PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE"

Transkript

1 PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE Copyright 1992, Department of Psychiatry, University of Pittsburgh School of Medicine All rights reserved Developed and tested by M. Katherine Shear M.D., Timothy Brown Psy. D. Diane Sholomskas Ph.D. David Barlow Ph.D. Jack Gorman M.D.; Scott Woods M.D., Marylene Cloitre Ph.D. Svensk översättning: 2000 Kai Nilsson Namn Skattare _ Datum SKATTNINGEN AVSER Senaste månaden Annan tidsperiod ( specificera )_ Introduktion Paniksyndromskalan är ett skattningsinstrument avsett som hjälpmedel i den kliniska bedömningsintervjun för att mäta svårighetsgraden av paniksyndrom. Skalan har 7 items med tonvikt på grundläggande karakteristika för paniksyndrom. Items inkluderar frekvens av panikattacker, begränsade panikattacker, obehag och plåga orsakad av panikattacker och begränsade attacker, förväntansångest, agorafobisk rädsla och undvikande, panikrelaterade vegetativa symtom rörande rädsla och undvikande samt hindrande inverkan vad gäller arbete och socialt liv. Skalan tar ca minuter att administrera. Preliminära analyser visar att Paniksyndromskalan har goda psykometriska egenskaper i populationen 2 (Paniksyndrompopulationen) Paniksyndromskalan är avsedd att användas av psykiater, psykologer eller andra utbildade specialister som är väl förtrogna med kliniskt paniksyndrom. Skalan har utvecklats för skattning av svårighetsgraden hos individer som har diagnostiserats med paniksyndrom. Allmänna instruktioner Syftet är att skatta svårighetsgraden av paniksyndrom med eller utan agorafobi. Skattningen görs generellt för den sista månaden för att få en uppskattning av frekvens och svårighetsgrad av panikattacker. Annan tidsperiod än en (1) månad kan skattas men bör då gälla samtliga items.

2 Varje item skattas från = inget eller förekommer inte 1= lindrigt, tillfälliga symtom, lätt störande 2= måttligt; frekventa symtom, viss hindrande inverkan i social sammanhang eller i yrkeslivet men fortfarande överkomligt 3= kraftigt; mycket frekventa symtom, orsakar betydande hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet 4= extremt; nästintill konstant förekommande symtom, orsakar mycket stora hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet De förslag till frågor som finns till varje item ska ses som en vägledning; det står skattaren fritt att använda egna frågor för att på bästa sätt tydliggöra symtombild och skattning av svårighetsgrad. Notera att skalan inte är en självskattningsskala; patienten ska inte själv skatta svårighetsgrad på olika items. Skattningen görs av skattaren med utgångspunkt från de svar patienten ger på olika items. För att klargöra skillnader mellan två svårighetsgrader är det lämpligt att använda beskrivningarna av svårighetsgraderna ovan ( 0-4 ) när frågorna ställs. Skattaren kan t.ex. fråga patienten om det är mer riktigt att beskriva ett givet symtom som måttligt; frekvent förekommande, orsakar viss hindrande inverkan i social sammanhang eller i yrkeslivet men fortfarande överkomligt (svårighetsgrad 2) eller extremt; nästintill konstant förekommande, och orsakar mycket stora hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet ( svårighetsgrad 4 ). Vid skattning av items 6 och 7 bör skattaren vara uppmärksam på inkonsekvent rapportering från patienten. Ibland kan t.ex. en patient beskriva symtom från items 1-5 som kraftiga; mycket frekventa, och orsaka betydande hinder i sociala sammanhang eller i yrkeslivet men sedan rapportera att generella paniksymtom enbart förorsakar lindrigt eller måttligt hinder i sociala sammanhang och i yrkeslivet. Detta bör påpekas och klargöras. Vissa ångestkarakteristika som är vanliga vid paniksyndrom skattas inte i denna skala. Förväntansångest inför situationer eller händelser som fruktas av andra orsaker än rädslan för en panikattack (t.ex. relaterat till specifik fobi eller social fobi) bedöms inte som panikrelaterad förväntansångest och skattas följaktligen inte i denna skala. Ej heller generaliserat ångestsyndrom (GAD). För människor som upplever mer generell ångest är oron vanligen fokuserad kring händelser i framtiden. Den typen av oro inkluderar vanligen rädsla för sjukdomar; egna eller anhörigas, ekonomiska problem, att förlora jobbet eller andra katastrofala utfall av vardagliga problem.

