Ångestsyndrom-Anxiety

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ångestsyndrom-Anxiety"

Transkript

1 Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: Emajl: 1

2 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM MED/UTAN AGORAFOBI 3. SOCIALFOBI/FOBIER 4. OCD - Obsessive Compulsive Disorder 5. GAD Generaliserad Ångest 6. PTSD Posttraumatisk Stress Symtom PTSS (PTSD) 2

3 Posttraumatic Stress Disorder PTSD Posttraumatisk Stressymtom PTSS 3

4 POSTTRAUMATIC STRESS DISORDER PTSD Enligt DSM-IV = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Forth Edition, 1994 A) Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått I bilden: 1. Personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebär död, allvarigt skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet. 2. Personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. 4

5 B) Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: 1. Återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. 2. Återkommande mardrömmar om händelsen. 3. Handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbacks upplevelser, även sådana som inträffar vid uppvaknandet eller under drogpåverkan). 4. Intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. 5. Fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen. 5

6 C) Ständigt undvikandet av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier: 1. Aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat. 2. Aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat. 3. Oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen 4. Klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter. 5. Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor 6. Begränsade affekter (t ex oförmåga att känna kärlek) 7. Känsla av att sakna framtid (t ex inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra) 6

7 D) Ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier: 1. svårt att somna eller orolig sömn 2. irritabilitet eller vredesutbrott 3. koncentrationssvårigheter 4. överdriven vaksamhet 5. lättskrämdhet 7

8 Reaktioner hos barn Barnets känslomässig och fysisk utvecklingsnivå Nätverkets (föräldrar, skolan, kamrater och hälsosjukvården) möjlighet att ge psykisk, fysisk och social trygghet föräldrarnas förmåga att ge skydd och trygghet 8

9 skolan Skolan: koncentration, uppmärksamhet, utagerande beteende, depressivitet Skolanspersonal och barnen - skräck Stödsystem 9

10 Posttraumatic Stress Disorder PTSD Social phobia Agoraphobia Depression - Suicide Psychosis Somatization Drug Abuse Paranoia 10

11 Förekomst av stressrelaterade symtom vid olika tidpunkter efter Gottröraolyckan PTSS-10 har använts för screening av stressrelaterade symtom. Stressymtom Frekvens efter 1 mån 4 m 14 m 25m (N=88) (N=68) (N=75) (N=75) Sömnstörningar 44% 25% 32% 29% Mardrömmar 26% 16% 30% 20% Nedstämdhet 51% 32% 31% 30% Rastlöshet 53% 53% 48% 49% Att dra sig undan 27% 19% 22% 28% Irritabilitet 35% 26% 30% 43% Stämningssvängning. 43% 27% 37% 39% Skuldkänslor 21% 14% 12% 24% Räd. bli påmind 34% 25% 34% 29% Spänd i kroppen 55% 29% 40% 40% Flyghaveriet vid Göttröra den 27 december (1994). MAMEDO-rapport nr 63. in: Psykotraumatologi (2001). Sid

12 BEHANDLING STRESS REDUCERINGSMODELLEN Behandlingen användes under 80-talet och sattes in för de som var offer för sexuella övergrepp. Meichenbaum, D.H.(1985). Stress Inoculation Training. New York: Pergamon Press. Att hantera trauma coping skills Muskel avslappning Andning Visualisering av rädsla eller ångestskapande situationer (självexponering) Rollspel Träning i att stoppa tankar Vägledande själv - dialog 12

13 PANIKATTACK ENLIGT DSM-IV Panikattck är en avgränsad episod av intensive rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter. DSM-IV = Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders, Forth Edition,

14 palpitationer, bultande hjärta eller hastigt puls svettning darrning eller skakning känsla av att tappa andan kvävningskänsla smärta eller obehag i bröstet illamående eller obehag i magen svindel, ostadighetskänslor eller matthet derealisations eller depersonalisationskänslor rädsla att mista kontrollen eller bli tokig dödsskräck paresttesier (domningar eller stickningar) frossa eller värmevallningar 14

15 Fysiska Reaktioner Autonoma nervsystemet ANS Sympatiska: förbereder människan för kamp eller flykt när ett stressmoment uppstår - musklerna spänns, pupillerna vidgas, salivproduktionen minskar, porerna öppnas så att svettningen ökar, tarmarna dras samman, urinblåsans spänning minskar - levern aktivers så att den frigör mer socker i blodet för att ge extra energi, och hormoner som adrenalin och cortison pumpas ut i kroppen och ökar andningen och höjer pulsen Parasympatiska: har till uppgift att få kroppen att återgå till det normala sedan det sympatiska nervsystemet har satt fart på den. 15

16 GAD enligt Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders, Forth Edition, 1994 Överdriven rädsla eller oro (förväntansångest) inför ett antal olika händelser eller aktiviteter (t ex skol eller arbetsprestationer) flertalet dagar under minst sex månader. Svårigheter att kontrollera oron. 16

17 Rädslan och oron förknippas med tre eller fler av följande sex symtom (av vilka några funnits med i bilden flertalet dagar de senaste sex månaderna): -rastlös, uppskruvad eller på helspänn -lätt att bli uttröttad -svårt att koncentrera sig eller tom i huvudet -irritabel -muskelspänning -sömnstörning (svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig och otillfredsställande sömn) 17

18 SAMMANFATTNING ÅNGESTSTÖRNINGAR KATASTROFTÄNKANDE: att se sig själv i extremt negativa, katastrofala sammanhang. FÖRSTORING: i varje situation som skulle kunna utmynna i det minsta obehag tenderar individen att förstora de fruktade konsekvenserna. ÖVERGENERALISERING: att generalisera det förväntade negativa utfallet av en enskild händelse till att gälla alla händelser i livet. Perris, C. (1996). Kognitiv terapi i teori och praktik. Sid

19 SLUT och TACK 19

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi Social fobi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sociala interaktions- och prestationssituationer. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtom på ångest. Kan ha stark förväntansångest

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande. www.abo.fi/krishantering. www.abo.fi Kriser Orsak och påverkan www.abo.fi/krishantering Åbo Akademi Guide för personal och studerande www.abo.fi Allmänt om kriser och reaktioner på traumatiska händelser Vad är en traumatisk kris? Det finns

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner 31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Ångest, fobier och tvångshandlingar

Ångest, fobier och tvångshandlingar Psyche av John William Waterhouse Ångest, fobier och tvångshandlingar Orsaker, symtom och hur kan man förhålla sig? Föreläsning av Marika Ördell 2011-10-12/13 Marika.ordell@gmail.com SYFTE MED FÖRELÄSNING

Läs mer

2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen vt-11 2011-05-24 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1

Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1 2015-12-17 Psykiatri Skåne 1 P T S D Posttraumatiskt stressyndrom Diagnostiska kriterier Barn till svårt traumatiserade föräldrar 2015-12-17 Psykiatri Skåne 2 ANKNYTNINGSSVÅRIGHETER FÖRÄLDRASTÖRNING ÄTPROBLEM

Läs mer

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer # 3 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Tord Ivarsson (MD)

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Information del 1. Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger:

Information del 1. Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger: Information del 1 Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger: Träningsomgång Dag Datum Webbadress Klar 1 Mån 31 okt Samma 2 Tis

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail.

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail. Paniksyndrom Realångest Testfråga: Vad är flygrädsla? Agorafobi Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Separationsångest (barn) Krisreaktion Anpassningsstörning Sekundärt till

Läs mer

Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal

Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal Posttraumatiskt stressyndrom PTSD Vanlig sjukdom, livstidsprevalens i USA Män ca 5% Kvinnor ca 10% PTSD, en förbisedd diagnos Ingvar Karlsson Verksamhet

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE Copyright 1992, Department of Psychiatry, University of Pittsburgh School of Medicine All rights reserved Developed and tested by M. Katherine

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv 2248 Vad menar vi med kris? Ställföreträdande Utvecklingskris traumatisering Traumatisk kris Livskris Sorg 225 0 Exempel på

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser:

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: Utdrag ur Claes-Otto Hammarlund: Bearbetande samtal Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser: NÄR DET SOM INTE FÅR HÄNDA HAR HÄNT ÄNDÅ

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal

Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal Posttraumatiskt stressyndrom DSM-IV: A. Personen har var utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden: 1. personen upplevde, bevittnade

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?

Läs mer

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 Ångestsjukdomar Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 1 Studieanvisningar: D.Stress/krisreaktion Redogöra för komplicerade reaktioner på trauma, relationsproblem eller långvarig stress och differentiera dessa

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är Ångest, tvång, fobi Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är bland annat fobier, ångeststörningar

Läs mer

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09 Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR

Läs mer

Sandra Mulaomerovic Överläkare Psykiatriska kliniken Eksjö

Sandra Mulaomerovic Överläkare Psykiatriska kliniken Eksjö Sandra Mulaomerovic Överläkare Psykiatriska kliniken Eksjö VARJE INDIVID HAR SIN TOLERANSGRÄNS FÖR PÅFRESTNINGAR HOFER(1678) - BESKRIVER BEGREPPET NOSTALGIA FÄLTMARSKALK VON GOLTZ (1676) - MYNTADE BEGREPPET

Läs mer

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 PANIKATTACK.indd 1-2 CIP.41.2007 Vad är Paniksyndrom?

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder.

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder. Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram - Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016 Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Agenda Vad är stress? Konsekvenser av långvarig stress? Vad orsakar stress? Vad kan jag göra? Vad är stress? Stress är ett tillstånd av ökad

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med. Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god

Läs mer

Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom!

Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom! Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom! Modul 1 fungerar som en introduktion och översikt till hela behandlingsprogrammet. Samtidigt är temat för modul 1 vad paniksyndrom egentligen

Läs mer

Efter att ha arbetat med detta kapitel bör du

Efter att ha arbetat med detta kapitel bör du Idrott och hälsa kap 2001-11-28 12.37 Sida 58 Efter att ha arbetat med detta kapitel bör du > ha kunskap om stressens positiva och negativa effekter > veta vad som kan bli följden av långvarig stress >

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Tema larmkedjan Introduktion SFI är en grundläggande utbildning i svenska som andraspråk och en introduktion i det svenska samhället. Utbildningen

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Vad menar vi med kris? Traumatiska kriser. Vad kan utlösa en kris? Den röda livstråden. Ställföreträdande traumatisering.

Vad menar vi med kris? Traumatiska kriser. Vad kan utlösa en kris? Den röda livstråden. Ställföreträdande traumatisering. Vad menar vi med kris? Utvecklingskris Ställföreträdande traumatisering Traumatisk kris Livskris Sorg 8 Men Traumatiska kriser Utvecklingskris Traumatisk kris Hotkris Förlustkris Ställföreträdande Livskris

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer