Målet? Vilka är ni? Känna till de vanligaste psykiska sjukdomarna. Kunna prata med alla om allt!

Transkript

1 Kunskapsgruppen 7-8 maj 2019 Vilka är ni? Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.cm Målet? Känna till de vanligaste psykiska sjukdmarna. Kunna prata med alla m allt! Tyck gärna! Fråga gärna! Prtestera gärna! 5 7 1

2 Livet är en jbbig perid! Christina Stielli, Vad gör en psykiater när det känns jbbigt? Lycka önskar jag dig icke, ty den finns icke, men kraft att bära ditt öde, önskar jag dig. Försöker tänka på någt annat Biter ihp ch försöker stå ut tills det går över Att möta ch stödja en människa sm mår dåligt Hur jag vill bemötas: Hur jag inte vill bemötas: Uppgiften: Hjälpa den andre att stå ut!

3 Bemötande first things first! Hur får jag till ett bra möte? Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa Att möta människr Sällan en fråga m teknik ch metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch gda kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Skaffa dig återkppling på det du gör Lästips för psykterapiintresserade 5n%20Terapins%20g%C3%A5va%20av%20Irvin%20Yalm.pdf Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm

4 Varför är flk inte på jbbet? 1. Medarbetaren är sjuk. 2. MA söker inte, eller tar inte emt, vård. 3. MA får vård, sm inte har effekt. 4. MA har en persnlighetsstörning. 5. MA dricker. 6. MA saknar nödvändig kmpetens -> stressad av arbetet. 7. MA hinner inte jbba - mfattande privatliv, sjuka barn sv. 8. MA trivs inte med kllegrna - mbbing, utfrysning, knflikter. 9. Kass arbetsplats stress, rimliga krav, integritetsknflikter, ingen arbetsglädje, tråkiga ch meningslösa arbetsuppgifter. 10. Kass chef. 11. Bra chef men rimliga krav på denne, dvs kass rganisatin. Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Har prblem hemma Har en taskig chef Är i kris Har ångest Är deprimerad Är manisk Har utvecklat en psyks Missbrukar Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hypthyres Resultat (PART) Om vår verklighetsuppfattning Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Hela beflkningen Neurs Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv Psyks Några av de vanligaste tillstånden Anpassningsstörning Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm ADHD Autismspektrumstörning Intellektuell funktinsnedsättning Depressin Utmattningssyndrm Utbrändhet Depressin Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Substansbruksyndrm Ätstörningar Scial ångest Paniksyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Tvångssyndrm Krppsyndrm Samlarsyndrm Narcissism Psykpati Brderline Trtssyndrm ch uppförandestörning 40 ADHD DAMP Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet

5 Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Autismspektrum? Intellektuell funktinsnedsättning? 41 Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Persnlighetsavvikelse? Narcissism? Brderline? Antiscial? Tppen på isberget Frisk eller sjukt? Obesitas BN Hetsätning Ätstörning UNS AN Störda ätbeteenden Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 44 Ppulatinen Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? Nya sjukdmar? Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck Knsekvenser av att inte bli återställd Trötthet, minnessvårigheter m fl restsymtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärta, kärl, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Krtare liv

6 Behandlingsfördröjning illa Sjukdmar i hjärnan ger kgnitiv nedsättning Drabbar unga i känslig ålder. Många tillstånd är uttalat krniska. Ger försämrad livskvalitet. Sciala knsekvenser (ensamhet, förtidspensin, eknmi). Hög risk för smatiska ch psykiatriska kmplikatiner samt missbruk. Ökad knsumtin av smatisk vård. Överdödlighet. Ökad självmrdsrisk (paniksyndrm: 7-8 ggr ökad risk) Stra kstnader för samhället. Persnen vill men kan inte Exekutiva funktiner: svårigheter att planera, mtivera sig själv, ta initiativ Svårigheter att tlka mgivningen Försämrad stresstålighet ch krppsuppfattning Försämrad inlevelseförmåga ch flexibilitet Svårigheter att berätta m sin situatin 47 Tack till Ulla-Karin Nyberg! Varför inte? Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Misslyckanden Srg Sjukdm Otur Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek ADHD: Why wrry - nu kör vi, tänka kan vi göra senare! Deprimerad: Vi klarar det inte, ligg lågt, vi drar ss tillbaka! Samlarsyndrm: Materiella ting kan ha ett överlevnadsvärde! Mani: Vi vill, vi kan, vi törs! Tvångsmässig: Vi kllar elden en gång till! Paranid: De kanske vill ss illa, så vi behöver vakta hela natten! Narcissist eller psykpat: Allt är tillåtet i kampen för överlevnad! Generaliserat ångestsyndrm: Vänta litet nu, det här kan faktiskt gå illa! Ormfbi: Blir jag biten så dör jag! Drganvändare: Livet är eländigt, vi behöver hjälp att stå ut! Panikattack: Helt adekvat fight r flight -respns vid möte med en björn. Stress- ch sårbarhetsmdell Sårbarhet Stress Psykisk hälsa Bi-psyk-sci-kulturell mdell Bilgi Psyklgi Scialt Kultur

7 Antiscialt beteende Låg MAO-A Grad av sårbarhet Stress ch sårbarhet Hög Mentala prcesser har ett underlag i hjärnan. Gener ch genprdukter styr nervcellernas funktin. Generna ensamma förklarar ingen psykisk sjukdm. Hög MAO-A x x x Inga Sannlika Svåra Övergrepp i barndmen Låg Låg Hög Grad av påfrestning 55 Caspi et al, Science Här klarar sig nästan alla Att leva är en påfrestning Sårbarhet Sårbarhet Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Blir sjuka bara av att leva Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x x Påfrestning Påfrestning Fantastiska mständigheter 57 Att leva ett vanligt liv! När påfrestningarna ökar När påfrestningarna ökar ännu mer Sårbarhet Sårbarhet Alla dessa blir nu sjuka x x Ännu fler blir nu sjuka x x Klarar sig, än så länge x Only the strng survives x Påfrestning Påfrestning Vanligt liv + dum chef 59 Vanligt liv + dum chef + dum fru

8 Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Sköra människrs liv ser fta ut så här Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet + en smula stress Mer än så här så blir persnen sjuk Tid Tid Ofta är det ganska kmplext Sårbarhet för psykisk sjukdm alstras tidigt Ärftlighet Annan psykisk sjukdm Bilgiska faktrer Sciala/existentiella prblem skilsmässa före/efter födelsen ensamhet Barndm ch uppväxt knflikter separatiner arbetslöshet förluster för mkt arbete missbruk för höga krav scialt psykisk sjd för höga krav på arbetet emtinell försummelse understimulering Krppslig sjukdm eknmiska prblem andra förluster ch Missbruk livshändelser Ärftlighet Bilgiska faktrer före/efter födelsen Barndm ch uppväxt Separatiner Förluster Persnlighetsavvikelse Missbruk Psykisk sjukdm Emtinell försummelse Riskfaktrer för depressin hs unga, i turrdning Många barn är i praktiken föräldralösa barn har missbrukande föräldrar barn blir vittne till våld i hemmet barn misshandlas själva i hemmet barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar barn utsätts för sexuella övergrepp barn har föräldrar i fängelse. 1. Knflikter med kamrater 2. Knflikter mellan föräldrar 3. Knflikter med föräldrar 4. Föräldrars bristande närvar 5. Egen krppslig sjukdm Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD

9 Vi har hamnat helt fel! Anknytningsstörningar ch tillitsbrist Störd anknytning till vårdnadsgivaren Stört samspel med vårdnadsgivaren Maladaptiva förhållningssätt ch strategier hs barnet Bristande förmåga att relatera till andra människr En mängd lika angreppspunkter ju tidigare man kan kmma in med prfylax/behandling dest bättre 1. Kunskap Ptentiell stressr Sårbar persnlighet Tlkning 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Cpingförmåga Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Humr Emtinell reaktin Fysilgisk reaktin Sjukdm 4. Effektivt tänkande Undanröj - m möjligt - eventuella utlösande ch bidragande faktrer Ett gtt liv, minikursen: vad får mig att må bra? Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr Knflikter Psyksciala prblem Missbruk Smatisk sjukdm Läkemedel

10 Varför får man ingen hjälp? Enrma behv. Orimliga förväntningar på livet? Resursbrist ch dess knsekvenser största prblemet. Bristande medverkan. Många behandlingar har halvdan effekt. Ingen draghjälp. Situatinen i slutenvården Låt inte någn lura dig Bra psykiatri tar TID! Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Svårigheter ch risker Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Symtm Anamnes Psykiskt status Intervjufrmulär ch skattningsinstrument Syndrm Sjukdm

11 Depressin ch biplär sjukdm Vad är egentligen en depressin för någt? En sjuklig sänkning av stämningsläget med nedsatt förmåga att känna lust ch intresse Kmmer fta - men inte alltid - i avgränsade skv Ofta livslång sjukdm med återkmmande episder Är ibland en del av biplär sjukdm Kriterier för egentlig depressin Hur blir man av att ha en depressin? Nedstämdhet eller irritabilitet Anhedni förmåga att känna glädje Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp

12 Att förstå depressin Maskerad depressin Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit Pseudsmatisk depressin Pseudneurtisk depressin Pseuddemens hs äldre Beteendestörning hs yngre Manlig depressin Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier Mani är depressinens mtsats En dag bjuder han hela avdelningen på helstekt xfilé sm vi inhandlar tillsammans. Han lagar middan själv, hans avdelningsläkare dktr G är inbjuden ch nterar händelsen med str respekt i jurnalen Att få bjuda andra är den största glädjen, det är därför den här sjukdmen blir så dyr Jag visades in till x. Han var glad, men klart sjuk. Jag är jättespeedad inuti huvudet, men här märker dm ingenting var hans första kmmentar. Adams bk, Åsa Mberg ch Adam Inczédy-Gmbs Den kliniska bilden präglas av Eufri, irritabilitet ch/eller expansivitet Förhöjd energinivå Nedsatt sömnbehv Ökad självkänsla Snabbhet i tal ch tanke Ökad kreativitet Ökad libid Omdömeslöshet Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad hen ställt till med

13 Mani ch besvärlighet Biplärt syndrm Självcentrerad, empatisk Förhöjd självkänsla, grandis Bristfällig självinsikt Vet bäst själv Lyssnar inte Irritabel, ibland aggressiv ch farlig Omdömeslös, ställer till det Gränslös Opålitlig Recidiverande egentlig depressin = uniplär affektiv sjukdm Biplär sjukdm typ I inkl mani Biplär sjukdm typ II inkl hypmani Att reglera sitt humör Att reglera sitt humör det nrmala Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 116 Dåliga 117 Röd kurva = humör, sinnesstämning Att reglera sitt humör den depressinsbenägne Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den deprimerade Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning

14 Gda Att reglera sitt humör den melankliske Omständigheter / händelser Att reglera sitt humör den bipläre Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga 120 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 121 Röd kurva = humör, sinnesstämning Gda Att reglera sitt humör den känslrika /cykltyma Omständigheter / händelser Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Gda Neutrala Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Depressin Mani Biplärt syndrm Depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD ADHD Dåliga Brderline persnlighetssyndrm Antiscialt persnlighetssyndrm Röd kurva = humör, Trtssyndrm ch uppförandestörning sinnesstämning Hjärnskada

15 A sunny dispsitin / den hypertyme A sunny dispsitin / den hypertyme Omständigheter / händelser Gda Omständigheter / händelser Gda Neutrala Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning Hur behandlas depressin idag? Depressinsbehandling (SBU) Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl Gd effekt psykterapi placeb läkemedel ECT??? (ej prövat) ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Dålig effekt Fysisk aktivitet Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS Sammanfattande mdell för depressinsbehandling Alltid: Vanligen: Därtill: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Ibland: Psykterapi

16 Vad fungerar verkligen? 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna. Stötta på rätt sätt 1. Det gäller att hitta rätt balans mellan kraven på den drabbade ch dennes faktiska förmåga. 2. Uppmuntra din anhöriges kntakt med sjukvården Paniksyndrm Realångest Ångestsyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Separatinsångest (barn) Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Scial ångest Paniksyndrm Specifik fbi Generaliserat ångestsyndrm Separatinsångest Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Persnlighetsstörning Missbruk Läkemedel Smatisk sjukdm Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi ) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% Symtm 1. Ångestkänslr - ängslan, r, rädsla, fruktan, panikattacker, tvångstankar, fbier. 2. Autnm överaktivitet - andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående. 3. Muskulär anspänning - tremr, rastlöshet, värk, nrmal trötthet

17 Kan man se att patienten har ångest? Str samsjuklighet Ibland: Spänd Stel Kncentratinssvårigheter Rastlös, uppskruvad, på helspänn Psykmtrisk r Irritabel Skakningar Svettningar Andra ångestsyndrm Depressin ch dystymi Missbruk Persnlighetsstörning Smatiska sjukdmar Tvångssyndrm Tvångssyndrm Tvångstankar = återkmmande påträngande tankar, fantasier ch impulser. Handlar fta m r för att själv göra fel, skada andra, vara en dålig människa. Det kan gälla att skada andra, smutsa ned sig, sprida smitta, tvivel m att ha utfört rutinhandlingar krrekt eller r för att man överträtt sciala nrmer. För att hantera den ångest sm dessa tankar väcker uppstår tvångshandlingar, neutralisering : rituella handlingar såsm handtvätt ch kntrll av lås ch elapparater. mentala ritualer såsm återkmmande ramsr eller räkning. m man hindras från dessa ökar rn. Skärpa sig? Självdisciplin? Mtiveras? Cachning? Mentr/handledare? Alltid tvångstankar, vanligen tvångshandlingar

18 Tugh lve, empwerment Hur ser VÅRA kartr ut? Det låter illa! Vad kan du göra åt detta? Vilka alternativ har du? Vad tänker du göra åt det? När ska du göra det? Vad tänker du göra nu? Hur kan jag hjälpa dig?? VARFÖR samarbetar patienten inte? Vill inte Kan inte? Vill persnen inte, eller kan hn inte? Hur fri är den fria viljan? Inse att det INTE handlar m: Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan behärska våra impulser. Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm. Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm!

