtt liv, minikursen: vad får mig att må bra? 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet 7. KASAM: Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet (eget tillägg) Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, Vill du få Gud att skratta? Berätta m dina framtidsplaner!

52 Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv Psttraumatiskt stressyndrm Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr Exempel på svåra händelser Skilj på Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin 769 Avsiktliga katastrfer Bmbning Skttlssning Krig Gisslantagning Misshandel Våldtäkt Sexuella övergrepp mt barn Trtyr Flyktingskap Rån Oavsiktliga katastrfer Naturkatastrfer Trafiklyckr Bränder Olyckr Samt på m det är en krtvarig eller utdragen företeelse

53 Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Trauma- ch stressrelaterade störningar i DSM-5 PTSD Akut stressyndrm Anpassningsstörningar I avsnittet m psykisk hälsa hs barn ch unga även: Anknytningsstörning med scial hämning Anknytningsstörning med scial distanslöshet Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla) Anpassningsstörning (F43.2) Akut stressyndrm (F43.0) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Ett akut livshtande trauma. Starka, snabbt växlande, inadekvata affekter, skräck, förtvivlan, ångest, aggressivitet. Tendens till dissciatin, med förmåga att tlka verkligheten krrekt vilket kan leda till irratinellt beteende. Isleringskänsla. Sömnstörning. Kan ibland gå över i ett psttraumatiskt stressyndrm, PTSD. Läkartidningen nr Läkartidningen nr Hur vanligt är det? Akut stressreaktin ch PTSD % efter starka traumatiska händelser. Livstidsförekmst 3-6 %. Flyktingar i Sverige %. Studie av 148 asylsökande i Sverige från Mellanöstern, Latinamerika, Afrika, Balkan, Östeurpa ch Asien: 117 PTSD - 79%! - varav 67 haft s-tankar/s-försök 24 annan psykisk sjukdm 7 psykiskt friska Marcell Ferrada-Nli Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med expnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD! 53

54 Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma! 778 Chck Reaktin Bearbetning Krisens faser Chck, sedan reaktin, det centrala. Men alla reagerar inte på detta vis. Man rör sig fram ch tillbaka, in ch ur faserna. Din första uppgift i den akuta situatinen Vi vill instinktivt ta brt den andres smärta. Men det kan vi inte. Nyrientering Försök istället hjälpa den andre att stå ut. Det är verkligheten ch framtiden sm är prblemen vid en kris! Hjälp patienten rekrytera stöd ch hjälp från sin egen flck Världen Kartan Framtiden Förlust Inte huvudprblemet här. Men måste ritas m. Kas, i spillrr Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm 54

55 Att hjälpa någn i kris Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Frågan han ställer sig är: hur blir det nu? Vilka förväntningar har gått i kras? Den centrala uppgiften vid en kris: Dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Några vanliga följder av stra påfrestningar Srg Krisreaktin/anpassningsstörning/maladaptiv stressreaktin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Krppslig sjukdm 821 Acceptans, utveckling, ökad tålighet Händelse Symtmen överlappar Vanlig krisreaktin Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Nedstämdhet Pessimism Skuldkänslr Likgiltighet Ångest Or Sömnstörning Kncentratinsprblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet Överspändhet Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Funktinsnedsättning Ökad sårbarhet för nya påfrestningar Depressin (förlust) PTSD (trauma) 55

56 Din tredje uppgift Undvik tillfälliga lättnader Grad av psykiska reaktiner Följ krisens förlpp Alkhl ch psykfarmaka Mat Arbete ch träning Shpping Sex Ilska Händelse Tid Den sm är i kris kan behöva prfessinell hjälp vid Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning 826 Att hjälpa någn i kris, medellång versin 1. Gör inte ingenting. 2. Var medmänniska. 3. Var inte rädd för att prata. 4. Observans på den andres reaktiner hjälper dig att göra rätt. 5. Rekrytera flcken. 6. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 7. Hjälp den drabbade att uthärda. 8. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 9. Hjälp att landa på fötterna; dra rimliga slutsatser ch rita rätt kartr. 10. Rädda självkänslan. 11. Hjälp till en fungerande vardag. 12. Följ genm krisen, watchful eye. 13. Var bservant på tecken till uthärdligt lidande, psykisk sjukdm, destruktivt leverne. Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla)

57 Den trötta patienten Ett vanligt scenari Trötthet Trötthet Spänning Smärtr i rörelserganen Sjukskrivning Sömnstörning Bröstsmärtr, tryck över bröstet, yrsel Tilltagande fysisk ch psykisk utmattning Nedstämdhet, ångest Akut försämring, jag har gått i väggen Minnes- ch kncentratinssvårigheter Expneringstid för stress Utmattning stresskmpnent dränerade emtinella ch fysiska resurser 2. Distansering -> cynism interpersnell dimensin överskriden ansvarskänsla gentemt arbetet 3. Minskad persnlig effektivitet påverkad självbild känsla av inkmpetens ch saknad prduktivitet A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns) 838 Utmattningssyndrm en balansmdell Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla 1. Snar kntakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkntakt är ineffektivt. 4. Krismhändertagande, ta hand m ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituatinen ut i detalj? Stressrer? Cpingmekanismer? 842 Utmattning Anpassning Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48,

58 6. Lära ut effektiva cpingstrategier Våga säga nej. Sätta gränser. Vara tydlig. Lära sig känna igen tidiga tecken på utmattning/stress. Lära sig bry sig m sina signaler! 7. Spara energi. 8. Gruppbehandling. 9. Medicinering. 10. Livsstil vila, prmenader, frisk luft, avslappning, lugn, egen tid. 11. Arbetsmiljö. 12. Sjukskrivning ch arbetsträning. Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48, 2001 Kriterier för egentlig depressin Maskerad depressin Minst fem av följande, minst två veckr Nedstämdhet eller irritabilitet Minskad förmåga att känna glädje ch intresse Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Pseudsmatisk depressin Pseudneurtisk depressin Pseuddemens hs äldre Beteendestörning hs yngre Manlig depressin Att förstå depressin Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit

59 Biplärt syndrm Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / expansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med Recidiverande egentlig depressin = Uniplär affektiv sjukdm Biplär sjukdm typ I inkl mani Biplär sjukdm typ II inkl hypmani Bild av dc B Runessn, NSP/KI Att reglera sitt humör Att reglera sitt humör det nrmala Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 896 Dåliga 897 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den depressinsbenägne Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den deprimerade Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning

60 Gda Att reglera sitt humör den melankliske Omständigheter / händelser Att reglera sitt humör den bipläre Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 900 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 901 Röd kurva = humör, sinnesstämning Gda Att reglera sitt humör den känslrika /cykltyma Omständigheter / händelser Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Gda Neutrala Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Depressin Mani Biplärt syndrm Depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD ADHD Dåliga 904 Brderline persnlighetssyndrm Antiscialt persnlighetssyndrm Röd kurva = humör, Trtssyndrm ch uppförandestörning sinnesstämning Hjärnskada

61 A sunny dispsitin / den hypertyme A sunny dispsitin / den hypertyme Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Hur behandlas depressin idag? Depressinsbehandling (SBU) Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl Gd effekt psykterapi placeb läkemedel ECT??? (ej prövat) ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Dålig effekt Fysisk aktivitet Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS Sammanfattande mdell för depressinsbehandling Vad fungerar verkligen? Alltid: Vanligen: Därtill: Ibland: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Psykterapi 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna

62 Varje psykiatrisk patient skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! 936 Självmrdsrisk vid depressin Våga fråga De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! Fråga alltid! En patient med självmrdsrisk skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal!

63 Ökad risk Hn är bara ensam 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Grad av suicidal intentin Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Några varningssignaler för hög suicidrisk Den patient sm från början inte var överhängande självmrdsnära kan mycket väl vara det efter ett samtal med någn i vården! Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet

64 Några varningssignaler för hög suicidrisk Fler varningssignaler för ökad suicidrisk Tidigare suicidförsök Suicid i släkten Dålig kntakt under samtalet (möjliggör adekvat bedömning) Svår ångest Svår nedstämdhet Tung hpplöshetskänsla ch förtvivlan (även m dödsönskan/suicidtankar negeras) Sömnstörning Islering Berusning Skam- ch skuldkänslr Oavledbart ältande Svårt smatiserande 950 Allvarligt persnlighetsstörd patient med nedsatt impulskntrll. Bristande verklighetsförankring - svåra skuldkänslr, depressiva vanföreställningar. Klassiska riskfaktrer - ensambende, frånskild, arbetslös, alkhliserad äldre man med smatisk sjuklighet, dåligt scialt nätverk ch tidigare suicidförsök. Situatin sm innebär förlust eller ht m förlust - separatin, knkurs. Situatin där man känner sig kränkt eller vanärad - avsked, knkurs, körkrtsindragning. Suicidrisken kan öka initialt under behandlingen - hämningen släpper innan humöret stiger, alternativt ångestförstärkning första vecka. 951 Att hjälpa den självmrdsnära patienten En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med) Det suicidala rummet Hjälp patienten ut! Oöverlagt trts känd bakgrund Når inte andra Vill leva, men inte så här kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Svartsyn ch tunnelseende Driver handlandet, påskyndar 954 Prbleminventering, ge struktur Invlvera närstående, var tillgänglig Ta över ansvar, hjälp patienten se skälen för att leva kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Vikariera sm hpp, aktualisera tidigare krislösning Omsrg, medmänsklighet, läkemedel

65 Hur bråttm är det? Akut inläggning vid Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det). 956 Psyks Vad är en vanföreställning? Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende 962 En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå 963 Vanföreställningssyndrm Typer av vanföreställningssyndrm Vanföreställningar Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm sm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen 965 Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Ertmani Parasitsparania 966 Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ansgnsi Pseudgraviditet Sjukdmsparania 65

66 Karaktäristiska symptm vid schizfreni Vanföreställningar vid schizfreni 1. Vanföreställningar 2. Hallucinatiner 3. Desrganiserat tal (t ex uppluckrade assciatiner, splittring) 4. Påtagligt desrganiserat eller katatnt beteende 5. Negativa symptm, dvs affektiv avflackning, utarmat tankeliv eller viljelöshet Bisarra Kntrll, styrning ch påverkan Tankedetraktin Tankepåsättning Tankeutsändning/bradcasting Magiskt tänkande Krppsliga Icke bisarra Hänsyftning Förföljelse Grandisitet Självföringelse Religin Svartsjuka Smatiska Dysmrfparania Hallucinatiner vid schizfreni Hörsel Hörbara tankar Argumenterande Kmmenterande Imperativa/befallande Musik Övriga Syn Lukt Känsel Smak Smatisk 977 Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi ) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% 1007 Symtm 1. Ångestkänslr - ängslan, r, rädsla, fruktan, panikattacker, tvångstankar, fbier. 2. Autnm överaktivitet - andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående. 3. Muskulär anspänning - tremr, rastlöshet, värk, nrmal trötthet

67 Kan man se att patienten har ångest? Behandlingsfördröjningen illa ty Ibland: Spänd Stel Kncentratinssvårigheter Rastlös, uppskruvad, på helspänn Psykmtrisk r Irritabel Skakningar Svettningar Drabbar unga i känslig ålder. Ångesttillstånden är uttalat krniska. Ger försämrad livskvalitet. Sciala knsekvenser (ensamhet, förtidspensin, eknmi). Hög risk för smatiska ch psykiatriska kmplikatiner samt missbruk. Ökad knsumtin av smatisk vård. Överdödlighet. Ökad självmrdsrisk (paniksyndrm: 7-8 ggr ökad risk) Stra kstnader för samhället Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen

68 Bryt de nda cirklarna! I vilken situatin utlöses attackerna? Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid expsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis) Flygrädsla kan vara uttryck för: Testfråga: Vad är flygrädsla? Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? Förekmst Mental retardatin 1% ADHD 4-7% (kvarstår i ca 50%) Aspergers syndrm knappt 1% (kvarstår i 90%) Turette - 0,5% 68

69 ADHD DAMP Depressin Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Gå från A till B Överblicka Planera Organisera Genmföra Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati 1081 Exekutiva förmågr Känner du igen dig? Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv? 1084 Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. 69

70 Att förstå en människa med ADHD Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! ADHD vanligare i vissa grupper ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem Autistiska symtm Wings triad Autism/Aspergers syndrm - vad fungerar dåligt? Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Stra svårigheter ifråga m ömsesidig scial interaktin ch kmmunikatin (verbal ch icke-verbal). Tal- ch språkprblem. Nedsatt föreställningsförmåga. Begränsade, repetitiva beteenden, intressen ch aktiviteter. Tvingande behv av att införa rutiner ch intressen. Mtrisk klumpighet. 70

71 Tve, vuxen Tves önskemål Emtinell instabilitet Instabila relatiner Svartsjuka Utbrtt, förstör relatiner ch saker Sömnprblem, sent i säng, trött när måste upp Impulsiv, shppar för mycket, impulsiv i relatiner Depressiva perider Tvång Tics Låg självkänsla ch dit självförtrende Minskad impulsivitet Stabilare känslr, längre stubin Minskad svartsjuka Minskade utbrtt Ökad förmåga tåla förändringar Minskat städ- ch kntrllbehv Slippa depressiner Stabilare sömn Alkhl? Tve, diagns? Tve, insatser? Brderline/EIPS? Recidiverande depressiner? Biplärt syndrm? Autismspektrumstörning? Alkhlberende? Tvångssyndrm? Generaliserat ångestsyndrm? ADHD? Specialiserad mttagning? ADHD-center? Infrmatin, utbildning? Stödkntakt? KBT för ADHD? Psykterapi mt svartsjuka? Centralstimulantia? SSRI? Melatnin? Berendemttagning? BUP? Scialtjänsten? Anmälan 14? Bendestöd? Hjälp med studier? Nytt arbete? AF? Persnlighet ch persnlighetsstörning 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. 71

72 Hur vanliga är persnlighetsstörningar? Hur vet jag m patienten har en persnlighetsstörning? Nrmalbeflkning: 9-13 % ttalt Specifika ps: 1 3 % Brderline: 1-2 % Primärvård: % Inm psykiatrin: % KS öppenvård 1999: nära 50 % KS slutenvård 1999: drygt 25 % (BPD största gruppen) OBS: Varierande svårighetsgrad! Tänk tanken tidigt Skilj på state ch trait Det känns fta i kntakten, väcker starka känslr, anspänning Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen ch samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktiner ch handlingar Patienten verkar ha en prblematisk relatin till många andra människr Missnöje, klagar på allt ch alla, besviken, bitter, avvisad Sciala funktinssvårigheter arbete, studier, relatiner Anamnes från patient, anhörig, persnal Barndmsanamnes Scial utredning 1201 Att möta en patient med persnlighetsstörning Persnlighetsstörning i DSM-IV Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. A: Paranid persnlighetsstörning B: Narcissistisk persnlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet Vågar inte visa andra förtrende Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden Ältar gamla förrätter Upplever angrepp mt sig från andra Misstänker partner för att vara trgen Bemöt med respekt Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. 72

73 B: Brderline persnlighetsstörning B: Antiscial persnlighetsstörning, psykpat Instabilitet gällande affekter, självbild ch relatiner, samt impulsivitet 1. Skräckslagen inför separatiner 2. Idealiserar ch nedvärderar 3. Störning i identitet ch självbild 4. Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) 5. Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) 6. Affektiv labilitet 7. Krnisk tmhetskänsla 8. Aggressivitetsprblem (inadekvat/intensiv vrede, temperamentsutbrtt, slagsmål) 9. Krtvariga gränspsyktiska episder Bli inte arg eller prvcerad Före 15 års ålder aggressivt beteende mt människr ch djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga nrm- ch regelbrtt Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till nrmer, upprepat brttslig bedrägligt beteende impulsiv eller förmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas 1240 Psykpaten i ett nötskal: De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad. Hares psykpatichecklista, HPC: 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet Psykdynamisk mdell Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet 73

74 Två aspekter av psykpati C: Fbisk persnlighetsstörning 1.Persnlighetsstruktur/karaktär Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv 2. Beteende När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre Scial hämning, känslr av tillräcklighet ch överkänslighet för kritik Upptagen av rädsla för att bli illa mtyckt eller avvisad i sciala situatiner Undviker kntakt m ej säker på att bli mtyckt Känner sig lätt förlöjligad Undviker aktiviteter där man kan bli kritiserad eller avvisad Hämmad i nya sciala situatiner p g a känslr av tillräcklighet Låg självkänsla, mindervärdeskänslr Ser sig sm scialt duglig ch underlägsen C: Tvångsmässig persnlighetsstörning C: Osjälvständig persnlighetsstörning Upptagen av rdning, perfektinism ch kntrll Upptagen av detaljer Svårt genmföra uppgifter Fixerad vid arbete i st f fritid ch vänner Oflexibel i värderingar Kan inte göra sig av med skräp Ovillig att delegera Snål mt sig själv ch andra Stelbent ch envis Ge patienten tid ch tålamd Berende, behv av att bli mhändertagen, klängig Svårt ta vardagliga beslut Vill att andra ska ta ansvar i hennes liv Svårt uttrycka avvikande åsikt Vågar inte ta initiativ Mån m att vara till lags Obekväm ch hjälplös på egen hand Söker genast en ny relatin när en upphör Orimligt upptagen av rädsla för övergivenhet Tänk på att patienten vill vara till lags mt dig Nivåer ch frmer av knsumtin Bruk Riskabelt bruk Skadligt bruk Missbruk Berende Intxikatin Abstinens Samt psykiska, krppsliga ch sciala skadr

75 Medicinska knsekvenser av högt alkhlintag Psykiska ch sciala knsekvenser av alkhlöverknsumtin Intxikatin Missbruk Berende Abstinens, DT, kramper, epanfall Wernicke-Krsakffs syndrm Hjärnskadr, demens, frntal persnlighet Fetalt alkhlsyndrm Övervikt Imptens, infertilitet Hypertni Diabetes Levercirrhs, skrumplever Cerebellär ataxi, balans- ch krdinatinssvårigheter Blödningar (mage, hjärna) Neurpati, nervskadr, fallskadr Pankreatit, bukspttskörtelinflammatin Bristsjukdmmar Muskelsjukdm Benskörhet Hjärtsjukdm Cancer 1294 Självförakt Depressin Ångest Självmrd Scial ch eknmisk utförslöpa Ensamhet, arbetslöshet, skilsmässa, förlrar barnen Förstörda liv eget ch andras 1295 Lindrig/måttlig Or Sömnstörning Darrningar ch skakningar Svettning Ökad puls ch bldtryck Hjärtklappning Alkhlabstinens Svår = delirium tremens Svår r ch rastlöshet Illamående Desrientering - förvirring Desrganiserat beteende Syn- ch hörselhallucinatiner Takykardi Str bldtrycksstegring Kramper Ep-anfall Livshtande! Pågående DT indikatin för LPT Str risk för DT hs känd missbrukare kan vara fall för akut LVM 1299 Missbruk Upprepad användning av alkhl eller narktika sm leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i sklan eller hemmet. Upprepad användning av alkhl eller narktika i riskfyllda situatiner, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. Upprepade kntakter med rättsväsendet till följd av missbruket. Frtsatt användning trts återkmmande prblem Berende Tlerans: behv av allt större ds för att nå ruseffekt Återställarbehv: abstinensbesvär när bruket upphör Minnesluckr efteråt Misslyckade försök att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, knsumera ch hämta sig från bruket av alkhl ch narktika Viktiga sciala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas Frtsatt användning trts krppsliga eller psykiska skadr Tack för ss! Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) Dec