3 1. Frekvens av panikattacker inklusive begränsade symtomattacker. Börja med att förklara för patienten att vi definierar en Panikattack som en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, som utvecklas plötsligt och når sin kulmen inom 10 minuter. Känslan är förknippad med obehagliga fysiska sensationer som skenande hjärta eller kraftig hjärtklappning, känsla av att tappa andan, kvävningskänslor, tryck över bröstet, svindel, ostadighetskänslor eller matthet, svettning, darrning eller skakning. Ofta finns ångestladdade, katastrofala tankar som rädsla för att tappa kontrollen, få en hjärtattack,svimma eller rent av dö, med i bilden. En fullständig panikattack inbegriper minst 4 av dessa symtom. En Begränsad symtomattack är likadan som en fullständig panikattack men innehåller mindre än 4 symtom. Med utgångspunkt från denna definition, kan du tala om för mig... Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden; hur många panikattacker har du haft; som har innehållit fyra eller fler symtom? Har du haft mer än en begränsad symtom attack i medeltal per dag? (Beräkna frekvens / vecka genom att dividera antalet fullständiga panikattacker över perioden med antal veckor i perioden). 0 = Inga panikattacker eller begränsade symtomattacker 1 = Lindrigt; mindre än en fullständig panikattack / vecka, och inte mer än en (1) begränsad panikattack / dag. 2 = Måttligt; en (1) eller två (2) fullständiga panikattacker / vecka och / eller åtskilliga begränsade panikattacker / dag. 3 = Svårt; mer än två (2) fullständiga panikattacker / vecka, men inte fler än en (1) / dag i medeltal. 4 = Extremt; fullständiga panikattacker inträffar mer än en (1) gång / dag; eller; det finns fler dagar med fullständiga panikattacker än dagar då det inte inträffar attacker.

4 2. Upplevd ångest under panikattacker inklusive begränsade symtomattacker. Detta item skattar graden av ångest och obehag patienten upplevt, i medeltal, under skattningsperioden. Begränsade symtomepisoder skattas enbart om de skapade mer ångest än en fullt utvecklad panikattack. Skilj mellan ångest UNDER en panikattack och förväntansångest/rädsla INFÖR attacker. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden; hur mycket obehag/ångest har du upplevt under panikattacker eller under begränsade symtomattacker? Vad jag menar är obehaget UNDER själva attacken. Hur rädd eller ångestfylld var du under attackerna? Kunde du fortsätta det du höll på med när du fick panikattacken? Blev du okoncentrerad? Om du var tvungen att avbryta det du höll på med, kunde du stanna kvar i situationen eller var du tvungen att lämna situationen? 0 = Inga panikattacker eller begränsade symtomattacker eller ingen ångest/obehag under episoderna. 1 = Lindrigt obehag; kunde fortsätta aktivisten med lindriga eller inga besvär. 2 = Måttligt; fortfarande hanterbart. Kunde fortsätta aktiviteten och/eller bibehålla koncentrationen med viss svårighet. 3 = Svårt; markerat obehag/ångest/hinder, tappar koncentrationen och/eller måste avsluta aktiviteten men kan stanna kvar i rummet eller i situationen. 4 = Extremt; allvarlig och hindrande ångest/rädsla/obehag, måste avsluta aktiviteten, lämnar om möjligt rummet eller situationen. Om inte; kan omöjligt koncentrera sig, har mycket kraftig ångest.