19 Situatinen i ett nötskal Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Fel Skam Skuld Belastning Vår uppgift Minska lidandet Minska skuld- ch skamkänslrna Hjälpa patienten känna att hen är kay ändå Stöd ch förståelse Medmänsklighet Infrmatin, psykpedaggik Hjälp att ta tillvara sina rättigheter Läkemedelsbehandling Psykterapi (KBT) Sjukskrivning/sjukpensin Det allra viktigaste patienten kan göra själv är att ta emt ch fullfölja föreslagen, vetenskapligt dkumenterad, behandling Psykterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling Mia, 29 år Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Skäms för sin persn ch sitt utseende Urusel självkänsla Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut

20 Lena Scial ångest, depressin, självmrdsnära. Grav scial fbi. Bara litet ångest inte så bara, ch massr av ringar på vattnet. Höga krav, klarade inte terapin ch blev deprimerad. Terapi ska kmma i rätt fas. Srg över förlusterna, ta igen saker, vänja sig vid ett nytt liv. Från symtm till funktin till livskvalitet. Diagns Symtm Funktin Livskvalitet Scial fbi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner. Symtm vid scial fbi Rädd för att stamma, tappa tråden, sätta i halsen, säga någt lämpligt, spilla ut kaffet Bltta tanken på bjudning, måltid på restaurang, grupparbete -> panikkänsla, hjärtklappning, svettning, svaghetskänsla, rlig mage. Svårt ringa känd persn/myndighet, gå på psten, äta inför andra sv. Uppfattas sm blyg, säker, inåtvänd, blir ev mbbad i sklan Några vanliga svåra situatiner Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand Vad kan jag göra mt min föreläsningsångest? För att överleva: Skit i vad flk tycker, kör din grej. Om du vill göra en lysande presentatin: Skit inte i vad flk verkar tycka lyssna efter ch använd dig av reaktinerna du får. Det handlar inte m att bli av med sin nervsitet för att kunna föreläsa - det handlar m att vara nervös men föreläsa ändå

21 Det sm gäller: Bita ihp ch stå ut! Jag måste bli av med min ångest, så att jag kan hålla mitt tal. Jag har jätteångest ch jag ska hålla mitt tal Ska vi skicka läkaren på bemötandekurs? Vad ska vi ha för mått för att utvärdera insatsen? Hur känns det att vara patient här? Ska vi skicka läkaren på bemötandekurs? Har han redan varit på kurs? Vilka samtalstekniker använder han? Hur känns det för patienten i samtalet? Vilken stämning skapar han? Skulle ni vilja ha hnm sm er läkare? Vad gör läkaren bra? Han verkar måna m Lena, m hur han pratar med henne ch hur det känns för henne i samtalet. Autentisk, sitter rakt upp ch ner ch pratar med henne. Chsefri, äkta ch naturlig. Likvärdighet, tar henne på allvar, bemöter med respekt. Fin kntakt, visar att han uppskattar henne, mtänksam, söker gda frmuleringar, tar ansvar för vad han säger ch hur det landar. Lyfter fram hennes styrkr ch det sm är psitivt. Ömsesidig tillit ch förtrende

22 Om patienten själv får välja Kntakt - sedd, hörd ch tagen på allvar. Visar att hen lyssnar ch förstår. Bryr sig på riktigt. Visar medkänsla. Ärlig ch genuin, gömmer sig inte bakm sin rll. Bekräftar, accepterar ch nrmaliserar. Hjälper mig förstå. Ger återkppling. Ser det sm är gtt i mig. Lyssnar ch bryr sig! Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter. 183 Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen

23 Bryt de nda cirklarna! Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi I vilken situatin utlöses attackerna? Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid expsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis) Flygrädsla kan vara uttryck för: Testfråga: Vad är flygrädsla? Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? Stressrelaterad psykisk hälsa Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla)

24 Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) Reaktiner på plötslig svår händelse Läkartidningen nr Vill du få Gud att skratta? Exempel på svåra händelser Exceptinella Krig Naturkatastrf Terrrism Trtyr Våldtäkt Rån Kidnappning Existentiella / nrmala Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Berätta m dina framtidsplaner! 197 Akut stressreaktin / akut stressyndrm / PTSS Okmplicerad srg /anpassningsstörning / maladaptiv stressreaktin / krisreaktin Anpassningsstörning (F43.2) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Läkartidningen nr

25 Andreas, 24 år Akut stressyndrm (F43.0) 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv Ett akut livshtande trauma. Starka, snabbt växlande, inadekvata affekter, skräck, förtvivlan, ångest, aggressivitet. Tendens till dissciatin, med förmåga att tlka verkligheten krrekt vilket kan leda till irratinellt beteende. Isleringskänsla. Sömnstörning. Kan ibland gå över i ett psttraumatiskt stressyndrm, PTSD. 201 Läkartidningen nr Psttraumatiskt stressyndrm Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr Hur vanligt är det? Akut stressreaktin ch PTSD % efter starka traumatiska händelser. Livstidsförekmst 3-6 %. Flyktingar i Sverige %. Studie av 148 asylsökande i Sverige från Mellanöstern, Latinamerika, Afrika, Balkan, Östeurpa ch Asien: 117 PTSD - 79%! - varav 67 haft s-tankar/s-försök 24 annan psykisk sjukdm 7 psykiskt friska Marcell Ferrada-Nli Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med expnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD!

26 Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Att hjälpa en människa i kris kmmer i mrgn Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma! Reaktiner på långvarig överbelastning Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Tack till Maria Larssn! Den trötta patienten Trötthet Expneringstid för stress

27 Ett vanligt scenari Trötthet Spänning Smärtr i rörelserganen Sjukskrivning Sömnstörning Bröstsmärtr, tryck över bröstet, yrsel Tilltagande fysisk ch psykisk utmattning Nedstämdhet, ångest Akut försämring, jag har gått i väggen 1. Utmattning 2. Distansering -> cynism 3. Minskad persnlig effektivitet Minnes- ch kncentratinssvårigheter Utmattningssyndrm en balansmdell 1. Hög stress minst sex månader 2. Symtm minst två veckr 3. Brist på psykisk energi eller uthållighet dminerar 4. Minst fyra av följande varje dag minst två veckr Kncentratins- eller minnesstörning Kan inte hantera krav eller göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Krppsliga symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla Utmattning Anpassning Sömnrubbningar Känslpåverkan Interpersnellt Energiprblem Kgnitiva symtm Krppsliga besvär Insmningssvårigheter, för tidigt uppvaknande, strt sömnbehv, trött trts mycket sömn Olust, ångest, nedstämdhet Irriterad, sur, arg, missnöjd, tycker sämre m andra, knflikter, cynism, arrgans Överaktivering, trötthet, allt tar emt Minne, kncentratin, handlingskraft, känslighet för ljud Värk, trötthet, yrsel, illamående, magbesvär Varför är det svårt att arbeta vid UMS? 1. Stresskänslig Fungerar fta väl under lugna förhållanden, men vid belastning framträder förmågan. Kan inte lägga in en högre växel vid ökade krav. 2. Svåra kgnitiva störningar, nedsatt arbetsminne, nedsatt exekutiv funktin Svårt förstå kmplexa situatiner ch finna adekvata handlingssätt. 3. Energibrist, uttröttbar redan vid låg belastning Förlamande trötthet. Kan inte sva, inte vila, inte återhämta sig

28 Glada medarbetare Kultur Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! Bristande överensstämmelse med de förväntningar man själv har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Vilka av dessa prblem riskerar du? VÄLJ SJÄLV Annars väljer någn ANNAN åt dig! Jag är viktig ch värd att ha det bra! 240 Michael Rangne

29 En genväg till gda beslut ch effektivt effektuerande Psyks SÖMN! Psyks Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende Vad är en vanföreställning? Vanföreställningssyndrm En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå Vanföreställningar Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm sm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen

30 Psyks Drabbad av jästsvamp Diagns Typer av vanföreställningssyndrm Jästsvampinfektin? Hypkndri? Tvångssyndrm? Smatiseringssyndrm? Hn är psyktisk! Vanföreställningssyndrm? Schizfreni? Depressin? Psyktisk depressin! 262 Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Ertmani Parasitsparania 263 Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ansgnsi Pseudgraviditet Sjukdmsparania Utvecklingsrelaterade funktinsavvikelser Intellektuell funktinsnedsättning Autismspektrumstörning ADHD Justitieminister Beatrice Ask i Scialplitik nr 2, juni 2007: Trligen har vi väl någn frm av bkstavskmbinatin hela högen. Jag är livrädd för att små barn skall få en stämpel i pannan tidigt m att här finns en risk. Tack till dcent Kjell Mdigh

31 Förekmst Mental retardatin 1% ADHD 4-7% (kvarstår i ca 50%) Aspergers syndrm knappt 1% (kvarstår i 90%) Turette - 0,5% ADHD DAMP Depressin Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Tvångssyndrm Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Exekutiva förmågr Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt Utvecklingsstörning / mental retardatin Känner du igen dig? Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. 1. Hur fta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett prjekt när de mer krävande mmenten har avklarats? 2. Hur fta har du svårigheter med att få rdning på saker ch ting när du ska utföra en uppgift sm kräver rganisatin? 3. Hur fta har du prblem att kmma ihåg avtalade möten, t ex läkartid, eller åtaganden? 4. Hur fta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift sm kräver mycket tankemöda? 5. Hur fta händer det att du sitter ch plckar med någt, eller skruvar på dig ch rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund? 6. Hur fta känner du dig överaktiv ch tvungen att hålla igång, sm m du gick på högvarv?

32 Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Till den psykiatriska öppenvårdsmttagningen kmmer en drygt 30-årig man p g a avsevärda svårigheter. Bekymren har förelegat ända sedan småbarnsåren. Det handlar m ständiga prblem med kncentratin ch uppmärksamhet. Han satt ch drömde sig brt i sklan, hade svårt att ta in infrmatin. Han har alltid haft svårt att klara läxr. Han har aldrig kunnat läsa en bk, utan glömmer brt vad sm händer ch har svårt att följa tråden. Han har alltid haft svårt att städa sitt rum, svårt att rganisera ch strukturera saker, påbörjar saker sm sedan inte blir slutförda. Han känner sig mentalt trött av ett längre samtal. Pat tycker att han egentligen skulle ha fått betydligt bättre betyg i sklan än vad han nu klarade av. Berättar att han är impulsiv i sitt tal ch gärna säger precis vad sm faller hnm in. Han har svårt med minnet, tappar lätt tråden, har svårt att hålla sig till ämnet, går lätt upp i varv i lika sammanhang ch tycker själv att han har dålig egenreglering av sina psykiska funktiner. Han blir störd av flera ljud samtidigt ch tycker att det är svårt att tänka i ett srl av andras röster. Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster

33 AD/HD samsjuklighet ch följder AD/HD samsjuklighet ch följder Utvecklingsstörning Aspergers syndrm Tics/Turettes syndrm Specifika inlärningsstörningar (dyslexi, dyskalkuli) Depressin, dystymi Biplär sjukdm Ångestsjukdmar (PTSD, scial fbi, OCD, GAD) Stressrelaterade sjukdmar utmattningssyndrm, utbrändhet Missbruk/berende Persnlighetsstörning Ätstörningar Smatisk sjuklighet (lycksfall, övervikt) Trtssyndrm - (barndmsdiagns) Uppförandestörning - (barndmsdiagns) Persnlighetsstörning brderline, antiscial Missbruk/berende (rökning, alkhl, narktika, spel) (Kriminalitet ej någn sjukdm) ADHD vanligare i vissa grupper Missbruk/berende % Kriminalvård % Allmänpsykiatri > 20 % Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm ADHD hs vuxna - äktenskapsprblem Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem Erfarenhet av familjeterapi, sm inte ledde någnstans Oförmåga att lyssna ch avbryter partnern (uppmärksamhetsstörning ch impulsivitet) Oförmåga att ta sin del av ansvaret (rganiserad) Oförmåga att sköta eknmi (impulsivitet)

34 Fråga: vad ska man behandla? Målsättning med behandlingen Svar: funktinsnedsättningen! Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk Receptinist i nåd Are yu an aspie? Autistiska symtm Wings triad Mst peple with Asperger s will answer yes t all f these questins: I find scial situatins cnfusing. I find it hard t make small talk. I tend t turn any cnversatin back nt myself r my wn interests. I excel at picking up details and facts. I find it hard t wrk ut what ther peple are thinking and feeling. I can fcus n certain things fr very lng perids. Peple ften say I was rude, even when this was unintentinal. I have very strng, narrw interests. I d things in a very inflexible, repetitive way. I have difficulty making friends. Källa: Cambridge Lifespan Asperger s 293 Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden

35 Att förstå den med autistiska drag Hn har svårigheter med kgnitiv empati - att förstå din inre värld, hur du tänker ch vad du vill. Du har samma prblem med att förstå henne, du förstår inte heller ett dyft. Ni är båda knstiga för varandra! Aspergers syndrm Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan Aspergers syndrm (frts) Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter

36 Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Förklaringsmdeller för autismspektrumstörning Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Mentaliseringsförmåga, thery f mind. Förmåga att förstå att andra persner har tankar, känslr, avsikter ch önskningar ch vad dessa kan röra sig m. Mentalisering, eller kgnitiv empati, är en förutsättning för affektiv empati, medkänsla, ch för hänsynsfullt beteende. Central kherens. De flesta människr utgår från helheten ch sammanhanget, men persner med AST ser detaljerna först ch försöker bygga upp en helhetsbild av dessa. Exekutiva funktiner. De delfunktiner sm behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt, kunna möta ch hantera nya situatiner, fatta beslut ch lösa prblem Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Bemötande av patienter med ADHD ch Asperger Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans ADHD/Asperger sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra ( n invlvement, n cmittment )

37 Insatser vid autismspektrumstörning Individualisera insatserna. Beakta begåvningsnivå, mfattning av autistiska svårigheter ch allmän funktinsnivå. Ta hänsyn till grundläggande svårigheter sm förmågan till funktinell kmmunikatin, scial funktin, steretypa ch ritualistiska tendenser. Strukturera miljön så att den blir förutsägbar ch förståelig för patienten. Visuellt stöd underlättar fta. Förebygg prblembeteenden genm att öka förmågr främst till fungerande kmmunikatin. Rikta insatserna till hela nätverket. Psykiatrisk samsjuklighet ska behandlas sm sådan, se respektive vårdprgram. Särskild hänsyn till autismspektrumtillståndet behöver tas vid såväl läkemedelsbehandling sm psyklgisk behandling Tve, diagns? Brderline/EIPS? Recidiverande depressiner? Biplärt syndrm? Autismspektrumstörning? Alkhlberende? Tvångssyndrm? Generaliserat ångestsyndrm? ADHD? Tve, insatser? Specialiserad mttagning? ADHD-center? Infrmatin, utbildning? Stödkntakt? KBT för ADHD? Psykterapi mt svartsjuka? Centralstimulantia? SSRI? Melatnin? Berendemttagning? BUP? Scialtjänsten? Anmälan 14? Bendestöd? Hjälp med studier? Nytt arbete? AF? Persnlighetssyndrm Det finns människr sm ingen jävel vill se [ ] det finns människr sm bara Gud rkar med Brderline Narcissism Antiscial Paranid En människa sm bara en mamma kan älska

38 Persnlighet ch persnlighetsstörning Persnlighetsstörning i DSM-IV 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning Paranid persnlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet Vågar inte visa andra förtrende Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden Ältar gamla förrätter Upplever angrepp mt sig från andra Misstänker partner för att vara trgen Emtinell instabilitet ch självskadebeteende Bemöt med respekt Lina, 21 år Brderline persnlighetsstörning Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig

39 Gda Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Gda Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Neutrala Neutrala Dåliga 371 Röd kurva = humör, sinnesstämning Dåliga 372 Röd kurva = humör, sinnesstämning När brukar patienter med brderline bli suicidala? Tips för att hantera persner med brderlinepersnlighet Verkligt eller upplevt övergivande/avvisande Känslmässig överbelastning eller känslmässig avstängning Ohanterliga känslstrmar Dissciatin (kan uppstå inför övergivande eller någt annat sm upplevs htande) Vid förbättring (htar självbild) Sätt upp tydliga ch knsekventa gränser. Tydliga villkr för er relatin Visa att du värdesätter relatinen men att du inte uppskattar destruktiva beteenden. Stanna kvar, stå för trygghet ch kntinuitet. Tack till Göran Rydén! Hur behandlar man brderline? Syfte/mål med behandlingen Ofta dålig behandlingsmtivatin beträffande persnlighetsstörningen, söker för sekundära prblem Stabilitet ch kntinuitet i kntakten Gemensamt förhållningssätt m flera deltar i behandlingen Fkus på självdestruktiva handlingar Fkus på ev missbruk Behandla ev depressin Scial färdighetsträning Vid psykterapi Avgränsat fkus Realistisk målsättning Prblemrienterat Överlevnad Säkra behandlingskntakt Symtmkntrll Vardagsfärdigheter Relatinsfärdigheter Accepterande, självaktning Livskvalitet

40 Bemötande av patienter med EIPS Bemötande av patienter med EIPS Bemötandet avgörande. Fel bemötande försämrar patienten. Utbildning specifikt m självskadebeteende ger ett bättre mhändertagande, men inte lång erfarenhet ch frmell utbildning. Bemötande sm hjälper: bli lyssnad på, bli förstådd, att behandlaren uppfattas sm engagerad. Patienten manipulerar inte - riktig manipulatin märks inte! Patienten gör så gtt hen kan, men har ett uthärdligt liv. Behöver ibland lära sig nya beteenden Bemötande av patienter med EIPS Bemötande av patienter med EIPS Empatiskt lyssnande ch undersökande förhållningssätt. Våga fråga! Öppet ch nyfiket, inte dömande, inte ställa till svars. Vilken funktin har självskadebeteendet? Fkus på ökad emtinell medvetenhet ch förbättrad emtinsreglering. Vad skulle kunna få ditt beteende/mående att vända? Uppmärksamhet, mtanke ch intresse för hela människan ch inte bara för självskadebeteendet. Hur mår du, du sm skadat dig? Kntrll av patientens beteende minskar dennes autnmi ch egenmakt, blir till en nd cirkel. Patienten har fta prblem med emtinell förståelse ch känslreglering. Stäm av att patienten uppfattat rätt vad du sagt ch vad ni ska göra. Lyssna ch återkppla avbrutet. Har jag förstått dig rätt? Vårdgivaren blir själv känslmässigt dysreglerad vid självskadebeteende. Vi behöver kunna lugna ss själva. Lyssna till dina känslr av att det inte går helt bra, använd dina känslr sm det redskap de är Impulsivt självskadande Olika typer av självskadande Oberende självskadande, främst hs unga sm ett sätt att reglera jbbiga känslr ch knflikter Men jag stannar inte vid att skada mig själv med rakblad, knivar ch vassa glasbitar. Jag bränner mig med cigaretter, slår mig med en hammare sm ger stra älskade blåmärken, jag sticker nålar i krppen, biter i mina händer ch dunkar huvudet i väggen. Impulsivt självskadande (brderline) Steretypt självskadande (utvecklingsstörning, autism) Grvt självskadande (psykser) Tvångsmässigt självskadande (trichtillmani) 382 Benny Pålssn

41 Varför skada sig själv? Självskadebeteende Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten Nn Suicidal Self Injury (NSSI) Skära, bränna, rispa, slå sig på huden. Lika vanligt hs båda könen. 36% av åringar det senaste året. Den drabbade skäms ch döljer skadade mråden. Vanligen ett sätt att hantera ångest ch starka känslr, egna eller från någn yttre händelse. Kan ckså vara ett försök att bryta en känsla av verklighet ch avstängdhet. Ibland ett sätt hantera smärtan vid relatinsprblem. Självskadehandlingen ger en medelbar men tillfällig lättnadskänsla. Delkriterium vid brderline persnlighetsstörning, men de flesta sm skadar sig har inte denna störning. Kan även vara en del av symtmbilden vid annan persnlighetsstörning, depressin, ångestprblematik, ätstörning, trauma, dissciatin, ADHD, autismspektrumstörning, missbruk eller biplär sjukdm. Ofta trauma i bakgrunden, se nästa bild! Riskfaktrer för självskadebeteende Trauma. Av flickr år sm självskadar har 24% utsatts för fysisk misshandel, 27% för sexuella övergrepp, 33% för psykisk misshandel ch 37% för mbbing. Tidig försummelse. Låg scieknmiskt status. Svåra livshändelser. Krppslig ch psykisk sjukdm. Ätstörning Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök Ätstörning 1. Anrexia nervsa (0,3-1%) 2. Bulimia nervsa (1-2% av kvinnr) 3. Hetsätningsstörning 4. Ätstörning UNS Ti gånger vanligare hs kvinnr än hs män. 10% av kvinnr har ätstörningssymtm vid en viss tidpunkt. Andra tillstånd med krppsfixering Anrexia light Övervikt/fetma Excessiv mtin Krppsbyggande

42 Störningar avseende ätande ch vikt Obesitas BN Hetsätning Ätstörning UNS AN Störda ätbeteenden Ppulatinen En patient med självmrdsrisk skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande! Varje psykiatrisk patient Självmrdsrisk vid depressin skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Fråga alltid!

43 Våga fråga Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! The deepest hunger f the human sul is t be understd. Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! Stephen R Cvey Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Grad av suicidal intentin Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö Patienten bara suicidhtar Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! Att patienten har misslyckats med ett antal suicidförsök tidigare är inte anledning att ta dagens suicidtankar på mindre allvar. Det är ju tänkbart att patienten kmmit fram till att självmrdsht är enda gångbara valutan i vissa vårdkntakter men du är inte Gud ch kan inte läsa andras tankar! Om patienten säger sig ha suicidavsikter så utgå från att det stämmer, m du inte på mycket gda grunder är övertygad m att patienten inte är suicidnära. Handlägg därför patienten efter den högsta suicidrisken sm synes kunna föreligga. I dessa situatiner får patienten stå sitt kast. 415 Viktigaste riskfaktrerna för självmrd Allvarlig psykisk sjukdm (depressin > persnlighetssyndrm > schizfreni > alkhlmissbruk) Samsjuklighet Tidigare suicidförsök Allvarlig självdestruktivitet Missbruk Grubblande över sexuell identitet hs unga Tack till Ulla-Karin Nyberg!

44 Ökad risk Riskfaktrer på individnivå 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Förlust Ångest Viktigt att Sömnstörning fkusera på det Skam vi kan förändra! Skuld Kntrllförlust Impulskntrllstörning Hpplöshet Smatiska besvär Dålig prblemlösningsförmåga mönster av flykt Svårigheter att frmulera emtinellt lidande i rd 417 Tack till Ulla-Karin Nyberg! Viktigaste markören för hög suicidrisk Psitin på suicidtrappan Att hjälpa den självmrdsnära patienten Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Det lönar sig med insatser Självmrd/s-försök/s-planer/s-tankar 1/10/100/1000 De flesta sm överlever ett suicidförsök avlider inte av suicid utan av andra skäl En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Tack till Ulla-Karin Nyberg!

45 Hn är bara ensam Den patient sm från början inte var överhängande självmrdsnära kan mycket väl vara det efter ett samtal med någn i vården! Hn är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den. 428 En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med) En persn sm överväger suicid Det suicidala rummet Olösliga prblem: Jag klarar inte av det! Utmattning: Jag rkar inte längre! Psykisk smärta: Jag står inte ut! Utanförskap: Jag är alldeles ensam! Oöverlagt trts känd bakgrund kas hpplöshet Svartsyn ch tunnelseende Når inte andra islering Tack till Ulla-Karin Nyberg! 430 Vill leva, men inte så här ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Driver handlandet, påskyndar