5 3. Svårighetsgrad av anticipatorisk (förväntans-) ångest. (panikrelaterad rädsla, farhågor eller oro) Anticipatorisk ångest kan vara mer kopplad till innebörden av attackerna än att uppleva attacken. Alltså; rädslan för att få en attack kan vara kraftigare än obehaget under attacken i sig. Kom ihåg att ibland är det så att patienten inte oroar sig för när nästa attack ska komma utan för innebörden av attacken; hur den påverkar hans/hennes fysiska och mentala hälsa. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden, i medeltal, hur mycket har du oroat dig / känt dig rädd för när nästa panikattack ska komma eller vad panikattacker kan betyda för din fysiska eller psykiska hälsa? Jag menar tillfällen då du inte haft panikattacker. Hur intensiv var din ångest? Hur ofta har du varit orolig och rädd? Har ångesten varit så stark att det allvarligt påverkat ditt dagliga liv? Om det varit så hur mycket har påverkan på ditt dagliga liv varit? 0 = Ingen oro för panikattacker. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla, oro eller farhågor inför panikattacker. 2 = Måttligt; ofta orolig eller rädd, men det finns perioder utan ångest. Noterbar förändring i livsföringen men ångesten är fortfarande hanterbar. Generell funktionsnivå i det dagliga livet är inte påverkad. 3 = Svårt; ständigt rädd eller orolig för panikattacker, betydande koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter att fungera effektivt. 4 = Extremt; i stort sett konstant, förlamande ångest, kan inte göra viktiga saker på grund av rädsla eller oro för panikattacker.

6 4 Agorafobisk rädsla/undvikande. Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden, har det funnits platser där du känt dig rädd eller har du undvikit platser eller situationer därför att du tänkt att det skulle vara svårt att få hjälp eller ta sig därifrån om du skulle få en panikattack? Exempelvis allmänna kommunikationsmedel, köra bil, befinna sig på en bro eller i en tunnel, gå på bio, handla på stormarknader eller i varuhus eller befinna sig på platser med mycket folk? Har du varit rädd för att vara själv hemma eller helt ensam på andra ställen? Hur ofta har du upplevt rädsla i liknande situationer? Hur intensiv var rädslan? Har du undvikit några av dessa situationerna? Om du har haft en person med dig som du litar på; har det hjälpt? Har du kunnat göra saker tillsammans med denna som du inte skulle kunna göra på egen hand? Hur mycket har rädsla och/eller undvikandet påverkat ditt dagliga liv? Har du behövt göra förändringar i din livsföring för att anpassa dig till dina rädslor? 0 = Ingen rädsla eller undvikande. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla och/eller undvikande, men konfronterar vanligtvis och uthärdar situationen (-erna). Liten eller ingen påverkan i det dagliga livet. 2 = Måttligt; noterbar rädsla och/eller undvikande, dock fortfarande hanterbart, undviker fruktade situationer men kan uthärda med trygg person Viss påverkan i det dagliga livet men generellt fungerande inte påverkat.. 3 = Svårt; kraftigt undvikande; påtaglig påverkan i det dagliga livet, markanta förändringar i livsföringen nödvändiga för att hantera ångest/rädsla. Påtagliga svårigheter att utföra vanliga aktiviteter. 4 = Extremt; förlamande rädsla/ångest, i stort sett totalt undvikande. Extensiva förändringar i livsföringen nödvändiga för att klara det dagliga livet.

7 5. Panikrelaterade kroppsliga sensationer; rädsla/undvikande Fråga: Ibland upplever människor med paniksyndrom kroppsliga sensationer som kan påminna om paniksensationer och som gör att man känner sig rädd och obehaglig till mods. Om vi håller oss till den senaste månaden, har du undvikit att göra något för att du varit rädd för att det skulle kunna leda till den här typen av obehagliga kroppsliga sensationer? Exempelvis att göra något som ökar på hjärtverksamheten; anstränga dig extremt eller promenera?, utöva någon sport?, arbeta i trädgården?, titta på spännande sportevenemang, titta på spännande/skrämmande filmer?, gräla kraftigt med någon?, sexuella aktiviteter? Har du undvikit sensationer på huden som värme eller en stickande känsla; att känna dig yr eller andfådd? Har du undvikit speciell mat, dryck eller något annat därför att det kan resultera i kroppsliga sensationer; exempelvis kaffe eller alkohol eller mediciner? Om du har undvikit det ovan nämnda, hur mycket har de påverkat ditt dagliga liv? Har du behövt göra förändringar i din livsföring för att anpassa dig till dina rädslor? 0 = Ingen rädsla eller undvikande av situationer eller aktiviteter som framkallar obehagliga kroppsliga sensationer. 1 = Lindrigt; tillfällig rädsla och/eller undvikande ; konfronterar vanligtvis och uthärdar,med minimalt obehag, situationer som framkallar obehagliga kroppsliga sensationer. Liten eller ingen påverkan i det dagliga livet 2 = Måttligt; noterbart undvikande; dock fortfarande hanterbart; noterbar men begränsad förändring i livsföringen men ångesten är.generell funktionsnivå i det dagliga livet är inte påverkad. 3 = Svårt; uttalat undvikande; förorsakar väsentlig påverkan i det dagliga livet. 4 = Extremt; förlamande rädsla/ångest, i stort sett totalt undvikande. Extensiva förändringar i livsföringen nödvändiga för att klara det dagliga livet.

8 6. Påverkan på arbete/sysselsättning på grund av paniksyndrom (Klargörande: Detta item fokuserar på arbete. Om personen inte arbetar, fråga om skolan, annan sysselsättning, om inte heller detta är applicerbart, fråga om arbete i hemmet.) Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden och tar med i beräkningen alla symtom; panikattacker, begränsade symtomattacker, förväntansångest, undvikande; hur mycket har dina panikrädslor påverkat dina möjligheter att utföra ditt arbete, (skolarbete eller arbete i hemmet)? Har symtomen påverkat kvaliteten på det arbete du utfört? Har du kunnat utföra ditt arbete lika snabbt och effektivt som du brukar? Har du märkt att du inte kunnat göra vissa saker på grund av din ångest? Eller har du inte kunnat gör det lika bra? Har du tagit genvägar eller bett om hjälp för att kunna utföra ditt arbete? Har andra märkt förändringar i ditt sätt att utföra arbetet? Har du fått tillsägelse från din chef om att du inte utfört dina uppgifter som du brukar? Har du fått kommentarer från kolleger eller familjemedlemmar om hur du utför saker? 0 = Ej hindrande; ingen negativ påverkan på grund av paniksymtom. 1 = Lindrigt; viss påverkan, tycker att arbetet är lite svårare att utföra men ingen generell påverkan. 2 = Måttligt; symtomen förorsakar regelmässig påverkan men fortfarande hanterbart. Arbetsförmågan är påverkad men objektivt sett fortfarande god arbetsinsats. 3 = Svårt; förorsakar väsentlig påverkan i arbetslivet; observerbart; underpresterar; kommer ej till arbetet varje dag 4 = Extremt; förlamande; i stort sett totalt undvikande. Mycket stor påverkan i det dagliga livet; kan inte arbeta (eller gå i skolan eller utföra arbete i hemmet).

9 7. Påverkan på social fungerande på grund av paniksyndrom Fråga: Om vi håller oss till den senaste månaden och tar med i beräkningen alla symtom; panikattacker, begränsade symtomattacker, förväntansångest, undvikande; hur mycket har det påverkat ditt sociala liv? Har du tillbringat mindre tid än du brukar med familjen eller släktingar? Har du tillbringat mindre med vänner och bekanta? Har du avböjt inbjudningar eller andra tillfällen till social samvaro på grund av ditt paniksyndrom? Har dina symtom på grund av paniksyndromet påverkat ditt förhållande till familjen och vänner? 0 = Ej hindrande; ingen negativ påverkan på grund av paniksymtom. 1 = Lindrigt; viss påverkan, men ingen generell påverkan. 2 = Måttligt; symtomen förorsakar regelmässig påverkan men fortfarande hanterbart. Något mindre frekvens av sociala aktiviteter men deltar i de flesta social aktiviteter. 3 = Svårt; förorsakar väsentlig påverkan i det sociala livet; Markant minskning av sociala aktiviteter och/eller markanta svårigheter i interaktionen med andra människor; kan fortfarande tvinga sig till det men det innebär inget positivt. Fungerar dåligt i sociala sammanhang. 4 = Extremt; symtomen är förlamande. Går mycket sällan ut och undviker i stort sett alla interaktion med andra människor; kan till och med ha avslutat ett förhållande på grund av paniksyndromet. SUMMERING AV POÄNG Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 SUMMA (Fråga 1 7)

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version)

BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version) BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version) För varje item, ringa in den siffra som identifierar den respons som bäst karaktäriserar patienten under den senaste veckan.

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner 31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version)

CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version) ID nummer: CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v:2, Svensk version) INSTRUKTIONER Var vänlig och svara på följande frågor (påståenden) genom att ringa in lämplig

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 PANIKATTACK.indd 1-2 CIP.41.2007 Vad är Paniksyndrom?

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Information del 1. Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger:

Information del 1. Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger: Information del 1 Om allt fungerat har du idag tränat en gång och det är nu 14 gånger kvar. Tanken är att du ska träna totalt 15 gånger: Träningsomgång Dag Datum Webbadress Klar 1 Mån 31 okt Samma 2 Tis

Läs mer

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det? Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar

Läs mer

Ångest, fobier och tvångshandlingar

Ångest, fobier och tvångshandlingar Psyche av John William Waterhouse Ångest, fobier och tvångshandlingar Orsaker, symtom och hur kan man förhålla sig? Föreläsning av Marika Ördell 2011-10-12/13 Marika.ordell@gmail.com SYFTE MED FÖRELÄSNING

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med. Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Panik! och vägledd självhjälp

Panik! och vägledd självhjälp Panik! och vägledd självhjälp Per Carlbring Leg Psykolog Docent (Ca 90% Psykoterapeut) Varför självhjälp? Trots att många lider av behandlingsbara psykiska problem söker endast ett fåtal professionell

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Dimensional Obsessive-Compulsive Scale

Dimensional Obsessive-Compulsive Scale Dimensional Obsessive-Compulsive Scale Det här frågeformuläret frågar dig om 4 olika typer av oro som du kanske eller kanske inte upplever. För varje typ finns en beskrivning av vilka sorters tankar (ibland

Läs mer

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad

Läs mer

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom PANIKSYNDROM en vanlig sjukdom P A N I K S Y N D R O M en vanlig sjukdom De första panikattackerna De första panikattackerna är oftast de allra värsta. De kommer utan förvarning och hotar hela din existens.

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom!

Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom! Välkommen till modul 1 i internetbehandlingen för paniksyndrom! Modul 1 fungerar som en introduktion och översikt till hela behandlingsprogrammet. Samtidigt är temat för modul 1 vad paniksyndrom egentligen

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest Gå emot dina rädslor Jag bestämde mig tidigt för att inte låta mina rädslor stoppa mig. Eftersom det är så mycket jag är rädd och orolig för så är jag medveten om att rädslorna kan växa om jag inte utsätter

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Läs mer

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer # 3 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Tord Ivarsson (MD)

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom PANIKSYNDROM en vanlig sjukdom P A N I K S Y N D R O M en vanlig sjukdom De första panikattackerna De första panikattackerna är oftast de allra värsta. De kommer utan förvarning och hotar hela din existens.

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN

FRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN Information om formuläret: Med dessa frågor vill vi ta reda på vilka förväntningar Du har på Din kommande undersökning, vård och behandling. Instruktion om hur Du ska fylla i formuläret: Besvara frågorna

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan Starta fortsätt - håll ut Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan JUNE 21, 2016 2 Våga möta obehaget Problemet är inte studierna utan obehaget. Ibland hamnar vi i situationer där vi skjuter

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

Y-BOCS. Yale Brown Obsessive Compulsive Scale

Y-BOCS. Yale Brown Obsessive Compulsive Scale Y-BOCS Yale Brown Obsessive Compulsive Scale Goodman WK, Price LH, Rasmussen SA, Delgado PL, Heninger GR and Charney DS. The Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale. Development, use and reliability. Arch.

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer